Projektrapport Kroniskt Engagerad 2.0

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projektrapport Kroniskt Engagerad 2.0"

Transkript

1 PROJEKTRAPPORT Projektbeställare Projektnamn Version Aina Nilsson, Divisionschef Primärvård Kroniskt Engagerad 2.0 Projektledare Datum Diarienummer Marie Landeblad, Vårdcentralen Bagaregatan Projektrapport Kroniskt Engagerad 2.0 Vårdcentralen Bagaregatan Mallversion SID 1(21)

2 PROJEKTRAPPORT Projektbeställare Projektnamn Version Aina Nilsson, Divisionschef Primärvård Kroniskt Engagerad 2.0 Projektledare Datum Diarienummer Marie Landeblad, Vårdcentralen Bagaregatan Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Bakgrund Projektorganisation Teamets medlemmar Kontaktuppgifter Syfte och mål Huvudmål Syfte vid projektstart Utmaning Aktiviteter för att ta reda på behov Aktivitet 1: Intervjuer med 7 KOL-patienter Aktivitet 2: Patientråd med 10 patienter Insikter Idéer Vald idé Målet med idén Nytt med idén Så införs idén Så går vi vidare Förväntade resultat vid införandet av idén Erfarenheter och observationer Övrigt Bilagor Patentintervjuer vårdcentralen Bagaregatan Inbjudan Patientråd Anteckningar från Patientråd vårdcentralen Bagaregatan Ideer från seminarium KOL-slussen Tjänstekarta KOL-guiden Mallversion SID 2(21)

3 PROJEKTRAPPORT Projektbeställare Projektnamn Version Aina Nilsson, Divisionschef Primärvård Kroniskt Engagerad 2.0 Projektledare Datum Diarienummer Marie Landeblad, Vårdcentralen Bagaregatan Sammanfattning Under 2016 har vi deltagit i projektet Kroniskt Engagerad. Syftet med projektet har varit att öka patientens delaktighet i vård och behandling av KOL. Ett annat syfte har varit att öka den tvärprofessionella samverkan så det kommer patienten till del. Målet med projektet är att patienterna ska ta ökat ansvar för sin sjukdom, vilket bör leda till ett bättre mående och förhoppningsvis leda till ett mindre behov av besök i vården. Projektet startade med patientintervjuer och därefter inbjöds patienter till ett patientråd. Detta resulterade i idén om att inför KOL-slussen. KOL-slussen innebär att vi på vårdcentralen arbetar efter ett strukturerat flöde för patienter med KOL. Alla patienter med nydiagnostiserad KOL inbjuds till en gruppinformation om KOL-sjukdomen av alla i KOL-teamet. Vid behov kan även de som sedan tidigare har KOL-diagnos få komma med på informationen. 1.1 Bakgrund Vårdcentralen Bagaregatan ligger central i Nyköping, knappt listade patienter. Vi ca 45 stycken som arbetar här. Vi kännetecknas av hög tillgänglighet, bred kompetens, kontinuitet i kontakterna och med bra bemötande Ca besök totalt under 2015 ( 2016 års statistik inte klar än) varav besök hos sjuksköterskor. Antal samtal till TeleQ 2016 var samtal. Vi har ett gemensamt patientråd med vårdcentralerna Åsidan och Ekensberg sedan 2015, med träffar ca 2-3 gånger varje år. Patientenkäter, och patientintervjuer som sker sporadiskt av vår chef, och används för underlag till förbättringsarbete. All personal har utbildning i MI och år 2016 fick alla en kortare introduktion i konsultativt arbetssätt av en läkare på vår vårdcentral. 1.2 Projektorganisation Teamets medlemmar Marie Landeblad, distriktssköterska, KOL/astmasköterska, projektledare Eva Skog, sjukgymnast och Mona-Lisa Hägvide vårdcentralschef Kontaktuppgifter Marie Landeblad, projektledare, marie.landeblad@dll.se Mallversion SID 3(21)

4 PROJEKTRAPPORT Projektbeställare Projektnamn Version Aina Nilsson, Divisionschef Primärvård Kroniskt Engagerad 2.0 Projektledare Datum Diarienummer Marie Landeblad, Vårdcentralen Bagaregatan Syfte och mål 2.1 Huvudmål Införa framtagna arbetsmetoder för personcentrerad vård för kroniskt sjuka i primärvården Sörmland. 2.2 Syfte vid projektstart Att öka patientens delaktighet i vård och behandling av KOL. Att ökar den tvärprofessionella samverkan på vårdcentralen så det kommer patienten till del. 2.3 Utmaning På vårdcentralen Bagaregatan finns många rökare. Det är en stor utmaning att stödja patienterna till ändrade vanor som att sluta röka. Vi har också KOL-motions grupp men patienterna kommer inte till dessa grupper i så stor utsträckning. 3 Aktiviteter för att ta reda på behov 3.1 Aktivitet 1: Intervjuer med 7 KOL-patienter För att ta reda på patienten genomfördes 7 intervjuer utifrån följande frågor: 1. Har du fått någon information om KOL? 2. Hur fick du informationen? 3. Var informationen ett stöd för dig? 4. Varför? På viket sätt? 5. Hur tänker du kring att leva med KOL? 6. Upplever du att vården gett dig stöd i din vardag kring KOL? 7. Hur skulle vi kunna hjälpa till bättre, med stöd till dig? 8. Hur tänker du kring träning vid KOL? 9. Upplever du att vården ger dig stöd i träning? 10. Röker du? 11. När slutade du att röka och hur gick det till? 12. Fick du stöd att sluta röka av vc? 13. Hur skulle du vilja ha stöd av oss när det gäller att sluta röka? 14. Vad kan vi göra bättre? 15. Vad är viktigt för dig när du besöker din vc? 16. Delaktighet är ett ord som används mycket nu, vad innebär det för dig då det gäller din KOL? Intervjuerna genomfördes i samband med ordinarie besök hos KOL-sjuksköterskan och vissa intervjuades av en annan sjuksköterska. Det var ganska svårt att intervjua och framför allt att få Mallversion SID 4(21)

5 PROJEKTRAPPORT Projektbeställare Projektnamn Version Aina Nilsson, Divisionschef Primärvård Kroniskt Engagerad 2.0 Projektledare Datum Diarienummer Marie Landeblad, Vårdcentralen Bagaregatan fram konstruktiv kritik och förbättringsområden. De intervjuade är positiva till allt och tycker allt varit bra. Se bilaga 1 för intervjusvar 3.2 Aktivitet 2: Patientråd med 10 patienter Ett patientråd genomfördes för att samla in patienternas upplevelser och behov. Se bilaga 2 för inbjudan och bilaga 3 för minnesanteckningar från patientrådet. Inbjudan skickades ut till 50 patienter samt lades upp på vårdcentralens egen facebooksida och vårdcentralens hemsida. Det sattes även upp affischer på vårdcentralen. 4 Insikter Från patientintervjuerna: Nöjda med sjuksköterskebesök Rökstopp verkar ibland vara kopplat till en livsavgörande händelse Önskar stöd för att hantera psykiskt mående Önskar högre kontinuitet Bra bemötande är viktig 4.1 Idéer Se bilaga 4, sist i dokumentet. 5 Vald idé KOL-slussen är en idé som innebär att vårdcentralen arbetar efter ett strukturerat flöde för patienter som får diagnosen KOL. Nydiagnosticerade patienter bjuds in tillsammans med anhöriga till ett möte med KOL-teamet. Vid mötet får patienten information om vilka olika professioner som finns på vårdcentralen för att ge stöd vid KOL, och vad de kan hjälpa till med. Se bilaga 5, tjänstekarta över KOL-slussen. 5.1 Målet med idén Att patienten tar ökat ansvar för sin sjukdom vilket leder till ett bättre mående, och förhoppningsvis leder till ett mindre behov av besök i vården. Mallversion SID 5(21)

6 PROJEKTRAPPORT Projektbeställare Projektnamn Version Aina Nilsson, Divisionschef Primärvård Kroniskt Engagerad 2.0 Projektledare Datum Diarienummer Marie Landeblad, Vårdcentralen Bagaregatan Nytt med idén Idén innebär att information om KOL ges på olika sätt och på olika tillfällen: individuellt av sjukköterska och läkare och i grupp. Vi kan då ge informationen utifrån patientens önskemål vilket vi tror leder till bättre kunskap hos patienten och gör vården mer personcentrerad. 5.3 Så införs idén Vi bjöd in alla i KOL-teamet till ett informationsmöte och presentation av vår idé. Vi enades om att bjuda in patienter med nydiagnostiserad KOL och ev. en anhörig, för en informationsträff på vårdcentralen. I samband med träffen ber vi om reflektion från patienter och anhöriga om informationens kändes relevant eller om det saknades någon del. Den första informationsträffen hölls 12/12 med 6 patienter och 4 anhöriga under en timmes tid. KOL-teamet medverkade. Läkare Stina visade en film från Medibas om KOL-sjukdomen. Efter det pratade sjukgymnasten om hur man kan träna vid KOL och gav information om den träningsgrupp vårdcentralen har. Kuratorn gav info om psykisk ohälsa och om möjligheter till samtal. Dietisten pratade om övervikt och lite om undervikt. Arbetsterapeuten skulle varit med, men var sjuk. KOL-guiden, se bilaga 6, en broschyr delas ut. Det gavs också möjlighet för patienter att ställa frågor. Det bjöds på fika och mötet avslutades med en muntlig utvärdering. Patienterna upplevde att det var bra att få komma samt att få träffa andra. Medverkande personal upplevde det också mycket positivt. En reflektion var att man nästa gång både kan bjuda in nydiagnosticerade och de som haft KOL länge för erfarenhetsutbyte. Projektledaren ska följa upp deltagarnas upplevelse av träffen i januari. Vi har även haft 2 träffar med specialistsjuksköterskor för att se om vi kan hitta bättre sätt att samordna kroniskt sjuka patienters besök. På mötena försökte vi samordna våra kallelselistor och hitta patienter som är gemensamma för flera sjuksköterskor. Det var inte så lätt och vi bestämde att vi istället fortsättningsvis ska fokusera på att vara uppmärksamma när vi bokar in patienter på specialistmottagningen på att se om patienten har någon annan tid inbokad hos annan specialistsjuksköterska. Då kan vi samordna besöken, ibland kan vi kanske hjälpa varandra och ställa frågor utifrån vad en annan specialistsköterska önskar få svar på. 5.4 Så går vi vidare Vi planerar ha en telefonuppföljning ca 1månad efter Informationsträffen av KOL-teamet, för att ställa ytterligare frågor om hur patienterna upplevde denna första information. Projektet avslutas i slutet av januari -17, så till dess behöver vi ha utvärderat denna första informationsträff. Planering sedan att ha informationsträffar ca 1gång/termin. 6 Förväntade resultat vid införandet av idén - Att hitta optimala arbetsmetoder för kroniskt sjuka KOL-patienter Mallversion SID 6(21)

7 PROJEKTRAPPORT Projektbeställare Projektnamn Version Aina Nilsson, Divisionschef Primärvård Kroniskt Engagerad 2.0 Projektledare Datum Diarienummer Marie Landeblad, Vårdcentralen Bagaregatan Att får patienten delaktig i vård och behandling av sin sjukdom - Öka samverkan mellan olika vårdgivare på vårdcentralen för at underlätta för patienten - Implementera och fortsätta med KOL-slussen - Ökad samverkan i KOL-slussen för att öka patientens motivation att ta ansvar för sin behandling - Med ökad kunskap får KOL-patienten bättre förutsättningar att klara av sin sjukdom ex vid en infektion, vikten av att sluta röka, behålla sin fysiska förmåga och vikten av fysisk aktivitet 7 Erfarenheter och observationer Figur 1 Projektets tidslinje Personcentrerad vård Innebär större delaktighet och att ett partnerskap skapas mellan patient, anhörig/vårdare och vårdgivare. Mallversion SID 7(21)

8 PROJEKTRAPPORT Projektbeställare Projektnamn Version Aina Nilsson, Divisionschef Primärvård Kroniskt Engagerad 2.0 Projektledare Datum Diarienummer Marie Landeblad, Vårdcentralen Bagaregatan Innan detta begrepp fullt ut blivit känt har delaktighet mer inneburit att patienten blivit informerad men inte aktivt deltagit i vård och behandling eller fått ansvaret för sin sjukdom Måluppfyllelse Målet är delvis infört då KOL-slussen är i startgropen. Information planeras för hela personalgruppen i början av Syftet att öka patientens delaktighet uppfylls med ökad kunskap och att vi på vårdcentralen arbetar strukturerat med bland annat KOL-slussen. Syftet att öka den tvärprofessionella samverkan kommer vi att behöva arbeta med mer under Patientmedverkan och ta reda på behov Det finns viss risk att patienter som är i beroendeställning inte fullt ut vågar framföra sina åsikter och eventuella brister. Äldre patienter är inte vana att förväntas vara delaktiga, utan mer van att förlita sig på vårdgivaren. Förhoppningsvis kommer den yngre generationen ha andra krav och vill vara mer delaktiga och ta ansvar för sin hälsa Metoden tjänstedesign Positivt: Nytänkande och nya metoder som vi som vårdpersonal inte är vana vid - vården behöver andra ögon. Negativt: Fortfarande svårt att förstå vad begreppet tjänstedesign egentligen betyder, nytt begrepp som låter som det är långt från vårdens områden. Arbetet i projektteamet Teamet var litet från början i projektet, efter vägen har fler i KOL-teamet deltagit bland annat till idén med i KOL-slussen. Det hade varit bra om vi varit fler från början. Förankra med övrig personal och stöd från ledning Information och spridning har skett på APT och sjuksköterskemöten. Det har varit bra stöd från ledningen utifrån tid och rapport projektplanering. Kollegor har uppskattat att vi börjat planera patientbesök tillsammans då det gäller multisjuka patienter. Projektets upplägg, genomförande och projektledning Projektet har fungerat bra, bra tidsplanering och framförhållning. Bra arbetsmaterial, underlag och support från projektledningen. Seminarierna har varit annorlunda, men spännande och lärorika. Vi har provat olika arbetssätt, men en del har dock känts lite främmande Det krävs mer tid, viktigt att avsätta projekttid så det blir hanterbart i vardagen och projektet ges chans till förbättringsarbete med bra resultat. Mallversion SID 8(21)

9 PROJEKTRAPPORT Projektbeställare Projektnamn Version Aina Nilsson, Divisionschef Primärvård Kroniskt Engagerad 2.0 Projektledare Datum Diarienummer Marie Landeblad, Vårdcentralen Bagaregatan Övrigt Ny kunskap och nya arbetssätt är roliga, men risk finns att det blir svårt att föra ut och implementera det till kollegor för att alla har så fullt upp med de uppdrag vi har i vardagen Mallversion SID 9(21)

10 9 Bilagor 9.1 Patentintervjuer vårdcentralen Bagaregatan 1. Har du fått någon information om KOL? Nja Fick hoppa över KOL-skola pga dyr transport och besök 2. Hur fick du informationen? Av Bugge muntligt En kille som dog nyligen i KOL Av vc-läkare efter spirometri Brochyrer, medpatienter, av KOL-ssk 3. Var informationen ett stöd för dig? Ja, mor har haft KOL utan att hon rökte Har ej varit storrökare ja, men jag hade lite kunskap från mitt arbete Jag blev mer orolig- vill inte veta Information är aldrig för mycket 4. Varför? På viket sätt? Bra att veta mycket Info gav mig inte mycket Fått den hjälpen vid besök- snabbt- enkelt 5. Hur tänker du kring att leva med KOL? saknar orken vet varför, men vill inte älta det hela tiden Livet går vidare Om man blir sämre kommer nog tankarna Att man ångrar att man började röka Är begränsad, kan inte bära tungt Dålig ork, man får tänka sig för jag lever som vanligt Men jag skäms över min diagnos- självförvållat Tror inte jag skulle levt på annat sätt 6. Upplever du att vården gett dig stöd i din vardag kring KOL? Tror det, om jag behöver Ja, sjukdomen följs upp Diskuterar- något händer 7. Hur skulle vi kunna hjälpa till bättre, med stöd till dig? Inget- nöjd Bättre hjälp med depression- önskar kontakt med psykosociala teamet Önskar få något lugnande, för att sova bättre Mallversion SID 10(21)

11 8. Hur tänker du kring träning vid KOL? Tror det är bra, därför har jag börjat dansa igen tränar på gym- men blir trött efter, bra med träning Klarar mig bra själv än 9. Upplever du att vården ger dig stöd i träning? Ja, tidigare, men då var det annat än KOL Fått info om KOL-träningsgruppen 10. Röker du? 5nej och 2 ja 11. När slutade du att röka och hur gick det till? Slutade abrupt- fick råd att sluta inför beh med cortisoninj i knäled, skulle få besvär igen om jag började röka Kommer inte ihåg- men snusar nu Slutade att röka när vi reste till Thailand för att fira min dotters 40-årsdag, ville inte visa mina barnbarn att jag rökte Jag slutade att röka när min make blev sjuk 12. Fick du stöd att sluta röka av vc? Nej, jag klarde det själv Jag fick stöd av rökavvänjare på vc Läkaren ringde 2ggr 13. Hur skulle du vilja ha stöd av oss när det gäller att sluta röka? har varit envis hela livet, inte varit beroenda av andra Mer information Tror att jag kan sluta röka om jag skulle må psykiskt bättre 14. Vad kan vi göra bättre? Få komma lite oftare på kontroller Ni är bäst det handlar om vad man själv vill Vara mer inlyssnande när vi ringer till vc Finns inget nöjd hittills efter att nyligen bytt till vår vc Ingenting är omöjligt 15. Vad är viktigt för dig när du besöker din vc? Kontinuitet Bra som det är- uppföljning är viktigt och att träffa samma person Bli bemött på ett bra sätt-bli trodd på Receptförnyelse har inte fungerat, inte hållit tiden Kontinuitet, empati Bli bemött ordentligt, inte som en kärring på 91bast som är senil 16. Delaktighet är ett ord som används mycket nu, vad innebär det för dig då det gäller din KOL? Inget särskilt, får den hjäl p jag behöver Mallversion SID 11(21)

12 Se till så att jag kan andas mindre information vid första besöket- få ett återbesök och få mer information då Påverka ex när man vill/behöver komma på besök Svårt ord rökningen- största boven Äta hemlagad mat Motion Vill inte tala om att jag har KOL Jag vill resonera mig fram Vill veta sanningen Mallversion SID 12(21)

13 9.2 Inbjudan Patientråd Mallversion SID 13(21)

14 9.3 Anteckningar från Patientråd vårdcentralen Bagaregatan Deltagande: 10 personer - patienter på VC med KOL, 2 personal från vc och 2 projektstödjare Mötet öppnades genom att alla hälsades välkomna och fick presentera sig. Syftet med mötet presenterades: att inom ramen för projektet Kroniskt Engagerad 2.0 utforska hur patientens delaktighet vid KOL kan ökas. Genom tidigare intervjuer med KOL-patienter hade 4 viktiga områden att diskutera identifierats: 1. Acceptans av situation Hur kan vården hjälpa dig att acceptera din sjukdom och din förändrade livssituation? Behöver man acceptera sin situation för att hantera den? 2. Rökstopp Något vi upptäckte från de intervjuer som genomfördes var att beslutet att sluta röka tas i samband med avgörande livshändelse. Tror ni detta stämmer och i sådana fall varför? Vad behöver man då hjälp med när beslutet tas att sluta röka? 3. Kontinuitet När och varför är kontinuitet viktigt? Vad menar ni med kontinuitet? Kan man uppleva kontinuitet utan att träffa samma person? 4. Egenvård Vad är egenvård för dig? Vilka stöd behövs för att genomföra egenvård? När behöver man stöd? Patienterna fick välja område och valde att diskutera Egenvård. De övriga områdena ska skickas hem via mail och patienterna gick med på att svara på hemifrån för att vi skulle få in upplevelser och behov runt dessa områden också. Sammanfattningsvis var diskussionen livlig och patienterna hade både överrensstämmande men också olika uppfattningar om ämnet vi diskuterade. De uttryckte glädje över att få ha blivit inbjudna och mötet avslutades med en spontan applåd från dem! Beskrivning av diskussionen: En patient beskrev att hans samordning mellan den behandling han har för hjärtsjukdom och den han har för KOL är obefintlig. Fått mediciner som är bra för hjärtat men negativt för symtomen av KOL. Önskar ökad samordning. Linda (övergripande projektledare) berättar att man är på gång att starta upp en KOL-process i Landstinget som bla tittar på samarbete mellan olika vårdgivare. Linda lovar att framföra denna info dit.) Tar också upp att det finns mycket teknik och forskning runt hjärtsjukdom men inte runt KOL. Kontinuitet är att få hjälp när jag behöver hjälp, helst få samma läkare och att inte behöva dra samma historia. Egenvård är vad jag kan göra själv för att förbättra min situation och stöd för att kunna mäta förbättringen. Då behöver jag han någon att diskutera mot en diskussionspartner i vården. För mig är bästa diskussionspartnern datorn. Det är bara att googla, finns massor av träningsprogram, det gäller bara att hitta något som är roligt Mallversion SID 14(21)

15 Jag har saknat sjukgymnast, tyckt att det vore bra att få kontakten, kunskap och personlig, individuell hjälp Vilken typ av stöd man vill och behöver ha är personligt och behöver individualiseras. Svårt att veta vad som är lämplig träning för just mig En patient ska träna genom att cykla, ska prova ut en trehjuling. En patient beskriver att en arbetsstol är ett mycket bra hjälpmedel när hon står vid spisen och lagar mat, den underlättar för andningen. Det är svårt att hålla sig informerad om nyheter (ex nya mediciner) och om aktuell forskning Önskar få information från vården om detta, att de kan ringa upp någon gång ibland och fråga hur det är Det är en sak att jag kan ta kontakt men en annan att sjukvården kan ta kontakt istället. Till vardags vill jag inte ha KOL, när jag mår bra vill jag uppgås med barnbarnen och leva inte tänka på sjukdomen. Jag går periodvis ned i humör och blir deprimerad, känns som jag tappar kontroller över allt. Då blir jag så ledsen när jag inte kommer till (får komma till vården). En patient tycker det är viktigt att träffas och prata för att tillhöra en gemenskap. En annan säger då att sitta och prata sjukdom det är för gamla När man blir dålig blir man rädd, känns som det tar stopp, visst påverkar det psykiskt när man får svårt att andas Har underlättat för mig att jag talat om för min arbetsgivare och arbetskamrater att jag har KOL. Det är viktigt att prata med anhöriga så de vet att du har KOL Man kan ju också råka ut för saker, då är det ju bra att andra vet Man måste sluta skämmas för att man har KOL. Det är en skuldbelagd sjukdom något man dragit på sig själv Kan vara bra att ha med sig anhörig vid besök i vården men man måste välja själv. Någon har upplevt det positivt att anhörig varit med och hört samma information. Insikter från patientrådet: Vi har sett att vissa patienter söker information själv via internet medan andra önskar få information från vården levererat och ytterligare andra vill kunna använda vården som en diskussionspartner. Vi har sett att vilken typ av stöd man önskar och behöver för egenvård är personligt och behöver individualiseras. Vi har sett att patienterna oftast talar om egenvård som träning och hjälpmedel. Vi har sett att kontinuitet är kopplat till tillgänglighet och vårdpersonalens kännedom om sjukdomshistorien. Vi har sett att vissa patienter upplever att det är svårt att få tillgång till vården. Vi har sett att sjukdomen är skuldbelagd på grund av kopplingen till rökning. Vi har sett att patienter kan uppleva det som underlättande att ha med anhörig vid besök i vården. Mallversion SID 15(21)

16 Vi har sett att det upplevs positivt att berätta för anhöriga, vänner, arbetskamrater och chef att man är sjuk. Vi har sett att det psykiska måendet påverkas negativt många patienter medan andra upplever att det inte har det. Vi har sett att det psykiska måendet inte tas upp av vårdpersonal. Tillägg svar på mail på frågor som inte hanns med på patientrådet: Hej på Er alla! Stort tack för att ni tog er tid att komma på vår Patientråd om KOL, det var trevligt att träffas, vi hade kunnat sitta länge och prata, men tyvärr har vi begränsad tid. Jag har några fler frågor som jag önskar ni hjälper mig med att besvara, svara gärna övertydligt så jag förstår hur ni menar, om ni inte kan/vill svara så går det också bra. Svara bara på mailet, så kommer det till mig, ni som svarar/brev får ett kuvert med frimärke för svar medskickat. Jag vill gärna ha några synpunkter på er syn på acceptans av KOL-sjukdomen - Hur kan vården hjälpa dig att acceptera din sjukdom och din förändrade livssituation? Läkarbesök spirometri läkare medicin, allt i snabb följd Upplysning och stöd Fakta och spirometri, gångtest. Stöttning - Behöver man acceptera sin situation för att hantera den? Ja sluta känna skuld då kan man ta medicin i lugn och ro. Tror att det underlättar mycket Ja sjukdomsinsikt är nödvändigt. Hur kan vården stötta individens beslut att sluta röka när beslut tas? Nej det är ett måste att sluta röka om man drabbas av KOL - Något vi upptäckte från de interjuver som genomfördes, vara att beslutet att sluta röka ofta togs i samband med avgörande livshändelse: Tror ni detta stämmer och i så fall varför? Ja allvaret kan ses då, slutade då maken fick hjärtinfarkt Inte i mitt fall, mådde inte bra. Ja Lyckades på egen hand med boken Äntligen icke-rökare. - Vad behöver man hjälp med när man tar beslutet att sluta röka? Det finns inget val Att hålla motivationen uppe genom de svåra abstinensliknande perioderna. Kontinuitet - När och varför är kontinuitet viktigt? Bra med en kontaktperson när man är sjuk och mår dåligt ex. infektion. För att känna stöd Mallversion SID 16(21)

17 För att kunna känna förtroende, inte bra att få berätta sin livshistoria för många människor känns som bristande intresse för min person och mina problem. - Vad menar ni med kontinuitet Oavbrutet sammanhang Att träffa samma person och en viss regelbundenhet. Att fortsätta framåt utan att behöva backa och ta om. Uppföljning. - Kan man uppleva kontinuitet utan att träffa samma person? Nej Svårt Ja, om den personen är så påläst att man kan gå vidare framåt, utan att behöva ta om saker man tidigare tagit upp. Ja Mallversion SID 17(21)

18 9.4 Ideer från seminarium 3 Problemformulering Hur kan vi öka patientens delaktighet i vård och beh av KOL? Hur ökar vi den tvärprofessionella samverkan på vc så det kommer patienten till del? Insikter Delaktighet Inget särskilt, får den hjälp jag behöver påverkan- hur eller när man vill komma på besök Att rökstopp verkar ofta vara kopplat till en avgörande livshändelse Kan acceptans vara vägen till ett ökat ansvarstagande för sin KOL-sjukdomen Ökat stöd för psykiskt hälsa-ohälsa De flesta patienterna är nöjda med den vård och omhändertagandet som ges Idéer Idénamn Film KOL-teamet Kontaktperson Hitta pat Gruppträffar Beskriv idén i tre meningar avskräckande information hoppfullhet det är inte kört positiv info från olika professioner minska skuldkänsla infor av annan kolpat info hjärt-lungförening fikaträff snabb lots till info erbjuda snabb spirometri erbjuda rökavvänjning Pat tränar ihop Tar fika efteråt Allt är gratis Vem har nytta av idén och på vilket sätt Strutspatient acceptans, få upp ögonen de pat med KOL som inte accepterat sin sjukdom. Ökad egen påverkan patient och vc avlastning för personal gruppsamhörighet alla - för att få diagnos och förebygga försämrad lungfunktion Pat får ökad fysisk styrka under trivsamma former Hur ökar idéen patientens delaktighet i vården Hur påverkar idén den totala patientresan/tjänsten? insikten kan påverka patientens delaktighet se ovan Att patienten kan påverka sjukdomsförloppet och sitt mående minskat antal sjukbesök i vården insikt - kunskap genom andras erfarenhter öka patientens egna ansvar för sin sjukdom se allvaret i patientens symtom Eget ansvar för livsstilförändring få färre svårt sjuka kol-pat Social samvaro, draghjälp till träning På vilket sätt leder idén till en bättre patientupplevelse egen delaktighet påverkar sjukdomsförloppet minska skuldkänsla ökad självkänsla pat känner sig väl omhändertagen Poäng spindeldiagram Mallversion SID 18(21)

19 9.5 KOL-slussen Tjänstekarta Mallversion SID 19(21)

20 9.6 KOL-guiden Mallversion SID 20(21)

21 Mallversion SID 21(21)

Projektrapport Kroniskt Engagerad 2.0

Projektrapport Kroniskt Engagerad 2.0 Projektrapport Kroniskt Engagerad 2.0 Vårdcentralen Fröslunda Mallversion 1.0 151111 SID 1(10) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Projektorganisation... 3 1.2.1 Teamets medlemmar...

Läs mer

Kroniskt Engagerad 2.0

Kroniskt Engagerad 2.0 Kroniskt Engagerad 2.0 Ett projekt med syftet att införa framtagna arbetsmetoder för personcentrerad vård för kroniskt sjuka i primärvården i landstinget Sörmland Personcentrerad vård ett luddigt begrepp

Läs mer

Statusrapport Flippen Skiftinge vårdcentral

Statusrapport Flippen Skiftinge vårdcentral Statusrapport Flippen Skiftinge vårdcentral Statusrapportens syfte Genom personcentrerad vård hitta nya samverkansformer med vår befolkning. Syftet är att skapa trygg befolkning, smidig resa genom vården

Läs mer

Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland

Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland Hanna Lundstedt Programsamordnare personcentrerad vård Linda Lännerström Verksamhetsutvecklare, doktorand, division primärvård Sveriges

Läs mer

Rapportmall Designprojekt Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP

Rapportmall Designprojekt Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP Rapportmall Designprojekt Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP Namn på deltagare: Eva Magee Projektnamn: Förbättring och trygghet för patienter på Hematologimottagningen,

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Jag lever mitt liv mellan stuprören. Brukarrevision av Samordnad Individuell Plan (SIP) i Västra Götaland 2018

Jag lever mitt liv mellan stuprören. Brukarrevision av Samordnad Individuell Plan (SIP) i Västra Götaland 2018 Jag lever mitt liv mellan stuprören Brukarrevision av Samordnad Individuell Plan (SIP) i Västra Götaland 2018 BAKGRUND Statlig satsning Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa Regional handlingsplan

Läs mer

PERSON- CENTRERAD VÅRD PERSON- CENTRERAD VÅRD PERSON- CENTRERAD VÅRD PERSON- CENTRERAD VÅRD REGION KRONOBERG REGION KRONOBERG REGION KRONOBERG

PERSON- CENTRERAD VÅRD PERSON- CENTRERAD VÅRD PERSON- CENTRERAD VÅRD PERSON- CENTRERAD VÅRD REGION KRONOBERG REGION KRONOBERG REGION KRONOBERG Vad är skillnaden mellan att ha patienten i centrum och att ha ett personcentrerat förhållningssätt? Vad gör vi om en patient inte vill vara delaktig och aktiv i planeringen av sin egen vård? Tar det längre

Läs mer

Kroniskt engagerad. Slutrapport S2014/134/FS LK/ LS-LED13-732

Kroniskt engagerad. Slutrapport S2014/134/FS LK/ LS-LED13-732 Kroniskt engagerad ett nationellt designprojekt Slutrapport Hanna Lundstedt Landstinget Sörmland Tomas Edman Landstinget i Värmland, Experio Lab SID 1(10) Innehåll 1. PROJEKTFÖRUTSÄTTNINGAR... 3 1.1. Sammanfattning...

Läs mer

Projektrapport Kroniskt Engagerad 2.0

Projektrapport Kroniskt Engagerad 2.0 PROJEKTRAPPORT Projektrapport Kroniskt Engagerad 2.0 Mallversion 1.0 151111 SID 1(36) PROJEKTRAPPORT Innehållsförteckning 1 Sammanfattande slutsatser... 3 2 Grundläggande information... 4 2.1 Bakgrund...

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

Sammanställning 1. Bakgrund

Sammanställning 1. Bakgrund Sammanställning 1 Blandat lärande nätverk Sörmlands län 27 september 2016 om Delaktighet och bemötande ur ett anhörigperspektiv, samverkan mellan kommuner och landstinget. Bakgrund Nämnden för socialtjänst

Läs mer

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Att möta och uppmärksamma patienters behov av existentiellt stöd vid livets slut Annica Charoub Specialistsjuksköterska palliativ vård

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN

se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN SJÄLEN Nina vill att vården ska se hela människan Psoriasis och psoriasisartrit påverkar livet på många olika sätt. Idag är vården ganska bra på att behandla de symtom som rör kroppen, medan den ofta står

Läs mer

Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2012

Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2012 Datum 2013-05-23 Ert datum Beteckning FaR rapport 2012 1(5) Er beteckning Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2012 Bakgrund FaR- verksamheten i Klippan bedrevs fram t.o.m. 31 december 2007 i projektform

Läs mer

Gruppering av behov underlättar personcentrering för vanliga situationer

Gruppering av behov underlättar personcentrering för vanliga situationer Behovssegmentering Gruppering av behov underlättar personcentrering för vanliga situationer Bygga från grunden för speciella behov Föruttänkta moduler kan anpassas för vanliga behov När vi bara gör på

Läs mer

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan 1. Bordsmoderator stödjer att diskussionen följer de olika perspektiven 2. För en diskussion/ reflektion om vad hälsofrämjande insatser

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2010424 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall Genomförda intervjuer

Läs mer

Rapportmall Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP

Rapportmall Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP Rapportmall Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP Namn på deltagare: Alicia Hellgren Projektnamn: Tryggare övergång från onkologen till neurologen för patienter med hjärntumör

Läs mer

Min forskning handlar om:

Min forskning handlar om: Min forskning handlar om: Hur ssk-studenter lär sig vårda under VFU Hur patienter upplever att vårdas av studenter Hur ssk upplever att handleda studenter PSYK-UVA 2 st. avdelningar Patienter med förstämningssyndrom

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar

PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar Diskussionsunderlag för patientorganisationer inför möten med vårdcentraler Mål Att skapa en modell för hur patientorganisationer

Läs mer

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal

Läs mer

Patientkontrakt sök extra medel för tester i samverkan med kommuner och invånare

Patientkontrakt sök extra medel för tester i samverkan med kommuner och invånare 2019-02-12 1 (2) Vård och omsorg Anette Nilsson Till regionernas projektansvariga för införande av Patientkontrakt Patientkontrakt sök extra medel för tester i samverkan med kommuner och invånare Nu finns

Läs mer

Slutrapport avseende förstudie och pilotverksamhet. Fröslunda VC Hälsoskola

Slutrapport avseende förstudie och pilotverksamhet. Fröslunda VC Hälsoskola Bakgrund Slutrapport avseende förstudie och pilotverksamhet Fröslunda VC Hälsoskola 2015-11-01-2016-06-30 I samband med den ESF-ansökan om ett länsprojekt med hälsotema riktat till nyanlända med sammansatt

Läs mer

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv Janina Stenlund, Leg. sjuksköterska, Silviasjuksköterska Uppläggning Kognitiv svikt Anhörigsjukdom och anhörigstöd Nationella riktlinjer för vård och omsorg Metoder/förhållningssätt

Läs mer

Lerums vårdcentral

Lerums vårdcentral Lerums vårdcentral 2017-10-19 Bakgrund Patienter med utmattningssyndrom och stressrelaterade problem remitterades ofta till psykosociala teamet men bedömdes behöva annan behandling av teamet. Bristande

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut 2012 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Vårdcentralen Åsidan Nyköping Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 4 Organisation

Läs mer

Omsorgsförvaltningen / Särskiltboende / Sjögläntan

Omsorgsförvaltningen / Särskiltboende / Sjögläntan FÖRBÄTTRINGSARBETE BPSD SJÖGLÄNTAN VINSLÖV 2015/2016 Enhetschef Sjukgymnast Arbetsterapeut Sjuksköterska Teamledare BPSD Admin Anna-Lena Eriksson Håkan Nilsson Ingrid Nilsson Agneta Levander Jakobsson

Läs mer

Stöd och Beroendeteamet, Partille Att ge brukaren möjlighet och verktyg till att själv styra sin framtid

Stöd och Beroendeteamet, Partille Att ge brukaren möjlighet och verktyg till att själv styra sin framtid Partille kommun Stöd och Beroendeteamet, Partille Att ge brukaren möjlighet och verktyg till att själv styra sin framtid Att ha någon att prata med som är kunnig men som inte är fast i ett kontor var fantastiskt,

Läs mer

Samordning för Linnea. Ett samverkansprojekt mellan Landstinget Kronoberg och länets åtta kommuner.

Samordning för Linnea. Ett samverkansprojekt mellan Landstinget Kronoberg och länets åtta kommuner. Samordning för Linnea Ett samverkansprojekt mellan Landstinget Kronoberg och länets åtta kommuner. Bakgrund Nationell satsning Bättre liv för sjuka äldre Stärkta regionala strukturer inom äldreområdet

Läs mer

Minnesanteckningar: Temagrupp/NOSAM: Datum:

Minnesanteckningar: Temagrupp/NOSAM: Datum: Minnesanteckningar: Temagrupp/NOSAM: Datum: 2018-03-15 Kallade: Marie Berg, Närhälsan Vc Torslanda Ordförande Daniel Pus, Västra Hisingen, Göteborgs Stad Gunhild Unger Snygg Västra Hisingen, Göteborgs

Läs mer

Teamarbete med patienten i centrum 3863

Teamarbete med patienten i centrum 3863 1 (10) Landstingsstyrelsens förvaltning Södersjukhuset, medicin Projektledare Stina Petersson E-post stina.petersson@sll.se Teamarbete med patienten i centrum 3863 2 (10) Sammanfattning av satsningen Med

Läs mer

Hälsofrämjande gruppträffar

Hälsofrämjande gruppträffar Hälsofrämjande gruppträffar Två huvudinriktningar i patientundervisning Patriarkalisk ansats (auktoritär) Patienten får information utifrån vårdarens expertkunnande utan att hans/hennes behov uppmärksammas

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken. INTERVJU Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken. Goda råd är guld värda Att förebygga sjukdomar är en av hälso- och sjuk vårdens uppgifter. Den som

Läs mer

Patient- och närståendeutbildning

Patient- och närståendeutbildning Patient- och utbildning En uppdatering av PNU-processen med återkopplingsmodell för ömsesidigt lärande mellan patienter, och verksamheten. INTRODUKTION Välkommen och tack för att du tar dig tid att läsa

Läs mer

Förbättringsområde KOL

Förbättringsområde KOL Förbättringsområde KOL Bakgrund och mål Beskriv vad ni vill åstadkomma med detta förbättringsområde med koppling till ert uppdrag som vårdcentral och God vård (patientfokuserad, jämlik, i rimlig tid, kunskapsbaserad

Läs mer

RÅD till närstående Diagnos Sjukdomsutveckling/insikt Läkarbesök: Vara steget före Medicin

RÅD till närstående Diagnos Sjukdomsutveckling/insikt Läkarbesök: Vara steget före Medicin RÅD till närstående Diagnos Tag diagnosen som en utmaning och lär känna sukdomen. Stöd den parkinsondrabbades ansvar för sin hälsa, var delaktig i det förebyggande arbetet att morverka sjukdomsförloppet.

Läs mer

Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014

Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014 FoU Fyrbodal Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014 besvarat av assistenternas chefer. På kursen för personliga assistenter har deltagare kommit från åtta av Fyrbodals 14 kommuner.

Läs mer

Uteblivna besök Vårdcentralen Fröslunda År 2013

Uteblivna besök Vårdcentralen Fröslunda År 2013 EXAMENSARBETE 2013-05-23 Susanna Dagson Nordström Medicinsk Sekreterare, 400 yh-poäng Uteblivna besök Vårdcentralen Fröslunda År 2013 Stora torget 7 611 83 Nyköping Tfn 0155-24 87 85 info@campusnykoping.se

Läs mer

Minnesanteckningar från Operativ LedningsGruppen(OLG) västra Skaraborg Plats: Bokhållarrummet, Lidbeckska huset, Lidköping

Minnesanteckningar från Operativ LedningsGruppen(OLG) västra Skaraborg Plats: Bokhållarrummet, Lidbeckska huset, Lidköping 1 Minnesanteckningar från Operativ LedningsGruppen(OLG) västra Skaraborg 180202 Plats: Bokhållarrummet, Lidbeckska huset, Lidköping Närvarande: Sven-Ove Andersson, Eva Thimfors, Karin Utbo, Pernilla Magnusson,

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team NYKÖPING Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar och Ledare

Läs mer

Uppföljning Mobila närvårdsteamet (MiNT) Beslutad , av:

Uppföljning Mobila närvårdsteamet (MiNT) Beslutad , av: Uppföljning Mobila närvårdsteamet (MiNT) Beslutad 2018-01-01, av: Uppföljning Mobila närvårdsteamet (MiNT) 2(11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND...3 2 SYFTE MED MINT...3 3 RESULTAT...3 3.1 Bemanning...3

Läs mer

PRIORITERA MATEN - PRIOMAT

PRIORITERA MATEN - PRIOMAT PRIORITERA MATEN - PRIOMAT Sigrid Odencrants, Med Dr, leg ssk, universitetslektor Karin Blomberg, Anne-Marie Wallin, Jenny Windahl Vetenskaplig titel i ansökningar NUTRITIONSPROCESSEN OCH VÅRDINFORMATIK

Läs mer

Sammanfattning Tema A 2:3

Sammanfattning Tema A 2:3 Sammanfattning Tema A 2:3 Individualisering, utvärdering och utveckling av anhörigstöd är det tema som vi skall arbeta med i de olika nätverken. Socialdepartementet skriver i promemorian om det nya lagförslaget

Läs mer

Erfarenhet från ett år av Västermodellen

Erfarenhet från ett år av Västermodellen Erfarenhet från ett år av Västermodellen Återkoppling från genomförande och följeforskning i Göteborg Dalheimers hus, 18 oktober 2018 Övergripande reflektioner Förberedelse, urval, kontakt Intervju Seminarium,

Läs mer

BEMÖTANDEGUIDE RESPEKT FÖR MÄNNISKAN. Primärvårds- och rehabcentrum Region Kronoberg

BEMÖTANDEGUIDE RESPEKT FÖR MÄNNISKAN. Primärvårds- och rehabcentrum Region Kronoberg BEMÖTANDEGUIDE RESPEKT FÖR MÄNNISKAN Primärvårds- och rehabcentrum Region Kronoberg HÄLSA KUNSKAP OMTANKE FÖRORD BEMÖTANDEGUIDE FÖR PRIMÄRVÅRDS- OCH REHABCENTRUM I REGION KRONOBERG I alla undersökningar

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

INTRODUKTION STEG Övning ger färdighet. Träna gärna på intervjusituationen med en vän eller genom att filma dig själv och dina svar.

INTRODUKTION STEG Övning ger färdighet. Träna gärna på intervjusituationen med en vän eller genom att filma dig själv och dina svar. INTRODUKTION Ibland är en lyckad intervju allt som ligger mellan dig och ditt drömjobb. Många upplever därför anställnings intervjun som oerhört stressande, såväl de som söker sitt första jobb som de med

Läs mer

Kvalitetsbokslut VC Flen

Kvalitetsbokslut VC Flen Kvalitetsbokslut 2011 VC Flen Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 5 Organisation / Kompetens... 6 Verksamhetens uppdrag... 7 Måluppfyllelse... 8 Tillgänglighet... 9 Medicinska resultat...

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

KOL Min behandlingsplan

KOL Min behandlingsplan KOL Min behandlingsplan Namn: Varför får du den här behandlingsplanen? Behandlingsplanen är ett dokument som du skriver tillsammans med din läkare/sjuksköterska. Använd den tillsammans med annan information

Läs mer

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. För och nackdelar ur patienten/brukarens perspektiv Utvärderingsarbete - Johan Linder Leg Sjuksköterska, Fil mag Vänersborgs kommun FoU

Läs mer

PrimärvårdsKvalitet. Ett stöd för kvalitetsarbete på vårdcentralen och 08 Eva Arvidsson

PrimärvårdsKvalitet. Ett stöd för kvalitetsarbete på vårdcentralen och 08 Eva Arvidsson PrimärvårdsKvalitet Ett stöd för kvalitetsarbete på vårdcentralen 2017-02-01och 08 Eva Arvidsson eva.arvidsson@rjl.se Primärvårdens FoU-enhet, Futurum 2017-02-09 Innehåll Bakgrund & Syfte Vad är och hur

Läs mer

Flera lösningar för olika behov. Att utveckla personcentrerad vård

Flera lösningar för olika behov. Att utveckla personcentrerad vård Flera lösningar för olika behov Att utveckla personcentrerad vård Introduktion Utveckla nya arbetssätt för en personcentrerad vård Perspektivskifte från mottagare till medskapare Beteenden och behov hos

Läs mer

Tjänstedesign. Ulrica Sandzén Elina Svensson Sofia Axelsson

Tjänstedesign. Ulrica Sandzén Elina Svensson Sofia Axelsson Tjänstedesign Ulrica Sandzén Elina Svensson Sofia Axelsson Tjänstedesign Experio Lab Anna - projektet Finsam Värmland/Dalsland Tjänstedesign + Finsam Ett möte mellan vård och design. Designprocessen Anna-projektet

Läs mer

Närsjukvård Sjuhärad. Arbetsdag 25 augusti 2016

Närsjukvård Sjuhärad. Arbetsdag 25 augusti 2016 Närsjukvård Sjuhärad Arbetsdag 25 augusti 2016 Agenda 25 augusti 2016 13.00-13.30 Deltagare och förväntningar En blick tillbaka Händelse under våren och aktuell status 13.30-14.10 Regional status och uppföljningsprocess

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig Kvalitetsindex Standard, anhörig Rapport 20111103 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Det här bör göras för att primärvården ska lyckas med arbetet för bättre matvanor förslag från seminariedeltagare

Det här bör göras för att primärvården ska lyckas med arbetet för bättre matvanor förslag från seminariedeltagare 1 (9) Det här bör göras för att primärvården ska lyckas med arbetet för bättre matvanor förslag från seminariedeltagare Förslag från deltagare på Livsmedelsverkets seminarium Dåliga matvanor största riskfaktorn

Läs mer

Sammansättning av teamet

Sammansättning av teamet Teamarbete vid Astma/KOL Sjukvård är en lagsport där patienten är en del av teamet Sammansättning av teamet Det är uppgiften som avgör hur ett team sätts samman. Vilka är målen? Vilka olika kompetenser

Läs mer

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER INNEHÅLL En ny situation 1 Be om hjälp och stöd 2 Var medmänniska 4 Låt inte er omgivning styra 6 Ta hand om dig själv 8 Hitta saker att uppskatta 10

Läs mer

Förbättringsområde: Att få hypertonipatienter med högt BMI att gå ned i vikt.

Förbättringsområde: Att få hypertonipatienter med högt BMI att gå ned i vikt. Datum: 06-0-6 Ansvariga: Majja Hörnmark, enhetschef Anna Holm, Distriktssköterska Verksamhet: Bankeryds Vårdcentral Förbättringsområde: Att få hypertonipatienter med högt BMI att gå ned i vikt. Bakgrund

Läs mer

Välkommen till kurator

Välkommen till kurator Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för

Läs mer

Närvård i västra Sörmland

Närvård i västra Sörmland Närvård i västra Sörmland har varit i gång som projekt i två år. Jag har precis skrivit ihop en sammanfattning av arbetet som skett det senaste året, den går snart att läsa på hemsidan En sammanfattning

Läs mer

Bättre hälsa för personer med funktionsnedsättning Hur då?

Bättre hälsa för personer med funktionsnedsättning Hur då? Bättre hälsa för personer med funktionsnedsättning Hur då? Innehåll: - Vad innebär jämlik hälsa? - Vad anser SKL? - När uppstår ojämlikhet? - Vad kan kommuner och regioner göra? Jämlik hälsa! Vad avses?

Läs mer

Min Vårdplan Cancer i Stöd och behandling Utvärdering av piloter , Version 3

Min Vårdplan Cancer i Stöd och behandling Utvärdering av piloter , Version 3 Min Vårdplan Cancer i Stöd och behandling Utvärdering av piloter 2017-09-29, Version 3 Bakgrund Enlig den nationella cancerstrategin ska en individuell skriftlig vårdplan tas fram för varje patient med

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Arbetsmaterial. Region Östergötlands riktlinjer kring krav på vård av viss behandlare och diskriminering inom hälso- och sjukvården.

Arbetsmaterial. Region Östergötlands riktlinjer kring krav på vård av viss behandlare och diskriminering inom hälso- och sjukvården. Arbetsmaterial Region Östergötlands riktlinjer kring krav på vård av viss behandlare och diskriminering inom hälso- och sjukvården September, 2017 1 Arbetsmaterial 1 APT, Utbildningsdag, m m 2 Arbetsmaterial

Läs mer

Projekt Patientforum. En del av NSPH Skåne MICHELLE NILSSON, PROJEKTLEDARE LINDA MALTERIUS, PROJEKTMEDARBETARE

Projekt Patientforum. En del av NSPH Skåne MICHELLE NILSSON, PROJEKTLEDARE LINDA MALTERIUS, PROJEKTMEDARBETARE Projekt Patientforum En del av NSPH Skåne MICHELLE NILSSON, PROJEKTLEDARE LINDA MALTERIUS, PROJEKTMEDARBETARE Bakgrund Ett liknande arbetssätt används i egen regi i Stockholm, liksom det tidgare har gjorts

Läs mer

Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014

Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 1 (6) Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 Information angående Hundteamet ett projekt med terapi- och vårdhund inom bedriver under 2014 ett projekt med terapi- och vårdhund inom i första hand

Läs mer

Förbered rökstoppet 1

Förbered rökstoppet 1 Förbered rökstoppet I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Läkemedel vid rökstopp Stopp och Håll ut! Tobak och vikt Snus Ett material av Sluta-Röka-Linjen Grafisk

Läs mer

Liv och hälsa ung Särskolan 2017

Liv och hälsa ung Särskolan 2017 Liv och hälsa ung Särskolan 2017 Att vara i särklass En undersökning om ungas hälsa, livsvillkor och levnadsvanor Kortversion 1 Innehåll Inledning 2 Om Liv och hälsa ung 3 Förklaring till vanliga ord i

Läs mer

Tidig AT handledning. Bakgrund. Syfte. Material och metod. Resultat. Märta Umaerus Eleonor Sjöstrand 2009 2011

Tidig AT handledning. Bakgrund. Syfte. Material och metod. Resultat. Märta Umaerus Eleonor Sjöstrand 2009 2011 Tidig AT handledning Bakgrund Märta Umaerus Eleonor Sjöstrand 2009 2011 Redan vid antagningen till AT tjänst, samt sedan under första placeringen, var det tydligt för oss att vi saknade någon som kunde

Läs mer

Tid: Tisdag 8 maj 2018 kl. 9:30-12:00 Plats: Ängsklockan, plan 6, Ludvika lasarett

Tid: Tisdag 8 maj 2018 kl. 9:30-12:00 Plats: Ängsklockan, plan 6, Ludvika lasarett Hälso- och sjukvården Datum 2018-05-08 Sida 1 (6) Västerbergslagen Dnr Minnesanteckningar patientrådet Ludvika Tid: Tisdag 8 maj 2018 kl. 9:30-12:00 Plats: Ängsklockan, plan 6, Ludvika lasarett 1. Mötets

Läs mer

MS/Parkinsonprocessen - implementering av nationella riktlinjer baserat på personcentrerad processkartläggning

MS/Parkinsonprocessen - implementering av nationella riktlinjer baserat på personcentrerad processkartläggning MS/Parkinsonprocessen - implementering av nationella riktlinjer baserat på personcentrerad processkartläggning Annika Löfstedt Charlotte Jansson Arbetsterapeut Dietist Fysioterapeut/Sjukgymnast Kurator

Läs mer

Bilaga till FoU-rapport 2014:2. PERSONALENS UPPLEVELSE AV HEMSJUKVÅRD. Delaktighet

Bilaga till FoU-rapport 2014:2. PERSONALENS UPPLEVELSE AV HEMSJUKVÅRD. Delaktighet Bilaga 3. Samtliga kommentarer till frågorna om DELAKTIGHET Härnösands kommun -Beror tyvärr ofta på hur påstridig o stark brukaren och dess anhöriga är. -vi är i minsta detalj planerad i tid och det gäller

Läs mer

Vi som presenterar. Sofie Karlsson Erfaren förälder

Vi som presenterar. Sofie Karlsson Erfaren förälder Vi som presenterar Sofie Karlsson Erfaren förälder Margaretha Tauberman kurator i MS teamet Neurologi och Rehabiliteringskliniken Centralsjukhuset Karlstad/ Samordnare för patient och närståendeutbildning,

Läs mer

Teach back en samtalsmetod för ökad patientmedverkan och patientsäkerhet

Teach back en samtalsmetod för ökad patientmedverkan och patientsäkerhet 1 Teach back en samtalsmetod för ökad patientmedverkan och patientsäkerhet Ola Knutsson, Memeologen, Ledningsstaben 2 Lära ut eller inlärning Health literacy En resurs för att få tillgång till, förstå,

Läs mer

Erfarenheter från tvärprofessionellt seminarium november 2014

Erfarenheter från tvärprofessionellt seminarium november 2014 Erfarenheter från tvärprofessionellt seminarium november 2014 Hur föddes idén om ett tvärprofessionellt forum? Medverkande yrkesgrupper: Logopeder Tandhygienister Psykologer Dietister Socionomer Apotekare

Läs mer

Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1. Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv

Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1. Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1 Ont i nacken! Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv Inledning Förtroendemannagruppen för rörelseorganens

Läs mer

Utveckling av lärandemiljö. Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna.

Utveckling av lärandemiljö. Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna. Utveckling av lärandemiljö Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna. Utmaningar En snabb medicinsk utveckling i kombination med en åldrande befolkning ökar

Läs mer

Astma KOL mottagning Krokoms närvårdsområde Ägare Krokom HC Projekttid tom juni 2018

Astma KOL mottagning Krokoms närvårdsområde Ägare Krokom HC Projekttid tom juni 2018 180828 Slutrapport; Sjukdomsförebyggande utvecklingsuppdrag i Primärvården Astma KOL mottagning Krokoms närvårdsområde Ägare Krokom HC Projekttid 170901 tom juni 2018 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...

Läs mer

PROJEKT BROBYGGE (FaR) Vc Centrum/Sjukgymnastikenheten Växjö. Slutrapport

PROJEKT BROBYGGE (FaR) Vc Centrum/Sjukgymnastikenheten Växjö. Slutrapport PROJEKT BROBYGGE (FaR) Vc Centrum/Sjukgymnastikenheten Växjö Slutrapport 071016 1 Teamets medlemmar Ann-Katrin Alveblom ST läkare allmänmedicin Vc Centrum Mailadress: ann-katrin.alveblom@ltkronoberg.se

Läs mer

Hur jämlik är vården?

Hur jämlik är vården? Hur jämlik är vården? Nätverk uppdrag hälsa 6 maj 2011 Bengt Göran Emtinger Hur får vi en jämlik vård? Strategier för en jämlik vård 1. Ökad kunskap om hur vården ser ut i länet 2. Minskad skillnad i hjärt-

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Barn och Ungdomsråd Hälso och Sjukvård - Minnesanteckningar

Barn och Ungdomsråd Hälso och Sjukvård - Minnesanteckningar Minnesanteckning Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: Fastställandedatum: Upprättare: Elisabet V Sundgren Fastställare: Elisabet V Sundgren Barn och Ungdomsråd Hälso och Sjukvård - Minnesanteckningar

Läs mer

Sammanhållen Vård genom Enhetliga Arbetssätt (SVEA) Introduktion till samverkansmått för husläkarmottagningar

Sammanhållen Vård genom Enhetliga Arbetssätt (SVEA) Introduktion till samverkansmått för husläkarmottagningar Sammanhållen Vård genom Enhetliga Arbetssätt () Introduktion till samverkansmått för husläkarmottagningar Innehåll Kort information om samverkansmåtten Viktigt att känna till om samverkansmåtten Guide

Läs mer

22% Ex.rökare Rökare Aldrig rökt

22% Ex.rökare Rökare Aldrig rökt Hur finner man de oupptäckta patienterna med KOL och hur hantera lindrig/måttlig försämring av KOL på vårdcentral? 2 Sjuksköterskor : astma/kol utbildning (15 p) allergi (15 p) tobaksavvänjning (4.5 p)

Läs mer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik. Öka kompetensen hos de professionella som möter barn, påverka beslutsfattare

Läs mer

God vård vid demens BPSD SÄVSJÖ KOMMUN

God vård vid demens BPSD SÄVSJÖ KOMMUN God vård vid demens BPSD SÄVSJÖ KOMMUN Mål och mätning- vad vill vi uppnå? Målet: Att planerade aktiviteter/åtgärder från BPSDskattningar genomförs på samtliga demens avdelningar. I Oktober över 80% genomförda

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsbeskrivning Fyrislundsgatan 62 plan 4 och 5 Kontaktuppgifter Besöksadress: Fyrislundsgatan 62 Telefon: 018-727 69 45 vardochomsorg.uppsala.se www.sober.uppsala.se www.uppsala.se Sida 2 av 5

Läs mer

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt Tiden före och efter dödsfallet Maria Liljeroos Leg sjuksköterska, medicine doktor Hjärtsvikt innebär Hög mortalitet, 50% avlider inom 5 år Hög symtombörda

Läs mer

Filmen Hotell Vistet.

Filmen Hotell Vistet. Filmen Hotell Vistet https://www.youtube.com/watch?v=cog3brzm9vm Patienthotell- framtidens nya vårdform som tar tillvara på det friska Bedrivs utifrån ett traditionellt hotellkoncept Erbjuder medicinsk

Läs mer

Inkomna synpunkter och klagomål under perioden till

Inkomna synpunkter och klagomål under perioden till Inkomna synpunkter och klagomål under perioden 2014-03-01 till 2014-06-17 Äldreomsorg, Handikappomsorg, Individ- och familjeomsorg Sammanställning av inkomna synpunkter och klagomål under perioden 2014-03-01

Läs mer

Äldreomsorgens. värdegrund. Att möta människor i livets slutskede

Äldreomsorgens. värdegrund. Att möta människor i livets slutskede Äldreomsorgens värdegrund Att möta människor i livets slutskede Värdegrunden gäller ända till slutet Att jobba inom äldreomsorgen innebär bland annat att möta människor i livets slutskede. Du som arbetar

Läs mer

Ann-Sofie Edlund och Karima Assel Transkulturellt Centrum, Stockholms läns landsting 2017

Ann-Sofie Edlund och Karima Assel Transkulturellt Centrum, Stockholms läns landsting 2017 Barn som anhöriga i en migrationskontext -webbutbildning till baspersonal om hur man kan stödja barn och familj med psykisk ohälsa till återhämtning och nyorientering Ann-Sofie Edlund och Karima Assel

Läs mer

Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats?

Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats? Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats? Kan man förebygga demenssjukdomar? Christèl Åberg Leg sjuksköterska, Silviasjuksköterska,

Läs mer