Snöstorpsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Snöstorpsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Skola, förskoleklass, fritidshem Läsår: 2016/2017

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Skola, förskoleklass, fritidshem Ansvariga för planen Magnus Ljungdahl Ida Lundqvist Vår vision Alla elever och all personal på Snöstorpsskolan skall känna sig trygga och bemötas med respekt. Detta uppnår vi genom att: Alla på Snöstorpsskolan har nolltolerans mot våld, dåligt uppträdande och kränkande behandling. Alla på Snöstorpsskolan använder vårdat och positivt språk. Vi hälsar alltid på varandra. På Snöstorpsskolan bryr vi oss om varandra och ser varandra. På Snöstorpsskolan är alla barn allas barn. På Snöstorpsskolan har vi en positiv attityd - jag kan, jag vill, jag vågar. På Snöstorpsskolan har vi förståelse för varandras olikheter och förutsättningar. Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2016/2017 Elevernas delaktighet Trygghetsteamet utformar frågeställningar utifrån elevernas ålder och mognad som samtliga klasser diskuterar. Klassföreståndarna sammanställer och dokumenterar resultatet och skickar in till Trygghetsteamet som sedan ansvarar för att revidera planen. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarna görs delaktiga genom att planen diskuteras vid ett föräldraråd på våren varje år. Vid föräldrarådet deltar en vårdnadshavare från varje klass som innan mötet har tagit in synpunkter från övriga vårdnadshavare i klassen. Personalens delaktighet Personalen deltar genom att Trygghetsteamet ansvarar för att revidera/upprätta planen. Teamet representerar alla verksamheter på skolan. Övrig personal är delaktig i att följa upp resultaten av arbetet av våra kartläggningar samt analysera dessa. Förankring av planen

3 Planen finns tillgänglig på nätet. Alla vårdnadshavare informeras om planen vid föräldramöte tidigt på hösten där klasslärarna går igenom planen översiktligt. Eleverna görs delaktiga genom att klasslärarna berättar om att planen finns, vad den handlar om och hur vi arbetar på skolan.

4 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Trygghetsteamet har utvärderingsdag i slutet på varje läsår där planen utvärderas. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Skolledning och trygghetsteamet på skolan. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Vi har beslutat att införa föräldraråd och göra eleverna mer delaktiga. Vi ska se över våra kartläggningsmetoder, framförallt husmodellen behöver omarbetas alternativt tas bort. Husmodellen kräver en stor arbetsinsats i planering och genomförande, vi upplever inte att informationen vi får fram där ger något nytt som inte går att se på andra sätt. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Trygghetsteamet utvärderar planen i slutet på nästa läsår. Ansvarig för att årets plan utvärderas Magnus Ljungdahl

5 Främjande insatser Namn Snöstorpsskolans främjande insatser Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Eleverna ska ha kännedom om diskrimineringsgrunderna. Insats Alla klasser har klassråd. Där ges eleverna möjlighet att återkommande diskutera normer, attityder och goda relationer i klassen. Fritidshemmen har fritidsråd. Vi ordnar aktiviteter som främjar kontakter mellan olika elevgrupper, t.ex. temadagar. Elever ansvarar för olika aktiviteter, stora som små i undervisningen. Under utvecklingssamtalet diskuterar eleven, vårdnadshavare och lärare frågor som rör trygghet, glädje och ansvar samt hur relationerna är mellan eleven och övriga på skolan. I den individuella utvecklingsplanen (IUP) dokumenteras elevens mål och behov med mera. Trygghetsteamet består av rektor samt representanter från skolans personal. Alla skolans verksamheter är representerade i teamet. Teamet träffas en gång i månaden på möte och har även avsatt tid varje vecka som används vid behov. Alla i Trygghetsteamet har tystnadsplikt. Skolan har ett gemensamt elevråd där rektor medverkar och där alla klasser är representerade. Där ges eleverna möjlighet att återkommande diskutera normer, attityder och goda relationer på skolan. Ansvarig Klasslärare, Fritidshemspersonal, Skolledning, Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret.

6 Kartläggning Kartläggningsmetoder Alla elever från åk 1-5 genomför en trivselenkät två gånger per läsår och f-klass gör den en gång per läsår inför utvecklingssamtal. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur eleverna har involverats i kartläggningen Eleverna besvarar enkäten, diskuterar de övergripande resultaten i klassen och enskilt under utvecklingssamtal. Hur personalen har involverats i kartläggningen Klasslärarna genomför och följer upp kartläggningen på klassnivå och individnivå. Sedan diskuteras resultaten bland all personal under en arbetsplatsträff. Resultat och analys Trivselenkät f klass Våra elever trivs på skolan/fritids Några har svårt att hitta kompisar på rasten, stor skolgård Några elever tar konflikter med sig till skolan som varit hemma. Då kan det bli tjafs på rasten. Våra elever är trygga, trivs och vill gå till skolan.

7 Trivselenkät årskurs 1 Överlag väldigt positiva svar. Enligt svaren så verkar barnen trivas i sina klasser. Väldigt få (1) har satt ledsen gubbe på när det gällde att arbeta i skolan. Några uttrycker att det kan vara jobbigt ibland när det är för mycket prat runt omkring. Majoriteten är positiva till rasterna. Vid de som svarat annat handlar det ofta om specifika händelser som kan ha hänt för länge sedan. Gympasalen och idrotten är det positiva svar. Trivselenkät årskurs 2 Eleverna upplever att det fortfarande är relativ dålig miljö i matsalen. Beror det på schemat när eleverna äter? Många elever samtidigt, alla platser upptagna, alltid kö till maten. Vi ser ingen skillnad från att samla eleverna utanför vid busskön än att släppa in dem direkt.

8 Eleverna i 2c upplever en förbättring på om det finns någon vuxen att prata med när det behövs (relaterat till rasten). Eleverna i 2a och 2b upplever fortfarande att det är få vuxna ute som inte syns. De är ingen vuxen där när något händer, men om de behöver lösa något går de till sina respektive lärare efter rasten för att få stöttning. Varför är det en skillnad mellan 2c och 2a/b? En tanke är om föräldrar har en påverkan, frågar hemma om vuxna alltid syns osv. Uppmanar till att det känns tryggt om ens barn ser vuxna ute. Varför 2a/b fortfarande ser det som få vuxna ute kan vara att många elever relaterar till gamla händelser där de inte funnits någon vuxen precis i närheten. Vi resurser upplever olika respons med ökad rastverksamhet. Ibland mindre bråk, ibland ingen skillnad. Beror det på att det är fler vuxna ute? Upplevelsen hos eleverna är ju att det är få vuxna men är denna upplevelse tagit ur luften? Hur får vi de att uppleva det annorlunda, vi har redan ökat antalet vuxna ute. Hjälper det verkligen med fler vuxna ute? Eleverna leker inte runt de vuxna ändå Överlag är resultaten på glada gubbar. Eleverna har bra kompisar, bra klass och trivs i skolan. Undantag är när det är något som är svårt i skolan, tråkigt, eller om det är dålig arbetsro. Vi anser att detta är något som eleverna känner olika från dag till dag, beroende på magkänsla, vad har hänt just nu? Arbetsron kan alla klasser arbeta ännu mer på för att få eleverna att uppleva att de kan arbeta sitt bästa. När det gäller fritids trivs eleverna men de tycker det är tråkigt när kompisarna går hem. Känner de sig så otrygga/ointresserade av yngre elever? Kan klass F-2 arbeta integrerat i skolan för att skapa en bättre kontakt? Svårt att hitta tillfälle till detta, men om det hittas tillfälle kan en vi-känsla skapas! Trivselenkät årskurs 3 Matsalsfrågan sticker ut i alla tre klasserna. Barnen tycker att det är högt ljud och spring mellan borden. Analys: Kan avskärmningar hjälpa? Mer textilier? Mer trivsel, dekorationer på väggarna, mys på borden? Mattider, mer glest. Rullgardiner mot solen i västerfönstren.

9 Några barn tycker att arbetsron är dålig. Analys: Vi erbjuder eleverna att sitta på olika ställen, hörselkåpor m.m. Några behöver sitta i liten grupp för att få extra hjälp. Några i ena klassen tycker fortfarande att de inte får den hjälpen de behöver av rastvärdarna. Övriga elever har inte nämnt det i årets enkät, klar förbättring från förra året. Analys: Detta tolkar vi som att gammalt beteende hänger kvar. Några tycker att de inte får den hjälpen och stödet de behöver. Analys: Detta är elever som skulle behöva en vuxen bredvid sig hela tiden. Trivselenkät årskurs 4 Överlag var alla mycket positiva. De trivs i sina klasser och får bra arbetsro.

10 Den punkt som fått lägst poäng är matsalen som upplevs som högljudd och ibland spring mellan borden. Ett par barn är överlag negativa men detta är inte så alarmerande då vi vet att de trivs bra. Trivselenkät årskurs 5 Vi har generellt höga resultat på våra trivselenkäter. Arbetsro. Detta resultat sticker ut något, men har ändå blivit bättre sedan i höstas. Vi har pratat mycket om allas ansvar att bidra till en bra arbetsro. I vissa fall har vi pratat direkt med enskilda elever och deras föräldrar. Alla föräldrar i A-klassen fick ett mail angående arbetsron i klassen i höstas. I höstas var det mycket också mycket som var nytt, nya och stora klasser delvis nya personal. Nu känns det som att alla har alla landat och hittat sina roller. (Det är trots allt ett bra resultat.) Matsalen. Vi upplever att ljudnivå är högre och mer störande än vad eleverna tycker. Eleverna upplever inte att det är hög ljudnivå, de flesta tycker att de kan äta i lugn och ro. En del blir stressade av att hinna ut till lekar på rasten.

11

12 Förebyggande åtgärder Namn Snöstorpsskolans förebyggande insatser Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Det ska inte förekomma några kränkningar eller trakasserier i verksamheten. Uppföljning sker genom trivselenkäten. Åtgärd Elevhälsoteamet träffas varannan vecka. Gruppen består av rektor, skolsköterska, specialpedagog samt kurator. Personal och lärare rapporterar till teamet om elevärenden som utifrån psykosociala och kunskapsmässiga behov bör utredas. Teamet föreslår beslut och följer upp åtgärderna som beslutas av rektor. Uppsikt över barnen genom att ha rastvärdar (bär gula reflexvästar). Kartläggning av hur eleverna trivs på skolan genom Elevenkäten v. 36 och v. 3 Kontinuerligt arbeta med social kompetens i alla klasser/grupper genom att t.ex. kompissamtal, flickgrupper/pojkgrupper, massage samt värderingsövningar. Föra diskussioner i klass 3-5 kring ett gott förhållningssätt på nätet och i förebyggande syfte informera om och arbeta med frågor kring nättrakasserier. Skolans ordningsregler ska årligen revideras i början av läsåret. De ska diskuteras och göras väl kända. Förslag till förändringar lämnas av elever, personal och föräldrar till rektor som fastställer reglerna. Motivera åtgärd Vi tycker att resultaten från trivselenkäterna ger oss en bra bild av hur det ser ut i verksamheten. Reflexvästarna göra att de vuxna som är ute som rastvärdar syns bra. Ansvarig Klasslärare, Fritidshemspersonal, Skolledning Datum när det ska vara klart Pågår under hela läsåret

13

14 Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår skola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Rastvärdsschema för god uppsikt över alla platser där eleverna befinner sig på lektionsfri tid. Genomförande av trivselenkät och analys av resultatet. Extra personal i omklädningsrummen vid behov. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Vi har inga särskilda personer utan eleverna och föräldrar kan vända sig till all personal på skolan. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Att upptäcka/anmäla Skolan har olika sätt att upptäcka kränkningar. Genom våra kontinuerliga kartläggningar får vår personal och ledning kunskap om den generella situationen på skolan så väl som på individnivå. Personalens egna observationer av elevernas beteende är viktiga liksom signaler från andra håll. Vid upptäckt av kränkande behandling gör rektor anmälan till huvudmannen via ett webbformulär på intranätet. Anmälningsskyldigheten omfattar alla händelser där en elev upplever sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Det ska med andra ord inte göras någon värdering av hur allvarlig en händelse är innan den anmäls till rektorn, som sedan anmäler till huvudmannen. Anmälningsskyldigheten gäller även om en elev upplever sig utsatt för trakasserier eller kränkande behandling av någon i personalen. Att utreda Ansvarig personal i klass F-5 och på fritidhemmet samtalar med berörda elever. Samtalet dokumenteras på Händelseblanketten. Händelseblanketten mailas till spteamet@halmstad.se snarast efter att händelsen blivit känd, dock senast efter 24 h. Genom detta informeras Trygghetsteamet och skolledningen. Trygghetsteamet gör en bedömning av ärendet. När en elev anses ha blivit utsatt för kränkning/trakasserier eller diskriminering ska BUF:s utredningsblankett användas av Trygghetsteamet. När utredningen är klar lämnar Trygghetsteamet Utredningsblanketten till skolans administrativa närstöd som diarieför, lägger den i elevakten samt skickar en kopia till berörda vårdnadshavare. Att åtgärda Trygghetsteamet har uppföljande samtal med inblandade elever efter utredningen för att säkerställa att kränkningarna har upphört. Andra åtgärder som kan vara aktuella: Återkommande samtal med elev och vårdnadshavare, ökade observationer vid olika tillfällen, omorganisation i och av grupper samt hjälp av skolkurator/skolpsykolog. Så här agerar Trygghetsteamet vid anmälan om kränkande behandling mellan elever:

15 Teamet informeras. Faktainsamling och arbetsfördelning i teamet görs. Kontakt tas med utsatt elev samt med berörd personal som har kommit i kontakt med den drabbade, för insamling av information. Teamet håller ett enskilt, strukturerat samtal med de inblandade (två ur teamet närvarande). Teamet kontaktar alla berörda föräldrar, informerar om vad som har hänt och om eventuella konsekvenser. Återkoppling ges till berörd personal. Berörd personal kontrollerar att inga kränkningar sker under tiden utredningen sker. Teamet ansvarar för uppföljning och samtalar då med de inblandade för att kontrollera att kränkningarna upphört. Ytterligare uppföljning sker vid behov. Om problemet kvarstår informeras Elevhälsoteamet. Rektor kallar till elevvårdskonferens och ansvarar för att en handlingsplan upprättas. Anmälan till sociala myndigheter och/eller polis kan bli aktuell och görs av rektor. På uppföljande elevvårdskonferens utvärderas handlingsplanen. Eventuellt utarbetas en ny plan. Disciplinära åtgärder som kan vidtas i förebyggande syfte kan vara: kvarsittning och utvisning, skriftlig varning, tillfällig omplacering inom skolan, tillfällig omplacering på annan skola samt avstängning. Den skriftliga dokumentationen arkiveras av det administrativa närstödet. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Att upptäcka/anmäla Skolan har olika sätt att upptäcka kränkningar. Genom våra kontinuerliga kartläggningar får vår personal och ledning kunskap om den generella situationen på skolan så väl som på individnivå. Personalens egna observationer av elevernas och kollegornas beteende är viktiga liksom signaler från andra håll. Diskriminering/kränkande behandling där vuxna är inblandade ska anmälas omedelbart till rektor som ansvarar för utredning av händelsen. I den händelse rektor är inblandad ska anmälan göras till skolområdeschefen. Anmälan till huvudmannen sker med hjälp av ett webbformulär på intranätet av ansvarig rektor. Att utreda Information/samråd kring händelsen sker med HR. Rektor/HR samtalar med berörd personal. Rektor meddelar samtliga vårdnadshavare. Rektor/HR samtalar med elev och vårdnadshavare. Dokumentation sker på BUF:s utredningsblankett som diarieförs och förvaras i elevakten. Kopia förvaras i personalakten. Dokumentation enligt arbetsrättslig hantering sker på annat sätt. Att åtgärda Uppföljning görs av ansvariga för utredningen. Rektor tar i samråd med HR ställning till arbetsrättsliga åtgärder. Rutiner för uppföljning Trygghetsteamet har uppföljande samtal med inblandade elever efter utredningen för att säkerställa att kränkningarna har upphört.andra åtgärder som kan vara aktuella: Återkommande samtal med elev och vårdnadshavare, ökade observationer vid olika tillfällen, omorganisation i och av grupper samt hjälp av skolkurator/skolpsykolog.

16 Rutiner för dokumentation Trygghetsteamet dokumenterar samtalen när de utreder händelser. Den skriftliga dokumentationen arkiveras av det administrativa närstödet. Ansvarsförhållande All personal som får kännedom om kränkande behandling/trakasserier/diskriminering har en skyldighet att agera enligt våra rutiner.