Systematiskt kvalitetsarbete. Stenåsenskolan Kils kommun

Transkript

1 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Niclas Larsson, Systematiskt kvalitetsarbete Stenåsenskolan Kils kommun KIL1000, v1.0, Kils kommun Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Box 88 Kommunhuset Fax Plusgiro Kil Östra Torggatan 2D E-post Org.nr Sida 1 av 19

2 SKOLLAGEN 4 kap. 3 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. 4 kap. 4 Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 ska genomföras även på skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Rektorn ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs. 4 kap. 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Sida 2 av 19

3 MÅLUPPFYLLELSE Hur ska man undervisa för att nå bästa möjliga resultat? Varför är det viktigt att tydliggöra undervisningens innehåll? Det finns mängder av forskning om vad som är framgångsrikt i skolan. John Hattie och Dylan Wiliam är två stora namn som rönt stor uppmärksamhet. Hattie främst för sin forskningsöversikt om synligt lärande där han tydliggjort vilka påverkansfaktorer som har störst effekt för elevers lärande och Wiliam med sina studier om formativ bedömning. Enligt Hattie är tydliga mål, framgångskriterier och att göra lärandet synligt nyckelkomponenter för att få engagerade elever. Den påverkansfaktor som har störst betydelse för eleven är självskattning av betyg. Wiliam nämner flera nyckelstrategier: att klargöra, delge och skapa förståelse för lärandemål och kriterier för framsteg, att ge feedback som för lärandet framåt. FÖLJANDE MÅLSÄTTNINGAR RUNT MÅLUPPFYLLELSE HAR GÄLLT UNDER INNEVARANDE LÄSÅR: Alla elever får tydlig information om undervisningens innehåll och vilka kunskapskrav som gäller för olika arbetsområden samt hur deras kunskaper kommer bedömas. All lärarpersonal följer kvartalsvis upp elevernas kunskapsutveckling och anpassar undervisningen utifrån utfallet av uppföljning Uppföljningen av elevernas kunskapsutveckling dokumenteras och lämnas till rektor varje kvartal Hur jobbar lärarna på Stenåsenskolan för att lyckas med målsättningarna? FRÅGOR Hur ska man undervisa för att nå bästa möjliga resultat? Hur gör ni? Mellanstadiet har fått mycket stöd och hjälp i de nationella proven. Där kan man se vad och hur man ska bedöma utifrån LGR 11. Eleverna har fått pedagogiska planeringar (PP)för att undervisningen ska tydliggöras för eleverna. Överlag har lärarna blivit bättre på att tydliggöra undervisningens mål för eleverna. De tester vi gjort har vi följt upp och anpassat resursbehovet efter. Vi märker att enskild feedback ger bra resultat. Det är viktigt att ha med elevernas funderingar i planeringen. Det är också viktigt att vi inte har för låga förväntningar på eleverna. Sida 3 av 19

4 Vilka olika metoder används för att beskriva för eleven vilka kunskapskrav som gäller för undervisningen och var eleven befinner sig i förhållande till kraven? Kunskapskraven beskrivs genom PP eller muntligt inför ett nytt område. I vissa fall kan man förklara dem för enskild lektion. Eleverna får reda på var de befinner sig i sin kunskapsutveckling genom utvecklingssamtal och efter nationella prov. Texter görs under året, då får eleverna också reda på var de befinner sig och vad de bör utveckla. Vi skulle önska mer tid till individuell feedback. Får eleverna möjlighet att självskatta sig i förhållande till kunskapskraven? Eleverna självskattar sig inför nationella prov. I matematiken självskattar sig eleverna, både på mellan och låg, efter varje kapitel i boken. Är antal tillfällen som elevens kunskaper ska rapporteras in lagom? Ja. Har du under året förändrat undervisningen för att lyckas med ovanstående målsättningar? Vi har blivit bättre på att tydliggöra kunskapskraven. I undervisningen har vi blivit bättre på att ställa öppna frågor. RESULTAT NATIONELLA PROV ÅR 3 På Stenåsenskolan har samtliga elever i klass 3 genomfört de nationella proven i matematik och svenska. Resultaten inom svenska är i huvudsak goda och eleverna visar att de läser och skriver utifrån kraven i svenskämnet. Resultaten visar att några elever har svårigheter i att förstå faktatexter och att stava och sätta ut skiljetecken. I matematikämnet behöver elevernas kunskaper inom geometri förbättras liksom problemlösningsförmågan. Intressant att följa upp kan vara skillnaden i utformningen av vardagsnära problem och problemlösningsuppgifter. När det gäller vardagsnära problem har eleverna större andel rätt. Sida 4 av 19

5 Resultat svenska: A B C D E F G H Tala Grupp Läsförståelse Förstå fakta Läsa Textsamtal Skriva Stava Interpunkt. Skriva fakta 22/22 21/22 20/22 22/22 22/22 22/22 20/22 22/22 Resultat matematik: A B C D E F G Muntlig Grupp Sannolikhet Huvudräkn Dela upp tal Geometri Vardagsn. problem Skriftl. Räknemetoder Problemlösn. 22/22 21/22 22/22 16/22 22/22 19/22 18/22 BETYG/NATIONELLA PROV ÅR 6 Eleverna får betyg både på hösten och våren. I betygsredovisningen är det elevernas betyg i slutet av år 6 som redovisas. Nationella prov genomförs på vårterminen. Syftet med de nationella proven är i huvudsak att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning och att ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå. Det är regeringen som beslutar om i vilka ämnen, årskurser och skolformer som nationella prov ska genomföras. Under läsåret 2014/2015 har nationella prov gjorts i matematik, svenska, engelska, fysik och religion. Sida 5 av 19

6 STENÅSEN ÅR 6 BETYG Ämne F E D C B A Snittbetyg Snittresultat NP Bild ,8 Engelska ,7 16,7 Hemkunskap ,6 Idrott ,5 Matematik ,2 15,2 Musik ,4 Biologi ,5 Fysik ,9 13,9 Kemi ,3 Geografi ,6 Historia ,3 Religionskunskap ,9 13,6 Samhällskunskap ,2 Slöjd ,2 Svenska ,3 15,7 Teknik ,0 Kommentarer: Det sammanlagda genomsnittet för eleverna på Stenåsenskolan är 225,5 p (198,8 för läsåret 2013/2014). Pojkarnas genomsnittliga meritvärde för läsåret är 211 p och flickornas 245 p. Det finns en spännvidd i sammanlagt meritvärde för elev från 135 p till 275 p. Betygen har en god spridning mellan betygsnivåerna men förhållandevis få elever lyckas nå A-nivån även om det genomsnittliga meritvärdet är mycket högt. Anmärkningsvärt är att ingen elev lyckas nå högsta betygsnivån i något av orienteringsämnena. Orsakerna till detta behöver tittas närmare på för att se om det finns några förklaringar. Att det sammanlagda meritvärdet är betydligt högre Sida 6 av 19

7 än föregående år kan bero på flera saker. Klass 6 består endast av 14 elever vilket innebär att möjligheterna för lärarna att följa upp varje elev har varit sällsynt goda. Lärarna har blivit säkrare på att bedöma och jobba mot de kunskapskrav och förmågor som mäts i de olika ämnena och de nationella proven har varit ett stöd i att säkra kvalitén i undervisningen. Elevernas resultat i de nationella proven är goda i jämförelse med betygen. I matematik och fysik ligger elevernas resultat i nationella proven på samma nivå som betyget. I engelska, svenska och religion visar eleven högre provbetyg än vanligt betyg. Den största avvikelsen finns i svenska, där snittbetyget är 14,3 och provbetyget 15,7. En skillnad på nära 10%. I svenska är det 7 elever som har bättre provbetyg än betyg. De skillnader som finns ligger framförallt på mellanbetygen. Det finns också stora skillnader mellan provbetyg och betyg i engelska. I engelska är det 6 elever som har bättre provbetyg än betyg. Värt att notera är att eleverna generellt presterar bättre i engelska än i sitt modersmål svenska. UTVÄRDERING AV NORMER OCH VÄRDEN: SKOLANS VÄRDEGRUNDSARBETE I all verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling och diskriminering. Varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever samt vilka åtgärder som krävs för att förebygga och förhindra trakasserier. Skolan är tydlig med vilka ordningsregler som gäller och tydliggör dessa för både elever och vårdnadshavare. Innehållet i skolans plan mot kränkande behandling och diskriminering finns på skolans hemsida och informeras om på höstens föräldramöten. STENÅSENSKOLANS LÅNGSIKTIGA MÅLSÄTTNING: Att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter Att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Att upptäcka, utreda och åtgärda trakasserier och kränkande behandling Sida 7 av 19

8 STENÅSENSKOLANS MÅL LÄSÅRET 2014/2015 Följande målsättning gäller för värdegrundsarbetet på Stenåsenskolan: Ingen elev ska utsättas för trakasserier och kränkande behandling Alla elever ska veta vilka regler som gäller på skolan och vad som händer om de bryts Alla elever ska känna sig trygga under hela skoldagen Det ovårdade språket i form av svordomar ska minska. FÖREBYGGANDE ARBETE: Ett koncept som kallas Fair Generation presenteras varje år i samband med läsårsstarten. Detta innebär att gemensamma regler som gäller för skolan presenteras och vilka konsekvenserna blir om de bryts. Regler och konsekvenser skickas hem till vårdnadshavare för kännedom. Vårdnadshavarna undertecknar och skickar tillbaks till skolan. I oktober genomförs en kartläggning av barnens och elevernas trygghet och trivsel och deras uppfattning om förekomsten av trakasserier och kränkande behandling. Utifrån en analys av resultaten formuleras tydliga mål för arbetet och vidare planeras vilka insatser som ska genomföras under året för att nå de uppsatta målen. I arbetsbeskrivningen bestäms också vem som ansvarar för genomförandet och när arbetet ska utvärderas. En ny kartläggning görs i mars månad. Skolans gemensamma regler utvärderas varje år i samråd med eleverna. Detta sker både i klasserna och i elevrådet. Skolans plan mot kränkande behandling och diskriminering förankras hos alla elever och vårdnadshavare. I ett utskick får alla vårdnadshavare en beskrivning av kartläggnings resultat och vilka åtgärder som skolan planerar att genomföra. Vi har ett heltäckande rastvaktsschema för att trygga elevernas raster. Rastvakterna bär reflexvästar för att tydligt synas. Sida 8 av 19

9 Vi för en fortlöpande dialog (klassråd, elevråd och konferenser) både bland barn, elever och personal om stämningen på skolan och vilka insatser som måste sättas in. Gemensamma aktiviteter genomförs där alla elever på skolan är delaktiga. RESULTAT Skolans elever har genomfört den trivselenkät som görs både på höst och vår. Av skolans elever svarar 95% att de trivs bra eller mycket bra i sin klass. Det finns också elever som svarar att de trivs dåligt i sin klass. Resultatet av skolans kartläggning visar att det finns elever på skolan som ibland blivit retade. 12 elever på skolan svarar att de tycker att det finns elever som utsätter andra för kränkande behandling. Kartläggning visar att det främst är skolans yngre elever som anger att de tycker att andra elever kränker. 126 av skolans elever uppger att de inte blivit utsatta för kränkande behandling. 12 elever upplever sig kränkta i olika former. Kränkningarna är till stor del av fysisk och verbal karaktär och inträffar oftast på raster. Exempel på kränkningar är följande: spydigheter och hot, påhopp, slåss, retas, blir biten. Skolans trivselregler är tydliga för skolans elever. 132 av 138 anger att de känner till reglerna. De regler som upplevs svåra att följa är att använda ett vårdat språk och att inte kasta snöboll. Hur har skolan jobbat för att minimera elevernas användande av fula ord? Vi reagerar när vi hör och tar upp med elever och föräldrar. Vi har även tagit upp i klasserna när vi märkt att det fula språket ökat. Vi har nolltolerans men vet att det förekommer när vi inte hör. Trygghet och trivsel På Stenåsenskolan görs avstämningar både på hösten och våren för att kartlägga läget runt trygghet och trivsel. Kartläggningen ligger till grund för de insatser skolorna gör för att trygga elevernas skolgång. Av de enkätundersökningar som görs visar en majoritet av eleverna att de tycker skolan är en trygg plats att vara på. Sida 9 av 19

10 Vad gäller elever i klass 2 och klass 5 genomförs varje vår en kommunövergripande kartläggning. Även resultaten här visar på att skolornas elever i stor utsträckning känner sig trygga. Undersökningarna i båda klasserna visar att det finns några elever som känner sig otrygga både bland flickorna och pojkarna. De yngre eleverna känner sig otrygga i större utsträckning än de äldre vilket också överensstämmer med de undersökningar skolan gjort där samtliga klasser varit involverade. Eleverna i klass 5 känner sig tryggare än eleverna i klass 2. Pojkarna är de som känner sig mest trygga av de äldre barnen. RESULTATET FÖR I LÄSÅRET 2014/2015 ÄR FÖLJANDE: KLASS 2 Sida 10 av 19

11 KLASS 5 BEMÖTANDE UTIFRÅN RELATION OCH INFORMATION Stenåsenskolan har under flera år arbetat för att barn, elever och vårdnadshavare ska känna att de blir professionellt bemötta och att den information som ges är tydlig. SKOLANS MÅLSÄTTNING HAR VARIT FÖLJANDE: Alla barn, elever och vårdnadshavare ska uppleva ett positivt bemötande i kontakt med verksamheternas personal. Alla vårdnadshavare får tydlig information om skolans och fritidshemmets verksamhet och innehåll. RESULTAT Under maj månad har samtliga vårdnadshavare fått möjlighet att besvara en enkät utifrån ovanstående målsättningar. Svaren är i huvudsak mycket samstämmiga. En övervägande majoritet upplever att skolan och fritidshemmen når uppställda målsättningar. Personal har ett gott och Sida 11 av 19

12 professionellt bemötande och informationen är tydlig. Många upplever att de får snabb och bra respons på undringar och funderingar. Information via mejl upplevs som mycket bra. Informationen kommer alltid i god tid. Många vårdnadshavare känner att de får bra koll på vad som händer i klassrummet, de får info via pedagogiska planeringar och att läraren berättar vilka områden som jobbas med för tillfället. Några efterlyser information på Fronter för att kunna följa sitt barns kunskapsutveckling. Även fritids verksamhet upplevs som tydlig då informationskanalerna är många. Fritids informerar via almanackor i tamburen och via mejl eller lappar. Svarsfrekvensen ligger på 85% och är jämnt fördelad mellan klasserna. Det är främst vårdnadshavare med barn inom F-3 som lämnat synpunkter på bemötande och information utifrån ett fritidsperspektiv. PLANERINGSTID SKOLA För att kunna bedriva en god undervisning med god kvalité gynnas man ofta av samarbete och kollegialt lärande. Lgr 11 är en läroplan som inbjuder till ämnesövergripande arbete och att kollegor samverkar runt innehåll och genomförande. ÖVERGRIPANDE MÅLSÄTTNINGAR FÖR LÄSÅRET 14/15 All lärarpersonal deltar i minst 1 gemensam planering, utöver matematiklyftet, varje vecka i arbetslaget All lärarpersonal deltar aktivt och delar med sig vid planeringstillfällena RESULTAT Gemensamma planeringar har genomförts i olika utsträckning. Vad gäller den kollegiala fortbildningen i matematiklyftet har den genomförts varje vecka under läsåret. De schemalagda konferenserna har också genomförts som planerat. Arbetslagens egna planeringar skiljer sig åt. Lågstadiet upplever sig ha haft bra planeringar, bland annat har två temadagar genomförts. En med matematik och en med NO. Lärarna har strukturerat upp NO och SO årskursvis och diskuterat läromedel och gjort beställningar gemensamt. Täta diskussioner har skett Sida 12 av 19

13 kontinuerligt om hur lärarna ska ge eleverna bättre förutsättningar att lyckas i sitt skolarbete. På mellanstadiet har planeringar genomförts som mest är av praktisk karaktär. Vissa diskussioner har handlat om matematik. Men ofta har det berört läxor och elever har varit i fokus. Mycket energi har gått till klass 4 eftersom den gruppen behövt mycket stöd både kunskapsmässigt och socialt. Någon som varit bra är de gemensamma betygsdiskussioner som genomförts på skolnivå. Vilka förbättringar/effektiviseringar kan göras? Vi kan bli bättre på att dra nytta av förmågorna i de olika ämnena. Till exempel kan man se på förmågorna i svenska som SO eller NO lärare. Hur vill ni att det ska vara? Vi vill ha mycket pedagogiska diskussioner och vi hjälps åt när vi upplever problem. UTVÄRDERING FRITIDS STENÅSENSKOLAN Stenåsenskolans vision är att Alla barn och elever ska känna harmoni, glädje och trygghet samt lust och meningsfullhet inför lärandet. Hur jobbar ni på fritids för att försöka leva upp till denna vision? SÖRGÅRDEN: Vi planerar meningsfulla aktiviteter där alla får vara med och har möjlighet att delta på sina villkor. Vi är tillgängliga och närvarande och försöker att lyssna in vad som händer och sker. Vi uppmuntrar till att använda ett trevligt språk och ett schysst sätt gentemot sina kompisar. Se alla barn varje dag. Uppmuntrar barnen att ta egna initiativ. KLUBBEN: Genom att se alla barn varje dag, Möta dom när de slutar sin skoldag. Om vi inte har varit med i klassen under dagen så frågar vi om deras skoldag har varit bra, stämmer av läget. Viktigt är att lyssna på barnen och stötta barnen. Uppmuntra dem till att ta egna initiativ och vägleda dem i det. Det ska vara en nystart för barnet att komma till fritids. Fritids ska vara en trygg plats för alla där vi kan känna glädje och trygghet. Vi bjuder in till en tillåtande och meningsfull tillvaro där barnen får ta plats och ha stort inflytande på verksamheten. Frihet under ansvar! Sida 13 av 19

14 Vårt mål är att barnen i så stor utsträckning som möjligt själva ska kunna bestämma/styra över sin tid. STENÅSENS FRITIDS PRIORITERANDE MÅL 2014/2015 MATEMATIK På fritids ska vi jobba med lekar och spel där vi utvecklar barnens matematiska förmåga. I vår verksamhet vill vi utgå från barnens vilja att lära sig genom lek och lust. Vilka konkreta åtgärder och aktiviteter har planerats och genomförts under läsåret för att utveckla barnens matematiska förmåga? SÖRGÅRDEN: Våra fritidsbarn har detta år haft ett stort intresse för att spela olika typer av spel som ofta innebär räkning eller logiskt tänkande på olika nivåer. Vi har därför sett till att skapa tillfällen för spelande och vi har även köpt in flera nya spel som vi har introducerat. På fritidsgympan har vi spelat mycket basketfia och vi har haft stafetter vilket vi märker har skapat ett intresse för att bland annat räkna ut hur många steg man har kvar, vem man möter, vad som kommer att ta kortast/längst tid. Matteaktivitet i skogen tillsammans med klubben har genomförts där barnen har fått träna olika begrepp och att räkna. Vi har olika matematiska spel på vår Ipad. KLUBBEN I våra temaarbeten tillsammans med Sörgården så har vi gruppvis jobbat med matematik. Framförallt har det tränats matematiska begrepp. Genom att ha våra prioriterade mål i bakhuvudet så kan vi pusha för matten i den spontana leken, om barnen till exempel leker affär, så kan man gå in och styra leken till en mer matematiskt utmanande sådan. Har barnens matematiska förmåga utvecklats? Sida 14 av 19

15 SÖRGÅRDEN Det vi kan se är att samtliga har blivit säkrare på att räkna och placera spelpjäser rätt. I övrigt är det svårt för oss att mäta utvecklingen men vi upplever ändå att många har utvecklat sitt logiska tänkande och kan exempelvis tänka i flera steg för att få fördelar i exempelvis ett spel. KLUBBEN Det är svårt att mäta hur den matematiska förmågan har utvecklats, det får vi pedagoger nog försöka uppskatta. Vi funderar på hur vi kan göra det mätbart till nästa arbetsplan. BEMÖTANDE Vi jobbar aktivt med att bli bättre i vårt bemötande med föräldrarna. Vi utvecklar hela tiden de rutiner vi har, för att på ett bättre sätt samverka med hemmet. Hur upplever ni själva att jobbet gått med att bli bättre i bemötandet? Hur har det aktiva jobbet sett ut? SÖRGÅRDEN Vi på Sörgården har turen att träffa en mycket stor del av våra föräldrar dagligen och vi är noga med att alltid hälsa och vara tillmötesgående. Vi försöker att skapa goda relationer till samtliga föräldrar genom att prata så mycket vi kan med dom. KLUBBEN Vi jobbar aktivt med att bli bättre i vårt bemötande med föräldrarna. Vi utvecklar hela tiden de rutiner vi har, för att på ett bättre sätt samverka med hemmet. Vi tycker att vi är bra på bemötande av både föräldrar och barn, men vi kan alltid bli bättre. Genom att vara lyhörda, bekräfta och ta deras oro/kritik på allvar. Vi visar tydligt att vi är villiga att tillsammans med föräldrar/vårdnadshavare jobba framåt mot en bättre tillvaro för deras barn. Vilka faktorer tror ni har betydelse för att skapa en god bild av verksamheten? Sida 15 av 19

16 SÖRGÅRDEN Att vi är tydliga med vad vi gör, att det syns att vi är där barnen är, att vi är trevliga och positiva och att vi agerar professionellt. För oss innebär det exempelvis att vi är tydliga då vi informerar föräldrar kring eventuella konflikter, eller när föräldrarna kommer med synpunkter eller vill ha vår hjälp. KLUBBEN Vi kan bli mycket bättre på att framhäva det arbete vi gör genom att dokumentera. Vi kan till exempel ta mer bilder och sätta upp på anslagstavlan och koppla det till läroplanen. Hur har samverkan mellan fritids och skola sett ut angående barnens utveckling? SÖRGÅRDEN Under PA passen blir samverkan naturlig då det finns en dialog kring vad som behövs för att en utveckling ska ske. Under eftermiddagarna saknas en tydlig samverkan med årskurs 1 medan den kommer naturligt med förskoleklassen. Tillfällen då vi hinner diskutera eleverna är få och sker oftast på stående fot. KLUBBEN Ibland är det svårt att känna att vi är delaktiga. Samarbetet med eleven/barnet är något som vi tycker är viktigt eftersom vi tar över barnet i den stämning det befinner sig i när skoldagen slutar. Viss information är viktig att vi får ta del av, det är samma barn vi jobbar med. Våra uppdrag vi har i skolan- och fritids värld ser väldigt olika ut men det finns många likheter också. FRITIDS ARBETSPLAN Vilka andra mål har ni konkret jobbat med under året utifrån era arbetsplaner? Sida 16 av 19

17 Målet för läsåret 2014/2015 är att alla barn ska respektera varandras olikheter och likheter samt kommunicera med varandra på ett respektfullt sätt. Vårt arbetssätt har varit en strävan efter att barnen ska bli trygga i sig själva och kunna ta ansvar för sig själva i det sociala samspelet. Ett trevligt bemötande till varandra och oss vuxna. De aktiviteter vi har är väl inkörda och fungerar bra. Ibland ruckar vi på rutinerna om vädret är bra (eller dåligt) och gör något annat istället. Vilka aktiviteter har genomförts? Vi har haft vuxenstyrda lekar och gemensamma aktiviteter där alla får vara med på sina villkor. Fritidsgympa på måndagar. Styrt pyssel på tisdagar där vi ibland har gjort samma sak och ibland flera olika. Har oftast funnits ett större mål med pysslet, exempelvis bygga ett gemensamt låtsashav eller en gemensam stad. Alla bidrar men på olika sätt. Vi har haft tydliga regler och tydlig anledningar till varför vi har våra regler, exempelvis regler för hur vi pratar med varandra, för att gemensamt sträva efter ett trevligt sätt att tilltala varandra på. Vilken ton vi pratar i, hur vi säger något, vikten av att säga förlåt även om man bara råkar. Hur har det gått? Vi känner att arbetet har gått framåt men att det är fortsatt väldigt viktigt att arbeta med respekt mellan våra elever. Det finns vid många tillfällen en attityd som är mindre trevlig. Klimatet är vid tillfällen lite för hårt för att vi ska tycka att det är okej. ANSVAR OCH INFLYTANDE I läroplan och arbetsplaner finns följande målsättning: Barnens inflytande över sin egen tillvaro och val av egna aktiviteter uppmuntras. Barnen ska delta i planering av verksamheten. Vi ska främja barnens förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala och fysiska skolmiljön. Sida 17 av 19

18 Hur ser barnens inflytande ut? Vad kan de vara med och påverka? SÖRGÅRDEN På fritids finna möjligheten att bestämma till viss del vad man vill göra och när man ska göra något. Vissa dagar är mer styrda än andra men oftast finns en stund (beroende på barnens schema) under eftermiddagen då valet är fritt. KLUBBEN Inför höstterminen gjorde vi en inventering, bland nuvarande treor, om vilka aktiviteter de ville ha på fritids och de förslagen har vi haft som idébank vid terminsplaneringen. De kan vara med och påverka det mesta av innehållet i verksamheten. PLANERINGSTID FRITIDS Övergripande målsättningar för läsåret 14/15 All fritidspersonal deltar i minst 1 gemensam planering varje vecka i arbetslaget All fritidspersonal deltar aktivt och delar med sig vid planeringstillfällena Hur har kvalitén på planeringarna sett ut? Bidrar alla utifrån sin kompetens? Är alla delaktiga? Vilka förbättringar/effektiviseringar kan göras? SÖRGÅRDEN Vår planering på Sörgården har fungerat väldigt bra, där alla bidrar och strävar framåt. Vi ser gärna att vi i fortsättningen planerar gemensamt med Klubben vid minst ett tillfälle i månaden. KLUBBEN Våra ordinarie planeringar har blivit haltande p.g.a andra arbetsuppgifter. Då vi väl får till vår planering är vi mycket effektiva och arbetar gemensamt. Vi går igenom dagsläget i barngruppen, både individuellt och i gruppen. Diskuterar oss fram till olika lösningar om det behövs. Sida 18 av 19

19 LÄSÅRET 15/16 Hur går tankarna inför kommande läsår? Vilka målsättningar kan bli aktuella? Ska fritidshemmen ha en gemensam arbetsplan eller varsin? SÖRGÅRDEN Vi känner att det är bättre med få mål, så att vi klarar av att uppfylla dom på ett tillfredställande sätt. På Sörgården har vi oftast ett stort arbete med att få in rutiner. KLUBBEN Vi räknar med att gruppen blir större, att det kommer ett femtontal från Sörgården och att det försvinner ca 5 barn från årskurs 3. Vi tror att det är viktigt att behålla de rutiner och aktiviteter vi har får att inskolningen ska gå så bra som möjligt. Vi tycker att vi har det bra som det är nu där vissa delar är desamma och vissa skiljer sig. Förutom barngrupperna som skiljer sig så skiljer sig även lokaler och möjligheter till aktiviteter. Vi vill arbeta för att barnen ska kunna umgås över klassgränserna. Sida 19 av 19