Nr 2, juni 2013 Årgång 37

Transkript

1 Nr 2, juni 2013 Årgång 37

2 2 Medlem i Göteborgs Astronomiska Klubb blir du enklast genom att betala in 250 kronor till plusgirokonto: ungdom till och med 19 år: 100 kronor familj: 350 kronor skola/bibliotek/institution: 500 kronor* Glöm inte att meddela namn, adress, telefon, e-post och födelseår (om du är under 18)! Som medlem får du: - tillgång till klubbens bibliotek - gå på 3-4 populärvetenskapliga föredrag per termin - gå på visningar vid klubbens observatorium i Mölnlycke - komma med på star parties på olika ställen i landet - rabatt på medlemskap i och tidskrifterna från Svenska Astronomiska Sällskapet (SAS) och Svensk Amatörastronomisk Förening (SAAF) Är du inte medlem så passa på att betala redan idag. Medlemskapet gäller ett år från det datum du betalar! Tilläggsavgifter: (Obs! Angivna tilläggsavgifter gäller för dem som betalar grundavgift till GAK ) Svenska Astronomiska Sällskapet (SAS): 200:- (ordinarie avgift 240:- ) Då får du tidskriften Populär Astronomi, 4 nummer per år. Hemsida: Svensk AmatörAstronomisk Förening (SAAF): 150:- (ordinarie avgift 220:- ) Då får du tidskriften Telescopium, 4 nummer per år. Flerårig prenumeration ger mängdrabatt. Hemsida: * Institutioner har fler förmåner. Kontakta ordföranden för mer information! E-postadresser: ordforanden@goteborgsastronomiskaklubb.se Bidrag till denna tidskrift kan sändas till aurora@goteborgsastronomiskaklubb.se Penninggåvor till GAK-fonden mottages tacksamt när som helst! Du kan också läsa AURORA via hemsidan. - Klicka på Aurora i innehållsförteckningen till vänster på hemsidan. - På Aurorasidan hittar du texten: Som medlem kan du läsa de senaste numren via denna länk (kräver - Klicka på länken. I år (2013) skall du ange medlem och lösenordet st10iii Nästa nummer beräknas utkomma i början av juni. MANUSSTOPP: 1 maj Omslagsbilden: Messier 81 och Messier 82 (Cigarrgalaxen), i Stora Björn. Fotograf: Lars-Gunnar Wässing, som har ett eget observatorium i norra Halland. Bilden togs med hjälp av bildprogrammet Pixinsight. 10x5 på luminans och 5x5 på RGB. Kamera: QSI583 och tuben är en fyratums Televue (NP101is) refraktor.

3 3 GAK:s STYRELSE: Christian Vestergaard Claes-Göran Carlsson Jan Persson Jan-Gunnar Tingsell Göran Kajler Olof Karmedal Ingemar Ewaldz (ordf.) (vice ordf.) (kassör) (sekr.) (obs.-förv.) (ledamot) (ledamot) Gunnar Sporrong Christer Brattås Sven-Göran Lätt Anders Winnberg E-POSTADRESSER: (ledamot) (suppleant) (suppleant) (medlemsadm.) KALENDARIUM Programmet på hemsidan ( är alltid det mest aktuella. Slottsskogsobservatoriets program med visningar för allmänheten finns på observatoriets hemsida Den 15 september kommer dr. Bengt Edvardsson från Uppsala universitet och talar om Det astronomiska kretsloppet om stjärnornas liv och atomernas betydelse. Den 20 oktober talar docent Kirsten Kraiberg-Knudsen: Hur bildas galaxer om ALMAteleskopet. Den 17 november Professor Hans Rickman, Uppsala univ.: Oorts moln och kometer. Den 9 december (ännu ej fastställt). NY TIDSKRIFT OM RYMDEN Karin Ahlstedt är chefredaktör för den nya tidningen från Egmont Tidskrifter - Allt om Rymden. Den ska uteslutande handla om Rymden. I mitten av mars var det premiär för den nya tidningen i butik. 100 sidor av intressanta nyheter, reportage och magnifika bilder från universum.

4 4 KOMET C/2011 L4 PanSTARRS Fotograf: Lars-Erik Andreasson, Grötö. Tid: , kl 19.15, Utrustning: Canon 400D, 200 mm f/2.8, 1s, Bildbehandling: Registax (3 bilder), Photoshop. Den svaga stjärnan snett upp till höger om kometen är 51 Psc, mag 5.68.

5 5 Kometen C/2011 L4 PANSTARRS. Jag tog den från Långedrag fredag 22 mars klockan 20:30. Kamera Nikon D90. Objektiv mm. Brännvid 42 mm. F/7,1. Exp. 8 sek. WB autom. ISO Kometen var av magnituden 2,7 och befann sig i Fiskarnas stjärnbild. Stjärnan till höger något uppåt är alfa Andromedae. Sven-Göran Lätt

6 6 Himmelskt GAK har fått tillåtelse av Rune Fogelquist att delge hans dikter från diktsamlingen "Diverse vers". Rune kan man med fog kalla "svensk amatörastronomis Grand Old Man". Denne ännu levande Mariestadsbo (född 1924) var den drivande kraften (och eldsjälen) i den astronomiska klubben i staden. Klubben (Mariestads Astronomiska Klubb) bildades 1978 och Rune blev dess förste ordförande. Rune har förresten en asteroid uppkallad efter sig (8618 Fogelquist). Den erhöll han för den folkbildande verksamhet han utövat ända sedan femtiotalet fram till idag. Under rubriken "Himmelskt" kommer här den första dikten, som behandlar en ljusstark komet med en lång synlig svans, och som fått namnet "Skådat i tövädret". Jag har skådat den stora kometen där jag stod mitt i tjällossningssmeten. Men det töade ock i kometens is, vilket framgick av svansens skimrande dis. På kometen är verkan av tövädret kosmiskt estetiskt. På min sko är det verkligen inte kosmetiskt. Läs mer om Rune Fogelquist och hans astronomiska gärningar med hans egna ord i AURORA nr 2 från förra året. Christian Vestergaard

7 7 ASTRONOMI VID HVITFELDSKA Utdrag ur en artikel publicerad i Hvitfeldska gymnasiets i Göteborg årsskrift 2012, författad av Ingemar Ewaldz, styrelseledamot i både GAK och Slottsskogsobservatoriets Vänner. Mitt intresse för astronomi har styrt många av mina beslut jag senare tagit i livet. Redan som liten pojke följde jag gärna med mina föräldrar för att lyssna på föredrag som gällde astronomi och hann även med att besöka Lisebergs planetarium (nuvarande Lisebergsteatern) innan den utrustningen försvann och såldes till Amerika Jag gick vid denna tid i folkskolans fjärde klass och det var dags att söka till läroverk. Mitt val föll på Hvitfeldska, som hade ett mycket gott rykte. Under den kritiska vårterminen, då det gällde att skaffa bra betyg för att komma in, hade jag varit frånvarande på grund av sjukdom under nästan en månad och det var inte alls självklart att jag skulle lyckas komma in. Men betygen kompletterades av inträdesprov och det gick vägen. Sedan följde åtta år då man vid höstens upprop hörde namnen läsas upp, -48 i ettan, o.s.v. Sommaren 1952 var jag med på en scoutresa till Tyskland, bl. a. för att förbättra mina språkkunskaper. Detta hade även en viss långtidsverkan eftersom jag under åtskilliga år sedan brevväxlade med två tyska kamrater jag fick under denna resa. Under resan inhandlade jag en enkel prismakikare, mest för att bättre kunna se detaljer på himlavarvet. Jag satt sedan ofta i takluckan på vår villa i Kärralund (där störde inte gatljuset så mycket) med min kikare och kunde med stjärnkartans hjälp succesivt lära mig fler och fler stjärnbilder. I skolan hade jag valt reallinjen det var inget svårt val för mig. Fysik och matematik var det jag trivdes bäst med. Jag tyckte om att förklara för andra hur saker och ting fungerade och hade under gymnasietiden åtskilliga privatelever i matematik och fysik. I dessa ämnen hade vi Essan

8 8 (Estrid Wikström) som lärare. På något sätt hade jag fått nys om att det någonstans på skolan skulle finnas en stjärnkikare. Jag frågade Essan men fick till svar att denna kikare var i ett sådant skick att den inte längre var användbar och efter vad jag minns fick jag aldrig se den. Långt senare fick jag ta del av ett specialarbete från Hvitfeldska, där en elev hade fått ta hand om teleskopet och renoverat det. Det är en refraktor med en objektivdiameter på c:a 11 cm och en brännvidd på 1,7 meter men monteringen är en hopplös konstruktion, som är långt ifrån användarvänlig. Placeringen uppe på taket gör också att man som lärare drar sig för att upp en grupp elever dit med tanke på säkerheten. Gymnasiestudierna fortsatta och efter andra ring valde jag den mest extrema naturvetarinriktningen: grupp 7a, specialmatematik + fysik + kemi och med tyska som tillval. Detta sista var med tanke på poängräkningen vid intagningen till Chalmers. När vi skulle skriva uppsats valde jag konsekvent fackämnen, i första hand fysik men ibland även kemi. Vid första skrivningstillfället efter sommarlovet fanns det inga fackämnen att välja och jag våndades länge innan jag bestämde mig. Sedan, vid rättningen, var det nog vår svensklärare Gösta Dansjö som våndades. Jag hade valt ämnet Några reflektioner över en bok jag nyligen läst. Under sommarlovet hade jag läst i förväg den kommande kursboken i fysik, C. Bergholms Fysik, del 3. Detta kunde inte klassas som missuppfattning av ämnet men var nog inte vad läraren hade tänkt sig och jag fick så småningom tillbaka mitt alster med kommentaren Språkligt bra men förfärligt tråkig!. Jag måste tyvärr bekänna att jag inte konsumerar skönlitteratur i någon större omfattning. Under tiden i lumpen fick jag tillfälle att fundera över mina fortsatta studier. Lärarbanan var lockande men för att få fler valmöjligheter valde jag Chalmers. Flera alternativ där var tänkbara: elektro, maskin och bygg. Men för att få en bredare teoretisk bas valde jag teknisk fysik och lyckades också komma in där. Jag försökte också läsa astronomi parallellt med chalmersstudierna men detta fick vänta tills dessa var klara. Min sista termin vid Chalmers ägnade jag åt att slutföra examensarbetet, en resttenta och tilläggskurser i elektroakustik,

9 mekanisk teknologi, svetsteknik med laborationer, spanska och astronomi. Som människa har man många intressen och det är svårt att se något logiskt samband. Jag hörde en gång en skröna, som troligen inte är sann, om utbildningen av tekniska fysiker i Finland. Man hade tänkt göra statistik över var i samhället fysikerna hamnade efter avslutad examen. Första årskursen omfattade endast fem elever: två hade blivit professorer i Amerika, två hade blivit missionärer i Afrika och den femte hade begått självmord. Undersökningen lades ner. I Göteborg tog jag ett betyg, som det hette på den tiden, i astronomi och fortsatte sedan astronomistudierna i Lund, där jag samtidigt var övningsassistent i mekanik vid den nyöppnade tekniska högskolan där (LTH). Med allt detta som bakgrund fick jag sedan anställning som assistent vid Onsala rymdobservatorium på Råö. Jag var med om att bygga 25m-teleskopet där och blev teknologie licentiat i radioastronomi, samma år som jag gifte mig och bildade familj gick jag på Lärarhögskolan och har under resten av mitt yrkesverksamma liv med smärre variationer fungerat som lärare. 9 Omkring 1990 blev det möjligt att läsa astronomi, som tillvalsämne på gymnasiet. Den astronomi som ingår i de ordinarie fysikkurserna, är ganska blygsam. Jag tog initiativ till en studiecirkel för gymnasielärare, som önskade undervisa i astronomi och vi diskuterade

10 10 lämpligt kursinnehåll och omfattning. För att inte skrämma bort alla dem, som inte tycker om att räkna och inte gillar fysik ordnade vi en enklare och en, som vi tyckte, intressantare, mera djupgående, som förklarar fysikaliska samband och lagar och hur man genom listiga mätningar kan ta reda på vad som händer långt borta. Jag är sedan många år aktiv inom amatörastronomiföreningar, både lokalt i Göteborg och på riksplanet. Under många år var jag ordförande i den förening, som ansvarar för driften av Slottsskogsobservatoriet och dit inviterade vi under många år elever och lärare, som var intresserade av specialarbete i astronomi. Jag har genom åren handlett många sådana arbeten. Vid ett av våra styrelsemöten i våras hade ett trevligt besök: Elisabeth Werner, ordförande i Hvitfeldskas nystartade astronomiförening. Ett visst samarbete har initierats och en grupp elever från Hvitfeldska följde 2012 med vår styrelse på ett studiebesök till Tycho Braheobservatoriet i Oxie. Det känns som om cirkeln börjar slutas för mig. Nästan 60 år efter att jag frågade Essan om Hvitfeldskas teleskop vet jag nu mera om detta och kan också stötta astronomiverksamheten där. Ingemar Ewaldz Student 1956 vid Hvitfeldska gymnasiet Konstverk som målades av svensken Bengt Nordenberg (Düsseldorfskolan) och som föreställer den totala solförmörkelsen den tjugoåttonde juli 1851.

11 11 ASTRONOMI PÅ DAL? Dalsland är väldigt mörkt och detta kan vara till gagn för både inbrottstjuvar och amatörastronomer. Hur det är med antalet utövare i den förra gruppen kan jag inte uttala mig om men den senare tycks vara väldigt fåtalig i alla fall om man ser till de större nationella forumen. Jag har vid flera olika tillfällen i trådar efterfrågat om där finns intresse häruppe, bara för att senare inse att de skall förbli helt obesvarade. Men, de svenska nationella forumen är trots allt ganska smala och återspeglar ingalunda allmänheten på något vis. Mörkertalet observatörer är förmodligen ganska högt. Så, där kanske ändå finns ett intresse i Dalsland? Och i så fall, var är alla? Svaren blev för oss själva initialt Ja, visst borde det finnas ett intresse. Dalsland skiljer sig med all säkerhet inte från övriga Sverige när det gäller astronomi som hobby. Vi finns och vi observerar, men vi står hemma ensamma och avskärmade från alla typer av gemenskap, förmodligen efter eget önskemål. Kanske är det också så att intresset bara finns latent hos många och ännu inte blommat ut i något fullskaligt. Vi gjorde ett tappert försök att nå ut till den breda skaran genom två helsides-artiklar i två olika tidningar, Dalslänningen och TT-ELA, med vardera ca 50,000 läsare. I mycket runda slängar borde vi alltså ha synts till för upp till 100,000 personer. Artikeln i Dalslänningen publicerades fredagen den 15/2 och i TT-ELA måndagen den 18/2. Kikade man sedan in på besöksstatistiken för hemsidan under dessa två skilda dagar kunde man med enkelhet urskilja toppar i besöksantal. Det nådde aldrig över 30 individuella besökare vid något tillfälle, men ändå var det många nog för att vara entydiga bevis på att det faktiskt finns någon typ av intresse i regionen. En förening, Astro Dalsland, skulle alltså teoretiskt kunna bli en realitet på lite längre sikt. Förutsättningarna tycks i alla fall finnas. Björn Månsdahl, Åsensbruk Bild på ett obemannat teleskop. Symbolik för astronomin i Dalsland?

12 12 EN HÄLSNING FRÅN GÖTEBORGS GEOLOGISKA FÖRENING. Vi är just nu runt hundratjugo medlemmar men det ökar för första gången på många långa år. Föreningen grundades för över trettio år sedan och var under nittiotalet ganska mycket större. Vi hade då förutom studiecirklar och utflykter även en blomstrande ungdomsverksamhet. Efter det kom det en nedåtgående trend men som sagt nu är vi åter på väg upp. För några år sedan bytte vi från en lokal på 150 kvm i Masthugget. Nu har vi i stället en mysig källarlokal på ca 35 kvm, på Prytzgatan 29 i Mölndal. Där i föreningslokalen har vi öppet hus varje onsdag mellan till Våra medlemsföredrag har vi lagt på första måndagen i månaden. Platsen för det är Naturhistoriska museet vid tidpunkten Vi är även ute på några kortare och längre resor varje år till gruvor eller andra geologiskt intressanta platser. Vårt program lägger vi ut på vår hemsida ( Vi har också en tryckt tidskrift med namnet "Bumlingen" som utkommer med tre nummer om året. Vilka är vi då? Ja vi är en samling entusiaster som pratar sten, mineral, fossil, berggrund, kemi, meteoriter, vackra stenar, blå stenar, tunga stenar och alla med mycket skiftande bakgrund. De som nyss kommit med i föreningen håller "drivet uppe" då de är väldigt nyfikna och vetgiriga. Vi har också en bra försörjning så just ekonomin bekymrar oss inte. Låter bra va! Men vi har under tjugotre år arrangerat en Mineral- och smyckestensmässa under april. Där hyr vi ut bord och bjuder in utställare samt besökare. Det är mycket arbete men också väldigt roligt då alla hjälps åt. Där vi också har möjlighet att hitta nya fynd till våra samlingar. Alla som vill är välkomna ned till föreningslokalen en onsdag eller till något föredrag. Det är inget krav på medlemskap vid ett dylikt besök. Åsa Holmberg, Ordförande GGF

13 13 RAPPORT FRÅN LAHALLSOBSERVATORIET, MAJ 2013 Visningsverksamheten: Under säsongen har vi haft 6 st. schemalagda visningar per termin och vi kommer att fortsätta på samma vis under nästa säsong. Intentionen är att utöka antalet visningar allt eftersom vi får tag i fler visningsledare. För närvarande är vi tre st. men en grupp på 10 st. ser jag som ett mål. Den som känner att detta skulle vara en kul uppgift kan höra av sig till undertecknad. Kraven är inte speciellt stora. Det gäller att kunna sköta teleskopen och hitta på himlen. Viktigast är att man tycker det är roligt att förmedla himlens sevärdheter till allmänheten, sedan löser vi resten tillsammans. Schemat för visningarna återfinner du i Aurora och på vår hemsida, Vårens komet, Panstarrs, kunde ej förevisas pga. dess låga position i väster, vilken skyms av träd. Vi har haft ett antal förfrågningar på visningar för större grupper, personer, men hittills tackat nej till dessa p.g.a. för små resurser. Under våren bokade vi dock upp en kväll med en grupp från Göteborgs Fältbiologer för att testa och utvärdera. Vi höll öppet för upp till 20 besökare men efter olika omständigheter landade vi på 10 personer. Det visade sig att det blev väldigt mycket pusslande för att få ihop bra väder, ledig/lediga visningsledare, ledig gruppledare för fältbiologerna samt min egen ledighet. Ambitionen var att vi verkligen skulle stråla samman under bra väder. Resultatet blev att det snöade denna kväll. Därför blev det en kväll i värmestugan med fika, många frågor och programmet Stellarium som är ett utomordentligt bra redskap att visa olika skeenden med. Ganska trevligt detta också. Vi förevisade också teleskopen i kupolen.

14 14 De slutsatser man kan dra av detta var att vi inte bör vara mer än max 15 personer i stugan samtidigt. Då är det mycket trångt. Mera lagom med 10 st. Är man fler än 10 bör man vara två visningsledare. Det vi inte fick svar på är hur värmealstringen från en grupp på 10 personer inne i kupolen påverkar seeingen. Förmodligen kommer det att märkas men det återstår att testa. Parkeringsplatsen tar max 5-6 bilar. Utedass, inget rinnande vatten och halkig stig är andra omständigheter som försvårar visningsverksamheten. Slutsatsen blir att tills vidare kör vi med max 10 besökare åt gången. Byggnaderna: Under våren byttes den andra krossade rutan. Vi hade även en krossad ruta i höstas på värmestugans gavel. Den här gången var det på stugans entrésida. Den nya rutan är (i det närmaste) okrossbar. Stora renoveringsbehov finns för övrigt.

15 Instrumenteringen: Nu återstår bara att komplettera den nya fokuseraren till refraktorn med några motviktsskivor för att uppnå samma balans i tuben som med den gamla rack & pinion fokuseraren som väger ca 6 kg. Ett nytt 2 vinkelprisma är inköpt och en fotoadapter för systemkameror kommer också att införskaffas. Till hösten kommer vi därmed att ha tillgång till en binoviewerförsedd refraktor. Efter detta kommer vi att jobba lite med utrustning som underlättar manuell (ej GOTO) uppsökning av objekt på himlen. Även ett 2 O-III filter har anskaffats. Nästan allt är möjligt Göran Kajler forestandare@goteborgsastronomiskaklubb.se 15 Bildtext till sista sidan. Översänder här den månmosaik som jag tog på kvällen måndagen ca kl. 22 och som ni gärna får ta med i Aurora. Bilden är en mosaikbild sammansatt av flera bilder. Jag använde ett 200 mm Celestron C8 Schmitt-Cassegrain teleskop med en F 6.3 fokalreducerare och en CCD-kamera av typen DBK21AU618.AS för att ta de filmer som jag sedan gjorde bilderna av. Varje film var ca en minut lång och kameran tog 60 bilder/sekund. Tid: 1/60-dels sekund per bild. Jag filmade med IC-capture i RAW-format och debayrade sedan filmerna med Firecapture. Stackningen gjorde jag med Avistack 2 varvid jag lät programmet använda de 50 % bästa bildrutorna. Slutligen öppnade jag bilderna med Registax 6 för att kunna spara ner dem som BMP-filer. Mosaiken satte jag ihop med programmet imerge som är lätt och trevligt att använda till detta. IC Capture följde med kameran, övriga program som jag har använt är gratisprogram som jag har hittat på internet. Vänliga hälsningar Torbjörn Holmqvist, Stenungsund

16 16 Bildtext, se föregående sida.