Årskurs 2-enkät Kurt Westlund

Transkript

1 Årskurs 2-enkät 2015 Kurt Westlund Elevernas trivsel och trygghet ligger konstant på en fortsatt hög nivå. Däremot försvagas resultaten när det gäller elevernas uppfattning om sitt inflytande och hur deras förmågor i olika avseenden förbättras. Upplevelsen av arbetsro och meningsfull undervisning försämras också något. Flickorna är mer kritiska än pojkarna och elever som uppger annat kön än pojke/flicka, far mest illa.. Arbetsmarkands- gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Avdelningen för ekonomi och kvalitet

2 Innehåll Inledning... 1 Sammanfattning... 1 Trivsel... 2 Trygghet... 2 Bemötande... 3 Likabehandling utifrån diskrimineringsgrunderna... 4 Arbetsro på lektionerna... 5 Ordningsregler följsamhet... 5 Meningsfull undervisning... 6 Inflytande... 6 Över hur man arbetar på lektioner/ arbetspass och hur kunskaper ska redovisas... 7 Lärare utvärderar arbetet och använder resultatet för att förbättra undervisningen?... 7 Lärarna bra på att förklara... 7 Lärarna är tydliga med vad jag måste göra för att nå det betyg jag vill ha... 8 Mina lärare anpassar undervisningen efter mina behov... 8 Lärare lägger undervisningen på rätt nivå... 9 Vad eleverna tycker är viktigt... 9 Förmågan att ta ansvar för sina studier Förmågan att tänka kritiskt och granska fakta Förmågan att arbeta självständigt Förmågan att arbeta tillsammans med andra Förmågan att vara kreativ Rektor bryr sig om eleverna Analys Förslag till insatser Inledning Årets enkät har förarbetats på skolorna och ingår nu tydligare i skolornas systematiska kvalitetarbete. Svarsfrekvensen var 80 %, jämfört med 79 % Sammanfattning Elevernas trivsel och trygghet ligger på en fortsatt hög nivå. Däremot försvagas resultaten när det 1

3 gäller elevernas upplevelse av inflytande och hur deras förmågor i olika avseenden förbättras. Upplevelsen av arbetsro och meningsfull undervisning försämras också något. Flickorna är mer kritiska än pojkarna. Elever som uppger Annat kön far mest illa i vår organisation och de är mest kritiska. Trivsel Andelen elever som anger att de trivs ganska bra och mycket bra ökar något, jämfört med de två senaste årens enkäter. De utgjorde 94 % 2011, 92,6 % 2012, 92,4 % 2014 och nu 93,4 %. S:t Petri skola har liksom 2014 den största andelen elever som trivs, 96,9 %. Vid förra mätningen 2014 trivdes pojkar bättre än flickor. 94 % jämfört med 90,9 % för flickor. Vid denna mätning visar flickorna en ökad och bättre trivsel än pojkarna, 94,6 % jämfört med pojkarnas 92,3 %. För elever som anger annat kön är motsvarande andel endast 86,6 %. Andelen som trivs mycket bra är betydligt färre än för pojkar och flickor. En tredjedel av annat kön trivs mycket bra medan hälften av pojkarna och flickorna trivs mycket bra. Eleverna på högskoleförberedande utbildningar trivs bättre än de som går på yrkesutbildningar, 94,6 % jämfört med 89,6 %. På yrkesutbildningarna trivs pojkarna bättre än flickorna, 90,3 % jämfört med 89,1 %. För högskoleförberedande utbildningar är det tvärt om flickorna trivs bättre än pojkarna, 96,0 % jämfört med 93,2 %. Universitetsholmen är den skola bland yrkesutbildningarna som ligger högst med 95,0 %. Trivselnivån ligger på en hög och stabil nivå över åren. Byggymnasiets svaga statistik är sannolikt en konsekvens av den osäkerhet om framtiden organisationen känt av. Skolorna behöver fördjupa kunskapen om varför pojkar trivs bättre på yrkesutbildningar och flickor bättre på högskoleförberedande utbildningar. Även om andelen elever som anger annat kön är en liten grupp, c:a 2% av alla, så är det en grupp elever som med sämre trivsel får en sämre livskvalitet i skolan. Likabehandlingsarbetet på skolorna behöver därför beakta både detta och skillnaderna i trivsel mellan pojkar och pojkar. Trygghet En hög stabilitet över åren kan konstateras uppger 94,6, % och nu 94,7 % att de alltid eller för det mesta känner sig trygga. Eleverna på Malmö idrottsgymnasium 99,2 % är mest trygga. Det är ingen skillnad mellan flickors och pojkars upplevelse av trygghet, 94,8 % jämfört med 94,9 %. Vid förra mätningen var pojkarna något tryggare (96,5 %) än flickorna (94,2 %). Vid mätningen 2012 var det motsatta förhållandet (flickorna 96 % och pojkarna 95 %). Elever av annat kön instämmer till 90 %. 2

4 Upplevelsen av trygghet skiljer sig stort mellan högskoleförberedande utbildningar och yrkesutbildningar, 97,6 % jämfört med 86,1 %. På yrkesutbildningarna är pojkarna tryggare än flickorna, 87,6 % jämfört med 84,2 %. För högskoleförberedande utbildningar är skillnaden marginell, flickorna, 97,5 % och pojkarna 97,8 %. Elever av annat kön är minst trygga, 92 % på högskoleförberedande utbildningar och 80,0 % på yrkesutbildningarna. Universitetsholmen är den skola bland yrkesutbildningarna som ligger högst med 94,0 %. Mönstret är detsamma som för trivsel med den skillnaden att ännu lägre andel elever upplever trygghet på yrkesutbildningarna. Särskilt Byggymnasiets och Värnhemsskolans elevers situation behöver följas upp och åtgärdas. Ett utbyte med Universitetsholmen och Agnefrid är av värde. Bemötande Alla: Personalens bemötande gentemot eleverna stod stilla mellan 2012 (89,3) och 2014 (89,4 %). Denna gång har det minskat till 86,9 % som instämmer helt eller ganska mycket med att bemötandet är bra. Elevernas bemötande mot varandra har också försämrats något från 2012 (84,0), 2014 (84,5) till 82,1 denna gång. Elevernas bemötande gentemot skolans medarbetare visar också försämrade värden jämfört med 2012 (84,0), 2014 (84,5) och denna gång 81,7 %. S:t Petri skola och Agnesfrids gymnasium är de skolor där eleverna bedömer att bemötandet är bäst. Flickorna är mer nöjda än pojkarna. Vad gäller personalens bemötande gentemot eleverna instämmer flickorna helt eller ganska mycket i att bemötandet är bra till 88,9 % jämfört med pojkarnas 85,1 %. Annat kön 80 %. Flickorna är också mer nöjda med hur eleverna bemöter varandra, 83,2 jämfört med pojkarna 81,2 %. Annat kön 76,7 % Elevernas bemötande gentemot personalen är flickorna nöjda till 83,6 % och pojkarna till 79,9 %. Annat kön 76,7 %. Eleverna på högskoleförberedande utbildningar är generellt nöjdare, vilket tabellen nedan visar. Eleverna på yrkesutbildningar är väsentligt mindre nöjda vad gäller bemötande mellan elever och gentemot personalen, särskilt flickorna. Instämmer helt eller ganska mycket i att bemötandet är bra mellan Yrkesutbildningnar Högskoleförberedande Pojkar Flickor Annat Alla Pojkar Flickor Annat Alla ALLA Personal till elever 82,7 83, , , ,2 86,9 Elever till elever 64,9 58, ,5 87,7 89, ,3 82,1 Elever till personal 66, ,3 85,6 88, ,2 81,7 Elevernas uppfattning av hur man bemöter varandra och personalen på yrkesutbildningarna behöver 3

5 följas upp av Likabehandlingsnätverket och skolornas likabehandlingsgrupper, för beslut om insatser. Ett lärande mellan skolorna för att tillvarata erfarenheter är av stort värde. Arbetsbördan med åtföljande stress hos lärare ökar irritationen. Det blir svårare att vara positiv i bemötandet. Att motarbeta stressfaktorer är därför angeläget. Likabehandling utifrån diskrimineringsgrunderna En jämförelse med tidigare år låter sig inte göras, då frågekonstruktionen förändrats vid årets enkät. Eleverna har kunnat ange mer än en diskrimineringsgrund som orsak till utsattheten. Orsaken annat är utelämnat i nedanstående redovisning. Resultatet indikerar en förbättring men exakt jämförelse låter sig ej göras. Orättvist behandlade: 26,4 % av alla elever upplever att de blivit orättvis behandlade minst en gång. Mest frekvent är elever som upplever sig orättvist behandlade pga. kön (7,9 %) resp. etnicitet (6,6 %). Flickorna på yrkesutbildningar (26,7 %) upplever sig mer orättvis behandlade än pojkar (22,7 %). På de högskoleförberedande utbildningarna är skillnaderna små. Däremot anger 52 % av eleverna av annat kön på högskoleförberedande utbildningar att de blivit orättvis behandlade. Av alla elever har 15,8 % angett att de blivit utsatta för kränkning, hot eller våld. Eftersom samma elev kan ha blivit både kränkt, hotad och utsatt för våld, ska siffrorna som anger andelen av alla elever nedan inte summeras. Kränkta: 14,4 % av alla elever anger sig blivit kränkta. Eleverna kan ha angett mer än en orsak till detta, varför siffrorna nedan ej ska summeras. Mest frekvent är elever som upplever sig kränkta pga. sitt utseende (4,6 %) (vilket inte är någon diskrimineringsgrund enligt lagstiftningen), sin etniska tillhörighet (4,2 %) och sitt kön (4,0 %). Övriga diskrimineringsgrunder fördelar sig enligt följande: religion 2,8 %, sexuell läggning 1,9 %, könsidentitet 1,6 % ålder 2,7 % och funktionsnedsättning 2,0 %. 36,7 % av eleverna av annat kön anger sig kränkta. Flickorna (15,6 %) anger sig mer kränkta än pojkar (11,8 %). Resultaten är mycket lika mellan yrkesutbildningar och högskoleförberedande utbildningar. Hotade: 4,2 % av alla elever anger att de varit utsatta för hot. Mest frekvent pga. kön (1,6 %), etnicitet (1,6 %), utseende (1,6 %), religion eller annan tro (1,5 %) och ålder (1,5 %). 16,7 % av eleverna med annat kön anger att de blivit hotade. Andelen pojkar (4,9 %) som blivit hotade är något större än för flickorna (2,9 %). Eleverna på yrkesutbildningarna (8,9 %) är mycket mer utsatta än eleverna på högskoleförberedande utbildningar (4,1%). Flickor på yrkesutbildningarna anger sig hotade (7,5 %) väsentligt mer än flickorna på högskoleförberedande utbildningar (1,7 %). Utsatta för våld: 2,9 % av alla elever anger att de varit utsatta för våld. Mest frekvent pga. etnisk tillhörighet (1,1 %), utseende (1%), religion eller annan tro (0,9 %) och funktionsnedsättning (0,9%). 13,3 % av eleverna av annat kön anger att de utsatts för våld. På samma sätt som för hot är pojkarna (3,5 %) mer utsatta för våld än flickor (1,9 %). På samma sätt är återigen elever på yrkesutbildningarna mer utsatta (7,1 %) än elever på högskoleförberedande utbildningar (2,9 %). Skillnaden för flickor på yrkesutbildningar (6,8%) är stor jämfört med flickor på 4

6 högskoleförberedande utbildningar (0,7 %). Flickorna på yrkesutbildningar (6,8 %) är nästan lika utsatta som pojkarna (7,0 %). Informerat personal: Lika stor andel av eleverna har berättat för personal att de blivit utsatta för kränkning, hot eller våld som 2014, 37 %. Däremot menar 47 % av dessa elever att fick väldigt litet eller inget stöd alls efter att de berättat. Statistiken bekräftar och förtydligar vad som beskrivits under rubrikerna Trivsel och Trygghet. Elevers utsatthet på yrkesutbildningarna, inte minst flickorna och elever som anger annat kön, oberoende av om de går yrkesförberedande eller högskoleförberedande utbildningar, är centrala målgrupper för insatser. Rutinerna för att ta sig an elevernas information till personal behöver förbättras. Arbetsro på lektionerna Den nedåtgående tendensen som uppmättes vid förra mätningen fortsätter och 2012 instämde 75 % av eleverna helt eller ganska mycket i att det rådde arbetsro var motsvarande andel 72 %, vilket nu har gått ned till 66 %. Störst andel elever som upplever arbetsro återfinns på S:t Petri skola 86,8 %. Andelen pojkar som angav att det råder arbetsro har minskat från 2014, 77 % jämfört med denna mätning 68,8 %, flickorna likaså från 68 % till 64,3 %. Vid förra mätningen var det en marginell skillnad mellan yrkesutbildningarna (71 %) och de högskoleförberedande utbildningarna (72 %). Denna gång har skillnaden ökat. Av eleverna på yrkesutbildningar instämmer 60,7 % att de har arbetsro och de högskoleförberedande till 67,9 %. Bäst arbetsro bland yrkesutbildningarna upplever eleverna på Agnesfrids gymnasium (65,9 %). Sett över de senaste åren upplever eleverna att arbetsron blivit sämre, eller också har eleverna börjat ställa högre krav på arbetsro. I annan fråga i enkäten efterfrågar eleverna kortare lektionspass. Det kan vara en indikation på att de längre undervisningspassen motverkar en god koncentration och ställer högre krav på pedagogisk planering från lärarens sida. Möblering av skolsalar för att underlätta kommunikation och samarbete kan också få som bieffekt att det kan kännas störande för elever som behöver koncentrera sig. Det ställer krav på en flexibel möjlighet att gruppera sig i klassrummet så de som har behov av enskildhet kan få det. Ordningsregler följsamhet Allt färre elever anser att personalen följer upp de ordningsregler som finns instämde 84,6 av eleverna helt eller ganska mycket i att personalen på min skola ser till att ordningsreglerna följs hade andelen minskat till 82,3 % för att vid denna mätning stanna vid 78,4 %. Däremot ligger 5

7 resultatet oförändrat över åren vad gäller elevernas kunskaper om ordningsreglerna och deras följsamhet gentemot dem. Eleverna på S:t Petri (93,1 %) och Agnesfrids gymnasium (83 %) är de som instämmer mest i att personalen följer upp ordningsreglerna. Meningsfull undervisning En sjunkande andel elever uppfattar undervisningen meningsfull i alla eller de flesta kurser. I 2012 års instämde 76,7 %, 2014, 71,1 % och nu 62,4 %! Agnesfrids gymnasium har högsta värdet 78,7 % ansåg flickor (78 %) och pojkar (79 %) i stort lika i fråga om meningsfull undervisning. I 2014-års enkät skiljer de sig något åt; 73,6 % av pojkarna och 68,9 % av flickorna anser att undervisningen är meningsfull. Vid denna mätning är det istället pojkarna (61,4 %) som är mindre nöjda än flickorna (63,8 %)- Eleverna av annat kön instämmer endast till 53,3 % i påståendet. De yrkesinriktade skolorna har även denna gång högre värden (64,8 %) än de högskoleförberedande skolorna (61,7 %), bortsett från S:t Petri skola (77,5 %)som ligger på hög nivå, i stort jämsides med Agnesfrid. Förändringen kan vara en effekt av förändrade krav i styrdokumenten som ökat styrningen av undervisningen. Det är dock intressant att en högskoleförberedande skola och en yrkesförberedande skola lyckas skapa en undervisning som i stor utsträckning upplevs som meningsfull bland eleverna. Något för andra skolor att lära av. Inflytande Innehåll Tendensen är sjunkande ansåg 61 % av eleverna att de har inflytande över innehållet i alla eller de flesta kurser minskade andelen till 54,9 %, för att 2014 sjunka ytterligare till 50,1 %. Vid denna mätning instämmer endast 40,9 % i påståendet. Agnesfrids gymnasium ligger högt över de andra med 73,9. En mindre andel flickor (38,5 %) än pojkar (44,0 %) anser sig ha inflytande över innehållet i alla eller de flesta kurser. Motsvarande skillnad har funnits vid tidigare mätningar. Allra lägst värde återfinner vi återigen bland elever av annat kön som instämmer endast till 30 %. Yrkesförberedande utbildningar (51 %) anser sig i större utsträckning än eleverna på högskoleförberedande utbildningar (37,8 %) ha inflytande över innehållet. Ett mönster som upprepas över åren. Denna gång har dock värdena för yrkesutbildningarna sjunkit mycket från 69 % 2014 till 51 % nu. Universitetsholmens gymnasium låg på höga 71 % 2014, för att nu hamna på 47 %. 6

8 På de högskoleförberedande utbildningarna har S.t Petri högst andel elever (58,6 %) som anser att de har inflytande över innehållet. Ett något högre värde än förra mätningen. Över hur man arbetar på lektioner/ arbetspass och hur kunskaper ska redovisas Mönstren återkommer. Någon statistik presenteras inte då de i stort är avspeglingar av resultatet för inflytande över innehållet. Det finns ett kvarvarande behov för lärare att fördjupa sina kunskaper om läroplan och kursplaner, för att öka tilliten till att man tolkar styrdokumenten på avsett sätt. Nyansering som begrepp i bedömningen av betygskriterierna är ett exempel som är svårt att hantera och tolka. Lärare utvärderar arbetet och använder resultatet för att förbättra undervisningen? Av alla elever anser 41,7 % att alla eller de flesta lärare använder resultaten av utvärderingarna för att förbättra undervisningen. Vid förra mätningen ,5 % och 58 % Agnesfrids gymnasium har högst värde (74,5 %) vilket är något högre än förra gången, då de också hade högst värde. S:t Petri skola hade näst högst resultat (53,3 %). Vid förra mätningen instämde 49 % av flickorna och 59 % av pojkarna i att lärarna använder resultaten av utvärderingar för att förbättra undervisningen. Denna gång instämmer 46,3 % av pojkarna och 37,9 % av flickorna i detta. Elever på yrkesutbildningar (53,9 %) svarar instämmande i större utsträckning än elever på studieförberedande utbildningar (37,9 %). Vid mätningen 2014 instämde elever på yrkesutbildningar till 67 % och på högskoleförberedande utbildningar till 48 %. Kvalitetsarbetet har sin bas i klassrummet. Elevernas feedback på undervisningen är allra viktigast för att utveckla undervisningen. Feedback genom utvärderingar; analysera elevers svårigheter i det formativa lärandet; lyhört lyssna till elevernas frågor; strukturerat ta del av diagnostiska prov och nationella prov, för att se var eleverna har störst svårigheter och låta allt detta påverka undervisningen är nödvändiga inslag i kvalitetsarbetet, framförallt när det kommuniceras med eleverna. Lärarna bra på att förklara Vid mätningarna 2012 och 2014 instämde eleverna att alla eller de flesta lärarna var bra på att förklara till 70, resp. 71 %. Denna gång instämmer 63,6 % av eleverna. Eleverna är mest nöjda på S:t Petri (80,6 %) och Agnefrids gymnasium (74,4 %). 7

9 Flickorna är inte lika nöjda som pojkarna. 62,4 % av flickorna tycker att alla eller de flesta lärare är bra på att förklara, en minskning från 66 % Pojkarna instämmer till 65,7 %, en minskning från 77 % En något större andel av eleverna på yrkesutbildningarna än på högskoleförberedande program är nöjda (65,2 % på yrkesutbildningarna och 63,1 8 % på de högskoleförberedande). Vi förra mätningen instämde 77 % för yrkesutbildningar och 66 % för högskoleförberedande utbildningar. Bra på att förklara är det näst viktigaste i undervisningen enligt en av de andra enkätfrågorna. Ett viktigt motiv för att använda sig av kollegialt lärande är, att bli skickligare på att förklara innehåll som eleverna kan han svårt att förstå. I arbetet med det kollegiala lärandet är det viktigt att detta fokus hålls levande. Lärarna är tydliga med vad jag måste göra för att nå det betyg jag vill ha Färre elever instämmer i att alla eller de flesta lärare är tydliga med vad som ska göras för att nå de betyg eleven vill ha. Denna gång instämmer 50,8 % av eleverna, 2014 (59 %) och 2012 (62 %). Agnesfrid har högst värde med 74,4 %. Intressant är att 40,4 % av deras elever tycker att alla deras lärare gör detta, långt mycket mer än övriga skolor. Återigen är pojkarna mer nöjda. 56,2 % av pojkarna och 46,6 % av flickorna tycker att de flesta eller alla lärare är tydliga. En större andel av eleverna på yrkesutbildningar än elever på högskoleförberedande utbildningar är nöjda, 62,8 % jämfört med 47,1 %. På yrkesutbildningarna är skillnaderna mellan pojkars (70,2 %) och flickors inställning (54,1) mycket stor. Frågan syftar till att få en uppfattning om hur lärarnas formativa arbete uppfattas. Uppenbart är att det vägledande formativa arbetet med eleverna inte har nått önskvärd nivå. Det är också angeläget att i det arbetet vara tydlig med eleven om eleven eget ansvar för sitt lärande. Lärares tydlighet är grunden, sedan måste eleven ta sitt eget ansvar. Mina lärare anpassar undervisningen efter mina behov Eleverna instämmer till 39,4 % att alla eller de flesta lärare anpassar undervisningen efter elevens behov. I 2014-års enkät instämde 51 % av eleverna. Högst andel elever som anser att lärarna anpassar undervisningen efter elevernas behov har Agnesfrids gymnasium (70,2 %), närmast därefter kommer S:t Petri (52,9 %). 8

10 Pojkarna instämmer i högre utsträckning (42,3 %) än flickorna (37,2 %) var andelen pojkar 55 % och flickor 47 %. Yrkesutbildningar ligger högre, 51,5 % ( %) än de högskoleförberedande 35,6 % ( %). På yrkesutbildningarna råder stor skillnad mellan pojkars (56,7 %) och flickors (45,9 %) uppfattning. Lärare lägger undervisningen på rätt nivå En ökande andel elever anser att lärarna lägger undervisningen på rätt nivå. Lärarna lägger undervisningen på för hög nivå 19,7 27,2 29,4 rätt nivå 71,6 67,4 65,3 låg nivå 8,7 5,4 5,2 Det är små skillnader mellan yrkes- och högskoleförberedande program. Likaså är skillnaden liten mellan flickor och pojkar på högskoleförberedande program. Däremot på yrkesprogrammen tycker flickor att undervisnigen ligger på för hög nivå (25,3 %) jämfört med pojkarna (14,1 %). Det är motsägelsefullt att eleverna å ena sidan bedömer att lärarna i allt större utsträckning lägger undervisningen på rätt nivå, samtidigt som eleverna anser att lärarna tar allt mindre hänsyn till elevernas behov. En möjlig förklaring kan vara att elevernas behov av att få påverka undervisningens innehåll inte tillgodoses, pga. kursplanernas hårdare styrning, leder till att de bedömer att de egna behoven inte tillgodoses. Detta står inte i strid med att lärarna kan undervisa på rätt nivå. Vad eleverna tycker är viktigt I tabellen nedan dokumenteras vad eleverna ser som det viktigaste i undervisningen. Bilden är mycket samstämmig oberoende av typ av utbildning eller kön. Att läraren har en positiv attityd värderas högst i samtliga grupper (gulmarkerat). Näst viktigast är att läraren är lätt att förstå (blåmarkerat) utom för elever på yrkesutbildningar som placerar att man för det stöd man behöver som nummer två, vilket är det tredje viktigaste för övriga grupper (grönmarkerat). Viktigt att notera för den pedagogiska diskussionen på skolorna är, att så stor andel av eleverna föredrar korta lektionspass framför långa. Tabell Sätt X för de fem påståenden du tycker är viktigast: Lektionstiden används på ett bra sätt när Fördelning i procent Alla Alla Alla Yrkes Alla högsk tjejer Alla killar Namn vi har korta lektionspass, högst 60 minuter 51,6 49,4 52,3 53,3 49,7 vi har långa lektionspass, mer än 60 minuter 19,1 25,9 16,9 17,3 20,9 vi elever samarbetar 37,4 48,5 33,9 31,8 43,7 jag får arbeta själv 44 48,5 42, ,3 9

11 lektionen är omväxlande 44,2 31,2 48,3 48,9 39,1 läraren föreläser 36,4 39,3 35,5 34,7 38,2 det är arbetsro i klassrummet 55 49,7 56,7 57,9 52,6 jag får det stöd jag behöver 47,8 55,7 45,3 50,4 44,6 läraren är lätt att förstå 60 52,4 62,4 59,7 60 läraren är en bra arbetsledare 32,7 35,7 31,7 29,8 36,6 läraren har en positiv attityd 65,7 57,4 68,3 68,5 63,2 Annat, beskriv vad 6,2 6,2 6,1 4,6 7,1 Denna fråga är ny och det är eleverna i referensgruppen som arbetat fram frågan och svarsalternativen. Det är slående hur tydligt mönstret är: Eleverna vill bli bemötta av en positiv lärare som skapar arbetsro och ger eleven det stöd den behöver. En målbild för alla lärare att förhålla sig till. Förmågan att ta ansvar för sina studier Allt färre elever anser att de absolut eller ganska mycket förbättrat sin förmåga att ta ansvar för sina studier. Totalt instämmer 64,2 % instämde 83,6 % av eleverna och ,5 %. Störst andel elever som anser att de förbättrat förmågan att ta ansvar för sina studier finns på Agnesfrids gymnasium (82,9 %). De hade också störst andel vid förra mätningen. Denna gång instämmer en något större andel flickor (65,2 %) än pojkar (63,2 %) instämde 78,6 % pojkar och 74,7 % flickor. Elever på yrkesutbildningar (72,6 %) svarar instämmande i större utsträckning än elever på högskoleförberedande utbildningar (61,4 %). Pojkarna på yrkesutbildningar instämmer mer (75,2 %) än flickorna (70,5 %). På högskoleförberedande utbildningar är det tvärtom, flickorna instämmer till 63,8 %, jämfört med pojkarna 58,5 %. Möjligen kan det vara så att elever på högskoleförberedande program redan under högstadietiden ansåg att de tog ansvar för sina studier, varför förbättringspotentialen kanske är något mindre. Detta motsägs dock till viss del av att det är S:t Petri med flest elever med höga betyg, som har högst andel elever (68,2 %) som tycker att de blivit bättre på att ta ansvar för sina studier, bland de högskoleförberedande skolorna. Att färre elever anser att de förbättrar sin förmåga att ta ansvar ställer krav på insatser för att stimulera elevernas ansvarstagande. Det är en Win-Win situation för både lärare och elever om sådana insatser lyckas. 10

12 Förmågan att tänka kritiskt och granska fakta En allt lägre andel elever instämmer i att de absolut eller ganska mycket förbättrat sin förmåga att tänka kritiskt och granska fakta. Värdet nu är 72,9 %, jämfört med 2014, 80,5 % och 2012, 83,4 %. S:t Petri skola har det högsta värdet (85,9 %) tätt följt av Agnesfrids gymnasium 85,1 %. skillnaden mellan könen har minskat sedan Fortfarande är pojkarna mer positiva. Denna gång instämmer de till 74,0 % medan flickorna instämmer till 72,3% var värdet för pojkar 84,2 % och för flickor 77,4 %. Vid mätningen 2014 var värdena i stort lika på yrkesutbildningar och högskoleförberedande utbildningar. Denna gång ligger högskoleförberedande utbildningar på 74,8 % och yrkesutbildningar på 66,9 %. Flickor på yrkesutbildningar (61,7 %) har mycket lägre värde än pojkar ((71,9 %). På högskoleförberedande utbildningar är det ingen skillnad mellan könen. Kritisk granskning är en viktig förmåga både ur kunskaps- och värdegrundsperspektiv. Resultatet kan betraktas som en kritik från främst flickor på yrkesutbildningar, även om pojkarna också behöver mer träning i kritisk granskning. Förmågan att arbeta självständigt Mönstret går igen. Färre elever anser att förmågan att arbeta självständigt förbättrades absolut eller ganska mycket. Andelen uppgår till 78,7 %. (2014: 81,6 % och 2012: 84,1 %). Agnesfrids gymnasium (87,2 %) och Malmö Borgarskola (85,4 %) har de högsta värdena. Den negativa förändringen beror på att pojkar denna gång instämde till 76,1 % mot 83 % vid mättillfället Flickorna ligger oförändrat på 81 %. Elever på yrkesutbildningar är inte lika positiva denna gång, 79,4 % instämmer jämfört med 86 % På högskoleförberedande utbildningar är förändringen mindre från 80 % 2014 till 78,6 nu. Flickor på högskoleförberedande utbildningar instämmer (82,0%) i högre utsträckning än pojkarna (74,6 %). På yrkesförberedande är det tvärtom fast skillnaden är mindre, för pojkar 80,0 % och för flickor 78,8 %. Förmågan att arbeta tillsammans med andra Färre elever upplever förbättrad samarbetsförmåga. Värdet denna gång är 73,1 % instämde 76,4 % att förmågan att arbeta tillsammans med andra förbättrats absolut eller ganska mycket

13 var motsvarande andel 83,4 %. Agnesfrids gymnasium har högsta värde med 83,0 % av eleverna, följt av S:t Petri med 82,3 %. Förändringen beror även i detta fall på att pojkarna instämde till 72,1 % jämfört med 79,4 % 2014, medan flickorna är nästan oförändrade i sin inställning, 74,1 % nu mot 74,5 % Förändringen är större bland yrkesutbildningar, denna gång instämmer elever på yrkesutbildningar till 77,1 % mot 82 % På högskoleförberedande utbildningar har värdet sjunkit till 71,8 % från 74 % Pojkarna på yrkesutbildningar (79,5 %) är mer positiva än flickorna (74,6), medan det är tvärtom för högskoleförberedande utbildningar, flickor 74,0 % jämfört med pojkar 70,1 %. Både förmågan att arbeta självständigt och förmågan att samarabeta är nyckelförmågor för lyckade studieresultat. Skollanden mellan de båda typerna av utbildningar har minskat, beroende på att yrkesutbildningarnas elever uppfattning förändrats mer negativt. Förmågan att vara kreativ En mindre andel elever upplever ökad kreativitet. 59,4 % instämmer i att deras kreativa förmåga förbättrades absolut eller ganska mycket instämde 67 % av eleverna och ,6 %. Högst värde har Agnesfrids gymnasium 83,0 % följt av Byggymnasiet 77,8 %. Denna gång är skillnaden mellan könen liten, flickor 59,1 % och pojkar 60,0 % instämde pojkar till 70 % och flickor till 63,9 %. Elever på yrkesutbildningar svarar instämmande till 73,9 % ( %) i större utsträckning än elever på högskoleförberedande utbildningar 54,9 % ( %). Skillnaderna är små mellan könen på båda typerna av utbildningar. Rektor bryr sig om eleverna På frågan om rektor bryr sig om hur det går för eleverna, uppger 69,3 % helt eller ganska mycket. 2014, 72,9 % och 2012, 73,5 %. Den högsta andelen som instämmer finns på S:t Petri skola (89,5 %) och Agnesfrids gymnasium (80,9 %). Denna gång är skillnaden liten mellan könen när man tittar på hela gruppen av elever, pojkar 69,3 % och flickor 69,0 %. Vid mätningen 2014 instämde 75,9 % av pojkarna och 69,7 % av flickorna. Det svagare resultatet för alla elever förklaras därför av att pojkarna instämmer i betydligt lägre omfattning denna gång. 12

14 Elever på högskoleförberedande utbildningar svarar instämmande till 71,1 % (2014, 74,5 %) i större utsträckning än elever på yrkesutbildningar 63,4 % (2014, 69 %). Pojkarna på yrkesutbildningar är mer nöjda med sin rektor, 68,7 % än flickorna 57,6 %. På högskoleförberedande utbildningar är det tvärtom, flickor instämmer till 73,0 % och pojkarna till 69,0 %. Det ser ut att vara en framgångsfaktor att eleverna upplever att rektor bryr sig om hur det går för dem. Analys Agnesfrids gymnasium och S:T Petri skola intar en särställning. Eleverna på dessa båda skolor är konsekvent mest nöjda med sin skola, oberoende av frågor i enkäten. Det är också de två skolor som eleverna är mest nöjda med sin rektor. På samma sätt som vid den förra enkäten är elever som uppger annat kön konsekvent mer kritiska än pojkar och flickor. Det gäller både värdegrundsfrågorna och de kunskapsinriktade frågorna i enkäten. Gruppen är liten (2 %) men är uppenbart utsatt, vilket gör det viktigt för mentorer och elevvårdspersonal att kunna stötta dessa elever. En fokusgrupp av dessa elever skulle möjligen kunna leda till bättre förståelse över vilka insatser som kan behöva göras. Mer kritiska elever kan ha både externa och interna orsaker. Som externa kan räknas den påverkan både elever och föräldrar utsätts för genom den omfattande kritik svensk skola utsätts för. Likaså kan förändringarna för lärare och elever genom Gy11 påverka resultatet. De nya ämnesplanerna med tydligare kunskapskrav begränsar friutrymmet för lärarna att påverka innehållet och till viss del arbetssätt och därmed även elevernas möjlighet till inflytande. De nya ämnesplanerna medför för lärarna att de ska arbeta på ett nytt sätt, vilket är en stressfaktor. Det nya betygssystemet ställer också nya krav. Innan de är trygga med det förändrade uppdraget kan detta återverka på elevernas möjlighet till inflytande. En annan stressfaktor kan vara, det internt pågående utvecklingsarbetet att lärare ska arbeta och bedöma formativt. Ett formativt arbetssätt ställer nya krav, som innan det integrerats i en lärares arbetsrutiner, lätt gör att man arbetar både på nytt och gammalt sätt med större arbetsbörda som följd. Planeringen mellan lärare och elever är viktig och kan minska stressen för båda parter. Eleverna på yrkesutbildningarna är något mer positiva till frågorna om inflytande. En möjlig förklaring kan vara de ovan nämnda effekterna av Gy11 och de nationella proven, som mer påverkar de teoretiska utbildningarna. Den tydligare styrningen av skolan kan göra skolan mer tråkig och mindre meningsfull för eleverna. Undervisning anpassas mot nationella prov, vilket yrkeslärare inte behöver påverkas av. De kan behålla ett mer kreativt arbetssätt. Estetiska ämnen försvinnande och minskningen av idrottsämnets timantal har minskat på elevernas oaser och utrymme för att uttrycka sig på olika sätt. De individuella valen har begränsats och eleverna läser nu i större utsträckning svårare kurser än tidigare. Mer kreativt upplevda ämnen har försvunnit. 13

15 En positiv faktor som samtidigt kan skapa ett sämre resultat kan vara mer krävande elever. Elever som vill ha inflytande vill ha mer. Om det finns relevans i detta skulle det betyda att flickorna nu ställer högre krav än pojkarna. Oberoende av hur vi försöker nyansera resultatet, undantar detta dock på intet sätt ansvaret att utveckla formerna för elevers delaktighet, inflytande och ansvar över sin egen utbildning. Förslag till insatser Slutsatser från olika insatser behöver dokumenteras och kommuniceras mellan skolorna. Rektor ansvarar för att detta kommuniceraas till sin ledningsgrupp på förvaltingen. Agnesfrids gymnasium och S:t Petri skola behöver ges utrymme för att informera om sin verksamhet och vad de bedömer som framgångrikt i det egna arbetet. Trivsel: Yrkesgymnasier behöver ta reda på varför pojkar trivs bättre och de högskoleförberedande utbildningarna behöver ta reda på varför flickor trivs bättre. Trygghet: Elevvårdspersonal på skolorna får i uppdrag att bl.a. i sina hälsosamtal lägga sig vinn, om att efterfråga vad som krävs, för att eleverna ska känna trygghet. Särskilt fokus på yrkesutbildningarna och elever som inte känner sig som pojke eller flicka oberoende av typ av utbildning. Personalens förmåga att konsekvent förhålla sig till att ordningsreglerna följs behöver uppmärksammas. Diskriminering: Rutinerna för att ta sig an och följa upp elevernas information till personal behöver förbättras. Bemötande: Elevernas uppfattning av hur man bemöter varandra och personalen på yrkesutbildningarna behöver följas upp av Likabehandlingsnätverket och skolornas likabehandlingsgrupper. Arbetsro: Skolorna behöver fördjupa sin förståelse över vad som behöver göras för att möta elevernas behov av arbetsro. Är det möblering, är det långa lektionspass, eller? Utifrån insikten göra nödvändiga förändringar. Inflytande: Det finns ett kvarvarande behov för lärare att fördjupa sina kunskaper om läroplan och kursplaner, för att öka tilliten till att man tolkar styrdokumenten på avsett sätt. Kvalitetsarbete: Kvalitetsarbetet har sin bas i klassrummet. Elevernas feedback på undervisningen är allra viktigast för att utveckla undervisningen. Feedback genom utvärderingar; analysera elevers svårigheter i det formativa lärandet; lyhört lyssna till elevernas frågor; strukturerat ta del av diagnostiska prov och nationella prov, för att se var eleverna har störst svårigheter och låta allt detta påverka undervisningen är nödvändiga inslag i kvalitetsarbetet, framförallt när det kommuniceras med eleverna. Kollegialt lärande: En lärare som är skicklig på att förklara är mycket uppskattad. Det kollegiala lärandet kan användas just för att bli skickligare på att förklara innehåll som eleverna kan ha svårt att förstå. Formativt lärande och formativ bedömning: Det vägledande formativa arbetet med eleverna behöver utvecklas. Det är också angeläget att i det arbetet vara tydlig med eleven om eleven eget ansvar för sitt lärande. Lärares tydlighet är grunden, sedan måste eleven ta sitt eget ansvar. 14

16 Elevens ansvar: Stimulera elevernas ansvarstagande. Det är en Win-Win situation för både lärare och elever om sådana insatser lyckas. Målbild för alla lärare: Eftersträva att du bemöter eleverna som en positiv lärare som skapar arbetsro och ger eleven det stöd den behöver. Kritisk förmåga: Utveckla insatser som stärker förmågan. Kritisk granskning är en viktig förmåga både ur kunskaps- och värdegrundsperspektiv. Det är en av grunderna för skolans demokratiarbete. Kreativ förmåga: På de högskoleförberedande utbildningarna behöver det göras insatser som tillvaratar och utvecklar eleverna förmåga. Engagerad rektor: Eleverna behöver förstå att du tycker att det är viktigt hur det går för dem i skolan. 15