Nr 1 - mars 2015 Årgång 39

Transkript

1 Nr 1 - mars 2015 Årgång 39

2 2 Medlem i Göteborgs Astronomiska Klubb blir du enklast genom att betala in 250 kronor till plusgirokonto: ungdom till och med 19 år: 100 kronor familj: 350 kronor skola/bibliotek/institution: 500 kronor* Glöm inte att meddela namn, adress, telefon, e-post och födelseår (om du är under 18)! Som medlem får du: - tillgång till klubbens bibliotek - gå på 3-4 populärvetenskapliga föredrag per termin - gå på visningar vid klubbens observatorium i Mölnlycke - komma med på star parties på olika ställen i landet - rabatt på medlemskap i och tidskrifterna från Svenska Astronomiska Sällskapet (SAS) och Svensk Amatörastronomisk Förening (SAAF) Är du inte medlem så passa på att betala redan idag. Medlemskapet gäller ett år från det datum du betalar! Tilläggsavgifter: (Obs! Angivna tilläggsavgifter gäller för dem som betalar grundavgift till GAK ) Svenska Astronomiska Sällskapet (SAS): 200:- (ordinarie avgift 240:- ) Då får du tidskriften Populär Astronomi, 4 nummer per år. Hemsida: Svensk AmatörAstronomisk Förening (SAAF): 160:- (ordinarie avgift 220:- ) Då får du tidskriften Telescopium, 4 nummer per år. Flerårig prenumeration ger mängdrabatt. Hemsida: * Institutioner har fler förmåner. Kontakta ordföranden för mer information! E-postadresser: ordforanden@goteborgsastronomiskaklubb.se Bidrag till denna tidskrift kan sändas till aurora@goteborgsastronomiskaklubb.se Penninggåvor till GAK-fonden mottages tacksamt när som helst! Du kan också läsa AURORA via hemsidan. - Klicka på Aurora i innehållsförteckningen till vänster på hemsidan. - På Aurorasidan hittar du texten: Som medlem kan du läsa de senaste numren via denna länk (kräver - Klicka på länken. I år (2015) skall du ange medlem och lösenordet st10iii Nästa nummer beräknas utkomma i början av juni. MANUSSTOPP: 10 maj 2015 Omslagsbilden: Foto: Jörgen Tannerstedt Se sidan 12.

3 3 GAK:s STYRELSE: Christian Vestergaard Claes-Göran Carlsson Jan Persson Jan-Gunnar Tingsell Göran Kajler Olof Karmedal (ordf.) (vice ordf.) (kassör) (sekr.) (obs.-förv.) (ledamot) Ingemar Ewaldz Christer Brattås Sven-Göran Lätt Conny Jonsson Claes Tunälv (ledamot) (suppleant) (suppleant) (suppleant) (suppleant) E-POSTADRESSER: KALENDARIUM Glöm inte bort ÅRSMÖTET Den 29 mars 2015 kl. 13 i Slottsskogsobservatoriet Söndagen den 29 mars. ÅRSMÖTE. Professor Hans Olofsson, Onsala Rymdobservatorium (CTH.) "Ordinära stjärnors extraordinära död - Studier av långt utvecklade solliknande stjärnor med ALMA-teleskopen i Chile". Söndagen den 12 april Amatörastronom Gunnar Sporrong: Ett öra mot rymden - Radioastronomi som komplement i ett molnigt land som Sverige

4 4 GÖTEBORGS ASTRONOMISKA KLUBB Årsmötet , kl. 13:00 Föredragningslista 1. Årsmötet öppnas 2. Val av två personer att jämte mötesordföranden justera dagens protokoll 3. Fråga om årsmötet blivit i behörig ordning utlyst 4. Val av ordförande och sekreterare för årsmötet 5. Fastställande av dagordning 6. Styrelsens verksamhetsberättelse för Ekonomisk redovisning för år Revisorernas berättelse för räkenskapsåret Fråga om ansvarfrihet för styrelsen för år Val av ordförande och styrelseledamöter 11. Val av två ordinarie revisorer 12. Val av klubbens firmatecknare 13. Beslut om medlemsavgift för Förslag: oförändrad 14. Övriga frågor 15. Årsmötet avslutas

5 5 Även SLOTTSSKOGSOBSERVATORIETS VÄNNER (SV) har årsmöte samma dag! Kallelse och dagordning för SV:s årsmöte söndagen kl på observatoriet. 1. Val av ordförande för mötet. 2. Val av sekreterare för mötet. 3. Val av justeringsmän. 4. Godkännande av dagordningen. 5. Styrelsens verksamhetsberättelse för år Ekonomisk berättelse. 7. Revisionsberättelse. 8. Styrelsens ansvarsfrihet. 9. Val av styrelse och revisorer, förslag enligt nedan. 10. Val av firmatecknare. 11. Övriga frågor. 12. Årsmötet avslutas. Förslag till styrelse: Ingemar Ewaldz Claes-Göran Carlsson Jan Persson Olle Karmedal Conny Jonsson Jan-Gunnar Tingsell Katja Lindblom Henrik Sandgren Ove Lindblom ordförande sekreterare kassör ledamot ledamot ledamot ledamot suppleant suppleant Förslag till revisorer: Vivi-Anne Brosché Bengt Hasséus

6 6 MITT LIV SOM RADIOASTRONOM OCH FORSKARE. Carina Persson, Vallda Jag har precis kommit hem till Onsala Rymdobservatorium från en veckas konferens i Stockholm som behandlade astrobiologi. Jag gjorde också ett stopp i Värmland på en stjärnträff för amatörastronomer där jag gav ett föredrag. Vi har perfekt väder i Onsala, klar himmel och vår i luften. Båda våra två stora radioteleskop är i gång och i kväll tänker jag provköra vårt optiska fjorton tums MEADE teleskop. Det är skönt att vara hemma igen men schemat är späckat. Det är möten och många långa observationspass vid vårt eget tjugometersteleskop. Denna säsong är det ansökningar som skall skrivas om observationer vid andra teleskop. Och även om forskningsanslag så jag kan få lön och tid att forska. Resor skall planeras till Lund, Rom och Spanien (och eventuellt Washington.) Så jag behöver också tillverka några "postrar" som jag skall presentera vid minst två av konferenstillfällena till våren. Sedan skall jag också ta emot några praoelever. Carina står framför APEX-teleskopet i Chajnator, Chile.

7 7 Jag är också engagerad i några aktiviteter i Vetenskapsfestivalen samt Experimentverksta n. Och så har jag några populära artiklar om astronomi som skall skrivas. Och någonstans mitt bland allt detta är det tänkt att vi forskare skall kunna hitta tid med lugn och ro för eftertanke (och forskning.) I bland stänger jag in mig hemma för att göra just detta. Då vägrar jag svara i telefon och på e-post. Senare i år kommer t. ex. en sådan viktig "deadline". Detta då vi astronomer för sista gången kommer att kunna ansöka om att få använda det rymdbaserade teleskopet Herschel. Min familj är dock glad över att den inte infaller mitt i sommarsemestern som den gjorde förra året. Då försvann ca två veckor av semestern till att skriva ansökningar. Denna gång gäller det att verkligen skriva riktigt bra ansökningar om allt man kan komma på. För sedan kommer inte Herschel att fungera längre. Och det kommer att ta åratal innan observationer i IR-strålning kan göras i rymden igen. Nya rymdteleskop behöver väljas ut, byggas och skickas ut i rymden. Under tiden så njuter jag av att ha ett sådant fantastiskt jobb. Att vara forskare betraktar jag inte som ett jobb egentligen - men man kan helt enkelt inte låta bli! Ibland när ångesten i själva forskningsjobbet kommer, t.ex. när jag skriver en artikel som skall publiceras i en vetenskaplig tidskrift, kan jag längta efter ett annat jobb. Det är jobbigt att tänka nytt och inte att ha någon hum om det man gör är "rätt". Det är ju det vi skall ta reda på. Men samtidigt vet jag att jag skulle ha mycket svårt att ta ett annat jobb. Många forskare fortsätter att jobba gratis efter pensionen, vilket visar hur beroendeframkallande det är att vara forskare. foto : Lars-Olof Josefsson, Lysekil

8 NORRLAND STAR PARTY 2014 Förra året arrangerades Norrland Star Party (NSP) för sjunde året i rad. Denna gång i Örnsköldsvik. Det var Göran Fredriksson och Hendrik de Rycke som stod för arrangemanget. Det blev en internationell träff med deltagare från Sverige, Belgien, England och Skottland. Programmet kändes igen från tidigare träffar. Som vanligt var samvaron huvudsyftet men det bjöds också på föredrag, bildutställning, butik i form av AstroSweden, café och observationer. Den gemensamma middagen på lördag kväll var också uppskattad. Hemlagad gryta förfärdigad av arrangörerna. Mötesplatsen var Folkets Hus, Gnistan, i utkanten av Örnsköldsvik. Kallfronten med låga moln och regn passerade planenligt under fredagen, med uppklarnande vid 22-tiden på kvällen. Lite för sent för ordnade observationer i den då fuktiga luften. På lördag kväll var det klart men riktigt blåsigt. Vi valde därför att flytta till en vindskyddad observationsplats hemma hos Hendrik De Rycke, ca en mil från staden. Dit kom även besökare ur allmänheten som fick titta i teleskopen och fick förklarat för sig vad det var man tittade på. Det var mycket uppskattat.

9 9 NSP är ju ingen stor träff räknat i deltagarantal men det var ett tjugotal från Boden i norr till Skara i Söder. Vi har ju för vana att byta plats och arrangör varje år för att minska belastningen för arrangörerna och för att sprida långa resvägar mellan deltagarna. Vi hade också besök av elever från ett av Örnsköldsviks gymnasier under både på fredag och lördag. Den stora överraskningen på årets träff var nog trots allt att Anders Wettergren INTE vann tipspromenaden. Det gjorde Erik van Woerkens. Efter avslutad träff gjorde några särskilt intresserade ett studiebesök på Sveriges nordligaste whiskydestilleri, Box Whisky Destilleri, i Bjärtrå. NSP 14 blev mycket lyckad och vi tackar arrangörerna för nedlagt arbete. Vi tackar också Svenska Astronomiska Sällskapets Planetariefond (SAS) och Svensk AmatörAstronomisk Förening (SAAF) för ekonomiskt stöd. Ulf Jonsson

10 10 AR2192 Den gigantiska solfläcksgruppen AR2192 (diameter som Jupiters) är den största som observerats på 25 år. Den har flera gånger under sin passage över solytan givit upphov till solar flares av X-klass, dvs de mest extrema, som kan orsaka skador på radiokommunikationssystem men som hittills bara orsakat tillfälliga avbrott. Solfläcksgruppen har även hotat att resultera i massutbrott (coronal mass ejections, CMEs) av M-klass, enorma utkast av laddade partiklar, med geomagnetiska stormar som resultat. Den våldsamt ökande partikelstrålnigen ger då upphov till imponerande norrsken men utgör samtidigt ett allvarligt hot för astronauter. Den kan också slå ut satelliter och orsaka allvarliga skador på eldistributionssystem. Foto: Lars-Erik Andreasson. Plats och tid: Grötö , kl Utrustning: William Optics Zenitstar II ED, Baader solfilter, Canon 400D, ISO 200, 1/800 sek

11 11 KOMETEN LOVEJOY OCH ORIONNEBULOSAN Jörgen Tannerstedt Kometen C/2014 Q2 Lovejoy Efter en väldigt tråkig höst med väldigt få tillfällen att fotografera natthimlen så var man riktigt sugen på att få med kometen nu när den blev tillgänglig här i norr. Men då det var fullmåne hade jag inte för stora förhoppningar till bra bilder och nöjde mig med altanen hemma på baksidan av huset mitt i Lindsdal. Jag var ute första gången natten till den 4/1 och testade lite olika inställningar med bara en tripod och korta exponeringstider och fick ett rätt ok tydliga bilder på kometen men med kanske ngt är tydlig följning. Efter att molnen återigen återtagit himlen gavs det inga möjligheter att experimentera mer förrän på kvällen den femte nästa gång. Denna gång ville jag försöka göra det lite bättre och monterade således upp HEQ5- monteringen som jag lånat genom astronomiföreningen på Öland, (Grönhögens astronomiförening, GAF.) Med relativt god inställning gav 1 min exponeringar bra bilder utan för tydlig följning. Bilderna togs med hjälp av en Canon 60D och ett Tamron /f2.8-objektiv. 12*1min@320mm, f5.6, ISO 400. Bilderna stackades i Deep Sky Stacker med darks, bias och flats och efterbehandlades i Photoshop.

12 12 Bild på framsidan: Orionnebulosan (Messier 42) Denna bild togs ute vid kusten på de östra delarna av Öland vid ett av de allra första tillfällen jag någonsin använde mig av en montering och teleskop och är således en av mina första bilder på ett DSO. Med DLSR:n monterad som Piggy back på teleskopet och en del experimenterande med inställningar fick kameran rikta in sig på de lite enklare objekten i himlen som går att nå med ett vanligt teleobjektiv. Efter att ha fotograferat M32 och M45, föll valet på Orion-nebulosan då den hade kommit upp bra i höjd på himlen nu i slutet av september. Bilden togs med hjälp av en Canon 60D och ett Tamron /f2.8-objektiv. 14*1 min@320mm, f3.5, ISO Tyvärr togs inga darks, bias eller flats vid detta tillfälle utan bilden är stackad utan dessa i Deep sky stacker. Efterbehandlingen är gjord i Photoshop och för mig blev det, och är fortfarande, väldigt ovant och annorlunda att jobba med DSO-bilder jämfört med de astroscape-bilder som jag framförallt fotograferar och hållit på med tidigare. Jörgen Tannerstedt, Kalmar EN DIKT av Rune Fogelqvist Jag satt där en natt, en stjärnklar natt och tänkte att. Av alla stjärnor lyser några i miljontals år. Men fler i tiotals miljoner år och ännu fler i hundratals miljoner år. De flesta dock i milliardtals år. Men om universum efter Stora smällen alltid skall bestå, så blir ju skillnaden till slut så vitt jag kan förstå helt försumbar mellan milliardtals år och den tid som går. Mens man exempelvis förtär en portion av pannbiff och potatis. - Sub specie aeternitatis!