Nr 3 - september 2018 Årgång 43. Foto: Göran Kajler, på Lahall. Jupiter , UTC 23:44

Transkript

1 Nr 3 - september 2018 Årgång 43 Foto: Göran Kajler, på Lahall. Jupiter , UTC 23:44

2 2 Medlem i Göteborgs Astronomiska Klubb blir du enklast genom att betala in 250 kronor till plusgirokonto: ungdom till och med 19 år: 100 kronor familj: 350 kronor skola/bibliotek/institution: 500 kronor* Glöm inte att meddela namn, adress, telefon, e-post (och födelseår om du är under 20 år)! Som medlem får du: - tillgång till klubbens bibliotek - gå på 3-4 populärvetenskapliga föredrag per termin - gå på visningar vid klubbens observatorium i Mölnlycke - komma med på star parties på olika ställen i landet - rabatt på medlemskap i och tidskrifterna från Svenska Astronomiska Sällskapet (SAS) och Svensk Amatörastronomisk Förening (SAAF) Är du inte medlem så passa på att betala redan idag. Medlemskapet gäller ett år från det datum du betalar! Tilläggsavgifter: (Obs! Angivna tilläggsavgifter gäller för dem som betalar grundavgift till GAK ) Svenska Astronomiska Sällskapet (SAS): 200:- (ordinarie avgift 240:- ) Då får du tidskriften Populär Astronomi, 4 nummer per år. Hemsida: Svensk AmatörAstronomisk Förening (SAAF): 160:- (ordinarie avgift 220:- ) Då får du tidskriften Telescopium, 4 nummer per år. Flerårig prenumeration ger mängdrabatt. Hemsida: * Institutioner har fler förmåner. Kontakta ordföranden för mer information! E-postadresser: ordforanden@goteborgsastronomiskaklubb.se Bidrag till denna tidskrift kan sändas till aurora@goteborgsastronomiskaklubb.se Penninggåvor till GAK-fonden mottages tacksamt när som helst! Du kan också läsa AURORA via hemsidan. - Klicka på Aurora i innehållsförteckningen till vänster på hemsidan. - På Aurorasidan hittar du texten: Som medlem kan du läsa de senaste numren via denna länk - Klicka på länken. Nästa nummer beräknas utkomma i början av december MANUSSTOPP: 1 november 2018 Från Aurora nummer 2018/2 finns den endast i digital form via hemsidan -- tills vi hittat någon som kan åta sig tryckning och postning -- Är du intresserad av att medverka? Var snäll meddela GAK:s ordförande.

3 3 GAK:s STYRELSE: Lennart Noring Joaquin Vijil Claes-Göran Carlsson Göran Kajler Anders Winnberg (ordf.) (sekreterare.) (vice ordf.) (obs.-förv.) (hedersledamot) Christian Vestergaard Ingemar Ewaldz Christer Brattås Johan Linnér Sven-Göran Lätt Jan-Gunnar Tingsell (ledamot) (ledamot) (ledamot) (kassör) (suppleant) (suppleant) E-POSTADRESSER: FÖREDRAG HÖSTEN 2018, klockan Om inget annat anges, hålls föredragen i Hörsalen, Naturhistoriska Museet. 23 september: Doktorand Boy Lankhaar Onsala Rymdobservatorium, CTH Början av livet; Från stjärnbildning till liv, och tillbaka igen. 14 oktober: Fil. dr. Timmi Grosen Jörgensen Lunds Universitet, Stellar structure and evolution - Using stars to unlock the secrets of the Universe. 4 eller 11 november: SSV- ordförande och f.d. visningsledare Henrik Sandgren. Vi är folkbildare - Varför folk behöver veta saker om rymden. 2 december: Forskningshandläggare Johan Köhler, Rymdstyrelsen, Stockholm Astronomiska satelliter. (OBS: tillfällig titel, komplett titel kommer nästa vecka.)

4 4 Stjärnhimmelsvisningar vid klubbobservatoriet i Mölnlycke, 2018 För anmälan och vägbeskrivning, kontakta respektive visningsledare genom att antingen skicka ett mejl eller ringa När två datum anges är det andra reservdatum om dåligt väder första dagen. Visningen varar ca 1,5 timme från utsatt tid. Medtag ficklampa, varma kläder och oömma skor. Visningarna är gratis. Datum Starttid Visningsledare Objekt 7/9 sept 20:00 Johan Linnér Mars i söder vid ca 22-tiden, diam. 19,7", alt +7, Saturnus i söder vid ca 20-tiden, alt +10. Jupiter lågt i sydväst vid 20-tiden, alt +7. Uranus i öster vid 22-tiden, diam.3,7", alt +11. Ingen måne. 29 sept >23 Göran Kajler Öppet hus, Astronomins Dag och Natt 12/13 okt 19:00 Johan Sandqvist Ingen måne. Mars och Saturnus ungefär i söder vid ca 19:30- tiden. Mars diam. 14,2", alt +11, Saturnus alt /20 okt 18:30 Johan Sandqvist Ingen måne. Mars och Saturnus ungefär i söder vid vid 19- tiden.månen +11 och 3/4 full, Mars diam 13,3" alt +11, Saturnus /28 okt 18:30 Johan Linnér Månen har lämnat full-läget med några dagar och ligger på +15 i öster vid 21-tiden. Saturnus har passerat söder en aning vid 18:30 och ligger på +8. Mars rakt i söder vid 20:15, diam. 2,5" och alt /18 nov 19:00 Johan Linnér Månen och Mars i söder kl 19. Månen +19 och rygt halv. Mars diam. 10,4", alt +19. Neptunus i söder vid denna tid om. Neptunus diam. 2,3", alt +25. E-postadresser till visningsledarna: Johan Linér visningsledare2@goteborgsastronomiskaklubb.se Johan Sandqvist visningsledare3@goteborgsastronomiskaklubb.se Göran Kajler visningsledare4@goteborgsastronomiskaklubb.se

5 5 SÖKES: GAK söker någon/några som är villiga att redigera och distribuera AURORA (det mesta av text och bilder samlas in av andra). Även någon som hanterar hemsidan, vilken med fördel bör få en modernare layout. Kontakta ordföranden eller nuvarande redaktör.

6 6 Foto: Göran Kajler Denna bild är tagen med 6" refraktorn på Lahall den 10 maj kl 01:44. (UTC 9 maj 23:44) Uppskattad seeing ca 3. Altitud: 16 Kamera: ZWO AS120MC-S Bilder: 15b/s, i 90 sek. Filter: Fringe Killer Bränvidd refraktor:2250mm Barlow: 2,5X Mekanisk drivning med manuell justering.

7 Temp: +18 Bildfångarprogram: Firecapture v:2.5 Stackprogram: Autostackker2 (50%) Wavelets i Registax6 Beskärning och skärpa i Photoshop Elements. Månen är Io. Svårt att få bra skärpa på så låg höjd. Luftoron blir större då och dessutom erhålls färgseparation vilket också bidrar till oskärpa. Har använt ett Fringe Killer filter för att motverka denna färgseparation men den märks ganska tydligt ändå. 7

8 8 Bilder från den partiella solförmörkelsen den 11 augusti. Fotograf: Cristofer Eriksson, Hällnäs. Den svartvita är fotat genom ett "vanligt" solfilter och ett TS 80/480 teleskop.

9 9 Fotograf: Cristofer Eriksson, Hällnäs. Närbilden är fotad genom ett Lunt HA, 100mm teleskop. Tanken var att hela solen skulle bli med, men det var väldigt mulet och jag fick inte så många luckor.

10 10 ETTHUNDRA ÅR SEDAN EN NOVA UPPTÄCKTES FRÅN GÖTEBORG Axel Corlin upptäckte 1918, påpassligt för etthundra år sedan, en nova - från svensk (läs: Göteborgs) horisont. Mitt under den ljusa nordiska sommarnatten!! Berättelsen hur upptäckten gick till återfinns bl a i Knut Lundmarks bok Astronomiska upptäckter III (utkom 1951) men denne skrev även i Hemmets Journal det har funnits veckotidningfar med ambitioner! - om Axel Corlins novaupptäckt. Från Astronomiska upptäckter II-boken citeras: """""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" "En av dem som skulle få mera utbyte av en i ungdomen förvärvad god stjärnkunskap var numera lektorn Axel Corlin. Sedan han hade legat i Uppsala ett läsår vistades han hemma i Göteborg. Det var den 8 juni De ljusa nätterna hade alltså börjat. De var följaktligen inte många stjärnor, som syntes på himlen. Klockan var cirka tio på kvällen, och kandidat Corlins mor bad honom stänga igen en balkongdörr (detta på Södra Vägen.) Som den snälle son han var, gjorde han detta. och tittade samtidigt för säkerhets skull på himlen. Han såg då en ljusstark stjärna. Vi låta så Axel Corlin själv berätta om de första intrycken och citera från hans uppsats i Arkiv för Matematik, Astronomi och Fysik, Bd 14 Nr 15, Uppsala 1919, följande: Nova Aquilae 3 var redan då af 1:a storleken, och torde svårligen kunnat undgå att blifva observerad af någon, som är något hemma på stjärnhimlen och under denna kväll betraktande densamma. En temporär stjärna af 1:a storleken är emellertid ett så ytterst sällan inträffande fenomen, att man till en början är föga böjd för att antaga förekomsten af en sådan, helst som vi relativt nyligen haft en större temporär stjärna Nova Persei 2, Författarens första tanke vid åsynen af den nya stjärnan var, att han gjort sig skyldig till en öfverskattning af någon känd men för tillfället glömd stjärnas ljusstyrka. En jämförelse med Altair och några andra stjärnor skingrade dock alla tvifvel i detta afseende, i det upprepade skattningar gåfvo till resultat, att Nova Aquilae 3 vid tillfället var ungefär 0.2 storleksklass ljussvagare än Altair, af alltså + 1,0 magnitudo i ljusstyrka (Harvardskalan). Då den nya stjärnan likväl förblef oförändrad på samma plats, kunde några tvifvel om sakens natur i längden icke hålla sig, och författaren beslöt att, ehuru midt i natten, ringa till Göteborgs Navigationsskola för att begära att för låna en astronomisk kikare, som därstädes skulle befinna sig, till att närmare bestämma läget af stjärnan. Detta tilläts tack vare tillmötesgående från skolans vaktmästare, och författaren skyndade dit. Corlin ville gärna förvissa sig om att det faktiskt var fråga om en förut ej känd stjärna. Han rusade därför till Navigationsskolan, svettig, ivrig, upprörd. Han fick liv i vaktmästaren och kom så småningom in i skolan astronomiska kupol. Det visade sig att den lilla kikaren inte var i ordning, ty den hade ej använts på länge, men efter ett intensivt arbete fick han dock instrumentet i stånd och kunde övertyga sig om att det verkligen rörde sig om en ny stjärna. Emellertid ville han ha ytterligare bekräftelse och ringde därför till Uppsala Observatorium, där författaren, som då tjänstgjorde som amanuens, blev väckt vid fyratiden på morgonen. I och för sig hade jag fullt förtroende för Axel Corlins stjärnkunskap, men jag hade alldeles nyss släppts ut från Akademiska Sjukhuset där jag blivit opererad för en appendicit och kände mig inte särskild pigg. Jag tackar nu Gud att jag övervann min motvilja att stiga upp så tidigt denna morgon och att jag förmådde kravla mig ut till en av instrumenten och få bekräfta att Nova Aquilae inte bara var ett nytt objekt, utan att det med all säkerhet måste röra sig om en faktisk ny (ej förut sedd) stjärna. När det gäller en nova av detta slag sker uppflammandet i allmänhet synnerligen raskt, och det kan

11 11 bli många som upptäcka en så ljusstark stjärna. Men Corlin var i alla fall en av de första. Dessutom var det en bragd att på vår nordiska, ljusa stjärnhimmel kunna upptäcka ett nytt objekt så långt fram på sommaren. Vid detta tillfälle fanns det inte alls några stjärnor att jämföra med, vilket givetvis försvårade upptäckten. Allmänt beundrades också den unge studentens lyckliga upptäckt. Men det fanns även några som tyckte att det skulle varit bättre, om de själva gjorde upptäckten och inte herr Corlin. Visserligen hade dessa människor inte alls något egentlig kunskap i astronomi och inte hade de heller sökt efter stjärnan, men de tyckte i alla fall att det borde ha blivit de som förunnats upptäckten, och i varje fall inte att Corlin skulle få göra den. Särskild påstridig var en herre i Göteborg som även företedde ett slags konstruerat alibi. Det var visserligen inte lätt att smula sönder detta, men det lyckades ändå. """""""""""""""" Andra astronomer i världen upptäckte nästan samtidigt med Corlin stjärnsmällen, men han var utan tvekan en av de allra första på banan. Notabelt är att Corlin utbildade sig till astronom och blev även en tidig utforskare av den kosmiska strålningen. Ulf R Johansson Malmö Ett vykort taget tidigt på nittonhundratalet. Man ser observatoriekupolen till höger. Observatoriet på navigationsskolan är i dag tömt och kupolbyggnaden ägs numera av Serneke.

12 12

13 13 Arbetsdagar vid Lahallsobservatoriet under sep 2018 Två arbetsdagar har hållits under denna månad, 1:e sep och 16 sep. 1:e sep: Mycket fanns att göra men fokus vid första arbetsdagen låg på att ta hand om nedsågade träd från hösten innan. Vi behövde dels dra undan rätt mycket ris längre bort från byggnaderna samt kapa upp stammar i 35cm längder så att de kunde användas i kaminen. Därefter fick dessa kubbar styckas och staplas upp i vårt nybyggda vedskjul. Vi fick även lägga en del under stugan. Det finns mer att hämta men vi får ta nya tag nästa år. Hur som helst, det blev väsentligt bättre runt stugan. Ett annat projekt var att röja undan skräp på vinden i stugan. Hälften av innehållet revs ut. Vi hade hyrt en kärra och mycket av detta skräp kördes senare till tippen. Det virke som var användbart stoppades in under huset. En anledning till röjet var att vi skulle sätta upp en projektionsduk i taket och behövde komma åt att inspektera om det fanns några elledningar och ta hänsyn till. En liten fladdermus tyckte att det blev alldeles för stökigt och rymde fältet. Kul med sådana gäster men kanske kommer vi att sätta igen takfotsventilationen med nät vid ett senare tillfälle. Då kanske vi bygger ett fladdermushotell istället och sätter upp på gaveln. Vi hade fint väder och hade en trevlig fikapaus i höstsolen. Vi hann också med att dammsuga och våttorka observatoriet samt röja gräs och sly utefter stigen. 16 sep: Fokkus låg den här gången på renovering av refraktorns drivning. Den hade börjat gå ojämt och justeringen av hastigheten var inte alltid konsekvent. Vajerinfästningen i trumman behövde också snyggas till. Vi plockade isär den i småbitar (dock inte centrifugalregulatorn), rengjorde och smörjde delarna innan de sattes ihop igen. Vi hade mycket huvudbry för att försöka förstå hur originalinfästningen av vajern i trumman skulle vara gjord. Vi passade också på att väga vikterna i lodet och de vägde ca 6kg/st. Det innebär att det hänger ca 50 kg i lodet. Sven-Göran Lätt fortsatte med dammsugning och städning av

14 14 stugan. Johann Nishant gav sig på kupoltvättningen och jag jobbade med en ny båthake för öppning och stängning av kupolluckorna. Thomas Hultgren satte upp projektorduken i stugan. En trevlig fikapaus hann vi naturligtvis också med. På distans så jobbar Per Forsberg med en piggyback till refraktorn som förhoppningsvis snart ska vara klar. Nu står vi bra rustade inför höstsäsongen. Stort tack till er alla som deltog! Göran Kajler, föreståndare Lars Brive

15 Anders Gengård 15

16 16 Torbjörn Holmqvist Johan Linnér

17 17 Ove Kaldemark Lars-Erik Andreasson

18 Fikapaus 18

19 19 Rengjorda kugghjul Klockdrivning monteras ihop igen.