Buller Finns ny kunskap? Slutsatser av nationell HÄMI hittills?

Transkript

1 Workshop Miljö och Hälsa Göteborg september Buller Finns ny kunskap? Slutsatser av nationell HÄMI hittills? Evy Öhrström, Mikael Ögren AMM, Göteborgs universitet och VTI

2 Buller Finns ny kunskap? Slutsatser av nationell HÄMI hittills? Finns ny kunskap? Ja, t.ex. om effekter vid samtidig exponering för flera bullerkällor och om effekter av olika åtgärder mot buller Slutsatser av nationell HÄMI hittills? Svårt att mäta förändringar i bullerexponering med tillräcklig precision (ex. uppföljning delmål buller 2010)

3 Buller exponering och beräkningar

4 Beräkningsmetoder Nordiska metoderna för väg- och tågtrafik (1996) Nord 2000 HARMONOISE / IMAGINE

5 Bullerkartor = sanning?

6 Befolkningsdata Borutor Fastighetspunkter Våningsplan Bara boende

7 Exempel fastighetspunkt

8 Var på fasaden bor ditt öra? Blir det helt tyst bakom ett hus i stadsmiljö?

9 Exempel skärmning

10 Tågtrafik Bullerinventering 2006

11 Vägtrafik Bullerinventering 2006

12 Förändring för vägtrafikbuller Antal > 55 db ökade med 30 % Effekten störst i Stockholm, Göteborg och Malmö Befolkningsökning + 3 % Trafik + 10 % (30 % för tunga fordon) Urbanisering

13 I framtiden: bullereffekt?

14 Störning och andra hälsoeffekter av buller Lerum flera bullerkällor Hälsoindikatorer för buller och uppföljning av miljömål m.m. Uppföljning av effekter av olika åtgärder mot buller

15 LERUMSSTUDIEN (2005) Syfte Kartlägga förekomst av hälsoeffekter av buller och studera dos-respons samband vid enskilda resp. flera bullerkällor Utarbeta hälsoindikatorer för buller & undersökningsmetodik att användas vid hälsorelaterad miljöövervakning och uppföljning av åtgärder mot buller.

16 LERUMSSTUDIEN Samtidig exponering för buller från två källor (vägtrafik och tåg) leder till signifikant högre störning än vid exponering för en bullerkälla med samma totala ljudnivå (LAeq,24h,tot). Signifikant skillnad från ca 58 db. Andel störda (%) av den totala trafikljudmiljön db SLUTSATS: Effekter av den totala exponeringen, och inte bara effekter av enskilda bullerkällor var för sig, måste beaktas i samband med miljöövervakning, vid riskbedömningar och då man vidtar åtgärder för att minska effekterna av buller.

17 HÄLSOINDIKATORER FÖR BULLER OCH UPPFÖLJNING AV MILJÖMÅL M.M. Uppföljning av miljökvalitetsmålet God Bebyggd Miljö (nationell, regional och lokal nivå) Hälsorelaterad miljöövervakning Rapportering till EU enligt EU-direktivet Uppföljning av åtgärder mot buller

18 Miljökvalitetsmål 15 GOD BEBYGGD MILJÖ delmål Buller Delmål år 2010 Antalet människor som utsätts för trafikbullerstörningar överskridande de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder skall ha minskat med 5 % till år 2010 jämfört med år Riktvärden för buller från vägtrafik, tåg och flyg (Riksdagen, 1997) Inomhus: LAeq,24h 30 db, LAmax 45 db nattetid Utomhus: LAeq, 24h 55 db, LAmax 70 db (uteplats i anslutning till bostad) Åtgärdsmål till år 2010: Bullerbegränsande åtgärder har vidtagits i befintliga bostadsmiljöer enligt åtgärdsprogram från trafikverken och försvarsmakten.

19 EU:s bullerdirektiv 2002/49/EG och förordningen om omgivningsbuller (SFS 2004:675) Direktivet innefattar gemensamma definitioner och mätmetoder och ställer krav på kartläggning, handlingsplaner och information till allmänheten om problemen och prioriteringen av åtgärder. Senast den 30 juni 2007 ska medlemsstaterna ha utarbetat strategiska bullerkartor som visar situationen under det föregående kalenderåret för tätorter större än invånare, större vägar med en trafiktäthet på mer än fordon per dygn och större järnvägslinjer med en trafiktäthet på mer än 164 tåg per dygn. Kommuner med mer än invånare skall senast den 30 juni 2012 ha kartlagt omgivningsbullret inom kommunen och utarbetat strategiska bullerkartor som avser år 2011.

20 Viktiga krav på hälsorelaterade indikatorer för uppföljning av buller är: att de mäter de viktigaste (mest kritiska) hälsoeffekterna av bullerkällan ifråga att de har tillräcklig precision för att kunna användas vid uppföljning av miljömål och vid uppföljning av förändringar i bullerexponering efter genomförande av olika åtgärder. Indikatorer för att mäta hälsoeffekter av buller hos befolkningen har utvecklats baserat på resultat från studien av hälsoeffekter av buller i Lerum och inom forskningsprogrammet Ljudlandskap för bättre hälsa. EUdirektivet för omgivningsbuller, och WHO:s rekommendationer har också beaktats utgjort underlag. Referens: Gidlöf-Gunnarsson, A., Öhrström, E., Berglund, B., Kropp, W., Kihlman, T., Nilsson, M. E., & Forssén, J. (2008). Ljudlandskap för bättre hälsa. Resultat och slutsatser från ett multidisciplinärt forskningsprogram (Red. A. Gidlöf-Gunnarsson). Göteborg: Göteborgs universitet. Appendix 2

21 Indikator 1: Antal personer som är exponerade för buller (utomhus vid mest exponerad fasad). Enligt EU-direktivet: Lden; respektive Lnight; 55-59, 60-64, 65-69, 70-74, >75 db 50-54, 55-59, 60-64, 65-69, >70 db. Enligt svenska riktvärden antagna av riksdagen: LAeq,24h; 55-59, 60-64, >65 db respektive LAFmax >70 db. Förslag därutöver: Lnight db *) WHO Night Noise Guidelines for Europe (2009) anger mål på Lnight 40 db, interimistiskt 55 db

22 Hälsoindikatorer för buller Indikator 2: Störning av buller *) Indikator 3: Sömnstörning av buller (a) svårt somna, (b) väcks,(c) sömnkvalitet) Indikator 4: Påverkan av buller på aktiviteter inomhus: (a) vila/avkoppling, (b) samtal och (c) möjlighet att ha sovrumsfönster öppet Indikator 5: Påverkan av buller på aktiviteter utomhus: (a) utevistelse, (b) vila/avkoppling och (c) samtal Indikator 6: Störning av buller inomhus med stängt fönster Indikator 7: Tillgång till tysta rum och tyst uteplats vid bostaden Indikator 8: Beräknat antal förtida dödsfall i hjärt-kärlsjukdom till följd av buller från vägtrafik. *) ISO standardiserad fråga

23 Indikator 2: Störning av buller Frågeformulering: Om du tänker på de senaste 12 *) månaderna, när Du befinner dig hemma, Hur mycket störs eller besväras Du av: Störs Störs inte Störs Störs Störs inte särskilt ganska mycket 4 oerhört alls 1 mycket 2 mycket 3 mycket 5 Buller från vägtrafik [ ] [ ] [ ] [ ] [ ] Buller från tågtrafik [ ] [ ] [ ] [ ] [ ] Buller från flygtrafik [ ] [ ] [ ] [ ] [ ] [Utvärdering: andel med störningsvärde 3-5] *) Kortare tidsperiod, t.ex. senaste 6 mån. kan anges beroende på undersökningens syfte.

24 Referenser till föreslagna indikatorer Gidlöf-Gunnarsson, A., Öhrström, E., Berglund, B., Kropp, W., Kihlman, T., Nilsson, M. E., & Forssén, J. (2008). Ljudlandskap för bättre hälsa. Resultat och slutsatser från ett multidisciplinärt forskningsprogram (Red. A. Gidlöf- Gunnarsson). Göteborg: Göteborgs universitet. Appendix 2, 4 och 5 Öhrström, E., Barregård, L., m.fl. (2005). Undersökning av hälsoeffekter av buller från vägtrafik, tåg och flyg i Lerums kommun. Västra Götalandsregionens miljömedicinska centrum (VMC) och Avdelningen för miljömedicin, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet. Rapport maj 2005.

25 Hur många besväras av trafikbuller? Miljöhälsorapport 2009 (enkät 2007) (Frågeformulering i miljöhälsoenkäten: Hur ofta besväras.) Beräknat antal fall 12 % (ca personer) besväras av vägtrafikbuller varje vecka 3,9 % (ca personer) har svårt att somna pga. trafikbuller Trender från 1999 till 2007 Fler besväras av vägtrafikbuller - ökning 40 % (ca fler) Fler har svårt somna pga. trafikbuller - ökning 31 % (ca fler)

26 Miljömålsrådets bedömning är att delmålet för buller (2010) inte nås Antalet människor som utsätts för trafikbullerstörningar överskridande de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder skall ha minskat med 5 % till år 2010 jämfört med år Miljömålsrådet: Stora insatser med skyddsåtgärder har dämpat bullret inomhus för de mest utsatta. Senaste beräkningen av exponering över riktvärden utomhus för vägtrafikbuller visar dock en väsentlig ökning mellan 2000 och Sammantaget bedöms därför det totala antalet exponerade för olika typer av trafikbuller över riksdagens riktvärden inomhus inte ha minskat sedan 1998.

27 Delmål buller 2010: Antalet människor som utsätts för trafikbullerstörningar överskridande de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder skall ha minskat med 5 % till år 2010 jämfört med år Går det att följa upp målet? Vad betyder i bostäder? Uppföljning av buller avser utomhusnivåer hur överföra till inomhusnivå?

28 I den fördjupade utvärdering som gjordes av Boverket oktober 2003 konstaterades att:. svårt att göra en säker bedömning om delmålet för buller (5 % färre utsatta 2010 jfr 1998) kommer att uppnås. Osäkerheten i de gjorda beräkningarna av antalet människor som exponeras för buller är av den storleksordningen att 5 % färre utsatta dessutom ligger inom felmarginalen för den noggrannhet som tillgängliga metoder ger.

29 Boverket (2003) föreslog att formuleringen av delmålet bör ses över med motiveringen att det idag finns ny kunskap och pågående forskning om vad som är god och hälsofrämjande ljudmiljö. Delmålet om trafikbuller med sikte på generationsmålet bör, enligt Boverket, formuleras så att det beskriver: (i) (ii) såväl människors exponering som upplevelse av trafikbuller, i vilken utsträckning kommunerna arbetar med att förbättra trafikbullersituationen, samt (iii) tillgången till relativt tysta områden nära där människor bor. Fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet God bebyggd miljö. Boverket okt

30 Test av ny metod att följa utvecklingen av antal personer som upplever sig störda av buller Boverket gav 2003, med medel från Miljömålsrådet, (SCB) i uppdrag att testa en ny metod att följa utvecklingen av antalet personer som upplever sig störda av buller i olika grad. Frågorna om buller, som ställdes till personer, var utformade enligt störningsfrågan i ISO/TS SCB gjorde bedömningen att för att få en statistisk säkerhet i materialet bör personer intervjuas det första året och därefter räcker det att man intervjuar personer om året för att följa utvecklingen. Enligt SCB möjliggör metoden koppling till adressregister varför de intervjuade personernas störningsupplevelse kan relateras till vilken bullerexponering de är utsatta för.

31 UPPFÖLJNING AV EFFEKTER AV OLIKA ÅTGÄRDER MOT BULLER Resultat från några studier i Västra Götaland

32 Delprojekt inom forskningsprogrammet Ljudlandskap för bättre hälsa Åtgärder med skärmande byggnader och bullerskärm i Partille centrum

33 Studieområdet Partille Byggnaderna grupperades i 5 husobjekt Local road, the Old Crown road fordon/dygn H I-J E F-G A-D Opening Opening Highway E20 Highway E = fordon/dygn; 2009=43 000

34 Local road, the Old Crown road E H F-G I-J A-D Opening Opening Highway E20 Highway E20 Hus A-D

35 Local road, the Old Crown road H E F-G I-J Hus I-J A-D Opening Opening Highway E20 Highway E20

36 Local road, the Old Crown road H I-J Andel störda i förhållande till ljudnivå (LAeq,24h) E A-D F-G Opening Opening Highway E20 Highway E20 % störda av vägtrafikbuller

37 Local road, the Old Crown road H I-J Trafikljud dominerar ljudmiljön utomhus Opening Highway E20 E A-D Highway E20 F-G Opening % instämmer helt

38 Bulleråtgärder tyst asfalt och bullervall Exemplet Högsboleden i Göteborg LAeq,24h före db efter db LAeq,24h före db efter db LAeq,24h före db efter db A = beläggning av tyst asfalt B = beläggning av tyst asfalt + bullervall C = ingen direkt bulleråtgärd

39 Andel bullerstörda i förhållande till typ av åtgärd 100 Andel störda (%) * Efter åtgärder sjönk ljudnivån med ca. Tyst asfalt -5 db efter db Tyst asfalt+bullervall -6 db efter db Ej direkt åtgärd -4 db efter db

40 Störningar från trafikbuller i ett nybyggt bostadsområde i Göteborg p arbete av Erik Myrberg (med kand) i samarbete med VMC och Länsstyrelsen VG Klippan, kultur- och fritidsområde

41 Resultat Av vad störs de boende? Buller från vägtrafik 36% Avgaser från vägtrafik 23% Missbrukare 16% Buller från spårvagnstrafik 16% Buller från fläktar/ventilation 15% Vibrationer från vägtrafik 14% Ljud från grannar 8% Buller från båttrafik 1%

42 Resultat Störning och tillgång till tystnad % störda av vägtrafikbuller Bara 13 % anger att de har tillgång till tyst plats utomhus i anslutning till bostaden De flesta, 75 % anger att de har tillgång till tysta rum

43 Resultat Vad får bullret för effekter? Andel av alla svarande (n=188) 60% 50% Stängt fönster Öppet fönster Utomhus Hälften av de svarande vistas mindre ute pga. buller! 51% 40% 30% 36% 30% 29% 30% 27% 37% 20% 10% 13% 11% 10% 3% 19% 0% Kan inte ha sovrumsfönster öppna Vila/avkoppling försvåras Sämre sömnkvalitet Väcks Samtal försvåras Är mindre ute

44 Hälsoeffekter av trafikbuller Störning = vanligaste hälsoeffekten av buller, en känslomässig upplevelse av irritation, obehag, rädsla och vrede. Buller stör och påverkar vårt beteende våra dagliga aktiviteter: samtal, arbete, inlärning, vila och återhämtning Sömnstörningar Psykologiska och fysiologiska symptom Ökad risk för hjärtinfarkt och högt blodtryck

45 Percent annoyed (A) [%] Samband mellan störning och bullernivå från olika trafikslag (EU:s position paper, 2002) Aircraft Road Railway WHO: Lday Noise level (Lden, 24h) [dba] Sambanden är baserade på metaanalyser av ett stort antal internationella studier. (Figur från Babisch )

46 Kunskapsportal om buller, trafikbullers hälsoeffekter och om olika metoder och åtgärder för att forma goda ljudlandskap.