TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KS-2018/

Transkript

1 i Huddinge TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer KS-2018/ (3) Handläggare Eric Tällberg Eric.Tallberg@huddinge.se Kommunstyrelsen Förlängning av intentionsavtal mellan Huddinge kommun och Huddinge Samhällsfastigheter AB avseende Utsäljeskolan 2 och del av fastigheten Utsälje 1:101 Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Tilläggsavtal till intentionsavtal mellan Huddinge kommun och Huddinge Samhällsfastigheter AB rörande inom fastigheten Utsäljeskolan 2 & del av fastigheten Utsälje 1:101 inom kommundelen Snättringe i enlighet med bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat den 31 oktober 2018, godkänns. Sammanfattning Intentionsavtal avseende utbyggnad av Utsäljeskolan med Huddinge Samhällsfastigheter AB(tidigare Huge Fastigheter AB), nedan kallad HUSF, godkändes i kommunfullmäktige i september 2016 för att reglera förutsättningarna för framtagandet av en ny detaljplan för området, för att reglera förutsättningarna för genomförandet av detaljplanen och förutsättningarna för en eventuell framtida överlåtelse av mark. Arbetet med att ta fram en ny detaljplan för området inledes under våren 2016 i samband med att kommunstyrelsens förvaltning erhöll ett förnyat planuppdrag. Detaljplanearbetet har därefter dragit ut på tiden p.g.a. tillkommande utredningar vilket har medfört att mark- och genomförandeavtal inte hinner tecknas innan intentionsavtalet löper ut den 31 december Enligt reviderad tidplan kan detaljplanen för Utsäljeskolan antas och mark- och genomförandeavtal tecknas i maj Enligt bilagt tilläggsavtal föreslås intentionsavtalet därför förlängas t.o.m. 30 juni Förlängningen bedöms vara tillräcklig för att ge marginal för ytterligare oförutsedda förskjutningar av tidplanen. Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsens förvaltning erhöll i april 2015 planuppdrag för en utbyggnad av Utsäljeskolan. För att förtydliga planuppdraget erhölls senare i augusti 2016 ett förnyat planuppdrag i samband med att kommunstyrelsen beslutade om det nu gällande intentionsavtalet, senare godkänt i kommunfullmäktige KS-2016/454. HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn huddinge@huddinge.se Huddinge kommun Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge Kommunalvägen 28 Tfn vxl

2 i Huddinge TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer KS-2018/ (3) Detaljplanen syftar till att ge förutsättningar för att området kan planläggas för en nybyggnation av befintlig skola inklusive ny idrottshall och nya specialsalar inom fastigheten Utsäljeskolan 2. Efter nybyggnationen ska skolan ha utökat sin verksamhet så det även går att bedriva en treparallellig skolverksamhet för årskurserna 7-9. För att kunna bedriva en utökad skolverksamhet krävs en större skolgårdsyta. Skolgårdsytan är tänkt att placeras norr om befintliga skolbyggnader, inom del av den kommunala fastigheten Utsälje 1:101, på den befintliga grusplanen. Intentionsavtalet som tecknades i samband med det förnyade planuppdraget 2016 reglerar förutsättningarna för framtagandet av en ny detaljplan för området, för att reglera förutsättningarna för genomförandet av detaljplanen och förutsättningarna för en eventuell framtida överlåtelse av mark. Intentionsavtalet reglerar en marköverlåtelse där HUSF erbjuds förvärva den del av kommunens fastighet, Utsälje 1:101, som i detaljplan utläggs som kvartersmark. Köpeskillingen regleras till 600kr/m 2, uppräknat med KPI från Vidare reglerar intentionsavtalet bl.a. åtaganden kopplat till ekologisk hållbarhet, framtida fördelning av fastighetsbildningskostnader samt ansvaret för utförande av allmänna anläggningar. Framtagandet av detaljplan bekostas av HUSF vilket regleras genom särskilt plankostnadsavtal. Idag gällande intentionsavtal förfaller den sista december 2018, och med anledning av att planarbetet dragit ut på tiden förlängs giltigheten på intentionsavtalet genom föreslaget tilläggsavtal. Efter att planprocessen startade i april 2016 har planarbetet har dock dragit ut på tiden efter det att planen var ute på samråd. Den främsta anledningen är ett omtag kring gång- och cykelvägens lokalisering. Detta har medfört att intentionsavtalets giltighetstid inte längre är tillräcklig då det löper ut den 31 december Mark- och genomförandeavtal kan enligt nuvarande tidplan inte tecknas innan maj 2019 vilket gör det nödvändigt att förlänga intentionsavtalet. Enligt föreslaget tilläggsavtal, Bilaga 1, förlängs intentionsavtalet med HUSF fram till den 30 juni Förlängningen bedöms vara tillräcklig för att mark- och genomförandeavtal ska hinna tecknas innan ramavtalet löper ut samt ge tillräcklig marginal för ytterligare oförutsedda förskjutningar av tidplanen. I samband med antagande av ny detaljplan för området skall ett mark- och genomförandeavtal tecknas mellan parterna. Ett antagande av kommande detaljplan samt godkännande av mark- och genomförandeavtal beräknas till tidigast maj HUSF har underhand godkänt tilläggsavtalet och ett undertecknat avtal avses föreligga vid Kommunstyrelsens sammanträde. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelsens förvaltning gör bedömningen att tidsfristen för det gällande intentionsavtalet bör förlängas genom bilagt tilläggsavtal eftersom planarbetet försenats till följd av tillkommande utredningsarbete.

3 i Huddinge TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer KS-2018/ (3) Ekonomiska och juridiska konsekvenser Tilläggsavtalet till intentionsavtal för Utsäljeskolan innebär att befintligt intentionsavtal som förfaller den 31 december 2018 fortsätter att gälla t.o.m. 30 juni I intentionsavtalet regleras bl.a. köpeskillingen, där exploatören erbjuds förvärva kommunens mark förvärva kommunens mark för 600kr/m 2, uppräknat med KPI från Kommunstyrelsens förvaltning föreslår därför att bilagt förslag på tilläggsavtal till intentionsavtal med Huddinge Samhällsfastigheter AB godkänns. Bengt Svenander Tillförordnad Kommundirektör Heléne Hill Samhällsbyggnadsdirektör Eric Tällberg Exploateringsingenjör Bilagor Bilaga 1. Bilaga 2. Avtal om ändring av intentionsavtal Intentionsavtal mellan Huddinge kommun och Huge Fastigheter AB för fastigheten Utsäljeskolan 2 och del av fastigheten Utsälje 1:101 inom kommundelen Snättringe (KS-2016/454) Beslutet delges Huddinge Samhällsfastigheter AB

4 1 (2) Avtal om ändring av intentionsavtal Nybyggnation av Utsäljeskolan inom fastigheten Utsäljeskolan 2 & del av fastigheten Utsälje 1:101 inom kommundelen Snättringe Följande avtal om ändring (nedan kallat Tilläggsavtal ) av intentionsavtal om marköverlåtelse och genomförande av skola på fastigheten Utsäljeskolan 2 och del av fastigheten Utsälje 1:101, i Huddinge kommun har ingåtts mellan Huddinge kommun och Huddinge Samhällsfastigheter AB, nedan Parterna: Kommunen Huddinge kommun Huddinge Org. nr Nedan kallad Kommunen. Exploatören Huddinge Samhällsfastigheter AB Box Huddinge Org nr Nedan kallad Exploatören. 1. Bakgrund och syfte Den 12 september 2016 godkändes av kommunfullmäktige i Huddinge kommun ett intentionsavtal mellan Kommunen och Exploatören avseende marköverlåtelse och genomförande av skola på fastigheten Utsäljeskolan 2 och del av fastigheten Utsälje 1:101 Syftet med detta tilläggsavtal är att justera de tidsramar som finns angivna i ovan nämnt intentionsavtal. Tidsramarna kan ej följas eftersom arbetet med detaljplanen har dragit ut på tiden i förhållande till den ursprungliga tidplanen. I övrigt gäller tidigare undertecknat ramavtal i sin helhet. 2. Giltighet Detta avtal blir för Parterna bindande endast under förutsättning - att kommunstyrelsen i Huddinge kommun godkänner detsamma senast Skulle ovanstående förutsättningar inte uppfyllas är avtalet förfallet i sin helhet utan ersättningsskyldighet för någondera parten.

5 2 (2) 3. Avtalets upphörande Stycke 1 i 20 ska ersättas med följande: Detta avtal upphör att gälla i sin helhet om - Kommunen inte fattar beslut om antagande om detaljplan senast Beslut om antagande av detaljplan inte vinner laga kraft - Kommunen inte fattar beslut att godkänna mark- och genomförandeavtal enligt 18 senast Beslut om godkännande av mark- och genomförandeavtal inte vinner laga kraft 4. Överlåtelse Detta Tilläggsavtal får inte överlåtas på annan utan Huddinge kommuns kommunstyrelses skriftliga godkännande. 5. Tvist Tvist rörande tolkning eller tillämpning av detta avtal ska avgöras av svensk allmän domstol. Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar, varav Parterna tagit var sitt. Huddinge Ort: För Huddinge kommun För Huddinge Samhällsfastigheter AB.. Charlotta Thureson Giberg Mark- och exploateringschef.... Eric Tällberg Exploateringsingenjör.. KS-2018/

6 1 (8) Intentionsavtal Nybyggnation av Utsäljeskolan inom fastigheten Utsäljeskolan 2 & del av fastigheten Utsälje 1:101 inom Snättringe Följande intentionsavtal om marköverlåtelse och genomförande av skola på fastigheten Utsäljeskolan 2 och del av fastigheten Utsälje 1:101 i Huddinge kommun har ingåtts mellan Huddinge kommun och Huge Fastigheter AB, nedan Parterna: Kommunen Huddinge kommun Huddinge Org. nr Nedan kallad Kommunen. Exploatören Huge Fastigheter AB Box Huddinge Org.nr: Nedan kallad Exploatören. Planområdets preliminära avgränsning har markerats med röd begränsningslinje på bifogad karta, bilaga 1. Planområdet avses motsvara en framtida gräns för detaljplan och är därför preliminär och kommer närmare definieras till sin avgränsning och sitt innehåll under det kommande detaljplanearbetet. Exploateringsområdets preliminära avgränsning har markerats med grön och grön-streckad begränsningslinje på bifogad karta, bilaga 1. Exploateringsområdet avser all framtida kvartersmark inom det framtida planområdet och är därför preliminär och kommer närmare definieras till sin avgränsning och sitt innehåll under det kommande detaljplanearbetet. Överlåtelseområdets preliminära avgränsning har markerats med lila-streckad begränsningslinje på bifogad karta, bilaga 1. Överlåtelseområdet avser den framtida kvartersmark inom det framtida planområdet som ska överföras från Kommunen till Exploatören och är därför preliminär och kommer närmare definieras till sin avgränsning och sitt innehåll under det kommande detaljplanearbetet.

7 2 (8) INLEDANDE BESTÄMMELSER 1. Bakgrund Syftet med detta avtal är att reglera förutsättningarna för framtagandet av en ny detaljplan för Planområdet, samt för att reglera förutsättningarna för genomförandet av detaljplanen och förutsättningarna för en eventuell framtida överlåtelse av mark mellan Parterna. Exploatören äger fastigheten Utsäljeskolan 2 och Kommunen äger fastigheten Utsälje 1:101. Exploatören har för avsikt att uppföra skolbyggnad inklusive idrottshall samt tillhörande skolgårdsyta inom fastigheterna. Projektet syftar till att utreda förutsättningarna för att uppföra och utöka Utsäljeskolan med en treparallellig 7-9 skola för ytterligare cirka 300 elever inklusive idrottshall och specialsalar samt en utökad skolgårdsyta. Placering av skolbyggnader ska ske inom nuvarande skolfastighet Utsäljeskolan 2. Tillhörande skolgårdsyta kan utökas norr om befintlig skolbyggnad inom del av fastigheten Utsälje 1: Giltighet Detta avtal blir för Parterna bindande endast under förutsättning: - att Huddinge kommunfullmäktige godkänner detsamma senast Skulle ovanstående förutsättningar inte uppfyllas är avtalet förfallet i sin helhet utan ersättningsskyldighet för någondera parten. 3. Detaljplan För Planområdet gäller detaljplan för Kv. Bildhuggaren m.fl., d.nr. 0126K-9635, antagen , detaljplan för Kv. Docenten m.fl., d.nr. 0126K-10997, antagen , Stadsplan för Snättringe Municipalsamhälle, d.nr. 0126K-29, antagen och Ändring av detaljplan och ny detaljplan Tillägg till plankarta och bestämmelser för del av Kv. Bildhuggaren m.fl., d.nr. 0126k-10997, antagen För Planområdet medger planerna användningen Byggnadskvarter, allmänt ändamål och Allmän plats, park eller plantering och gång- och cykelväg i park. Parterna är överens om att en ny detaljplan ska upprättas för att pröva om Exploateringsområdet kan planläggas för en nybyggnation av befintlig skola för ytterligare cirka 300 elever inklusive idrottshall och specialsalar. Nybyggnationen av skolan ska ge förutsättningar för att även kunna bedriva en treparallellig skolverksamhet för årskurserna 7-9. Efter nybyggnationen ska cirka 940 elever gå på Utsäljeskolan. Kommunen ombesörjer framtagandet av detaljplan för Planområdet. Exploatören ersätter Kommunen för dess samtliga kostnader för framtagande av detaljplan och erforderliga utredningar för Planområdet i enlighet med det plankostnadsavtal som Kommunen ska teckna med Exploatören.

8 3 (8) MARKÖVERLÅTELSER 4. Marköverlåtelser Försäljning av mark Exploatören ska i samband med att ny detaljplan antas erbjudas att förvärva Kommunens mark, som i den nya detaljplanen utläggs som kvartersmark. Ersättningen för Överlåtelseområdet ska beräknas efter 600 kr/kvm mark enligt ny detaljplan. Ersättningen ska omräknas med konsumentprisindex (totalindex) från till ersättningens erläggande. Ersättningen ska dock lägst uppgå till det belopp som anges ovan per kvadratmeter mark. Köp av mark Exploatören ska utan ersättning till Kommunen överlåta all mark inom Planområdet som enligt den kommande detaljplanen utläggs som allmän plats. 5. Fastighetsbildning Kommunen ansöker om fastighetsbildning för genomförandet av marköverlåtelser enligt efterföljande exploateringsavtal. Kommunen ska då åta sig kostnader för den del av förrättningen som avser överföring av markområde till Kommunens fastighet. Exploatören ska ansöka om och bekosta eventuella övriga fastighetsbildningsåtgärder (avstyckningar, ledningsrätter, gemensamhetsanläggningar mm) som kan erfordras för genomförande av detaljplanen. ANLÄGGNINGAR 6. Allmänna anläggningar Exploateringen av området kommer medföra behov av utbyggnader av områdesspecifika allmänna anläggningar, d.v.s. anläggningar inom Planområdet. Som områdesspecifika allmänna anläggningar räknas t ex gång- och cykelväg och parkområde på allmän platsmark. Kommunen ska stå för de faktiska kostnaderna för de områdesspecifika anläggningarna. De områdesspecifika anläggningarna ska vidare regleras i exploateringsavtalet. Inom Planområdet ligger en gång- och cykelväg som kommer behöva flyttas för att skapa en sammanhängande skolgårdsyta och frigöra mer skolgårdsyta. Preliminär sträckning av ny gångoch cykelväg går från Poppelvägen längs med norra delen av befintlig grusplan och ansluter till befintliga gång- och cykelvägar inom västra delen av Planområdet. Gång- och cykelvägen ska angränsa till Exploateringsområdets norra begränsning. Kommunen bekostar projektering och anläggandet av den nya gång- och cykelvägen. Exploatören svarar för borttagandet av befintlig gång- och cykelväg.

9 4 (8) AVGIFTER 7. Plan- och bygglovsavgifter Då Exploatören bekostar områdets detaljplaneläggning genom särskilt planavtal ska Exploatören inte erlägga någon planavgift enligt Kommunens plan- och bygglovtaxa i samband med bygglovprövning. Exploatören ska i samband med erhållande av bygglov erlägga bygglovsavgift enligt Kommunens plan- och bygglovtaxa. 8. Ledningar Samtliga avgifter för anslutning av vatten, avlopp, fjärrvärme, el och tele etc. inom Planområdet betalas av Exploatören. Det åligger Exploatören att hos respektive ledningsägare, i god tid förvissa sig om eventuella befintliga ledningars läge och kapacitet samt informera sig om eventuella flyttningskostnader. Exploatören ska bekosta eventuell flytt av ledningar till följd av nybyggnation inom Planområdet. Om flytt av ledningar även behövs utanför Planområdet som beror på nybyggnation inom Planområdet ska Exploatören bekosta dessa. BEBYGGELSE 9. Parkeringstal Det pågår ett arbete med ett nytt parkeringsprogram för Huddinge kommun. Kommunen har för avsikt att i vidare arbete med Planområdet använda intentionerna i det pågående arbetet för att komma fram till för Planområdet aktuella parkeringstal. Aktuella åtgärder enligt ovan kommer utredas och definieras i arbetet med detaljplanen och regleras vidare i kommande exploateringsavtal enligt 18. MILJÖ- OCH ENERGI 10. Agenda 21 Kommunfullmäktige har fastställt en lokal Agenda 21 som ska vara vägledande för alla verksamheter och aktiviteter som bedrivs inom Huddinge kommun av enskilda, företag och föreningar. Exploatören ska beakta den lokala Agenda Miljöanpassat byggande Energieffektivitet Varma utrymmen bör vara energieffektiva. Om värmekälla behövs bör det tillgodoses genom fjärrvärme eller med förnyelsebar energi.

10 5 (8) Ekologisk hållbarhet För att säkerställa att förnyelsen av Exploateringsområdet blir ekologiskt hållbart avser Parterna att upprätta ett program. Programmet ska utgöra ett för Kommunen och Exploatören gemensamt underlag för projektering, bygglovhantering, byggande och förvaltning av anläggningar inom Planområdet. Programmet ska redovisa följande punkter: - Energiförbrukning för byggnationen. - Hur material väljs, utgångspunkter och krav. - Byggprojektets klimatpåverkan på jorden, exempelvis genom fotavtryck. - Vilka energikällor som väljs. - Resurseffektivitet, återanvändning av material m.m. Programmet utarbetas av Exploatören i samråd med Kommunen. Kostnaden regleras genom det planavtal som ska tecknas med Kommunen. 12. Dagvatten Exploatören har tagit del av Kommunens gällande dagvattenstrategi och ska beakta denna vid planering och utbyggnad av Exploateringsområdet. Dokumentet ger vägledning i arbetet med dagvattenfrågor i samhällsbyggandet inom Huddinge kommun. Om Kommunen anser att dagvattenutredning behövs ska Exploatören bekosta sådan, kostnaden regleras i planavtalet. 13. Buller Om Kommunen anser att bullerutredning behövs ska Exploatören bekosta sådan, kostnaden regleras i planavtalet. 14. Ekologisk kompensation I alla exploateringsprojekt ska det utredas om miljömässiga funktioner berörs av den planerade exploateringen och eventuellt hur dessa ska hanteras genom ekologisk kompensation. Studie och utredning för ekologisk kompensation tas fram av Kommunen parallellt med framtagandet av detaljplanen. Exploatören ska bekosta utredningen vilket hanteras i plankostnadsavtalet. I genomförandeavtalet ska åtgärderna specificeras vilka Exploatören ska bekosta. Parterna ska gemensamt överenskomma om vem som ska utföra åtgärderna. 15. Markföroreningar Exploatören ska inom Exploateringsområdet utföra och bekosta nödvändiga utredningar om förekomst av markförorening och vid behov även utföra och bekosta de efterbehandlingsåtgärder som på grund av föroreningar behövs för att förebygga, hindra eller motverka att skada eller olägenhet uppstår för människors hälsa eller miljön och för att marken ska kunna användas i enlighet med detaljplanens bestämmelser. Inom kvartersmark för annat än enskilt bebyggande har Kommunen motsvarande ansvar enligt ovan. Frågan regleras vidare i genomförandeavtalet.

11 6 (8) GENOMFÖRANDE 16. Tidplan Till genomförandeavtalet ska Parterna gemensamt ta fram en tidplan. Tidplanen ska visa på viktiga tidpunkter och händelser efter det att detaljplanen vunnit laga kraft för genomförande av detaljplanen. Exploatören ska kunna begära anstånd skriftligen hos Kommunen om Exploatören bedömer att tidplanen inte kan följas. För att anstånd ska beviljas krävs Kommunens skriftliga medgivande. 17. Vegetation Vid planering och projektering av bebyggelse ska hänsyn tas till befintliga träd och vegetation. 18. Exploateringsavtal I samband med antagandet av ny detaljplan för Planområdet ska ett exploateringsavtal tecknas mellan Parterna. I detta avtal ska marköverlåtelser enligt 4 och genomförandet av detaljplanen i övrigt regleras. Avtalet ska godkännas och undertecknas av Exploatören innan avtalet behandlas av kommunstyrelsen. Då exploateringsavtalet för Planområdet är giltigt upphör detta intentionsavtal att gälla i sin helhet. 19. Vitesförelägganden I exploateringsavtalet avses avsteg från särskilda paragrafer vitesläggas. Summorna för respektive vite fastläggs i exploateringsavtalet. Exploatören ska ställa säkerhet för vite och allmänna platser. ALLMÄNNA AVTALSBESTÄMMELSER 20. Avtalets upphörande Detta avtal upphör att gälla i sin helhet om: - Kommunen inte fattar beslut om antagande om detaljplan senast Beslut om antagande av detaljplan inte vinner laga kraft. - Kommunen inte fattar beslut att godkänna exploateringsavtal enligt 18 senast Beslut om godkännande av exploateringsavtal inte vinner laga kraft. Därvid ska Exploatören svara för samtliga kostnader enligt 3 samt även för andra av Exploatören nedlagda kostnader i projektet.

12 7 (8) 21. Överlåtelse Avtal Detta avtal får inte överlåtas på annan utan Huddinge kommuns kommunstyrelses skriftliga godkännande. Fastighet Vid överlåtelse av fastighet eller del därav som omfattas av detta avtal ska Exploatören förbinda den nye ägaren att iaktta vad som åvilar Exploatören enligt detta avtal, så att detta blir gällande mot varje kommande ägare av Exploateringsområdet eller del därav. Detta avtal ska bifogas i avskrift. Innan överlåtelse sker ska Exploatören skriftligen underrätta Kommunen. Ska också detta avtal överlåtas på den nya ägaren gäller första stycket likväl. 22. Kontaktpersoner Kontaktperson för Kommunen är: Mark- och exploateringssektionen Martin Håkansson martin.hakansson2@huddinge.se Kontaktperson för Exploatören är: Fastighetsutveckling Christina Gustafsson christina.gustafsson@huge.se Om endera parten byter kontaktperson eller kontaktuppgifter ska den andra parten informeras om detta samt komplettera med nödvändig information motsvarande innehållet i denna paragraf. 23. Ändringar Ändringar eller tillägg till detta avtal ska vara skriftliga för att vara gällande. 24. Tvist Tvist rörande tolkning eller tillämpning av detta avtal ska avgöras av svensk allmän domstol.

13 8 (8) Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar, varav Parterna tagit var sitt. Huddinge Ort: Datum: För Huddinge kommun För Huge Fastigheter AB.. Charlotta Thureson Giberg Mark- och exploateringschef.. Sophia Mattsson-Linnala VD.. Martin Håkansson Exploateringsingenjör KS-2016/ (MH)

14 ÖVERSIKT Huddinge kommun, Mark- och exploateringsavdelningen Ärendebeskrivning Bilaga 1: Utbyggnad Utsäljeskolan Datum Handläggare Martin Håkansson Skala 1 :2000 Exploatering

15 i Huddinge TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer KS-2018/ (5) Handläggare Jonas Pettersson Jonas.Pettersson@huddinge.se Kommunstyrelsen Fördelning av köpeskilling gällande fastigheterna Björksättra 1:117 och Björksättra 1:139. Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Överenskommelse om fördelning av köpeskilling gällande fastigheterna Björksättra 1:117 och Björksättra 1:138 mellan Huddinge kommun och Allmänna arvsfonden godkänns i enlighet med bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 25 oktober Sammanfattning Kommunen begärde 2008 hos Kammarkollegiet arvsavstående rörande fastigheten Björksättra 1:117, Björksättra herrgård. Kammarkollegiet överlämnade med tillstyrkan därefter ärendet till regeringen för beslut. Regeringen biföll den 10 juni 2010 kommunens ansökan. Fastigheten avstods i och med detta till Huddinge kommun. I enlighet med beslutet från regeringen, ska vid en försäljning av fastigheten Björksättra 1:117 köpeskillingen fördelas mellan Allmänna arvsfonden och kommunen i den utsträckning som kommunen och Kammarkollegiet som Allmänna arvsfondens ställföreträdare kommer överens om. Fastigheten Björksättra 1:117 har därefter avstyckats och en ny fastighet har bildats, Björksättra 1:138. De obebyggda delarna av ursprungsfastigheten, cirka kvm, har överförts till den kommunägda fastigheten Björksättra 1:2. Kommunen har därefter sålt de båda fastigheterna Björksättra 1:117 och Björksättra 1:138 genom den mäklarfirma som kommunen har ramavtal med för en total köpeskilling om kronor med tillträde den 31 maj Efter det att köpekontrakten för fastigheterna undertecknats har en dialog om fördelning av köpeskillingen förts mellan Kammarkollegiet och kommunen. Kammarkollegiet har vid tidigare tillfälle framfört att de vill ta del av hela köpeskillingen, exklusive kommunens självkostnader. Efter förhandling med Kammarkollegiet har dock ett förslag till överenskommelse tagits fram, där kommunen får betalt för sina självkostnader, kronor. Utöver det så återstod det kronor att förhandla om, dvs den vinst som uppstod i och HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn huddinge@huddinge.se Huddinge kommun Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge Kommunalvägen 28 Tfn vxl

16 i Huddinge TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer KS-2018/ (5) med försäljningarna, borträknat kommunens självkostnader. Av detta belopp så tillfaller enligt förslag till överenskommelse kronor kommunen och kronor Allmänna arvsfonden. Den totala fördelningen parterna emellan blir därför enligt följande, Huddinge kommun: kronor (självkostnader + ca 40% av vinsten) Allmänna arvsfonden: kronor (ca 60% av vinsten) Beskrivning av ärendet Bakgrund Gåva Kommunen begärde 2008 hos Kammarkollegiet arvsavstående rörande fastigheten Björksättra 1:117, Björksättra herrgård. Kammarkollegiet överlämnade med tillstyrkan därefter ärendet till regeringen för beslut. Regeringen biföll den 10 juni 2010 kommunens ansökan. Fastigheten avstods i och med detta till Huddinge kommun. Stam- \ \ \,. \ \ +ml------~ \ ~~,'\:,i ~~~\ \ \ \ '\Som! \ \ 1' \ \ I \ \ \ \ \ \ \ \ -heten Bild över fastigheten Björksättra 1:117 vid gåvotillfället. Fastighetsgräns är markerad med röd kantfärg. Kommunala självkostnader Efter det att kommunen blev lagfaren ägare till fastigheten har cirka två miljoner kronor lagts ner på akuta underhållsåtgärder på herrgården. Ytterligare kostnader har lagts ner i form av administration, fastighetsbildning, rivningskostnader, försäljningskostnader (mäklararvode), och fastighetsskötsel m.m. Totalt har kommunen haft självkostnader på kronor. Försäljning Frågan om försäljning blev aktuell efter att senare byggnadstekniska studier har pekat på betydligt högre kostnader på upprustningen än vad som antogs vid

17 i Huddinge TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer KS-2018/ (5) tidpunkten för regeringens beslut 2010 om arvsavstående. Det har dessutom varit svårt att finna en lämplig användning av herrgården. Dessa två förhållanden föranledde följande inriktning för fastigheten. De delar som är bebyggda skulle avstyckas och försäljas. Övriga delar skulle ingå i det större natur- och friluftsområde som är en del av i Orlångens naturreservat och kvarstå i kommunens ägo. Fastighetsbildning I samband med kommunstyrelsens förvaltnings översyn av de s.k. exploateringsfastigheterna har kommunstyrelsen den 31 augusti beslutat att sälja herrgården och intilliggande annex/bostadshus. Efter beslutet ansökte förvaltningen om avstyckning från fastigheten Björksättra 1:117 hos det kommunala lantmäteriet i Huddinge. Fastigheten avstyckades till två nya fastigheter, Björksättra 1:117 (herrgården) samt Björksättra 1:138 (annexet). De obebyggda delarna av ursprungsfastigheten, cirka kvm har överförts till den kommunägda fastigheten Björksättra 1:2. Försäljningarna har förmedlats av den mäklarfirma som kommunen har ramavtal med. Fastigheterna har sålts för en total köpeskilling om kronor med tillträde den 31 maj Försäljningen gällande Björksättra 1:117 (herrgården) godkändes av kommunstyrelsen den 25 oktober Ekonomi Köpeskillingen för de båda fastigheterna är totalt kronor. I enlighet med beslut från regeringen i samband med att kommunen erhöll fastigheten Björksättra 1:117 genom arvsavstående, ska vid en försäljning, helt eller delvis av fastigheten Björksättra 1:117, köpeskillingen tillfalla Allmänna arvsfonden i den utsträckning som Huddinge kommun och Kammarkollegiet som Allmänna arvsfondens ställföreträdare kommer överens om. Eftersom fastigheten Björksättra 1:138 har avstyckats från fastigheten Björksättra 1:117 ska hela köpeskillingen förhandlas. Förhandling med Kammarkollegiet Efter det att köpekontrakten för fastigheterna undertecknats har en dialog om fördelning av köpeskillingen förts mellan Kammarkollegiet och kommunen. Kammarkollegiet har, som ställföreträdare till Allmänna arvsfonden vid tidigare tillfälle framfört att de vill ta del av hela köpeskillingen, exklusive kommunens självkostnader. Efter förhandling med Kammarkollegiet har dock ett förslag till överenskommelse tagits fram, där kommunen får betalt för sina självkostnader, kronor. Utöver det så återstod det kronor att fördela om, dvs den vinst som uppstod i och med försäljningarna. Av detta belopp så tillfaller enligt förslag till överenskommelsen kronor kommunen och kronor Allmänna arvsfonden. Den totala fördelningen parterna emellan blir därför enligt följande, Huddinge kommun: kronor (självkostnader + ca 40% av vinsten)

18 i Huddinge TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer KS-2018/ (5) Allmänna arvsfonden: kronor (ca 60% av vinsten). Förvaltningens synpunkter I samband med att regeringen biföll ansökan om arvsavstående så lämnade Kammarkollegiet ett eget yttrande om att vid en försäljning helt eller delvis av fastigheten Björksättra 1:117, skulle köpeskillingen förhandlas mellan kommunen och Kammarkollegiet. Då kommunen har tagit en risk med att äga fastigheterna under cirka sju års tid, samt att fastighetsmarknaden under denna period har ökat och därmed inbringat en större intäkt i förhållande till om fastigheterna hade styckats av och sålts redan vid gåvotillfället, är det också skäligt att kommunen får ta del av den vinst som har uppstått i samband med försäljningarna av fastigheterna. Utöver det har kommunen hanterat försäljningsprocessen. Förslaget till fördelningen innebär att kommunen utöver sina självkostnader på kronor även får kronor i intäkt från försäljningen, totalt kronor. Kommunen har också tryggat allmänhetens tillgång till vatten, där det även finns ekmiljöer med höga naturvärden, då cirka kvm mark har reglerats över till den kommunägda fastigheten Björksättra 1:2. Förvaltningen föreslår att det upprättade förslaget till överenskommelse om fördelning om köpeskillingen för fastigheterna Björksättra 1:117 och Björksättra 1:138 godkänns. Ekonomiska och juridiska konsekvenser De båda fastigheterna Björksättra 1:117 och Björksättra 1:138 har sålts för en total köpeskilling om kronor. De ekonomiska konsekvenserna som detta tjänsteutlåtande behandlar innebär att kommunen får behålla kronor av den totala köpeskillingen, vilket har skett genom förhandling. Återstoden av köpeskillingen, totalt kronor, ska utbetalas till Allmänna arvsfonden efter det att kommunstyrelsens beslut har vunnit laga kraft. Utöver detta får kommunen även cirka kvm mark som har överförts till den kommunala fastigheten Björksättra 1:2. Bengt Svenander Tf. kommundirektör Heléne Hill Samhällsbyggnadsdirektör Jonas Pettersson Exploateringsingenjör

19 i Huddinge TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer KS-2018/ (5) Bilagor Bilaga 1 Överenskommelse om fördelning av köpeskilling mellan Huddinge kommun och Allmänna arvsfonden. Beslutet delges Kammarkollegiet

20 1 (2) Överenskommelse om fördelning av köpeskilling gällande fastigheterna Björksättra 1:117 och Björksättra 1:138 Följande överenskommelse har träffats mellan nedanstående parter. Huddinge kommun Huddinge Org nr Nedan kallad Kommunen. Allmänna arvsfonden genom ställföreträdaren Kammarkollegiet Box Stockholm Org nr Nedan kallad Allmänna arvsfonden. Kommunen och Allmänna arvsfonden benämns nedan som Parterna. 1 Bakgrund och syfte Kommunen begärde 2008 hos Kammarkollegiet arvsavstående rörande fastigheten Björksättra 1: 117, Björksättra herrgård. Syftet med begäran var bland annat att fastigheten ansågs ha stor betydelse för förvaltningen och skötseln av Orlångens naturreservat, samt dess höga naturfrilufts- och kulturvärden. Kammarkollegiet överlämnade med tillstyrkan därefter ärendet till regeringen för beslut. Regeringen biföll den 10 juni 2010 Kommunens ansökan. Fastigheten avstods i och med detta till Kommunen. I enlighet med beslutet från regeringen, ska vid en försäljning av fastigheten Björksättra 1: 117 köpeskillingen fördelas mellan Allmänna arvsfonden och Kommunen i den utsträckning som Kommunen och Kammarkollegiet som Allmänna arvsfondens ställföreträdare kommer överens om. Fastigheten Björksättra 1: 117 har därefter avstyckats och en ny fastighet har bildats, Björksättra 1 :138. Övrig mark, cirka kvm, har reglerats över till den kommunägda fastigheten Björksättra 1 :2. Kommunen har därefter sålt de båda fastigheterna Björksättra 1: 117 och Björksättra 1 :138 genom mäklare för en total köpeskilling om kronor. Syftet med detta avtal är att fördela köpeskillingen från de båda försäljningarna mellan Parterna. 2 Giltighet Denna överenskommelse blir för parterna bindande endast under förutsättning att Huddinge kommunstyrelse godkänner densamma senast och att beslutet vinner laga kraft. I annat fall förfaller detta avtal i sin helhet. Dnr KS-2018/

21 2 (2) 3 Fördelning av köpeskilling Av den totala köpeskillingen om kronor har Kommunen haft självkostnader för fastigheterna på totalt kronor i form av administration, fastighetsbildning, rivningskostnader, försäljningskostnader (mäklararvode), och fastighetsskötsel m.m. i övrigt. Den vinst som har uppstått genom försäljningarna är därför kr kr = kr. Köpeskillingen ska därför fördelas mellan Parterna enligt följande Kommunen: kronor (självkostnader+ ca 40% av vinsten) Allmänna arvsfonden: kronor ( ca 60% av vinsten) Allmänna arvsfondens andel av köpeskillingen ska betalas till Allmänna arvsfondens senast 15 arbetsdagar efter det att det i 2 angivna beslutet av kommunstyrelsen vunnit laga kraft. Denna överenskommelse har upprättats i två likalydande exemplar, varav Parterna tagit var sitt. Huddinge För Huddinge kommun Charlotta Thureson Mark- och exploateringschef Jonas Pettersson Expl oateringsingen j ör Dnr KS-2018/

22 i Huddinge TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer KS-2018/ (5) Handläggare Eric Tällberg Eric.Tallberg@huddinge.se Kommunstyrelsen Genomförandebeslut för utbyggnad av allmänna anläggningar inom detaljplan för del av Fullersta gård 1:170, del av Trädgården S:1 och ändring av detaljplan för Kv Paviljongen m fl, inom kommundelen Sjödalen Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut En nettoinvestering om kr för genomförande av allmänna anläggningar i enlighet med detaljplan detaljplan för del av Fullersta gård 1:170, del av Trädgården S:1 och ändring av detaljplan för Kv Paviljongen m fl. (NBF ) godkänns i enlighet med kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 31 oktober Sammanfattning Vid genomförandet av gällande detaljplan för Kv. Paviljongen m.fl. byggdes balkonger och uteplatser för BRF Paviljongen felaktigt på allmän platsmark. Gång- och cykelvägen i norra delen av planområdet byggdes delvis felaktigt på kvartersmark för samfälligheten Trädgården S:1. Med anledning av detta beslutade Natur- och byggnadsnämnden den 15 juni 2015 att ge kommunstyrelsen uppdrag att upprätta en ny detaljplan för fastigheterna Paviljongen 1 och 2. NBN beslutar kring detaljplanen, se NBN-2015/ Syftet med detaljplanen är att möjliggöra en fastighetsreglering som stämmer överens med befintlig markanvändning. Befintliga balkonger och uteplatser för BRF Paviljongen planläggs som kvartersmark, samtidigt som planen möjliggör att befintlig gång- och cykelbana kan byggas om så att det skapas utrymme för en tillfartsväg till Paviljongen 2 inom kvartersmark. En ombyggnation av gång- och cykelvägen medför även en förbättrad trafiksäkerhet i området. Kommunen kommer under genomförandet av detaljplanen få kostnader för ombyggnation av allmänna anläggningar om totalt ca kronor, varav ca kr bedöms utgöra kostnad för inlösen av mark. Kommunen kommer även erhålla intäkter från markförsäljning till BRF Paviljongen om ca kr, samt från markförsäljning av en parkeringsyta till Huge Bostäder AB med ca kr. Dessa fastighetsregleringar regleras genom särskilda avtal. HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn huddinge@huddinge.se Huddinge kommun Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge Kommunalvägen 28 Tfn vxl

23 i Huddinge TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer KS-2018/ (5) Beskrivning av ärendet Bakgrund Fastigheterna Paviljongen 1 och Paviljongen 2 omfattas av detaljplan för Kv. Paviljongen m fl., laga kraft (0126K-15094). Planen har genomförandetid kvar. Vid genomförandet av gällande detaljplan för Kv. Paviljongen m.fl. resulterade bygglovsprövningen i att balkonger och uteplatser uppfördes felaktigt på allmän platsmark. Gång- och cykelvägen i norra delen av planområdet flyttades och även den byggdes då felaktigt, delvis på kvartersmark för samfälligheten Trädgården S:1. Fastighetsägarna till Paviljongen 1 och 2 inkom 2014 med en begäran om planändring för att kunna justera fastighetsgränserna i enlighet med markanvändningen, samt för att förbättra lastning och lossning till verksamheten på Paviljongen 1. En ändring av detaljplanen, trots genomförandetid kvar, bedöms nödvändig för att detaljplanen ska överensstämma med befintlig markanvändning. Som en följd av detaljplaneändringen kommer befintlig gång och cykelväg, som tidigare anlagts felaktigt, att byggas om. Detaljplanen Natur- och byggnadsnämnden beslutade den 15 juni 2015 att ge kommunstyrelsen förvaltning i uppdrag att upprätta en ny detaljplan för fastigheterna Paviljongen 1 och 2... Figur 1: Plankarta för den nya detaljplanen Planområdet omfattar ca 7800 kvm och ligger i centrala Huddinge i anslutning till Huddinge stationsplan med buss- och pendeltågstation. I söder och väster gränsar området till trafikplats Storängsleden och Huddingevägen. Största delen av planområdet omfattar fastigheten Paviljongen 1, ägd av Södertörnkyrkan, samt Paviljongen 2, ägd av en bostadsrättsförening. Planområdet omfattar även delar av den kommunägda fastigheten Fullersta gård 1:170 samt samfälligheten Trädgården S:1 som ägs av Huge Bostäder AB och en bostadsrättsförening.

24 i Huddinge TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer KS-2018/ (5) Syftet med detaljplanen är att möjliggöra en fastighetsbildning som stämmer överens med befintlig markanvändning. Befintliga balkonger och uteplatser för Paviljongen 2 som tidigare efter bygglovsprövning uppförts felaktigt på allmän plats planläggs nu som kvartersmark. Planen möjliggör samtidigt att befintlig gång- och cykelbana kan byggas om och göras trafiksäkrare, placeras på kommunal mark och planenlig. Samtidigt som gång och cykelvägen byggs om skapas utrymme för en tillfartsväg till Paviljongen 2 inom kvartersmark. Ett ytterligare syfte med planen är att möjliggöra inglasning av befintliga balkonger på Paviljongen 2. Möjlighet till lastficka skapas inom gatumark. I samband med detaljplanen kommer även marköverlåtelse för parkeringsplatser ske för att skapa bättre förutsättningar för parkering till Södertörnkyrkan (Paviljongen 1), vilket regleras i avtal. Den nya detaljplanen antogs i Natur- och byggnadsnämnden den 22 oktober 2018, med laga kraft tidigast 12 november För mer information gällande detaljplanen, se NBN-2015/ Genomförande I samband med genomförandet av den nya detaljplanen kommer kommunen att genomföra en ombyggnation av den befintliga gång och cykelvägen samt anlägga en ny lastficka. Nuvarande cykelbana kommer i detta att förflyttas norrut från fastigheten Paviljongen 2 vilket kommer bidra till att ökad en trafiksäkerhet. Till förmån för den nya GC-banan kommer ca 146 m 2 av samfälligheten Trädgården S:1 att planläggas som allmän plats och lösas in av kommunen. Samtidigt förvärvar BRF Paviljongen, fastighetsägaren till Paviljongen 2, ca 75 m 2 av den kommunala fastigheten Fullersta gård 1:170, i utbyte mot att en andel av Huges del i samfälligheten Trädgården S:1 överlåts till Södertörnskyrkan som har behov av mer besöksparkering. Figur 2: Orange färg visar ungefärligt område som Paviljongen 2 ska förvärva av Fullersta gård 1:170. Blå färg visar ungefärligt område som Paviljongen 2 ska förvärva av samfälligheten Trädgården S:1. Grön färg visar ungefärligt område tillhörande samfälligheten Trädgården S:1 som fastigheten Fullersta gård 1:170 ska förvärva. Lila färg visar ungefärligt område som Huge Bostäder AB ska förvärva av Fullersta gård 1:170.

25 i Huddinge TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer KS-2018/ (5) Den tillkommande lastfickan kommer även att anläggas strax norr om den befintliga transformatorstationen. Marken för lastfickan ägs idag av kommunen och kommer i detaljplan att planläggas som allmän plats. Fastighetsregleringar enligt ovan regleras genom särskilda avtal. Ekonomi Anläggandet av den nya gång- och cykelvägen belastar kommunen med en total nettoinvestering om ca 1,8 miljoner kronor. Av dessa bedöms ca kr utgöra kostnad för inlösen av mark. Driftkostnad av gång- och cykelbana förekommer redan och bedöms inte öka efter ett genomförande av detaljplanen. Kommunen kommer att erhålla intäkter om totalt ca kr för överlåtelse av mark. Delvis ca kr för överlåtelse av mark till BRF Paviljongen, samt ca kr för den befintliga parkeringsytan om ca 630m 2 som säljs till Huge Bostäder AB. Dessa markupplåtelser regleras genom särskilda avtal. Kostanden för upprättande av detaljplan regleras genom plankostnadsavtal och fördelas mellan kommunen, BRF Paviljongen och Södertörnskyrkan. Södertörnskyrkan och BRF paviljongen står för 70% respektive 10% av plankostnaden, samtidigt som kommunen står för 20%. Beräknad utbyggnadstid är 2-3 månader från det att detaljprojektering är färdig. Detaljprojektering är planerad till hösten 2018 och utbyggnad i början av Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelsens förvaltning gör bedömningen att genomförandet av den nya detaljplanen är nödvändig för att befintlig markanvändning ska vara planenlig. Gång- och cykelbanan byggs om och ökar därmed tillgängligheten till bostadsrättsföreningens entréer. Planändringen möjliggör även fler besöksparkeringar för Södertörnskyrkan samt att trafiksituationen kring lastning till verksamheterna inom Paviljongen 1 förbättras genom anläggandet av en lastficka. Kommunens kostnader motiveras dels av en förbättrad trafiksäkerhet i området och dels av den tidigare lovprövning i samband med detaljplanens genomförande vilket resulterade i att balkonger och uteplatser uppfördes på allmän platsmark. Ekonomiska och juridiska konsekvenser Genomförandebeslutet innebär att kommunen under får en nettoinvestering som uppgår till ca kronor för genomförande av allmänna anläggningar i enlighet med detaljplanen för kv. Paviljongen, antagen i NBN den 22 oktober Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att genomförandebeslut för utbyggnad av allmänna anläggningar inom den planerade detaljplanen detaljplan för del av Fullersta gård 1:170, del av Trädgården S:1 och ändring av detaljplan för Kv Paviljongen m fl godkänns.

26 i Huddinge TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer KS-2018/ (5) Bengt Svenander Tillförordnad kommundirektör Heléne Hill Samhällsbyggnadsdirektör Eric Tällberg Exploateringsingenjör Beslutet delges Södertörnskyrkan BRF Paviljongen Huge Bostäder AB

27 i Huddinge TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer KS-2018/ (11) Handläggare Tage Tillander Tage.Tillander@huddinge.se Kommunstyrelsen Samråd för gång- och cykelväg i anslutning till väg 259 Tvärförbindelse Södertörn svar på remiss från Trafikverket Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Som svar på samrådshandling för val av dragning gång- och cykelväg i anslutning till väg 259 Tvärförbindelse Södertörn överlämnas yttrande bifogat till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 31 oktober Sammanfattning Tvärförbindelse Södertörn är en ny väg som planeras att anläggas mellan E4/E20 vid Vårby backe och Trafikplats Jordbro på riksväg 73 i Haninge. Längs sträckan planeras även för en gång- och cykelförbindelse. Trafikverket har tagit fram en samrådshandling, PM Gång- och cykelväg, för att fånga in vad kommuner och andra aktörer anser om föreslagen utformning och sträckning. Rapporten kommer tyvärr i ett sent skede i vägplaneprocessen vilket innebär att en begränsning av möjligheten att påverka utformningen. Den föreslagna utbyggnaden av cykelväg längs Tvärförbindelsen kommer att innebära en avsevärd förbättring av framkomlighet och tillgänglighet för cyklister mellan Haninge, Huddinge och Vårby/Fittja. Förvaltningen har i vissa fall en annan uppfattning om cykelvägens lokalisering än den som förordas i rapporten. I rapporten görs en bedömning att cykelresorna längs Tvärförbindelsen år 2045 ska uppgå till 5-7 % av resorna. Förvaltningen anser att med de förbättringar som planeras för cykeltrafiken vid utbyggnaden av tvärförbindelsen borde cykelförbindelserna dimensioneras för större flöden än de cyklister per dygn som anges i rapporten. Detta innebär även att det bör ställas höga krav på utformningen av cykelvägsanläggningarna. Syftet med den regionala cykelplanen är att den ska utgöra underlag för utbyggnad av regionala cykelstråk. Om det ska vara möjligt att nå den målsättning som anges i planen, att 20 % av arbetsresorna år 2030 ska företas med cykel, måste förutsättningarna för cykling förbättras i Stockholm län. Huddinge anser att förbindelsen genom Flemingsbergsskogen ska utreds som ett huvudalternativ för HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn huddinge@huddinge.se Huddinge kommun Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge Kommunalvägen 28 Tfn vxl

28 i Huddinge TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer KS-2018/ (11) cykeltrafiken mellan Haninge och Huddinge, eftersom det är den genaste sträckningen mellan Haninge och Flemingsberg och ingår som förbindelse i den regionala cykelplanen och i Huddinge kommuns cykelplan. Förvaltningen anser att utformning av cykelvägsanläggningarna med utgångspunkt från God standard borde vara regel vid hela utbyggnaden d.v.s. även för de delar av sträckan som byggs om. Detta är av särskild vikt i bebyggelseområden där den regionala trafiken kommer att blandas med mer lokal trafik och i många fall även med fotgängare. På delar av cykelvägen måste kompletterande skärmar anläggas för att begränsa avgasernas spridning från tvärförbindelsen. För att i övrigt öka attraktiviteten på cykelförbindelsen bör det utredas hur cykelvägarna på bästa sätt kan skärmas från buller och bilavgaser. På sträckan mellan Vårby och Flemingsberg har Förvaltningen några smärre synpunkter på utformning och lokalisering. Förslaget bör kompletteras men utbyggnaden av cykelförbindelse längs Solhagsvägen Gång- och cykelförbindelse under Tvärförbindelsen och E4/E20 i förlängningen av Solhagsvägen förbättras. Den cykelbro som finns över Tvärförbindelsen väster om Trafikplats Kästa bör på den södra sidan ges en koppling även västerut mot den befintliga cykelvägen. Det är väsentligt att det finns flera passagemöjligheter av Tvärförbindelsen för att reducera barriäreffekten av vägen. Passagen under väg 226 och järnvägen vid Vårdkasen måste förlängas och det är viktigt att den utformas så att den inte kommer att upplevas som otrygg. På sträckan mellan Trafikplats Gladö kvarn och Flemingsberg förordar Förvaltningen att cykelvägen får en ny sträckning genom Flemingsbergsskogen i stället för en upprustning av befintlig förbindelse som föreslås av Trafikverket. Huvudorsaken till kommunens ställningstagande är den kortare restiden och den förbättrade framkomligheten för cykeltrafiken. Effekten som bedöms är ett ökat cykelresande på bekostnad av biltrafiken vilket bl.a. bidrar till reducerad klimatpåverkan. Flemingsbergsskogen är naturreservat och det flera frågor måste utredas och klargöras för att sträckningen ska kunna anläggas. På sträckan öster om Tpl Gladö kvarn är cykelvägen huvudsakligen lokaliserad längs vägförbindelsen. Förvaltningen anser att det rekommenderade valet av cykelvägssträckningar är bra. Förslagen kommer att förbättra framkomligheten för cyklister längs förbindelsen mot Haninge. Dock blir nackdelen att cyklisterna kommer att bli utsatta för buller och luftföroreningar.

29 i Huddinge TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer KS-2018/ (11) Beskrivning av ärendet Tvärförbindelse Södertörn är en ny väg som planeras att anläggas mellan E4/E20 vid Vårby backe i Kungens kurva och Trafikplats Jordbro på riksväg 73 i Haninge. Längs sträckan planeras även för en gång- och cykelförbindelsen. Trafikverket har tagit fram en samrådshandling, PM Gång- och cykelväg, för att fånga in vad kommuner och andra aktörer anser om föreslagen utformning och sträckning. Samrådshandlingen redovisar val av dragning för aktuellt gång- och cykelväg samt motiv till vald linje. I Trafikverkets uppdrag för att anlägga Tvärförbindelse Södertörn ingår planering och utbyggnad av en cykelförbindelse längs sträckan. På den västra delen är cykelvägen huvudsakligen lokaliserad längs Glömstavägen. Öster om Huddingevägen har Trafikverket valt att lokalisera cykelförbindelsen utmed nuvarande väg 259. Kommunerna har tidigare yttrat sig över valet av korridor för vägförbindelsen, dock utan förslag till möjlig dragning för gång- och cykelvägen. Trafikverket har tagit fram ett förslag till lokalisering av cykelvägen och kommunerna kan lämna synpunkter på sträckningen. Samråd av hela Tvärförbindelse Södertörn är planerat mellan den 13 november 2018 och den 6 december Trafikverkets samrådshandling har gått på remiss till natur- och byggnadsnämnden och tillsynsnämnden. Förvaltningen har synpunkter på cykelvägens lokalisering som redovisas nedan. Remissinstansernas synpunkter Natur- och byggnadsnämnden avstår från att yttra sig. Tillsynsnämnden har inga särskilda synpunkter i samrådet. Den föreslagna vägdragningen bedöms genomförbar ur miljöbalkens perspektiv. Kommunstyrelsens förvaltnings synpunkter Allmänt kan sägas att den föreslagna utbyggnaden av cykelväg längs Tvärförbindelsen kommer att innebära en avsevärd förbättring av framkomlighet och tillgänglighet för cyklister mellan Haninge, Huddinge och Vårby/Fittja. Förvaltningen ser denna PM som en bra beskrivning av möjliga lösningar för cykeltrafiken men tyvärr kommer rapporten i ett sent skede i vägplaneprocessen vilket innebär att en begränsning av möjligheten att påverka utformningen. Förvaltningen har i vissa fall en annan uppfattning om cykelvägens lokalisering än den som förordas i rapporten.

30 i Huddinge TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer KS-2018/ (11) Förutsättningar Trafikprognoser Trafikverket har inte genomfört någon prognosberäkning av cykelflödet längs Tvärförbindelsen p.g.a. att det saknas lämpliga verktyg. I rapporten görs dock en bedömning att cykelresorna längs Tvärförbindelsen år 2045 ska uppgå till 5-7 % av resorna. Huddinge anser att detta är en alltför blygsam uppskattning. I den regionala cykelplanen finns målsättningen att 20 % av arbetsresorna år 2030 ska ske med cykel. Med de förbättringar som planeras för cykeltrafiken vid utbyggnaden av tvärförbindelsen borde cykelförbindelserna dimensioneras för större flöden än dem cyklister per dygn som anges i rapporten. Detta innebär även att det bör ställas höga krav på utformningen av cykelvägsanläggningarna. Regional cykelplanering I förutsättningarna för rapporten finns hänvisning till Regionala cykelplanen och en målsättning för tvärförbindelseprojektet är att utformningskraven i regionala cykelplanen ska följas. Som en förutsättning för projektet redovisas även nätet av cykelstråk enligt Regional cykelplan. En viktig länk i detta nät är förbindelsen genom Flemingsbergsskogen. Regionala cykelplanen har tillkommit genom ett samarbete mellan Trafikverket Region Stockholm, Länsstyrelsen, landstinget genom Trafikförvaltningen och länets kommuner. Syftet med planen är att den ska utgöra underlag för utbyggnad av regionala cykelstråk. Om det ska vara möjligt att nå den målsättning som anges i planen, att 20 % av arbetsresorna år 2030 ska företas med cykel, måste förutsättningarna för cykling förbättras i Stockholm län. Huddinge ser det därför som anmärkningsvärt att förbindelsen genom Flemingsbergsskogen inte utreds som ett huvudalternativ för cykeltrafiken mellan Haninge och Huddinge, som är den genaste sträckningen mellan Haninge och Flemingsberg. I regeringsbeslutet till Nationell plan för transportsystemet ska Trafikverket ytterligare utreda hur utformningen av Tvärförbindelse Södertörn kan främja goda möjligheter till cykling. Huddinge kommuns cykelplan Huddinge kommuns cykelplan, som är antagen av Kommunfullmäktige år 2016, ska ligga till grund för kommunens arbete med cykelplanering. Cykelvägen genom Flemingsbergsskogen ingår som en viktig regional länk i kommunens cykelvägnät. I övrigt ingår de cykelförbindelser, som är utpekade Trafikverkets PM Gång- och cykelväg, även kommunens cykelplan.

31 i Huddinge TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer KS-2018/ (11) Trafikverkets övriga planer för gång- och cykeltrafik i området Trafikverket planerar också en utbyggnad av cykelförbindelse längs väg 226 i samband med utbyggnaden av Trafikplats högskolan. Vidare planeras även för utbyggnad av cykelväg längs Glömstavägens norra sida. Utformning I rapporten föreslås att utformningen av cykelförbindelserna längs tvärförbindelsen ska följa gällande rekommendationer i regionala cykelplanen, Vägar- och gators utformning (VGU) samt GCM- Handboken. Förvaltningen anser att det är bra att gällande regelverk följs vid utformning av cykelnätet. Det förefaller som att Trafikverket i projektet föreslår att den lägsta geometriska standarden enligt VGU ska gälla vid utbyggnaden. Förvaltningen anser att god standard borde vara regel vid hela utbyggnaden d.v.s. även för de delar av sträckan som byggs om. Detta är av särskild vikt i bebyggelseområden där den regionala cykeltrafiken kommer att blandas med mer lokala cyklister och i många fall även med fotgängare. Cykelvägen kommer att, på en stor del av Tvärförbindelsen, förläggas i nära anslutning till körbanan. Trafikprognosen visar på höga trafikflöden och cyklisterna kommer att utsättas för både störande buller och för luftföroreningar. På delar av cykelvägen där Miljökvalitetsnormen för luft beräknas överskridas måste åtgärder vidtas, exempelvis genom kompletterande skärmar för att begränsa avgasernas spridning från tvärförbindelsen. För att i övrigt öka attraktiviteten på cykelförbindelsen bör det utredas hur cykelvägarna på bästa sätt kan skärmas från buller och bilavgaser. I övrigt har Huddinge inte några synpunkter på förslaget till utformning i PM Gång- och cykelväg. Alternativ Masmo- Flottsbro Förvaltningen anser att det rekommenderade valet av cykelvägssträckningar är bra. Förslagen kommer att förbättra framkomligheten för cyklister i Vårbyområde. Vi har dock några synpunkter: Cykelbron över Fittjaviken bör utformas med god standard enligt den regionala cykelplanen d.v.s. en sektionsbredd på 5,3 meter. Förhoppningsvis kommer de förbättrade cykelförhållandena att innebära ökad cykeltrafik vilket kräver god geometrisk standard. Förslaget bör kompletteras men utbyggnaden av cykelförbindelse längs Solhagsvägen som ger en genare sträckning för cyklister från Botkyrkaleden och norrut. Utbyggnaden kommer att kunna genomföras på befintlig allmän platsmark i gällande detaljplan. Det är exempelvis möjligt att smala av befintlig körbana för att inrymma cykelfält/bana.

32 i Huddinge TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer KS-2018/ (11) Cykelvägen norr om den nya trafikplatsen utmed E4/E20 kommer att ligga inklämd mellan motorvägen och på sikt Spårväg syd. Det är viktigt att omsorg läggs på gestaltning av detta avsnitt och att Trafikverket visar hur utbyggnaden kan ske. Det är viktigt att befintlig gång- och cykelförbindelse under Tvärförbindelsen och E4/E20 i förlängningen av Solhagsvägen förbättras. Flottsbro Kästa Förvaltningen anser att Trafikverkets förslag till cykelvägssträckningar är bra. I kombination med planerad cykelväg längs Glömstavägen kommer cykelförbindelserna på sträckan att förbättras. Huddinge har några synpunkter: Den cykelbro som finns över Tvärförbindelsen väster om Trafikplats Kästa bör på den södra sidan ges en koppling även västerut mot den befintliga cykelvägen. Det är väsentligt att det finns flera passagemöjligheter av Tvärförbindelsen för att reducera barriäreffekten av vägen. Cykelporten under Tvärförbindelsen mellan Tpl Kästa och Lovisebergsvägen är viktig för att undvika långa omvägar. Passagen under väg 226 och järnvägen vid Vårdkasen är inte behandlad i rapporten. Väg 226 kommer att breddas på sträckan mellan den föreslagna trafikplatsen Tpl Solgård och Flemingsbergsleden och gång- och cykelporten under vägen måste förlängas. Porten är idag knappt 30 meter och sannolikt kommer den nya portens längd att fördubblas. Det är viktigt att den utformas så att den inte kommer att upplevas som otrygg. Omsorg måste läggas vid gestaltningen. Det är angeläget att cykelförbindelsen längs väg 226 bibehålls med den funktion den har idag och att bron över tråget för tvärförbindelsen uppfyller kraven på god standard som anges i den regionala cykelplanen. Flemingsbergsskogen/Befintlig väg 259 Trafikverket föreslår att cykelförbindelsen ska ligga kvar längs den nuvarande sträckan utmed den befintliga väg 259 d.v.s. Lännavägen- Storängsleden och väg 226 Huddingevägen. Förbindelsen ska dock rustas upp och förbättras. Förvaltningen ser flera nackdelar med denna lokalisering där den största är vägsträckans längd mellan Gladö kvarn och Flemingsberg. Vidare innebär lokaliseringen att dagens trafiksäkerhetsrisker i huvudsak kommer att kvarstå som idag. Cykelvägen kommer att korsa flera bilvägar med olycksrisker som följd. För att nå upp till God standard enligt den regionala cykelplanen kommer det sannolikt att krävas flera ombyggnader längs sträckan. Dessutom har förbindelsen en vertikalgeometri som inte kommer att kunna förbättras. Detta gäller exempelvis sträckan längs Huddingevägen som har lutningar på 5-8 % på långa avsnitt.

33 i Huddinge TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer KS-2018/ (11) Cykelvägen är till stor del lokaliserad genom planlagt område med flera olika detaljplaner. Troligen kommer det att krävas planändringar på flera platser för att ombyggnader ska kunna genomföras. En komplikation är även Orlångsbron. Bron har idag en körbanebredd på 7 meter + en gångbana på 2 meter. Bron kommer att även i framtiden att trafikeras med bussar och körbanebredden kommer inte att kunna reduceras. För att nå en tillfredsställande standard på cykelvägen måste Orlångsbron breddas eller en ny bro anläggas. Om cykelförbindelsen mellan Gladö och Flemingsberg ska anläggas längs Lännavägen- Storängsleden- Huddingevägen måste den utformas med en God standard enligt Regionala cykelplanen. Huddinge förordar att cykelvägen anläggs genom Flemingsbergsskogen. Förvaltningen ser många fördelar med att lokalisera cykelförbindelsen genom skogen där den största är restidsvinsten, tack vare kortare resväg, förbättrad framkomligheten och ökad trafiksäkerhet. Sträckan genom skogen finns utpekad och illustrerad i den Regionala cykelplanen för Stockholms län såväl som i Huddinge kommuns cykelplan. Båda planerna har en tidshorisont till år Om cykelvägen genom skogen inte anläggs i samband med utbyggnaden av Tvärförbindelsen och i samband med att angränsande infrastruktur byggs ut, när ska den då utföras? Förvaltningen har gjort en översiktlig jämförelse mellan de alternativa sträckningarna. Trafikverket har i tidigare studier bedömt att de möjliga förbindelserna genom Flemingsbergsskogen blir kuperade och inte uppfyller kraven på god standard i den regionala cykelplanen. De har då utgått från befintliga stigar och att vissa avsnitt får förhållandevis kraftiga lutningar. Det kan dock konstateras att med relativt små sträckningsförändringar är det möjligt att förbättra den gemeteriska standarden i några av de studerade alternativen. Kommunstyrelsens förvaltning har genomfört en mer detaljerad analys och funnit att det går att skapa en förbindelse genom skogen som i huvudsak uppfyller de geometriska kraven som ställs i den Regionala cykelplanen. Den kraftigaste lutningen är 5-6 % på en kort sträcka. Förbindelsen är anpassad till mark och terräng med bankfyllnader och skärningar som är lägre än 2 meter.

34 Vidare skriver Trafikverket i rapportens inledning, citat: Gång-och cykel ska främja arbetspendling men även fungera för cykelresor mellan lokala mål och för rekreationscykling. Cykelväg genom Flemingsbergsskogen kommer att förbättra möjlighet för cykelpendling mellan regionala stadskärnorna Haninge och Flemingsberg och förbindelsen kommer även att öka tillgängligheten till naturområdet. Det kommer att vara möjligt att med rullstol, barnvagnar eller eli Huddinge TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer KS-2018/ (11) FLEM INGSBERG/FLEMINGSBERGSSKOGENNÄG 259 cri TRAFIKVERKET Trafikverkets huvudförslag längs Storängsleden.,._... ~ t 1...._.. _ -_,._ - ~,., ,. Studerat förslag I genom skogen, (Kommunstyrelsens förvaltning) ~---...:::.lli Studerade förslag genom skogen (Trafikverket) Cykelvägen genom skogen är 2,5 kilometer kortare än förbindelsen via Huddinge centrum vilket ger cirka 10 minuters kortare restid för cyklister med en hastighet på 15 km/h. (15 km/h är schablonhastigheten som enligt Trafikverket ska användas vid värdering av restider för cykel.) Sannolikt kommer dock resan genom Flemingsbergsskogen att gå snabbare eftersom cyklisterna slipper väntetider i korsningar och inte kommer att fördröjas av många fotgängare och trafikljus. Förkortningen av restiden är troligen därför större än 10 minuter. (Om vi utgår från att 2000 cyklister färdas på sträckan mellan Tpl Gladö kvarn och Flemingsberg innebär detta en tidsförlust på 330 timmar/dygn för trafikanterna) I Trafikverkets rapport anges i inledningen, citat: Gång och cykelvägen är ett viktigt komplement till motortrafikleden eftersom den möjliggör ett alternativ till resor med motorfordonstrafik tvärs Södertörn. Även om Trafikverket saknar trafikmodeller och verktyg för att göra prognoser för cykeltrafik går det att bedöma att en kortare restid för cyklister innebär att fler resenärer kommer att använda cykel som färdmedel vid sina resor. För att nå de svenska klimatmålen måste bilresandet reduceras och då krävs förbättringar av förutsättningarna för bl.a. cykling. Utbyggnad av gena och bra cykelförbindelser kommer att bidra möjligheterna att nå klimatmålen.

35 i Huddinge TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer KS-2018/ (11) moped att komma ut i skogen från Flemingsberg eller Gladö kvarn. Människor med rörelsehinder kan få chans till rekreation i den tätortsnära skogen. Även för många motionärer kommer cykelvägen genom skogen att göra förhållandena bättre för cykling. Anläggandet av en cykelväg genom skogen kommer därmed att förbättra möjligheten till friluftsliv för många människor. I beslutet om inrättandet av Flemingsbergsskogens naturreservat gjordes undantag i föreskrifterna för anläggandet av Södertörnsleden, som var en planerad motortrafikled genom skogen. Det anges i beslutet att föreskrifterna inte ska utgöra hinder för att genomföra utbyggnaden av Haningeleden (del av Södertörnsleden). Redan då var Flemingsbergskogen riksintresse för friluftsliv. Cykelvägen genom skogen kommer troligen att anläggas i ungefär samma sträckning som Södertörnsleden och kommer att få en likartad funktion för cykeltrafiken som den planerade Södertörnsleden hade för biltrafiken d.v.s. förbättra förbindelserna mellan kommunerna på Södertörn. Cykelvägen genom Flemingsbergsskogen kommer att bli en Södertörnsled för cykeltrafiken. En cykelväg kommer att medföra ett intrång i naturmarken men påverkan blir litet i förhållande till den tidigare planerade motortrafikleden. Motortrafikleden hade en tvärsektion med en körbanebredd på 14 meter och en sektion inklusive slänter på cirka 30 meter. Vägens trafikflöden beräknades till över fordon per dygn som skulle medföra påtagliga miljöstörningar i form av buller och luftföroreningar. En cykelväg genom skogen får en körbanebredd på 5 meter och en sektion inklusive diken och slänter på 7-8 meter. Cykeltrafikflödet på förbindelsen är svårt att beräkna men blir sannolikt en bråkdel av de fordonstrafikflöden som bedömdes för motortrafikleden. Störningarna på naturvärdena från cykeltrafik blir, i jämförelse med motortrafikens stora emissioner, försumbara. Trafikverket har även framfört argumentet att tryggheten på cykelvägen genom Flemingsbergsskogen blir för dålig och att den därför inte ska byggas i denna sträckning. Säkerligen kommer den upplevda tryggheten att vara lägre för vissa människor när de cyklar genom skogen än på förbindelsen längs Storängsleden. Det finns en rädsla att bli överfallen eller antastad på vägen genom Flemingsbergsskogen. Det finns dock inget belägg för att cykling i glest befolkade miljöer ökar risken för att bli ofredad. Det är inte osannolikt den faktiska risken att bli överfallen är betydligt större om man cyklar på Storängsleden där det vistas fler människor. Dessutom tillkommer riskerna att råka ut för trafikolyckor vid korsningar och konflikter med andra trafikanter. Den upplevda otryggheten vid cykling genom skogen är avgörande i det fall då cyklisterna kommer att avstå från att använda cykelvägen, på grund av att den upplevs som otrygg och att nyttan med att anlägga den därför blir alltför låg. Bedömningen är dock snarare att den ökade tillgänglighet som förbindelsen genom skogen innebär, kommer att öka antalet cyklister i förhållande om cykelvägen anläggs längs Storängsleden.

36 i Huddinge TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer KS-2018/ (11) Dessutom kommer den befintliga cykelvägen längs Storängsleden att finns kvar. De cyklister som upplever att cykelvägen genom Flemingsbergsskogen är alltför otrygg har möjligheten att välja cykelvägen längs Storängsleden för sin resa. En aspekt som måste betonas beträffande tryggheten är möjligheten att färdas på cykelvägen genom skogen utan konflikt med biltrafiken. Detta gäller inte minst för barn som cyklar tillsammans med sina föräldrar. Förvaltningen önskar att cykelutredningen ska kompletteras följande: Utredning av den bästa möjliga sträckningen av en cykelväg genom Flemingsbergsskogen. En sträckning som så stor utsträckning som möjligt uppfyller kraven på god standard enligt VGU. Beskrivning av hur hänsyn kan tas till naturvärden. Om det kan bedömas att riksintresset för friluftsliv skadas måste det visas på vilket sätt det sker och hur mycket. En beskrivning och en objektiv bedömning av restider och samhällsnytta m.m. för de alternativa sträckningarna av cykelförbindelserna genom Flemingsbergsskogen respektive längs Storängsleden. Beskrivningen ska även omfatta lutningsförhållanden för alternativet längs Storängsleden och bedömning av trafiksäkerheten. Även klimatpåverkan för de alternativa sträckningarna måste belysas. En genomgång av de juridiska möjligheterna att anlägga cykelvägen genom skogen. Trafikverket har bedömt att cykelförbindelsen genom skogen inte kan ingå i vägplanen. Hur kan den då anläggas? Vilket regelverk ska tillämpas och vem ska vara huvudman vid anläggande och drift? Utbyggnaden av cykelvägen borde kunna drivas som en separat process som är frikopplad från vägplanen och därmed inte riskera att försena projektet. Denna fråga borde belysas. Det finns ett undantag i bestämmelserna för naturreservatet för anläggande av Södertörnsleden. Är detta ett tillräckligt villkor för att kunna anlägga cykelväg genom skogen? Detta bör belysas. Sannolikt måste samråd ske med Länsstyrelsen. Utbyggnad av gena och bra cykelvägar kommer att vara en viktig åtgärd för att nå klimatmålen för transportsektorn. Det finns modeller och metoder att beräkna hur ökad framkomlighet och kortare restider för cyklister ger en överflyttning från bilresande till cykling. Dessa metoder bör användas vid bedömning av cykelvägsalternativen. Gladö Förvaltningen förordar Trafikverkets förslag att anlägga cykelvägen i anslutning till Tvärförbindelsen. Dels blir cykelvägen genare dels undviks intrång i naturoch kulturmiljö som kan bli en konsekvens om den anläggs längs Ebbadalsvägen. Nackdelen blir en bullrig miljö för cyklisterna. Lissma Trafikverket föreslår att cykelvägen på sträckan Smedstorpsvägen- Ådranvägen anläggs i anslutning till vägförbindelsen. På sträckan mellan Ådranvägen och

37 i Huddinge TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer KS-2018/ (11) Lissmavägen lokaliseras cykelvägen till lokalvägarna norr om Tvärförbindelsen och på sträckan öster Lissmavägen förläggs cykelvägen i anslutning till Tvärförbindelsen norr om vägen. Förvaltningen anser att det rekommenderade valet av cykelvägssträckningar är bra. Förslagen kommer att förbättra framkomligheten för cyklister längs förbindelsen mot Haninge. Rudan Cykelvägen föreslås lokaliseras i anslutning till vägförbindelsen. Väster om Rudanvägen är den förlagd norr om vägen och öster om Rudanvägen byter den plats till den södra sidan om vägen. Förslagen kommer att förbättra framkomligheten för cyklister längs förbindelsen mot Haninge. Förvaltningen har inte några synpunkter på lokaliseringen. Ekonomiska och juridiska konsekvenser Förvaltningens svar innebär inga ekonomiska eller juridiska konsekvenser. Bengt Svenander Tf. kommundirektör Heléne Hill Samhällsbyggnadsdirektör Tage Tillander Trafikplanerare Bilagor Bilaga 1. Yttrande över remiss från Trafikverket Bilaga 2. Remissvar från tillsynsnämnden Bilaga 3. Inbjudan till samråd för gång- och cykelväg i anslutning till väg 259 Tvärförbindelse Södertörn i Huddinge, Botkyrka och Haninge kommun, Stockholms län Beslutet delges Trafikverket Södertörnskommunerna

38 i Huddinge KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 1 (9) Datum Diarienummer KS-2018/ Handläggare Tage Tillander Tage.Tillander@huddinge.se Trafikverket Förslag till lokalisering av gång- och cykelväg i anslutning till väg 259 Tvärförbindelse Södertörn svar på remiss från Trafikverket Tvärförbindelse Södertörn är en ny väg som planeras att anläggas mellan E4/E20 vid Vårby backe och Trafikplats Jordbro på riksväg 73 i Haninge. Längs sträckan planeras även för en gång- och cykelförbindelse. Trafikverket har tagit fram en samrådshandling, PM Gång- och cykelväg, för att fånga in vad kommuner och andra aktörer anser om föreslagen utformning och sträckning. Samrådshandlingen redovisar val av dragning för aktuellt gång- och cykelväg samt motiv till vald linje. I Trafikverkets uppdrag för att anlägga Tvärförbindelse Södertörn ingår planering och utbyggnad av en cykelförbindelse längs sträckan. På den västra delen är cykelvägen huvudsakligen lokaliserad längs Glömstavägen. Öster om Huddingevägen har Trafikverket valt att lokalisera cykelförbindelsen utmed nuvarande väg 259. Kommunerna har tidigare yttrat sig över valet av korridor för vägförbindelsen, dock utan förslag till möjlig dragning för gång- och cykelvägen. Trafikverket har tagit fram ett förslag till lokalisering av cykelvägen och kommunerna kan lämna synpunkter på sträckningen. Samråd av hela Tvärförbindelse Södertörn är planerat mellan den 13 november 2018 och den 6 december Huddinge kommun har synpunkter på cykelvägens lokalisering som redovisas nedan. Allmänt Den föreslagna utbyggnaden av cykelväg längs Tvärförbindelsen kommer att innebära en avsevärd förbättring av framkomlighet och tillgänglighet för cyklister mellan Haninge, Huddinge och Vårby/Fittja. Huddinge kommun ser denna PM som en bra beskrivning av möjliga lösningar för cykeltrafiken men tyvärr kommer HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn huddinge@huddinge.se Huddinge kommun Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge Kommunalvägen 28 Tfn vxl

39 i Huddinge KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 2 (9) Datum Diarienummer KS-2018/ rapporten i ett sent skede i vägplaneprocessen vilket innebär att en begränsning av möjligheten att påverka utformningen. Huddinge kommun har i vissa fall en annan uppfattning om cykelvägens lokalisering än den som förordas i rapporten. Förutsättningar Trafikprognoser Trafikverket har inte genomfört någon prognosberäkning av cykelflödet längs Tvärförbindelsen p.g.a. att det saknas lämpliga verktyg. I rapporten görs dock en bedömning att cykelresorna längs Tvärförbindelsen år 2045 ska uppgå till 5-7 % av resorna. Huddinge anser att detta är en alltför blygsam uppskattning. I den regionala cykelplanen finns målsättningen att 20 % av arbetsresorna år 2030 ska ske med cykel. Med de förbättringar som planeras för cykeltrafiken vid utbyggnaden av tvärförbindelsen borde cykelförbindelserna dimensioneras för större flöden än dem cyklister per dygn som anges i rapporten. Detta innebär även att det bör ställas höga krav på utformningen av cykelvägsanläggningarna. Regional cykelplanering I förutsättningarna för rapporten finns hänvisning till Regionala cykelplanen och en målsättning för tvärförbindelseprojektet är att utformningskraven i regionala cykelplanen ska följas. Som en förutsättning för projektet redovisas även nätet av cykelstråk enligt Regional cykelplan. En viktig länk i detta nät är förbindelsen genom Flemingsbergsskogen. Regionala cykelplanen har tillkommit genom ett samarbete mellan Trafikverket Region Stockholm, Länsstyrelsen, landstinget genom Trafikförvaltningen och länets kommuner. Syftet med planen är att den ska utgöra underlag för utbyggnad av regionala cykelstråk. Om det ska vara möjligt att nå den målsättning som anges i planen, att 20 % av arbetsresorna år 2030 ska företas med cykel, måste förutsättningarna för cykling förbättras i Stockholm län. Huddinge ser det därför som anmärkningsvärt att förbindelsen genom Flemingsbergsskogen inte utreds som ett huvudalternativ för cykeltrafiken mellan Haninge och Huddinge, som är den genaste sträckningen mellan Haninge och Flemingsberg. I regeringsbeslutet till Nationell plan för transportsystemet ska Trafikverket ytterligare utreda hur utformningen av Tvärförbindelse Södertörn kan främja goda möjligheter till cykling. Huddinge kommuns cykelplan Huddinge kommuns cykelplan, som är antagen av Kommunfullmäktige år 2016, ska ligga till grund för kommunens arbete med cykelplanering. Cykelvägen genom Flemingsbergsskogen ingår som en viktig regional länk i kommunens cykelvägnät. I övrigt ingår de cykelförbindelser, som är utpekade Trafikverkets PM Gång- och cykelväg, även kommunens cykelplan.

40 i Huddinge KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 3 (9) Datum Diarienummer KS-2018/ Trafikverkets övriga planer för gång- och cykeltrafik i området Trafikverket planerar också en utbyggnad av cykelförbindelse längs väg 226 i samband med utbyggnaden av Trafikplats högskolan. Vidare planeras även för utbyggnad av cykelväg längs Glömstavägens norra sida. Utformning I rapporten föreslås att utformningen av cykelförbindelserna längs tvärförbindelsen ska följa gällande rekommendationer i regionala cykelplanen, Vägar- och gators utformning (VGU) samt GCM- Handboken. Huddinge kommun anser att det är bra att gällande regelverk följs vid utformning av cykelnätet. Det förefaller som att Trafikverket i projektet föreslår att den lägsta geometriska standarden enligt VGU ska gälla vid utbyggnaden. Huddinge kommun anser att God standard borde vara regel vid hela utbyggnaden d.v.s. även för de delar av sträckan som byggs om. Detta är av särskild vikt i bebyggelseområden där den regionala trafiken kommer att blandas med mer lokala cyklister och i många fall även med fotgängare. Cykelvägen kommer att, på en stor del av Tvärförbindelsen, förläggas i nära anslutning till körbanan. Trafikprognosen visar på höga trafikflöden och cyklisterna kommer att utsättas för både störande buller och för luftföroreningar. På delar av cykelvägen där Miljökvalitetsnormen för luft beräknas överskridas måste åtgärder vidtas, exempelvis genom kompletterande skärmar för att begränsa avgasernas spridning från tvärförbindelsen. För att i övrigt öka attraktiviteten på cykelförbindelsen bör det utredas hur cykelvägarna på bästa sätt kan skärmas från buller och bilavgaser. I övrigt har Huddinge inte några synpunkter på förslaget till utformning i PM Gång- och cykelväg. Alternativ Masmo- Flottsbro Huddinge kommun anser att det rekommenderade valet av cykelvägssträckningar är bra. Förslagen kommer att förbättra framkomligheten för cyklister i Vårbyområde. Vi har dock några synpunkter: Cykelbron över Fittjaviken bör utformas med god standard enligt den regionala cykelplanen d.v.s. en sektionsbredd på 5,3 meter. Förhoppningsvis kommer de förbättrade cykelförhållandena att innebära ökad cykeltrafik vilket kräver god geometrisk standard. Förslaget bör kompletteras men utbyggnaden av cykelförbindelse längs Solhagsvägen som ger en genare sträckning för cyklister från Botkyrkaleden och norrut. Utbyggnaden kommer att kunna genomföras på befintlig allmän platsmark i gällande detaljplan. Det är exempelvis möjligt att smala av befintlig körbana för att inrymma cykelfält/bana.

41 i Huddinge KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 4 (9) Datum Diarienummer KS-2018/ Cykelvägen norr om den nya trafikplatsen utmed E4/E20 kommer att ligga inklämd mellan motorvägen och på sikt Spårväg syd. Det är viktigt att omsorg läggs på gestaltning av detta avsnitt och att Trafikverket visar hur utbyggnaden kan ske. Det är viktigt att befintlig gång- och cykelförbindelse under Tvärförbindelsen och E4/E20 i förlängningen av Solhagsvägen förbättras. Flottsbro Kästa Huddinge kommun anser att Trafikverkets förslag till cykelvägssträckningar är bra. I kombination med planerad cykelväg längs Glömstavägen kommer cykelförbindelserna på sträckan att förbättras. Huddinge har några synpunkter: Den cykelbro som finns över Tvärförbindelsen väster om Trafikplats Kästa bör på den södra sidan ges en koppling även västerut mot den befintliga cykelvägen. Det är väsentligt att det finns flera passagemöjligheter av Tvärförbindelsen för att reducera barriäreffekten av vägen. Cykelporten under Tvärförbindelsen mellan Tpl Kästa och Lovisebergsvägen är viktig för att undvika långa omvägar. Passagen under väg 226 och järnvägen vid Vårdkasen är inte behandlad i rapporten. Väg 226 kommer att breddas på sträckan mellan den föreslagna trafikplatsen Tpl Solgård och Flemingsbergsleden och gång- och cykelporten under vägen måste förlängas. Porten är idag knappt 30 meter och sannolikt kommer den nya portens längd att fördubblas. Det är viktigt att den utformas så att den inte kommer att upplevas som otrygg. Omsorg måste läggas vid gestaltningen. Det är angeläget att cykelförbindelsen längs väg 226 bibehålls med den funktion den har idag och att bron över tråget för tvärförbindelsen uppfyller kraven på god standard som anges i den regionala cykelplanen. Flemingsbergsskogen/Befintlig väg 259 Trafikverket föreslår att cykelförbindelsen ska ligga kvar längs den nuvarande sträckan utmed den befintliga väg 259 d.v.s. Lännavägen- Storängsleden och väg 226 Huddingevägen. Förbindelsen ska dock rustas upp och förbättras. Huddinge kommun ser flera nackdelar med denna lokalisering där den största är vägsträckans längd mellan Gladö kvarn och Flemingsberg. Vidare innebär lokaliseringen att dagens trafiksäkerhetsrisker i huvudsak kommer att kvarstå som idag. Cykelvägen kommer att korsa flera bilvägar med olycksrisker som följd. För att nå upp till God standard enligt den regionala cykelplanen kommer det sannolikt att krävas flera ombyggnader längs sträckan. Dessutom har förbindelsen en vertikalgeometri som inte kommer att kunna förbättras. Detta gäller exempelvis sträckan längs Huddingevägen som har lutningar på 5-8 % på långa avsnitt.

42 i Huddinge KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 5 (9) Datum Diarienummer KS-2018/ Cykelvägen är till stor del lokaliserad genom planlagt område med flera olika detaljplaner. Troligen kommer det att krävas planändringar på flera platser för att ombyggnader ska kunna genomföras. En komplikation är även Orlångsbron. Bron har idag en körbanebredd på 7 meter + en gångbana på 2 meter. Bron kommer att även i framtiden att trafikeras med bussar och körbanebredden kommer inte att kunna reduceras. För att nå en tillfredsställande standard på cykelvägen måste Orlångsbron breddas eller en ny bro anläggas. Om cykelförbindelsen mellan Gladö och Flemingsberg ska anläggas längs Lännavägen- Storängsleden- Huddingevägen måste den utformas med en God standard enligt Regionala cykelplanen. Huddinge förordar att cykelvägen anläggs genom Flemingsbergsskogen. Huddinge kommun ser många fördelar med att lokalisera cykelförbindelsen genom skogen där den största är restidsvinsten, tack vare kortare resväg, förbättrad framkomligheten och ökad trafiksäkerhet. Sträckan genom skogen finns utpekad och illustrerad i den Regionala cykelplanen för Stockholms län såväl som i Hddinge kommuns cykelplan. Båda planerna har en tidshorisont till år Om cykelvägen genom skogen inte anläggs i samband med utbyggnaden av Tvärförbindelsen och i samband med att angränsande infrastruktur byggs ut, när ska den då utföras? Huddinge kommun har gjort en översiktlig jämförelse mellan de alternativa sträckningarna. Trafikverket har i tidigare studier bedömt att de möjliga förbindelserna genom Flemingsbergsskogen blir kuperade och inte uppfyller kraven på god standard i den regionala cykelplanen. De har då utgått från befintliga stigar och att vissa avsnitt får förhållandevis kraftiga lutningar. Det kan dock konstateras att med relativt små sträckningsförändringar är det möjligt att förbättra den gemeteriska standarden i några av de studerade alternativen. Huddinge kommun har genomfört en mer detaljerad analys och funnit att det går att skapa en förbindelse genom skogen som i huvudsak uppfyller de geometriska kraven som ställs i den Regionala cykelplanen. Den kraftigaste lutningen är 5-6 % på en kort sträcka. Förbindelsen är anpassad till mark och terräng med bankfyllnader och skärningar som är lägre än 2 meter.

43 I] Huddinge KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 6 (9) Datum Diarienummer KS-2018/ FLEMINGSBERG/FLEMINGSBERGSSKOGENNÄG 259 fu TRAFIKVERKET Trafikverkets huvudförslag längs Storängsleden ' - ~-~--.: ~-,_..., > "..., -- _... Studerat förslag genom skogen (Huddinge kommun) Studerade förslag '--==-==------, genom skogen (Trafikverket) Cykelvägen genom skogen är 2,5 kilometer kortare än förbindelsen via Huddinge centrum vilket reducerar restiden med cirka 10 minuters för cyklister med en hastighet på 15 km/h. (15 km/h är schablonhastigheten som enligt Trafikverket ska användas vid värdering av restider för cykel.) Sannolikt kommer dock resan genom Flemingsbergsskogen att gå snabbare eftersom cyklisterna slipper väntetider i korsningar och inte kommer att fördröjas av många fotgängare och trafikljus. Förkortningen av restiden är troligen därför större än 10 minuter. I Trafikverkets rapport anges i inledningen, citat: Gång och cykelvägen är ett viktigt komplement till motortrafikleden eftersom den möjliggör ett alternativ till resor med motorfordonstrafik tvärs Södertörn. Även om Trafikverket saknar trafikmodeller och verktyg för att göra prognoser för cykeltrafik går det att bedöma att en kortare restid för cyklister innebär att fler resenärer kommer att använda cykel som färdmedel vid sina resor. För att nå de svenska klimatmålen måste bilresandet reduceras och då krävs förbättringar av förutsättningarna för bl.a. cykling. Utbyggnad av gena och bra cykelförbindelser kommer att bidra möjligheterna att nå klimatmålen. Vidare skriver Trafikverket i rapportens inledning, citat: Gång-och cykel ska främja arbetspendling men även fungera för cykelresor mellan lokala mål och för rekreationscykling. Cykelväg genom Flemingsbergsskogen kommer att förbättra möjlighet för cykelpendling mellan regionala stadskärnorna Haninge och Flemingsberg och förbindelsen kommer även att öka tillgängligheten till naturområdet. Det kommer att vara möjligt att med rullstol, barnvagnar eller elmoped att komma ut i skogen från Flemingsberg eller Gladö kvarn. Människor

44 i Huddinge KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 7 (9) Datum Diarienummer KS-2018/ med rörelsehinder kan få chans till rekreation i den tätortsnära skogen. Även för många motionärer kommer cykelvägen genom skogen att göra förhållandena bättre för cykling. Anläggandet av en cykelväg genom skogen kommer därmed att förbättra möjligheten till friluftsliv för många människor. I beslutet om inrättandet av Flemingsbergsskogens naturreservat gjordes undantag i föreskrifterna för anläggandet av Södertörnsleden, som var en planerad motortrafikled genom skogen. Det anges i beslutet att föreskrifterna inte ska utgöra hinder för att genomföra utbyggnaden av Haningeleden (del av Södertörnsleden). Redan då var Flemingsbergskogen riksintresse för friluftsliv. Cykelvägen genom skogen kommer troligen att anläggas i ungefär samma sträckning som Södertörnsleden och kommer att få en likartad funktion för cykeltrafiken som den planerade Södertörnsleden hade för biltrafiken d.v.s. förbättra förbindelserna mellan kommunerna på Södertörn. Cykelvägen genom Flemingsbergsskogen kommer att bli en Södertörnsled för cykeltrafiken. En cykelväg kommer att medföra ett intrång i naturmarken men påverkan blir litet i förhållande till den tidigare planerade motortrafikleden. Motortrafikleden hade en tvärsektion med en körbanebredd på 14 meter och en sektion inklusive slänter på cirka 30 meter. Vägens trafikflöden beräknades till över fordon per dygn som skulle medföra påtagliga miljöstörningar i form av buller och luftföroreningar. En cykelväg genom skogen får en körbanebredd på 5 meter och en sektion inklusive diken och slänter på 7-8 meter. Cykeltrafikflödet på förbindelsen är svårt att beräkna men blir sannolikt en bråkdel av de fordonstrafikflöden som bedömdes för motortrafikleden. Störningarna på naturvärdena från cykeltrafik blir, i jämförelse med motortrafikens stora emissioner, försumbara. Trafikverket har även framfört argumentet att tryggheten på cykelvägen genom Flemingsbergsskogen blir för dålig och att den därför inte ska byggas i denna sträckning. Säkerligen kommer den upplevda tryggheten att vara lägre för vissa människor när de cyklar genom skogen än på förbindelsen längs Storängsleden. Det finns en rädsla att bli överfallen eller antastad på vägen genom Flemingsbergsskogen. Det finns dock inget belägg för att cykling i glest befolkade miljöer ökar risken för att bli ofredad. Det är inte osannolikt den faktiska risken att bli överfallen är betydligt större om man cyklar på Storängsleden där det vistas fler människor. Dessutom tillkommer riskerna att råka ut för trafikolyckor vid korsningar och konflikter med andra trafikanter. Den upplevda otryggheten vid cykling genom skogen är avgörande i det fall då cyklisterna kommer att avstå från att använda cykelvägen, på grund av att den upplevs som otrygg och att nyttan med att anlägga den därför blir alltför låg. Bedömningen är dock snarare att den ökade tillgänglighet som förbindelsen genom skogen innebär, kommer att öka antalet cyklister i förhållande om cykelvägen anläggs längs Storängsleden. Dessutom kommer den befintliga cykelvägen längs Storängsleden att finns kvar. De cyklister som upplever att cykelvägen genom Flemingsbergsskogen är alltför otrygg har möjligheten att välja cykelvägen längs Storängsleden för sin resa.

45 i Huddinge KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 8 (9) Datum Diarienummer KS-2018/ En aspekt som måste betonas beträffande tryggheten är möjligheten att färdas på cykelvägen genom skogen utan konflikt med biltrafiken. Detta gäller inte minst för barn som cyklar tillsammans med sina föräldrar. Huddinge kommun önskar att cykelutredningen ska kompletteras följande: Utredning av den bästa möjliga sträckningen av en cykelväg genom Flemingsbergsskogen. En sträckning som så stor utsträckning som möjligt uppfyller kraven på god standard enligt VGU. Beskrivning av hur hänsyn kan tas till naturvärden. Om det kan bedömas att riksintresset för friluftsliv skadas måste det visas på vilket sätt det sker och hur mycket. En beskrivning och en objektiv bedömning av restider och samhällsnytta m.m. för de alternativa sträckningarna av cykelförbindelserna genom Flemingsbergsskogen respektive längs Storängsleden. Beskrivningen ska även omfatta lutningsförhållanden för alternativet längs Storängsleden och bedömning av trafiksäkerheten. Även klimatpåverkan för de alternativa sträckningarna måste belysas. En genomgång av de juridiska möjligheterna att anlägga cykelvägen genom skogen. Trafikverket har bedömt att cykelförbindelsen genom skogen inte kan ingå i vägplanen. Hur kan den då anläggas? Vilket regelverk ska tillämpas och vem ska vara huvudman vid anläggande och drift? Utbyggnaden av cykelvägen borde kunna drivas som en separat process som är frikopplad från vägplanen och därmed inte riskera att försena projektet. Denna fråga borde belysas. Det finns ett undantag i bestämmelserna för naturreservatet för anläggande av Södertörnsleden. Är detta ett tillräckligt villkor för att kunna anlägga cykelväg genom skogen? Detta bör belysas. Sannolikt måste samråd ske med Länsstyrelsen. Utbyggnad av gena och bra cykelvägar kommer att vara en viktig åtgärd för att nå klimatmålen för transportsektorn. Det finns modeller och metoder att beräkna hur ökad framkomlighet och kortare restider för cyklister ger en överflyttning från bilresande till cykling. Dessa metoder bör användas vid bedömning av cykelvägsalternativen. Gladö Huddinge kommun förordar Trafikverkets förslag att anlägga cykelvägen i anslutning till Tvärförbindelsen. Dels blir cykelvägen genare dels undviks intrång i natur- och kulturmiljö som kan bli en konsekvens om den anläggs längs Ebbadalsvägen. Nackdelen blir en bullrig miljö för cyklisterna. Lissma Trafikverket föreslår att cykelvägen på sträckan Smedstorpsvägen- Ådranvägen anläggs i anslutning till vägförbindelsen. På sträckan mellan Ådranvägen och Lissmavägen lokaliseras cykelvägen till lokalvägarna norr om Tvärförbindelsen och på sträckan öster Lissmavägen förläggs cykelvägen i anslutning till Tvärförbindelsen norr om vägen.

46 i Huddinge KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 9 (9) Datum Diarienummer KS-2018/ Huddinge kommun anser att det rekommenderade valet av cykelvägssträckningar är bra. Förslagen kommer att förbättra framkomligheten för cyklister längs förbindelsen mot Haninge. Rudan Cykelvägen föreslås lokaliseras i anslutning till vägförbindelsen. Väster om Rudanvägen är den förlagd norr om vägen och öster om Rudanvägen byter den plats till den södra sidan om vägen. Förslagen kommer att förbättra framkomligheten för cyklister längs förbindelsen mot Haninge. Huddinge kommun har inte några synpunkter på lokaliseringen. Daniel Dronjak Kommunstyrelsens ordförande Huddinge kommun

47 [I] Huddinge TILLSYNSNÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Tillsynsnämnden 23 oktober Paragraf Diarienummer TN-2018/ Inbjudan till samråd för gång- och cykelväg i anslutning till väg 259 Tvärförbindelse Södertörn Tillsynsnämndens beslut Förvaltningens synpunkter godkänns och tjänsteutlåtandet daterat den 15 oktober 2018 överlämnas till kommunstyrelsen som tillsynsnämndens yttrande i ärendet. Sammanfattning Trafikverket samråder en föreslagen gång- och cykelväg i anslutning till Tvärförbindelse Södertörn. Beslutet delges Kommunstyrelsen

48 ~e:i :::c C a. a. - ::J c.c CD TJÄNSTEUTLÅTANDE Tillsynsnämnden Ärendenummer Castor: ALLM W3D3: TN-2018/84 Handlingen upprättad av Anders Lindelöf, , ALLM Remissyttrande i ärende om samråd för gång- och cykelväg i anslutning till väg 259 Tvärförbindelse Södertörn, beteckning KS- 2018/ Förslag till beslut Tillsynsnämnden beslutar: 1. Förvaltningens synpunkter godkänns och tjänsteutlåtandet daterat den 15 oktober 2018 överlämnas till kommunstyrelsen som tillsynsnämndens yttrande i ärendet. Sammanfattning Trafikverket samråder en föreslagen gång- och cykelväg i anslutning till Tvärförbindelse Södertörn. Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsens förvaltning har begärt att tillsynsnämnden yttrar sig i ärende med KS-2018/ om samråd för gång- och cykelväg i anslutning till väg 259 Tvärförbindelse Södertörn. Svaret ska vara Kommunstyrelsens förvaltning tillhanda senast den 29 november Projekt Tvärförbindelse Södertörn omfattar en motortrafikled om cirka 20 kilometer samt en gång- och cykelväg som ska göra möjlig med säkra och effektiva transporter mellan de regionala stadskärnorna Skärholmen/Kungens Kurva, Flemingsberg och Haninge. I dagsläget saknas en genomgående väg för gång- och cykeltrafiken mellan de regionala stadskärnorna. Utgångspunkten är att gång- och cykelvägen i möjligaste mån ska löpa parallellt med motortrafikleden, för att skapa en rak förbindelse mellan de regionala stadskärnorna samt kunna samordnas i vägplanen i största möjligaste mån och kommer ha olika utformning på olika sträckor. Gång- och cykelvägen ska anslutas till de radiella regionala cykelstråken som går utmed E4/E20, väg 226 Huddingevägen samt Nynäsvägen. POSTADRESS BESÖKSADRESS E-POST OCH WEBB TELEFON (VXL) Natur- och byggnadsförvaltningen Sjödalsvägen 29 miljotillsyn@huddinge.se Miljötillsynsavdelningen Huddinge

49 ALLM Målsättningen med den gång- och cykelväg som planeras inom projekt Tvärförbindelse Södertörn är att följa utformningskraven enligt den regionala cykelplanen. Avvägningar görs för att minska inträng i känsliga natur- och kulturmiljöer, undvika fastighetsintrång samt skapa miljöer med hög grad av upplevd trygghet. Den föreslagna vägsträckningen följer i huvudsak Tvärförbindelse Södertörn förutom i avsnittet från Flemingsberg till Gladö där vägen viker av och följer den befintliga väg 259. Handlingen upprättad av Anders Lindelöf, , ALLM Förvaltningens synpunkter Förvaltningen har inga särskilda synpunkter i samrådet. Den föreslagna vägdragningen bedöms genomförbar ur miljöbalkens perspektiv. Anders Lindelöf Teknisk direktör Bilagor: Remissmissiv Delges beslut: Kommunstyrelsen

50 Ärendenummer TRV2017/27 Motpartens ärendenummer Dokumentdatum Sidor 1(4) al'i) i!j TRAFI KVERKET Huddinge kommun Huddinge Diarienr HUDDINGE KOMMUN Kommunstyrelsen I Diarieplanbeteckn Inbjudan till samråd för gång- och cykelväg i anslutning till väg 259 Tvärförbindelse Södertörn i Huddinge, Botkyrka och Haninge kommun, Stockholms län. Bakgrund Tvärförbindelse Södertörn är en ny väg som ska byggas mellan E4/E20 vid Vårby backe i Kungens kurva och väg 73 vid Jordlbro trafikplats i Haninge. I projektet - ingåi:..e.a ny gång- och cykelväg längs hela sträckan. Nuvarande väg 259 är en av länets mest olycksdrabbade sträckor. Tvärförbindelse Södertörn blir en säkrare viig för alla trafikanter. Vägen ger möjligheter till bättre kollektivtrafik samt gynnar regional utveckling som till exempel fler bostäder på Södertörn. Tvärförbindelse Söde1törn avlastar det regionala vägnätet. Den stora mängd godstrafik som redan idag trafikerar väg 259 (cirka 20 procent av den totala trafikmängden) får nya möjligheter att ta sig fram på ett smidigt och säkert sätt. Samrådets syfte 0 c--.i > ~ c:o N -st 0 J J <( ~ I- Bifogat dokument "PM Gång- och cykelväg" syftar till att redogöra för val av dragning för aktuellt gång- och cykel väg samt motiv till vald linje. Kommuner och andra aktörer har haft möjlighet att yttra sig kring val av korridor för Tvärförbindelse Söde1töm, dock utan förslag till möjlig dragning för gång- och cykelvägen. För Trafikverket är det därför viktigt att fånga in vad ni tycker och önskar därför era skriftliga synpunkter på föreslage:n dragning. Trafikverket Texttelefc,n: Telefon: trafikverki~t@trafikverket.se

51 Ärendenummer TRV 2017/27 Motpartens ärendenummer Dokumentdatum Sidor 2(4) «1'1) TRAFIKVERKET Samrådsperiod Aktuellt samråd, gällande val av dragning för gång- och cykelstråk i anslutning till Tvärförbindelse Söde11örn, pågår under perioden 3 september 2018 till och med I oktober Kommande samråd Det ska noteras att samråd av hela Tvärförbindelse Södertörn är planerat under slutet av Samrådsynpunkter Yttrande skickas till: Trafikverket Ärendemottagningen Dnr: TRV 2017/27 Region Stockholm Box Borlänge projektledare Bilaga 0 N I. Siindlista 2. PM Gång- och cykelviig Trafikverket Texltelefon: Telefon: trafikverket@trafikverket.se

52 Ärendenummer TRV 2017/27 Motpartens ärendenummer Dokumentdatum Sidor 3(4) $ TRAFIKVERKET BILAGA 1 Sändlista: Botkyrka kommun Haninge kommun Huddinge kommun Trafikverket Texttelefon: Telefon: trafikverket@trafikverket.se

53 Ärendenummer TRV2017/27 Motpartens ärendenummer Dokumentdatum Sidor 4(4) ah, TRAFIKVERKET BILAGA2 PM Gång och cykelväg Trafikverket Texttelefon: Telefon: trafik verke verket. se

54 al"» cr:-, TRAFIKVERKET V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan PM Gång- och cykelväg VÄGPLAN SAMRÅDSHANDLING T I Rev I Ant I Andring avser I Godkänd I Datum Granskare Johan Nilsson, Anna Lindström Godkänd av Eva Öberg Ort Stockholm Datum

55 Objektnamn Entreprenadnummer Entreprenadnamn Beskrivning 1 Beskrivning 2 Beskrivning 3 Beskrivning 4 Granskningsstatus Diarienummer Konstruktions nummer Objektnummer Plantyp Handlingstyp Företag Författare/Konstruktör Extern nummer V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan PM Gång- och cykelväg VÄGPLAN SAMRÅDS HANDLING Tyrens AB A Xylander, L Bergström I <llil TRAFIKVERKET Innehåll SAMMANFATTNING Inledning Bakgrund, syfte och förutsättningar för Tvärförbindelse Södertörn Bakgrund Syfte Förutsättningar och avgränsningar Mål för gång- och cykelvägen i projekt Tvärförbindelse Söde1törn Ändamål Projektmål Förutsättningar Befintlig infrastruktur för gång och cykel Trafikantupplevelse Trafikprognos Regional cykelplanering Trafikverkets övriga planer för gång- och cykel trafiken i området Kommunala planer för gång- och cykeltrafik Botkyrka konunun Huddinge kommun Haninge kommun Utformning Regelverk för utformning av gång- och cykelvägar Utformningskrav enligt den regionala cykelplanen Utfornmingskrav enligt Vägars- och gators utformning (VGU) Typsektioner och avstånd till motortrafikleden Rekommenderad utformning av gång- och cykelväg enligt standard i VGU Rekommenderad utformning av gång- och cykelväg parallellt med motortrafikleden Viltstängsel och faunapassager Belysning Vägvisning Alternativ Masmo / Flottsbro Förutsättningar Studerade alternativ Masmo-Flottsbro Sammanfattning och rekommendation för gång- och cykelvägen Masmo till Flottsbro Flottsbro / Kästa Förutsättningar Studerade alternativ Sammanfattning och rekommendation för gång- och cykelvägen mellan trafikplatserna Flottsbro och Kästa Flemingsberg: Flemingsbergsskogen / Befintlig väg (66)

56 V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan PM, Gång- och cykelväg «l"l'l cri TRAFI KVERKET Förutsättningar Studerade alternativ Flemingsbergsskogen Studerade alternativ befintlig väg Rekommendation för gång- och cykel Gladö..., Förutsättningar Studerade alternativ Sammanfattning och rekommendation för gång- och cykel väg vid Gladö Lissma Förutsättningar Studerade alternativ Sammanfattning och rekommendation för gång- och cykelväg vid Lissma Västra Jordbro Förutsättningar Studerade alternativ Sammanfattning och rekommendation för gång- och cykelvägen vid Rudan64 7 Summering av rekommenderad väglinje för gång- och cykelvägen BILAGA: Bilaga 1 till 0T140014, Profiler gång- och cykelvägar i Flemingsbergsskogen (66)

57 V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan PM, Gång- och cykelväg «li) TRAFIKVERKET SAMMANFATTNING Projekt Tvärförbindelse Södertörn omfattar en mot01trafikled samt en gång- och cykelväg som ska möjliggöra säkra och effektiva transporter mellan de regionala stadskärnorna Skärholmen/Kungens Kurva, Flemingsberg och Haninge. Utredningsområdet för gång- och cykelvägen inom Tvärförbindelse Södertörn rör sig i ett varierat landskap mellan Masmo i väster, via Huddinge/Flemingsberg till Haninge i öster. Området präglas av både stadsmiljö och rika kultur- och naturmiljöer med både riksintressen och naturreservat. Gång- och cykelvägen kommer därför att ha olika utformning på olika sträckor. Den västra delen ska i första hand komplettera och ersätta befintliga gång- och cykelvägar i Masmo/Glömstadalen så att det sträcker sig hela vägen mellan de regionala cykelstråken Södertäljestråket utmed E4/E20 samt Salemstråket utmed väg 226 Huddingevägen. Vid Flemingsberg bryts den gena sträckningen eftersom en gång- och cykelväg genom Flemingsbergsskogen skulle göra för st01t intrång i de höga miljövärden samt riksintresset för friluftsliv som finns där. Gång- ocb cykelvägen fortsätter i stället norr om Flemingsbergsskogen utmed befintlig väg 259 via Storängsleden och Lännavägen. Öster om Gladö förläggs gång- och cykelvägen parallellt med motortrafikleden för att minska intrång i känsliga miljöer samt skapa en gen koppling mellan Flemingsberg/Huddinge och Haninge. Längst österut på sträckan ansluter gång- och cykelvägen inom Tvärförbindelse Söde1törn till Västerhaningestråket utmed Nynäsvägen. 4(66)

58 V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan PM, Gäng- och cykelväg t «f» TRAFIKVERKET Gladö kvarn ()1/~ Vidj a ' \ \ \ \ \ Teckenförklaring o Trafikplats - GC-våg Våg i tunnel - Våg i ytläge / / "Adran '- Figur o. Översikt gång och cykeluäg samt motortrafikled för Tuär:förbindelse Södertöm. N A 0 --== =-- -== km O Lanlmiteri1I, Geodatasamverkln 5(66)

59 V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan PM, Gång- och cykelväg «i\l TRAFIKVERKET 1 Inledning Projekt Tvätförbindelse Söde1törn omfattar en moto1trafikled om cirka 20 kilometer samt en gångoch cykelväg som ska möjliggöra för säkra och effektiva transpo1ter mellan de regionala stadskärnorna Skärholmen/Kungens Kurva, Flemingsberg och Haninge. Gång- och cykelvägen är ett viktigt komplement till motortrafikleden eftersom den möjliggör ett alternativ till resor med motmfordonstrafik tvärs Söde1törn, vilket är en del av projektets mål. Gångoch cykelvägen ska främja arbetspendling men även fungera för gång- och cykelresor mellan lokala mål och för rekreationscykling. Detta PM redogör för den planerade dragningen av gång- och cykelstråket samt vilka faktorer som påverkat val av linje. Kapitel 2 (Bakgrund, syfte och förutsättningar för Tvärförbindelse Södertörn) syftar till att ge en förstäelse för projekt Tväiförbindelse Södertörn som helhet, de övergripande förutsättningar som gäller i området samt redogör för syftet med detta PM. I kapitel 3 (Mål för gång-och cykelvägen i projekt Tvärförbindelse Södertörn) redogörs för de övergripande projektmål som all planering i projekt Tväiförbindelse Södertörn måste ta hänsyn till. I Kapitel 4 (Förutsättningar) beskrivs de förutsättningar som gäller i utredningsområdet för gång- och cykelvägen. Kapitlet redogör både för befintlig infrastruktur, vilken typ av miljö respektive delområde präglas av samt vilka regionala och kommunala planer som projekt Tvärförbindelse Södertörn har att ta hänsyn till. I kapitel 5 (Utformning) redovisas de regelverk och standarder som gäller för utformandet av gångoch cykelvägar samt de olika typsektioner som projektet utgår ifrån. I kapitel 6 (Alternativ) redogörs för de alternativ som utretts samt vilken sträckning som förordas. Kapitlet är uppdelat i delsträckor där respektive delsträckas förutsättningar, alternativ för dragning samt rekommenderad dragning diskuteras mer ingående. I kapitel 7 (Summering av rekommenderad väglinje för gång- och cykelvägen) sammanfattas hela sträckan. Samtliga namn på de trafikplatser som anges i dokumentet är arbetsnamn. 6(66)

60 V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan PM, Gång- och cykelväg «11) (!j TRAFIKVERKET 2 Bakgrund, syfte och förutsättningar för Tvärförbindelse Södertörn 2.1 Bakgrund 1\rärförbindelse Söde1törn är en ny vägsträckning mellan E4/E20 vid Skärholmen/Kungens kurva, via Flemingsberg till riksväg 73 i Haninge, inklusive parallell gång- och cykelväg. Syftet med vägen är att förbättra säkerheten, tillgängligheten och framkomligheten på Södertörn för både människor och gods. Planeringen av 1\räiförbindelse Södertörn påbörjades Lokaliseringsutredningen som följde under resulterade i tre möjliga korridorer för motortrafikleden mellan de regionala stadskiirnorna Skärholmen / Kungens Kurva, Flemingsberg och Haninge. Korridorerna sammanföll i västra och östra delen. I den centrala delen kring Flemingsberg och Flemingsbergsskogen fanns alternativen norra, mellersta och södra korridoren, se figur 1. _,,a1 ~ '; 1by 111 r; Jordt,ft) I m.,..,-r V5storhSl'ilngo Figur 1. Lokaliseri11gsutred11i11ge11s tre korridore1 for Tuä,:förbindelse Södertöm. 7(66)

61 V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan PM, Gång- och cykelväg af» i!j TRAFIKVERKET I mars 2017 valdes den norra korridoren (blå) för f01tsatt projektering av vägplanen för Tvärförbindelse Söde1törn. Preliminär väglinje samt trafikplatser inom norra korridoren beslutades under sommaren Beslut togs om att förlägga vägen i tunnel, dels under Flemingsbergsskogen för att skona skyddsvärda naturoch kulturmiljöer och dels under Glömstadalen för att möjliggöra för framtida exploatering. Detta har påverkat placeringen av gång- och cykelvägen då det inte ansågs förenligt med projektets mål att förlägga denna i tunnel. Vägens läge visas i figur 2. TVÅRFÖRBINDELSE SÖDERTÖRN <11'1> \!i TRAFIKVERKET N A \....,...,,,, ,..-,,, ~ IBI....,,,_,... ~,..,,/ /...,..,,. ; ' f "~ tto,,a,~ ~~ ;SlJJV'li.,.,.~, '1 J,._, t..... Ini ~"u ', I IJD HildO-no,,, ~....,....._o /' '",,.. /, D.. 0 Trafikplats - Ytläge 1, Tunnelläge Kommungräns... Figu,- 2. Oversikt lokalise,-ing väglinje inom 110,-,-a ko,-rido,-en. 2.2 Syfte Syftet med detta PM är att redovisa studerade alternativa sträckningar och typsektioner för gång- och cykelvägen inom vald korridor för Tvärförbindelse Södertörn samt förklara de val och bo1tval som är gjorda. PM:et kommer att utgöra ett underlag för samråd med externa intressenter avseende gång- och cykelvägen. 2.3 Förutsättningar och avgränsningar I dagsläget saknas en genomgående väg för gäng- och cykeltrafiken mellan de regionala stadskärnorna Skärholmen/Kungens Kmva, Flemingsberg och Haninge. På vissa sträckor saknas infrastruktur för gående och cyklister helt. På andra delar av sträckan finns gäng- och cykelvägar men dessa hänger inte samman och kan vara svära att hitta. 8(66)

62 V259 Tvärförblndelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan PM, Gång- och cykelväg «l"l'l TRAFIKVERKET Utgångspunkten är att gång- och cykelvägen i möjligaste mån ska löpa parallellt med motmtrafikleden för att skapa en gen förbindelse mellan de regionala stadskärnorna Skärholmen/Kungens Kurva, Flemingsberg och Haninge samt kunna samordnas i vägplanen i största möjligaste mån. Gång- och cykelvägen ska anslutas till de radiella regionala cykelstråken som går utmed E4/E20, väg 226 Huddingevägen samt Nynäsvägen. Målsättningen är att få fler att använda cykeln som transpmtmedel i enlighet med de mål som finns i den regionala cykelplanen. Det förutsätter att den nya gång- och cykel vägen är attraktiv, utformas med hög standard och har genomarbetad gestaltning. Utformning av anslutningar och passager till gång- och cykelvägen hanteras under projekteringen. I de västra delarna av utredningsområdet finns planer hos Trafikförvaltningen att dra fram Spårväg Syd. Det finns ett flertal samordningsfrågor mellan Spårväg Syd och Tvä1förbindelse Söde1törn men då Spårväg Syd befinner sig i ett mycket tidigt skede så har antaganden om dess dragning gjorts vilket innebär en osäkerhet för den fmtsatta projekteringen. Den östra delen mellan Gladö och Nynäsvägen präglas av mycket känsliga natur- och kulturmiljöer, bland annat riksintresse för friluftsliv (Hanveden) och flertalet naturreservat. Detta kräver att man tar stor hänsyn till dessa värden i projekteringen av gång- och cykelvägen. Gång- och cykelvägen ligger delvis inom detaljplanelagt område hos berörda kommuner och kan då planläggas inom kommunens detaljplaner. Samordning med kommunerna krävs för att säkerställa gång- och cykelvägens placering och genomförande. 9(66)

63 V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan PM, Gång- och cykelväg «i~ (!i TRAFIKVERKET 3 Mål för gång- och cykelvägen i projekt Tvärförbindelse Södertörn 3.1 Ändamål Ändamålet för projektet Tvärförbindelse Söde1törn är en förbättrad väg för motorfordon och cykel som ger förutsättningar för säkra, effektiva och hållbara resor och transpmter över Söde1törn från E4/E20 till riksväg 73 via Flemingsberg. Tvärförbindelsen ska stärka sambanden mellan de regionala stadskärnorna Kungens kurva/skärholmen, Flemingsberg och Haninge centrum så att förutsättningarna för regional utveckling förbättras. 3.2 Projektmål Projektmålen är uppdelade i funktionsmål och hänsynsmål enligt riksdagens transportpolitiska mål. Nedan presenteras de projektmål som är applicerbara på lokalisering och projektering av gång- och cykelvägen. Funktionsmål Förbättra tillgängligheten och attraktiviteten med cykel mellan de regionala stadskärnorna inom Södertörn. Förbättra tillgängligheten till viktiga målpunkter för cykel samt till angränsande regionala cykelsträk. Hänsyns mål Systematisk arbeta med att begränsa klimatpåverkan och energianvändning från byggande, drift och underhåll av väganläggningen. Vägförbindelsen ska förbättra trafiksäkerheten för samtliga trafikanter. Intrång i värdefulla natur- och kulturmiljöer ska minimeras. 10(66)

64 V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan PM, Gång- och cykelväg i «~ \!, TRAFIKVERKET 4 Förutsättningar 4.1 Befintlig infrastruktur för gång och cykel Befintlig väg 259 är cirka 24 kilometer lång och passerar genom olika typer av områden; tät bebyggelse, glesare och lantlig bebyggelse, öppet landskap med jordbruksfält och sjöar samt större skogsområden. Det medför en växlande karaktär för vägen samt dess användare. Det befintliga gång- och cykelvägnätet utmed den befintliga vägen redovisas i figur 3-5. Mellan Fittja och Flemingsberg finns det ett någorlunda sammanhängande nät av gång- och cykelvägar söder om väg 259. Norr om väg 2s9 finns kortare avsnitt med gång- och cykelväg. Masmogård AlbyS)0/1 I LOvsla Vistaberg Huddinge Berga I Orrstugan ( Alvesta \ Tullmges1on l \ Kasta ~ ~~-~ ~u\~yp Flenllngsberg Harrva H0glO<p Tullinge parkhem Tullinge gård Tullingeberg Tullinge villastad Visattra N Teckenförklaring -- BefinUig gång- och cykelväg A ---"' = ' ' - 11: '' ==:, 1?L1 Figur 3. Befintliga gång- och cykelvägar parallellt med väg 259 samt anslutande regionala gång- och cykelvägar, röd linje, mellan E4/E20 och väg 226 Huddingevägen. Utmed väg 226 Huddingevägen mellan Flemingsberg och Huddinge centrum finns en regional gångoch cykelväg, Salemstråket. 11(66)

65 V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan PM, Gång- och cykelväg t TRAFIKVERKET Genom Flemingsbergsskogen finns ingen utpekad gång- och cykelväg men en vandringsled, Gamla Sockenvägen, som är ett väg- och stigsystem som syns på kartor från 1600-talet men sannolikt har anor från medeltiden. Vidare finns andra leder och stigar. Mellan Huddinge centrum och Balingsnäs finns lokala gång- och cykelvägar, se Figur 4. Framkomligheten, tillgängligheten och trafiksäkerheten för gående och cyklister på denna sträcka är låg då de går både på norra och södra sidan om väg 259 och det därmed krävs flera sidbyten via gångoch cykeltunnlar eller passager för att kunna nyttja hela sträckan. Hogmora Hammarsdal rg Balingsholm Balingsnllsskolan Vi11ti,1 Holmenstorp Sten,lttra Sjö lorp Balingsla Nystttra ndby Gladö kvarn ndby rd5vll\l Giladövlk I~ ej~ "'~ <;. ~ ~ Orflmgen BJörksllttra Källtorp Teckenförklaring -- Befintlig gång- och cykelväg Glad6 industriomr8de e" / l "' Lissmas;on ~"' '-,.._ 4.!1 Llssma BjOntdalen c,j,"b('< ~ ooy ' " I I Erik5belg N A 5,00 I 000 I ====-- -=== " ClV6'!1:itcriet. Gtod~aun-k:n Figur 4. Befintliga gång- och cykelvägal' parallellt med väg 259 samt anslutande regionala gång- och cykelvägar, röda linjer, mellan Flemingsbe, g och Ussma. Mellan Balingsnäs och Gladö finns en gång- och cykelväg längs vägens norra sida. Gång- och cykelvägen har en bredd på cirka 3 meter. Öve:r sjön Orlången finns en bro där körbanan har en bredd på 7 meter samt en gång- och cykelbana med cirka 2 meters bredd. Öster om Gladö fram till Ekedal saknas gång- och cykelväg men det finns en parallell lokalväg med lågt biltrafikflöde. Lokalvägen har en bredd på ca 7 meter och tillåten hastighet ligger mellan km/h. 12(66)

66 V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan PM, Gång- och cykelväg «i)) \!j TRAFIKVERKET Lokalvägen trafikeras även av busslinje 709. Mellan Ekedal och Lissma finns en kortare sträcka utan parallell lokalväg men det finns en gång- och cykelväg på norra sidan om väg 259. I den östra delen av utredningsområdet (se Figur 5.) mellan Lissma och Haninge saknas både gångoch cykelväg samt parallell lokalväg utmed väg 259. Befintlig väg saknar vägren och tillåten hastighet är8o km/h. Kvarntorp l'fermanstorp Söderby Norra SOderby VendelsOmalm,;.~~et\ L1ssn1asJ01l <$-"'... :/ Llssma BjOrl<dalen Kolarto,p ~'Q~ <::ll> '!Jlfnby Eriksberg I Brandbergen Skutan / I Otan ( ',., \,/ ' ' Dänto,p mj ( Riddartorp Aby Abylund Teckenförklaring - - BefinUig gång- och cykelväg N A!, , ~ ===---=== " Figur 5. Befintliga gång- och cykeluägm parallellt med väg 259 samt anslutande regionala gång- och cykeluägar, se röda linjer, mellan Lissma och Jordbro. 4.2 Trafikantupplevelse Väg 259 utgör i sitt nuvarande utförande en barriär för gående och cyklister. Utmed vägen finns endast ett fåtal platser där oskyddade trafikanter kan korsa vägen planskilt i en port eller tunnel. Eftersom det saknas möjligheter för gående och cyklister att ta sig över eller färdas utmed vägen på ett trafiksäkert sätt är det möjligt att trafikanterna i större utsträckning väljer andra transportmedel, till exempel bil. 13(66)

67 V259 Tvärförbi ndelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan PM, Gång- och cykelväg t «n) \!j TRAFIKVERKET 4.3 Trafikprognos Mot01trafikleden dimensioneras för prognosår Det saknas idag standardiserade verktyg för att ta fram prognoser för cykeltrafik. Andelen gång- och cykelresor av det totala resandet i Stockholms län varierar beroende på läge. Flödena är högst i Stockholms centrala delar och blir lägre längre från centrum och lokala målpunkter. Bedömningen är att de flesta kommer använda delar av gång- och cykelvägen och en mindre andel kommer att cykla hela sträckan mellan de regionala stadskärnorna Kungens kurva/skärholmen, Flemingsberg och Haninge. Avståndet mellan,exempelvis målpunkterna Flemingsberg och Haninge centrum är ca 15 km. Dagens medelreslängd för arbetspendling med cykel ligger på ca 9 km. Med den planerade utvecklingen av de regionala stadskärnorna avseende arbetsplatser och bostäder finns dock en stor potential för ökad arbetspendling med cykel i området. Vidare så ökar försäljningen av elcyklar vilket kan ändra resmönstren med cykel. I Stockholms län är andelen cykelresor av det totala resandet ca 5-7 %. Utmed Tväiförbindelse Söde1törn uppskattas andelen cykelresor till samma som länssnittet, vilket ger en uppskattning på ca 2 ooo cyklister per dygn utmed gäng- och cykelvägen år Regional cykelplanering I Stockholms län finns en regional cykel plan I som togs fram 2014 av projektet SATSA Il. SATSA, Samverkan för ett effektivt transportsystem i Stockholmsregionen, var ett EU-finansierat samverkansprojekt mellan Trafikverket, Länsstyrelsen, Tillväxt, miljö- och regionplanering och Trafikförvaltningen inom Stockholms läns landsting, kommunerna i Stockholms län samt ett antal intresseorganisationer. Den regionala cykelplanen är framtagen av de stora planeringsaktörerna i länet med samtliga kommuners medverkan. Planen saknar formell status men utgör idag underlag för kommuner och staten i utbyggnaden av regionala cykelstråk för arbetspendling. Inriktningen enligt planen är utbyggnad under åren , se Figur 6. Figur 6. Regionala cykelstråk i södra delen Stockholms län enligt Regional cykelplan, 11 afikverket Den regionala cykelplanen fokuserar på gäng- och cykelvägar för arbetspendling. De ska dimensionernas som högtrafikerade cykelstråk för att möjliggöra nyttjande för alla typer av gående och cyklister. Målsättningen med den gång- och cykelväg som planeras inom projekt Tvä1förbindelse Söde1törn är att följa utformningskraven enligt den regionala cykelplanen. Avvägningar görs för att minska intrång i känsliga natur- och kulturmiljöer, undvika fastighetsintrång samt skapa miljöer med hög grad av upplevd trygghet. 1 Regional cykelplan för Stockholms län , Trafikverket Region Stockholm i samarbetet med Tillväxt, miljö och regionplanering och Landstingets trafikföivaltning (SLL) samt Länsstyrelsen i Stockholms län (Februari 2014) 14(66)

68 V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan PM, Gång- och cykelväg «1-n ' \!i TRAFIKVERKET I den regionala cykel planen finns det två utpekade stråk i Tvätförbindelse Söde1törns utredningsområde, dels från E4/E20 vid Fittja till Huddinge och dels mellan Flemingsberg och Haninge. I projekt Tvärförbindelse Södertörn sammanfogas dessa till ett stråk på sträckan mellan E4/E20 i väster till Nynäsvägen i öster. 4.5 Trafikverkets övriga planer för gång- och cykeltrafiken i området Trafikverket planerar just nu en regional gång- och cykelväg utmed Glömstavägen som en del i Cykelsatsning Söde1törn. Projektet heter Väg 259 gång- och cykelväg Glömstavägen och ska ta fram vägplan för en regional gång- och cykelväg på en sträcka av 3,2 km utmed Glömstavägen mellan Masmovägen i väster och Katrinebergsvägen i öster, se sträckning i Figur 7. Detta är den första etappen av tre. När alla delarna är färdigställda utgör de en sammanhängande gång- och cykelväg hela sträckan mellan Fittja och väg 226 Huddingevägen. Den första etappen bedöms vara den högst prioriterade eftersom det idag saknas gång- och cykelväg mellan Masmovägen och Katrinebergsvägen. Trafiksituationen för gående och cyklister i området behöver förbättras omgående. Projektet planeras parallellt med Tvärförbindelse Söde1törn. Den gång - och cykelväg som planeras inom ramen för Tvärförbindelse Söde1törn ska ses som ett komplement till gång- och cykelvägen utmed Glömstavägen. Samordning mellan projekten genomförs kontinuerligt. Samordning är framförallt aktuellt i den västra delen vid Masmovägen där projektet med gång- och cykelväg utmed Glömstavägen anpassas till den trafikplatslösning som kommer att bli aktuell vid Masmovägen. Samordning görs även kring Katrinebergsvägen där Tvätförbindelse Södettörn kommer att påverka Glömstavägen på en sträcka. 15(66)

69 V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan PM, Gång- och cykelväg «11) \!j TRAFIKVERKET TECKEN FÖRKLARING Figur 7. Avgl'änsni11g projekt utmed Glömstauägen; Masmouägen - Katl'inebergsuägen. (Figul'jrån Samrådsunder/ag Väg 259 Gång- och cykeluäg utmed Glömstauägen, ) 16(66)

70 V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan PM, Gång- och cykelväg «Il) \!, TRAFIKVERKET 4.6 Kommunala planer för gång- och cykeltrafik Gäng- och cykelvägen inom Tvä1förbindelse Söde1törn ska samordnas med Botkyrka, Huddinge och Haninge kommuns planer för cykelinfrastrukturen Botkyrka kommun Botkyrka kommun anger i sin cykelplan 2 målet att öka cykelresandets andel av det totala resandet i kommunen. Det ska bland annat ske genom att skapa bra förutsättningar för cyklister med cykelvägar som är attraktiva, framkomliga, trafiksäkra och sammanhängande. Fokus i cykelplanen är arbetsresor och resor med cykel till kollektivtrafik som en del av arbetsresan. Cykelplanen behandlar främst huvudcykelnätet i Botkyrka. Enligt Botkyrkas Trafikplan 2000 bör framkomligheten för gående, cyklister, busstrafikanter och utryckningsfordon prioriteras före framkomligheten för biltrafiken vid konflikt mellan trafikslagen. Botkyrka kommuns cykel plan, se Figur 8, berör Tvärförbindelse Söde1törn vid Värby broar samt anslutningen till Masmo där Södertäljestråket går idag. r ~; ',:, 1- ~ ~ ~ '1' 1,1,,,, (;\,elplon Hu, I k lstr/1.'-. / c1,.,md~ pa c~:e1vag Figur 8. Nordöstra delen au Botkyrka kommuns cyke/p/an Cykelplan för Botkyrka kommun 2010:02, upprättad augusti (66)

71 V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan PM, Gång- och cykelväg «ll'i CTj TRAFIKVERKET Huddinge kommun Huddinge kommun har i sin cykelplan3 som målsättning att andelen cykelresor ska öka från 4 procent 2011 till 15 procent år Nya länkar på regionala stråk och nybyggnad av huvudcykelstråk har högst prioritet, se Figur 9. Stora delar av motmtrafikleden och gång- och cykelvägen kommer att ligga inom Huddinge kommun. Kommunen pekar ut flera delar av den planerade gång- och cykelvägen inom Tvärförbindelse Söde1törn i sin cykelplan både som regionalt sltråk samt som kommunalt huvudstråk. En ny gång- och cykelväg utmed Lissmavägen finns med både i kommunens cykelplan och plan för samhällsbyggnadsprojekt Syftet är att förbättra det övergripande cykelvägnätet inom och mellan kommunens olika delar samt erbjuda en trafiksäker och gen koppling mellan Länna och Huddinge centrum. Sträckan är 4,8 km. Genom utbyggnad av gång- och cykelsträk i Lissmadalgången ökar även tillgängligheten till naturområdet vid Lissmasjön. ÖVERGRIPANDE CYKELNÄT -- Regionalt cyketstråk -- Huvudcykelstråk ~ Utredningsstråk HUDDINGE KOMMUN I \ G LA O O ;;,;, H N ----} t ~ ""'. -, (I ' Figur 9. Huddinge kommuns cykelplan Cykelplan för Huddinge kommun, KS-2015/47, upprättad april (66)

72 V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan PM, Gång- och cykelväg «h) TRAFIKVERKET Haninge kommun Haninge kommun anger i sin cykelplan4 behovet av ett huvudstråk för cykeltrafiken längs väg 259 mellan Rudanvägen och kommungränsen mot Huddinge. Planen pekar ut stora delar av sträckningen för befintlig väg 259 som saknad regional länk, se Figur 10. Kommunen vill bygga ut en friliggande gång- och cykelväg parallellt med väg 259. Teckenförklaring BeMtltgt Cykelnat _...,, - Llnll;. huyucbtt3k Cyt(eH&nkar $00\ saknas -- Unk. hu"'-dtj.lt. - Llok ~lt>latldlr.ll"ik 8e.:lk\3s-Adpiarielt~ -- P'.ar.e-ract~ len *..... /. Il. \. -.. \ :.-::t '' JQ!~.~ro Figw 10. Utsnitt ur Haninge kommuns Cykelplan 2010 vid Handen ocli Jordbm. 4 Haninge kommun Cykelplan 2010 SBN: 31/ (66)

73 V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan PM, Gång- och cykelväg I an-. \!j TRAFIKVERKET 5 Utformning 5.1 Regelverk för utformning av gång- och cykelvägar Avseende utformning av gång- och cykelvägar finns två handböcker att förhålla sig till, Stockholms läns regionala cykelplan och Vägar och gators utformning (VGU) s. Dessa presenteras nedan. Kraven i dessa regelverk behöver dock avvägas mot eventuella intrång i fastigheter, skyddade naturoch kulturmiljöer, reservat och liknande. Gång- och cykelvägen inom Tvärlörbindelse Södertörn passerar många platser och områden med restriktioner där avvägning mellan utformning och inträng kommer att behövas Utformningskrav enligt den regionala cykel planen God standard för ett regionalt gång- och cykelstråk, enligt den regionala cykelplanen för Stockholms län, är enligt de mått och riktlinjer som anges i GCM-Handboken 6 : Vägbredd god standard 5,3 meter, acceptabel 4,3 meter (2,5 meter dubbelriktad cykel och 1,8 meter gäng) Dimensionerande hastighet 30 km/h Minsta kurvradie (god standard) 40 meter Lutning max 2 % Cyklisten ska alltid ha god siktsträcka i det mest ogynnsamma läget på cykelbanan för att vid 30 km/h ha två sekunder på sig att reagera vid ett plötsligt hinder Ulformningskrav enligt Vägars- och galors utformning (VGU) I Figur 11 visas vilka avstånd till väg och hinder samt vilken släntutformning som gäller enligt kravdelen i VGU. Hind'erfritt <!: miltt for sekerhetsron enligt typsekllon for hu\ 1 udvt1,gen. Hinderfritt A) Slåntll.l1ning s lutninq enligt ht1wd,..89ens t:,-psektion, do:::k :S: 1 :3 --~-----:;~r--: --, '-7';;-..!:!Sr<itnJu1n1 Vagbena Sr, Sr,,..-, Sr -=~'..!''-.!l[a,j!,.-;,. Sldoromsa,- Gång- oeh c:ytolbana, ~2,5m Utformning mod s1dorems.a utan räcke Vö9bana i: Rlid<ets artet&bredd + 1,0 m dock~ 2.5 m. Hinderfr1tt ) Sidoremsa i: rackets egna bredci SIJntJutnin. Sr ~ f:j it Bergs.!lämir,,g ~ Jord$~tlrning eller låg bergskarning ~,.'t Bemks4m Utfo.'mning med s.ld'or&m"'8 med r.ac~e Figur 11. Typsektionerjör gång- och cykelvägar enligt VGU s VGU: Råd och Krav för Vägars och gators utformning. Framtaget av Trafikverket och Sveriges Kommuner och Landsting {utgåva 2015). VGU är styrande för projektering och planering inom Trafikverket. För kommunerna är VGU ett frivilligt och rådgivande dokument. 6 GCM-handbok. Utformning, drift och underhåll med gäng-, cykel- och mopedtrafik i fokus, Sveriges Kommuner och Landsting och Trafikverket (2010) 20(66)

74 V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan PM, Gång- och cykelväg I «r» TRAFIKVERKET Enligt Kravdelen i VGU ska avstånd mellan en motortrafikled med hastighet 100 km/h och en lokalväg vara minst 8 meter. Avstånd mellan en motortrafikled med hastighet 100 km/h och en gång- och cykelväg ska vara minst 4 meter. Avståndet kan minskas om räcke används. Om antal cyklister är mellan 2 ooo - 4 ooo cyklister/dygn ska sidoavståndet mellan gång- och cykelväg och motortrafikled vara minst 5 meter vid 100 km/h. Enligt Rådsdelen i VGU gäller att en gång- och cykelväg kan följa en intiljiggande väg eller vara friliggande med egen linjeföring. En dubbelriktad friliggande gång- och cykelväg med måttliga flöden bör vara 2,5-3,0 m bred. Om en dubbelriktad cykelväg utgörs av ett regionalt cykelstråk avsett för arbetspendling med mål att öka andelen cyklister, bör bredden vara minst 3 meter. 5.2 Typsektioner och avstånd till motortrafikleden Gång- och cykelvägen inom Tvärförbindelse Södertörn kommer att ha en total längd på över 20 km och passera genom mycket varierande bebyggelse och landskap. Förslaget är att anpassa gäng- och cykelvägen tilj respektive delsträckas förutsättningar. Nedan redovisas föreslagna typsektioner för gäng- och cykelvägen utmed Tvärförbindelse Södertörn. Typsektionerna är anpassade tilj landskapets och trafiksituationens skiftande karaktär Rekommenderad utformning av gång- och cykelväg enligt standard i VGU På sträckor där en ny gång- och cykelväg ska anläggas inom bebyggda områden föreslås gång- och cykelvägen utformas med standard för regional gång- och cykelväg enligt VGU. Bredden som förordas ska möjliggöra för möte mellan två cyklister och en gående samtidigt vilket motsvarar minst 3,5 meters bredd, se Figur 12. Detta gäller exempelvis för sträckan utmed Storängsleden och Botkyrkaleden. På sträckor där det idag finns gäng- och cykelväg men denna påverkas av vägutbyggnaden föreslås gång- och cykelvägen ersättas i samma standard som befintlig, dock eftersträvas rekommenderad standard enligt VGU om 3,5 meters bredd. Detta gäller t.ex. utmed Lännavägen, utmed väg 226 Huddingevägen och i Glömstadalen. 6,5-7,0 m 3,5 m Figur 12. Typsektion dubbelriktad gång- och cykelväg med standard enligt VGU utmed lokalväg (hastighet upp till 60 km/tim). Där lokalvägen ligger långt ifrån motortrafikleden föreslås en gång- och cykelväg utmed motortrafikleden Rekommenderad utformning av gång- och cykelväg parallellt med motortrafikleden På sträckor där det inte finns en lokalväg i motortrafikledens närhet föreslås gäng- och cykelvägen följa motortrafikleden och utformas med acceptabel standard för regional gäng- och cykelväg enligt den regionala cykelplanen, det vill säga en bredd på 4,3 meter, se Figur 13 och Figur 14 för exempel. Bredden ska säkerställa god sikt och förbättra möjligheten till samspel cyklister emellan samt mellan gående och cyklister. Detta gäller t.ex. på delsträckan mellan trafikplatserna Lissma och Rudan. 21(66)

75 V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan PM, Gång- och cykelväg «11'1 TRAFIKVERKET Generellt gäller att där gång- och cykelvägen ligger parallellt med mot01trafik!eden rekommenderas sidoremsan mot motortrafikleden ha en bredd på minst 4 meter, helst 8 meter, om inte räcke eller andra skyddsåtgärder används. / 4-Sm 4,3m Figur 13. Typsektion dubbelriktad gång- och cykelväg med sidoremsa utmed motortrafikleden med acceptabel standard enligt regionala cykelplanen. 4,3 m Figur 14. Typsektionjörfriliggande dubbelriktad gång- och cykelväg med regional standard enligt VGU. 5.3 Viltstängsel och faunapassager Motmtrafikleden ska förses med viltstängsel på den östra delen mellan Gladö och Nynäsvägen. Gångoch cykelvägen föreslås i första hand anläggas inom viltstängsel så att även gång- och cykelvägen skyddas från krockar med vilt. 5.4 Belysning Gång- och cykelvägen ska utrustas med belysning för att säkerställa trafiksäkerhet och hygghet. Belysningen bör placeras utanför angivna vägbredder. 5.5 Vägvisning En vägvisningsplan tas fram för vägvisning för gång- och cykelvägen. Vägvisningen bör säkerställa tydlig och sammanhängande skyltning till regionala och lokala målpunkter för gång- och cykeltrafiken på hela sträckan utmed Tvärförbindelse Södertörn. 22(66)

76 V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan PM, Gång- och cykelväg «ii'> \It TRAFIKVERKET 6 Alternativ Det framtida vägnätet kommer att innehålla,en mot01trafikled för biltrafiken, ett lokalt vägnät för lokal och långsamtgående trafik samt ett väg111ät för gång- och cykeltrafiken. I samband med utredning av sträckningar fö1r motortrafikleden har också möjliga sträckningar för gång- och cykelvägen studerats. Den har i princip samma målpunkter som motortrafikleden och ska ha en gen sträckning som fungerar såväl för arb,etspendling mellan de regionala stadskärnorna som för lokala resor mellan viktiga målpunkter. Se Figur 15 för uppdelning i delsträckor för utredningen av gång- och cykelvägen. TVÄRFÖRBINDELSE SÖDERTÖRN OELOMRAOEN FOR CAN<l- OCH CVKELVÄGSUTREONINGEN $ TRAFIKVERKET,..._ l....,....., ', '- ~.,,. tto.:a,angep SJ..ondal ' l. >W"...., l.,-"1',,...,.., i.j.o,j.,,. J '\ I /,,,, I / - Oelområdesgrans for gang- och cyketvagsutredningen 1 TS - Tunnelläge 0 Tral1kpla1s j I ( Hanmg,e- I,,... " JORIRO I VASTRA \t~.f Figur 15. Delsträcko,-jö, utl"edning av gång- och cykelvägen utmed Tvä,jö,-bindelse Söde,-töm. 23(66)

77 V259 Tvärförblndelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan PM, Gång- och cykelväg «l.-i (!i TRAFIKVERKET 6.1 Masmo / Flottsbro Förutsättningar Den västligaste delen av utredningsområdet vid Masmo ligger mestadels inom Huddinge kommun men har funktionella samband i vägnätet med angränsande områden inom Botkyrka kommun. Där motortrafikleden planeras gå i tunnel genom Masmoberget föreslås gäng- och cykelvägen gå i ytläge sydväst om berget. Terrängen är inte gynnsam för gång- och cykelvägen eftersom både Kungens Kurva och Glömstadalen ligger betydligt högre än Masmo. En genare sträckning med eventuellt mer gynnsamt höjdläge skulle kunna uppnås med en dragning genom naturreservatet Gömmareskogen men detta bedöms ej förenligt med reservatets skyddsföreskrifter. Vidare kan en dragning genom skogen påverka den upplevda l!yggheten för individen negativt då det kan uppfattas som ensligt, särskilt under dygnets mörka timmar. Placering av en gång- och cykelväg i Masmo måste samordnas med flera andra planer och projekt. Motortrafikledens anslutning till E4/E20 kommer att påverka utformningen och ytbehovet av bilvägnätet i området. Det i sin tur påverkar närliggande vägar somt.ex. det regionala cykelstråket Södertäljestråket längs E4/E20 som behöver flyttas och Värby alle som blir en lokalgata. Huddinge kommun har planer på exploatering både öster och väster om E4/E20. Spårväg syd är tänkt att ansluta till Masmo tunnelbanestation och sedan fortsätta parallellt med Tvärförbindelse Södertörn och Botk}~ kaleden mot Glömstadalen, vilket innebär att denna ska dras i samma läge som gång- och cykelvägen. Gång- och cykelvägen utmed Tvärförbindelse Södertörn ska ansluta till det regionala gång- och cykelstråket Söde1täljestråket som går utmed E4/E20. Södertäljesträket kommer att påverkas av Tvärförbindelse Södertörns anslutning till E4/E20. Befintlig passage under E4/E20 mellan Solhagavägen och Vårby alle kommer inte att kunna vara kvar i nuvarande utformning. Utredning pågår kring möjliga passager för gående och cyklister i området. 24(66)

78 V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan PM, Gång- och cykelväg t «~ i!j TRAFIKVERKET Borkyrka kommun skiljer i sin cykelplan inte mellan regionala och kommunala stråk utan redovisar endast rena cykelvägar (röd) samt cykling i blandrafik (blå, ej på bilden). Planen redovisar det befintliga regionala Södertäljestråket men ingen cykelkoppling utmed Botkyrkaleden. Dock finns anslutande gång- och cykelvägar på kommunens sida om Fittjaviken, se Figur 16..,,,,, ,,.:.> ~~ -:;;,.,,.~, Huddinge kommun har i sin cykelplan en indelning i regionala gång- och cykelstråk (röd) samt kommunala huvudstråk (blå). De redovisar det befintliga regionala gång- och cykelstråk "Södertäljestråket" utmed E4/E20 kompletterat med ett regionalt stråk längs med Botkyrkaleden. Stråken kopplas dels nedanför Masmoberget men även via en andra koppling över Fittjaviken, se Figur 17. /" I / Figur 16. Utsnitt ur Cykelplanfor Botkyrka kommun 2010 vid Fittjavike11. Figur 17. Utsnitt ur Cykelplanfor Huddinge kommun 2016 vid Fittjavike11. 25(66)

79 V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan PM, Gång- och cykelväg «ll) \!i TRAFIKVERKET Studerade alternativ Masmo-Flottsbro För anslutningen mellan gång- och cykelvägen inom Tvärförbindelse Söde1törn och Södertäljestråket har olika alternativ studerats, se figm 18. Ett alternativ via Vårby alle till Söde11äljestråket norr om Fittjaviken (blå) eller i läge för befintlig passa~;e (rosa). Samtliga gång- och cykelvägarna behöver utformas dubbelriktade för att säkerställa anslutningar till lokala mål. MASMO/FLOTTSBRO ah) TRAFIKVERKET... :....,..... / c.c ~.. tt~tw -TS ~r.::~:1-«i.&o)m"-i:,.._, :::: :: = :::.,.Q LJ~~,.-v,, Tu~ --- ~- '1 \ d,,...,.,... I 'l"åilflll.., ~~~ \.,~ ~..,~,:. 'u ~.. \. \ Onm. :2-0l lt--0$-lo Figu,- 18. Altematiua sträck11i11ga,- au gång- och cykeluägen vid Masmo. 26(66)

80 V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan PM, Gång- och cykelväg «li) \!j TRAFIKVERKET Mellan E4/E20 och Masmo tunnelbanestation har alternativa sträckningar för gång- och cykelvi!igen via Solhagavägen (rosa), via Botkyrkavägen och :Botkyrka alle (grön) samt via Vårby alle (blå) studerats, se Figur 19 och beskrivning i Tabell 1. Det blå alternativet flyttas till att ligga söder om Vårbybroarna på E4/E20. Ko1pplingar under E4/E20 behövs fo1tfarande. En gång- och cykelväg enligt den rosa sträckningen utmed \ Solhagavägen skulle innebära stora ingrepp i den befintliga trafikmiljön med entreer, förgårdsmark, lokalväg, garage och parkeringsplatser som ligger mellan huset och berget. Utredning pågår om befintlig gång- och cykellpassage under E4/E20 i Solhagavägens förlängning kan ligga kvar i och med den nya trafikplatslösningen. Det gröna förslaget utmed Botkyrkavägen oclh Botkyrka alle är ett alternativ med uppdelning i norrgående och södergående riktning. Lösningen har flera anslutningar till Södertäljestråket. Denna lösning kommer behövas norr om Solhagavägen och kan komma behövas som komplement till övriga alternativ..,,, ~ /. flf:~ I / ;, I ~ Figur 19. Utsnitt urfigw (66)

81 V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan PM, Gång- och cykelväg I (tll) \!j TRAFIKVERKET En dragning utmed Vårby alle bedöms kunna inrymmas då Värby alle får en annan funktion med betydligt mindre trafik när Värby trafikplats stängs eftersom den ersätts av trafikplats Gömmaren. Körbanan på Värby alle har generös bredd idag vilket kan minskas när trafikplats Vårby stängs och mer yta kan omfördelas till gäng- och cykeltrafik. Sträckningen utmed Botkyrka alle ligger inom området där kommunen planerar ny bebyggelse och bör samordnas med det. Tabell 1. Sammanställning alternativ Masmo. Rosa Gi:ön Blä Fördelar + Gen väg om passage + Gena cykelvägar i + Fungerar i både norrunder E4/E20 kan respektive riktning och södergående lösas i Solhagavägens + förlängning Möjliggör bra anslutning från Fittja riktning + Passagen under E4/E20 i samband med Värby alle kan göras bred och trygg + Vårby trafikplats utgår - > betydligt mindre trafik möjliggör ny utformning av gaturummet, d.v.s. utrymme finns Nackdelar - Stort inträng i - Intrång i befintlig - Omväg norrgående befintlig trafikmiljö trafikmiljö - Cykelsträk över - Riktningsuppdelning, torg och lokal öst-västligt och nordtrafikmiljö sydligt stråk möts inte i en punkt - Ger ej passager över E4/E20i utredningsomrädet 28(66)

82 V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan PM, Gång- och cykelväg «l~ TRAFIKVERKET Öster om Masmo tunnelbanestation har alternativa sträckningar parallellt med Botkyrkaleden (blå), genom Myrstugubergets bebyggelse (turkos) samt via Masmovägen (rosa) studerats, se Figur 20 och beskrivning i Tabell 2. Botkyrkaleden kan få en annan funktion och utformning motortrafikleden läggs i Masmoberget. Även Spårväg syd Figur ~io. Utsnitt urfigw 18. diskuteras i samma sträckning. Gång- och cykelvägen bör kunna samordnas med Botkyrkaleden och Spåväg syd i blå sträckning. rl-:-..: '.., Den turkosa sträckningen genom befintlig bebyggelse vid Myrstuguberget träffar flera lokala mål och förutsätter att kommunen hanterar gång- och cykelvägen i en detaljplan. Bebyggelsen och befintliga vägar ligger på en bergsluttning med stöd av många stödmurar och ett lokalt vägnät anpassat till de höjdskillnaderna som finns mellan husen. Att anlägga en ny gång- och cykelväg genom denna miljö skulle innebära stora ingrepp. Vidare skär sträckningen genom Huddinge 132:1 fornlämnin bo lats. Den rosa sträckningen söder om Myrstuguberget utmed Albysjön följer Masmovägen. Sträckan är längst av de studerade alternativen och har sltora höjdskillnader. Masmovägen är en smal lokalväg med låga flöden av biltrafik. Vägen går vid sjön utmed en sluttning och delvis genom bebyggelse. Att anlägga en parallell gång- och cykelväg utmed Masmovägen bedöms som komplicerat. I detta alternativ föreslås att en cykelfmtsgata med separat lösning för gående tillskapas. Även denna dragning skär genom Huddinge 132:1 (fornlämning). Tabell 2. Sa111ma11ställ11i11g alternativ Masmo-Flottsbro. Fördelar Rosa + Separerad från biloch spårvägstrafik + Vackra miljöer och vyer + Bra koppling för gång och cykel vid Myrstuguberget Blå + Gen väg + Kan anläggas på båda sidor om Botkyrkaleden Nackdelar Omväg Lutning Skär genom Huddinge 132:1 (fornlämning) Viss omväg Konkurrens om utrymme Skär genom Huddinge 132:1 (fornlämnin ) Lutning Konkurrens om utrymme 29(66)

83 V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan PM, Gång- och cykelväg <tii) TRAFIKVERKET Moto1trafikleden planeras i tunnel norr om Masmo och söder om Glömstadalen. Däremellan ska leden ha en trafikplats (Flottsbro) i ytläge. Lokalvägen, gång- och cykelvägen samt troligen även Spårväg syd ska i närheten av trafikplatsen byta sida med 111oto1trafikleden för att nyttja dalgångarnas gynnsamma lägen för transportstråken i befintlig och planerad bebyggelse. I närheten av trafikplatsen kommer även gång- och cykelvägen utmed Glömstavägen sammanstråla med Tvärförbindelse Södertörns gångoch cykelväg. Gång- och cykelvägens eventuella passager av moto1trafikleden, Spårväg syd eller Glömstaleden ska av trafiksäkerhetsskäl ske planskilt eftersom dessa stråk är högtrafikerade. Gång- och cykelvägen kan korsa väster om trafikplats Flottsbro och fo1tsätta parallellt med motortrafikleden på dess norra sida (violett alternativ). En möjlig korsning kan vara som en del av trafikplatslösningen (grönt alternativ). Alternativt kan gång- och cykelvägen fortsätta parallellt med motmtrafikleden på dess södra sida och korsa i samband med Häggstavägen (blått alternativ). Beroende på vilken trafikplatslösning som väljs kommer anslutning med det planerade regionala gång- och cykelvägen utmed Glömstavägen ske i närheten av trafikplatsen så att båda stråken kan samordnas i passagerna av ovanstående trafikanläggningar, se Tabell 3 för beskrivning av alternativen. TP L FLOTTSBRO Figur 21. Utsnitt ur.figur 18. Tabell 3. Samma11ställ11i11g alternatiu Flottsbro. Violett l~rön Blå Fördelar + Gen väg i dalgången + Gen väg + Gen väg + Ger extra passage av + Separat passage av + Preliminärt bra läge att motortrafikleden motmtrafikleden i passera moto1trafikleden vilket skapar läge för historisk väg med Häggstavägen valmöjligheter Nackdelar - Svåit läge för - Svå1t läge för - Passerar passagen över passagen över motmtrafikleden motortrafikleden motortrafikleden p.g.a, att ramperna p.g.a. att ramperna ger extra bredd ger extra bredd Slutlig läge av motortrafikleden och övriga anläggningar samt möjligheten att anlägga bra passager kommer att avgöra vilken lösning som blir den bästa. 30(66)

84 V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan PM, Gång- och cykelväg «1)) TRAFIKVERKET Sammanfattning och rekommendation för gång- och cykelvägen Masmo till Flottsbro Gång- och cykelvägens anslutning mot Södertäljestråket längs med E4/E20 föreslås ske via en passage norr om Fittjaviken där Söde1täljestråket nås i både nordlig och sydlig riktning. Vidare föreslås gångoch cykelvägen förläggas utmed Vårby alle med f01tsättning utmed Botkyrkaleden norr om bostadsområdet Myrstuguberget, se Figur 22. Detta rekommenderas eftersom dessa vägar får nya funktioner och ytorna för och kring dessa vägar kan fördelas om så att en gång- och cykelväg kan inrymmas. Detta skulle samtidigt förstärka vägarnas nya funktioner. I samband med trafikplats Flottsbro ligger alla trafikslag i ytläge. Motortrafikleden ligger före och efter trafikplatsen i tunnel på olika sidor om dalgången och behöver korsa alla andra trafikslag. Lokalvägen kommer byta sida i trafikplatsen. Spårväg syd och gång- och cykelvägen föreslås f01tsätta parallellt med och söder om motortrafikleden och tillsammans med denna korsa lokalvägen planskilt. Spårväg syd och gång- och cykelvägen föreslås att korsa motortrafikleden tillsammans med Häggstavägen. Gång- och cykelvägen utmed Tvärförbindelse Söde1törn ska i närheten av trafikplats Flottsbro samordnas med det planerade regionala gång- och cykelvägen utmed Glömstavägen för ett effektivt gång- och cykelvägnät. Södertäljestråket, den regionala gång- och cykelvägen utmed E4/E20, kommer att påverkas av projektet och ska där det sker ersättas med samma standard som befintlig. Gång- och cykelvägen kommer gå över Fittjaviken på Vårbybroarna och föreslås här utformas med acceptabel standard enligt regionala cykelplanen, det vill säga en bredd på 4,3 meter. MASMO/FLOTTSBRO «h, \!i TRAFIKVERKET. -r ~ re4cc"n fon ~"1om 40 11'l ~ 11:ffOd Ge y~ - ls T$ 1ll.,lv.tl - RMtii>lol.»,ag R.urciilulr-el "' < ' {_ ~. ~.,,:;, L~-/:.:...:- --:...:-. Sut;, \Al ) I ID 000 Figw 22. Föreslagen sträckning av gång- och cy/'ce/väg vid Masmo och Flottsbro. 31(66)

85 V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan PM, Gång- och cykelväg «1)) \!i TRAFIKVERKET 6.2 Flottsbro / Kästa Förutsättningar Sträckan i Glömstadalen ligger inom Huddinge kommun. I kommunens cykelplan redovisas endast ett regionalt cykelstråk (rött) i dalen. Kommunen planerar för exploatering av dalen samt delar av skogsområdet söder om dalen vid Loviseberg. Figur 23. Utsnitt ur Huddinge kommuns cykelplan vid Glömstada/en. Förutsättningarna för dalgången mellan Flottsbro och Kästa är osäkra eftersom kommunen har flera stora exploateringsplaner för ny bebyggelse som är i ett tidigt skede. Kommunen och Trafikförvaltningen planerar för Spårväg syd i västra delen av Glömstadalen mellan Masmo och Loviseberg. Vid Loviseberg ska spårvägen vika av söderut för att passera centralt genom ny bebyggelse i Loviseberg söder om Glömstadalen. Även detta projekt befinner sig i ett mycket tidigt skede. Trafikverket utreder inom ramen för Cykelsatsning Södertörn en regional gång- och cykelväg utmed Glömstavägen mellan Myrstuguberget och Katrinebergsvägen, se kapitel 4.5. I dagsläget finns en befintlig gång- och cykemig i södra delen av dalgången som enda fast förutsättning med dålig koppling till befintlig bebyggelse och övrigt vägnät. Motortrafikleden sträcker sig genom Glömstadalen men avses att förläggas i tunnel söder om dalen för att möjliggöra ny bebyggelse i det planerade området Loviseberg. Då kommunens planer för bebyggelsen är i ett mycket tidigt skede så är varken ytor för bebyggelse eller gator och vägar planerade. Därmed har projekt Tvärförbindels;e Södertörn inte några konkreta förutsättningar att förhålla sig till och avser att hantera och ansluta till det befintliga gång- och cykelvägen i dalen. Kommunen kan sedan utreda och inpassa gång- och cykelvägen i den nya stadsdelen. 32(66)

86 V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan PM, Gång- och cykelväg «l~ \!i TRAFIKVERKET Studerade alternativ Figur 24 visar studerade alternativ för Tvärförbindelse Södertörns gång- och cykelväg mellan Flottsbro och Kästa. FLOTTSBRO/KÅST A ah) TRAFIKVERKET.. l:lfllluilrlllll"... : -!'",.-<. ' _,. ') "" "., -... D.a' {ill) I IOOCO \/ Figur 24. Altematiua sträck11i11garfö1 gång- och cykeluäge11 i Glömstada/e11. Öster om Häggstavägen föreslås gång- och cykelvägen ligga norr om motortrafikleden, se figur 25. Här påverkas dalgången inte av motortrafikleden då denna ligger i tunnel och därför utreds endast en sträckning motsvarande befintlig gäng- och cykelväg i södra delen av dalgången. Där mot011rafikleden går i ytläge öster om Glömstatunneln studeras gäng- och cykelvägen parallellt med motortrafikleden (blått alternativ norr om, rosa alternativ söder om moto11rafikleden). 33(66)

87 V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan PM, Gång- och cykelväg TRAFIKVERKET I den västligaste delen planeras bebyggelse även mellan motortrafikleden och Glömstavägen som får anslutning till den blåa sträckningen av gång- och cykelvägen. Befintlig bebyggelse söder om motortrafikleden ligger ovanför dalen på en ås. Det rosa alternativet ligger alltså mellan motortrafikleden och en slänt mot den högre liggande bebyggelsen. Gång- och cykeltrafiken ska kunna passera mot01trafikleden på båda sidor 0111 trafikplats Kästa. Vid trafikplatsen kan gång- och cykelvägen förläggas norr eller söder om trafikplatsen. Båda lägen ger en bra koppling i öst-västlig riktning. Den nordöstliga (gröna) sträckningen ger en bra koppling mot centrala Huddinge medan den södra (blåa) sträckningen ger en bra koppling till Flemingsberg via Katrinebergsvägen. Se Tabell 4 för beskrivning av alternativen. Mellan trafikplats Kästa och regionala cykelstråket Salemstråket utmed väg 226 Huddingevägen kan gång- och cykelvägen gå i öst-västlig sträckning (blå) motsvarande en befintlig gäng- och cykelväg. Alternativt kan den följa Glömstavägen (grönt alternativ) mot centrala Huddinge. Det blåa alternativet ansluter till en befintlig gång- och cykelp01t under väg 226 och järnvägen och skapar en koppling till Flemingsbergsdalen öster om järnvägen. Det gröna alternativet ansluter endast till Salemstråket. Med kommunens utvecklingsintentioner kommer båda sträckningar finnas i ett framtida gång- och cykel vägnät. Tabell 4. Sammanställning altemativ Kästa. Rosa+ blå Blå+ grön Blå+blå Fördelar + Gen väg söder 0111 dalen + Gen väg i dalgången + Gen väg i dalgången och mot01trafikleden + Gen koppling mot + Bra koppling mot + Nyttjar befintlig gång- och centrala Huddinge Katrinehergsvägen cykelväg och Flemingsherg + Bra koppling mot + Nyttjar befintliga Katrinebergsvägen och gång- och cykelvägar Flemingsberg + Gen koppling till + Gen koppling till regionala regionala stadskärnan Flemingsberg stadskärnan och Flemingsbergsdalen Flemingsberg och Flemingsbergsdalen Nackdelar - Lutningar - Sämre koppling till - Sämre koppling mot - Sämre koppling mot gång- och cykelvägen Huddinge C bebyggelsen norr om mot Katrinebergsvägen dalen och Flemingsberg 34(66)

88 V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan PM, Gång- och cykelväg «11) \!i TRAFIKVERKET Sammanfattning och rekommendation för gång- och cykelvägen mellan trafikplatserna Flottsbro och Kästa Projektet förslås nyttja befintlig gång- och cykelväg i södra delen av dalen där moto1trafikleden går i tunnel söder om dalgången, se Figur 26. Där motortrafikleden kommer upp i ytläge öster om tunneln föreslås gång- och cykelvägen fortsätta norr om motortrafikleden fram till en passage strax väster om nya trafikplatsen Kästa vid Katrinebergsvägen. Detta avsnitt skulle då ersätta befintlig gång- och cykelväg som ligger söder om motortrafikled,en. Väster om trafikplats Kästa föreslås gång- och cykelvägen byta sida och fortsätta söder om motortrafikleden förbi trafikplatsen samt ansluta till befintliga gång- och cykelvägar utmed Katrinebergsvägen. Gång- och cykelvägen ska ha planskilda passager med motortrafikleden och med Kat1rinebergsvägen. Öster om trafikplats Kästa vid Katrinebergsv:ägen behålls den befintliga gång- och cykelvägen söder om Flemingsbergs gård som ansluter till det nord-sydliga Salemstråket utmed väg 226 Huddingevägen. På de sträckor där befintlig gång- och cykelväg påverkas ska denna ersättas med minst samma standard som idag. FLOTTSBRO/KÅST A ah, TRAFIKVERKET ' ~ I.. <. _,. FUner~Gc...-,o f~in:lm l)m hw ~GC VåV 0;t::v,i101~l1 Figu1' 26. Fö1"es/age11 sträckning av gång- och cyikelvägen i Glömstada/en mellan F/ottsbro och Kästa. 35(66)

89 V259 Tvärförbi ndelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan PM, Gång- och cykelväg «l~ \!I TRAFIKVERKET 6.3 Flemingsberg: Flemingsbergsskogen / Befintlig väg Förutsättningar Den regionala stadskärnan Flemingsberg är en viktig målpunkt på Södertörn. Huddinge kommun planerar för nya bostäder och arbetsplatser Flemingsberg och en utveckling kring Flemingsbergs station. Kommunen avser att utforma de nya stadsdelarna med en tydlig prioritering för gång-, cykeloch kollektivtrafik. Utmed väg 226 Huddingevägen gärden regionala cykelvägen Salemstråket. Den nya gäng- och cykelvägen inom Tvärförbindelse Söde1törn ska ansluta till denna regionala gång- och cykelväg. Sträckan vid Flemingsberg och mellan Flemingsberg och Gladö ligger inom Huddinge kommun. I sin cykelplan (se utsnitt i figur 27) redovisar kommunen det befintliga regionala gång- och cykelstråket utmed väg 226 Huddingevägen. Även gång- och cykelförbindelser utmed Glömstavägen samt genom Flemingsbergsskogen redovisas som regionala cykelstråk. Vidare redovisas ett kommunalt huvudstråk utmed Storängsleden och Lännavägen (befintlig väg 259). Ett av målen med Tväiförbindelse Söde1törns gång- och cykelbana är att öka tillgängligheten mellan de regionala stadskärnorna. Vidare så har Huclldinge kommun uttryckt önskemål om att gång- och cykelbanan ska gå genom Flemingsbergsskogen. Tre alternativa sträckningar har därför utretts genom Flemingsbergsskogen. Med hänsyn till att Flemingsbergsskogen är ett naturreservat samt riksintresse för friluftsliv så har även alternativet att lägga gång- och cykelbanan längs med befintlig väg 259 utretts. Dessa två alternativ, Flemingsbergsskogen och befintlig väg 259, kommer att utredas i detta kapitel. ÖVERGRIPANDE CYKELNÄT -- Regionalt cykelstråk - Huvudcykelslråk,._. Utredningsstråk Figur 27. Utsnitt ut Huddinge kommuns cyke/p/ (66)

90 V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan PM, Gång- och cykelväg a1~ ' (!i TRAFIKVERKET Förutsättningar Flemingsbergsskogen Den genaste sträckningen mellan Flemingsberg och Gladö går genom Flemingsbergsskogen. Flemingsbergsskogen är naturreservat och riksintresse för friluftsliv. Huddinge kommun har under lokaliseringsutredningen framfött sin önskan om att förlägga Tvätförbindelse Söde1törns gång- och cykelväg genom Flemingsbergsskogen. Mot01trafikleden planeras förläggas i tunnel under Flemingsbergsskogen eftersom intrånget i och påverkan på skogen och dess värden har ansetts vara för stmt för att kunna acceptera en mot01trafikled i ytläge. Under samrådsprocessen har yttranden från bl.a. länsstyrelsen och Naturvårdsverket inkommit som uttrycker att med hänsyn till riksintresset för friluftslivet så är det angeläget att en ny vägförbindelse i största möjliga mån följer befintlig väg, alternativt förläggs i tunnel, vilket är fallet med mot01trafikleden. Naturvårdsverket har uttryckt att byggmetoder, tillfälliga vägar, etableringsområden samt servicevägar ska undvika en uppsplittring av riksintresset. En ny gång- och cykelväg genom skogen skulle kunna innebära risk för påtaglig skada av riksintressets vidsträckta och sammanhängande skog- och strövområden. Ungefärlig sträcka genom Flemingsbergsskogen oavsett alternativ är cirka 4 kilometer. Vissa trafikanter kan uppleva en otrygghet att cykla och röra sig i områden utan visuell kontakt till bebyggelse, andra människor eller annan trafik Förutsättningar befintlig väg 259 Mellan Flemingsberg och Huddinge finns en befintlig regionala gång- och cykelväg utmed väg 226 Huddingevägen. Befintlig väg 259 mellan väg 226 och Gladö kommer att få en annan funktion och trafikbelastning när motortrafikleden i projektet har tillkommit. Huddinge kommun har planer på att omvandla industriområdet norr om Storängsleden till bostadsområde och bygga om befintlig väg 259 till stadsgata. Utmed befintlig väg 259 Storängsleden och Lännavägen finns en gång- och cykelväg. Den är svårorienterad eftersom den byter sida och inte är sammanhängande. Utmed Lännavägen mellan Balingsnäs och Gladö finns en gång- och cykelväg som är cirka 3 meter bred. Den har nyligen utrustats med belysning. Gång- och cykelvägen används även för andra ändamål som till exempel rullskidor och promenadväg. Bron över Orlängen har begränsat ullymme då vägbanan är 7,0 meter och den intilliggande gäng- och cykelbanan cirka 2 meter bred. Vägen trafikeras av buss. 37(66)

91 V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan PM, Gång- och cykelväg t <lfi) cri TRAFIKVERKET Studerade alternativ Flemingsbergsskogen Studerade alternativ för gäng- och cykelvägen vid Flemingsberg och genom Flemingsbergsskogen visas i figur 28. Alternativen har studerats i plan och profil och befintligt stigsystem i skogen har nyttjats i möjligaste män. En dragning genom skogen skulle ge den genaste sträckningen för gång- och cykelvägen mellan Flemingsberg och Gladö, samt skapa en ny tillgänglighet till stora skogsomräden. FLEMINGSBERGIFLEMINGSBERGSSKOGEN $ TRAFIKVERKET '.'.... Aul.a.... G On _,. 1'1.f~05 TS,"-nl.«- R,111p. \'.l"" &II - -. fbnip lw-1 :::~~~40m N h,r,,.trc:c.aaiul lut11r,noh,ij,o&l Figu,- 28. Altemativa st,-äckninga,- av gång- och cyke/vägen genom Flemingsbe,-gsskogen. Det nordligaste stråket (rosa) följer Gamla Sockenvägen, en befintlig vandringsled och historisk förbindelse. Vägen passerar genom odlingslandskapen och följer Flemingsbergsviken vilket ger en fin naturupplevelse. Vägen är en grusad skogsväg, delvis körbar med terränggående motorfordon, delvis mer stig som är körbar med exempelvis mountainbike, se översiktlig profil i Figur 29 samt i Bilaga 1. Att anpassa Gamla Sockenvägen för arbetspendling med cykel skulle innebära att en historisk väg återanvänds. Det skulle dock också innebära att den fina vandringsleden förstörs som sådan, och att vägen förlorar sin historiska karaktär. Nära vål!marksområden är markförhållandena dåliga för ett vägbygge. I närheten av en fornborg får sträckan kraftiga lutningar på upp till 12 %. Jordbruksmarken vid Oxhagen passeras på befintlig väg men viss ny mark behöver tas i anspråk. Jordbruksmaskinerna skulle behöva använda gång- och cykelvägen elller en ny väg. 38(66)

92 V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan PM, Gång- och cykelväg «1\) \!j TRAFIKVERKET ' '-" ',...,,,-.r.ti~,,_ 101-t,('JV'.,,.u Figul' 29. Övel'siktlig profilfer norra altemativel' (rosa). Det mellersta stråket (turkost) nyttjar i möjligaste mån befintliga stigar, kraftledningsgator och östvästliga dalgångar. Sträckningen är mycket g,en men har stora höjdskillnader i vissa partier i anslutning till de östra delarna av Flemingsb,erg som skulle resultera i stora ingrepp eller branta lutningar, se översiktlig profil i Figur 30 samt i Bilaga 1. Passagen över de öppna fälten ger en fin upplevelse men riskerar att förstöra mycket j ordbruksmark. Att följa jordbruksmarkens ytter kant skulle medföra en ogen dragning samt påverka den känsliga brynzonen. Sträckningen skär av ett båtnadsområde7 för ett aktivt markavvattnin;gsföretag samt två stycken sumpskogar. Dragningen skulle fragmentera skogen vilket är negativt för vissa djurarter på längre sikt....-;-, l li,u.c,;_; ~ 1,U,/,() q J, tflff ;j,,..:i.,o,,. 1u1 Figur 30. Översiktlig profilfel' mellersta altemat'ivet (tul'kos). Det sydligaste stråket (violett) nyttjar i den västra delen en befintlig grusväg från Visättra in i skogen och följer sedan mindre dalgångar till en kraftledningsgata mitt i skogen. Sträckningen undviker de öppna fälten och jordbruksmarken men gör intrång i oexploaterad mark och naturreservatet samt går långa sträckor går genom orörd skog. Stråket: passerar flera höjdpartier som innebär antingen stora ingrepp eller branta lutningar på upp till 14% för gång- och cykelvägen, se översiktlig profil i Figur 31 samt i Bilaga 1. Mellan höjdpartierna passerats sumpskogar som riskerar att skäras av samt partier med dåliga markförhållanden. Sträckningen skull,e ansluta centrala målpunkter i Flemingsberg. hcjl(.l:j ',_- t ~ O"..l ' Nt "'<t~u Figul' 31. Övel'siktlig profi/fe,- södra alternativet (violett). 7 Område som fick ett förhöjt värde genom markawattning. Området avgör oftast vilka fastigheter som ska ingå i ett dikningsföretag. Källa: Länsstyrelsernas ordförklaringar. 39(66)

93 V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan PM, Gång- och cykelväg «l~ ~ TRAFIKVERKET.,:!;.;:}, sw,,,.,,..,_.! ' ~":"'""'"'''...,;, 4Jternativen ansluter till befintlig gång- och <!.::,,.: f, """Cykelväg utmed Lännavägen i öster se - -~-.~::..... alternativ i Figur 32. Endast alternativ norr --~~:'.., om motortrafikleden har studerats i de ::?:--~ : allra östra delarna på grund av höga,.>'~ ~~- naturvärden söder om detta läge. Det... - :::.,"T,;,, '~~ ~ H'kosa och det violetta alternativet går -- ~.,,/!!'sydväst ut och passerar över / f ~ otortrafikleden som ligger i tunnel. Det,, ' ::;::. ""'" l nrkosa alternativet följer det öppna,/ _ landskapet medan det violetta sträcker sig Figu,- 32. Utsnitt ul'figw 28. igenom skogen söder om det öppna landskapet. Alla utredda alternativen behöver korsa stora bergformationer. Det finns ingen självklar gen och någorlunda plan sträckning för gång- och cykelvägen utan alla alternativ förutsätter omfattande åtgärder för att åstadkomma en gång- och cykelväg med god geometri. Att ta upp höjdskillnaden med flack och jämn lutning skulle kräva stora intrång i känslig natur. Att förlägga en gång- och cykelväg över en längre sträcka i en skog utan koppling till andra vägar eller bebyggelse kan innebära att vägen upplevs som otrygg. Själva byggnationen av gång- och cykelvägen skulle medföra ett stort intrång eftersom det krävs ett ca 10 meter brett stråk för att komma fram med maskiner och utrustning. Alla alternativ genom Flemingsbergskogen går igenom ett riksintresse för friluftsliv, Hanveden. Enligt riksintressets värdebeskrivning ska karaktäre111 av ett vidsträckt och sammanhängande skog- och strövområde bevaras. Detta område är även ett utpekat naturreservat, Flemingsbergs naturreservat, med samma syfte att bevara dess orörda karaktär samt skyddsvärda växt- och djurliv. Enligt naturvärdesinventeringar finns flera skyddade eller rödlistade a1ter inom området. Belysning från ett gång- och cykelstråk kan påverka djurlivet negativt. Syftet med naturreservatet är också att skydda områdets fornminnen och kulturmiljöer. Enlig;t kulturarvsanalysen är Flemingsbergsskogen känsligt för intrång på grund av sannolik förekomst av stenåldersboplatser och fornborgar i höglänt terräng. 40(66)

94 V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan PM, Gång- och cykelväg t <1li) TRAFIKVERKET Tabell 5. Sammanställning av alternativen genom Flemingsbergsskogen. Fördelar Respektive alternativ Rosa + Gen sträckning + Fin upplevelseväg + Följer befintlig vandringsled och därmed ett redan välanvänt stråk + Närmast befintlig bebyggelse bestående av gärd och flera torp + Nära målpunkter som Orlängensjön och fornborgen. + Passerar genom stora delar öppet landskap med god sikt + Gen sträckning + Fin upplevelseväg + Skapar en ny koppling till Visättra + Nyttjar de öppna partierna och sparar skogen + Kan med fördel kopplas ihop med befintligt GC-nät vid Visättra sportanläggning. Violett + Någorlunda gen väg för gång och cykel, längsta dragningen + En cykelväg med hög standard kan bäddas in i skog och kommer inte visuellt "störa" i öppna landskapet + Sparar odlingsmarken + Skapar ett nytt samband till Visättra + Inget intrång i odlingsmark Nackdelar Respektive alternativ Fördelar gemensamt Nackdelar gemensamt Gäng- och cykelväg med hög standard ändrar karaktären kring Stensättra. Dålig mark vid vätmarksområden i Orlångensjöns förlängning, byggnation riskerar att orsaka stor skada på marken. Eliminerar uttryck hos värdefull karaktär och entrli till Flemingsbergsskogen. Nyckelbiotop för fladdermöss påverkas. Visst inträng och fragmentering av jordbrnksmark (klass 3 medelhög avkastning), Små restytor. Inträng Huddinge 242:1, Huddin e2 :1 Påverkar odlingsmarken. Fragmentering av skog negativt för vissa arter på längre sikt. Intrång i trolska miljöer, berör gammalt torpläge (Gullarängen). Artskydd större vattensalamandrar. Skär bätnadsomräde för aktivt markavvattningsföretag samt två sumpskogar. Intrång och fragmentering av jordbruksmark klass 4 (hög avkastning). Resulterar i restytor som kan bli olönsamma att bruka. Genomkorsar och splittrar vandringsleder. Större påverkan eftersom den är på en större sträcka. Mer orört område. Stor risk för förekomst av stenäldersboplatser. Skär flera sumpskogar och båtnadsomräde för markavvattningsföret ag. Tillgängliggör naturreservatet och skapar förutsättning för aktivt friluftsliv. Natur/kulturhistorisk uppl,evelse Trafiksäkert Gen dra nin GC väg med hög standard och krav på belysning riskerar att förändra upplevelsen av skogskänsla och rofylldhet. Belysning störande för djurlivet. Inträng i Flemingsbergsskogens naturreservat. Inträng i riksintresset friluftsliv med risk för påtaglig skada. Stora höjdskillnader med risk för starka lutningar eller sto1t inträng. passerar Visättrabäcken och kan behöva hanteras juridiskt. Stort intrång för att bygga g;ång- och cykelvägen p.g.a. utrymmesbehov för maskiner. Risk för behov av markförstärkning. Län a sträcknin ar i sko kan medföra u het för vissa trafikant ru er. 41(66)

95 V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan PM, Gång- och cykelväg t «~ TRAFIKVERKET Studerade alternativ befintlig väg 2!i9 För sträckan utmed befintlig väg 259, Storängsleden och Lännavägen, finns endast ett alternativ, se Figur 33. För redogörelse av befintligt gång- och cykelstråk, se Figur 4. FLEMINGSBERGNÅG 259 "'" TRAFIKVERKET..... l!iu _,. - 0,l)fl l$1h,111mii - lb~bu'- ~ R.mp, tumd :~~o"' N,itur,~d,rd.1,tnl ~. l.,rd,duu,..,1 Figw 33. Stitdemt altemativ för gång- ocli cykelviige11 utmed befintlig väg 259. Baserat på en grov förprojektering som genomförts i projektet bedöms en gång- och cykelväg inrymmas inom vägområdet för befintlig väg :2!59, Storängsleden. Även utmed Lännavägens del inom tätbebyggt område kan en cykelväg med regional standard enligt VGU anordnas inom befintligt vägområde. Här kommer inte bebyggelsen vid sidan om vägen ändras. Genom en omfördelning av ytorna kan utrymme skapas för gång- och cykelvägen. Utmed Lännavägen men utanför tätbebyggt område kan den befintliga gång- och cykelvägen nyttjas. Befintlig bredd motsvarar inte god standard för en regional gång- och cykelväg men en breddning bedöms möjlig på stora delar av sträckan. Det svåraste avsnittet är passagen över sjön Orlängen där bron är så smal att befintlig gång- och cykelväg är smalare än på resterande sträcka. Här kan gång- och cykelvägen inte breddas utan att bron byggs om eller en ny (gång- och cykel-) bro byggs. En avsmalning av körbanan bedöms olämplig. En koppling till väg 259 och annan bebyggelse kan verka positivt för den upplevda tryggheten. Detta då orienterbarheten ökar och fler människor är i rörelse då dragningen kopplar till fler lokala målpunkter. 42(66)

96 V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan PM, Gång- och cykelväg «il'> \!j TRAFIKVERKET hefväg 259, Storängsleden samt Lännaviigen Fördelar + Befintlig infrastruktur på delar av sträckan + Koppling till lokala målpunklter längs sträckan. + Koppling till Huddinge centrum förstärks + Koppling till bebyggelse positivt för den upplevda tryggheten Nackdelar - Längre sträcka och längre nestidsförlängningjämfört med stråk genom skog. - Storängsledens och Lännavägens befintliga GC-bana är bitvis blandtrafik på villagator och korsas av utfarter vilket innebär låg trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter Rekommendation för gång- och cykel Mellan Katrinebergsvägen och väg 226 Huddlingevägen föreslås den befintliga friliggande gång- och cykelvägen söder om Flemingsbergs gård behållas och användas, se Figur 34. Där gång- och cykelvägen eller befintliga passager påverkas ska dessa ersättas eller återställas. Där gång- och cykelvägnätet skärs av behöver nya passager skapas. Mellan väg 226 Huddingevägen och Gladö bedöms det inte vara genomförbart att dra en gång- och cykelväg i ytläge genom Flemingsbergsskoge1n på grund av bland annat stora intrång i natur- och kulturvärden samt riksintresset för friluftsliv. I stället rekommenderas en gång- och cykelviäg utmed befintlig väg 259 via Storängsleden och Lännavägen till Gladö. Mellan Flemingsberg och Storängsleden kan befintlig regional gång- och cykelväg Salemstråket utmed väg 226 Huddi1ngevägen användas. Salemstråket kommer att påverkas av trafikplatsen mellan Tvärförbindelse Södertörn och väg 226 och behöver ersättas med minst samma standard som befintlig gång- och cykelväg. På delsträckan hänvisas gång- och cykeltrafiken till en gång- och cykelväg utmed befintlig väg 259 via Storängsleden och Lännavägen till Sundby och Gladö, se Figur 34. Mellan Flemingsberg och Storängsleden kan befintligt regional gång- och cykelväg Salemstråket utmed väg 226 Huddingevägen nyttjas. I samband med en anpassning av Storängsleden till sin nya funktion som kommunal huvudgata kan vägen förses med en genomgående gång- och cykelväg mestadels inom befintligt vägområde. Utmed Storängsleden föreslås att en genomgående g;ång- och cykelväg som lägst uppfyller regional standard enligt VGU, anläggs på Storängsledens norra sida. Söder om bebyggelsen utmed Lännavägen kam befintlig gång- och cykelväg behållas då den uppfyller standard för en regional gång- och cykelväg enligt VGU. Enda undantaget är bron över Orlången som är för smal. För en bättre standard behöver en ny bro byggas, antingen en separat gång- och cykelbro eller en helt ny vägbro inklusive gång- och cykelväg. 43(66)

97 V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan PM, Gång- och cykelväg «1~ \!'t TRAFIKVERKET FLEMINGSBERGNÄG 259 $ TRAFIKVERKET Pl...,-=! GCwg TS1~ - Rlmp, blo1t,~ R.,,_p, ,. N,l.,.~1)-dell.lHi I Hlltur,a,detl~, 2 Rilt~t111nc lut.,~ Figul' 34. FÖl'eslage11 sträckning för gång- och cykel väg utmed Storä11gslede11 och Uirmavägen. 44(66)

98 V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan PM, Gång- och cykelväg l <Ul) \!j TRAFIKVERKET 6.4 Gladö Förutsättningar Moto1trafikleden Jigger i tunne1 under Flemingsbergsskogen och möter befintlig sträckning av väg 259 i kurvan söder om bron över Orlängen. Motmtrafikleden följer härifrån och österut sträckan för befintlig väg 259. Trafikplatser kommer att anläggas vid Gladö och Lissma. Ebbadalsvägen har en ]äng historia och länge funnits i området och har därmed ett kulturhistoriskt värde i sin utformning. Bäde Ebbadalsvägen och motortrafikleden ligger inom Orlängens strandskyddsomräde. Utmed häda dessa vägar ligger fornlämningar som bedöms ha ett mycket högt kulturhistoriskt värde samt naturreservat med mycket höga naturvärden. Utmed Ebbadalsvägen ligger dessutom bostadshus samt fritids- och friluftsanläggningar som ger ett lokalt behov av en gäng- och cykel väg. Ebbadalsvägen beräknas fä mer biltrafik när motortrafikleden byggs än idag, ca ooo fordon/dygn jämfört med dagens ca 100 fordon/dygn. Detta eftersom trafiken frän Ådranomrädet inte kommer ha en direkt anslutning till motortrafikleden utan hänvisas att köra via Ebbadalsvägen till trafikplats Gladö eller Lissma. Ebbadalsvägen blir en lokalväg parallellt med motortrafikleden. Det ligger flera mälpunkter såsom rid- och friluftsanläggningar utmed Ebbadalsvägen. Vid Smedstorpsvägen kommer moto1trafikleden och Ebbadalsvägen att ligga mycket nära varandra. Idag korsar vandringsleden Huddingeleden väg 2ti9 i en rörtunnel vid Smedstorpsvägen. När motortrafikleden byggs måste rörtunneln byggas om. Det finns dä möjlighet att skapa en bra koppling mellan gäng- och cykelvägen och Huddingeleden. Pä delar av sträckan finns en befintlig gäng- och cykelväg som kommer att påverkas när ---- å''nöybtn1l~l~ St>'"dert"6rirbygg. Gälfg-U'C~ cyke-ivå'"gen-mtit-.ms~ersompäverka-s-lre-jröv~ åtta. I Kommunens cykelplan redovisar ett regionalt gäng- och cykelsträk delvis utmed Ebbadalsvägen och delvis utmed väg 259 där Ebbadalsvägen gör en större sväng bort frän motortrafikleden. \ \ / I ~, I G L A D ö medstorpsvägen LI SSMA Figur 35. Utsnitt w Huddinge kommuns cykelplan mellan Gladö kvarn och Lissma. Busshållplatser behöver anläggas för den loka}a busstrafiken på Ebbada}svägen. I trafikplats Gladö föreslås busshållplatser på ramperna som kan trafikeras av stombusslinjen som trafikerar motortrafikleden. Gångvägar mellan hållplatserna avses att utformas så att det är möjligt att byta mellan busslinjerna. 45(66)

99 V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan PM, Gång- och cykelväg «li) TRAFIKVERKET Studerade alternativ De studerade alternativen mellan Flemingsbergsskogen och Smedstorpsvägen redovisas i Figur 36. GLADÖ Dl.i --- ~ G,o,,i, 11:1un.... VIIDW:ft - rs ::,~~ om = :::.,19 [ "amo11~ SUt (Al) 1 \0CIOO, I ~101H4-J1 Figm 36. Studerade altemativa sträck11inga, jö1 gång- och cykelväge11 mellan Flemingsbergsskogen/Gladö och Smedstorpsvägen. För den västligaste delen mellan Flemingsberg;sskogen och trafikplatsen vid Gladö finns endast ett alternativ (blå), se figur 37../ ~. Breddning och intrång föreslås ske norr om moto1trafikleden på grund av högre naturvärden i form av granskog med ekjättar 8 söder om befintlig väg. Befintlig väg kommer att breddas. Breddrning sker norrut så befintlig väg kommer att utgöra södra halvan av motortrafikleden, norr om kommer den andra halvan, en ny lokalväg samt gång- och cykelvägen anläggas. Befintlig passage planskilt under befintlig väg 259 i höjd med Sundbyvägen kan komma att flyttas och/eller fä ny utformning. GladiJskogens narurtese,vaf Figur 37. Utsnitt ur.figur Enligt Inventering och bedömning natmvärde Tvföforbindelse Södertörn (66)

100 V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan PM, Gång- och cykelväg «l)) \!i TRAFIKVERKET På sträckan mellan Gladö och Smedstorpsvägen har tre olika alternativ för gång- och cykelvägen studerats: utmed motortrafikledens södra sida (grön), utmed norra sidan (blå) samt utmed Ebbadalsvägen (rosa) se Figur 38. Samtliga alternativ medför påverkan på höga kultur- och naturvärden samt passerar genom Orlångens strandskyddsområde och Orlångens naturreservat. \, l (' ( iiamhi'*'it ) I / tljar1<sa11tom""1ls nat111t~l~rvbl,..,: ' J',,, Figur 38. Utsnitt ur.figur 36. Det gröna och blåa alternativet ger gena sträckningar och ett tydligt samband med moto1trafikleden. Båda alternativen skulle utformas som dubbelriktad gång- och cykelväg med 4,3 meters bredd. En skyddsremsa på 4-8 meter eller ett räcke belhöver anläggas mellan gång- och cykelvägen och moto1trafikleden. Eftersom mot01trafikleden ligger på bank eller i skärning på stora delar av sträckan skulle väganläggningen behöva anpassas med bredare bank eller skärning på dessa delar. En nackdel med en gång- och cykelväg parallellt med moto1trafikleden är att målpunkter utmed Ebbadalsvägen inte nås med en sådan gång- och cykelväg, särskilt om den ligger på södra sidan. Det blå alternativet utmed mot01trafikledens norra sida påverkar eventuellt Huddinge 52:1 (fornlämning stensättning). Det södra (gröna) alternativet skonar det historiska landskapet bättre men påverkar högproduktiv jordbruksmark ännu mer än bara mot01trafikleden och riskerar att skapa restytor som är svåra att bruka. Det rosa alternativet innebär att gång- och cykelvägen förläggs längs södra sidan utmed befintliga Ebbadalsvägen. Fram till Smedstorpsvägen ligger Ebbadalsvägen inom synhåll från motortrafikleden. Ebbadalsvägens karaktär som äldre landsväg passar väl i det småskaliga landskapet. En gång- och cykelväg parallellt med Ebbadalsvägen bedöms påverka vägens historiska karaktär. Lokalvägens bredd ska vara minst 6,5 meter, gång- och cykelbanans bredd 3,5 meter. Befintlig bredd för Ebbadalsvägen är ca 7,0 meter, anläggandet av gång- och cykelvägen skulle alltså innebära en breddning av vägområdet. Utmed Ebbadalsvägen finns bostadshus, ridanläggningar m.m. vilket ger gång- och cykelvägen här en lokal funktion i kombination med en regional funktion. Ebbadalsvägens geometri och terrängen i sig medför att gång- och cykelvägen kommer att uppvisa några partier med kraftig lutning på ca 7 %. Ebbadalsvägen ligger även i direkt anslutning till flera tomtgränser och boningshus, en breddning för en gång- och cykelväg medför intrång på flera ställen. Vid ett möte med kommunerna där gång- och cykelsträckningar presenterades, den 28 mars 2018, så utryckte både Huddinge och Haninge kommun att de förordar en gen sträckning längs med motortrafikleden istället för en sträckning utimed Ebbadalsvägen. Även Huddinge kommuns ekologer 47(66)

101 V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan PM, Gång- och cykelväg «l~ \[, TRAFIKVERKET förordar en sträckning längs med motortrafikleden eftersom det finns många känsliga kultur- och naturmiljöer längs med Ebbadalsvägen bl.a. fornlämningsmiljöer, skyddad flora, skyddsvärd våtmark med skyddade djurarter m.m. Dessutom gör alternativet utmed Ebbadalsvägen ett större intrång i Gladövik och riskerar att förstöra upplevelsen av dess beteslandskap och skogsbryn. Projektet har längs denna sträcka projekterat breddningen av motortrafikleden söderut för att undvika intrång i Huddinge 204:1-2 "Uppsala gamla tomt" (fornlämningar). Då detta är en svår sträcka att bedöma påverkan utifrån endast skissade sträckningar beslutades vid mötet att närmare studier ska göras av det blå alternativet norr om moto1trafikleden samt en sträckning utmed Ebbadalsvägen. Tabell 6. Sammanställning alternativ Fle111i11gsbergsskoge11/Gladö och Smedstorpsvägen. Fördelar Nackdelar Grön + Samband med moto1trafikleden + Skonar det historiska landskapet + Gen sträckning Når inte lokala mål Ej attraktiv för gående Intrång i högproduktiv jordbruksmark Intrång i Orlångens naturreservat och strandskydd Berör båtnadsområde markavvattningsföre tag Intrång Huddinge 267:1, Huddinge 267:2, Huddinge 50:1 I 1:!f:a + Samband med mot01trafikleden + Gen sträckning Når inte lokala mål Ej attraktiv för gående - Intrång Gladövik och dess karaktärsgivande landskap Intrång i Orlångens naturreservat och strandskydd Berör båtnadsområde markavvattningsföret ag Huddinge 52:1 stensättning (fornlämning) l Rosa + Når lokala målpunkter + Fin upplevelseväg + Närhet till lokala busstrafiklinjen Intrång i fastigheter Påverkar Ebbadalsvägens historiska karaktär Större lutningar Intrång i Orlångens naturreservat och strand skydd Berör båtnadsområde markavvattningsföret ag Ev. Huddinge 268:1 (Övrig kulturhistorisk lämning), Huddinge 241:1 stensättning (fornlämning) - norr om Ebbadalsvägen Ev. Huddinge 545 boplats (fornlämning) söder om Ebbadalsvä en. Ett alternativ med att endast anlägga en cykelväg parallellt med motortrafikleden medan gående skulle hänvisas till en gångbana som utmed Ebbadalsvägen har studerats. Förslaget kan fortsätta att studeras. 48(66)

102 V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan PM, Gång- och cykelväg I «1) TRAFIKVERKET Sammanfattning och rekommendation för gång- och cykelväg vid Gladö Den befintliga gång- och cykelvägen mellan centrala Huddinge och Gladö påverkas söder om bron över Orlången och ska ersättas med samma standard som befintlig anläggning (3,0-3,5 meter samt belysning). Breddning av väganläggningen ska ske norrut på grund av höga naturvärden söder om vägen. Gång- och cykelvägen föreslås fottsätta parallellt med lokalvägen österut förbi trafikplatsen vid Gladö. Befintlig gång- och cykelpassage under väg 259 väster om Gladövägen ska behållas eller ersättas med en ny passage i ungefär samma läge. Busshålllplatser på Ebbadalsvägen avses att anläggas i anslutning till passagen. Mellan Gladö och Smedstorpsvägen har kommunerna utryckt att gång- och cykelvägen bör anläggas utmed Tvärförbindelse Södertörn. Då gång- och cykelvägen ska knyta an till befintligt stråk längs väg 259 så förordas den turkosa sträckningen. Risk finns att Huddinge 52:1 (fornlämning stensättning) påverkas och i detaljprojekteringen får man vidare studera ev. anpassning av GC-vägens utformning. Indikationer från projekteringen visar på att sträckningen inte påverkar fornlämningsmiljöerna "Uppsala gamla tomt" 204:1-2. GLADÖ Pi.Jrief..:IOC't.aa _,. - R~lt',u,\o'i,g - - R~ll..n-.tl I..,,.... "" J.. I.. ' Sul10(,U,}11C,OCO Figw 39. Föl'eslagen sträckning föl' gång- och cykeluäg Gladö och Smedstol'psuägen. 49(66)

103 V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan PM, Gång- och cykelväg «1~ ii, TRAFIKVERKET 6.5 Lissma Förutsättningar Öster om Smedstorpsvägen fmtsätter Ebbadalsvägen bmt från motortrafikleden, mot Björksättra och Skrovensborg. Flera lokala mål som fastighetell' med boningshus och verksamhet, fritidsanläggningar och utflyktsmål ligger utmed Ebbadalsvägen. Många av fastigheterna ligger i direkt anslutning till vägen. I framtiden bedöms Ebbadalsvägen att trafikeras av ca ooo fordon/dygn jämfö1t med idag ca 100 fordon/dygn. Detta eftersom trafiken från Ådraområdet behöver ta sig till trafikplatserna vid Gladö eller Lissma för att nå motortrafikleden. Ebbadalsvägen trafikeras både idag och i framtiden av en lokal busslinje med hållplatser utmed vägen. Vägsträckan via Ebbadalsvägen är ca meter jämfö1t med den ko1taste vägsträckan utmed motmtrafikleden som är meter. LI SSMA (,...,,J _,.,..,..,/ H A NI N A Figur 40. Utsnitt ur Huddinge kommuns cykelplan på båda sidor om Lissma. E Huddinge kommuns cykelplan redovisar ett regionalt gång- och cykelstråk parallellt med befintlig väg 259 ända fram till kommungränsen mot Haninge kommun. Kommunala huvudstråk ligger enligt planen utmed delar av Ebbadalsvägen samt utmed Lissmavägen. Strax väster om Lissmavägen finns en mycket trång sektion. Utrymmet begränsas av fritidshusanläggningen vid Granby söder om befintlig väg samt bebyggelsen och Lissmasjön med tillhörande naturreservat norr om befintlig väg. Förutom moto1trafikleden och gång- och cykelvägen behöver även en lokalväg som förbinder Ådravägen och Lissmavägen anläggas. Lokalvägen kommer att trafikeras av en lokal busslinje. Hållplatser för denna behöver anläggas för att ersätta befintlig hållplats Lissma skolväg utmed väg 259. En ny gång- och cykelväg utmed Lissmavägens västra sida planeras av Huddinge kommun. 50(66)

104 V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan PM, Gång- och cykelväg «11) \!j TRAFIKVERKET Studerade alternativ Studerade alternativ för vid Lissma visas i Figur 41. LISSMA $ TRAFIKVERKET - 81' Ra.a G/Ofl Tu-1..,,n \ ~ 201!--0e---11 Figur 41. Ut,-edda alternativf61 gång- och cykelvägen vid Lissma. 51(66)

105 V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan PM, Gång- och cykelväg t (t6l) i!', TRAFIKVERKET Tre alternativa sträckningar har studerats mellan Smedstorpsvägen och Ådravägen: ett rosa alternativ som följer Ebbadalsvägen, ett blått som följer motortrafikleden på dess norra sida samt ett grönt alternativ som följer moto11rafikleden på dess södra sida. Figur 42. Utsnitt urfigw 41 mellan Smedstorpsvägen och Ådravägen. Det rosa alternativet som följer Ebbadalsvägeni och därmed gör en större sväng b011 från moto11rafikleden är cirka 700 m längre än alternativen som följer mot011rafikleden. Ebbadalsvägen passerar flera trånga pa11ier mellan fastigheter och bostadshus där specialanpassningar eller intrång i fastigheter behövs. Ebbadalsvägens historiska karaktär påverkas när vägen breddas med en gång- och cykelväg. Även landskapets karaktär påverkas av en modern gång- och cykelväg med belysning. Det rosa alternativet skapar en väg för gående och cyklister nära lokala målpunkter. Det rosa alternativet ger mindre bullerpåverkan för gående och cykllister i jämförelse med dragning längs med motorleden. Att förlägga gång- och cykelvägen parallellt med motortrafikleden på dess södra sida (grön linje) innebär att gång- och cykelvägen behöver korsa motortrafikleden i två punkter. Dock behövs korsning för lokala (gång- och cykel-) vägar i dessa punkter oavsett. En fördel med det sydliga läget är att befintlig landskapsbro för väg 259 även kan arnvändas för gång- och cykelvägen då bredd finns. Detta under förutsättning att mot011rafikleden breddas med en ny bro på norra sidan. Att förlägga gång- och cykelvägen parallellt med mot011rafikleden på dess norra sida (blå linje) innebär att gång- och cykelvägen behöver korsas av lokalvägen i två punkter. Då en ny landskapsbro anläggs för moto11rafikleden på norra sidan behöver även gång- och cykelvägen ligga på denna bro vilket innebär en bredare bro som riskerar att stänga en öppning i landskapet. 52(66)

106 V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan PM, Gång- och cykelväg «11) ~ TRAFIKVERKET Tabell 7. Sa111111a11ställrti11g alternativ vid S111edsto1psväge11 -Ädraväge11. Fördelar Grönt + Samband med motortrafikleden + Relativt okänslig terräng + Gen sträckning + Samband med motortrafikleden + Gen sträckning + Ligger norr om motortrafikleden liksom rekommendation för föregående sträcka. Rosa + Når lokala målpunkter + Förbättrad tillgänglighet för boende och besökare när trafikmängd ökar Nackdelar Mindre attraktiv för gående Intrång i karaktärs givande skogsb1yn. Intrång i Orlångens naturreservat Mindre attraktiv för gående Generellt högre naturvärden jämfört med violett Intrång i Orlångens naturreservat Intrång i fastigheter Ca 700 m längre än alternativ utmed motortrafikleden Karaktärsförändring av historisk väg Intrång i Björksättrahalvöns naturreservat Intrång i Orlångens naturreservat Intrång inom strandskyddsområde Mellan Smedstorpsvägen och Ådravägen rekommenderas gång- och cykelvägen att anläggas utmed motortrafikleden i blå sträckning. 53(66)

107 V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan PM, Gång- och cykelväg «l~ \[, TRAFIKVERKET Mellan Ådravägen och den befintliga gång- och cykelpassagen vid Granby har två alternativ studerats, se Figur 43. Det norra (blå) följer den nya lokalvägen norr om motmtrafikleden. Det gröna alternativet följer, motortrafikleden på södra sidan. Figul' 43. Utsnitt w figul' 41 mellan Ädmvägen och Gmnby. Idag finns en lokal väg som tillfa1t till några fastigheter på norra sidan mellan Ådravägen och fastigheter sydväst om Lissmasjön. Vägen behöver förlängas till Lissmavägen för att skapa ett lokalt vägnät mellan Gladö, Ådravägen och Lissmavägen. Trafiken från Ådravägen når via lokalvägen till 1\rärförbindelse Södertörns trafikplatser vid Gladö och Lissma. Gång- och cykelvägen utmed lokalvägen föreslås utformas med en bredd på 3,5 meter. Att anlägga gång- och cykelvägen på södra sidan (grön) mellan Ådravägen och Granby medför intrång i jordbruksmark och i bergslänten väster om Gran by. En gång- och cykelväg söder om väg 259 kan även innebära intrång i Paradisets naturreservat. Alternativet riskerar även intrång i fastigheterna vid Granby vilket borde undvikas eftersom anläggningen har ett historiskt värde. Om alternativet på södra sidan väljs kan det behövas en lokal gång- och cykelväg norr motortrafikleden för att binda samman lokalmålpunkter, vilket skulle innebära dubbla system. Tabell 8. Samma11stci/l11ing altel'nativ Ädmväge11 - Lissma. Grön Il Blå Fördelar + Undviker intrång i fastigheter + Når lokala målpunkter + Når busshållplatser + Gen koppling till planerad gång- och cykelväg utmed Lissmavägen + Ligger norr om motortrafikleden liksom rekommendation för föregående sträcka Nackdelar - Intrång i jordbruksmark - Intrång i fastigheter - Mycket dålig mark för - Ev. intrång i Lissmadalens grundläggning naturreservat - Ev. intrång i Paradisets - Delar av sträckningen inom naturreservat strandskyddsområde - Delar av sträckning inom - Berör båtnadsområde strandskyddsområde markavvattningsföretag - Berör båtnaclsområde markavvattningsföretag 54(66)

108 V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan PM, Gång- och cykelväg t an~ \!i TRAFIKVERKET Mellan den befintliga passagen söder om Lissmasjön och förbi trafikplats Lissma finns två alternativ att förlägga gång- och cykelvägen: ett norr om motortrafikleden och trafikplatsen (blå) och ett söder om dessa (grön). Sektionen är mycket trång med Lissmadalens naturreservat samt fastigheter i norr och fritidshusbebyggelsen på södra sidan. Utmed norra sidan behöver även en lokalväg anläggas för att skapa ett sammanhängande lokalvägsnät mellan Ebbadalsvägen, Ådravägen och Lissmavägen. Söder om vägen ligger Paradisets naturreservat. :\ Figur 44. Utsnitt urfigw 41. ' ' \ I I I :.... En lokal busslinje kommer att trafikera lokalvägen. Gång- och cykelvägen norr om motortrafikleden skulle möjliggöra en bra koppling till kommunens planerade gång- och cykelväg utmed Lissmavägen. Det blåa alternativet skulle medföra ett större intrång i Lissmadalens naturreservat (friskrivning för väg i reservatet9), Lissmasjöns strandängar och i de höga naturvärdena återfinns vid Lissmasjön. En passage planeras under Lissmavägen men riskerar att översvämmas ibland på grund av höga gnmdvattennivåer och dålig mark. Det gröna alternativet nyttjar befintlig passage för gång- och cykeltrafik söder om Lissmasjön. Passagen behöver då anpassas extra för god sikt och trafiksäkerhet, vilket idag är bristande. Ett läge söder om motortrafikleden skulle kunna undvika en korsning med Lissmavägen men skulle samtidigt försämra kopplingen till den planerade gång- och cykelvägen utmed Lissmavägen. Alternativet undviker de höga naturvärdena på norra sidain men gör ett intrång i Paradisets naturreservat som inte har friskrivning för väg eller gång- och cykelväg i reservatet. I detta alternativ finns fortsatt behov av gångbana norr om väg Se Lissmadalens naturreservat Beslut och skötselplan Kommunfullmäktiges beslut som säger bl.a. att föreskrifter inte ska utgöra hinder för väganslutning mellan Tvärförbindelse Söde1törn och Lissmavägen enligt kommunens översiktsplan om sträckningen används som bussgata, lokalgata samt för gång och cykel. 55(66)

109 V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan PM, Gång- och cykelväg t (7tl) \!, TRAFIKVERKET Tabell 9. Samma11stäl/11ing altematiu Lissma. Fördelar Grön + Kan eventuell samnyttja ytor med tillfart till Granby + Ger bättre koppling mellan hållplatser och Öranvägen Nackdelar - Dålig koppling till planerad gångoch cykelväg utmed Lissmavägen - Intrång i Paradiset naturreservat - Delar av sträckningen inom strandskyddsområde Il Blä + Når lokala målpunkter norr om vägen + Samnyttja ytor för gång- och cykelväg utmed Lissmavägen och Tvärförbindelse Södertörn + Ligger norr om motortrafikleden liksom rekommendation för föregående sträcka - Intrång i Lissmasjöns strandängar - Risk översvämning passage - Ev. intrång i Lissmadalens naturreservat - Delar av sträckningen inom strandskyddsområde Även öster om trafikplats Lissma har två alternativa lokaliseringar av gång- och cykelvägen studerats: ett blått alternativ norr om motortrafikleden samt ett grönt alternativ söder om motortrafikleden. Möjligheter att byta sida finns vid passagen söder om Lissmasjön eller i samband med trafikplats Lissma. Figur 45. Utsnitt w figw 38. Öster om Lissmavägen medför det blåa alternativet norr om motortrafikleden visst intrång i jordbruksmark och risk för att restytor skapas. Dessutom gör alternativet intrång i höga naturvärden som finns på norra sidan. Öster om den stora kurvan ligger en kraftledning på norra sidan vars fria utrymme delvis kan nyttjas av gång- och cykelvägen, framförallt för att underlätta siktförhållanden. Alternativet är något längre än det på södra sidan. Alternativ längs med moto1trafikleden ger möjlighet att ersätta en viss typ av dike eftersom gång- och cykelvägen och dess sidoområde bildar en avskärande gräns för naturvatten som rinner mot motortrafikleden. Det gröna alternativet söder om motortrafikleden ger ett betydligt större intrång i jordbruksmark samt sämre förutsättningar till god geometri i den kraftiga kurvan öster om Lissma. Gång- och cykelvägen på södra sidan skulle kräva omfattande sprängning av berget i innerkurvan. 56(66)

110 V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan PM, Gång- och cykelväg «li) TRAFIKVERKET Tabell 10. Samma11stä/111i11g altel'llativ östel' om U ssma. Fördelar Grön 11 + Undviker Lissmadalerns naturreservat + Ger mest möjlighet att ersätta överdiken längs moto1trafikleden Nackdelar - Inträng i jordbruksmark - Dälig koppling till planerad gängoch cykelväg utmed Lissmavägen - Innebär troligen att dubbla gängoch cykelvägar anläggs - Innebär större sprängning och hög bergskärning vidl stora kurvan - Ev. inträng nyckelbiotoper - Ev. Huddinge 546 boplats (fornlämning) Blå + Bra koppling till planerad gäng- och cykelväg utmed Lissmavägen + Solsidan + Kan delvis nyttja kraftledningssträk + Ligger norr om motortrafikleden liksom rekommendation för föregäende sträcka - Inträng i jordbruksmark - Ev. inträng i Lissmadalens naturreservat - Ev. berörs bätnadsomräde för markavvattningsföretag - Ev. Huddinge 573 färdväg (Övrig kulturhistorisk lämning) - Huddinge (66)

111 V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan PM, Gång- och cykelväg «ll) \!i TRAFIKVERKET Sammanfattning och rekommendation för gång- och cykelväg vid Lissma Mellan Smedstorpsvägen och Ådravägen föreslås gång- och cykelvägen att anläggas parallellt med motortrafikleden på dess norra sida eftersom det bedöms få bäst regional funktion med ko1t resväg och ko1tare restider. Sträckan blir gen vilket kopplar an till projektmålen men går parallellt med en trafikerad motortrafikled vilket kan skapa en bullrig miljö för gående och cyklister. Gång- och cykelvägen föreslås ha acceptabel standard enlligt regionala cykelplanen och ha belysning som ska samordnas med mot01trafikledens belysning. Mellan Ådravägen och Lissmavägen ska en lokalväg anläggas norr om moto1trafikleden och gång- och cykelvägen föreslås anläggas parallellt med lokalvägen. Här föreslås en gång- och cykelbana med regional standard enligt VGU anläggas paralle]lt med lokalvägen. Gång- och cykelvägen föreslås sedan ligga kva1, norr om motortrafikleden och få en koppling till en ny gång- och cykelväg som kommunen planerar att anlägga utmed Lissmavägen. Öster om Lissmavägen föreslås gång- och cykelvägen fortsätta utmed motortrafikledens norra sida fram till trafikplats Rudan. Detta för att minska intrång i jordbruksmark samt minska behov av bergschakt i den stora kurvan. Eftersom lokalväg eller annan gångväg saknas utmed motortrafikleden föreslås gång- och cykelvägen här utformas med acceptabel standard för regional gång- och cykelväg, det vill säga en bredd på 4,3 meter varav 2,5 för cyklister och 1,8 för gående. Se Figur 46 för föreslagen sträckning. LISSMA ah, '1", TRAFIKVERKET -IS fs ot;, e r 0tr.'l'flll.flCnot11 40m flnl11t1eddgc ~1;a ~,,,.,.~ ~~, Nilrut.-0,Jc,{tt.\u, 2 Fig111' 46. Fö1'eslage11 st1 äck11i11g få1' gång- och cykelväg vid Lissma. 58(66)

112 V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan PM, Gång- och cykelväg «1~ \!j TRAFIKVERKET 6.6 Västra Jordbro Förutsättningar Den östligaste delen av projektet ligger inom Haninge kommun. Motortrafikleden förläggs i sträckning för befintlig väg 259 och breddning av vägen sker norrut. Vid trafikplats Rudan avses hållplatser anläggas på trafikplatsens ramper där busslinjen som trafikerar motortrafikleden kan stanna. Detta blir en lokal målpunkt för byte mellan cykel och buss. Inom Haninge kommun ligger det kommunala naturreservatet Rudan norr om den befintliga vägen. När reservatet beslutades lämnades ett utrymme för vägens utbyggnad. Detta utrymme inrymmer dock inte både en breddning av vägen och anläggandet av en gäng- och cykelväg på hela den berörda sträckan. Haninge kommuns cykelplan redovisar ett huvudstråk för gång- och cykeltrafik utmed väg 259 fram till Rudanvägen. Öster om Rudanvägen redovisas ett lokalt gäng- och cykelstråk söder om väg 259. Utmed Rudanvägen redovisas cykling i blandltrafik. Haninge kommun har förespråkat att gäng- och cykelvägen inom 1\rärförbindelse Södertörn ska ligga på norra sidan fram till Rudanvägen. Utmed Nynäsvägen ligger den regionala gång- och cykelvägen Västerhaningesträket. Korsningen mellan gängoch cykelvägen utmed Tvärförbindelse Södertörn och Västerhaningesträket kommer att vara en viktig koppling i det regionala cykelväg,~"~ ~ Teckenförklaring S.fintligt cyl<elnåt -- L~. hvvud~ - L'"" Cykel.1nkar som S.lknos _,...,. - Li:.rt., flw.josrr&.. leo Sut.us Wl pbmnng Må!puokter > * SI.~,.. /. (l ' ' >).. J52!!!~ro Figur 47. Utsnitt ur Haninge kommuns cyke/plallljrån (66)

113 V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan PM, Gång- och cykelväg «1)) Qj TRAFIKVERKET Studerade alternativ Studerade alternativ på den östligaste delsträckan visas i Figur 48. JORDBRO VÄSTRA.. l,. '-... &11 Rou -TS = ~~::~60 fo..u,, o~ln:1,..40m t ir, uteoi, GC,y ~ C1 ~~ ~-wt ~1,1~a.ln 1.tul ( 1 I - = GrOtl - - Violo!I -~-- ~1011-()6-lO Figur 48. Utredda alternativ för gång- och cykel vägen vid Rudan och Västra Jordbro. För den västligaste delen av gäng- och cykelvägen har alternativ både norr och söder om moto1trafikleden diskuterats. I den stora kurvan förespråkas ett läge norr om moto1trafikleden (se föregående kapitel). I samband med en diskuterad passage vid Solängsvägen (se Figur 48.) har möjligheten att byta sida för gäng- och cykelvägen diskuterats. Alternativen är ungefär likvärdiga gällande inträng. Mest fördelaktigt för gående- och cyklister är att byta sida så fä gånger som möjligt. 60(66)

114 V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan PM, Gång- och cykelväg «l'\"i TRAFIKVERKET Mellan trafikplats Rudan och Rudanvägen har tre olika alternativ utretts; ett alternativ norr om motortrafikleden (blå), ett alternativ söder om motortrafikleden (rosa) samt ett alternativ utmed den lokala Lillsjövägen och Rudanvägen (grön). Figur 49. Utsnitt w figur 48. Att fortsätta gång- och cykelvägen i lokalvägnätet enligt det gröna alternativet innebär att en befintlig lokal gång- och cykelväg utmed Lillsjövägen lkan nyttjas. Stråket har låg standard och trafiksäkerhet, framförallt passagerna över lokalvägen samt in- och utfarter till fastigheterna behöver åtgärdas. Utmed Rudanvägen behöver en ny gång- och cykelväg anläggas. Kommunen avråder från detta alternativ eftersom flera av fastigheterna redan idag används av trafikintensiva verksamheter med många tunga transpo1ter. Detta antas öka enligt kommunens planer när Tvärförbindelse Söde1törn är utbyggd. Det rosa alternativet krockar med en kraftlec!lning som byter sida med väg 259 vid trafikplats Rudan, öster om trafikplatsen ligger kraftledningen utmed motortrafikledens södra sida. Att flytta eller bygga om kraftledningen har visat sig tekniskt komplicerat och kostsamt eftersom en anslutande transformatorstation vid Rudanvägen skulle behöva flyttas eller byggas om. Den blåa sträckningen av gång- och cykelvägen medför intrång i Rudans naturreservat. Terrängen norr om mot01trafikleden ligger delvis högre än befintlig väg med en brant sluttning. Att anlägga en gång- och cykelväg här skulle medföra intrång i naturreservatet för att kunna hantera dessa höjdskillnader. Utmed befintlig väg 259 finns flera oplanerade men ofta använda uppställningsplatser för bil samt portar i viltstängslet som används som entreer till friluftsområdet. Detta tyder på att tillgång till naturreservatet från denna sida är efterfrågat. Den blåa dragningen möjliggör anläggande av entreer för gående och cyklister. Även en ]befintlig serviceväg till friluftsområdet skulle vid behov kunna nås via gång- och cykelvägen. 61(66)

115 V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan PM, Gång- och cykelväg «:~ TRAFIKVERKET Tabell 11. Samma11ställ11i11g altemativ östel' vid Rudan. Grön Rosa Fördelar + Undviker intrång i + Undviker intrång i naturreservat naturreservat + Samnyttjande med lokal gång- och cykelväg Nackdelar - Dålig trafiksäkerhet - eftersom flera in- /utfarter med tunga - transporter korsas Krockar med kraftledning Delar av sträckningen inom strandskyddsområde Ev. intrång Österhaninge 240:1, Österhaninge 239:1, Österhaninge 834 Blå + Skapar god tillgänglighet för gående och cyklister till Rudans naturreservat + Ger möjlighet till samnyttjande för serviceväg till naturreservatet + Förespråkas av kommunen - Intrång i Rudans naturreservat - Delar av sträckningen inom strandskyddsområde - Ev. intrång Österhaninge 239:1, Österhaninge 834 Mellan Rudanvägen och Västerhaningestråket har två alternativ studerats, ett turkost alternativ som följer motortrafikleden på dess norra sida och ett blått alternativ söder om motortrafikleden. Det blå alternativet ansluter till Rudanvägen och följer en befintlig grusväg samt nyttjar en po11 under Nynäsbanan. Både vägen och po11en behöver anpassas för att kunna användas för gång- och cykelvägen. Det turkosa alternativet följer med motortrafikleden på bro över Rudanvägen och över Nynäsbanan. Detta ger en gen dragning men en kraftig lutning mellan bron över Nynäsbanan och Västerhaningestråket. Kommunen förespråkar ett gent stråk för den regionala gång- och cykelvägen som inte korsar flera infa11er eller lokala vägar. Figul' 50. Utsnitt lll'jigu,. 48. {.lllsj6n \ ~ / \ '~~ 62(66)

116 V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan PM, Gång- och cykelväg «h, '1j TRAFIKVERKET Tabell 102. Samma11ställ11i11g alternativ mellan Rudan och Nynäsvägen. Fördelar Nackdelar + Undviker intrång i naturreservat + Nyttjar befintlig grusväg och befintlig port under Nynäsbanan + Ger anslutning till Rudanvägen Po11en under Nynäsbanan behöver förbättras. Dock ej breddas. Ev. intrång Österhaninge 72:1, Österhaninge 240:1, Österhaninge 238:1 + Alternativet skulle följa moto11rafikleden på bro över Rudanvägen + Bra samband med motortrafikleden Intrång i naturreservat Delar inom strandskyddsområde Kraftig lutning mellan bro över Nynäsbanan och Västerhanin_gestråket Ev. intrång Osterhaninge 72:1, Österhaninge 240:1, Österhaninge 2 8:1 63(66)

117 V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan PM, Gång- och cykelväg t «n) \!j TRAFIKVERKET Sammanfattning och rekommendatic>n för gång- och cykelvägen vid Rudan Gång- och cykelvägen rekommenderas ligga norr om motortrafikleden förbi trafikplats Rudan fram till Rudanvägen. Detta för att hålla gång- och cykelvägen på samma sida som sträckan väster om samt för att skapa tillgänglighet till naturreservatet norr om motortrafikleden. Vid trafikplatsen skapas en koppling till den lokala gång- och cykelväg utmed Lillsjövägen. Gång- och cykelvägen föreslås ha acceptabel standard enligt regionala cykelplanen fram till trafikplatsen. Uppskattningen är att denna del kan nyttjas av gående och cyklister som vill komma till och från friluftsområdet. Även servicefordon antas använda vägen vid enstaka tillfällen och då kan utrymme behövas för att kunna passera dessa fordon. 1 JORDBRO VÄSTRA,.... l ffi TRAFIKVERKET.,_ I l,,, Pl.w-..,<ld GC~ e for~lll"t'!it9 ~,om,i.q m,::io~i,lle)dqc-~~, _,. TS i ~ - Ra~.~--,~ ---- ~ l.onnfji N.1,,,t1,... M ~nl N.)turv.\f~~~,2 R-'.1.,hflMI hf.j'..-w I.~, :. mm -~-~! jl... (,. 1-,, r=,.. i :.... ; , #... ~., -,, /,.~. t1 I P Figur 51. Föl'eslagen stl'äckning fcfr gång- och cykelväg vid Rudan. Vid Rudanvägen byter gång- och cykelvägen siida och fortsätter söder om motortrafikleden. En befintlig grusväg med p01t under Nynäsbanan studeras för att användas som gång- och cykelväg. Potten i sig bibehålls men möjligheten att förbättra siktförhållandena och öppenheten undersöks. Öster om porten fortsätter gång- och cykelväg,en fram till den regionala gång- och cykelvägen Västerhaningestråket utmed Nynäsvägen. Ans.lutningen skapas med generösa ytor och siktförhållanden för att förbättra funktionen för båda stråken. 64(66)

118 V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan PM, Gång- och cykelväg «l1l (!i TRAFI KVERKET 7 Summering av rekommenderad väglinje för gång- och cykelvägen Gång- och cykelvägen inom Tvärförbindelse Södertörn kommer att ha olika utformning på olika sträckor då den går igenom ett varierat landskap med olika förutsättningar. Det övergripande målet för projekt Tvärförbindelse Södertörn är att skapa säkra, effektiva och hållbara resor och transporter över Södertörn. Vidare ska projektet förbättra tillgängligheten och attraktiviteten för cykel mellan de regionala stadskärnorna och viktiga målpunkter samtidigt som intrång i värdefulla natur- och kulturmiljöer ska minimeras. Den västra delen ska i första hand komplettera och ersätta befintlig gång- och cykelväg i Glömstadalen så att det sträcker sig hela vägen mellan de regionala cykelstråken Södettäljestråket utmed E4/E20 samt Salemstråket utmed väg 226 Huddingevägen. På denna sträcka har särskild hänsyn tagits till Huddinge kommuns exploateringsplaner för Glömstadalen och framtida Spårväg syd. Vid Flemingsberg, där motortrafikleden går i tunnel för att skona miljön, bryts den gena sträckningen eftersom en gång- och cykelväg genom Flemingsbergsskogen skulle göra för st01t intrång i de höga natur- och kulturvärden samt riksintresset för friluftsliv som finns där. Vidare så kan en längre dragning genom Flemingsbergsskogen upplevas som otrygg för den enskilde individen. Gång- och cykelvägen fortsätter därför norr om Flemingsbergsskogen utmed befintlig väg 259. Fördelar med den dragningen är att det bland annat att det kopplar till lokala målpunkter längs med sträckan, exempelvis Huddinge C, och att det främjar den upplevda tryggheten. Öster om Gladö går gång- och cykelvägen parallellt med motortrafikleden vilket ger en gen dragning och skonar skyddsvärd natur. Öster om trafikplats Rudan ansluter gång- och cykelvägen inom Tvärförbindelse Södertörn till Västerhaningestråket utmed Nynäsvägen. 65(66)

119 V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan PM, Gång- och cykelväg t <U~ \!j TRAFIKVERKET Teckenförklaring o Trafikplats - GC-väg, Väg i tunnel - Väg i ytläge,/ -- / / '-Adran '- /. -. :..,/ N A --= =-- -==::,km Lantmäteriet. Geodatasamverkan Figur 52. Översikt.föreslagen sträck11i11g gång- och cykelväg tillsamma11s med motortrafik/edens sträckning. 66(66)

120 <ti)) i!j TRAFIKVERKET V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan Bilaga 1 till 0T Profiler gång- och cykelvägar i Flemingsbergsskogen VÄGPLAN SAMRÅDSHANDLING 0T I Rev I Ant I Andring avser I Godkänd I Datum Granskare Johan Nilsson Godkänd av E ObergEva Oberg Ort Datum Stockholm

121 Objektnamn Entreprenadnummer Entreprenadnamn Beskrivning 1 Beskrivning 2 Beskrivning 3 Beskrivning 4 Granskningsstatus Diarienummer Konstruktionsnummer Objektnummer Plantyp Handlingstyp Företag Författare/Konstruktör Extern nummer V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan Bilaga 1 till 0T Profiler gång- och cykelvägar i Flemingsbergsskogen UNDER ARBETE VÄGPLAN SAMRÅDSHANDLING Tyrens AB «l)) TRAFIKVERKET Innehåll 1 Översiktliga profiler Profil gång- och cykelväg norra alternativet (rosa) Profil gång- och cykelväg mellersta alternativet (turkos) Profil gång- och cykelväg södra alternativet (violett) (4) C:\Users~incla02\Desktopl0T doc I (Utskriven :17)

122 V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan Bilaga 1 till 0T140014, Profiler gång- och cykelvägar i Flemingsbergsskogen t «f» (D TRAFIKVERKET 1 Översiktliga profiler Nedan presenteras översiktliga profiler för de gäng- och cykelvägsalternativ som har studerats i Flemingsbergsskogen. I figuren nedan visas de alternativ som har studerats och i följande avsnitt presenteras profilerna. FLEMINGSBERG/FLEMINGSBERGSSKOGEN al\) i!, TRAFIKVERKET 8'e... R,:,sa c,oi,,. 1~ -,s ~:,~~~:o,,, = =~~ (7.w.;,:~ - N~:,~1Mua, l M.hT11u u '1t~ I, 3(4) C:IUsersVincla021Desklopl0T doc / ( Utskriven :17)

123 ~,i «1~ i!i TRAFIKVERKET 1.1 Profil gång- och cykelväg norra alternativet (rosa).....;; I ' I.;;.;c I I I I,,..... I.;o.,, I I I -, I.,, I I I., c--,;; V " -,.. ~.JS I c,:..-- " I I "" " ~ -.:,; PRCf-1.. [i( 1Ml"ta LAJriGOSKAU ll I I / 'q,... ~ HOJOSOL.l 18:>o " 0 "".-. AHGt)MA.~kJ,lG 011,. '- I,.,. ~ JO. zov I ls -!O I I ".,; I I I.,; ' 0/1110 0/2~ O/l~ OAOO Of6CO Ol")O~/IOO 0/QOt 1/00<I tl,&(i lnl'io 111~ 11&.M 1/UO 1/6-00 V700 1/IOO V910 21coo,,,,o 112''~ 1f1'CO?/4M,,~o noo 11' 2/900 )/OM '\J,0.0 )/20!) 1/lOC 1.2 Profil gång- och cykelväg mellersta alternativet (turkos) IS ;o I I I I I I I I T I I I I I.;o P~l. (,(2.,. ~..:.. ;..,:;.:.,..:..,:m. JS ~... '10.0Sl'(ALA HO - --? I I I T T I I.,; " ' I l _,-!-' I IO>; I T l l I I I I I I.-:, "" -.,. I." Y l I..._.,,. I I I _-!.,. 1-!:.-J ""l. 3; -.3') I I I '-"" ' I ',,J-. I ,,~ I I I.Jo i I I I I I I.,s ".1, -I I I I I I I ' I I I I I :.)0 li,.a~afk".'g I 0/'ICO onoo 0/JOO 0/400 0/SOO onoo 0/800 flj,00 llogo l/100,,,oo 1(100 1/1,00,,~oo l/100 1/IC.0 1/qOO 1/ftOf,,,oo,,">M 1f1M /SOO 2/600 1J.70, /900 1,0,0 1/'(,0 ' Profil gång- och cykelväg södra alternativet (violett).,,.,,.,. I "... ~~-~... ',,.;. I i -. I I I....,... "... ' ~,,, I -....,.. _, ' ". so i t '/.,1 y Pltt,'l.")>odf 'J ~ l i;i:.os< naco.,.,,r/ MOJOSl!..&..:..A lmo l_ a.~a1>m«i ' '""' " ' './ I I.. j T l I ', " ]S / I T ,,JS.,o I' I I.,o i I " G/10,) onllo OIUO e1.:.00 '),uu,, &/!)el) 01?..._ 1 ~ I/~ 1/C,CO 1/._, 1/"V>A 111"" 1/1,.N\ 1.rc0, tnoo 1/100 1",1 <j/aaa ~~i) ;/LO(), It.~ 'luv, UROC.,1900 3/C~O 1/'IOG I 00 J/]00 l/4cd -u ll~ 4(4) C:1Users~incla02\Desktop\0T doc / (utskriven :17)

124 i Huddinge TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer KS-2018/ (3) Handläggare Cin Hui Nilsson Cin.Hui-Nilsson@huddinge.se Kommunstyrelsen Förslag till Kategorisering av cykelnätet svar på remiss från Trafikverket Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Yttrande enligt bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 29 oktober 2018 överlämnas till Trafikverket som Huddinge kommuns svar på förslag till Kategorisering av cykelnätet. Sammanfattning I dagsläget finns ingen systematisk nationell modell för hur cykelnätet ska delas in i kategorier och det finns därför ett flertal olika metoder i Sverige. Trafikverket har identifierat ett behov att utveckla en gemensam kategorisering av cykelnätet för att skapa ett för cyklisterna tydligt och enhetligt cykelnät. Tanken är att kategoriseringen ska kunna användas på statliga, kommunala och enskilda vägar då detta, för trafikanten, ger en sammanhållande bild av hela cykelnätet. Kategorisering av cykelvägnätet ska ske i den nationella vägdatabasen (NVDB). Beskrivning av ärendet Huddinge kommun har beretts möjlighet att lämna synpunkter på Trafikverkets förslag Kategorisering av cykelnätet. I dagsläget finns ingen systematisk nationell modell för hur cykelnätet ska delas in i kategorier och det finns därför ett flertal olika metoder i Sverige. Behovet av en generell kategorisering av hela cykelnätet finns. En generell kategorisering kommer att kunna användas både i planering och vid underhåll av cykelvägarna. En kategorisering av cykelnätet i den nationella vägdatabasen (NVDB) gör att användningen av cykelvägarna kan beskrivas tydligt. Det leder också till att kategoriseringen i sig blir ett underlag och en förutsättning för att, i fortsatt arbete, kunna ställa krav på standard för utformning, underhåll och framkomlighet på ett likriktat sätt oavsett väghållare. Kategoriseringen ska kunna användas på statliga, kommunala och enskilda vägar då detta, för trafikanten, ger en sammanhållande bild av hela cykelnätet. HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn huddinge@huddinge.se Huddinge kommun Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge Kommunalvägen 28 Tfn vxl

125 i Huddinge TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer KS-2018/ (3) I Trafikverkets förslag kommer den befintliga företeelsetypen C-cykelled att tas bort och ersättas av företeelsetyperna Cykelstråk och Turismcykelled istället. Den heltäckande kategoriseringen av cykelnätet kommer att finnas inom företeelsetypen Cykelstråk. Den görs endast för cykelvägar och inbegriper inte bilvägnätet. Det blir fyra kategorier för cykelvägar, nämligen Regionalt cykelstråk, Huvudcykelstråk, Lokalt cykelstråk och Sommarcykelstråk. Företeelsetypen Turismcykelled är tänkt att användas primärt för att peka ut cykelleder för turism och rekreation. En turismcykelled kan bestå av flera cykelvägar vilka kan vara indelade i olika cykelstråk. Även delar av bilvägnätet kan vara inkluderat i turismcykellederna. I remissen presenterar Trafikverket också ett förslag till genomförandeprocessen. Företeelsetypen Cykelstråk kommer att skapas genom att hela cykelnätet, som finns registrerat i den nationella vägdatabasen NVDB idag, byter kategori till Lokalt cykelstråk. Därefter ska varje väghållare peka ut samt registrera Regionala cykelstråk, Huvudcykelstråk samt Sommarcykelstråk. Eftersom de regionala stråken och huvudstråken bedöms bestå av en mindre del av alla cykelvägar bör arbetet med att peka ut dessa kategorier bli hanterbart. Med detta förfarande bedöms en stor del av cykelnätet bli rätt kategoriserat från början. Företeelsetypen Turismcykelled kommer att skapas genom att ta namn och klassning, för de cykelleder som är kvalitetssäkrade av Trafikverket, från den befintliga företeelse C_Cykelled. Ärendet har inte remitteras till natur- och byggnadsnämnden på grund av den korta svarstiden. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelsens förvaltning ställer sig positiv till Trafikverkets förslag gällande kategoriseringen av cykelnätet och genomförandet av uppdateringen i den nationella vägdatabasen (NVDB). Genom en gemensam kategorisering av cykelnätet i Sverige kommer det bli lättare och tydligare för kommunerna att t.ex. fastställa kriterier och standarder för utformning, underhåll så som vinterväghållning och beläggning. Cyklister kommer att gynnas då cykelnätet blir mer tydligt och enhetligt. Kommunstyrelsens förvaltning anser även att det skapas ett effektivt övergripande verktyg som kan medverka till bättre kopplingar mellan kommuner och regioner för cykelnätet. Ett uppdaterat cykelnät i NVDB kommer även att göra det enklare och smidigare för kommuner och andra statliga myndigheter att ta fram underlag för cykelplanering genom t.ex. övergripande kartor. Trafikverket föreslår att den heltäckande kategoriseringen av cykelnätet inom företeelsetypen Cykelstråk görs endast för cykelvägar och ska inte omfatta bilvägnätet. Kommunstyrelsens förvaltning anser dock att även när cykling

126 i Huddinge TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer KS-2018/ (3) hänvisas bland trafiken bör stråken inkluderas inom företeelsetypen Cykelstråk. Detta för att undvika luckor i cykelkartan. Huddinge kommun ställer sig positiv till den systematiska nationella kategorisering av cykelnätet som Trafikverket föreslår. Ekonomiska och juridiska konsekvenser En gemensam kategorisering av cykelnätet i Sverige kan leda till effektivare investeringar genom förbättrad överblick utanför kommunens gränser via NVDB, d.v.s. att skapa bättre och mer effektiva lösningar som kopplar mot angränsande kommuner. Det kan även eventuellt leda till bättre samordnade investeringar vid olika kopplingspunkter. Det kan dock eventuellt leda till ökade kostnader vid inventering av cykelnätet, t.ex. bristfällig skyltning etc. En annan ekonomisk konsekvens av Trafikverkets förslag kan bli att det leder till arbetstid som behöver avsättas för att inventera de olika stråken. Ansvarsfördelningen mellan olika väghållare kommer vara tydligare och det blir enklare att utreda ärenden gällande väghållaransvar. Bengt Svenander Tf. Kommundirektör Heléne Hill Samhällsbyggnadsdirektör Cin Hui Nilsson Trafikplanerare Bilagor Bilaga 1. Bilaga 2. Yttrande gällande Kategorisering av cykelnätet Förslag till Kategorisering av cykelnätet Beslutet delges Trafikverket

127 i Huddinge Handläggare Cin Hui Nilsson KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE 1 (1) Datum Diarienummer KS-2018/ Ert datum Er referens / Trafikverket Kategorisering av cykelnätet - remissvar Huddinge kommun och kommunstyrelsens förvaltning ställer sig positiva till Trafikverkets förslag gällande kategoriseringen av cykelnätet och genomförandet av uppdateringen i den nationella vägdatabasen (NVDB). Genom en gemensam kategorisering av cykelnätet i Sverige kommer det bli lättare och tydligare för kommunerna att t.ex. fastställa kriterier och standarder för utformning, underhåll så som vinterväghållning och beläggning. Cyklister kommer att gynnas då cykelnätet blir mer tydligt och enhetligt. Ett uppdaterat cykelnät i NVDB kommer att göra det enklare och smidigare för kommuner och andra statliga myndigheter att ta fram underlag för cykelplanering genom t.ex. övergripande kartor. Det kommer även att skapas ett effektivt övergripande verktyg som kan medverka till bättre kopplingar mellan kommuner och regioner för cykelnätet. Kommunstyrelsen anser dock att även när cykling hänvisas bland trafiken bör stråken inkluderas inom företeelsetypen Cykelstråk. Detta för att undvika luckor i cykelkartan. Beslut i detta ärende har fattas av kommunstyrelsen den 5 december 2018 (protokollsutdrag bifogas). HUDDINGE KOMMUN Daniel Dronjak Kommunstyrelsens ordförande HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn huddinge@huddinge.se Huddinge kommun Kommunstyrelsens ordförande Huddinge Kommunalvägen 28 Tfn vxl

128 «i')) i!j TRAFIKVERKET Förslag till Kategorisering av cykelnätet 1

129 Trafikverket E-post: Telefon: Dokumenttitel: Förslag Kategorisering cykelnätet Författare: Ylva Lindström PLnpt, Maja Edvardsson PLkva

130 Innehåll DEFINITIONER INLEDNING Syfte Mål PRESENTATION AV FÖRSLAG Heltäckande kategorisering av cykelnätet i ny företeelsetyp, Cykelstråk Ny företeelsetyp Turismcykelled Befintlig företeelsetyp C-cykelled tas bort FÖRSLAG TILL GENOMFÖRANDE FRAMTIDA ARBETE OCH UTREDNING

131 Definitioner Cykelnätet (Definition i cykelbokslutet): Cykelnätet är alla vägar som är avsedda för cykeltrafik eller gång- och cykeltrafik men inte biltrafik. Exempelvis kan det vara cykelbana, cykelfält, vägpassager i plan som avsedda för cykeltrafik med eller utan vägmarkering, och sträckor som knyter samman cykelnät och bilnät. Bilvägar som det är tillåtet att cykla på ingår inte i cykelnätet. Turismcykelled: Används primärt för att peka ut cykelleder. En turismcykelled kan bestå av flera cykelvägar vilka kan vara indelade i olika cykelstråk, även delar av bilvägnätet kan vara inkluderat i turismcykellederna Cykelnätskategori: Beskrivs med fyra olika kategorier för cykelvägar. Kategoriseringen görs endast för cykelvägar och inbegriper inte bilvägnätet. NVDB: En förkortning av Nationell vägdatabas. NVDB omfattar ett referensvägnät och en stor mängd data kopplade till vägnätet. Det används av både offentliga och privata aktörer. Även cykelnätet ingår i NVDB. C-Cykelled: är ett sammanhängande stråk av vägar som oftast är skyltade och namnsatta och som är avsedda eller lämpliga för cyklister som pendlar, turistar eller motionerar. GAP-analys: Analyser av skillnader mellan nuvarande och önskvärt tillstånd. Målet med en GAP-analys är att identifiera gapet mellan ett verkligt och ett önskat läge i en verksamhet eller projekt. Detta ger insikt om inom vilka områden som går att förbättra. Företeelse: Fysiskt objekt, egenskap eller händelse som behöver relatera till en specifik del av ett trafiknät (t.ex. ett vägnät). 4

132 1. Inledning I dagsläget finns ingen systematisk nationell modell för hur cykelnätet ska delas in i kategorier och det finns därför ett flertal olika metoder i Sverige. Trafikverket har identifierat ett behov att utveckla en gemensam kategorisering av cykelnätet som sedan i förlängningen kan leda till att exempelvis gemensamma och differentierade underhålls- och utformningskrav kan tas fram. För en gemensam kategorisering krävs samverkan och samarbete mellan Trafikverket och kommuner. Antal km cykelnät/väghållare Statlig Kommunal Enskild Totalt 2751 km km km km Tabell 1 Uttag ur Vägdatakuben Syfte Det finns ett behov av en generell kategorisering av hela cykelnätet. En generell kategorisering kommer att kunna användas både i planering och vid underhåll av cykelvägarna. Huvudsyftet är att ta fram en kategorisering för cykelvägar för att tydligare kunna beskriva standard för utformning, underhåll och konstruktion för cykelvägar samt deras användning. Tanken är att kategoriseringen ska kunna användas på statliga, kommunala och enskilda vägar då detta, för trafikanten, ger en sammanhållande bild av hela cykelnätet. Kategoriseringen syftar i förlängningen till att bland annat: Skapa ett för cyklisterna tydligt och enhetlig cykelnät Förenkla för väghållare så att det på ett tydligt och enhetligt sätt går att beskriva och vägvisa mellan olika målpunkter Skapa en bland väghållare enhetlig struktur, det finns exempel där ett pendlingsstråk består av sträckor med fem olika väghållare Genom en gemensam kategorisering i stråk skapas förutsättningar för att stat och kommuner kan komma överens om gemensamma kriterier och standarder för utformning, underhåll så som vinterväghållning och beläggning mm samt vägkonstruktion Möjliggöra GAP-analyser och en bättre samordnad planering 1.2. Mål Målet är att ta fram en gemensam kategorisering för cykelnätet. En kategorisering av cykelnätet gör att användningen av cykelvägarna kan beskrivas tydligt. Det leder också till att kategoriseringen i sig blir ett underlag och en förutsättning för att, i fortsatt arbete, kunna ställa krav på standard för utformning, underhåll och framkomlighet på ett likriktat sätt oavsett väghållare. Kategorisering av cykelvägarna ska registreras NVDB. 5

133 2. Presentation av förslag Här redovisas ett förslag till en kategorisering av alla cykelvägar samt ett förslag till förtydligande av de turismcykelleder som Trafikverket kvalitetssäkrat. Detta innebär att två nya företeelsetyper införs i NVDB, Cykelstråk och Turismcykelled, och att den befintliga företeelsen C-cykelled tas bort. Förslaget innebär att: En heltäckande kategorisering av cykelnätet i ny företeelsetyp, Cykelstråk, tas fram En ny företeelsetyp Turismcykelled tas fram Befintlig företeelsetyp C-cykelled tas bort Turismcykelled och Cykelstråk blir två olika företeelser och kommer att visas i olika lager i NVDB. Det förslag som tagits fram har utarbetats genom diskussioner internt inom Trafikverket, Verksamhetsområde Planering och Vägdatasektionen inom Verksamhetsområde Underhåll samt efter synpunkter från fem kommuner runt om i landet. Förslagets detaljer redovisas nedan Heltäckande kategorisering av cykelnätet i ny företeelsetyp, Cykelstråk Förslaget presenterar fyra kategorier för cykelvägar inom företeelsetypen Cykelstråk. Kategoriseringen görs endast för cykelvägar och inbegriper inte bilvägnätet. Regionalt cykelstråk Regionala cykelstråk binder ihop tätorter och har därmed lång utbredning. Ett regionalt cykelstråk kan bindas ihop med huvudcykelstråk i start- och slutpunkten. Underhåll sker i olika utsträckning under hela året. Huvudcykelstråk Huvudcykelstråk förbinder olika delar inom en tätort, alltså kortare utbredning än regionala stråk, trafikmängden kan vara större än på regionala stråk. Syftar bland annat att tillgodose behov för längre sträckor inom tätorten. Nätet binder ihop olika stadsdelar med varandra och med andra viktiga målpunkter och bildar ett sammanhängande huvudcykelstråk (som även kan knytas ihop med regionalt cykelstråk). Viktiga målpunkter är till exempel större arbetsplatsområden, tätortens kommersiella centrum, stationer/terminaler, skolor, sjukhus och större fritidsanläggningar. Underhåll sker i olika utsträckning under hela året. Lokalt cykelstråk Lokala cykelstråk är ofta matarstråk till huvudcykelstråk och regionala stråk, men även isolerade stråk. Utbredningen kan variera och trafikmängden är ofta liten. Syftar bland annat att tillgodose behov för kortare sträckor inom tätorten och som binder ihop målpunkter med huvud- eller regionala cykelstråk. Viktiga målpunkter är t.ex. bostadsområden, lokalt centrum, 6

134 enskilda affärer, offentlig service, skolor, fritidsområden/anläggningar och busshållplatser där omstigning sker mellan cykel och buss. Underhåll sker i olika utsträckning under hela året. Sommarcykelstråk Sommarcykelstråk är ett samlingsbegrepp för enklare cykelvägar av skilda slag. Sommarcykelstråk underhålls inte året runt utan endast delar av sommarhalvåret Attributtyper i Cykelstråk Cykelstråk kommer beskrivas med attributtypen stråktyp. Företeelsetyp Attributtyp Cykelstråk Stråktyp Regionalt cykelstråk Huvudcykelstråk Lokalt cykelstråk Sommarcykelstråk Tabell 2 Attributtyper till företeelsetypen Cykelstråk Stråktyp blir ett obligatoriskt attribut. 7

135 -, Cykelvägar - HIMl<kykelslrilt l..okah cykeklr6k Somma,qu!strtk N A Figur 1 Exempel på hur kategoriindelning kan se ut. OBS detta är endast en schematisk bild, stämmer ej med verkligheten 8

136 2.2. Ny företeelsetyp Turismcykelled Turismcykelled är tänkt att bli en företeelsetyp som primärt används för att peka ut cykelleder för turism och rekreation. Användningsområden är i första hand vägvisning och kartor för att vägleda cykeltrafiken. En turismcykelled kan bestå av flera cykelvägar vilka kan vara indelade i olika cykelstråk. Även delar av bilvägnätet kan vara inkluderat i turismcykellederna. Turismcykelled är av Trafikverket en kvalitetssäkrad turismcykelled 1, för mer information se fotnot Attributtyper på Turismcykelled Cykelstråk kommer beskrivas med främst med attributtypen stråktyp. Företeelsetyp Attributtyp Turismcykelled Namn Turismcykelledens namn Tabell 3 Attributtyper till Turismcykelled Utsträckning Nationell led Regional led Lokal led Namn är ett obligatoriskt attribut och användas som en identifikation på leden, och som grund för vägvisning och namn på kartor. Utsträckning beskrivs för varje cykelled enligt: Nationell led: Ungefär 200 km Regional led: Ungefär km Lokal led: < 65 km 2.3. Befintlig företeelsetyp C-cykelled tas bort Befintlig företeelsetyp C-cykelled tas bort och ersätts av företeelsetyperna Cykelstråk och Turismcykelled, beskrivna ovan. C-cykelled ersätts genom detta både som dataprodukt och i olika tittskåp som exempelvis NVDB på WEB. 1 Se Trafikverkets rapport Cykelleder för rekreation och turism. 9

137 - -. ' -., _ # -... ' \ ~ -" ) \... ' I -,...> ' ' ' I,,,, ", ' \, I Cykelvägar -- HIIWdcylcelsrik Lobll cykehtr6k Somm.ucyMlsWk -- Reg,on..it cyldslr.'k N A.. Figur 2 Exempel på hur en turismcykelled kan beskrivas. OBS detta är endast en schematisk bild, stämmer ej med verkligheten 10

138 3. Förslag till genomförande Förslaget till genomförande går ut på att hela cykelnätet, som finns registrerat i NVDB idag, får kategori Lokalt cykelstråk. Denna kategorisering skapas av Trafikverket när cykelnätet grundgenereras. Företeelsetypen cykelstråk skapas alltså på detta sätt. Därefter ska varje väghållare peka ut samt registrera Regionala cykelstråk, Huvudcykelstråk samt Sommarcykelstråk. Med detta förfarande bedöms en stor del av cykelnätet bli rätt kategoriserat från början. De Regionala stråken och Huvudstråken bedöms utgöra en mindre del av alla cykelvägar. Arbetet med att peka ut dessa kategorier bör bli hanterbart. En variant av detta är att endast klassa cykelnätet inom tätorter som Lokalt cykelstråk. Efter detta pekar varje väghållare ut resterande kategorier. Detta förfarande leder dock till att vissa stråk inte blir kategoriserade från början och får ett tomt standardvärde. Turismcykelled skapas genom att ta namn och klassning, för de cykelleder som är kvalitetssäkrade av Trafikverket, från befintlig företeelse C_Cykelled. Företeelsetyp turismcykelled ska endast innehålla cykelleder som är kvalitetssäkrade av Trafikverket. För att fånga in synpunkter på hur de två nya föreslagna företeelsetyperna ska byggas upp inom Trafikverkets system, bland annat NVDB på web och Stigfinnaren, föreslås att dessa utreds och specificeras genom utredning hos enheten Vägdata på Trafikverket. Trafikverket har en inarbetad rutin för att fånga krav på datainnehåll och struktur samt krav på ajourhållning, tillhandahållande av data etc. Denna rutin föreslås användas i fortsatt utredning. Detta förväntas fånga eventuella ytterligare krav och önskemål på produkterna. 4. Framtida arbete och utredning I en förlängning av detta arbete ser vi att varje kategori kan delas upp ytterligare för en mer nyanserad bild av cykelnätet. För respektive kategori kan flera underindelningar tas fram vilket ger goda förutsättningar för att skapa gemensamma kriterier och standarder för utformning, underhåll så som vinterväghållning och beläggning mm samt vägkonstruktion för cykelnätet. Nedan beskrivs ett exempel på hur detta skulle kunna utformas. Det är dock endast ett exempel och inget som kommer implementeras i detta arbete. Fortsatt utredning för hur detta ska utformas krävs. Huvudcykel stråk Regionalt cykelstråk Som marcykelstråk Primär användning Pendling Rekreation Primär användning Pendling Rekreation Primär användning Pendling Rekreation Primär användning Pendling Rekreation Kriterier för: Underhåll Utformning Konstruktion Kriterier för: Underhåll Utformning Konstruktion Kriterier för: Underhåll Utformning Konstruktion Kriterier för: Underhåll Utformning Konstruktion Figur 3 Exempel på hur ytterligare uppdelning kan se ut 11

139 i Huddinge TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer KS-2017/ (2) Handläggare Camilla Fransson Camilla.Fransson@huddinge.se Kommunstyrelsen Upphandling av entreprenör för upprustning av Sjötorpsparken Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut 1. Upphandling av entreprenör för upprustning av Sjötorpsparken ska genomföras. 2. Kommunstyrelsen uppdrar åt chefen för kommunstyrelsens trafik- och landskapssektion att på kommunstyrelsens vägnar besluta om tilldelning av kontrakt i upphandlingsärendet. Beskrivning av ärendet Sjötorpsparken i Skogås är en viktig grön mötesplats i östra kommundelen som är i behov av upprustning. Här låg tidigare en populär djurlekplats som stängdes för många år sedan. Parken är idag i stort behov av upprustning. Sjötorpsparken ingår i parkprogrammet liksom lekplatsprogrammet och är även utpekad som viktig park i översiktsplanen. Parken kommer få ökad betydelse genom sin närhet till de nya bostäder som kommer att byggas i direkt anslutning till genom den pågående detaljplanen för Låset 1. Huddinge kommun kommer under 2019 att rusta upp Sjötorpsparken med ett rikt innehåll som vänder sig till alla åldrar. Barn från närområdet har varit med och gett inspel till hur parken ska utformas. Det kommer att bli en park med temat matematik. Till viss del bekostas upprustningen med intäkter från exploateringen inom ramen för Låset 1 men även med kommunala investeringsmedel för parkprojekt. Stöd från Boverket till utemiljöer i särskilda områden har också erhållits på 5,7 miljoner kronor. Den nya parken inriktas på rörelse, träning och lek med olika aktivitetsytor som t ex utegym. För att upprustningen av Sjötorpsparken ska kunna utföras behöver en upphandling av entreprenör genomföras. Projektering av parken pågår nu och ett förfrågningsunderlag tas nu fram enligt förvaltningens mallar och rutiner. Upphandling av entreprenör planeras att starta vintern 2019 för att kunna ha en HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn huddinge@huddinge.se Huddinge kommun Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge Kommunalvägen 28 Tfn vxl

140 i Huddinge TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer KS-2017/ (2) entreprenör på plats i mars. Parken planeras vara färdigbyggd senast 1 oktober Förvaltningens synpunkter Ekonomiska och juridiska konsekvenser Enligt förvaltningens bedömning kommer kostnaden att ligga inom beräknad kalkyl. Det är viktigt att byggnationen är slutförd till 1oktober 2019 för att stödet från Boverket erhålls. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att kommunstyrelsen beslutar att upphandlingen av upprustningen av Sjötorpsparken kan genomföras. Vidare föreslås att kommunstyrelsen uppdrar åt chefen för kommunstyrelsens trafik- och landskapssektion att på kommunstyrelsens vägnar besluta om tilldelning av kontraktet. Bengt Svenander Tf. Kommundirektör Heléne Hill Samhällsbyggnadsdirektör Camilla Fransson Landskapsarkitekt

141 / GRILLPLATS / / serv 33, SMÅBARNSLEK 37 I / / 32 ~, 33 MULTISPORT / 36 Lr AKTIVITET FRUKTTRÄDGÅRD 1 3 UTEGYM 2 30 TORG/PLAZA SKALA 1:500 LLEN 32 0 S METER

142 i Huddinge TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer KS-2018/1559.xxx 1 (4) Handläggare Sara Andersson sara.andersson@huddinge.se Kommunstyrelsen Planbesked för Ormen Långe 9 Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen ställer sig negativ till planändring avseende fastigheten Ormen Långe 9 i Vårby kommundel och lämnar därmed ett negativt planbesked. Sammanfattning Begäran om planbesked har inkommit avseende fastigheten Ormen Långe 9 i Masmo i Vårby kommundel. Begäran inkom Gällande detaljplan heter del av Haga 1:108, Ormen Långe 9 m. fl. (Solhagaparken) vilken vann laga kraft och har genomförandetid kvar. Detaljplanen medger förskola/skola för fastigheten Ormen Långe 9. Framtagande pågår för en utvecklingsplan för Vårby vilken kommer att se över den framtida utvecklingen av Masmo. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att ett negativt planbesked lämnas med anledning av att gällande detaljplan har genomförandtid kvar. Faktauppgifter Fastighet: Ormen Långe 9 Ägare: SBB Huddinge AB Sökande: SBB Huddinge AB Kontaktperson: Johanna Peacock Areal: m 2 Detaljplan: Del av Haga 1:108, Ormen Långe 9 m. fl. Markanvändning: Förskola/skola Begäran inkom: HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn huddinge@huddinge.se Huddinge kommun Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge Kommunalvägen 28 Tfn vxl

143 i Huddinge TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer KS-2018/1559.xxx 2 (4) Beskrivning av ärendet Allmänt om planbesked Den som vill utföra något inom en fastighet som innebär att en detaljplan eller områdesbestämmelser behöver antas, upphävas eller förändras kan ansöka om planbesked av kommunen. Ett planbesked är ett besked där kommunen tar ställning till om åtgärden som ansökan gäller är lämplig eller inte lämpliga att pröva utifrån översiktsplanen, det allmänna intresset och behov. Vid bedömningen av behov sker en avstämning mot de prioriteringar som görs i aktuell Mål och budget, samhällsbyggnad och lokalförsörjning i Huddinge samt översiktsplan Ett positivt planbesked innebär att kommunen avser pröva föreslagen åtgärd i ett detaljplanearbete. Hur området bör planläggas avgörs under planprocessen. Planarbetets inriktning och omfattning kan ändras under planprocessen beroende på inkomna synpunkter, utredningar och tillkommande omständigheter. Sökanden kommer att faktureras enligt kommunens taxa för planbesked. Planbesked avseende fastigheten Ormen Långe 9 i Masmo Begäran om planbesked har inkommit avseende fastigheten Ormen Långe 9 i Masmo Fastigheten Ormen Långe 9 består av en förskola med stort renoveringsbehov. Sökanden, SBB Huddinge AB, önskar planbesked för att ändra befintlig detaljplan för att skapa en ny struktur i området med bostadshus och ersätta den befintliga förskolan i bottenvåningen i en ny byggnad. Bostadshusen föreslås ge en uppbruten struktur för att förstärka parkmiljön. En ny entré skapas till området från det nya tunnelbanetorget. Den föreslagna bebyggelsen skapar inramning till parken som dessutom blir fredad från biltrafik. Bebyggelsen innebär att bullret till de befintliga husen och parken minskas. Förhoppningen är att området ska upplevas som en tryggare plats. Beroende på vad som bedöms lämpligt handlar det om en exploatering på mellan m 2 BTA med våningshöjder i varierande skala mellan 4-8 våningar. Det finns tre olika skisser. Två av dem omfattar även ett område utanför fastigheten. Fastigheten är idag planlagd som förskola/skola i detaljplanplan för del av Haga 1:108, Ormen Långe 9 m. fl. (Solhagaparken) vilken vann laga kraft och har genomförandetid kvar. Området är utpekat som kulturhistorisk värdefull miljö i kulturmiljöinventeringen från 2013 vilket innebär att området tål exploatering/förtätning i viss grad under förutsättning att den görs enligt identifierat mönster och riktlinjer.

144 IIl Huddinge 3 (4) TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer KS-2018/1559.xxx 60 y Vårb allé Ham n vägen 30 en äg ev tälj sv der rkrog ö S a Tpl Vårby 60 ick Sn Bo tk yr k m ov Solhagavägen s rv Va MASMO n ge vä r tky tv as é v ka Bo s Ma M all av äg en y rb Vå HAGA Fittjaviken 70 My rka tky u Bo rstug Örbrinken Masmovägen le vä ge n de n 90 Myrstugu vägen Översiktskarta med områdes läge i Masmo markerat med en blå ring. OllMCN LÅNOC 9 I \ \... ',,.,,.... l 1 ' ',,,. ', Blå markering visar aktuellt område. r '

145 i Huddinge TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer KS-2018/1559.xxx 4 (4) Förvaltningens synpunkter Ny detaljplan skulle krävas då gällande plan för del av Haga 1:108, Ormen Långe 9 m.fl. (Solhagaparken) medger förskola/skola. Planen vann laga kraft och har genomförandetid kvar. Genomförandetiden är 5 år. Det inlämnade förslaget överensstämmer med översiktsplanens intentioner då det innebär ett tillskott av bostäder inom det primära förtätningsområdet inom meter från Masmo tunnelbanestation. Området är dock inte utpekat som exploateringsområde men översiktsplanen efterfrågar flerbostadshusbebyggelse vid parken, helst bostadsrätter för att öka blandningen i området. Arbetsplatskvoten skulle påverkas negativt då endast ett fåtal arbetsplatser tillförs samtidigt som fler bostäder byggs. De boende i området bidrar dock till ett ökat kundunderlag till befintlig handel och kommersiell service i Masmo vilket är positivt. Andelen med tillgång till grönområden inom max 800 meter skulle öka vilket också är bra. Knäckfrågor i det inlämnade förslaget är att skapa tillräckligt stora friytor för barn i förskolan och att fastigheten ligger i ett område som är kulturhistoriskt intressant. Arbete pågår med att ta fram en utvecklingsplan för Vårby vilken kommer att se över den framtida utvecklingen av området. Den sammanfattande bedömningen blir att det bör lämnas ett negativt planbesked med anledning av att gällande detaljplan har genomförandetid kvar. Avgift planbesked Efter beslut om planbesked tas avgift ut för detta i enlighet med gällande taxa. Bengt Svenander Tf. kommundirektör Heléne Hill Samhällsbyggnadsdirektör Sara Andersson Områdesstrateg Bilaga Bilaga 1. Ansökan om planbesked Ormen Långe 9 Beslutet delges SBB Bostad AB

146 HUDDINGE KOMMUN Kommunstyrelsen BEGÄRAN om planbesked enligt 5 kap 2 Plan- och bygglagen SIDA 1 (.2) HUDDINGE KOMMUN Kommunen ska ge sitt planbesked inom 4 månader från det att skriftlig begäran inkommit Kommunen tar ut avgift för planbesked, se information sidan 2 Med begäran bifogas; 1-l Beskrivning av det huvudsakliga ändamålet med åtgärden 1-l Karta som visar det aktuella området 1-l Planerad byggnadsverk karaktär och ungefärlig omfattning (högsta våningsantal, uppskattat antal lägenheter, bebyggelsens utformning i stort etc). 1-l övrigt material som den sökande vill bifoga Skickas via e-post till: plan@huddinqe.se Klicka på länken! Eller med post till: Plansektionen, Samhällsbyggnadsavdelningen Huddinge kommun Huddinge Sökande Namn 0/38 Hudc(,il'lcf e_ 4B Gatuadress C/OS/36, St-r7'~V4"1')('t1 s Postnummer IIY S-1 jpostadress Sf-oCJLhDlrn Faktureringsadress om annan än ovan angiven 5,J;f; -Hvclcl,it?tc c/o /Vcwsec f-f(vj 05, D682 Beaäran Fastighetsbeteckningl-ar VR(Y)e,v låntie 1 Övriga upplysningar Se 81/Ctt/~ 1.f-o", kcu t-c<.. bcskn"vnt~ och J'/c.t'",5 J' fo} sl&tj - Personnummer/Organisationsnummer ::i5~f/b -Z61D E-postadress Telefonnummer dagtid / ~b; Fc/1033, 83~R< FrW~½ I Fastighetsadress/-er 11 jtelefonnummer kvällstid M ct,jj-vaqe 17 Lf I V cr/btt a bs-soz.. j,'rvj<--1..c J-nv-,' Underskrift Datum PUL-text Personuppgifter behandlas i enlighet med kommunens riktlinjer. Namnl<lfl~gande (t..,... --t C" k...v- För mer information om behandlingstider och kostnader: POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Samhällsbyggnadsavdelningen Plansektionen Huddinge BESOKSADRESS Kommunalvägen 28 Huddinge TELEFON OCH TELEFAX WEBB OCH E-POST ORGANISATIONSNR

147 Bilaga 1 Ansökan om planbesked Ormen Långe 9 i Huddinge kommun Beskrivning ändamål Samhällsbyggnadsbolaget äger fastigheten Huddinge Ormen långe 9 som idag består av en förskola med stort renoveringsbehov. Vi ser det som en möjlighet att kunna bidra till en tryggare miljö genom att skapa en ny struktur i området med bostadshus och ersätta den befintliga förskolan i bottenvåning i en ny byggnad. Planerat byggnadsverk; karaktär och omfattning Bostadshusen föreslås ge en uppbruten skala för att förstärka parkmiljön samt innebär att en ny entre skapas till området från det nya 11 tunnelbanetorget 11 Den nya föreslagna bebyggelsen skapar en inramning till parken som dessutom blir fredad från biltrafik. Bebyggelsens position innebär även att bullret till de befintliga husen och parken minskas samt att gränserna för de mer intima, privata gårdarna jämfört med allmänna parken blir tydligare. Vi hoppas att tillägget ska kunna innebära att området upplevs som en tryggare plats. Vi har skissat på några varianter, bl.a. en där vi har hållit oss inom egen fastighet och en där man tar ett större grepp. Beroende på vad som bedöms lämpligt handlar det om en exploatering på mellan kvm BTA med våningshöjder i varierande skala mellan 4-8 våningar. Exploateringen innebär att förskolan i sin helhet behöver rivas. Förskolan är idag i dåligt skick och behöver en totalrenovering. Beroende på vilket av exploateringsskisserna man bedömer som lämplig finns olika alternativ till att ersätta förskolan. Det bästa ur verksamhetens perspektiv är att bygga ett bostadshus vid sidan av vår fastighet med förskola i bottenvåning. Man kan då ha kvar förskolan under tiden som den nya bebyggelsen byggs och flytta över förskolebarnen när det är klart, det behövs alltså inga temporära lokaler. I det fall man bygger enbart inom egen fastighet krävs en temporär lösning i form av baracker eller liknande. Att studeras vidare i nästa steg. Karta och skissförslag Exploateringsstudie biläggs. Ko nta ktu ppgifter: JOHANNA PEACOCK FASTIGHETSUTVECKLARE SAMHÄLLSBYGGNADSBOLAGET Telefon: Epost: johanna@sbbnorden.se

148

149 g

150

151 "' ""'' ' 'f gperspektiv 28 september 10:30

152

153 \ I \,,

154 i Huddinge TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer KS-2017/ (4) Handläggare Charlotte Persson Charlotte.Persson@huddinge.se Kommunstyrelsen Planbesked för Hängbjörken 1-3 och Asken 1,4 Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen ställer sig positiv till planändring avseende fastigheterna Hängbjörken 1-3 och Asken 1 och 4 i centrala Huddinge och lämnar därmed ett positivt planbesked. Sammanfattning JM AB har skickat in en begäran om planbesked avseende fastigheterna Hängbjörken 1-3 och Asken 1 och 4 i centrala Huddinge. Sökande har optionsavtal på att köpa fastigheterna Hängbjörken 1-3 och eventuellt någon ytterligare. Begäran inkom Gällande stadsplan från 1927 medger friliggande bostäder i högst två plan. Kommunstyrelsens förvaltning bedömer att förslaget är förenligt med översiktsplanens intentioner och att det bidrar till en utveckling av centrala Huddinge i önskvärd riktning. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att ett positivt planbesked lämnas och att tidpunkten för när arbetet kan starta beslutas i nästa plan för samhällsbyggnad och lokalförsörjning i Huddinge kommun. Inför planeringsstart bör ägarna till intilliggande fastighetsägare kontaktas och avgränsningen av det aktuella detaljplaneområdet i möjligaste mån utökas till att gälla även Hängbjörken 4-7. Kommunens fastigheter Hängbjörken 6 och 7 bör ingå i planområdet. Beskrivning av ärendet Allmänt om planbesked Den som vill utföra något inom en fastighet som innebär att en detaljplan eller områdesbestämmelser behöver antas, upphävas eller förändras kan ansöka om planbesked av kommunen. Ett planbesked är ett besked där kommunen tar ställning till om åtgärden som ansökan gäller är lämplig eller inte lämpliga att pröva utifrån översiktsplanen, det allmänna intresset och behov. Vid bedömningen av behov sker en avstämning mot de prioriteringar som görs i aktuell Mål och budget, samhällsbyggnad och lokalförsörjning i Huddinge samt översiktsplan Ett positivt planbesked innebär att kommunen avser pröva föreslagen åtgärd HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn huddinge@huddinge.se Huddinge kommun Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge Kommunalvägen 28 Tfn vxl

155 i Huddinge TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer KS-2017/ (4) i ett detaljplanearbete. Hur området bör planläggas avgörs under planprocessen. Planarbetets inriktning och omfattning kan ändras under planprocessen beroende på inkomna synpunkter, utredningar och tillkommande omständigheter. Sökanden kommer att faktureras enligt kommunens taxa för planbesked. Planbesked avseende fastigheten Hängbjörken 1-3 och Asken 1,4 i centrala Huddinge Begäran om planbesked har inkommit avseende fastigheten Hängbjörken 1-3 och Asken 1 och 4 i centrala Huddinge Sökanden, JM AB, önskar planbesked för att ändra befintlig detaljplan i syfte att möjliggöra för flerbostadshus med 85 lägenheter alternativt 260 lägenheter inklusive en förskola. JM har optionsavtal på att köpa fastigheterna Hängbjörken 1-3 och Asken 1 och 4. Sökanden har lämnat in två förslag med flerbostadshus, ett för bara Hängbjörken 1-3 och ett för hela kvarteret där Hängbjörken samt Asken 1 och 4 och en förskola ingår. Kommunen äger Hängbjörken 6 och 7. Förvaltningens synpunkter Området är idag planlagt som bostäder i stadsplan Hörningsnäs parkhem från Området omfattas av markavvattningsföretag och är ett båtnadsområde (dvs ungefär som en samfällighet inom ett geografiskt område som har ansvar för ett markavvattningsföretag som kan vara åtgärder som utförs för att avlägsna oönskat vatten eller för att skydda sig mot vatten). Blå markering visar aktuella områden.

156 i Huddinge TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer KS-2017/ (4) Fastigheterna ligger inom meter från Huddinge station och är markerat som exploateringsområde i översiktsplanen. Området ligger precis utanför den fördjupade översiktsplanen för Storängen och berörs inte av strandskydd eller riksintressen enligt översiktsplanen. I området finns inte heller höga naturvärden natura 2000 eller naturreservat. En tidig bedömning pekar inte heller på att förslaget skulle inkräkta på område med biologisk mångfald, sällsynta arter eller nyckelbiotoper. Förslaget bedöms inte innebära att gröna stråk, samband eller gröna kilar påverkas eller reduceras. Andelen Huddingebor med tillgång till grönområden inom max 800 meter ökar om området förtätas. Arbetsplatskvoten påverkas negativt då endast ett fåtal arbetsplatser tillförs samtidigt som fler bostäder byggs. De boende i området bidrar dock till ett ökat kundunderlag till befintlig handel och kommersiell service i Huddinge centrum vilket är positivt. Kommunstyrelsens förvaltning bedömer att det inlämnade förslaget överensstämmer med översiktsplanens intentioner då det innebär ett tillskott av bostäder i det primära förtätningsområdet inom meter från Huddinge station. Inför planeringsstart bör avgränsningen av det aktuella området undersökas ytterligare. Det skulle vara fördelaktigt om även fastigheterna Hängbjörken 4-7 inkluderades. Kommunstyrelseförvaltningen har enligt beslut om planuppdrag för detaljplan för grundskola, förskola och idrottshall vid Sjödalsvägen i Storängen, dnr KS-2016/ i uppdrag att beakta möjligheten att i planuppdraget även undersöka om angränsande kommunalägd mark, exempelvis fastigheten Hängbjörken, kan ingå. Oavsett inom vilket planuppdrag fastigheterna hanteras behöver planeringen av dessa två områden ske i nära samarbete. Under planeringsarbetet behöver behovet av förskoleplatser säkerställas. Om det uppstår behov av förskoleplatser med anledning av exploateringen ska det lösas inom området. Ekonomiska och juridiska konsekvenser Kommunen äger fastigheter i området vilket vid försäljning ger intäkter. Eventuellt innebär utveckling i området kostnader för ombyggnation av gator. Efter beslut om planbesked tas avgift ut för detta i enlighet med gällande taxa. Bengt Svenander Tf Kommundirektör Heléne Hill Samhällsbyggnadsdirektör

157 i Huddinge TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer KS-2017/ (4) Charlotte Persson Sektionschef strategiska sektionen Bilagor Bilaga 1. Ansökan om planbesked avseende fastigheterna Hängbjörken 1-3 och Asken 1,4 Beslutet delges Sökande

158 i Huddinge TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer KS-2017/ (3) Handläggare Charlotte Persson Charlotte.Persson@huddinge.se Kommunstyrelsen Planbesked för Udden 8 i Fullersta Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen ställer sig positiv till planändring avseende fastigheten Udden 8 i Fullersta. Sammanfattning Begäran om planbesked har inkommit avseende fastigheten Udden 8 i Fullersta. Begäran inkom den 27 februari Gällande detaljplan är fastställd 1980 och medger bostäder i vissa fall handel. Särskilda åtgärder i fasad krävs för buller. Kommunstyrelsens förvaltning bedömer att förslaget är förenligt med översiktsplanens intentioner men att det behöver utvecklas vidare för att bidra till att stärka platsen och utvecklingen av centrala Huddinge i önskvärd riktning. Beskrivning av ärendet Allmänt om planbesked Den som vill utföra något inom en fastighet som innebär att en detaljplan eller områdesbestämmelser behöver antas, upphävas eller förändras kan ansöka om planbesked av kommunen. Ett planbesked är ett besked där kommunen tar ställning till om åtgärden som ansökan gäller är lämplig eller inte lämplig att pröva utifrån översiktsplanen, det allmänna intresset och behov. Vid bedömningen av behov sker en avstämning mot de prioriteringar som görs i aktuell Mål och budget, samhällsbyggnad och lokalförsörjning i Huddinge samt översiktsplan Ett positivt planbesked innebär att kommunen avser pröva föreslagen åtgärd i ett detaljplanearbete. Sökanden kommer att faktureras enligt kommunens taxa för planbesked. Planbesked avseende fastigheten Udden 8 Begäran om planbesked har inkommit avseende fastigheten Udden 8 i Fullersta. Begäran inom den 27 februari Sökanden vill starta en planändring för fastigheten Udden 8. Förslaget innebär ett nytt bostadshus om 6 våningar samt att ersätta två befintliga låga byggnader med ett nytt bostadshus om 7 och 8 våningar. Totalt förväntas det tillföra mellan 100 och 140 nya lägenheter med en uppskattad byggrätt på mellan och BTA. Sökanden vill också utveckla den HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn huddinge@huddinge.se Huddinge kommun Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge Kommunalvägen 28 Tfn vxl

159 i Huddinge TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer KS-2017/ (3) befintliga gårdsytan och höja attraktionsvärdet för Fullersta torg genom förnyade lokalytor i bottenvåningen. Blå markering visar den aktuella fastigheten Förvaltningens synpunkter Gällande detaljplan är från 1980 och medger bostäder och i vissa fall handel. Särskilda åtgärder i fasad krävs för trafikbuller. Förslaget innebär att andelen bostäder inom översiktsplanens primära förtätningsområde ökar, fastigheten ligger bara 600 meter från Huddinge station. Genom att tillföra bostäder med lokaler i bottenvåningarna för verksamheter skapas också förutsättningar för ett levande gaturum på en plats som idag är otydlig och bara till viss del används. Andelen invånare med tillgång till dagligvaruhandel (400 m) respektive förskola (500 m) ökar. Närmaste grundskola, Tomtbergaskolan, finns på knappt en kilometers avstånd. Tillgången till grönområden är också god med Fullerstaparken och Kyrkdammarna bara ett stenkast bort. Området berörs inte av riksintressen enligt översiktsplanen men ligger inom område för kommunala intressen för kulturmiljö. Byggnaderna är väl bevarade exteriört och ett viktigt inslag i den befintliga centrummiljön. I detaljplanearbetet behöver kulturmiljön utredas ytterligare och möjligheten att tillföra nya bostäder i anslutning till den äldre bebyggelsen eftersträvas. Det behöver utredas om delar av 50-talsbyggnaderna kan bevaras. Det är önskvärt att de offentligt finansierade verksamheterna som finns i byggnaderna kan finnas kvar. Även buller, risk och solförhållanden på torget behöver utredas i detaljplaneskedet. Torgets utformning och innehåll behöver också ses över i planarbetet. Fastighetens centrala läge innebär att gestaltning blir en viktig fråga

160 i Huddinge TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer KS-2017/ (3) att vidareutveckla tillsammans med den sökande. Här finns möjligheter att skapa ett platsvarumärkesbyggande projekt. Sammanfattningsvis bedömer kommunstyrelsens förvaltning att förslaget är förenligt med översiktsplanens intentioner men att det behöver utvecklas vidare för att bidra till att stärka platsen och utvecklingen av centrala Huddinge i önskvärd riktning. Det inlämnade förslaget behöver i det fortsatta detaljplanearbetet justeras och anpassas till platsen och kulturmiljön. Bengt Svenander Tf. Kommundirektör Heléne Hill Samhällsbyggnadsdirektör Charlotte Persson Sektionschef strategiska sektionen Bilaga Bilaga 1. Ansökan om planbesked för fastigheten Udden 8 Beslutet delges Sökanden

161 HUDDINGE KOMMUN HUDDINGE KOMMUN Natur- och byggnadsnämnde BEGÄRAN om planbesked enligt 5 kap 2 Plan- och bygg lagen SIDA 1 (2) Kommunen ska ge sitt planbesked inom 4 månader från det att skriftlig begäran inkommit Kommunen tar ut avgift för planbesked, se information sidan 2 Med begäran bifogas; (gj Beskrivning av det huvudsakliga ändamålet med åtgärden (gj Karta som visar det aktuella området (gj Planerad byggnadsverk karaktär och ungefärlig omfattning (högsta våningsantal, uppskattat antal lägenheter, bebyggelsens utformning i stort etc). (gj övrigt material som den sökande vill bifoga Sökande Namn Lännaholm Udden KB Luigi Fallai Gatuadress Nybrogatan 16 Postnummer I Postadress Stockholm Faktureringsadress om annan än ovan angiven Skickas via e-post till : plan@huddinqe.se Klicka på länken! Eller med post till: Plansektionen, Samhällsbyggnadsavdelningen Huddinge kommun Huddinge Personnummer/Organisationsnummer Telefonnummer dagtid 1 Telefonnummer kvällstid Begäran Fastighetsbeteckning/-ar Udden 8 Övriga upplysningar I Fastighetsadress/-er Fullerstatorget 2-10, Vi avser med denna ansökan att starta en planändring för fastigheten Udden 8. Vi önskar tillföra flera flerbostadshus till området i form av ett nytt hus och att ersätta 2 befintliga, vi vill även utveckla den befintliga gårdsytan och höj attraktionsvärdet för Fullerstatorget genom förnyade lokalytor i bottenvåning. Underskrift PUL-text Personuppgifter behandlas i enlighet med kommunens riktlinjer. För mer information om behandlingstider och kostnader: POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Samhällsbyggnadsavdelningen Plansektionen Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 Huddinge TELEFON OCH TELEFAX WEBB OCH E-POST ORGAN ISA TIONSNR Dnr NBF Ankom

162 i Huddinge TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer KS-2018/ (4) Handläggare Andreas Hagström Wastholm Andreas.Hagstrom-Wastholm@huddinge.se Kommunstyrelsen Ny gruppbostad i Ängsgården beslut om investeringsram Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen godkänner förvaltningens förslag att genomföra ombyggnation enligt offert från Huddinge Samhällsfastigheter med en investeringsram om 20 miljoner kronor. Sammanfattning Huddinge Samhällsfastigheter AB har fått i uppdrag av Huddinge kommun att utreda om lokaler på Mogårdsvägen i Vårby skulle passa för LSS-boende. Fastigheten ägs av Huge AB. Förslaget innebär att bygga om lokaler som tidigare varit förskola till ett LSS-gruppboende med sex lägenheter. Investeringen är beräknad till 20 miljoner kr och Huddinge Samhällsfastigheter erbjuder Huddinge kommun ett 30-årigt hyresavtal med en hyra om kr/år vilket motsvarar 2595 kr/kvm. Beskrivning av ärendet Bakgrund Idag finns två mindre enheter i Vårby som bedrivs i egen regi. Dessa enheter redovisar underskott eftersom det är svårt att bedriva en effektiv verksamhet med mindre enheter. Förslaget är att dessa två enheter ska slås ihop till en ny gruppbostad med totalt sex lägenheter. Detta skulle dels innebära bättre förutsättningar för att bedriva en effektiv verksamhet och dels ett bättre anpassat boende för brukarna. Huddinge Samhällsfastigheter AB har fått i uppdrag av Huddinge kommun att utreda om lokaler på Mogårdsvägen i Vårby skulle passa för LSS-boende. Fastigheten ägs av Huge AB. Förslaget innebär att bygga om lokaler som tidigare varit förskola till ett LSS-gruppboende med sex lägenheter. Beställare Kommunstyrelseförvaltningen på uppdrag av Social - och äldreomsorgsförvaltningen. HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn huddinge@huddinge.se Huddinge kommun Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge Kommunalvägen 28 Tfn vxl

163 i Huddinge TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer KS-2018/ (4) Lokalisering Mogårdsvägen i Vårby Lokalens totalyta är 496 kvm, varav 236 kvm är lägenheter, 180 kvm gemensamhetsyta, 66 kvm vårdyta samt fläktrum om ca 14 kvm. Lägenheterna är mellan 34,6 och 46,2 kvm. Tidplan Lokalförsörjningsplan för Socialnämnden påvisar att förvaltningen idag har två befintliga gruppbostäder med tre lägenheter vardera som behöver slås ihop till en enhet för att bli kostnadseffektiva ur lokaldrifts - och personalkostnadshänseende. Lämplig lokal för detta behöver projekteras och upphandlas under Byggstart är planerat till kvartal 2, 2019 och inflyttning senast kvartal 1, Ekonomi Investeringen är beräknad till 20 miljoner kr inklusive ej avdragsgill moms. Kalkylränta 6% är bedömd enligt marknadspraxis som direktavkastningskravet (4%) plus bedömd inflation (Riksbankens inflationsmål är 2%). Huddinge Samhällsfastigheter erbjuder Huddinge kommun ett 30-årigt hyresavtal med en hyra om kr/år. I hyran ingår fullservice enligt gällande gränsdragningslista för service och underhåll som överenskommits mellan Huddinge Samhällsfastigheter AB och Huddinge kommun. I dagsläget är hyran för nuvarande gruppbostäder 813 kr/kvm (195 kvm) respektive 1744kr/kvm (191 kvm). Detta ger en total årshyra om ca kr. Huge AB gör bedömningen att den tilltänka lokalens hyra är ca 1000kr/kvm innan ombyggnation. Det vill säga grundhyra utan investeringskostnad. Detta skulle motsvara en total årshyra om ca kr. Utifrån grundårshyran är kostnaden i princip lika (det skiljer 4000kr) mellan lokalkostnad idag och efter sammanslagningen men det finns också stora fördelar med denna sammanslagning då kostnader för personal kommer minska, arbetsmiljön förbättras och brukarna får ett bättre anpassat boende. Nuvarande två gruppbostäder har behov av underhåll och upprustning och en framtida renovering är oundviklig. För det fall projektet avbryts måste Huddinge kommun genom social - och äldreomsorgsförvaltningen svara för upparbetade projekteringskostnader, kr.

164 IIl Huddinge TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer KS-2018/ (4) Nyckeltal I tabellen nedan redovisas fyra jämförelseobjekt som socialförvaltningen hyr från Huddinge Samhällsfastigheter. Hyrorna som redovisas är grundhyran enligt hyreskontrakt. Gatuadress Area Årshyra fullservice 2018 Hyra/kvm Moms Not Lännavägen 6b J Gemensamhetsutrymmen Lännavägen 6b N 6 lgh:r Kullstigen J Gemensamhetsutrymmen Kullstigen N 6 lgh:r Norströms Väg J Gemensamhetsutrymmen Norströms Väg N 6 lgh:r Solhagavägen J Gemensamhetsutrymmen Solhagavägen N 6 lgh:r Förvaltningens synpunkter Lokalförsörjningsplan för socialnämnden baseras på befolkningsprognos, biståndskansliets inventering av nu kända kommande behov av insatsen bostad med särskild service enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) samt analyser från social - och äldreomsorgens verksamhetschefer. Till 2030 kan kommunen komma att växa med närmare 50 procent, vilket är en mycket kraftig befolkningstillväxt. Det är därför av yttersta vikt att socialnämndens lokalförsörjningsbehov säkras. Offerten från Huddinge samhällsfastigheter AB uppfyller verksamhetens behov och kommunstyrelsens förvaltning ser det angeläget att genomföra detta projekt.

165 i Huddinge TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer KS-2018/ (4) Bengt Svenander T.f Kommundirektör Hans Nyström Ekonomidirektör Andreas Wastholm Lokalstrateg Bilagor Bilaga 1. Rev Hyresoffert LSS Ängsgården 7 med bilagor Beslutet delges Huddinge Samhällsfastigheter Social och äldreomsorgsnämnden

166 H u d ding e Samhällsfastighetero 1 (2) Datum Diarienummer HS/2018 :412 Huddinge Kommun KSF HUDDINGE Hyresoffert avseende LSS Ängsgården 7 Huddinge Samhällsfastigheter AB har fått i uppdrag av Huddinge kommun att utreda om lokaler på Mogårdsvägen i Vårby skulle passa för LSS boende, fastigheten Ängsgården 7 ägs av Huge Bostäder AB. Man har vid projekte1ing utgått från det generella lokal-och funktionsprogram för bostad med särskild service enligt LSS för personer med funktionsnedsättning i Huddinge Kommun. Utfonru1ingen framgår av ritningar upprättade av HMXW Arkitekter daterade Projektbeskrivning Förslaget är att bygga om lokaler som tidigare varit utfonnade för förskola i entreplanet på ett bostadshus till ett LSS-boende med sex lägenheter. Ombyggnaden innebär rivning av befintliga installationer, lättväggar och ytskikt och håltagningar i betongväggar. Passagen genom huset i ett av trapphusen byggs igen för att slå ihop de båda lokalerna så att ett fungerande LSS-boende kan skapas. Trall på uteplatser och balkonger ordnas för bättre tillgänglighet. Ytor Lokalens totala yta (BRA) är 496 kvm, varav 236 kvm är lägenheter, 180 kvm gemensamhetsyta samt 66 kvm vårdyta Övergripande tidplan Byggstart är planerat till kvartal och inflyttning kan ske senast kvartal Ovanstående tidplan förutsätter en skriftlig beställning från Huddinge kommun senast under december Moms Hyran för ett särskilt boende måste enligt gällande mervärdesskattelagstiftning fördelas mellan boende och vård. Härvid används ytorna som fördelnings grund. Avdrag medges ej för moms avseende kostnader sammanhängande med boendeytor. Denna moms utgör således en hyres grundande kostnad. Avdrag medges däremot för moms avseende kostnader som avser vårdlokaler. Härutöver finns gemensamma ytor. Dessa ytor och kostnader proportioneras på boende respektive vård. För hyrorna avseende boendedelarna medges kommunen ett generellt avdrag om 18 % ( den sk "Ludvika-momsen"). HUDDINGE SAMHÄLLSFASTIGHETER AB Post Box 1143, Huddinge Besök Förrådsvägen 2 Tel vxl Tel kundtjänst info@husf.se Org nr

167 Huddi n ge Samhällsfastighetero 2 {2) Investering och hyra Investeiingen är enligt offert från Huge Bostäder beräknad till 20 1nla inklusive ej avdragsgill moms. Kalkylränta 6% är bedömd enligt marknadspraxis som direktavkastningskravet (4%) plus bedömd inflation (riksbankens inflationsmål är 2%). Huddinge Samhällsfastigheter erbjuder härn1ed Huddinge k01mnun ett 30-årigt hyresavtal med en hyra om tkr/år (2 595 kr/kvm). I hyran ingår fullservice enligt gällande gränsdragningslista för underhåll och service som överenskommits mellan Huddinge Samhällsfastigheter AB och Huddinge kommun. Hyreskostnad Momspliktig Momsfri Total Ludvika Netto hyra hyra hyra moms kostnad Hyra/år I det fall projektet avbryts måste Huddinge kommun genom social- och äldreomsorgsnämnden svara för hittills upparbetade kostnader för projektering; ca 580 tkr. Henrik Ömeblad VD Timo Björkholrn Förvaltnings chef e b c~ I..Y..~ - Stephanie Olsson Kundförvaltare Bilagor: Ytsanunanställning Projektbeskrivning arkitekt Ritningar

168 LSS Ängsgården 7 Bilaga 1 steols ~ BRA Boyta Gemensamhetsyta Vårdyta Tot Andel ,6% ,1% 66 13,3% ,0% varav momspliktig yta varav momsfri yta Momspliktig vårdyta Momsfri boendeyta Summa ,9% ,1% 302 {Vårdyta + 21,9% av gem yta) (Boyta+ 78,1% av gem yta) Gem yta Momspliktig yta Ej momspliktig yta Antal lägenheter 6 Hyresgrundandeinv Prel ombyggnadskostn Investering Momsgr Ej m-gr Huges 4 % Moms 25% Summa lnvesteringsbidrag Total Momspl hyra Momsfri hyra Total hyra Momspl yta Momsfri yta Total yta Enligt hyresberäkning Lss Ängsgården 7 Hyra fullservice 168 kr/kvm, exkl moms Total