Trängningsinkontinens

Transkript

1 Trängningsinkontinens

2 Trängningsinkontinens Trängning: plötsligt och okontrollerbart behov av blåstömning (ICS 2009)

3 Definition OAB Overactive bladder syndrome (OAB): urgency with or without urge urinary incontinence, usually associated with frequency and nocturia (ICS 2002) OBS förutsätter att patologi i organ eller metabol sjukdom som orsak till symptom är utesluten! KLINISK DIAGNOS!

4 Prevalens totalt Ca 17%

5 Med inkontinens ( wet ):

6 Överactiv blåsa (OAB): Trängningar med eller utan urinläckage, ökad miktionsfrekvens och nocturi. Symptomatisk diagnos Detrusor överaktivitet: instabil detrusorkontraktioner i fyllnandsfasen. Idiopatisk eller neurogen. Urodynamisk diagnos

7 Etiologi Infektion (uretrit, cystit) Främmande kropp (t.ex. blåssten) Idiopatisk (ökad vätsekintag) Olika mediciner (t.ex. psykofarmaka, vattendrivande)

8 Etiologi Framfall Cancersjukdomar (blåscancer, ovarialcancer) Skador efter strålbehandling Neurologiska sjukdomar (MS, Parkinson) Oftast saknas tydlig orsak

9

10 Riskfaktorer för trängningsinkontinens Ålder Paritet Oavsett förlossningssätt (Gamble et al 2010) Kvarstår när justerat för SUI? (Hirsch et al 2010) Gyhagen et al 2013: Fetma Neurologiska åkommor, hypertoni, enures i anamnesen, upprepade UVI:er (Khullar et al 2013) 10

11 Riskfaktorer för blandinkontinens Ålder Paritet Fetma 87% obesa UI och 31% MUI (SUI 27%, UUI 8%) (Khullar et al 2013: EpiLUTS) Diabetes Upprepade UVI:er Symtomatisk prolaps 11

12 Patofysiologi ÖAB Symtomdiagnos orsakshypoteser Ofrivilliga detrusorkontraktioner på cystometri ej obligat Uppdelning Perifera orsaker Centrala orsaker 12

13 Centrala orsaker ÖAB Neurogen orsak: minskad suprapontin inhibition, spinal skada, ökat afferent input etc Stroke, ryggmärgsskada, multipel skleros, tumor cerebri

14 Centrala orsaker ÖAB Frontallobskortex Basala ganglier Pontint miktionscentrum Försämrad förmåga att processa inkommande information Försämrad hämning av pontina miktionscentrum Sakralt miktionscentrum 14

15 Neurogen etiologi ÖAB Stroke Parkinson s sjd Multipel scleros Spinal skada Myelodysplasi Myelit Polyneuropati

16 Perifera orsaker ÖAB I Ökad afferent aktivitet från blåsa/ uretra (tarmsymtom, atrofi) ger oförutsägbar miktionsreflex Blåsfyllnad frigör ATP, acetylkolin och prostaglandiner från uroteliet som påverkar afferenta nervsignaler 16

17 Perifera orsaker ÖAB II Myogen teori: obstruktion. Denervation av glatt muskulatur spontana aktionspotentialer som sprids från cell till cell ökat intravesikalt tryck Afferenta signaler till CNS signalerar trängning.

18 Perifera orsaker OAB III Urotelteori Högre mängder Ach frisätts från uroteliet alternativt att uroteliets sensoriska receptorer är onormalt Ach-känsliga signalerar urgency till CNS

19 Perifera orsaker ÖAB IV Tänk på uretran! Relaxation av uretra leder till urinflöde och detrusorkontraktion vid normal miktion Mekanism vid OAB: försämrad urethrafunktion - sfinkterinsufficiens överrörlighet, överaktiv urethrarelaxation? Urethritsymptom

20 Behandling av ÖAB Livsstilsfaktor, läkemedelsrevision Blåsträning, bäckenbottenträning Läkemedel Elektrisk stimulering Botulinumtoxin Sakral nervrotsstimulering Urindeviation (blåskirurgi) 20

21 Behandling ÖAB livsstilsfaktorer etc Reglera vätskeintag Minska övervikt Behandla tarmsymtom Se över läkemedel, byt om möjligt ut diuretika 21

22 Behandling ÖAB Blåsträning / Blåsrehabilitering Succesivt öka miktionsintervallen Bäckenbottenträning Muskelkontraktion tros kunna hämma miktionsreflexen 22

23 Läkemedelsbehandling ÖAB Lokalt östrogen! Signifikant färre trängningar, miktioner och nattliga miktioner, Cody et al, Cochrane 2010 Minirin (desmopressin) vid konstaterd nokturn polyuri Risk för hyponatremi om äldre än 65 Ej vid hjärtsvikt 23

24 Läkemedelsbehandling ÖAB Antikolinerga medel Hämmar detrusorkontraktion genom att blockera M 3 (+M 2 )-receptorer i detrusorn för acetylkolin från uroteliet och efferenta nerver. Detrusitol (tolterodin) Vesicare (solifenacin), Emselex (darifenacin), Kentera plåster (ditropan) och Toviaz (fesoterodin) Interagerar sällan Muntorrhet, förstoppning, yrsel, illamående, synrubbningar, klåda och nedsatt kognition hos äldre Signifikant bättre än placebo enligt Nabi et al, Cochrane Påtaglig placeboeffekt! 24

25 Verkningsmekanism 25

26 Läkemedelsbehandling ÖAB Betmiga (beta-3 receptor agonist) stimulerar sympatikus för blåsrelaxation effekt likvärdig med antikolinerga, men färre biverkningar Säkrare hos äldre Försiktighet vid hypertoni, ej kontraindicerad om BT under kontroll Försiktighet vid arytmi 26

27 Anticolinerga / Mirabegron 27

28 Elektrisk stimulering Uroterapi Vaginalt eller rektalt, låga frekvenser TNS-effekt av afferenter från blåsan Ges i serier om min några gånger per vecka och utvärderas efter 4-6 veckor (tibialis posterior) Effekt jämförbar med anitikolinerga enligt en studie (Lin et al 2004). Placeboeffekt? Långsiktigt? Inga biverkningar 28

29 Botulinumtoxin A Inhiberar acetylcholinfrisättning i efferenta och afferenta nervändslut och direkt hämmande effekt i detrusor och urotel Effekt visad vid neurogen blåsrubbning och sen 2013 registrerad för ÖAB Injeceras via cystoskop i blåsväggen på ställen sammanlagt 100 E, upprepas efter 6-8 mån Vid ÖAB 2-4 ggr bättre än placebo (alla symtom) oavsett detrusoröveraktivitet innan, vilket är bättre än antikolinerga och β3-stimulerare. 6% har RIK-behov i medel c:a 6 v med topp 2 v efter behandling < 10% UVI, dysuri, bakteruri Andersson 2013

30 Botulinumtoxin A

31 Botulinumtoxin A

32 Sakral nervrotstimulering Elektrisk stimulering av sakralrotnerven Testelektrod placeras via foramen sakrale Efter testperiod placeras en permanent elektrod/stimulator om effekten är tillfredställande Effekt på urin- och avföringsinkontinens 32

33 Sakral nervrotsstimulering Herbison and Anderson Cochrane review 2009 Main results Eight reports of randomised studies that evaluated implants which provided continuous stimulation were included. It was unclear whether some reports included patients who also appeared in other reports, so no data were pooled. In spite of this, it seems clear that continuous stimulation offers benefits for carefully selected people with overactive bladder syndrome and for those with urinary retention but no structural obstruction. Many of the implants did not work and many required revision operations. Many questions remain about patient selection and the best way to use these devices. Authors' conclusions In spite of methodological problems, it would appear that some people benefit from implants which provide continuous nerve stimulation. More research is needed on the best way to improve patient selection, carry out the implant, and to find why so many fail. The effectiveness of implants should be tested against other interventions, particularly in people with an overactive bladder. 33

34 Behandling av blandinkontinens Antikolinerga har samma effekt på ÖAB-komponenten vid UUI och MUI, men ingen effekt på SUI Slyngplastik har effekt även på ÖAB-symtom (30-85%) efter 35 mån, men sjönk efter 5 år (metaanalys av 6 RCT) Ingen evidens för att slyngplastik förvärrar ÖAB postop, men har bara marginell effekt vid höggradig ÖAB och livskvaliteten förbättras inte. Review: Gomelsky et al

35 Behandlingsstrategi vid blandinkontinens IDENTIFIERA DEN DOMINERANDE KOMPONENTEN! 35

36 Dominerande SUI: 1. Konservativ behandling (uroterapi mmera) + antikolinerga 2. Kirurgi vid förbättring eller direkt vid låggradig ÖAB 36

37 Dominerande ÖAB 1. ÖAB-behandling 2. Vid höggradig verifierad SUI kan behandling även av denna övervägas. 3. Duloxetin/injektionsbehandling hos äldre multisjuk med lågtrycksuretra. Om slyngplastik - noggrann info om begränsad effekt på total inkontinens och livskvalitet 37