Nr 1 - mars 2016 Årgång 40

Transkript

1 Nr 1 - mars 2016 Årgång 40 Foto: Fredrik Palmén Se sidan 5.

2 Medlem i Göteborgs Astronomiska Klubb blir du enklast genom att betala in 250 kronor till plusgirokonto: ungdom till och med 19 år: 100 kronor familj: 350 kronor skola/bibliotek/institution: 500 kronor* Glöm inte att meddela namn, adress, telefon, e-post och födelseår (om du är under 18)! Som medlem får du: - tillgång till klubbens bibliotek - gå på 3-4 populärvetenskapliga föredrag per termin - gå på visningar vid klubbens observatorium i Mölnlycke - komma med på star parties på olika ställen i landet - rabatt på medlemskap i och tidskrifterna från Svenska Astronomiska Sällskapet (SAS) och Svensk Amatörastronomisk Förening (SAAF) Är du inte medlem så passa på att betala redan idag. Medlemskapet gäller ett år från det datum du betalar! Tilläggsavgifter: (Obs! Angivna tilläggsavgifter gäller för dem som betalar grundavgift till GAK ) Svenska Astronomiska Sällskapet (SAS): 200:- (ordinarie avgift 240:- ) Då får du tidskriften Populär Astronomi, 4 nummer per år. Hemsida: Svensk AmatörAstronomisk Förening (SAAF): 160:- (ordinarie avgift 220:- ) Då får du tidskriften Telescopium, 4 nummer per år. Flerårig prenumeration ger mängdrabatt. Hemsida: * Institutioner har fler förmåner. Kontakta ordföranden för mer information! E-postadresser: ordforanden@goteborgsastronomiskaklubb.se Bidrag till denna tidskrift kan sändas till aurora@goteborgsastronomiskaklubb.se Penninggåvor till GAK-fonden mottages tacksamt när som helst! Du kan också läsa AURORA via hemsidan. - Klicka på Aurora i innehållsförteckningen till vänster på hemsidan. - På Aurorasidan hittar du texten: Som medlem kan du läsa de senaste numren via denna länk (kräver - Klicka på länken. I år (2016) skall du ange medlem och lösenordet st10iii Nästa nummer beräknas utkomma i början av juni. MANUSSTOPP: 1 maj 2016 Omslagsbilden: Foto: Fredrik Palmén, Falun Se sidan 5.. 2

3 3 GAK:s STYRELSE: Christian Vestergaard Claes-Göran Carlsson Jan Persson Jan-Gunnar Tingsell Göran Kajler Olof Karmedal (ordf.) (vice ordf.) (kassör) (sekr.) (obs.-förv.) (ledamot) Ingemar Ewaldz Christer Brattås Sven-Göran Lätt Conny Jonsson Claes Tunälv (ledamot) (suppleant) (suppleant) (suppleant) (suppleant) E-POSTADRESSER: VISNINGSSCHEMA i klubbobservatoriet, VÅREN feb kl 19:00 Johan Linnér Mörk himmel feb kl 19:30 Johan Sandqvist Mörk himmel mar kl 20:00 Johan Linnér Mörk himmel mar kl 20:00 Göran Kajler Månen 8-9 apr kl 21:00 Göran Kajler Mörk himmel FÖREDRAG 2016, klockan i Slottsskogsobservatoriet 13 mars Årsmötesföredrag Doktor Karl Wahlberg Jansson, Lunds universitet Pluto Hund eller planet 17 april Docent Ulf Torkelsson, Göteborgs universitet Hundra år av astrofysik 8 maj Föreståndare Katja Lindblom, Slottsskogsobservatoriet Venus den hemlighetsfulla planeten.

4 4 ÅRSMÖTE 2016 Härmed kallas alla medlemmar till årsmöte den 13 mars 2016, kl. 13:00 i Slottsskogsobservatoriet. INFÖR ÅRSMÖTET Vi står inför ett nytt verksamhetsår med stora utmaningar. Christian Vestergaard, klubbens ordförande, har sedan länge aviserat sin avgång som ordförande. Trots det har styrelsen, som också fungerar som valberedning, inte lyckats föreslå någon efterträdare på posten. Christian har lovat ställa upp som ordinarie ledamot med uppgift att samla in material till Aurora och avtala med föredragshållare. Även Olof Karmedal har avsagt sig omval som styrelseledamot. Ersättare föreslås Johan Linnér, som lagt ner mycket arbete på klubbobservatoriet och är visningledare. där. KLUBBEN SÖKER medlemmar som är intresserade av astronomi och kan tänka sig göra en insats i föreningens styrelse. Prata gärna med någon i styrelsen om du vill veta vad det innebär. Styrelsearbetet är inte bara sammanträde utan ger goda möjlgheter att diskutera astronomiska fågor och få hjälp med t. ex. teleskophantering. Kanske har du förslag på någon du tror skulla var lämplig och intresserad. Lämna förslag eller anmäl dig själv till styrelsen eller via E-post till: aurora@goteborgsastronomiska klubb.se TACK Ett stort TACK vill vi framför till Christian och Olle för allt det arbete de utfört under åren.

5 5 LITE OM OMSLAGSBILDEN Teleskop: Skywatcher Evostar ED80 Pro (600 mm, f/7,5) Kamera: Sony NEX-5T Montering: Losmandy GM8 Guidekamera: QHY5L-II Guideteleskop: Skywatcher 9x50 sökare Bilder tagna: 45x120 sekunder light frames, 9x dark frames och 100x bias frames (alla ISO800) Bilden är tagen med min systemkamera som jag kopplade till mitt teleskop, nämligen en refraktor dublett, som i sin tur monterades på en motordriven teleskopmontering. Med hjälp av monteringens motorer som "motverkar" jordens rotation, samt med användning av en autoguider, kunde jag nå flera minuters långa exponeringar utan att få utdragna stjärnor på bilden. För att skapa just denna bild tog jag 45 stycken bilder på två minuter var av Plejaderna, som jag sedan kalibrerade och intergrerade (det vill säga "lade ihop", "stackade") tillsammans med ett hundratal kalibreringsbilder som kort sagt tog bort diverse defekter från bilden. Till slut efterbehandlades bilden i programmet PixInsight, där även kalibreringen och integreringen tog plats. Namn: Fredrik Palmén Ålder: 18 Bostad: Falun, Dalarna AURORAS FRAMTID SOM PAPPERSTIDNING Flera av våra medlemmar har meddelat att de hellre tar emot Aurora via än som papperstidning. Detta har diskuterats i styrelsen och det finns argument såväl för som emot att övergå till en digital upplaga. Argumenten för en digital upplaga är att många helst läser allting på mobilen/surfplattan/datorn och att kostanderna för tryckning och porto minskar. Argumenten mot en digital version är att en papperstidning ger en påminnelse om klubbens existens och aktiviteter. Att söka informationen enbart på nätet glömmer man gärna bort. Alternativen är 1) att behålla nuvarande form 2) att endast mejla varje gång det kommer ett nytt nummer och att var och en själv laddar ner sitt exemplar från hemsidan 3) att vissa får papperstidningen och andra den digitala versionen. För alternativ 1): Vi når alla medlemmar där utskicket blir en påminnelse om klubbens existens och program. Det är ett relativt enkelt sätt att också distribuera annan information, exempelvis påminnelse om att erlägga medlemsavgiften. Denna period löper per ett individuellt medlemsår beroende på när avgiften betalades första gången. Emot alternativ 1): Dryga tryck- och portokostnader. För alternativ 2: Billigare Emot alternativ 2: Det gäller att alla meddelar oss sin aktuella mail-adress,vilket

6 6 inte är fallet nu. De utskick vi gjort hittills visar att nära hälften av alla mejl kommer i retur. Ökar administrationen för påminnelse om medlemsavgift För och emot alternativ 3): För medlemmen det mest flexibla men det gäller att hitta någon som administrerar distributionen. MOBIL ASTRONOMI Några råd av Torbjörn Holmqvist Det bekvämaste stället, som man kan sitta och observera på är hemma, men om man tar med sig sin utrustning och åker iväg till en mörkare plats så kan detta innebära stora förbättringar för djuprymdsobservationer. Jag bor i Stenungsund och gör mina flesta observationer därifrån men ibland packar jag utrustningen i bilen och kör iväg till Ucklum eller Orust för att kunna se djuprymdens många objekt bättre. Speciellt galaxer blir mycket vackrare och kontrastrika när man kommer bort en bit från stadens ljus men även stjärnhopar och nebulosor syns betydligt bättre. Det finns en del saker att tänka på innan man ger sig iväg. Till att börja med bör man välja en plats utan störande ljus och där man kan parkera bilen. Platsen bör väljas med hänsyn till vad du tänker göra. Om du tänker observera objekt högt på himlen fungerar fler platser än om du till exempel tänker observera sydliga objekt som sniker över sydhorisonten. I så fall blir sydhorisontens utseende viktig och ljusföroreningar i söder ett problem. Kontrollera att utrustningen fungerar innan du åker hemifrån och ta inte inte med för mycket prylar, det blir ohanterligt och om det blir för jobbigt så blir tröskeln att åka iväg för hög. Se till att inte glömma viktiga saker hemma, till exempel en sladd eller stjärnkartan. Imma och frost på linser, speglar och okular kan förstöra utflykten. En dagghuv på teleskopet fördröjer problemen men förhindrar dem inte. Ta med tillräckligt med batterier, 12V hårtorkar och värmeband, som man använder för att bekämpa imma och frost, drar en hel del ström och dessutom får batterier sämre kapacitet i kyla. Glöm inte ett extra batteri till rödljuslampan. Klä dig ordentligt varmt, det kan bli väldigt kallt om man är ute länge, och ta med dig något varmt att dricka och eventuellt något att äta. Tänk på säkerheten, sätt dig inte på ett olämpligt ställe. Välj helst en observationsplats med bra mobiltäckning. Tala om vart du tänker åka och tänk på väglag och trötthet så att du inte utsätter dig för onödiga risker när du åker hem kanske mitt i natten. Lys runt ordentligt med vitt ljus på observationsplatsen innan du lämnar den så att ingenting blir liggande kvar. Om man inte har bil så kan ett alternativ vara att bära med sig bärbar utrustning, exempelvis en liten refraktor eller Maksutov-Cassegrain, ett lätt stativ och ett par okular. Eller en bra kikare

7 SKYTTEN -- EN BRA START PÅ DJUPRYMDSÄSONGEN Torbjörn Holmqvist 7 Långt ner i söder på den svenska sensommarstjärnhimlen ligger stjärnbilden Sagittarius, eller Skytten. Många har nog aldrig sett den även om de är intresserade av astronomi. Läget på stjärnhimlen gör att den som vill observera Sagittarius ordentligt får leta reda på en plats med bra sikt mot horisonten i söder sydväst där den kommer att befinna sig när det blir mörkt. Det är viktigt att horisonten inte är kraftigt ljusförorenad i den riktningen. I höjd med Göteborg är det bäst att observera från mitten av augusti och fram i september. Det går inte att se hela Sagittarius, en del av den ligger under horisonten, men stjärnorna Nunki och Kaus Borealis går att se med blotta ögat. Med en vanlig kikare går det däremot att titta runt större delen av stjärnbilden som faktiskt liknar en tekanna, och även se bland annat stjärnorma Ascella och Kaus Media. Sagittarius innehåller 15 Messierobjekt varav 11 går att se från Göteborgstrakten, de övriga ligger för långt söderut. Det är en bra idé att använda filter på de objekt som innehåller nebulositet, det ökar kontrasten ganska mycket. Eftersom stjärnbilden är på väg ner under horisonten när den observeras är det viktigt att tänka igenom ordentligt i vilken ordning objekten observeras.jag skulle vilja föreslå följande observationsordning: M8 Lagunnebulosan. Stor, med en slags lagun i mitten. UHC-filter. M20 Trifidnebulosan. En rund nebulosa med mörka stråk i. UHC-filter. M28 Mellanstor klotformad stjärnhop. M21 Liten öppen stjärnhop. M22 Stor, något oval klotformad stjärnhop. M23 Stor öppen stjärnhop. M24 Skyttens stjärnmoln, ett stort stjärnfält. M18 Öppen stjärnhop. M17 Svannebulosan. Ljusstark och tydlig nebulosa. UHC/OIII.filter. M16 Örnnebulosan i Serpens. Stort med tydlig nebulositet. UHC-filter. M25 Öppen stjärnhop. M75 Liten klotformad stjärnhop. M54, M55, M69 och M70 vilka samtliga är klotformiga stjärnhopar är inte synliga från Göteborg. Sagittarius innehåller fler intressanta objekt än dessa, bland annat 18 stycken Herschel 400- objekt varav ungefär 12 går att observera från Göteborgsområdet. De är ganska ljussvaga men de flesta går att se med ett 200 mm teleskop. Jag kan varmt rekommendera Sagittarius som observationsprojekt.

8 8 ATT LÄRA KÄNNA EN STJÄRNA Torbjörn Holmqvist En forskare hittade en ny stjärna. Inte helt ny, den hade redan fått ett namn som härstammar från dess koordinater på himlen: IRAS Men vad han hade upptäckt var att stjärnan är mer intressant än dess namn antyder. Stjärnan hade två tjocka stoftringar kring sig och verkade vara en gul hyperjätte, en mycket stor och sällsynt stjärna. Han gav stjärnan ett nytt, lite mer unikt namn, Fried Egg nebula, den stekta-äggnebulosan. För om man färgar den inre stoftringen gul och den yttre vit, så ser det ut ungefär som ett ägg. För enkelhetens skull kallar jag denna stjärna för Ägget. Bild 1: Stoftringar runt Ägget Ägget har som sagt stora mängder stoft runt sig (Bild 1) och borde därför också ha stora mängder gas, eftersom stora stjärnor ger ifrån sig gas och en del av ämnena i gasen bildar stoft. Genom att observera molekyler i gasen kan vi få reda på hur mycket och hur snabbt stjärnan ger ifrån sig materia. Molekyler avger radiostrålning vid en känd frekvens, och genom dopplereffekten förändras den frekvensen beroende på molekylens hastighet. En av de vanligaste molekylerna i rymden är kolmonoxid, CO, så vi använde teleskopet APEX för att få ett CO spektrum av Ägget (Bild 2).

9 9 Bild 2: APEX CO spektrum av Ägget I spektrumet i Bild 2 är strålningen mellan -50 och 0 km/s inte associerad med Ägget, utan kommer från molekylära moln i galaxen. Strålningen mellan +50 och +100 km/s kommer från stjärnan och visar två toppar vid +60 och +70 km/s. Det betyder att många molekyler har de hastigheterna och tyder på att stjärnans hastighet ligger i mitten, vid +65 km/s, om den har kastat ut gas symmetriskt, vilket stjärnor brukar göra. Gasen har då en hastighet av 5 km/s iväg från Ägget Problemet är att vi har andra spektra, i synligt ljus, där atomlinjer från stjärnans yta visar att den ligger på en hastighet av +20 km/s. Antingen har all gas kastats ut åt ett håll från Ägget, eller så gömmer sig strålning från stjärnan mellan -50 och 0 km/s, där den döljs av den starka strålningen från molekylära moln. Det är också möjligt att strålningen från stjärnans yta ger fel hastighet, till exempel om stjärnans yta pulserar. Men inget alternativ verkar särskilt rimligt, så det enda vi kan göra är fler observationer.

10 10 Superteleskopet ALMA ger oss inte bara ett känsligt spektrum (Bild 3) men också en bild av området runt stjärnan och precis var strålningen kommer ifrån (Bild 4). Bild 3: ALMA CO spektrum av Ägget. ALMA spektrumet i Bild 3 visar strålningen vi sett förut, från de molekylära molnen och från stjärnan, men det visar också en svag strålningsplatå som sträcker sig från -100 till +140 km/s, symmetriskt runt Äggets position vid +20 km/s. Här är äntligen den förväntade strålningen från stjärnan, som visar att den kastar av sig material i en ryslig fart: 120 km/s åt alla håll. Men, vad är då strålningen vid +65 km/s?

11 11 Bild 4: ALMA bild av strålningens position Bilden från ALMA (Bild 4) visar var strålningen kommer ifrån relativt Ägget, som befinner sig i mitten. Den starkaste strålningen i bilden (rosa) motsvarar strålningen mellan +50 och +100 km/s, och den sträcker sig från stjärnan ut till en svag ring. Den har ingen motsvarighet på andra sidan, och verkar därför vara gas som kastats ut från stjärnan åt bara ett håll. Detta är mycket ovanligt, och vi har ingen aning om hur en stjärna ens skulle kunna kasta ut så mycket gas åt ett håll. Det är också konstigt med tanke på de fina symmetriska stoftringarna runt stjärnan. Blir inte de påverkade av asymmetrin i gasen? Uppenbarligen har vi fortfarande en lång väg kvar till att lära känna Ägget. Nya observationer medför några svar och många frågor. Men det är så det ska vara i forskningen. Om vi visste allt skulle vi inte ha någonting att göra, och jag vill fortsätta utforska stjärnorna.

12 12 Foto: Ulf Jonsson Fotograferad: från gräsmattan hemma, över obset i riktning österut. Kamera: Nikon D3s med Nikon f/2,8. Exponering: 3 sek. med f/3,5, ISO Det var ett långt skådespel. Jag tog ca 1500 bilder, som ska bli en Time Lapse i närtid (hoppas jag).