Systematiskt kvalitetsarbete. Stenåsenskolan Kils kommun

Transkript

1 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Niclas Larsson, Systematiskt kvalitetsarbete Stenåsenskolan Kils kommun KIL1000, v1.0, Kils kommun Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Box 88 Kommunhuset Fax Plusgiro Kil Östra Torggatan 2D E-post Org.nr Sida 1 av 19

2 SKOLLAGEN 4 kap. 3 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. 4 kap. 4 Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 ska genomföras även på skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Rektorn ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs. 4 kap. 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Sida 2 av 19

3 MÅLUPPFYLLELSE Under läsåret har målsättningarna var tydliga. Elever som går ur klass 1 ska kunna läsa och skriva och resultaten på nationella prov för elever i år 3 och 6 ska årligen öka. Lärarnas förmåga att anpassa och planera undervisningen samt bedöma elevernas kunskaper i relation till kunskapskraven är en viktig komponent för att lyckas. Hur ska man undervisa för att nå bästa möjliga resultat? Varför är det viktigt att tydliggöra undervisningens innehåll? Enligt Hattie är tydliga mål, framgångskriterier och att göra lärandet synligt nyckelkomponenter för att få engagerade elever. Den påverkansfaktor som har störst betydelse för eleven är självskattning i relation till kunskapskrav och betyg. Ett av våra målområden under året har varit att alla elever får möjlighet att självskatta sina kunskaper i förhållande till undervisningens och ämnets kunskapskrav. FÖLJANDE MÅLSÄTTNINGAR RUNT MÅLUPPFYLLELSE HAR GÄLLT UNDER INNEVARANDE LÄSÅR: Alla elever ska kunna läsa och skriva efter sitt första skolår. Alla elever får tydlig information om undervisningens innehåll och vilka kunskapskrav som gäller för olika arbetsområden samt hur deras kunskaper kommer bedömas. Alla elever får möjlighet att självskatta sina kunskaper i förhållande till undervisningens och ämnets kunskapskrav RESULTAT LÄSA OCH SKRIVA ÅR 1 Målsättningen som gäller för elever i klass 1 utvärderas genom de olika bedömningsstegen i Nya språket lyfter. Målet som satts är att alla elever ska nå minst nivå B2 vad gäller läsning, vilket innebär att eleven ska förstå det den läser och kunna berätta om innehållet. 15/17 elever i årskurs 1 kan läsa enligt nivå B2. Samtliga 17 har gjort enorma framsteg. De 2 elever som ej har uppnått B2 har uppnått A4. Resultatet ligger i nivå med de krav som Skolverket ställer från och med läsåret 16/17 då bedömningsstödet för lågstadiet blir obligatoriskt. Sida 3 av 19

4 Målet för att skriva har varit otydligt definierat, vilket gör att det är svårt att göra en bedömning. Samtliga elever i klass1 har uppnått A nivå. RESULTAT NATIONELLA PROV ÅR 3 På Stenåsenskolan har samtliga elever i klass 3 genomfört de nationella proven i matematik och svenska. Resultaten inom svenska är i huvudsak goda och eleverna visar att de läser och skriver utifrån kraven i svenskämnet. Eleverna har god läsförståelse, både vad gäller skönlitterärt och fakta. Resultaten visar att flera elever har svårigheter i att stava och sätta ut skiljetecken. I matematikämnet är kunskaperna goda. Fjolårets utvärdering visade att eleverna då hade bristfälliga kunskaper inom geometri. Årets resultat visar på en förbättring. Resultat svenska: A B C D E F G H Tala Läsförståelse Förstå fakta Läsa Textsamtal Skriva Stava Interpunkt. Skriva fakta 14/14 14/14 14/14 13/14 14/14 14/14 11/14 13/14 Kommentar: En elev missat D och G, En elev missat G och H, samt en elev som bara missat G. Resultat matematik: A B C D E F G Muntlig Grupp Geometri Fyra räknesätt, problem Tid, volym, problem Taluppf attning, alebra Skriftl. Räknemetoder Tal i bråkform, huvudräknin g. 13/14 14/14 13/14 14/14 14/14 14/14 14/14 Kommentar: Olika elever som inte nått kravnivå. Sida 4 av 19

5 BETYG/NATIONELLA PROV ÅR 6 Eleverna får betyg både på hösten och våren. I betygsredovisningen är det elevernas betyg i slutet av år 6 som redovisas. Nationella prov genomförs både på hösten och på våren. På hösten är det muntliga prov och på våren skriftliga. Syftet med de nationella proven är i huvudsak att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning och att ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå. BETYGSÖVERSIKT KLASS 6 STENÅSEN Ämne F E D C B A Snittbetyg Snittresultat NP Bild ,0 Engelska ,3 12,4 Hemkunskap ,5 Idrott ,9 Matematik ,6 11,9 Musik ,1 Biologi ,5 Fysik ,6 Kemi ,9 Geografi ,0 Historia ,8 Religionskunskap ,7 Samhällskunskap ,6 Slöjd ,0 Svenska ,9 12,8 Teknik ,6 Sida 5 av 19

6 Kommentarer: Betygen har en god spridning mellan betygsnivåerna. Antalet A är 45 st. och antalet F är 33 st. Att fördelningen mellan de olika betygsnivåerna är god vittnar om att lärarna bedrivit en undervisning som möjliggör för eleverna att nå varje betygsnivå. Kvalitén på undervisningen har varit hög. Resultaten visar också att lärarna blivit säkrare på att bedöma och jobba mot de kunskapskrav och förmågor som mäts i de olika ämnena och att de nationella proven har varit ett stöd i att säkra kvalitén i undervisningen. Betygsöversikten visar också att andelen F i praktiskt-estetiska ämnen är betydligt lägre än i de teoretiska. Elevernas resultat i de nationella proven skiljer sig en del från betygen. I matematik ligger elevernas resultat i nationella proven på en lägre nivå än betyget. I engelska ligger resultat och betyg i paritet med varandra men i svenska har eleverna presterat bättre på provet. Den största avvikelsen finns i svenska, där snittbetyget är 11,9 och provbetyget 12,8. Även förra året fanns de största avvikelserna i ämnet svenska. 5 högsta betygsnitten 5 lägsta betygsnitten 317,5 65,0 302,5 95,0 300,0 110,0 272,5 132,5 270,0 132,5 Det sammanlagda genomsnittet för eleverna på Stenåsenskolan är 211 p (225,5 läsåret 2014/2015). Pojkarnas genomsnittliga meritvärde för läsåret är 198 p och flickornas 227,5 p. Det finns en spännvidd i sammanlagt meritvärde för elev från 65 p till 317,5 p. Sida 6 av 19

7 250 Stenåsenskolan / / / /2016 Poäng 211,7 198,8 225,5 211,0 Översikten över betygsnitten visar att Stenåsenskolan håller en jämn nivå över tid. Målsättningen att ständigt öka har inte riktigt uppfyllts fullt ut. Snittet under redovisad fyraårsperiod är 211,75 p. KUNSKAPSUPPFÖLJNING Förutom nationella prov och betyg görs kontinuerliga uppföljningar av elevernas kunskaper i varje klass och varje ämne fyra gånger per läsår. Kunskapsrapporterna rapporteras in till rektor som använder underlaget för en flexibel resursfördelning. Kunskapsrapporterna baseras på elevernas prestationer i ordinarie undervisning samt på de tester som görs enligt kommunens kartläggningspolicy. Siffran i kolumnen anger antalet elever som ej når kunskapskraven i respektive ämne. Avstämningen i juni 2016 visar följande resultat: Ma Sv Eng Bi Ke Fy Tk Re Hi Sh Ge Bd Id Sl Mu År År År 3 2 År År Sida 7 av 19

8 Kunskapsuppföljningen visar vilka ämnen eleverna har svårigheter i. Med hjälp av kunskapsrapporterna kan delar av undervisningen analyseras och kopplas till både innehåll och metoder, allt för att se vilka områden och moment inom ämnet som elever har svårigheter att ta till sig. Årets summering visar att eleverna har svårast att nå kunskapskraven i matematik och svenska. Skolan behöver utveckla metoder för att tidigt analysera vad och vilka delar av undervisningen som eleverna har svårt med för att lättare kunna anpassa och förändra för att fler elever ska kunna nå kunskapskraven. TYDLIGHET I UNDERVISNINGEN Målsättningen under läsåret har varit följande: Alla elever får tydlig information om undervisningens innehåll och vilka kunskapskrav som gäller för olika arbetsområden samt hur deras kunskaper kommer bedömas. Kunskapskraven beskrivs genom pedagogiska planeringar eller muntligt inför ett nytt område. I vissa fall kan man förklara dem för enskild lektion. Eleverna får reda på var de befinner sig i sin kunskapsutveckling genom utvecklingssamtal och efter nationella prov. Arbetet med självskattning är igång, dialogen och processen har startat men arbetet behöver utvecklas och omfattningen likaså. Oftast görs det inte i alla ämnen i alla klasser utan exempelvis inför utvecklingssamtal. Självskattningen görs mer på mellanstadiet än på lågstadiet. Lärarna reflekterar mer över målen än tidigare och provar sig fram för att hitta bra vägar till målen. Skolverkets bedömningsmodeller används för att tydliggöra målen. Lärarna tycker att de är bra på att anpassa sig, men det är oerhört viktigt att de får möjlighet att diskutera med kollegor för att hjälpas åt. Det tar tid att hitta en bra metod för exempelvis en effektiv självskattning. NORMER OCH VÄRDEN: SKOLANS VÄRDEGRUNDSARBETE I all verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling och diskriminering. Varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever samt vilka åtgärder som krävs för att förebygga och förhindra trakasserier. Sida 8 av 19

9 Skolan är tydlig med vilka ordningsregler som gäller och tydliggör dessa för både elever och vårdnadshavare. Innehållet i skolans plan mot kränkande behandling och diskriminering finns på skolans hemsida och informeras om på höstens föräldramöten. STENÅSENSKOLANS LÅNGSIKTIGA MÅLSÄTTNING: Att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter Att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Att upptäcka, utreda och åtgärda trakasserier och kränkande behandling STENÅSENSKOLANS MÅL LÄSÅRET 2015/2016 Plan mot kränkande behandling och diskriminering Följande målsättning gäller för värdegrundsarbetet på Stenåsenskolan läsåret : Ingen elev ska utsättas för trakasserier och kränkande behandling Alla elever ska veta vilka regler som gäller på skolan och vad som händer om de bryts Alla elever ska känna sig trygga under hela skoldagen Det ovårdade språket i form av svordomar ska minska. FÖREBYGGANDE ARBETE: Ett koncept som kallas Fair Generation presenteras varje år i samband med läsårsstarten. Detta innebär att gemensamma regler som gäller för skolan presenteras och vilka konsekvenserna blir om de bryts. Regler och konsekvenser skickas hem till vårdnadshavare för kännedom. Vårdnadshavarna undertecknar och skickar tillbaks till skolan. I oktober genomförs en kartläggning av barnens och elevernas trygghet och trivsel och deras uppfattning om förekomsten av trakasserier och kränkande behandling. Sida 9 av 19

10 Utifrån en analys av resultaten formuleras tydliga mål för arbetet och vidare planeras vilka insatser som ska genomföras under året för att nå de uppsatta målen. I arbetsbeskrivningen bestäms också vem som ansvarar för genomförandet och när arbetet ska utvärderas. En ny kartläggning görs i mars månad. Skolans gemensamma regler utvärderas varje år i samråd med eleverna. Detta sker både i klasserna och i elevrådet. Skolans plan mot kränkande behandling och diskriminering förankras hos alla elever och vårdnadshavare. I ett utskick får alla vårdnadshavare en beskrivning av kartläggnings resultat och vilka åtgärder som skolan planerar att genomföra. Vi har ett heltäckande rastvaktsschema för att trygga elevernas raster. Rastvakterna bär reflexvästar för att tydligt synas. Vi för en fortlöpande dialog (klassråd, elevråd och konferenser) både bland barn, elever och personal om stämningen på skolan och vilka insatser som måste sättas in. Gemensamma aktiviteter genomförs där alla elever på skolan är delaktiga. RESULTAT Eleverna har genomfört skolans trivselenkät under både höst och vår. Alla elever uppger att de trivs mycket bra eller bra i sin klass. Ingen elev uppger att den trivs dåligt i sin klass. 131 av skolans elever svarar att de har många (114st) eller några (17st ) kompisar i klassen. 1 elev svarar att han/hon inte har någon kompis i klassen. Jämfört med fjolåret har en högre andel elever många kompisar i klassen. På rasterna har de allra flesta elever många eller några kompisar att vara med. Två elever uppger att de inte har någon att vara med. En handfull av eleverna som besvarat enkäten upplever att det finns platser på skolan som de är rädda att vara på. I samband med frågeställningen anges också orsaken till varför de är rädda att vara där. Det finns ett ställe på skolan där rädslan kan relatera till kränkande behandling eller diskriminering och det är i skogen vid tennishallen. Några elever beskriver att det ibland är bråkigt där. Övriga elever uppger att det inte finns någon plats de är rädda att vara på. 8 elever på skolan upplever att det finns klasskamrater som ser ut att vara ensamma. Det är främst eleverna på lågstadiet som upplever detta. Sida 10 av 19

11 Resultatet av skolans kartläggning visar att det finns elever på skolan som ibland blivit retade under läsåret. Eleverna på lågstadiet upplever i större utsträckning än eleverna på mellanstadiet att de blivit retade. Resultatet ligger i paritet med fjolårets. En handfull av eleverna på skolan svarar att de tycker att det finns elever som utsätter andra för kränkande behandling. Kartläggning visar en jämn fördelning mellan stadierna. Antalet elever som blivit kränkta under läsåret är lägre än motsvarande siffra från förra läsåret. 126 av skolans elever uppger att de inte blivit utsatta för kränkande behandling. 6 elever upplever sig kränkta i olika former. Kränkningarna är till stor del av fysisk och verbal karaktär. De yngre eleverna anger att kränkningar sker i form av slag, knuffar och sparkar och att några retas. Hos de äldre eleverna är det främst verbala kränkningar att någon säger dumma saker. Enstaka fysiska kränkningar i form av slag anges också. I skolinspektionens skolenkät VT2016 som riktar sig till vårdnadshavare framgår att Stenåsenskolan har kommit långt i sitt arbete med grundläggande värden. Vårdnadshavarna upplever att personal och elever bemöter varandra med respekt och att allas olikheter respekteras i stor utsträckning. Samtliga resultat som rör trygghet och trivsel samt förebyggande arbete mot kränkningar har högre värden än övriga skolor i kommunen och riket i snitt. Under året har det varit ganska många elever som tagits upp i möten kopplade till värdegrund. Mötena i Fair Generation-gruppen har varit flera än tidigare. Skolan behöver fundera över formen för möten och hur effektiva de är. Just fair generation gruppen behöver utvecklas för att hinna med och kunna ta tag i de elever som behöver det. Det vore bra att kunna jobba mer med gruppinsatser, men då behövs också mer personal som kan hjälpa till. Skolan behöver utveckla och se över vad som händer efter fair generation. Ska vi ha en plan för detta eller tillämpa skrivelserna i skollagen mer tydligt? Ett förtydligande i trivselreglerna gällande mobiler och språk bör göras samt följa upp och stämma av regler och regeländringar oftare med all personal närvarande. Ändra vissa formuleringar i reglerna gällande exempelvis mobiltelefoner (skoltid/skolområde). Sida 11 av 19

12 TRYGGHET OCH STUDIERO I Skollagen 5 kap 3 finns följande formulering: Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Stenåsenskolan jobbar för att hela tiden skapa bästa förutsättningar för eleverna att inhämta och tillgodogöra sig undervisningens innehåll. Hur har våra elever och lärare det ute i klassrummen? Är det lugn och ro eller stökigt? Det är viktigt att lärarna får möjlighet att undervisa enligt sin planering och att målsättningar och krav tydliggörs. Vem anstränger sig mest i klassrummet, är det läraren eller eleven? Hur ska det vara, vem ska vara tröttast när dagen är slut? Att skapa goda förutsättningar för lärande är varje lärares uppgift och ibland en stor utmaning. Att verka i en miljö som präglas av studiero och trygghet är varje elevs rättighet. VAD GÖRS FÖR ATT SKAPA ARBETSRO Det är viktigt med tydlighet och struktur. Gärna rutiner som eleverna känner igen. Lärarna ska ha höga förväntningar på eleverna både vad gäller beteende och prestation. Det ska vara lugn och ro vid arbete. Viktigt med tydlighet vad som gäller vid övergångar mellan olika aktiviteter. Det är ofta då det kan bli stökigt. Signalsystem i form av trafikljus fungerar bra. Varje signalfärg innebär en ljudnivå. Ljudnivån anpassas utifrån undervisningens innehåll. Viktigt att gå in och markera om det spårar ur. Avbryta och tillrättavisa. Grundtrygghet i gruppen. Tydlighet med vad lärarna vill med lektionen och vad som förväntas av eleverna. Gör mycket tillsammans. Eleverna blundar och betygsätter dagen på slutet av dagen. Vara konsekvent. Ta tag innan det går över styr. Ta bort alla störmoment (flaskor, tröjor mm) Eleverna ska alltid sitta ner när instruktioner ges. Bestämda platser. Tydlighet. Dagens schema på tavlan. Sida 12 av 19

13 UNDERSÖKNING RUNT ARBETSRON Svaren är graderade enligt följande: Mycket bra (det är tyst och lugnt och eleverna lyssnar på lärarna) Ganska bra(för det mesta arbetsro och lugnt, men ibland pratigt) Dåligt(det är ofta pratigt och många stör, svårt att höra vad läraren säger) Höstterminen 2015 Mycket bra Ganska bra Dåligt Förskoleklass Klass Klass Klass Klass Klass Klass Summa: Vårterminen 2016 Mycket bra Ganska bra Dåligt Förskoleklass Klass Klass Klass Klass Klass Klass Summa: Resultatet visar att skolan har en del att jobba med för att lyckas uppnå arbetsro fullt ut. De flesta elever tycker att arbetsron är mycket bra eller ganska bra. Skillnaderna mellan höst och vår är små och elevernas uppfattning över tid är stabil. I skolinspektionens föräldraenkät upplever vårdnadshavarna att studieron är god och även här är resultatet betydligt bättre än snittet för kommunen och riket. Sida 13 av 19

14 BEMÖTANDE OCH INFORMATION ÖVERGRIPANDE MÅLSÄTTNINGAR FÖR LÄSÅRET 15/16 Alla barn, elever och vårdnadshavare ska uppleva ett positivt bemötande i kontakt med verksamheternas personal. Alla vårdnadshavare får tydlig information om skolans och fritidshemmets verksamhet och innehåll. Sättet att kommunicera ut information från verksamheten varierar. Vanligast är att personalen mailar. Många använder sig av veckobrev. Informationen är viktigare än hur den anländer eller hur ofta. Hemmen verkar nöjda med hur de får informationen. En del av personalen använder sig också av facebook, olika appar och fysiska utskick i pappersform. Information rör läxor och olika aktiviteter som personalen gör med eleverna. Det kan vara information om större arbetsområden, påminnelser och praktisk information. Enligt lgr11 ska läraren samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling, och hålla sig informerad om den enskilda elevens personliga situation och iaktta respekt för elevens integritet. Utvecklingssamtalet är ett informationstillfälle. Då ligger fokus på kunskap och socialt, mer kunskapsinriktat ju äldre de blir. En del lärare har förberedande samtal med eleven inför utvecklingssamtalet. Viktigt att man lyfter fram eventuella svårigheter tidigt samtidigt som man jobbar på att ha ett trevligt samtal. Viktigt att man är ärlig. Bra med tydlighet, exempelvis skolverkets bedömningsmaterial, skriftliga omdömen. Viktigt att ta upp både starka sidor hos eleven men också sidor som behöver utvecklas. Vårdnadshavarnas uppfattning är att de är nöjda med informationen och bemötandet från skolans sida. Tyvärr är svarsfrekvens väldigt låg. Inför kommande läsår bör skolan ta upp frågor om exempelvis bemötande redan vid utvecklingssamtal och skicka hem bemötandeenkäten i samband med samtalet. Sida 14 av 19

15 Informera om enkäterna och dess betydelse redan under höstens föräldramöte. Inflyttade elevers vårdnadshavare har varit väldigt positiva. Lärarna tycker själva att de kan bli bättre på att ge individuell information i de fall det behövs. VETA VAD SOM KRÄVS I skolinspektionens enkät anger vårdnadshavarna i stor utsträckning att de vet vad deras barn behöver kunna för att nå kunskapskraven i skolan. Däremot är osäkerheten större när det gäller hur deras barn ligger till i förhållande till kunskapskraven. Skolan behöver bli tydligare på att kommunicera elevernas kunskapsnivå i relation till kunskapskraven. Sida 15 av 19

16 Utvärdering fritids Stenåsenskolan Stenåsenskolan har två fritidshem. Ett fritidshem för F-1 och ett för de äldre barnen. På Sörgårdens fritidshem går 36 barn i åldern F-1 och på Klubben går 31 barn. ANSVAR OCH INFLYTANDE I läroplan och arbetsplaner finns följande målsättning: Barnens inflytande över sin egen tillvaro och val av egna aktiviteter uppmuntras. Barnen ska delta i planering av verksamheten. Vi ska främja barnens förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala och fysiska skolmiljön. Hur ser barnens inflytande ut? Vad kan de vara med och påverka? Barnen har ett stort inflytande på fritids. Personalen bygger verksamheten utifrån barnens intressen och utveckling och gör regelbundna inventeringar om vilka aktiviteter barnen vill ha på fritids. De förslagen används som idébank vid terminsplaneringen. Barnen kan vara med och påverka det mesta av innehållet i verksamheten. Barnen känner att de har ett stort inflytande. Sida 16 av 19

17 En del av barnen på fritids upplever inte att de lär sig så mycket nytt vilket kan leda till att personalen kommer styra aktiviteterna mer och addera nya lekar och övningar som barnen inte gjort tidigare. VÄRDEGRUND Vi för hela tiden en dialog mellan oss pedagoger och barnen. Vi försöker att läsa av gruppen och ha koll på vad som hänt under skoldagen. Viktigt att stämma av med lärarna för att kunna följa upp varje barn och ha förståelse om något inträffar. Flera av pedagogerna på fritids medverkar också under skoldagen och bidrar till en helhetssyn runt varje barn. Fritids har haft tydliga regler och tydlig anledningar till varför vi har våra regler, exempelvis regler för hur vi pratar med varandra, för att gemensamt sträva efter ett trevligt sätt att tilltala varandra på. Vilken ton vi pratar i, hur vi säger något, vikten av att säga förlåt även om man bara råkar. Barnen på fritids upplever att de trivs och känner sig trygga. Resultaten är lika för båda fritidshemmen. Vi har också haft en god kontinuitet på personalsidan vilket leder till inarbetade och fungerande rutiner. Sida 17 av 19

18 Verksamheten jobbar ständigt med att skapa trygghet och trivsel och förhindra mobbing och kränkningar. Även här tror vi på en nära dialog mellan pedagoger och barn. Förutsättningarna för detta är goda, speciellt på Klubben där antalet barn inte är lika många och tiden och möjligheten att se alla ökar. Vi jobbar hela tiden med att se och stärka alla barn till att bli en bra kompis. Barnen på båda fritidshemmen upplever att personalen jobbar på ett bra sätt för att stoppa och förhindra mobbing. ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN Samarbetet mellan de olika fritidsavdelningarna kan bli mycket bättre. Kvalitén på våra planeringar kan utvecklas genom att ha mer fokus på samverkan och på verksamhetens innehåll. Under det gångna läsåret har vi haft extremt oregelbundna planeringar och alla har inte varit närvarande alla gånger. De få gånger vi suttit tillsammans avdelningsvis har barns särskilda behov och olika situationer som kräver en samsyn bland oss pedagoger diskuterats. Det sista temaarbetet hade vi planerat sådär, det blev ganska flängigt efter årskurs 1 idrott. Vår planeringstid bör prioriteras bättre. Sida 18 av 19

19 Hur stor del av barnets fritidstid styrs av den pedagogiska planeringen jämfört med barnets egen vilja/önskan? Hur ska det vara tycker ni? Vi tycker inte att den pedagogiska planeringen och barnens önskemål behöver skilja sig. Vi har på båda avdelningar styrda aktiviteter som också erbjuder barnen olika val. Vi kan styra barnens aktivitet och lekar mot de mål vi har. Sida 19 av 19