Nr 2 - juni 2016 Årgång 41
|
|
- Erika Andreasson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Nr 2 - juni 2016 Årgång 41
2 Medlem i Göteborgs Astronomiska Klubb blir du enklast genom att betala in 250 kronor till plusgirokonto: ungdom till och med 19 år: 100 kronor familj: 350 kronor skola/bibliotek/institution: 500 kronor* Glöm inte att meddela namn, adress, telefon, e-post och födelseår (om du är under 18)! Som medlem får du: - tillgång till klubbens bibliotek - gå på 3-4 populärvetenskapliga föredrag per termin - gå på visningar vid klubbens observatorium i Mölnlycke - komma med på star parties på olika ställen i landet - rabatt på medlemskap i och tidskrifterna från Svenska Astronomiska Sällskapet (SAS) och Svensk Amatörastronomisk Förening (SAAF) Är du inte medlem så passa på att betala redan idag. Medlemskapet gäller ett år från det datum du betalar! Tilläggsavgifter: (Obs! Angivna tilläggsavgifter gäller för dem som betalar grundavgift till GAK ) Svenska Astronomiska Sällskapet (SAS): 200:- (ordinarie avgift 240:- ) Då får du tidskriften Populär Astronomi, 4 nummer per år. Hemsida: Svensk AmatörAstronomisk Förening (SAAF): 160:- (ordinarie avgift 220:- ) Då får du tidskriften Telescopium, 4 nummer per år. Flerårig prenumeration ger mängdrabatt. Hemsida: * Institutioner har fler förmåner. Kontakta ordföranden för mer information! E-postadresser: ordforanden@goteborgsastronomiskaklubb.se Bidrag till denna tidskrift kan sändas till aurora@goteborgsastronomiskaklubb.se Penninggåvor till GAK-fonden mottages tacksamt när som helst! Du kan också läsa AURORA via hemsidan. - Klicka på Aurora i innehållsförteckningen till vänster på hemsidan. - På Aurorasidan hittar du texten: Som medlem kan du läsa de senaste numren via denna länk (kräver - Klicka på länken. I år (2016) skall du ange medlem och lösenordet st10iii Nästa nummer beräknas utkomma i början av september. MANUSSTOPP: 1 augusti 2016 Omslagsbilden: Foto: Jan Högberg. Se sidan 3. 2
3 3 GAK:s STYRELSE: Lennart Noring Claes-Göran Carlsson Jan Persson Jan-Gunnar Tingsell Göran Kajler Anders Winnberg (ordf.) (vice ordf.) (kassör) (sekr.) (obs.-förv.) (hedersledamot) Christiian Vestergaard Ingemar Ewaldz Christer Brattås Sven-Göran Lätt Conny Jonsson Johan Linnér (ledamot) (ledamot) (ledamot) (suppleant) (suppleant) (suppleant) E-POSTADRESSER: VISNINGSSCHEMA Det är inga föredrag under sommarmånaderna och inte heller några visningar i klubbobservatoriet. Om det inte händer något oväntat. I så fall annonserar vi det på hemsidan. Planerade söndagsföreläsningar är 11/9, 9/10 och ytterligare en i november--december. BILDEN PÅ FÖRSTA SIDAN Följer Norrskenssidan på FB lite halvt aktivt och har också koll på några andra sidor. På kvällen gick jag ut på altanen och såg att det rörde sig på himlen. Tog som vanligt några testbilder på norrskenet som kl 20 var ganska starkt med tanke på att månen lyste klart. Gick ut med jämna mellanrum och kollade. Vid 21-tiden brakade det löst ordentligt max 5-10 minuter och det var då detta kort togs. Hade först kameran med 14 mm på stativet men då norrskenet var så starkt och utbrett bytte jag till min andra kamera med 10 mm. Fotot är taget från tomten/altanen i Granlo, Sundsvall. Jag har 2 km till centrum så normalt sett är det för ljust här hemma för några bra foton. Man kan bara ana hur starkt norrskenet varit om man varit ute i mörka skogen och ingen måne. Bilden tog jag på söndagskvällen den 20:e december Bilddata: Pentax K-5 IIs, Samyang 10 mm, f2,8 tid 5sek ISO 1600 FOTO: Jan Högberg
4 ATT LÄRA KÄNNA EN STJÄRNA Artikeln i förra numret av Aurora fick fel författarnamn. Vi beklagar misstaget och återger den igen med rätt författare: Sofia Wallström 4 En forskare hittade en ny stjärna. Inte helt ny, den hade redan fått ett namn som härstammar från dess koordinater på himlen: IRAS Men vad han hade upptäckt var att stjärnan är mer intressant än dess namn antyder. Stjärnan hade två tjocka stoftringar kring sig och verkade vara en gul hyperjätte, en mycket stor och sällsynt stjärna. Han gav stjärnan ett nytt, lite mer unikt namn, Fried Egg nebula, den stekta-äggnebulosan. För om man färgar den inre stoftringen gul och den yttre vit, så ser det ut ungefär som ett ägg. För enkelhetens skull kallar jag denna stjärna för Ägget. Bild 1: Stoftringar runt Ägget Ägget har som sagt stora mängder stoft runt sig (Bild 1) och borde därför också ha stora mängder gas, eftersom stora stjärnor ger ifrån sig gas och en del av ämnena i gasen bildar stoft. Genom att observera molekyler i gasen kan vi få reda på hur mycket och hur snabbt stjärnan ger ifrån sig materia. Molekyler avger radiostrålning vid en känd frekvens, och genom dopplereffekten förändras den frekvensen beroende på molekylens hastighet. En av de vanligaste molekylerna i rymden är kolmonoxid, CO, så vi använde teleskopet APEX för att få ett CO spektrum av Ägget (Bild 2). (forts. nästa sida) ARBETSDAGAR VID LAHALLSOBSERVATORIET 18:e & 19:e juni samt den 17:e & 18:e september Dags att fortsätta upprustningen och underhållet av vårt klubbobservatorium. Behovet är stort och alla bidrag är välkomna. Ett utmärkt tillfälle att bekanta sig med observatoriet men även ett bra tillfälle att träffas och umgås. Det finns uppgifter för alla och både för bra och dåligt väder. Vi är igång vid 9:30 båda dagarna och håller på till 18:00. Även kortare besök är välkommet. Hör gärna av dig i förväg till undertecknad, så kan vi planera bättre. Eventuellt kan ytterligare information läggas ut på hemsidan så håll koll på den. ( Ta gärna med termos och fikabröd. Gemensam fika vid 11:00 samt 15:00 för lite "tjöta". Välkomna! Göran Kajler, föreståndare tel:
5 5 Bild 2: APEX CO spektrum av Ägget I spektrumet i Bild 2 är strålningen mellan -50 och 0 km/s inte associerad med Ägget, utan kommer från molekylära moln i galaxen. Strålningen mellan +50 och +100 km/s kommer från stjärnan och visar två toppar vid +60 och +70 km/s. Det betyder att många molekyler har de hastigheterna och tyder på att stjärnans hastighet ligger i mitten, vid +65 km/s, om den har kastat ut gas symmetriskt, vilket stjärnor brukar göra. Gasen har då en hastighet av 5 km/s iväg från Ägget. Problemet är att vi har andra spektra, i synligt ljus, där atomlinjer från stjärnans yta visar att den ligger på en hastighet av +20 km/s. Antingen har all gas kastats ut åt ett håll från Ägget, eller så gömmer sig strålning från stjärnan mellan -50 och 0 km/s, där den döljs av den starka strålningen från molekylära moln. Det är också möjligt att strålningen från stjärnans yta ger fel hastighet, till exempel om stjärnans yta pulserar. Men inget alternativ verkar särskilt rimligt, så det enda vi kan göra är fler observationer. Superteleskopet ALMA ger oss inte bara ett känsligt spektrum (Bild 3) men också en bild av området runt stjärnan och precis var strålningen kommer ifrån (Bild 4).
6 6 Bild 3: ALMA CO spektrum av Ägget. ALMA spektrumet i Bild 3 visar strålningen vi sett förut, från de molekylära molnen och från stjärnan, men det visar också en svag strålningsplatå som sträcker sig från -100 till +140 km/s, symmetriskt runt Äggets position vid +20 km/s. Här är äntligen den förväntade strålningen från stjärnan, som visar att den kastar av sig material i en ryslig fart: 120 km/s åt alla håll. Men, vad är då strålningen vid +65 km/s? Bild 4: ALMA bild av strålningens position
7 Bilden från ALMA (Bild 4) visar var strålningen kommer ifrån relativt Ägget, som befinner sig i mitten. Den starkaste strålningen i bilden (rosa) motsvarar strålningen mellan +50 och +100 km/s, och den sträcker sig från stjärnan ut till en svag ring. Den har ingen motsvarighet på andra sidan, och verkar därför vara gas som kastats ut från stjärnan åt bara ett håll. Detta är mycket ovanligt, och kan tyda på att det här egentligen är ett dubbelstjärnesystem. Interaktionen mellan två stjärnor kanske skulle kunna få Ägget att kasta av sig en massa gas åt ett håll. Men, hur förklarar vi då de fina symmetriska stoftringarna? De borde också bli påverkade på ett liknande, asymmetriskt sätt. Uppenbarligen har vi fortfarande en lång väg kvar till att lära känna Ägget. Nya observationer medför några svar och många frågor. Men det är så det ska vara i forskningen. Om vi visste allt skulle vi inte ha någonting att göra, och jag vill fortsätta utforska stjärnorna. 7 NY ORDFÖRANDE I GAK Hejsan alla GAK-medlemmar! Jag heter Lennart Noring och är nyvald ordförande för klubben. Numera pensionär men har arbetat i många år med mobil telekommunikation. Mitt intresse för rymdfenomen väcktes på 80-talet när jag funktionstestade VIKING, Sveriges första satellit. Nu har jag en ide om att vårt observatorium i Lahall kan bli mer tillgängligt för GAKmedlemmar.
8 8 TVÅ ASTROFOTON FRÅN LARS-ERIK ANDRÉASSON 1. Den totala månförmörkelsen i september 2015 var speciell därför att fullmånen samtidigt befann sig närmast jorden i sin elliptiska bana (supermåne). Totalförmörkelse av en supermåne är sällsynt och före årets händelse har detta inträffat endast 5 gånger sedan år Förra förmörkelsen skedde 1982 och nästa inträffar inte förrän Plats och tid: Grötö , kl (total) samt 1 timme före och efter. Foto: William Optics Zenitstar II, Canon EOS 400D, ISO 800, 1 s (total) samt 1/2000 resp. 1/500 s (sidobilder)
9 9 2. Fyra planeter. Under slutet av oktober inträffade en konjunktion på morgonhimlen med planeterna Venus, Jupiter och Mars inblandade. Den 21 oktober befann sig planeterna på en nästan rät linje med den starkast lysande Venus (mag. -4.4) och ljussvaga Mars (1.7) flankerande Jupiter (-1.8). Himlen var delvis täckt av lätta moln som spred ljuset från planeterna en aning. Nere vid horisonten och ljusen från Göteborg i öster syns dessutom Merkurius (mag. -0.8) strax ovanför en tät molnbank. Plats och tid: Grötö , kl Foto: Lars-Erik Andreasson, Grötö Kamera: Tamron (30 mm/4), Canon EOS 400D, ISO 800, 2 s.
10 10 Vi återger här ett inlägg med Göteborgsanknytning infört i Cassiopeja-bloggen 2010 författat av Ulf R Johansson Axel Corlin och novaupptäckten 1918 Då och då kommer jag att återge lite längre dokument här på W-bloggen, ur egen fatabur och andras. I förrförra bloggen kunde jag ju citera från Hemmets Journal 1935, ett nummer i vilket Knut Lundmark skrev om Axel Corlins novaupptäckt Christian Vestergaard noterar att samme Lundmark i sitt lilla trevliga tvåbandsverk Astronomiska Upptäckter del II från 1951 sid har följande att rapportera. Det är ett intressant dokument, som i sin tur citerar en originalartikel av Axel Corlin från 1919: En av dem som skulle få mera utbyte av en i ungdomen förvärvad god stjärnkunskap var numera lektorn Axel Corlin. Sedan han hade legat i Uppsala ett läsår vistades han hemma i Göteborg. Det var den 8 juni De ljusa nätterna hade alltså börjat. De var följaktligen inte många stjärnor, som syntes på himlen. Klockan var cirka tio på kvällen, och kandidat Corlins mor bad honom stänga igen en balkongdörr. Som den snälle son han var, gjorde han detta. och tittade samtidigt för säkerhets skull på himlen. Han såg då en ljusstark stjärna. Vi låta så Axel Corlin själv berätta om de förstaintrycken och citera från hans uppsats i Arkiv för Matematik, Astronomi och Fysik, Bd 14 Nr 15, Uppsala 1919, följande: Nova Aquilae 3 var redan då af 1:a storleken, och torde svårligen kunnat undgå att blifva observerad af någon, som är något hemma på stjärnhimlen och under denna kväll betraktande densamma. En temporär stjärna af 1:a storleken är emellertid ett så ytterst sällan inträffande fenomen, att man till en början är föga böjd för att antaga förekomsten af en sådan, helst som vi relativt nyligen haft en större temporär stjärna Nova Persei 2, Författarens första tanke vid åsynen af den nya stjärnan var, att han gjort sig skyldig till en öfverskattning af någon känd men för tillfället glömd stjärnas ljusstyrka. En jämförelse med Altair och några andra stjärnor skingrade dock alla tvifvel i detta afseende, i det upprepade skattningar gåfvo till resultat, att Nova Aquilae 3 vid tillfället var ungefär 0.2 storleksklass ljussvagare än Altair, af alltså + 1,0 magnitudo i ljusstyrka (Harvardskalan). Navigationsskolan med kupolen på taket. Då den nya stjärnan likväl förblef oförändrad på samma plats, kunde några tvifvel om sakens natur i längden icke hålla sig, och författaren beslöt att, ehuru midt i natten, ringa till Göteborgs Navigationsskola för att begära att få låna en astronomisk kikare, som därstädes skulle befinna sig, till att närmare bestämma läget af stjärnan. Detta tilläts tack vare tillmötesgående från skolans vaktmästare, och författaren skyndade dit. Corlin ville gärna förvissa sig om att det faktiskt var fråga om en förut ej känd stjärna. Han rusade därför till Navigationsskolan, svettig, ivrig, upprörd. Han fick liv i vaktmästaren och kom så småningom in i skolans astronomiska kupol. Det visade sig att den lilla kikaren inte var i ordning, ty den hade ej använts på länge, men efter ett intensivt arbete fick han dock instrumentet i stånd och kunde övertyga sig om att det verkligen rörde sig om en ny stjärna.
11 Emellertid ville han ha ytterligare bekräftelse och ringde därför till Uppsala Observatorium, där författaren, som då tjänstgjorde som amanuens, blev väckt vid fyratiden på morgonen. I och för sig hade jag fullt förtroende för Axel Corlins stjärnkunskap, men jag hade alldeles nyss släppts ut från Akademiska Sjukhuset där jag blivit opererad för en appendicit och kände mig inte särskild pigg. Jag tackar nu Gud att jag övervann min motvilja att stiga upp så tidigt denna morgon och att jag förmådde kravla mig ut till en av instrumenten och få bekräfta att Nova Aquilae inte bara var ett nytt objekt, utan att det med all säkerhet måste röra sig om en faktisk ny (ej förut sedd) stjärna. När det gäller en nova av detta slag sker uppflammandet i allmänhet synnerligen raskt, och det kan bli många som upptäcka en så ljusstark stjärna. Men Corlin var i alla fall en av de första. Dessutom var det en bragd att på vår nordiska, ljusa stjärnhimmel kunna upptäcka ett nytt objekt så långt fram på sommaren. Vid detta tillfälle fanns det inte alls några stjärnor att jämföra med, vilket givetvis försvårade upptäckten. Allmänt beundrades också den unge studentens lyckliga upptäckt. Men det fanns även några som tyckte att det skulle varit bättre, om de själva gjorde upptäckten och inte herr Corlin. Visserligen hade dessa människor inte alls något egentlig kunskap i astronomi och inte hade de heller sökt efter stjärnan, men de tyckte i alla fall att det borde ha blivit de som förunnats upptäckten, och i varje fall inte Corlin. 11 En ung student Corlin vid skolans tub. Särskild påstridig var en herre i Göteborg som även företedde ett slags konstruerat alibi. Det var visserligen inte lätt att smula sönder detta, men det lyckades ändå.
12 En bild av månförmörkelsen tagen med Lahallsobservatoriets nya kameraadapter. Nikon D90. Exp. 13 sek ISO 160. Den är något behandlad i LR6. Foto: Sven-Göran Lätt 12
Nr 3 - september 2018 Årgång 43. Foto: Göran Kajler, på Lahall. Jupiter , UTC 23:44
Nr 3 - september 2018 Årgång 43 Foto: Göran Kajler, på Lahall. Jupiter 2018-05-10, UTC 23:44 2 Medlem i Göteborgs Astronomiska Klubb blir du enklast genom att betala in 250 kronor till plusgirokonto: 4
Läs merNr 1 - mars 2016 Årgång 40
Nr 1 - mars 2016 Årgång 40 Foto: Fredrik Palmén Se sidan 5. Medlem i Göteborgs Astronomiska Klubb blir du enklast genom att betala in 250 kronor till plusgirokonto: 4 77 03-4. ungdom till och med 19 år:
Läs merFoto: Danjel Svensson
Nr 2 -- juni 2015 Årgång 39 Foto: Danjel Svensson Medlem i Göteborgs Astronomiska Klubb blir du enklast genom att betala in 250 kronor till plusgirokonto: 4 77 03-4. ungdom till och med 19 år: 100 kronor
Läs merNr 1 - mars 2017 Årgång 42
Nr 1 - mars 2017 Årgång 42 M42. Foto: Magnus Edbäck Medlem i Göteborgs Astronomiska Klubb blir du enklast genom att betala in 250 kronor till plusgirokonto: 4 77 03-4. ungdom till och med 19 år: 100 kronor
Läs merNr 2 - juni 2017 Årgång 42
Nr 2 - juni 2017 Årgång 42 Foto: Robert Habolin Medlem i Göteborgs Astronomiska Klubb blir du enklast genom att betala in 250 kronor till plusgirokonto: 4 77 03-4. ungdom till och med 19 år: 100 kronor
Läs merNr 3 september 2013 Årgång 37. Kometen c/2011 L4 (Panstarrs) och Andromedagalaxen M31 Fotograf: Lars-Erik Andréasson
Nr 3 september 2013 Årgång 37 Kometen c/2011 L4 (Panstarrs) och Andromedagalaxen M31 Fotograf: Lars-Erik Andréasson Medlem i Göteborgs Astronomiska Klubb blir du enklast genom att betala in 250 kronor
Läs merNr 2 - juni 2018 Årgång 43
Nr 2 - juni 2018 Årgång 43 Foto: Johann Nishant. GAK:s klubbobservatorium 2 Medlem i Göteborgs Astronomiska Klubb blir du enklast genom att betala in 250 kronor till plusgirokonto: 4 77 03-4. ungdom till
Läs merNr 4 - december 2016 Årgång 41
Nr 4 - december 2016 Årgång 41 Foto: Claes Göran Carlsson, 2016-05-23. Objektiv: Sigma EX DG, 8 mm 1:3,5 Circular Fisheye (rund bild, 180 graders bildvinkel runt om). Kamera: Nikon D-610 (fullformats enögd
Läs merNr 1 - mars 2015 Årgång 39
Nr 1 - mars 2015 Årgång 39 2 Medlem i Göteborgs Astronomiska Klubb blir du enklast genom att betala in 250 kronor till plusgirokonto: 4 77 03-4. ungdom till och med 19 år: 100 kronor familj: 350 kronor
Läs merNr 1 mars 2014 Årgång 38
Nr 1 mars 2014 Årgång 38 2 Medlem i Göteborgs Astronomiska Klubb blir du enklast genom att betala in 250 kronor till plusgirokonto: 4 77 03-4. ungdom till och med 19 år: 100 kronor familj: 350 kronor skola/bibliotek/institution:
Läs merNr 3 - september 2017 Årgång 42
Nr 3 - september 2017 Årgång 42 2 Medlem i Göteborgs Astronomiska Klubb blir du enklast genom att betala in 250 kronor till plusgirokonto: 4 77 03-4. ungdom till och med 19 år: 100 kronor familj: 350 kronor
Läs merNr 3 - september 2015 Årgång 39. Pluto i synligt ljus. Foto från New Horizons, NASA
Nr 3 - september 2015 Årgång 39 Pluto i synligt ljus. Foto från New Horizons, NASA Medlem i Göteborgs Astronomiska Klubb blir du enklast genom att betala in 250 kronor till plusgirokonto: 4 77 03-4. ungdom
Läs merNr 4 december 2013 Årgång 37
Nr 4 december 2013 Årgång 37 Nova Delphini 2013 Se artikel inne i tidningen. Foto: Lars-Erik Andréasson 2 Medlem i Göteborgs Astronomiska Klubb blir du enklast genom att betala in 250 kronor till plusgirokonto:
Läs merAlingsås Astronomiklubb. Hösten 2009
Alingsås Astronomiklubb Hösten 2009 Medlemsblad för Alingsås Astronomiklubb (AAK) Ordf. Robert Wahlström Oscarsg 15 441 33 Alingsås Tel: 0322-17 877 Mob: 0734-232 632 E-Mail: robert@alderaan.nu Sekr. Terje
Läs merNr 3 - september 2016 Årgång 41
Nr 3 - september 2016 Årgång 41 Foto: Lars-Erik Andreasson Perseiderna 2016. Se text sidan 2. Medlem i Göteborgs Astronomiska Klubb blir du enklast genom att betala in 250 kronor till plusgirokonto: 4
Läs merNr 4 - december 2015 Årgång 39. Månförmörkelsen (Foto: Jörgen Sannerstedt, Kalmar. Se sidan 8)
Nr 4 - december 2015 Årgång 39 Månförmörkelsen 2015-09.28 (Foto: Jörgen Sannerstedt, Kalmar. Se sidan 8) Medlem i Göteborgs Astronomiska Klubb blir du enklast genom att betala in 250 kronor till plusgirokonto:
Läs merNr 4 - december 2017 Årgång 42
Nr 4 - december 2017 Årgång 42 2 Medlem i Göteborgs Astronomiska Klubb blir du enklast genom att betala in 250 kronor till plusgirokonto: 4 77 03-4. ungdom till och med 19 år: 100 kronor familj: 350 kronor
Läs merNr 2 - juni 2014 Årgång 38
Nr 2 - juni 2014 Årgång 38 Fotograf: Alexander Jönsson, Lysekil vf1_alex@hotmail.com 2 Medlem i Göteborgs Astronomiska Klubb blir du enklast genom att betala in 250 kronor till plusgirokonto: 4 77 03-4.
Läs merAstronomi. Hästhuvudnebulosan. Neil Armstrong rymdresenär.
Hästhuvudnebulosan Astronomi Neil Armstrong rymdresenär. Illustration av vår galax Vintergatan. Av naturliga själ har vi aldrig sett vår galax ur detta perspektiv. Vilka är vi jordbor egentligen? Var i
Läs merCYGNUS. Länktips! Kallelse: Årsmöte 15 mars 2012
CYGNUS Medlemsblad för Östergötlands Astronomiska Sällskap Nr 2, 2011 Innehåll Länktips! Kallelse till Årsmötet Sammanfattning av Gösta Gahms föredrag under Höstmötet 1 2 Vårens program 3 ÖAS webbplats
Läs merMedlemsblad. Östergötlands Astronomiska Sällskap. för. Nr 1, 2006 Sidan 1
Nr 1, 2006 Sidan 1 CYGNUS Medlemsblad för Östergötlands Astronomiska Sällskap Accepterar du som är medlem att, i stället för genom postutskick, själv hämta CYGNUS från vår hemsida? Sänd då ett e-brev till
Läs merDramatik i stjärnornas barnkammare av Magnus Gålfalk (text och bild)
AKTUELL FORSKNING Dramatik i stjärnornas barnkammare av Magnus Gålfalk (text och bild) Där stjärnor föds, djupt inne i mörka stoftmoln, händer det märkliga och vackra saker. Med hjälp av ett teleskop och
Läs merNr 2, juni 2013 Årgång 37
Nr 2, juni 2013 Årgång 37 2 Medlem i Göteborgs Astronomiska Klubb blir du enklast genom att betala in 250 kronor till plusgirokonto: 4 77 03-4. ungdom till och med 19 år: 100 kronor familj: 350 kronor
Läs merMin bok om Rymden. Börja läsa
Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna Mer om rymden s. 3 s.
Läs merNr 1 - mars 2018 Årgång 43
Nr 1 - mars 2018 Årgång 43 Foto: Johann Nishant 2 Medlem i Göteborgs Astronomiska Klubb blir du enklast genom att betala in 250 kronor till plusgirokonto: 4 77 03-4. ungdom till och med 19 år: 100 kronor
Läs merMin bok om Rymden. Börja läsa
Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna s. 3 s. 4 s. 5 s. 6 s.
Läs merÖversiktskurs i astronomi Hösten 2009
Översiktskurs i astronomi Hösten 2009 Upplägg Formell information Vår r plats i Universum Grundläggande astronomiska begrepp Formell information I Lärare (idag): Erik Zackrisson Lärare påp resten av kursen:
Läs merAnvänd en lampa som sol och låt jordgloben snurra så att det blir dag och natt i Finland. En flirtkula på en grillpinne kan också föreställa jorden.
Rymden 1 Rymden...2 Dygnet...2 Månaden...2 Året...3 Stjärnhimlen...5 Öva att hitta några stjärnbilder på vinterhimlen...6 Starka stjärnor...7 Solsystemet...9 Gör en miniatyr i verklig skala...9 Ta reda
Läs merAnvänd en lampa som sol och låt jordgloben snurra så att det blir dag och natt i Finland. En flirtkula på en grillpinne kan också föreställa jorden.
Rymden 1 Rymden...2 Dygnet...2 Månaden...2 Året...3 Stjärnhimlen...5 Öva att hitta några stjärnbilder på vinterhimlen...6 Starka stjärnor...7 Solsystemet...8 Gör en miniatyr i verklig skala...8 Ta reda
Läs merÖversiktskurs i astronomi Våren Formell information I. Formell information II. Formell information IV. Formell information III
Översiktskurs i astronomi Våren 2009 Upplägg Formell information Vår r plats i Universum Grundläggande astronomiska begrepp Formell information I Lärare: Erik Zackrisson ez@astro.su.se 08-5537 8556 Kurshemsida:
Läs merElins bok om Rymden. Börja läsa
Elins bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna Mer om rymden s. 3 s.
Läs merUTMANING 4 Stjärnklart
UTMANING 4 Stjärnklart 4 UTMANING REACHING FOR THE STARS ASE 2015 Lärarhandledning Astronomi är kunskapen om olika himlakroppar och kallas ofta för den äldsta av naturvetenskaperna. I alla tider har människan
Läs merMin bok om Rymden. Börja läsa
Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna Mer om rymden s. 3 s.
Läs merAstronomiövningar som kräver observationer
Astronomiövningar som kräver observationer Här följer några övningar som jag vill att Du skall göra. Vi börjar med lite uppvärmning! 1 Fyra fel på fyra bilder: Här är de första fyra bilderna. Ta en kritisk
Läs merVår galax Vintergatan sedd från sidan. Vår galax Vintergatan sedd uppifrån
Livet. Detta ord berör hela jorden oavsett religion. I första hand hänvisar jag läsaren till följande länkar: Svarta hålets hemlighet, Vad händer i ett svart hål?, Resan genom det svarta hålet, Livet och
Läs mer4 Solsystemet. OH1 Tidszonerna 2 Tidszonerna 3 En jordglobs skala OH2 Årstiderna 4 Varför har vi årstider?
4 Solsystemet 4.1 1 Varför har vi dag och natt OH1 Tidszonerna 2 Tidszonerna 3 En jordglobs skala OH2 Årstiderna 4 Varför har vi årstider? 4.2 5 Månen vår största satellit 6 Ordfläta OH3 Solen, jorden
Läs merAlingsås Astronomiklubb. Hösten 2012
Alingsås Astronomiklubb Hösten 2012 Medlemsblad för Alingsås Astronomiklubb (AAK) Ordf. Robert Wahlström Klintens väg 6 441 41 Alingsås Tel: 0322-17 877 Mob: 0734-232 632 E-Mail: robert@alderaan.nu Sekr.
Läs merSyfte Att öka elevernas förståelse för delar av rymden, rymdteknik samt ta del av rymdutställningen på ett elevaktivt sätt.
Lärarhandledning äldre elever 10-16 år Aktivitetskortens färg: röd Rymden Syfte Att öka elevernas förståelse för delar av rymden, rymdteknik samt ta del av rymdutställningen på ett elevaktivt sätt. Inledning
Läs merLektionsmaterial för åk F-6 GÅ UT OCH TITTA PÅ STJÄRNORNA!
Lektionsmaterial för åk F-6 GÅ UT OCH TITTA PÅ STJÄRNORNA! Ge eleverna en upplevelse utöver det vanliga och låt dem samtidigt bekanta sig med stjärnkartan som verktyg för att studera stjärnhimlen. Lycka
Läs merMin bok om Rymden. Börja läsa
Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna s. 3 s. 4 s. 5 s. 6 s.
Läs merOrienteringskurs i astronomi Föreläsning 1, Bengt Edvardsson
Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 1, 2014-09-01 Bengt Edvardsson Innehåll: Korta frågor och svar Anteckningarna är en hjälp vid läsningen av boken men definierar inte kursen. Första föreläsningen
Läs merOrdförklaringar till Trollkarlen från rymden
Ordförklaringar till Trollkarlen från rymden Asterism En asterism är ett stjärnmönster bestående av stjärnor som lånats från en stjärnbild. Den mest berömda av dessa är Karlavagnen, som består av stjärnor
Läs merAstronomi. Vetenskapen om himlakropparna och universum
Astronomi Vetenskapen om himlakropparna och universum Solsystemet Vi lever på planeten jorden (Tellus) och rör sig i en omloppsbana runt en stjärna som vi kallar solen. Vårt solsystem består av solen och
Läs merMin bok om Rymden. Börja läsa
Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna s. 3 s. 4 s. 5 s. 6 s.
Läs merIllustration Saga Fortier och Norah Bates
Illustration Saga Fortier och Norah Bates The big bang The big bang I rymden fanns en liten liten prick inte större en en ärta. Men plötsligt hände det något, den lilla pricken exploderade. Och bakom all
Läs merInnehållsförteckning. Innehållsförteckning 1 Rymden 3. Solen 3 Månen 3 Jorden 4 Stjärnor 4 Galaxer 4 Nebulosor 5. Upptäck universum med Cosmonova 3
1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Rymden 3 Upptäck universum med Cosmonova 3 Solen 3 Månen 3 Jorden 4 Stjärnor 4 Galaxer 4 Nebulosor 5 2 Rymden Rymden, universum utanför jorden, studeras främst
Läs merHALLANDS ASTRONOMISKA SÄLLSKAP VÅREN 2017
HALLANDS ASTRONOMISKA SÄLLSKAP VÅREN 2017 Alfa Centauri består av tre stjärnor och runt en av dem (Proxima Centauri som också är solens närmaste granne) har man upptäckt en jordliknande planet, Proxima
Läs merMin bok om Rymden. Börja läs
Min bok om Rymden Börja läs Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna Mer om rymden s. 3 s. 4
Läs merDIKTA MOT STJÄRNORNA EN DIKTSAMLING MED RYMDTEMA
DIKTA MOT STJÄRNORNA EN DIKTSAMLING MED RYMDTEMA 7A OCH 7B BERGUNDASKOLAN, VÄXJÖ 2015 DIKTA MOT STJÄRNORNA En diktsamling av 7a & 7b, Bergundaskolan, Växjö 2015 LINUS Rymddikt Rymden skiner starkt av alla
Läs merObservationer i Perseus stjärnbild
Observationer i Perseus stjärnbild Kvällen såg lovande ut och jag bestämde mig för att förbereda mig att ta ut teleskopet. Planen var att observera objekt i Perseus stjärnbild. Det av två anledningar,
Läs merMin bok om Rymden. Börja läsa
Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna s. 3 s. 4 s. 5 s. 6 s.
Läs merHur trodde man att universum såg ut förr i tiden?
Hur trodde man att universum såg ut förr i tiden? Ursprunglig världsbild Man trodde länge att jorden var en platt skiva omgiven av vatten. Ovanför denna fanns himlen formad som ett halvklot. På detta himlavalv
Läs merÅret närmar sig sitt slut så nu tittar vi på hur man fotar nyårets fyrverkerier!
Året närmar sig sitt slut så nu tittar vi på hur man fotar nyårets fyrverkerier! Inledningsbilden är naturligtvis hämtad från förra årets sammanslagning av Envikens- & Svärdsjöförsamlingar till ett gemensamt
Läs merNr 4 - december 2014 Årgång 38
Nr 4 - december 2014 Årgång 38 Medlem i Göteborgs Astronomiska Klubb blir du enklast genom att betala in 250 kronor till plusgirokonto: 4 77 03-4. ungdom till och med 19 år: 100 kronor familj: 350 kronor
Läs merMaria Österlund. Ut i rymden. Mattecirkeln Tid 2
Maria Österlund Ut i rymden Mattecirkeln Tid 2 NAMN: Hur mycket är klockan? fem i åtta 10 över 11 5 över halv 7 20 över 5 10 över 12 kvart i 2 5 över 3 20 i 5 5 i 11 kvart i 6 5 i halv 8 5 över halv 9
Läs merFredag 3 januari ett observationsmöte som blev inställt på grund av mulet väder.
Norrköpings Astronomiska Klubb Verksamhetsberättelse för året 2014 Klubbens trettiosjunde verksamhetsår var vi 42 medlemmar (två fler än under 2013). Årsavgiften var 175 kronor, vilket även inkluderade
Läs meri m ag e s o f w i l d l i f e b rutus östling ph oto g r a ph y
i m ag e s o f w i l d l i f e b rutus östling ph oto g r a ph y Nyhetsbrev # 1 5 Oktober 2 0 0 7 Orrtuppar. EOS 1 Ds MarkII, 300/2,8 IS, ISO 1600, 1/320 s., aperture 3,2 Tjädertupp och hönor. Canon EOS
Läs merAstronomin och sökandet efter liv där ute. Sofia Feltzing Professor vid Lunds universitet
Astronomin och sökandet efter liv där ute Sofia Feltzing Professor vid Lunds universitet Sofia Feltzings vanliga forskning 250 miljoner år Drakes ekvation!"#"$" "%"!"#$%& "&"'()*" "%""+," "%"+$&%""+-%$&."+,"
Läs mer2060 Chiron - en ovanlig centaur
2060 Chiron - en ovanlig centaur Claes-Ingvar Lagerkvist 1 Astronomiska Observatoriet, Uppsala Universitet, Box 515, S-75120, Uppsala 2 Claes-Ingvar Lagerkvist 1 Inledning Under 1970-talet sökte Charles
Läs merStjärnors födslar och död
Stjärnors födslar och död Stjärnors egenskaper Uppkomst Avstånd Rörelse Skenbar ljusstyrka Färg temperatur Energiproduktion Verklig ljusstyrka Utveckling Ovanliga stjärnor Slutstadier Rymden är inte bara
Läs merKosmologi. Ulf Torkelsson Teoretisk fysik CTH/GU
Kosmologi Ulf Torkelsson Teoretisk fysik CTH/GU Program Universums expansion, observationer Universums expansion, teori Universums geometri Universums expansion och sammansättning Exotisk materia Andromedagalaxen
Läs merHemsida. Upplägg. Jordbanans lutning. Himlens fä. Solnedgång. Översiktskurs i astronomi Lektion 2: Grundlä. grundläggande astronomi.
Översiktskurs i astronomi Lektion 2: Grundlä Grundläggande astronomi Hemsida www.astro.su.se/~ ez/kurs/oversiktskurs09.htm /kurs/oversiktskurs09.htm www.astro.su.se/~ez Upplä Upplägg Mer grundlä grundläggande
Läs merScience Night Rymden nu och framåt Aktuell forskning om rymden som utgångspunkt för intresseskapande fysik.
Science Night Rymden nu och framåt Aktuell forskning om rymden som utgångspunkt för intresseskapande fysik. Nobelpriser i fysik 2017 Liv i rymden En app för att hitta på stjärnhimlen Nobelpriset i fysik
Läs merstjärnor Att mäta en miljard David Hobbs, Lennart Lindegren, Ulrike Heiter och Andreas Korn
aktuell forskning Att mäta en miljard stjärnor B i ld: ESA Astrometri som forskningsfält fick nytt liv den 8 augusti 1989 då en ny europeisk satellit sändes upp, med det passande namnet hipparcos. Projektet
Läs merMin bok om Rymden. Börja läsa
Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna Mer om rymden s. 3 s.
Läs merNr 1 mars 2013 Årgång 37
Nr 1 mars 2013 Årgång 37 Mats Yderstig gör ett s.k. "stjärntest" för att se om det polerade glaset är färdigt för aluminisering och snart kan kallas för spegel. 2 Medlem i Göteborgs Astronomiska Klubb
Läs merFysik. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2013/2014 Fysik Delprov A Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov
Läs meratt båda rör sig ett varv runt masscentrum på samma tid. Planet
Tema: Exoplaneter (Del III, banhastighet och massa) Det vi hittills tittat på är hur man beräknar radien och avståndet till stjärnan för en exoplanet. Omloppstiden kunde vi exempelvis få fram genom att
Läs merMin bok om Rymden. Börja läsa
Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna s. 3 s. 4 s. 5 s. 6 s.
Läs merBli klok på himlen och stjärnorna
Läsnyckel Bli klok på himlen och stjärnorna Text: Michéle Mira Pons Bilder: Robert Barborini Översättning: Johanna Brock Bli klok på himlen och stjärnorna är en lättläst faktabok, skriven på Hegas nivå
Läs merViktig information, aktualiteter! Vi träffas första gång år 2016, på Industrimuséet tisdagen den 12 januari.
GISLAVEDS ASTRONOMISKA SÄLLSKAP ORION NYHETSBREV Observationer, nyheter från rymden, tips och idéer Nummer 7, december 2015 Viktig information, aktualiteter! Vi träffas första gång år 2016, på Industrimuséet
Läs merENKEL Fysik 22. Magnetism. Tengnäs Läromedel. Vad är magnetism? Magneter. EXPERIMENT - Magnetisk kraft
ENKEL Fysik 22 Magnetism Magneter har vi överallt i vårt samhälle. Hemma i köket sitter det kanske små magneter på kylskåpsdörren, som håller upp komihåg-lappar. Magneter kan även hålla skåpsluckor stängda.
Läs merMin bok om Rymden. Börja läsa
Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna Mer om rymden s. 3 s.
Läs merMin bok om Rymden. börja läsa
Min bok om Rymden börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna Mer om rymden s. 3 s.
Läs merUppgifter. Uppgifter. Uppgift 2. Uppgift 1
Uppgift 1 Uppgift 2 Det första målet är att beräkna vinkeldiametern på ringen, det vill säga ringens apparenta diameter sedd från jorden i bågsekunder. Detta är vinkel a. De relativa positionerna för stjärnorna
Läs merLÄRAN OM LJUSET OPTIK
LÄRAN OM LJUSET OPTIK VAD ÄR LJUS? Ljus kallas också för elektromagnetisk strålning Ljus består av små partiklar som kallas fotoner Fotonerna rör sig med en hastighet av 300 000 km/s vilket är ljusets
Läs merUniversums tidskalor - från stjärnor till galaxer
Universums tidskalor - från stjärnor till galaxer Fysik och Kemidagarna 2017 Prof. Peter Johansson Institutionen för Fysik, Helsingfors Universitet Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten/ Peter Johansson/
Läs merInnehåll. Innehåll. Verktyg. Astronomiska Verktyg. Matematiska Verktyg
Innehåll Verktyg Magnituder... sidan 2 Apparent magnitud... sidan 2 Absolut magnitud... sidan 3 Olika färger, olika magnituder... sidan 3 Från B-V färgindex till temperatur... sidan 4 Avståndsekvationen...
Läs merMänniskosonen kommer
Avsnitt 19: Människosonen kommer 01:56 02:32 02:45-03:10 04:04 04:19 04:36 04:45 05:01-05:08 Matt 24:29-31 Strax efter de dagarnas nöd skall solen förmörkas och månen inte ge sitt sken. Stjärnorna skall
Läs merUniversums expansion och storskaliga struktur Ulf Torkelsson
1 Hubbles lag Föreläsning 13/5 Universums expansion och storskaliga struktur Ulf Torkelsson Den amerikanske astronomen Vesto M. Slipher upptäckte redan på 1910-talet att ljuset från praktiskt taget alla
Läs merNr 3 - september 2014 Årgång 38
Nr 3 - september 2014 Årgång 38 Foto: Mikael Ingemyr Medlem i Göteborgs Astronomiska Klubb blir du enklast genom att betala in 250 kronor till plusgirokonto: 4 77 03-4. ungdom till och med 19 år: 100 kronor
Läs merDen magiska dörren. Författare Deni saeed
Den magiska dörren Författare Deni saeed Kap1 Hej jag heter Kristian. Jag är 10 år. Jag har en kompis, men han är inte riktigt min vän, jag är bara hans kompis för hans farsa är miljonär. Jag är lite rädd
Läs merFysik Vårt solsystem, universum (livet universum och allting=42;)
Fysik Vårt solsystem, universum (livet universum och allting=42;) (Bild: Patrik Cavallini; Soluppgång vintersolståndet.) I detta avsnitt ska vi börja med att titta på hur vårt solsytem är uppbyggt. Mycket
Läs merMånen i infrar ött! av Magnus Gålfalk populär astronomi september 2005 9
Månen i 8 populär astronomi september 2005 infrarött! Under en vistelse på La Palma lyckades en svensk forskargrupp ta förbluffande skarpa bilder av månen i infrarött ljus. En del av dem presenteras på
Läs merUniversum. Stjärnbilder och Världsbilder
Universum Stjärnbilder och Världsbilder Stjärnor Stjärngrupp, t.ex. Karlavagnen Stjärnbild, t.ex. Stora Björnen Polstjärnan Stjärnor livscykel -Protostjärna - Huvudseriestjärna - Röd jätte - Vit dvärg
Läs merLJUSSHOW FÅNGA NATTENS
FÅNGA NATTENS LJUSSHOW AV // MORTEN HILMER När mörkret sänker sig packar de flesta ihop utrustningen och beger sig hemåt. Men med natten kommer ett närmast magiskt fenomen som kameran registrerar bättre
Läs merInspirationsdag i astronomi. Innehåll. Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Vasa, 24 mars 2011
Inspirationsdag i astronomi Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Vasa, 24 mars 2011 Länkar m.m.: www.astronomi.nu/vasa110324 Magnus Näslund Stockholms observatorium Institutionen för astronomi
Läs merTrappist-1-systemet Den bruna dvärgen och de sju kloten
Trappist--systemet Den bruna dvärgen och de sju kloten Trappist- är en sval dvärgstjärna, en brun dvärg, som man nyligen upptäckte flera planeter kring. För tillfället känner man till sju planeter i omloppsbana
Läs merKalla Vindar ( och Heta Galaxkärnor) Susanne Aalto Rymd och Geovetenskap Chalmers
Kalla Vindar ( och Heta Galaxkärnor) Susanne Aalto Rymd och Geovetenskap Chalmers Herschel Space Observatory Massa: ca 3400 kg vid uppskjutning Dimensioner: 7.5m hög, 4m 4m tvärsnitt Våglängder: Infrarött
Läs merANVÄNDARBESKRIVNING FÖR PERSONAL
ANVÄNDARBESKRIVNING FÖR PERSONAL 1 INLEDNING Programmet ipool är ett system för att på ett effektivt sätt sköta bemanning och personalinformation via ett webbaserat gränssnitt som är enkelt att använda
Läs merAlla bilder finns på kursens hemsida http://www.physto.se/~lbe/poeter.html
Alla bilder finns på kursens hemsida http://www.physto.se/~lbe/poeter.html Fysik för poeter 2010 Professor Lars Bergström Fysikum, Stockholms universitet Vi ska börja med lite klassisk fysik. Galileo Galilei
Läs merTentamen för Tidigarelärarinriktning astronomi 13 feb 2002 Examinator: Sverker Johansson (036-157755, 69706) Hjälpmedel: varandra i gruppen
Tentamen för Tidigarelärarinriktning astronomi 13 feb 2002 Examinator: Sverker Johansson (036-157755, 69706) Hjälpmedel: varandra i gruppen Varje uppgift kan ge maximalt 10 poäng. Varje grupp lämnar ett
Läs merNr 2 Maj 2008 -bladet
Nr 2 Maj 2008 S -bladet Medlemstidning för Svenska S 30 förbundet Ur innehållet: - Följ ljuset i sommar - Eskader! - Sommaraktiviteter - Nya klassregler Insidan Svenska S30 förbundet c/o Margareta Johansson
Läs merNr Hej! Kurser i höst: Se medföljande bilaga!!
Nr. 3 2003 Hej! Då var den långa sommarpausen över än en gång. Och det har blivit dags att lämna stranden i tid, så att man inte går miste om någon dans! Mathias Dans på Vipan: Tisdagen 26/8 kl.19.00 startar
Läs merVikingen nr 3 2006 -------------------------------------------------------------------------------------------------
Vikingen nr 3 2006 Tidningen Vikingen utkommer med 4-6 nummer per år. Alla kårens medlemmar kan skicka in bidrag till kårtidningen. Du som har varit med om någonting skoj som du vill berätta om, kom in
Läs merEwa Christina Johansson. Spindelns hemlighet
Ewa Christina Johansson Spindelns hemlighet Det finns fler spännande böcker om Ella: Tavlans hemlighet Kortets hemlighet Spegelns hemlighet Korpens hemlighet Nyckelns hemlighet Sländans hemlighet Spindelns
Läs merInstuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9
Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Materia 1. Rita en atom och sätt ut atomkärna, proton, neutron, elektron samt laddningar. 2. Vad är det för skillnad på ett grundämne och en kemisk förening?
Läs merBengt Edlén, atomspektroskopist
83 Solkoronans gåta Om mannen som lyckades lösa den och samtidigt bevisa att strax utanför solens yta är temperaturen 2 miljoner grader och inte 6 000 som man tidigare trott. Bengt Edlén, atomspektroskopist
Läs merSvenska IF-båtförbundet Swedish IF-boat Association KALLELSE TILL SVENSKA IF-BÅTFÖRBUNDETS ÅRSMÖTE
KALLELSE TILL SVENSKA IF-BÅTFÖRBUNDETS ÅRSMÖTE Tid: Söndagen den 19 februari 2012 klockan 12:30 till 16.30 (cirka) Plats: Fridhemsgatan 16, in på gården, bostadsrättsföreningens samlingslokal Ring: Ragnar
Läs merÅrgång 36 Nr 2, juni Medlemstidning för Göteborgs Astronomiska Klubb
Årgång 36 Nr 2, juni 2012 Medlemstidning för Göteborgs Astronomiska Klubb www.goteborgsastronomiskaklubb.se 2 Medlem i Göteborgs Astronomiska Klubb blir du enklast genom att betala in 200 kronor till plusgirokonto:
Läs mer