Nr 3 - september 2016 Årgång 41

Transkript

1 Nr 3 - september 2016 Årgång 41 Foto: Lars-Erik Andreasson Perseiderna Se text sidan 2.

2 Medlem i Göteborgs Astronomiska Klubb blir du enklast genom att betala in 250 kronor till plusgirokonto: ungdom till och med 19 år: 100 kronor familj: 350 kronor skola/bibliotek/institution: 500 kronor* Glöm inte att meddela namn, adress, telefon, e-post och födelseår (om du är under 20 år)! Som medlem får du: - tillgång till klubbens bibliotek - gå på 3-4 populärvetenskapliga föredrag per termin - gå på visningar vid klubbens observatorium i Mölnlycke - komma med på star parties på olika ställen i landet - rabatt på medlemskap i och tidskrifterna från Svenska Astronomiska Sällskapet (SAS) och Svensk Amatörastronomisk Förening (SAAF) Är du inte medlem så passa på att betala redan idag. Medlemskapet gäller ett år från det datum du betalar! Tilläggsavgifter: (Obs! Angivna tilläggsavgifter gäller för dem som betalar grundavgift till GAK ) Svenska Astronomiska Sällskapet (SAS): 200:- (ordinarie avgift 240:- ) Då får du tidskriften Populär Astronomi, 4 nummer per år. Hemsida: Svensk AmatörAstronomisk Förening (SAAF): 160:- (ordinarie avgift 220:- ) Då får du tidskriften Telescopium, 4 nummer per år. Flerårig prenumeration ger mängdrabatt. Hemsida: * Institutioner har fler förmåner. Kontakta ordföranden för mer information! E-postadresser: ordforanden@goteborgsastronomiskaklubb.se Bidrag till denna tidskrift kan sändas till aurora@goteborgsastronomiskaklubb.se Penninggåvor till GAK-fonden mottages tacksamt när som helst! Du kan också läsa AURORA via hemsidan. - Klicka på Aurora i innehållsförteckningen till vänster på hemsidan. - På Aurorasidan hittar du texten: Som medlem kan du läsa de senaste numren via denna länk (kräver - Klicka på länken. I år (2016) skall du ange medlem och lösenordet st10iii Nästa nummer beräknas utkomma i början av december. MANUSSTOPP: 1 november 2016 Omslagsbilden: Årets Perseider kunde observeras mot en tidvis nästan molnfri himmel, åtminstonde på Hermanö utanför Orust, där fotografen stod (med Perseus i ryggen). En måne i 1:a kvartalet störde dock före midnatt. Vintergatan till vänster i bilden med Lyran, Herkules, Norra kronan och Björnvaktaren från bildens överkant mot nedre högra hörnet. Plats och tid: Hermanö 12 augusti 2016, kl Utrustning: Samyang 14 mm f/2.8, Canon EOS 400D, ISO 800, Sky Watcher Star Adverturer montering. Sammanläggning av flera separata 1 minuters exponeringar i Photoshop. 2

3 3 GAK:s STYRELSE: Lennart Noring Claes-Göran Carlsson Jan Persson Jan-Gunnar Tingsell Göran Kajler Anders Winnberg (ordf.) (vice ordf.) (kassör) (sekr.) (obs.-förv.) (hedersledamot) Christian Vestergaard Ingemar Ewaldz Christer Brattås Sven-Göran Lätt Conny Jonsson Johan Linnér (ledamot) (ledamot) (ledamot) (suppleant) (suppleant) (suppleant) E-POSTADRESSER: FÖREDRAG HÖSTEN september: Amatörastronom Ronnie Persson, Kungälv Astrofotografering från kungälvsnejderna. 9 oktober: Universitetslektor Anita Kullen KTH, Stockholm Norrsken och solvind. 13 november: Doktorand Mitra Hajigholi CTH/OSO Hur föds massiva stjärnor? 4 december: Amatörastronom Torbjörn Holmqvist, Stenungssund Himmelska objekt i Charles Messiers djuprymdskatalog Att observera nattsudd långt utanför solsystemets utkanter, med små och medelstora amatörinstrument. VISNINGSSCHEMA klubbobservatoriet, hösten 2016 Datum Tid Måntyp Visningsledare 26/27 aug 21:00 mörk himmel Johan Linnér 9/10 sep 20:30 Halvmåne,söd Johan Sandqvist 30/1 sep/okt 20:00 mörk himmel Göran Kajler 8 okt 11:00-23:00 Astr. Dag & Natt Göran Kajler, mfl 11/12 nov 19:00 3/4 måne,söd Johan Sandqvist 9/10 dec 19:00 halvmåne,söd Johan Linnér Augusti: Saturnus o Mars lågt i sydväst. Mars diameter ca 11'', Saturnus ca 17''. September: Uranus stiger upp i öster. Diameter ca 4''. December: Neptunus i sydväst liksom Mars. Diameter Neptunus 2,3'', Mars 6''.

4 Arbetsdagar vid Lahallsobservatoriet 17:e & 18:e sep 2016 Dags att fortsätta upprustningen och underhållet av vårt klubbobservatorium. Behovet är stort och alla bidrag är välkomna. Ett utmärkt tillfälle att bekanta sig med observatoriet men även ett bra tillfälle att träffas och umgås. Det finns uppgifter för alla och både för bra och dåligt väder. Vi är igång vid 9:30 båda dagarna och håller på till 18:00. Även kortare besök är välkommet. Hör gärna av dig i förväg till undertecknad, så kan vi planera bättre. Eventuellt kan ytterligare information läggas ut på hemsidan så håll koll på den. ( Ta gärna med termos och fikabröd. Vi tar gemensam fika vid 11:00 samt 15:00 för lite "tjöta". Välkomna! Göran Kajler, föreståndare tel: Rapport från arbetsdagarna vid Lahallsobservatoriet 18:e & 19:e juni 2016 Det visade sig att det satt ett rejält getingbo inne i kupoltaket, ett annat satt inne i en av bågarna till en taklucka och det fanns även en del andra mindre bon. Det förändrade prioriteringen av jobb lite grann eftersom vi fick ta det försiktigt när man var där. Vi fick i alla fall städat där samt uppsatt ett antal små plattor med gradtal utefter sargkanten. Med hjälp av dessa kan man snabbt orientera sig azimuth, dvs i horisontell riktning. Detta kan vara bekvämt under tex visningskvällar då man kanske vill visa en Iridiumsatellit eller något annat vars position ofta anges alt/azimuth. Det blev också städat bra i nedre kupolrummet och skrivbordet skiftades mot en arbetsbänk. Här är det tänkt att man ska kunna utföra reparationer och modifieringar av teleskopen. Hurtsen till skrivbordet fick vara kvar fast under arbetsbänken istället. Nu behövs ett bra skruvstycket, en verktygstavla och lite bättre ljus. Skrivbordet har bara använts till att föra loggbok och för det ändamålet behövs inte ett så stort bord, eftersom det är ont om 4

5 utrymme. Detta kommer i fortsättningen att ske på ett vägghängt hyllplan. I entrén till observatoriet byttes den gamla griffeltavlan ut mot en whiteboard istället. Fördelen med detta är att man kan utnyttja magneter för uppsättning av informationsblad eller kartblad. Ett antal laminerade kartblad som täcker hela himlen ned till -35 finns nu tillgängliga för detta ändamål. Detta kan utnyttjas vid visningskvällar. Då kan besökaren direkt informeras om hur kvällens stjärnhimmel ser ut och med text kan man komplettera med vad som kan ses under kvällen. 5 Nya arbetsdagar kommer den 17:e & 18:e september, se separat artikel. Då jobbar vi vidare på att göra detta observatorium till ett riktigt trevligt ställe att vara på. Välkommen! Göran Kajler

6 6 Astronomins Dag & Natt 8:e okt 2016 På "Astronomins Dag & Natt" den 8 okt så kommer klubbobservatoriet att ha öppet hus från 11:00-23:00. Observatoriet förevisas och vid tjänligt väderlek visas även solen och stjärnhimlen. Eventuellt kommer försök att göras för att hitta Merkurius, Venus, Saturnus och Jupiter under dagtid. Mars, Månen och ev Uranus kommer att kunna ses under kvällen. Medtag ficklampa på kvällstid. Varma kläder och oömma skor rekommenderas också. Begränsade parkeringsmöjligheter, så samåk gärna om möjligt. Håll även utkik på vår hemsida för ytterligare information eller ändringar. ( Eventuell vägbeskrivning kan erhållas av mig på eller av nämnda visningsledare på hemsidan. Göran Kajler Föreståndare Nattlysande moln. Foto. Svante Sandström

7 ALLTID NÄRA TILL MÖRKER FÖR ÅLANDS SKÅDARE På Åland öriket mellan Stockholm och Åbo finns numera en fristående klubb av amatörastronomer. Det är ingen stor klubb, men här har man något som saknas på många andra håll, nämligen ett gediget mörker. Först bildades ett nätverk och efter några år av fri samvaro beslöt man att gå samman i en regelrätt förening, 2013, främst för att ha möjlighet att söka pengar och kunna genomdriva gemensamma projekt. Klubben har ett 20-tal medlemmar, ungefär lika många män som kvinnor. Varannan tisdagskväll under vinterhalvåret träffas gänget. Drömmen är att få klar kvällshimmel en tisdagskväll, men det är länge sedan nu. Så snart det är molnfritt beger sig gänget till sin favoritplats med det passande namnet Djävulsberget för spaning upp i skyn genom diverse teleskop, ägda av medlemmarna. Andra kvällar får man stanna inomhus och kika på Stellarium tillsammans, en webbsida som aldrig upphör att fascinera. 7 - Vad ska vi med verklighet till när Stellarium finns, är en stående fråga i gänget. Klubben glädjer sig åt att kunna njuta av kanske det som är Europas mörkaste himmel. Ute i skärgården finns nästan inga ljusföroreningar alls. I framtiden hoppas man på rymdturism mörka vinterkvällar. Annat som ålänningarna sysslar med är föredrag av olika slag, bland annat om hur man förr navigerade efter stjärnor, ett solsystem har räknats ut och presenterats i en lokal tidning, medlemmarna berättar om olika stjärnbilder för varandra, man har kontakt med astrofotografer och via Skype med en ålänning som studerar rymdkunskap i Luleå.

8 Klubben har alltid varit noga med att de studerar och lär tillsammans och att alla delar med sig av kunskapen. Ingen ska tveka att komma med på grund av att man tror att man kan för lite. Ordföranden Kaveh Bahar har rötter i Iran och kryddar sammankomsterna med historier från arabisk mytologi. Ålands amatörastronomer är en helt svenskspråkig förening. Bland höstens drömmar finns inköp av ett gemensamt teleskop, fler stjärnskådarexkursioner till skärgården, besök på Sjöfartsmuseet, resa till Cosmonova i Stockholm samt det långsiktiga projektet att bygga om en gammal flygfyr till ett folkobservatorium. Kiki Alberius-Forsman medlem 8

9 ATT FÅNGA EN PLANET Roger Utas, Visby Jag blev tillfrågad ifall jag kunde skriva några rader om denna bild på planeten Jupiter, och bestämde mig för att berätta lite hur denna bild blev till. Och inte rabbla fakta om själva planeten. Intresset för rymden i allmänhet har alltid funnits där. Men det var först för åtta år sedan jag köpte mitt första teleskop. Det blev ett Celestron Omni 120 med tillhörande montering. Jag insåg snart att denna pjäs hade alldeles för mycket kromatisk abberration, samt att den var för tung för monteringen som följde med. Efter några teleskopinköp (och försäljningar), har jag nu funnit den perfekta "kompromissen" för mitt ändamål som är planetfotografering. Dessutom numera från min balkong! Instrumentet jag använder är en "standard" Celestron C9,25" på CG5 montering. Det är den kombon jag trivs bäst med. Den tar lagom plats i garderoben när det inte används. Både optik och monteringens stabilitet funkar, så länge det inte blåser för mycket. Jag har tillverkat en pir som är permanent bultad i balkonggolvet vilket gör uppoch nedmontering mycket smidig. En stor tidsbesparing jämfört med när jag var tvungen att packa alla grejer, och ge mig ut i natten. Räknar jag ihop alla nattliga turer under dessa år, hamnar jag nog på över trehundratalet... Det svåraste med planetfoto från våra breddgrader, är att pricka in bra förhållanden. De superddetaljerade, fina bilderna man ser på internationella forum, som är tagna tex. i Australien, Sydamerika och Asien, Dessa är i praktiken omöjliga för oss att ta här uppe i Norden. Det har mest att göra med att planeterna inte kommer upp på den altitud, som de gör längre söderut. Jag misstänker även att jetströmmarna (höghöjdsvindarna) längre söderut är vänligare än här uppe. Där ligger de oftast parkerade raktöver oss och skapar dålig seeing. Vidare måste teleskopet vara absolut perfekt kollimerat och i termisk balans. Vilket är en av SCT-systemets svaga punkter. Detta då det är en sluten konstruktion som har svårt att hänga med hastiga temperaturväxlingar med fladdrig bild som resultat. Kameran jag mestadels använder, är en monokrom TIS DMK "618" med RGBoch IR-filter. Den är kopplad till en laptop, varifrån jag styr den, samt bildfilerna lagras. Egentligen "filmar" man planeten och på så sätt fångar i runda tal 4000 bildrutor per färgkanal. Vilka senare läggs samman, "stackas", till en bild. Nog om det tekniska, nu.

10 10 Jag tänkte berätta lite snabbt, hur en typisk natt på balkongen ser ut. Jag börjar med att ställa ut C9:an på kylning åtminstone två timmar innan fotosessionen börjar. Montering, kablage och laptopen görs redo, så att det bara är att sätta upp teleskopet på monteringen när det är dags. Innan jag söker upp planeten som skall fotograferas kollar jag kollimeringen, vilken oftast är klockren. Ibland kan dock små justeringa behövas. När allt detta är klart ser jag till att centrera planeten i okularet, gärna med max förstoring, så jag hittar den på det lilla kamerachipet. När planeten är synlig och centrerad på laptopens skärm börjar jag att kolla kamerainställningarna. Detta så att exponeringen blir rätt och att snabbaste möjliga slutartid används. Det är hela tiden en balansgång, som påverkas av rådande seeing, luftens transparens, samt vilket objektet är. Saturnus, t.ex. behöver mycket längre exponeringstid än Jupiter och Mars, p.g.a. den svagare ljusstyrkan. När jag sedan börjar plåta, ställer jag noga fokus på respektive färgkanal. Jag börjar oftast med röd kanal, fokuserar, tar en sekvens, skiftar till grönt filter, fokuserar, tar en sekvens, o.s.v. När jag tagit en bildsekvens i respektive färgkanal, har jag så materialet att sätta ihop en färdig färgbild av planeten. Det finns många nya fina "capture"-program, där man bl.a. kan automatisera såväl filterbyte som fokus. Jag är lite rädd för att krångla till saker och ting, så jag använder "spakar och rattar" istället! Så lite automatik som möjligt... Man får efterhand en viss snits i att byta filter, och fokusera snabbt. Så än kan jag med gott samvete köra med "medeltida" teknik. När jag efter att ha plåtat klart, plockat ihop grejerna och vilat ut, börjar jag den tidskrävande bildbehandlingen. Den börjar i ett program som heter "castrator", där man "skalar" bort tomt utrymme runt objektet, samt centrerar det. På det sättet får man en fil som tar mindre plats på hårddisken, samt att stackningsprogrammet har lättare att läsa filen. Detta när det skall lägga samman alla bildrutor man filmat till en bild. Sedan kör jag filen i ett program som heter Autostakkert 2, där man sorterar ut ca femtio procent av de bästa bildrutorna, "alignar" och stackar (lägger ihop) dem till en bild. Efter det, åker de in i ett program som heter Registax, där jag skärper dem, och ställer grund- ljusstyrka och kontrast. Vill man, kan man efter det köra de tre färdiga delbilderna -röd, grön och blå färgkanal i ett program som heter Win- Jupos. Där deroterar man bilderna, vilket nästan är ett måste då det gäller Jupiter, som roterar väldigt snabbt. De hamnar efter derotering "mitt för varandra" och alla detaljer kommer på samma ställe i

11 11 bilden. Efter det, (Puh!), lägger man samman de tre färgkanalerna i Photoshop, och rattar in de sista justeringarna, samt lägger på en lätt slutskärpa. Man kan, vid behov, lägga på en luminanskanal, som vanligtvis är röd eller IR. Då kan man få fram de där extra detaljerna, eller också blir det bara "smetigt". Man får testa sig fram, vad som funkar helt enkelt. Nu skall så bilden vara klar. Hur det kan se ut, kan ni se på bilden av Jupiter som är tagen natten till den 27/ Seeingförhållanden och väderlek var då lite bättre än medel, vilket syns på bilden. Detta då planeten visar upp ganska många detaljer. Ja, det var en liten inblick i en amatörplanetfotografs äventyr i natten. Vill tillägga, att det inte bara är fördelar med att hålla till på en balkong och stirra in i en laptop. Jag kan sakna känslan av att stå under en becksvart himmel med hela universum ovanför mig. En känsla man aldrig kan få på en trång balkong inne i stan med alla dess ljusföroreningar. "Belöningen" när man planetfotar, får man när sessionen är klar, och man fått datorn full av (förhoppningsvis) fint bildmaterial, som senare blir till en bild som även kan vara andra till glädje!

12 12 Merkuriuspassagen 9 maj 2016 Foto:Lars-Erik Andreasson Planeten Merkurius passage över solskivan fotograferad med ca en timmes intervall mellan och Lilla bilden visar när Merkurius precis glidit in över solen ( andra kontakt ). Plats och tidpunkt: Grötö 9 maj 2016 Utrustning: William Optics Zenitstar II ED, Baader solfilter, Canon 400D, ISO 200, 1/4000 1/3200 sek. Bildbehandling: Photoshop