Kristoffer Mattisson, Yrkes och Miljöhygieniker, Doktorand folkhälsovetenskap Arbets och Miljömedicin, Lund

Transkript

1 Modellering av trafikbuller Metoder, Osäkerhet och Felkällor Kristoffer Mattisson, Yrkes och Miljöhygieniker, Doktorand folkhälsovetenskap Arbets och Miljömedicin, Lund

2 Upplägg 1. Vad är buller? 2. Hur modellerar man trafikbuller? 3. Vilka osäkerheterfinns? 4. Visuella exempel på hur olika variabler och parameterinställningar påverkar beräknade bullernivåer 5. Jämförelse av modelleringar

3 Vad är buller? Buller är ljud som är oregelbundet och som uppfattas som störande Ljudstyrkan mäts på en logaritmiskskala som utgår ifrån det lägsta ljud som människan kan uppfatta Två lika stora soakällor äoöa ökar bullernivåerna med ungefär 3 db Ökning med 10 db(a) innebär en dubblering av störning

4 Hur går man tillväga för att kvantifiera trafikbuller? Ska man mäta eller modellera?

5 Varför modellera buller? Kan kvantifiera för många människor samtidigt Kombination av teori och mätningar En beräkning kan ge ett värde som är mer korrekt över en tidsperiod Normal god överensstämmelse med mätta värden.men det finns tillfällen då det är bättre att mäta än att beräkna, t.ex. om det är väldigt komplicerade miljöer.

6 Hur modellerar man trafikbuller? Teoretisk bullermodell Modell för uppkomst av bullret vid källan Spridningsmodell Mjukvara Geografiskt informationssystem (GIS) Data (Geografisk) Vägar Markens hårdhet Topografi Byggnader Bullerplank

7 Vägar Vägar i Skåne Vägar i Malmö

8 Topografisk data Elevation (m) 315 0

9 Markens hårdhet Markens hårdhet Hård mark i Malmö Hard ground in Hård mark i M Malmö l ö Malmö

10 Byggnader Byggnader i Skåne Byggnader i Ml Malmö

11 3D model SoundPLAN

12 Fasadmodellering

13 Areamodellering

14 Koppling av bullernivåer till populationsdata p

15 Osäkerhet vid bullermodellering Fler källor till osäkerhet vid modellering Beräkningsmodellen Mjukvaran Indata Användarens val men även osäkerhet vid mätning!

16 Osäkerhet och felkällor

17 Beräkningsnoggrannhetsklass Klass A är bäst och används när man eftersträvar högst möjliga noggrannhet Klass B är minimum för åtgärdsplaner KlassC bedöms uppfylla minimikrav för bullerkartläggning enligt END direktivet Klass D rekommenderas inte och används bara då det inte finns andra möjligheter

18 Källdata Byggnader och skärmar Topografi Reflektioner Koppling av bullernivå till individer/befolkning

19 Trafikdata Kvaliten kan variera mycket speciellt för vägdata Tågdata och flydata generellt hög kvalitet t Vägdata från Trafikverket har högre kvalitet på större vägar

20 Trafikdata (Vägtrafik) Klass A Mätt under minst en vecka, yngre än 3 år Klass B Et Extrapolerad eller mätt under kort ttidtid Klass C Schablonvärde

21 Byggnader Klass A Byggnadsritningar, laserscanning eller motsvarande Klass B Skattas utifrån antal tlvåningsplan (2,8 m på 2 m för tk) tak) Klass C Schablonhöjder

22 Terrängmodell Klass A Laserscanning Klass B Höjdkurvor med ekvidistans kidit 05 0,5m Klass C Höjdkurvor med ekvidistans 5m

23 Befolkningsstatistik Klass A Boende per adress Klass B Boende per fastighet t Klass C Rutnät 100*100m100m

24 Osäkerhet hos enskilda källor

25 Exempel hur enskilda variabler kan påverka ljudnivån

26 Modellering 500m sökradie Kartläggning av buller i Burlöv

27 Modellering 2000m sökradie Kartläggning av buller i Burlöv

28 Modellering 5000m sökradie Kartläggning av buller i Burlöv

29 Kartläggning av buller i Burlöv Modellering med byggnader som skärmar

30 Modellering med dhårdmark Kartläggning av buller i Burlöv

31 Modellering med satellithöjd Kartläggning av buller i Burlöv

32 Modellering med dlaserhöjd Kartläggning av buller i Burlöv

33 Exponerade Höjddata Number of Persons exposed to different >55 >65 >75 Calculation elevation db(a) db(a) db(a) time No elevation min 54s ASTER elevation min 44s Laser elevation h 26min 20s

34 Trafikbullermodellering Burlöv Jämförelse med tidigare studier

35 Kartläggning av buller i Burlöv Burlöv Jämförelse med tidigare studier Järnvägars exponering av LAeq24 >60 db(a) Trafikverket 300st (1,8 %) Denna studie 726st (4,4 %) Järnvägar exponering av LAFmax >70 db(a) Trafikverket 900st (5,4 %) Denna studie 3063st (18,4 %) Vägars exponering av LAeq24 >55 db(a) Denna studie 20,9 % WSP Akustik åt Naturvårdsverket 15 % Soundcon 4 %

36 Jämförelse av de strategiska bullerkartläggningarna 2007 Känslighetsanalys av bullerkartläggning (2010), Hans Jonasson, SPSveriges Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Slutsats Olika myndigheter hade olika krav på noggrannhet Osäkerheten mellan de olika kartläggningarna g är stor Viktigt att standardisera ingående variabler och parametrar Gå över till Nord2000 eller Harmonoise för beräkning av sant årsmedelvärde

37 Sammanfattning Bullermodelleringar är förenklingar av verkligheten, vilket är viktigt att tänka på när man tolkar resultatet Metoden som används bestämmer noggrannheten, olika bullermodelleringar kan vara olika noggranna Möjliggör bestämning av bullerexponering för många personer Ofta lika bra som mätningar, men inte alltid I Sverige används nu både den nordiska beräkningsmodellen från 1996 och Nord2000.

38 Frågor? Kristoffer Mattisson Yrkes och Miljöhygieniker, doktorand inom folkhälsovetenskap Arbets och Miljömedicin, Lund se Hemsida:

39 Vad är ljud? Ljud är mekaniska vågor i ett medium Alla föremål som vibrerar skapar ljud Ljud mäts i frekvens (Hz) och styrka (db) Vid beräkningar viktas ljudet ofta (A vägning)

40 Olika typer av bullerkällor Väg, tåg och flyg Industribuller Inomhusbuller (hem och arbetsplats) Konserter, uteställen, m.fl. Hur upplevs olika bullerkällor i förhållande till varandra? Hur upplevs buller av flera källor samtidigt?

41 Hur uppfattas buller?