Rapport Fake news och svenskarna vem eller vad kan vi lita på i digitaliseringen av samhället?

Transkript

1 Rapport Fake news och svenskarna vem eller vad kan vi lita på i digitaliseringen av samhället? En kartläggning av svenskarnas syn på falska nyheter och spridningen av dessa i sociala medier. Hur man ser på journalistiken och det kommande valet i ett fake news perspektiv Knowit AB

2 Innehållsförteckning Inledning. 3 Sammanfattning av huvudresultat 4 Undersökningens resultat. 7 DEL I BEGREPPET FAKE NEWS OCH MEDIA Över tre fjärdedelar av svenskarna känner till begreppet fake news Främsta associationer till fake news att vinklade och falska artiklar sprids som sanna Fler än var tionde har medvetet eller omedvetet spridit falska nyheter vidare Hälften uppger att de läser fake news minst en gång i veckan De flesta litar på svenska medier, men var tredje svensk gör det inte DEL II SOCIALA MEDIER Närmare tre av fyra delar sällan eller aldrig innehåll i sociala medier Fler än var tredje är ganska eller mycket oroliga över utvecklingen med sociala medier Många tar del av villkoren för sociala medier men var fjärde gör det inte Tre av fyra anser att människor delar personlig information på nätet alltför lättvindigt De flesta oroas inte av de kan sprida felaktig information DEL III KÄLLKRITIK OCH INFORMATION Många tycker andra kan bli bättre men att de själva är ganska bra på källkritik En majoritet menar att människor inte alltid är kunniga nog att genomskåda felaktig information Hälften anser att Sverige är ett tacksamt mål för krafter som vill sprida desinformation Fyra av tio är mycket mer vaksamma kring vilken information man sprider vidare DEL IV POLITIK OCH FAKE NEWS En majoritet håller med om att fake news är ett hot mot demokratin men svårt att stoppa Kvinnor mer hoppfulla om att fake news kan stoppas utan påverkan på yttrandefriheten Närmare var tredje menar att politiker och partier medvetet sprider fake news En fjärdedel av svenskarna är oroliga för att andra länder ska manipulera nyheterna inför det kommande valet Drygt var tionde svensk litar aldrig på fakta som politiker presenterar DEL V IT OCH SPRIDNING AV FALSKA NYHETER IT både löser och skapar nya problem menar många vad gäller informationen på nätet Allt svårare att sprida korrekt information på nätet framöver menar många Demografi 28 2

3 Inledning Knowit har låtit genomföra denna undersökning av svenskarnas syn på begreppet fejknyheter (fake news). I kölvattnet av nya avslöjanden kring det amerikanska presidentvalet och dess trollfabriker, blir det alltmer uppmärksammat hur omfattande de digitala spår vi alla lämnar efter oss dagligen kan användas av såväl kommersiella som politiska aktörer. Begreppet fake news, det vill säga medvetet snedvriden information i artiklar och inlägg via sociala medier, har etablerat sig. I Sverige rustar statsmakten sig för att minska samhällets sårbarheter för olika former av attacker och manipulationer inför det kommande valet. Data som hanteras i olika it-system kan användas för både goda och mindre goda syften. Knowit vill värna de goda krafterna och de stora positiva möjligheter som finns med de nya digitala förutsättningarna. Det kräver samtidigt kunskap och källkritik, förståelse för riskerna med manipulationer av olika former. För att hantera de nya digitala hoten, datamining och manipulationer, krävs såväl bättre tekniska lösningar som en större samhällelig förståelse för de risker som faktiskt finns. Denna undersökning bland allmänheten söker svar på frågor kring rädslor/oro för att bli utsatt för fejknyheter och vad man anser kan vaccinera oss i den alltmer datadrivna verklighet vi alla lever i och som it-bolagen har möjligheter att bidra till en större motståndskraft mot i samhället. Genomförandet Undersökningen är genomförd under perioden januari 2018 via YouGov Sverige Internetpanel. Ett representativt urval av män och kvinnor, 18 år och äldre i Sverige, avseende ålder, kön, region och partival vid senaste riksdagsvalet, ingår bland respondenterna. Data vägdes utifrån kriterierna kön, ålder och region mot bakgrund av en modell från Statistiska Centralbyrån, så att resultatet är representativt för befolkningen i förhållande till det totala antalet personer som har deltagit i undersökningen. Om Knowit Knowit AB (publ) är ett konsultbolag som, inom den allt snabbare digitaliseringen, skapar unika kundvärden genom att erbjuda gränsöverskridande leveranser från tre affärsområden, Experience, Insight och Solutions. Det är förmågan att kombinera kompetenser inom design och kommunikation, managementkonsulting samt it, som skiljer oss från andra konsultbolag. Vår kultur präglas av öppenhet, förståelse för kundens affär, hög specialistkompetens och en vilja att ständigt utvecklas. Knowit etablerades 1990 och har idag cirka 2000 medarbetare representerade på 14 orter i Sverige och på fem i Norge samt en vardera i Danmark, Estland, Finland, och Tyskland. Knowit AB (publ) är noterat på den Nordiska Börsen i Stockholm. För mer information om Knowit, besök gärna knowit.se 3

4 Sammanfattning Att 50 procent av svenskarna uppger att de läser fake news minst en gång i veckan och 19 procent gör det varje dag är i sig uppseendeväckande och visar att fake news är en verklig utmaning för oss alla framöver. It-teknik och inte minst nyare tekniker som artificiell intelligens i all ära, men den mänskliga aspekten av digitaliseringen i stort, kommer att vara nästa stora trend. Ibland har vi människor en tendens att förlita oss helt på tekniken, men det nya svarta kommer att vara hur vi samspelar med den nya tekniken, vilket kommer vara en nyckelfaktor när nu automationens roll i vardagen blir allt vanligare och smartare Trevlig läsning! Per Wallentin, koncernchef Knowit Sammanfattning del I Begreppet fake news och media Över tre fjärdedelar av svenskarna känner till begreppet fake news. Närmare åtta av tio, 78 procent, känner till begreppet fake news. Drygt var tionde, 11 procent, är dock osäkra och lika många känner inte till begreppet. Ålder och utbildning är faktorer som påverkar. Associationer till fake news att vinklade artiklar och bevisat falska artiklar sprids som sanna. En majoritet associerar fake news till att vinklade och delvis korrekta artiklar sprids som sanna (59 procent). Utbildning är en faktor som påverkar. Fler än var tionde har medvetet eller omedvetet spridit falska nyheter vidare. En majoritet uppger att man inte sprider fake news i någon form. Men drygt var tionde, 12 procent, är osäkra på om man gjort det eller inte. Utbildning är en faktor som påverkar. Hälften uppger att de läser fake news minst en gång i veckan. Närmare var femte, 19 procent, uppger att de gör det dagligen. Män uppger daglig läsning i högre grad än kvinnor, 26 procent respektive 13 procent. De flesta litar på svenska medier, men var tredje svensk gör det inte. 60 procent svarar att de litar på de svenska mediernas nyhetsrapportering. Flest uppger att de litar på de traditionella nyhetsmedierna, som SVT, SR och dagspress (50 procent). Närmare var tredje uppger att de inte litar på den svenska medierapporteringen. Ålder och utbildning är faktorer som påverkar svaren. 4

5 Sammanfattning del II Sociala medier Närmare tre av fyra delar sällan eller aldrig innehåll i sociala medier. 73 procent, delar sällan eller aldrig innehåll i sociala medier. Fler än var tredje är ganska eller mycket oroliga över möjligheterna att sprida korrekt information på nätet framöver. 36 procent är ganska eller mycket oroliga över framtiden för att sprida korrekt information i sociala medier. Ålder är en faktor som påverkar svaren. Många tar del av villkoren för sociala medier men var fjärde gör det inte. 43 procent instämmer helt eller delvis i att man alltid läser villkoren innan man godkänner sin profil på sociala medier. Ålder och kännedom om begreppet fake news påverkar svaren. Tre av fyra anser att människor delar personlig information på nätet alltför lättvindigt. 76 procent instämmer helt eller delvis i att människor delar personlig information alldeles för lättvindigt på nätet. Ålder och kännedom om begreppet fake news påverkar svaren. De flesta oroas inte av de kan sprida felaktig information. 54 procent oroas lite eller inte alls av att de sprider felaktig information eller nyheter vidare i sociala medier. Sammanfattning del III Källkritik och information Många tycker andra kan bli bättre men att de själva är ganska bra på källkritik. 82 procent instämmer helt eller delvis i att människor generellt behöver bli bättre på källkritik. 32 procent instämmer helt eller delvis i att de själva behöver bli bättre på källkritik. Ålder och kön påverkar svaren. En majoritet anser att människor inte är tillräckligt kunniga att genomskåda felaktig information. 52 procent anser att svenskarna generellt inte är tillräckligt kunniga i att genomskåda felaktig information. Bland dem som känner till begreppet fake news är andelen än högre som anser detta, 58 procent. Hälften anser att Sverige är ett tacksamt mål för krafter som vill sprida desinformation 50 procent instämmer helt eller delvis i att Sverige är ett tacksamt mål för desinformationskampanjer. Fyra av tio är mycket mer vaksamma kring vilken information man sprider vidare. 41 procent, uppger att man är mycket mer vaksam kring vilken information man sprider. Likaså uppger närmare var fjärde, 37 procent, att man är mer vaksam vilken information man tar del av. Kännedom om begreppet fake news och ålder påverkar svaren. 5

6 Sammanfattning del IV Politik och fake news En majoritet håller med om att fake news är ett hot mot demokratin men svårt att stoppa. 71 procent instämmer i att fake news utgör ett hot mot demokratin. Ålder och kännedom om begreppet fake news påverkar svaren. Kvinnor mer hoppfulla om att fake news kan stoppas utan påverkan på yttrandefriheten. 47 procent tror inte att fake news kan stoppas helt utan att det påverkar yttrandefriheten eller demokratin. Kännedom om begreppet fake news och kön påverkar svaren. Närmare var tredje menar att politiker och partier medvetet sprider fake news. 32 procent, instämmer helt eller delvis i att fake news sprids medvetet av svenska politiker och partier. Kännedom om begreppet fake news påverkar svaren. En fjärdedel av svenskarna är oroliga för att andra länder ska manipulera nyheterna inför det kommande valet. 25 procent uppger att de alltid eller oftast är oroliga för att andra länder ska manipulera nyhetsflödet inför Riksdagsvalet i år. Bland de som använder Twitter minst en gång i månaden är andelen oroliga 41 procent. Drygt var tionde svensk litar aldrig på fakta som politiker presenterar. 12 procent, litar aldrig på fakta som svenska politiker presenterar. 39 procent, litar alltid eller oftast på de fakta som politiker presenterar. Andelen är ännu lite högre bland de som uppgett att de känner till begreppet fake news (42 procent). Utbildningsbakgrund och ålder påverkar svaren. Sammanfattning del V IT och spridning av falska nyheter IT både löser och skapar nya problem menar många vad gäller informationen på nätet. 37 procent menar att IT både utgör en möjlighet och bäddar för nya utmaningar eller problem vad gäller förtroendet för den information som delas på nätet. Kännedom om begreppet fake news påverkar svaren. Allt svårare att sprida korrekt information på nätet framöver menar många. 31 procent menar att förutsättningarna för att sprida korrekt information på nätet det kommande årtiondet kommer vara ungefär samma som idag. Ålder och kännedom om begreppet fake news påverkar svaren. 6

7 Undersökningsresultat Del I BEGREPPET FAKE NEWS OCH MEDIA Över tre fjärdedelar av svenskarna känner till begreppet fake news Sen Donald Trump blev president i USA 2016 har begreppet "fake news", falska nyheter, förekommit flitigt i medierapporteringen. Falska nyheter anges ha påverkat den amerikanska presidentvalskampanjen 2016 i hög grad. Bakgrunden är att en stor del av den amerikanska befolkningen använder Facebook eller Twitter för att läsa nyheter. Detta i kombination med politisk polarisering och så kallade filterbubblor, ledde till att läsarna i huvudsak bara läste rubriker till artiklar och inte hela artikeln. Följden blev att fejknyheter, det vill säga påhittade nyheter skapade enbart för att förvirra läsare eller för att maximera webbläsartrafik och därmed annonsintäkter, fick stor spridning och uppfattades som äkta av många. Närmare åtta av tio, 78 procent, känner till begreppet fake news efter att ha tagit del av ingressen ovan. Drygt var tionde, 11 procent, är dock osäkra och lika många känner inte till begreppet. Högst andel som svarat ja finns i gruppen år, där 86 procent svarar ja. Likaså skiljer sig kännedomen åt mycket beroende på utbildningsgrad 63 procent (enbart Grundskola) och 86 procent (universitetsutbildning) känner igen begreppet. Fler än var tredje känner till begreppet fake news 9% 2% 11% 78% Ja Nej Osäker Vet ej Fråga 1a: Kände du till begreppet fake news innan du läste denna ingress? 7

8 Främsta associationer till fake news som begrepp att vinklade artiklar och bevisat falska artiklar sprids som sanna En majoritet associerar fake news till att vinklade och delvis korrekta artiklar sprids som sanna (59 procent). Utbildningsnivån spelar också in hur man svarar - 65 procent av dem med universitetsutbildning anser detta som den främsta associationen medan andelen för de med grundskoleutbildning är 52 procent. Andelen som förknippar fake news med skapandet av konspirationsteorier är som lägst bland de med grundskoleutbildning där 25 procent (38 procent totalt) uppger detta. Vinklade nyheter sprids som sanna Fråga 1b: Vilka av följande alternativ associerar du främst med fake news? (flera svarsalternativ möjliga) 8

9 Fler än var tionde har medvetet eller omedvetet spridit falska nyheter vidare En majoritet uppger att man inte sprider fake news i någon form. Men drygt var tionde, 12 procent, är osäkra på om man gjort det eller inte. Bland de som inte känner till begreppet fake news är andelen än högre osäkra, där drygt var femte, 22 procent, inte vet om man spridit sådana nyheter. Andelen som spridit fake news bland de med endast avslutad grundskoleutbildning är 16 procent jämfört med 10 procent bland de med högre avslutad utbildning (universitet/högskola). Bland studenter uppger var fjärde, 25 procent, att man spridit fake news. Majoritet har inte spridit fake news 10% 68% 22% 12% 78% 10% 12% 76% 12% Ja Nej Vet ej Fråga 1c: Har du själv spridit fake news i någon form? (ett alternativ) 9

10 Hälften uppger att de läser fake news minst en gång i veckan Hälften, 50 procent, uppger att de läser fake news minst en gång i veckan. Närmare var femte, 19 procent, uppger att de gör det dagligen. Män uppger daglig läsning i högre grad än kvinnor, 26 procent respektive 13 procent. Bland de som inte känner till begreppet fake news uppger 13 procent att de aldrig läser fake news. Hälften uppger att de läser fake news minst en gång i veckan 6% 22% 15% 13% 44% 23% 33% 23% 3% 18% 19% 31% 22% 5% 23% Dagligen Minst en gång i veckan Någon gång i månaden Aldrig Vet ej Fråga 1d: Hur ofta bedömer du att du läser fake news? (ett alternativ) 10

11 De flesta litar på svenska medier, men var tredje svensk gör det inte En majoritet av svenskarna, 60 procent, svarar att de litar på de svenska mediernas nyhetsrapportering. Flest uppger att de litar på de traditionella nyhetsmedierna, som SVT, SR och dagspress (50 procent). Fem procent menar att de litar på svenska medier, men bara på kända journalister. Fem procent uppger att de litar på nyheter via sociala medier. Närmare var tredje, 32 procent, uppger att de inte litar på den svenska medierapporteringen. Fler män än kvinnor svarar nej på denna fråga 37 procent bland männen och 27 procent bland kvinnorna. Minst tillitsfulla till svenska medier är man i åldern år där 41 procent svarar att man inte litar på svenska nyhetsmedier. Utbildningsnivån avspeglar sig också i svaret där 25 procent svarar nej bland de med universitet som högsta utbildning vs 40 procent bland de med enbart avslutad grundskoleutbildning. Svenskarna litar på de traditionella mediernas rapportering 51% 28% 20% 62% 33% 5% 60% 32% 8% Ja Nej Vet ej Fråga 1e: Litar du på svenska nyhetsmedier? (ett alternativ) 11

12 DEL II - SOCIALA MEDIER Närmare tre av fyra delar sällan eller aldrig innehåll i sociala medier 73 procent, delar sällan eller aldrig innehåll i sociala medier. Drygt var femte, 18 procent, delar innehåll antingen direkt eller bara då man säkerställt att innehållet är sant. Studenter och egenföretagare är mest benägna att dela innehåll efter att de säkerställt att det är sant 24 procent respektive 29 procent uppger detta (16 procent totalt). De sociala medier som det delas mest ifrån bland regelbundna användare är från Twitter (29 procent) och Reddit (32 procent). Många undviker att dela innehåll i sociala medier 9% 2% 16% Delar direkt med andra, oavsett om jag är säker på att innehåller är sant Delar direkt med andra, men bara om jag är säker på att innehållet är sant 34% Delar sällan innehåll 39% Delar aldrig innehåll Inget av ovanstående Fråga 2a: När du hittar intressant innehåll i sociala medier, vad av följande gör du då? (ett alternativ) 12

13 Fler än var tredje är ganska eller mycket oroliga över möjligheterna att sprida korrekt information på nätet framöver Fler än var tredje, 36 procent, är ganska eller mycket oroliga över framtiden för att sprida korrekt information i sociala medier. I åldersgruppen år uppger 52 procent att man är ganska eller mycket oroad. Fler än var tredje oroliga för utvecklingen med sociala medier 24% 9% 31% Mycket lite eller inte alls orolig En aning orolig Ganska eller mycket orolig Vet ej 36% Fråga 2b: Tror du att förutsättningarna för att sprida korrekt information på nätet de kommande 10 åren kommer att försämras eller förbättras jämfört med idag? (ett alternativ) 13

14 Många tar del av villkoren för sociala medier men var fjärde gör det inte Drygt 4 av 10, 43 procent, instämmer helt eller delvis i att man alltid läser villkoren innan man godkänner sin profil på sociala medier. Andelen som tar del av villkoren är något lägre bland dem som inte känner till begreppet fake news där 40 procent instämmer helt eller delvis. I åldersgruppen år svarar dock 40 procent att man instämmer lite eller inte alls i påståendet (25 procent totalt). Många läser villkoren för sociala medier 22% 24% 40% 14% 26% 23% 44% 7% 25% 23% 43% 9% Instämmer lite eller inte alls Varken eller Instämmer helt eller delvis Vet ej Fråga 2c: Påstående - Jag läser alltid villkoren innan jag godkänner min profil på sociala medier 14

15 Tre av fyra anser att människor delar personlig information på nätet alltför lättvindigt Över tre fjärdedelar, 76 procent, instämmer helt eller delvis i att människor delar personlig information alldeles för lättvindigt på nätet. Bland de som känner till begreppet fake news är andelen än högre, 80 procent. I åldersgrupperna respektive är andelen som instämmer helt eller delvis lägre, 66 procent i respektive grupp. En majoritet anser att vi delar personlig information för lättvindigt 8% 15% 62% 15% 4% 11% 80% 5% 4% 12% 76% 8% Instämmer lite eller inte alls Varken eller Instämmer helt eller delvis Vet ej Fråga 2d: Påstående - Människor delar personlig information på nätet alldeles för lättvindigt, tex. via Facebook Quiz 15

16 De flesta oroas inte av de kan sprida felaktig information men närmare var sjätte gör det Över hälften, 54 procent, oroas lite eller inte alls av att de sprider felaktig information eller nyheter vidare i sociala medier. Lägst oro finns bland dem som uppgivit att man inte känner till begreppet fake news. De flesta oroas inte av att de sprider felaktig information eller nyheter 45% 26% 12% 17% 56% 23% 18% 3% 54% 24% 16% 6% Instämmer lite eller inte alls Varken eller Instämmer helt eller delvis Vet ej Fråga 2e: Påstående - Jag är orolig för att jag ska sprida felaktig information/nyheter i sociala medier 16

17 DEL III KÄLLKRITIK OCH INFORMATION Många tycker andra kan bli bättre men att de själva är ganska bra på källkritik Drygt 8 av 10, 82 procent, instämmer helt eller delvis i att människor generellt behöver bli bättre på källkritik. Bland de som känner till begreppet fake news är andelen än högre, 89 procent. Generellt ökar andelen som instämmer med utbildningsnivå. Jämförelsevis instämmer drygt var tredje, 32 procent, helt eller delvis i att de själva behöver bli bättre på källkritik (fig. 3b). Fler kvinnor (40 procent), än män (24 procent) instämmer helt eller delvis i detta. Drygt 8 av 10 instämmer i att andra behöver bli bättre på källkritik 9% 21% 56% 14% 1% 7% 89% 3% 3% 10% 82% 5% Instämmer lite eller inte alls Varken eller Instämmer helt eller delvis Vet ej Påstående 3a: Påstående - Jag anser att människor generellt behöver bli bättre på källkritik Drygt var tredje instämmer helt eller delvis i att de själva behöver bli bättre på källkritik 18% 32% 33% 17% 38% 28% 32% 2% 33% 29% 32% 6% Instämmer lite eller inte alls Varken eller Instämmer helt eller delvis Vet ej Påstående 3b: Påstående - Jag behöver bli bättre på källkritik 17

18 En majoritet anser att människor inte är tillräckligt kunniga att genomskåda felaktig information Drygt hälften, 52 procent, anser att svenskarna generellt inte är tillräckligt kunniga i att genomskåda felaktig information. Bland dem som känner till begreppet fake news är andelen än högre som anser detta, 58 procent. Bland de som inte känner till begreppet fake news anser en högre andel att människor är kapabla att genomskåda felaktig information. Människor är tillräckligt kunniga för att genomskåda felaktig information 37% 33% 14% 16% 58% 24% 15% 3% 52% 28% 14% 6% Instämmer lite eller inte alls Varken eller Instämmer helt eller delvis Vet ej Fråga 3c: Påstående - Människor är tillräckligt kunniga för att genomskåda felaktig information 18

19 Hälften anser att Sverige är ett tacksamt mål för krafter som vill sprida desinformation Hälften, 50 procent, instämmer helt eller delvis i att Sverige är ett tacksamt mål för desinformationskampanjer. Andelen som anser det är än högre, 53 procent, bland de som känner till begreppet fake news än bland dem som inte känner till begreppet (38 procent). Halva befolkningen anser att Sverige är ett tacksamt mål för desinformationskampanjer 9% 28% 38% 25% 9% 29% 53% 9% 10% 28% 50% 12% Instämmer lite eller inte alls Varken eller Instämmer helt eller delvis Vet ej Fråga 3d: Påstående - Sverige är ett tacksamt mål för dem som vill sprida felaktig information i syfte att skapa förvirring eller ekonomisk vinning 19

20 Fyra av tio är mycket mer vaksamma kring vilken information man sprider vidare Fyra av tio, 41 procent, uppger att man är mycket mer vaksam kring vilken information man sprider. Än mer bland dem som känner till begreppet fake news där 44 procent uppger samma svar. Likaså uppger närmare var fjärde, 37 procent, att man är mer vaksam vilken information man tar del av. Också här är andelen högre bland dem som svarat att de känner till begreppet fake news. Andelen som svarar att debatten kring fake news inte påverkat dem alls är högst bland de som inte känner till begreppet 36 procent vs 24 procent bland dem som känner till begreppet fake news. Lägst oro för framtiden med de sociala medierna finns i åldersgruppen år. Där svarar 11 procent att man är det (totalt 23 procent). Bland regelbundna användare (minst en gång per månad), av Twitter och Snapchat uppger 33 procent respektive 26 procent att man delar mycket mindre material idag än för ett år sedan. Många allt mer vaksamma kring vad man sprider för information Är mycket mer vaksam kring vilken information jag lämnar ut/sprider i sociala medier 29% 41% 44% Är mycket mer vaksam kring den information jag tar del av 23% 37% 41% Debatten har inte påverkat mig alls 24% 27% 36% Är oroad över framtiden för de sociala medierna 18% 23% 24% Använder sociala medier mindre generellt 21% 18% 22% Delar mindre material än jag brukade göra för ett år sedan 20% 18% 21% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50% Fråga 3e: Vad av följande har du gjort, om du tänker på debatten om att de stora medieaktörerna (tex. Facebook, Google, Twitter) vet så mycket om dina vanor på nätet? (flera alternativ möjliga) 20

21 DEL IV POLITIK OCH FAKE NEWS En majoritet håller med om att fake news är ett hot mot demokratin men svårt att stoppa Drygt 7 av 10, 71 procent, instämmer i att fake news utgör ett hot mot demokratin. Men bland de yngre, år, är andelen som instämmer som lägst (55 procent). Bland de som känner till begreppet fake news anser närmare 8 av 10 (78 procent) att fake news är ett hot mot demokratin. Majoritet anser att fake news är ett hot mot demokratin 8% 17% 47% 28% 5% 13% 78% 4% 6% 14% 71% 9% Instämmer lite eller inte alls Varken eller Instämmer helt eller delvis Vet ej Fråga 4c: Påstående Fake news är ett hot mot demokratin. 21

22 Kvinnor mer hoppfulla om att fake news kan stoppas utan påverkan på yttrandefriheten Närmare hälften, 47 procent, tror inte att fake news kan stoppas helt utan att det påverkar yttrandefriheten eller demokratin. Bland de som uppgett att de känner till begreppet fake news är andelen något högre, 50 procent. En högre andel män instämmer helt eller delvis i påståendet än kvinnor 52 procent jämfört med 43 procent bland kvinnorna. Kvinnor mer hoppfulla om att fake news kan stoppas 10% 23% 36% 31% 23% 21% 50% 6% 20% 21% 47% 12% Instämmer lite eller inte alls Varken eller Instämmer helt eller delvis Vet ej Fråga 4d: Påstående Fake news kan inte stoppas helt utan att det påverkar yttrandefriheten/demokratin 22

23 Närmare var tredje menar att politiker och partier medvetet sprider fake news Drygt 3 av 10, 32 procent, instämmer helt eller delvis i att fake news sprids medvetet av svenska politiker och partier. Bland de som känner till begreppet fake news är andelen som instämmer något högre, 35 procent. Bland de som inte känner till begreppet fake news instämmer drygt var femte i påståendet, 22 procent. Var tredje anser att svenska politiker sprider fake news medvetet 19% 25% 22% 34% 32% 26% 35% 7% 29% 25% 32% 13% Instämmer lite eller inte alls Varken eller Instämmer helt eller delvis Vet ej Fråga 4e: Påstående Svenska politiker/partier ägnar sig medvetet åt att sprida fake news 23

24 En fjärdedel av svenskarna är oroliga för att andra länder ska manipulera nyheterna inför det kommande valet En fjärdedel, 25 procent, uppger att de alltid eller oftast är oroliga för att andra länder ska manipulera nyhetsflödet inför Riksdagsvalet i år. Bland de som använder Twitter minst en gång i månaden är andelen oroliga 41 procent. Var fjärde svensk oroar sig över manipulerade nyheter 3% 18% 30% 17% 32% 10% 17% 43% 17% 13% 8% 17% 40% 17% 17% Alltid Oftast Sällan Aldrig Vet ej/osäker Fråga 4f: Är du orolig för att andra länder ska manipulera nyheter inför riksdagsvalet i Sverige 2018? (ett alternativ) 24

25 Drygt var tionde svensk litar aldrig på fakta som politiker presenterar Drygt var tionde, 12 procent, litar aldrig på fakta som svenska politiker presenterar. Drygt 4 av 10, 39 procent, litar alltid eller oftast på de fakta som politiker presenterar. Andelen är ännu lite högre bland de som uppgett att de känner till begreppet fake news (42 procent). Utbildningsbakgrund påverkar också resultaten. Svarande med endast grundskoleutbildning misstror politiker i högre grad än svarande med högre utbildning 64 procent av dem med grundskola uppger att de sällan eller aldrig litar på fakta från politiker, jämfört med 45 procent bland dem med universitetsutbildning. Bland åldersgruppen åringar uppger 54 procent att de alltid eller oftast litar på fakta från politiker, jämfört med åringarna där 33 procent uppger samma sak. Var tionde litar aldrig på fakta från politiker 1% 23% 34% 17% 25% 0% 42% 40% 10% 8% 1% 38% 38% 12% 11% Alltid Oftast Sällan Aldrig Vet ej/osäker Fråga 4g: Litar du på den fakta som politiker presenterar i debatter och artiklar? (ett alternativ) 25

26 DEL V IT OCH SPRIDNING AV FALSKA NYHETER IT både löser och skapar nya problem menar många vad gäller informationen på nätet Drygt 4 av 10 (37 procent) menar att IT både utgör en möjlighet och bäddar för nya utmaningar eller problem vad gäller förtroendet för den information som delas på nätet. Andelen som tror detta är lägre bland dem som inte känner till begreppet fake news (26 procent), än bland dem som känner till begreppet (40 procent). IT både löser och skapar nya problem menar många Den kommer att lösa vissa utmaningar, men kommer också hela tiden att skapa nya problem/utmaningar 26% 37% 40% Den spelar mindre roll då det är människors beteenden som måste förändras 23% 27% 28% Den kommer vara en väsentlig ingrediens för att komma tillrätta med spridningen av fake news 2% 6% 7% 30% Vet ej 50% 25% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50% Fråga 5a: Vilken betydelse tror du att informationstekniken (t.ex. Artificiell Intelligens) kommer att ha för människors förtroende för informationen på nätet i framtiden? (ett alternativ) 26

27 Allt svårare att sprida korrekt information på nätet framöver menar många Drygt var tredje, 31 procent, menar att förutsättningarna för att sprida korrekt information på nätet det kommande årtiondet kommer vara ungefär samma som idag. I åldersgruppen anser 38 procent detsamma. Något fler, 35 procent, menar att förutsättningarna snarare kommer att försämras eller försämras väsentligt. Mest pessimistiska är man i åldersgruppen där närmare hälften, 47 procent, anser att förutsättningarna kommer försämras eller försämras väsentligt. Att sprida korrekt information på nätet kommer att bli allt svårare Förbättras väsentligt 2% 2% 5% Förbättras 11% 15% 16% Vara ungefär samma 28% 31% 32% Försämras 18% 26% 28% Försämras väsentligt 5% 9% 10% Vet ej 13% 17% 33% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% Fråga 5b: Tror du att förutsättningarna för att sprida korrekt information på nätet de kommande 10 åren kommer att försämras eller förbättras jämfört med idag? (ett alternativ) 27

28 BILAGOR - DEMOGRAFI Kön 68% 32% 48% 52% 53% 47% Kvinna Man Åldersgrupper 21% 17% 18% 18% 11% 15% 12% 18% 19% 19% 19% 15% 14% 18% 19% 18% 17% 15% Sysselsättning 25% 10% 18% 38% 1% 8% 21% 10% 33% 27% 6% 5% 22% 10% 30% 29% 5% 5% Arbetar ej Studerande/lärling/elev Tjänsteman Arbetare Egen företagare Annat 28

29 Utbildning 9% 60% 29% 1% 5% 47% 48% 1% 6% 50% 44% 1% Folkskola/Grundskola Gymnasium/Efter-gymnasial Universitet/Högskola/Forskarutbildning Vill ej uppge Sociala medieanvändning (minst en ggr per månad) 79% 17% 14% 10% 53% 31% 15% 3% 3% 7% 83% 29% 14% 22% 56% 23% 11% 5% 3% 8% 82% 26% 14% 20% 55% 25% 12% 4% 3% 8% Facebook LinkedIn Google+ (ej sökmotorn) Twitter Instagram Snapchat Pinterest Tumblr Reddit Ingen av dessa 29