Dallidenskolan

Transkript

1 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Niclas Larsson, Systematiskt kvalitetsarbete Dallidenskolan KIL1000, v1.0, Kils kommun Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Box 88 Kommunhuset Fax Plusgiro Kil Östra Torggatan 2D E-post Org.nr Sida 1 av 15

2 SKOLLAGEN 4 kap. 3 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. 4 kap. 4 Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 ska genomföras även på skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Rektorn ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs. 4 kap. 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Sida 2 av 15

3 MÅLUPPFYLLELSE Hur ska man undervisa för att nå bästa möjliga resultat? Varför är det viktigt att tydliggöra undervisningens innehåll? Det finns mängder av forskning om vad som är framgångsrikt i skolan. John Hattie och Dylan Wiliam är två stora namn som rönt stor uppmärksamhet. Hattie främst för sin forskningsöversikt om synligt lärande där han tydliggjort vilka påverkansfaktorer som har störst effekt för elevers lärande och Wiliam med sina studier om formativ bedömning. Enligt Hattie är tydliga mål, framgångskriterier och att göra lärandet synligt nyckelkomponenter för att få engagerade elever. Den påverkansfaktor som har störst betydelse för eleven är självskattning av betyg. Wiliam nämner flera nyckelstrategier: att klargöra, delge och skapa förståelse för lärandemål och kriterier för framsteg, att ge feedback som för lärandet framåt. FÖLJANDE MÅLSÄTTNINGAR RUNT MÅLUPPFYLLELSE HAR GÄLLT UNDER INNEVARANDE LÄSÅR: Alla elever får tydlig information om undervisningens innehåll och vilka kunskapskrav som gäller för olika arbetsområden samt hur deras kunskaper kommer bedömas. All lärarpersonal följer kvartalsvis upp elevernas kunskapsutveckling och anpassar undervisningen utifrån utfallet av uppföljning Uppföljningen av elevernas kunskapsutveckling dokumenteras och lämnas till rektor varje kvartal Hur jobbar Dallidensskolans lärare för att lyckas med målsättningarna? FRÅGOR Hur ska man undervisa för att nå bästa möjliga resultat? Hur gör ni? Lärarna anger att det är mycket viktigt att försöka fånga elevernas intresse och att det är arbetsro i klassrummet. Läraren måste vara en tydlig ledare i klassrummet, och skapa ett tryggt och öppet klimat där eleverna känner att de vågar ta plats och vara aktiva. Undervisningen måste vara varierande och anpassad efter elevgruppen. Det är viktigt att tydliggöra och göra eleverna medvetna om att det de presterar och gör kan resultera i ett positivt betyg. Sida 3 av 15

4 Vilka olika metoder används för att beskriva för eleven vilka kunskapskrav som gäller för undervisningen och var eleven befinner sig i förhållande till kraven? Lärarna jobbar på både grupp och individnivå, både muntligt eller skriftligt. De visar exempel på hur arbeten på olika betygsnivåer kan se ut. Kartläggning och uppföljning sker genom olika sätt. Nya språket lyfter. Skolverkets omdömesblankett. De kommunala avstämningsproven. Får eleverna möjlighet att självskatta sig i förhållande till kunskapskraven? Det förekommer ofta för vissa av eleverna och mer sällan för andra. Det beror i huvudsak på vilken lärare som undervisar eleverna. Där självskattning används görs det på olika sätt bl.a. genom matriser och kamratbedömning. Är antal tillfällen som elevens kunskaper ska rapporteras in lagom? Skolans lärare upplever att det är för många tillfällen. RESULTAT NATIONELLA PROV ÅR 3 På Dallidenskolan har samtliga elever i klass 3 genomfört de nationella proven i matematik och svenska. Samtliga elever är godkända och har uppvisat goda kunskaper inom varje delområde i både matematik och svenska. Resultat svenska: A B C D E F G H Tala Grupp Läsförståelse Förstå fakta Läsa Textsamtal Skriva Stava Interpunkt. Skriva fakta 24/24 24/24 24/24 24/24 24/24 24/24 24/24 24/24 Resultat matematik: A B C D E F G Muntlig Grupp Sannolikhet Huvudräkn Dela upp tal Geometri Vardagsn. problem Skriftl. Räknemetoder Problemlösn. 24/24 24/24 24/24 24/24 24/24 24/24 24/24 Sida 4 av 15

5 Kommentar: Det finns ett fåtal elever som inte når kunskapskraven i svenska och matematik trots att de uppvisat goda resultat i de nationella proven. BETYG/NATIONELLA PROV ÅR 6 DALLIDEN ÅR 6 Ämne F E D C B A Snittbetyg Snittresultat NP Bild ,2 Engelska ,3 15,4 Hemkunskap ,5 Idrott ,5 Matematik ,3 13,4 Musik ,8 Biologi ,0 Fysik ,8 Kemi ,2 14,8 Geografi ,3 Historia ,5 Religionskunskap ,3 Samhällskunskap ,1 16,6 Slöjd ,0 Svenska ,8 13,8 Teknik ,3 Kommentarer: En elev har streck i idrott, slöjd och teknik då bedömningsunderlag saknas. Meritvärdet i genomsnitt för år 6 blev 223 p.( 204,1 p för läsåret 2013/2014). Flickornas genomsnitt för läsåret ligger på 226 p och pojkarnas på 217 p. Det finns en spännvidd i sammanlagt meritvärde för elev från 142,5 p till 300 p. Sida 5 av 15

6 Betygen visar en god spridning mellan de olika betygsnivåerna och i 10 ämnen har det högsta betyget A utdelats. I samtliga SO-ämnen är högsta betygsnivån representerad liksom i samtliga basämnen (ma, sv och eng). Fördelningen av betygen mellan de olika betygsskalorna visar att undervisningen har bedrivits på en sådan nivå att eleverna fått möjlighet att visa sina kunskaper på alla betygsnivåer. Att ingen elev når högsta betygsnivån i de naturorienterande ämnena väcker en del frågor och behöver tittas närmare på. Att det sammanlagda meritvärdet är betydligt högre än föregående år kan bero på flera saker. Klass 6 består endast av 15 elever vilket innebär att möjligheterna för lärarna att följa upp varje elev har varit sällsynt goda. Lärarna har blivit säkrare på att bedöma och jobba mot de kunskapskrav och förmågor som mäts i de olika ämnena och de nationella proven har varit ett stöd i att säkra kvalitén i undervisningen. Nationella prov har gjorts i engelska, matematik, svenska, kemi och samhällskunskap. Alla resultat visar att eleverna presterat lika eller bättre i jämförelse med de betyg de fått i provämnet. Största avvikelsen finns att hitta i engelska och kemi. I engelska är elevernas snittpoäng på provet 15,4p att jämföra med betygsnittet på 14,3. En avvikelse på ca 8%. I kemi är elevernas provsnitt 14,8p att jämföra med betygssnittet på 13,2p. Här är avvikelsen 12%. Det som framgår av det nationella provet i kemi är att 8 elever har högre provbetyg än betyg. 3 elever skriver A på nationella provet men ingen elev har A i betyg. Det finns inget annat ämne som har så stora skillnader vid en jämförelse mellan betyg och provbetyg. Skillnaderna mellan ämnesbetyg och provbetyg varierar mellan 0% och 12%. Det ämne där elevernas betyg och provbetyg överensstämmer är svenska. En intressant iakttagelse är att eleverna generellt presterar bättre i engelska än i sitt modersmål svenska. UTVÄRDERING AV NORMER OCH VÄRDEN: SKOLANS VÄRDEGRUNDSARBETE I all verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling och diskriminering. Varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever samt vilka åtgärder som krävs för att förebygga och förhindra trakasserier. Skolan är tydlig med vilka ordningsregler som gäller och tydliggör dessa för både elever och vårdnadshavare. Innehållet i skolans plan mot kränkande behandling Sida 6 av 15

7 och diskriminering finns på skolans hemsida och informeras om på höstens föräldramöten. Dallidenskolan jobbar utifrån visionen att alla duger och att alla ska känna sig lika mycket värda. Långsiktigt gäller följande målsättningar: Att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter Att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Att upptäcka, utreda och åtgärda trakasserier och kränkande behandling Plan mot kränkande behandling och diskriminering Följande målsättning gäller för värdegrundsarbetet på Dallidenskolan läsåret : Ingen elev ska utsättas för trakasserier och kränkande behandling. Alla elever ska veta vilka regler som gäller på skolan och vad som händer om de bryts. Skolans förebyggande arbete ska utvecklas ännu mer. Det ovårdade språket i form av svordomar ska minska. RESULTAT Skolans elever har genomfört den trivselenkät som gjorts i slutet av oktober och slutet av mars. Resultaten över tid är stabila och visar ett liknande mönster. Alla skolans elever uppger att de trivs bra eller mycket bra i sin klass. Ingen elev på skolan uppger att den trivs dåligt. Alla elever uppger att de har kompisar i klassen och att det varierar mellan många kompisar och några. Ingen elev är utan kompis i klassen. Det finns 1 elev på skolan som inte har någon att vara med på rasten, övriga elever har antingen många kompisar eller några kompisar att vara med under rasttid. 24 elever på skolan svarar att de blivit retade någon gång och 3 svarar att de ofta blivit retade. 10 elever (7%) anger att de ibland utsätts för kränkande behandling. 6 elever svarar att det finns någon i deras klass som utsätter andra för kränkande behandling. Svaren visar att det finns elever i tre klasser som utsätter andra. Sida 7 av 15

8 128 av skolans elever uppger att de aldrig blivit utsatta för kränkande behandling. Skolans elever har informerats om vilka regler som gäller på skolan och regler och konsekvenser har skickats hem till vårdnadshavare för kännedom. Vårdnadshavarna har undertecknat och skickat tillbaks till skolan. När det gäller det förebyggande arbetet har skolan haft aktiviteter mellan klasser och stadier vilket har varit positivt. Personalen upplever att skolans gemensamma aktiviteter behöver utökas inför nästa läsår. I en klass på mellanstadiet har de läst Sofieböcker i värdegrundsarbetet. Flera klasser har använt barnlitteratur i värdegrundsarbetet och diskuterat aktuella nyheter som berör ämnet. Situationer som uppstår på skolan diskuteras också. De vuxna föregår med gott exempel. Beträffande målsättning att antalet svordomar ska minska har personalen tillrättavisat elever som använder ovårdat språk. I undervisningen har språkbruket diskuterats och eleverna har sett på olika filmer som berör ämnet och haft diskussioner kring det. Om det ovårdade språket har minskat från föregående år är svårt att mäta. Skolans regler är tydliga men vi vet att många elever har svårt att behärska sig, speciellt i tävlingssituationer. TRYGGHET OCH TRIVSEL På Dallidenskolan görs avstämningar både på hösten och våren för att kartlägga läget runt trygghet och trivsel. Kartläggningen ligger till grund för de insatser skolorna gör för att trygga elevernas skolgång. Av de enkätundersökningar som görs visar en majoritet av eleverna att de tycker skolan är en trygg plats att vara på. Vad gäller elever i klass 2 och klass 5 genomförs varje år en kommunövergripande kartläggning. Även resultaten här visar på att skolans elever i stor utsträckning känner sig trygga. Både de äldre och yngre barnen känner sig trygga och inga större skillnader finns att se mellan könen. Sida 8 av 15

9 Resultatet för i läsåret 2014/2015 är följande: DALLIDENSKOLAN KLASS2 DALLIDENSKOLAN KLASS 5 Sida 9 av 15

10 BEMÖTANDE UTIFRÅN RELATION OCH INFORMATION Dallidenskolan har under året arbetat för att barn, elever och vårdnadshavare ska känna att de blir professionellt bemötta och att den information de får är tydlig. SKOLANS MÅLSÄTTNING HAR VARIT FÖLJANDE: Alla barn, elever och vårdnadshavare ska uppleva ett positivt bemötande i kontakt med verksamheternas personal. Alla vårdnadshavare får tydlig information om skolans och fritidshemmets verksamhet och innehåll. RESULTAT Under maj månad har samtliga vårdnadshavare fått möjlighet att besvara en enkät utifrån ovanstående målsättningar. Svaren är mycket tydliga. En övervägande majoritet upplever att skolan och fritidshemmen når uppställda målsättningar. Skolans personal har ett gott bemötande och informationen är tydlig. På Dallidenskolan är svarsfrekvensen 70%. Vårdnadshavare till yngre elever har större svarsprocent än vårdnadshavare till äldre elever. För vårdnadshavare som har barn i klass F-4 är svarsfrekvensen 83% och i klass %. Skolan är tydlig att informera genom olika kanaler och frekvenser. Skolan använder i huvudsak mejl vid information och fritidshem varierar mellan mejl och pappersform. Information via mejl är det som uppskattas mest av vårdnadshavarna då den informationskanalen upplevs som säkrare än att skicka med barnen. Många upplever att informationen är tydlig både vad gäller skolans verksamhet och dess innehåll. Sida 10 av 15

11 PLANERINGSTID SKOLA För att kunna bedriva en god undervisning med god kvalité gynnas man ofta av samarbete och kollegialt lärande. Lgr 11 är en läroplan som inbjuder till ämnesövergripande arbete och att kollegor samverkar runt innehåll och genomförande. ÖVERGRIPANDE MÅLSÄTTNINGAR FÖR LÄSÅRET 14/15 All lärarpersonal deltar i minst 1 gemensam planering, utöver matematiklyftet, varje vecka i arbetslaget All lärarpersonal deltar aktivt och delar med sig vid planeringstillfällena RESULTAT Vad gäller den kollegiala fortbildningen i matematiklyftet har den genomförts varje vecka under läsåret. De schemalagda konferenserna har också genomförts som planerat. Vad gäller arbetslagens egna planeringar har de varit både ostrukturerade och oregelbundna och har inte genomförts veckovis. Ofta har arbetslagsplaneringen varit kort och behandlat kortsiktiga mål. Personalen är överens om att det finns stora förbättringar och effektiviseringar att göra. De vill ha planeringar där de enbart kan ägna tiden åt långsiktiga planeringar i olika ämnen och för de olika årskurserna. På dessa planeringar får inga elevärenden eller annat diskuteras. De vill ha tid att utvärdera det som gjorts. Planeringarna ska ha ett bestämt innehåll som ska diskuteras. Anledningen till att det inte har gått att få till är en kombination mellan att vi vissa veckor inte har haft de tidsmässiga förutsättningarna på grund av andra arbetsuppgifter och att vi inte har varit tillräckligt tydliga i förväg om vilket innehåll som ska diskuteras. Viktigt är också att alla är på plats och inte får andra uppdrag under den tiden. Sida 11 av 15

12 UTVÄRDERING FRITIDS Dallidenskolans vision är att Alla barn och elever ska känna sig trygga på skolan och fritids och ha ett förhållningssätt som präglas av ömsesidig respekt för varandras likheter och olikheter. Hur jobbar ni på fritids för att försöka leva upp till denna vision? Arbetslaget är tryggt och stabilt med hög närvaro samt är flexibla vid byte av arbetstider och samarbete mellan Katten Jansson och Vargen. Vi försöker lösa konflikter direkt, och prata med de barn som är inblandade. Vid dagliga samlingar diskuterar vi aktuella situationer och händelser samt händelser i världen och drar paralleller. Eftersom fritids personalen är integrerad i skolklasserna kan vi se hur barnens hela dagar har varit. DALLIDENS FRITIDS PRIORITERANDE MÅL 2014/2015 MATEMATIK På fritids ska vi jobba med lekar och spel där vi utvecklar barnens matematiska förmåga och tänkande. Vilka konkreta åtgärder och aktiviteter har planerats och genomförts under läsåret för att utveckla barnens matematiska förmåga och tänkande? Vi har haft en pingisturnering på Vargen. Barnen har lärt sig pingisregler, räkning av poäng samt antal servar. Bakning har varit ett inslag på Vargen då barnen själva har fått läsa och följa recept tillsammans med en vuxen. Anordning av en schackturnering har också haft betydelse gällande utvecklingen av barnens matematiska förmåga och tänkande, barnen har fått lära sig olika matematiska strategier och tänkande. (lgr11) Katten Jansson har arbetat intensivt med olika byggmaterial t.ex. Plusplus, clics och kaplastavar, de har då följt ritningar som har lett till att de själva gjort egna ritningar. Genom dessa aktiviteter har barnen lärt sig att uppskatta och att använda tal och räknesätt i vardagliga situationer. (lgr11) Sida 12 av 15

13 Har barnens matematiska förmåga utvecklats? Vi har sett att barnens matematiska förmåga har utvecklats genom iakttagelser under perioderna då aktiviteterna varit. DALLIDENS FRITIDS PRIORITERANDE MÅL 2014/2015 BEMÖTANDE Alla barn, elever och vårdnadshavare ska uppleva ett positivt bemötande i kontakt med verksamheternas personal. Vi har som mål att vara goda förebilder genom att se och bekräfta både barn och vuxna. Alla vårdnadshavare får tydlig information om skolans och fritidshemmens verksamhet och innehåll. Hur upplever ni själva att jobbet gått med att bli bättre i bemötandet? Hur har det aktiva jobbet sett ut? Det aktiva arbetet med att förbättra bemötandet har innefattat ett tydligt informationsutbyte mellan personal om eventuella händelser/känslor under dagen samt även en utsträckt hand till föräldrar om en tydligare lämning/hämtning med ögonkontakt. Vi försöker alltid ha ett positivt och glatt bemötande till alla. Vilka faktorer tror ni har betydelse för att skapa en god bild av verksamheten? Att börja och avsluta med ett positivt bemötande. Vi tror det är en viktig att visa vad vi gör på fritids, i år har vi satt upp en White board där både barn och föräldrar kan se vad vi gör på fritids. Vi har ett varierat utbud av aktiviteter. En annan viktig faktor är att barnen känner sig trygga när de är på fritids och att det är en god stämning mellan alla parter. Hur har samverkan mellan fritids och skola sett ut angående barnens utveckling? Vilken information ges och hur? Samverkan angående barnens utveckling kan bli mycket bättre. I dagsläget är det mer samband angående sociala frågor t.ex. angående tider och hur barnen mår. Skolan kan utnyttja fritids mer angående barnens utveckling både på grupp och individnivå utifrån olika fokusområden. Sida 13 av 15

14 FRITIDS ARBETSPLAN Vilka mål har ni konkret jobbat med under året utifrån era arbetsplaner? Vi strävar efter att varje barn ska känna sig tryggt när de är på fritids och att de ska kunna påverka verksamhetens innehåll. Målet med hälsa och uteliv har varit att främja barnens sociala och fysiska hälsa. Respekt för miljö och närmiljö i ett vidare perspektiv. Vilka aktiviteter har genomförts? Vi har rutiner för att skapa en trygghet i gruppen t.ex. samlingar, mellanmål och aktiviteter på utsatta tider. De har chans att påverka genom val av aktivitet som finns under dagen som vi i personalen har styrt. Vi har utevistelse dagligen samt många styrda aktiviteter som gynnar fysisk hälsa. Vi är ute i skogen och närmiljön och förhåller oss till allemansrätten osv. Vad kan verksamheten bli bättre på? Hur? Vi kan bli bättre på att visa föräldrarna vad vi gör på dagarna med deras barn (bildspel på skärmar, video osv). Tydligare bemötande vid lämning och hämtning. ANSVAR OCH INFLYTANDE I läroplan och arbetsplaner finns följande målsättning: Barnens inflytande över sin egen tillvaro och val av egna aktiviteter uppmuntras. Barnen ska känna att de har en chans att påverka i planering av verksamheten. Vi ska främja barnens förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala och fysiska skolmiljön. Hur ser barnens inflytande ut? Vad kan de vara med och påverka? Fritidsbarnen är överlag väldigt framåt samt kommer ofta med förslag på vad dom vill göra, utifrån det planerar vi aktiviteterna vi ska ha kommande vecka. Vi ser även vad barnens intressen är och planerar utifrån det. Sida 14 av 15

15 PLANERINGSTID FRITIDS Övergripande målsättningar för läsåret 14/15 All fritidspersonal deltar i minst 1 gemensam planering varje vecka i arbetslaget All fritidspersonal deltar aktivt och delar med sig vid planeringstillfällena Hur har kvalitén på planeringarna sett ut? Bidrar alla utifrån sin kompetens? Är alla delaktiga? Vilka förbättringar/effektiviseringar kan göras? I början av läsåret hade vi inte någon dagordning av mötet, vilket gjorde våra möten väldigt osammanhängande samt det var svårt att få något ordentligt gjort. Efter fritidsträffen i mitten av terminen fick vi flera bra ideér och skapade en dagordning av hur mötet skulle gå till, efter det har vi blivit mer effektiva samt vi har fått mer gjort. Vi kompletterar varandra bra med våra olika egenskaper. LÄSÅRET 15/16 Hur går tankarna inför kommande läsår? Vilka målsättningar kan bli aktuella? Ska fritidshemmen ha en gemensam arbetsplan eller varsin? Finns områden som behöver prioriteras? Vad tycker ni själva behöver utvecklas? Avdelningarna siktar på att ha samma grund, men att våra detaljerande målsättningar grenas åt två olika håll. Vi vill också påverka verksamheten i större utsträckning genom demokrati från barnen. Vi diskuterar att till nästa termin få in fler aktiviteter som är riktade mot vissa åldrar, exempelvis om du går i trean är det er tur att göra en kortfilm, för att hela tiden tydliggöra utvecklingsstegen. Vi vill även hitta på nya, både stora och små aktiviteter, exempelvis boule. Vi behöver utveckla vår utvärderingsmodell samt dokumentera vad vi gör. För att föräldrar ska se vad vi gör på fritids, vill vi även få upp filmer samt bilder på gamla tempusskärmen. Sida 15 av 15