Likabehandlingsplanen redogör för:

Transkript

1

2

3 Likabehandlingsplanen redogör för: 1. hur skolan arbetar för att fräja elevers lika rättigheter oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. 2. hur skolan arbetar för att förebygga och förhindra diskriinering, trakasserier och kränkande behandling. 3. hur skolan arbetar för att upptäcka diskriinering, trakasserier och kränkande behandling. 4. vilka åtgärder skolan avser att påbörja eller genoföra under det koande året för att fräja likabehandling och förhindra diskriinering, trakasserier och kränkande behandling. 5. hur de planerade åtgärderna i föregående års plan har genoförts och vilket resultat so har uppnåtts. 1. Upprätta en likabehandlingsplan (Diskriineringslagen 3 kap 16 ) 2. Upprätta en plan ot kränkande behandling (SkolL 6 kap. 8 ) 3. Planen gäller elever och personal i skolan, en även de so söker till skolan.

4 Diskriineringsgrunder är tydligt definierade i diskriineringslagen och vilar bland annat på Diskriineringslagen 2008:567. I denna lag avses ed diskriinering 1 : 1.direkt diskriinering 2.indirekt diskriinering 3.bristande tillgänglighet 4.trakasserier 5.sexuella trakasserier 6.instruktioner att diskriinera. Förtydliganden: Kränkande behandling innebär att en elev utsätts för någon for av fysisk, verbal, psykosocial, bildburen eller textburen behandling so kränker elevens värdighet, t.ex. tillälen o övervikt, hårfärg eller att någon råkar vara en plugghäst. Att knuffa, eller sätta krokben för någon kan också anses utgöra kränkande behandling, likso utfrysning, suckar eller blickar. Trakasserier innebär att en elev utsätts för kränkande behandling so har saband ed någon av diskriineringsgrunderna. Sexuella trakasserier är trakasserier so är av sexuell art, t.ex. ovälkona beröringar, tafsningar, skät, förslag, blickar eller bilder so är sexuellt anspelande och so upplevs so kränkande. Mobbning definieras vanligtvis ed att en elev upprepade gånger eller under en viss tid utsätts för negativa handlingar från en eller flera andra elever. Begreppet obbning rys i begreppen kränkande behandling och trakasserier och används därför inte längre i lagstiftningen. Exepel på diskriinering och trakasserier: Nå elever på skolan sprider ett rykte o Hillevi, att hon beter sig so en hora och hånglar ed ve so helst (trakasserier so har saband ed kön). D=sfst_err&%24%7BBASE%7D=SFST&%24%7BTRIPSHOW%7D=forat%3DTHW&BET=200 8%3A567%24

5 Muhaed är bäst i klassen på svenska och uppfyller alla kriterier för att nå det högsta betyget, en läraren vill inte ge A i betyg då svenska inte är hans odersål. (diskriinering so har saband ed etnicitet). Nå elever är elaka ot Pernilla på olika sätt. Hon blir ofta kallad för äckliga lebb (trakasserier so har saband ed sexuell läggning). Likabehandlingsarbetet har sin utgångspunkt i Jätlands gynasieförbunds riktlinjer och gällande lagstiftning ino orådet. Likabehandlingsarbetet består av fräjande och förebyggande insatser sat åtgärder vid akuta situationer. Det är alla edarbetares och elevers uppgift och ansvar att bidra till en god studie- och arbetsiljö, såväl fysisk so psykosocial. Likabehandlingsgruppen träffas regelbundet för att saordna och planera det förebyggande arbetet utifrån verksaheternas behov. Likabehandlingsgruppen består av rektorer, representanter för elevhälsan och av lärare från skolans respektive enheter. Det är personalen i likabehandlingsgruppen so aktivt arbetar när läget blir skarpt. Birgitta Lundark rektor Ingeborg Israelsson rektor

6 Alla elever har utvecklingssatal ed sin entor varje terin. Alla elever tillfrågas i utvecklingssatalen av entor o upplevelsen av trygghet och studiero. Det sker varje terin. Klassen skapar trivselregler so sedan utvärderas kontinuerligt på entorstid. Mentorerna i alla klasser presenterar skolans likabehandlingsplan och Likabehandlingsgruppens arbete Klassforu, proforu, skolforu och arbetslagen har likabehandling och trivsel so en återkoande punkt på dagordningen. Likabehandlingsgruppen inbjuder elevskyddsobuden för erfarenhetsutbyte en gång per terin. Likabehandlingsplanen kouniceras ed elever, föräldrar och all personal. Vårdnadshavare till elever i år 1 inforeras vid första föräldraötet och planen skickas till föräldrar so inte är närvarande. Likabehandlingsplanen ska tydliggöras på så ånga aktuella språk so öjligt. Arbetslagen/entorerna träffar EHT-teaet ett antal gånger per terinen bl a för att stäa av trivsel i klassen och elevernas studiesociala situation. Arbetslaget och tränarna har veckoöten där elevsituationen följs. Klassöverskridandande aktiviteter so t ex friluftsdagar, teadagar, kulturutbud, upptaktsdagar.

7 I april/aj varje år besvarar alla elever i Jätlands Gynasiu en förbundsenkät beträffande bland annat trivsel, trygghet och i vilken utsträckning eleverna upplever att olika typer av kränkande behandling förekoer på skolan. Vid årsskiftet varje år besvarar alla elever på Wargentin en enkät o Trygghet och studiero. I ars besvarar alla eleverna på Idrottsproet NIU/VSP Riksidrottsförbundets enkät för Idrottsgynasier där frågor o trivsel och social savaro tas upp. I noveber/deceber sat i ars/april har entorerna utvecklingssatal ed eleverna och tar då upp trivsel på ett personligt och i ett grupprelaterat saanhang. Tränarna rapporterar till arbetslaget/entorerna o läget efter sina tränarsatal so sker återkoande under läsåret. Rektor ansvarar för uppföljning av resultat tillsaans ed arbetslag, elevhälsopersonal och entorer i början av höstterinen. Resultaten av enkäten presenteras av rektor vid APT och proforu. I tabellen nedan presenteras resultatet i urval från den övergripande enkäten Då enkäten inte tidigare genoförts i denna for finns inga jäförelsetal. Svaren redovisas i ett indexvärde där 10,0 är högst. Svarsfrekvensen på NIU/VSP var 57 procent. Anpassning efter elevens behov Grundläggande värden i undervisningen Grundläggande värden på skolan Ordningsregler NIU 6,8 6,2 6,8 5,5 Studiero Trygghet Förhindra kränkningar Nöjdhet NIU 5,7 8,1 7,0 7,5

8 Resultatet visar att ånga elever känner sig trygga på skolan edan betydligt färre upplever studiero på lektionerna eller att ordningsreglerna efterföljs. Indexvärdet på satliga frågor speglar indexvärdet för JGY so helhet och riksgenosnittet för elever i år 2 väl. De frågor där NIU/VSP avviker est är grundläggande värden på skolan (NIU/VSP 7,8, JGY 7,4 och riket 7,3) och ordningsregler (NIU/VSP 5,5, JGY 6,1 och riket 6,0). En fördjupad enkät o Trygghet och Studiero för 2016/2017 genofördes i ars 2017 ed alla elever, svarsfrekvensen var 47 procent. Resultatet nedan visar andelen elever so helt eller till stor del instäer i påståendena: trygg ed ina klasskarater trygg i övriga saläsningsgrupp er trygg ed övriga elever på skolan trygg ed ina lärare NIU trygg ed övriga vuxna på skolan trygg i klassruet trygg i korridorer och uppehållsru trygg på toaletterna NIU trygg i atsalen trygg i oklädningsru/ duschar trygg där jag är fysiskt aktiv trygg i biblioteket NIU trygg i Lyan trygg på väg till och från skolan utsatt på sociala edier NIU

9 Jag blir störd av sena ankoster Jag blir störd av obiltelefonianvändning Jag blir störd av datoranvändning so ej är lektionsrelaterad Jag blir störd av prat/surr i klassruet NIU Jag blir störd av spring under lektionerna NIU Vad gäller trygghet visar enkäten att eleverna känner sig trygg i de allra flesta saanhang, lägst resultat får café Lyan, toaletterna och saläsningsgrupperna. Detta är offentliga platser och undervisningssituationer där an träffar elever från andra pro, vilket kan bidra till att an inte känner sig lika trygg där so på platser/lektioner där an känner alla. Gällande studiero visar enkäten att vårt största bekyer är prat/surr i klassruet och spring under lektionerna, den sistnände har dessuto ökat arkant i jäförelse ed året innan. I åk 1erbjuds hälsosatal ed skolsköterskan ed följande innehåll:

10 Bygga en positiv idrotts- och studiekultur, ed teat Vinna tillsaans. Mångfaldsarbete, där alla pro och idrottsgrupper involveras, ska bedrivas. Kulturöverskridande insatser ska göras där respekt och tolerans för olikheter fräjas. Sexuella trakasserier otverkas, t.ex. geno att använda Regnbågshjältar via SVT Sport. Elever i år 1erbjuds hälsosatal ed skolsköterskan (se ovan) Trivselregler tas fra i klass- och träningsgrupper för att öka trivsel och trygghet. Eleverna bidrar till aktiviteter för ökad geenskap, t.ex. geno åkarråd (längd) och aktivitetsgrupper (alpint). Arbetslagen ska verka för ett aktivt arbete o genusfrågor. Fortlöpande satal ed eleverna o alla elevers rätt att inte kränkas. Vidare tydliggörs nolltolerans i såväl entorsgrupperna so i träningsgrupperna. Här kopplas idrottsrörelsens regler och värdegrund in. Likabehandlingsarbete sker fortlöpande och diskussion kring proble so uppstår i elevgrupperna tas upp på entorstid, utvecklingssatal och under arbetslagsöten. Tränarna arbetar ed frågorna och satal sker från individ- till gruppnivå. Vidare använder vi oss av Utbildningsradions proserie Idrottens hiel och helvete i undervisningen. Vi saarbetar ed idrottsrörelsen och har en fortlöpande dialog ed förbunden i värdegrundsfrågor och hur de ska spridas. Eleverna lär sig o idrottens egna värdegrundsdokuent Skidor vill och Idrotten vill. Alla elever ser Riksidrottsförbundets teaterföreställning o psykisk ohälsa, Upp upp - vi lyfter och arbetar ed utbildningsaterialet kopplat till föreställningen. Eleverna deltar i Peter Svenssons föreläsning o achokulturer ed uppföljning.

11 Vi anordnar upptaktsträffar för åk1 både i aj och direkt efter skolstarten. Därefter Kick-off för alla elever under första skolveckan so ett konkret exepel på aktiviteter för att svetsa saan gruppen. Vidare har vi saaktiviteter ed geensa träning för alla vilket ger öjlighet att skapa nya elevkontakter. Under de tidiga introduktionsdagarna ges öjlighet att lära känna elever ino de progeensaa änena. 1. Vid uppärksaande av kränkande behandling tar elev eller personal kontakt ed entor eller ansvarig rektor. Rektor saankallar likabehandlingsgruppen. 2. Kartläggning sker i likabehandlingsgruppen för att få en salad bild av situationen och ansvariga personer utses till ärendet. Berörd entor inforerar och deltar i kartläggningsarbetet. 3. Enskilda satal genoförs och uppföljningar sker tills den kränkande behandlingen upphör. I de fall där kränkningarna inte upphör, genoförs satal ed vårdnadshavare, elev och rektor. O dessa satal inte leder till att kränkande behandling upphör kan ärendet polisanälas. 4. Vid kränkande behandling ska rektor i likabehandlingsgruppen skyndsat rapportera ärendet till huvudannen via JGY:s förbundssekreterare. 5. Dokuentation sker ed hjälp av dokuenten; Rapportforulär/Dokuentation vid kränkande behandling och Elevjournal. Båda dokuenten finns på intranätet under elevhanteringsdokuent. Dokuentationen länas efter avslutat ärende till ansvarig rektor för diarieföring och arkivering. 6. Konstaterad obbning eller kränkande behandling ska rapporteras till huvudannen via förbundssekreteraren. 7. O personal kränker en elev/elever ansvarar rektorn för utredningen. Detsaa gäller o elev/elever kränker personal eller personal kränker personal.

12 I augusti 2016 utvärderas den årliga likabehandlingsplanen och vår ålsättning är att det förebyggande arbetet har gett resultat och att eleverna i högre d instäer ed ovan nända påståenden i enkäten. Resultaten från skolsköterskornas hälsosatal rörande likabehandling koer från 2016 att presenteras på pronivå och blir då ett ytterligare utvärderingsverktyg i likabehandlingsplanen. Likabehandlingsgruppen, tillsaans ed Wargentins rektorer, ansvarar för att planen utvärderas och revideras senast i augusti varje år.