SLUTRAPPORT. Projekttitel

Transkript

1 SLUTRAPPORT Projekttitel Rektors arbete och lämplighetsprövning av nya lärare. En studie av rektorers förändrade arbetsvillkor efter införandet av lärarlegitimation. Dnr Projektledare Professor Göran Fransson, Akademin för Utbildning och Ekonomi, Högskolan i Gävle Innehåll: 1. Projektets syfte och bakgrund 2. Projektets genomförande 3. Uppnådda resultat 4. Genomförda insatser för att resultaten ska komma till praktisk användning 5. Publikationer, presentationer och annan spridning inom projektets ram 1. Projektets syfte och bakgrund Den 2 mars 2011 beslutade riksdagen att införa en legitimation för lärare och förskollärare samt att nyexaminerade lärare och förskollärare skulle genomgå en introduktionsperiod. Under denna introduktionsperiod skulle de få stöd av en mentor samtidigt som rektor eller förskolechef skulle bedöma deras lämplighet för yrket. För rektorerna innebar lämplighetsprövningen av nyexaminerade lärare nya arbetsuppgifter och ett formaliserat uppdrag att bedöma lärares skicklighet (SKOLSF, 2001:37). Detta i samband med att rektorers arbetssituation har befunnits vara intensiv med en uppsplittrad vardag där många snabba beslut måste tas (Day, 2000; Hultman, 1998; SOU 2015:22), väcker frågor kring hur arbetets förutsättningar påverkar lämplighetsprövningen, och hur lämplighetsprövningen påverkar arbetsförhållanden och yrkesroller. Dessa frågor har studerats i detta projekt Det övergripande syftet för forskningsprojektet har varit att studera om, och i så fall hur, införandet av lärarlegitimation med en lämplighetsprövning och en introduktionsperiod förändrat förutsättningar för rektorers arbetsvillkor, kompetens och yrkesroller samt hur rektorer hanterar dessa förändringar. Huvudfokus har varit på rektorernas nya formella uppgift att bedöma lämpligheten på de nya lärarna under introduktionsperioden Frågeställningarna har varit: (1) Vad betyder införandet av lärarlegitimation för hur rektorers uppfattar och utövar sitt ledarskap? (2) Vilka konsekvenser uppfattar rektorer att introduktionsåret och lämplighetsprövningen av nya lärare får för: (a) rektorers arbetsvillkor, kompetens och yrkesroll i praktiken; (b) för relationer och den psykosociala arbetsmiljön på skolan, samt (3) Vilka organisatoriska strukturer samt individuella faktorer stödjer respektive försvårar rektors arbete under processen av lämplighetsprövning? Lämplighetsprövningen som rektorerna genomförde var i funktion från höstterminen 2011 fram till 1 Juli 2014 då lämplighetsprövningen formellt avvecklades (Skolverket, 2014; 1

2 Utbildningsutskottet, 2013/14). Några av motiven för avvecklingen var utmaningar för nya lärare att få en introduktionsperiod med mentorskap samt farhågor för att lämplighetsprövningen skulle avskräcka sökande till lärarutbildningarna (Utbildningsutskottet 2013/14) samt även sänka läraryrkets status (Vlachos, 2010). Forskningsprojektet fokuserar således unik en tidsperiod om tre år under vilket lämplighetsprövning av nya lärare implementerades och utövades. 2. Projektets genomförande Forskningsprojektet, med akronymen RAOL 1, har genomförts under åren med fallstudier i två kommuner och en enkät till rektorer i 24 kommuner. Fallstudierna i de två kommunerna utgick ifrån de rektorer som under läsåret 2013/2014 genomförde lämplighetsprövning med någon nyexaminerad lärare. Kommunerna i sig utgör fall för hur de hanterar frågan om lämplighetsprövning, introduktionsperiod och mentorskap för nya lärare. Dokument från de två kommunerna har analyserats liksom de nationella ringlinjerna och förarbeten (se t.ex. Fransson, 2015). Fem rektorer har följts särskilt och har intervjuats två gånger under och en tredje och uppföljande intervjuomgång genomfördes i juni 2015 för att ytterligare studera eventuella longitudinella effekter av lämplighetsprövningen. Intervjuerna med rektorerna har vid minst ett tillfälle genomförts i samband att rektor genomfört observationer av de nya lärarnas undervisning. I flera fall har rektorernas observationer av de nya lärarna i sin tur observerats av oss forskare liksom de efterföljande samtalen med de nya lärarna. Vidare har intervjuer och samtal med centrala samordnare i de två kommunerna genomförts samt med samtliga nya lärare i fråga för lämplighetsprövningen. Intervjuer har också genomförts med fyra förskolechefer för att få jämförande data. I juni 2014 inbjöds 646 rektorer representerande klustren storstad, medelstora kommuner med närhet till högskola/universitet samt glesbygd, att besvara denna enkät. Syftet med enkäten var dels att validera viss intervjudata samt att fånga en större grupp rektorers erfarenheter från läsåret 2013/ rektorer besvarade enkäten vilket ger en svarsfrekvens på 38,5 % (n=249). Svarsfrekvensen får anses vara låg, men bör också ses mot bakgrund av att det vid denna tidpunkt varit känt i ett halvår att reformen skulle avvecklas, vilket sannolikt minskat svarsbenägenheten. Av de 248 rektorer som besvarade enkäten var 159 kvinnor (64 %) och 89 män (36 %). De hade varierande erfarenhet som rektor, från 18 rektorer vilka var inne på sitt första år till 12 som varit rektorer i mer än 20 år. Nästan 60 % av rektorerna hade varit rektor på sin nuvarande enhet i tre år eller mindre. 77 % av rektorerna var verksamma vid kommunala skolor medan 23 % var verksamma vid fristående skolor. Av de 248 rektorer som besvarade enkäten var det 103 rektorer som genomfört någon lämplighetsprövning. 1 För projektets webb-sida, se 2

3 3. Uppnådda resultat 2 Studier av de två kommunerna visar på olika sätt att ta sig an detta med lämplighetsprövningen, introduktionsperiod och mentorskapet. I den ena kommunen fanns sedan tidigare en central utvecklingsenhet, som gav stöd till alla rektorer, exempelvis genom att informera om reformerna och om lämplighetsprövningen samt att hjälpa till med att ta fram förenklade bedömningsunderlag och anordna mötesplatser för erfarenhetsutbytta för rektorerna. En effekt av denna centrala samordning blev att kommunen var relativt väl informerad om reformerna och tidigt började förbereda sig på vad som komma skulle. I den andra kommunen fanns en annan styrprincip med mer utpräglat marknadstänkande, med decentraliserat ansvar och där skolorna sedan länge setts som delvis konkurrenter. Med den styrprincipen hamnade huvuddelen av ansvaret för att förstå och genomföra reformerna och lämplighetsprövningen på varje enskild rektor. Under projektperioden kunde vi dock identifiera en förskjutning i denna syn på styrning och konkurrens till att en mer central samordning och ledning och att ett mer samarbetsinriktat arbetssätt började ta form. Grunden för denna förändring bedömer vi ha att göra med att rektorerna och den centrala ledningen började se alltfler nackdelar med att de olika skolenheterna gjorde på olika sätt i många frågor, att det väckte frågor hos föräldrar och komplicerade för rektorerna samt att rektorerna och den centrala förvaltningen menade att man måste samordna mer för att effektivisera arbetet. Den centrala skoladministrationen i denna kommun menade också att de hade en strategi att inte omedelbart hoppa på förändringar utan framhöll att de i många frågor inte var early adopters, utan ofta lät andra gå före och göra misstag, så vi kan lära av dem. En slutsats av detta är skillnaderna i kommunernas organisation och styrprinciper skapade något olika förutsättningar att hantera reformerna med lämplighetsprövning, introduktionsperiod och mentorskap. Detta ledde också i sin tur till delvis olika förutsättningar för rektorerna, t.ex. i vilket stöd de initialt hade från centralt håll i respektive kommun. Inom ramen för projektet har därför omsättandet av reformerna inte primärt betraktats utifrån ett reformimplementeringsperspektiv, utan mer utifrån att reformer görs, omsätts och anpassas till lokala förhållanden (Fransson, Frelin & Grannäs, 2014). Traditionellt har förverkligandet av reformer setts som en implementeringsprocess från ett top-down-perspektiv, där det som beslutas på en formuleringsarena sedan implementeras på en realiseringsarena (Lindensjö & Lundgren, 2000). Kritiker av detta synsätt menar t.ex. att det ger intryck av en rationell process och att det inte fångar hur reformer på de lokala planen tolkas, förhandlas och anpassas efter de rådande förutsättningarna och förhållandena. Internationellt används begreppet policy enactment som bättre anses fånga processerna av tolkning, förhandling och omsättande av policy i relation till de lokala förutsättningarna som råder (Ball, Maguire & Braun, 2012). Med andra ord, utifrån lokala förutsättningar försöker personer tolka, omsätta och göra reformer på bästa sätt. Med den utgångspunkten erkänns att reformer kanske inte 2 Delar av följande resultatbeskrivning är en återgivning av resultat rapporterade i en FoU-rapport (Fransson, Frelin, Grannäs, 2017a). 3

4 alltid tar sig uttryck i praktiken såsom de var avsedda, men att det ändå är rätt i de lokala sammanhangen. Inom projektet har teoretisk utveckling skett genom att förena begreppen policy enactment, task perception (Kelchtermans, 2009) och agency (Priestley & Biesta, 2013; Priestley, Biesta & Robinson, 2012) ( Fransson, Frelin, & Grannäs, 2014). Relationer I vilken mån lämplighetsprövningen inneburit några förändringar i relationer och den psykosociala arbetsmiljön på skolan har varit en fråga som studerats i forskningsprojektet. En slutsats är att det råder oenighet kring i vilken mån lämplighetsprövningen bidragit till mer positiva relationer, men att det råder relativt stor enighet om att lämplighetsprövningen inte nämnvärt försämrat relationerna (Frelin, Fransson & Grannäs, submitted). En sammantagen tolkning av detta är att något mer positiva relationer med de nya lärarna etablerats och att båda parter lärt känna varandra såväl professionellt som privat. Något som också kan ha bidragit positivt till relationerna är att observationerna i klassrummet, de informella samtalen och de mer formella utvecklingssamtalen med läraren bedöms vara viktiga källor till information om den nya lärarens ledaregenskaper. Ett annat tydligt resultat är att ytterst få rektorer upplever negativa känslor i form av olust kopplade till lämplighetsprövningen. Det kan tyda på att rektorerna känt sig rätt trygga i utförandet samt haft en förmåga att hålla en professionell distans i lämplighetsprövningen. Forskning visar att goda relationer mellan rektor och nya lärare är av stor betydelse för de nya lärarnas välmående och uthållighet (resilience) (Ingersoll, 2001; Peters & Pearce, 2012) och att goda relationer mellan rektorer och nya lärare gynnar båda parter. Studier har också visat att tillitsfulla relationer mellan lärare och rektor minskar risken för att nya lärare lämnar läraryrket (t. ex. Peters & Pearce, 2012; Tiplic, Lejonberg & Elstad, 2016). Resultaten i denna studie visar att förändringar av relationer åt det negativa hållet utifrån lämplighetsprövningen kan för rektorerna del sägas vara mycket begränsade, medan lämplighetsprövningen för vissa rektorer upplevs ha inneburit mer positiva relationer. Organisatoriska strukturer och individuella faktorer som inverkar på lämplighetsprövningen En annan huvudfråga i forskningsprojektet har varit vilka organisatoriska strukturer och individuella faktorer som stödjer respektive försvårar rektors arbete med lämplighetsprövning. Kompetensprofiler utgör exempel på material som hjälpt till att strukturera och stödja lämplighetsprövningen. En tredjedel av rektorerna hade redan någon form av underlag som kunde användas för lämplighetsprövningen, medan två tredjedelar av dem inte hade det. Ett fåtal hade fått bedömningsunderlag av huvudmannen och nästan hälften hade själva utarbetat underlag. De hade i mycket liten utsträckning samarbetat med andra rektorer för att utforma bedömningsunderlag. Ett fåtal rektorer, 12 av 102, hade fått någon form av utbildning inför lämplighetsprövningen. Rektorerna upplevde ändå att de hade tillräckliga kunskaper i att genomföra observationer på ett bra sätt samt tillräcklig kompetens för att genomföra 4

5 lämplighetsprövningen på ett rättvisande sätt. Stöd från huvudmännen eller andra rektorer bedömer vi ha förekommit i låg grad. Det huvudsakliga stödet i lämplighetsprövningen kom från den nya lärarens mentor, vilket sannolikt inneburit samtal om den nya läraren och hur denna klarar arbetet. En del rektorer hade redan rutiner för att följa upp nya lärare medan en något större andel har fått etablera nya rutiner för den uppföljningen. En sammantagen bedömning ger vid handen att rektorerna har haft ett frirum att genomföra lämplighetsprövningen på sitt eget sätt. Ett annat sätt att se det är att rektorerna varit utlämnade att själva finna former att genomföra lämplighetsprövningen. Vad gäller informationskällor utöver de egna observationerna och samtalen rörande den nye lärarens lämplighet, framträder också samtalen med mentorn som viktiga för bedömningen. Det innebär sannolikt att rektor har haft stöd av mentorn vilket torde underlätta och stärka rektors bedömning. En annan viktig källa till information om den nya läraren är dennes kollegor. Forskning visar att en av de allra största källorna för rektor till att få kännedom om vad som pågår på skolan och vad som för tillfället är aktuella frågor äger rum i vardagens många men små informella samtal och möten, exempelvis i personalrum, i korridorer eller vid kopiatorn (Ludvigsson, 2009, s. 168; Hultman, 1998). Utifrån det är det rimligt att anta att om det skulle vara så att det inte fungerar så bra för en lärare i undervisningen, så kommer dennes kollegor att prata med varandra om det och sannolikt skulle informationen även nå rektor den vägen. Utifrån det resonemanget är det rimligt att anta att lärarkollegiet utgör en mycket viktig kvalitetsgarant genom att signalera huruvida en (ny) lärare klarar av arbetet eller inte. Denna slutsats stöds av såväl enkät- som intervju- och observationsdata (Grannäs, Fransson & Frelin, to be submitted). Den informella kollegiala bedömningen utgör således en viktig organisatorisk struktur vilken kunde stödja rektorerna i genomförandet av lämplighetsprövingen. Lärarkollegiet kan sägas utöva en informell kontroll över hur verksamheten fungerar i den meningen att kollegiet gemensamt formar en skolkultur (eller flera subkulturer) där vissa övertygelser, värderingar, vanor och förmodade bästa sätt att göra saker som lärare har fått en framträdande position och präglar verksamheten (Hargreaves, 1994) och är något som såväl nya som erfarna lärare har att förhålla sig till. Skolkulturen och dess värden ligger till grund för vad som på just den specifika skolan anser känneteckna en bra lärare och i den meningen ligger skolkulturen också till grund för en intern informell kollegial granskning eller lämplighetsprövning om man så vill av de nya lärarna. Utifrån dessa perspektiv framträder den interna informella kollegiala bedömningen av de nya lärarna som dels som en viktig komponent i rektors formella bedömning, dels som ett viktig komplement till i rektors formella bedömning. Denna sluttats stöds av såväl enkät- som intervju- och observationsdata (Grannäs, Fransson & Frelin, to be submitted). Den informella kollegiala bedömningen utgör således en viktig organisatorisk struktur vilken kunde stödja rektorerna i genomförandet av lämplighetsprövingen. En annan organisatorisk struktur som inverkar på lämplighetsprövningen är hur väl lärarutbildningarna utbildar och förbereder de nya lärarna. Mindre förberedda lärare kan göra lämplighetsprövningen mer komplicerad, särskilt om det råder tveksamheter kring lämpligheten. Av de 137 lämplighetsprövningar som genomförts rådde viss tveksamhet i 10 fall (7 %) och i två fall (1,5 %) uppgav rektorerna att det rådde stor tveksamhet. I vilken mån 5

6 detta kan anses vara alarmerade eller rimliga siffor låter vi vara osagt. Vi kan bara konstatera att en lärarutbildning är en grundläggande utbildning där man inte kan lära sig allt de behöver som lärare. Noteras bör att samtliga lärare i slutet av lämplighetsprövningen rekommenderades få legitimationer. I en annan snarlik studie gällande lämplighetsprövningen var det en av 86 nya lärare som inte bedömdes som lämplig i slutet av introduktionsåret (Gerrevall, 2017). Lämplighetsprövningen och rektorernas pedagogiska ledarskap Det pedagogiska ledarskapet är en central del i rektors arbetsuppgifter och en fråga som behandlats i detta forskningsprojekt är om, och i så fall hur lämplighetsprövningen av de nya lärarna påverkat det pedagogiska ledarskapet. Även om bilden är diversifierad visar resultaten att rektorerna upplever att synen på dem som pedagogisk ledare till viss del kan ha stärkts i och med lämplighetsprövningen. Bara en handfull rektorer (5 stycken) angav att det i mycket hög grad stämmer att deras pedagogiska ledarskap stärkts av lämplighetsprövningen, medan mer än dubbelt så många (12 stycken) ansåg att så inte alls var fallet. Detta kan förstås på olika sätt. Exempelvis kan det bero på att lämplighetsprövningen inte uppfattades vara tydligt kopplad till ett pedagogiskt ledarskap, något som dock inte har stöd i de intervjuer som genomförts. Där framhåller rektorerna tvärtom att det tydligt ingår i deras ledarskap att se till att de har personal som klarar av arbetet (Fransson, Frelin & Grannäs, 2017b). En annan möjlig förklaring till att lämplighetsprövningen inte verkar har stärkt synen på rektorerna som pedagogiska ledare kan vara att den bilden redan är så pass stark och tydlig att fler uppdrag kopplat till ledarskapet som lämplighetsprövningen inte bidrar till att ytterligare stärka rollen som pedagogiska ledare. Genom lämplighetsprövningen fick rektorerna en tydligt strukturerad arbetsuppgift som förändrade vissa aspekter av hur rektors pedagogiska ledarskap kan förstås, manifesteras och utövas. I genomförandet av reformen tog sig detta ledarskap uttryck på olika sätt, vilket nedan diskuteras i termer av fem framträdande teman. För det första framträdde symboliska dimensioner av det pedagogiska ledarskapet tydligare i och med att rektorerna fått denna uppgift som de, enligt regelverket, inte skulle kunna delegera. Rektors pedagogiska ledarskap manifesterades tydligare genom lämplighetsprövningen. För det andra innebar lämplighetsprövningen också att rektor i sitt ledarskap fick rollen att inte bara besluta om anställningar på skolan utan också fungera som grindvakt för vem som kan bli (legitimerad) lärare. Det innebar ett vidgat mandat för rektorerna att verka för vilka som skulle få tillträde till läraryrket. För det tredje, det utökade mandatet, lämplighetsprövningen i sig och de kompetensprofiler som fanns till hjälp för rektor innebar också att rektorerna var tvungna att synliggöra vissa 6

7 värderande dimensioner av sitt pedagogiska ledarskap. Exempelvis hur de såg på vad om utgör läraryrkets kärnkompetenser och vad som utmärker en lärares lämplighet. Lämplighetsprövningen medförde att rektorerna inför så väl sig själv som andra måste vara beredda att synliggöra denna kunskapsmässiga och värderande dimension av det pedagogiska ledarskapet. För det fjärde, lämplighetsprövningens observationer och samtal med den nya läraren skapade förutsättningar för rektor att utöva stödjande och direkt undervisningsrelaterade delar av det pedagogiska ledarskapet. Konkret innebär det att rektorerna ställde frågor, kommenterade, gav sin syn på händelser eller vissa frågor, lämnade värdeomdömen etc. för att utveckla det lärarna gör, tänker, uppfattar och förstår samt vad de uppmärksammar i undervisningssituationer. Detta framkom särskilt tydligt i de intervjuer som genomförts med rektorer och i samband med observationer av rektorers samtal med ny lärare (Fransson, Frelin, & Grannäs, 2017b). För det femte har lämplighetsprövningen inneburit möjligheter för rektorerna att delge sin syn på undervisning och lärande, på lärares förhållningssätt och vad rektorn anser skall gälla på skolan. Detta framkommer särskilt i intervjuer med rektorer och dessa aspekter skiljer sig något från de tredje och fjärde temana ovan i det att de aspekterna var kopplade till lämplighetsprövningen respektive stöd. Detta femte tema kring hur det pedagogiska ledarskapet är mer en bieffekt av lämplighetsprövningen i den meningen att när rektorerna redan samtalar med de nya lärarna, passar de på att förmedla exempelvis sina värderingar och sin vision för hur de vill att skolan skall fungera, hur man skall vara mot varandra, vilka mål som skall prioriteras etc. Liknade resultat framkommer i Nederländska studier där rektorer ger återkoppling till erfarna lärare, inte bara på den undervisning den observerade läraren just genomför utan rektorerna relaterar även till lärarens roll och funktion i ett större skolsammanhang och hur denne utvecklas i det (Tuytens & Devos, 2017). Resultaten visar att rektorerna överlag känner sig tillfreds med de lämplighetsprövningar de gjort. I enkäten svarar t.ex. 85 av de 101 rektorer som genomfört lämplighetsprövning i hög grad eller mycket hög grad att de kände sig tillfreds med sin insats och bedömning. Uppgiften har känts meningsfull. Det förekommer mer spridda åsikter om i vilken mån lämplighetsprövningen varit väl investerad tid och kraft. Lämplighetsprövningen har konkurrerat med många andra arbetsuppgifter men det finns ändå en tendens att rektorerna som grupp anser att den investerade tiden och kraften varit värt utfallet. En sammantagen bedömning ger vid handen att när lämplighetsprövningen, som konkurrerar med andra arbetsuppgifter och kan vara svår att få tid till, väl är genomförd, så upplevs processen och arbetet positivt. Lämplighetsprövningens avveckling I ljuset av denna slutsats och med utgångspunkt i att lämplighetsprövningen tar tid, är något fler rektorer positiva än negativa till att lämplighetsprövningen avskaffats. Ett skäl förefaller vara att många rektorer anser att det är lärarutbildningarna som skall stå för att pröva lärares lämplighet. Att det varit många förändringar av regler och riktlinjer kopplat till frågan om 7

8 lärarlegitimation och att det i slutändan ledde till att lämplighetsprövningen från och med 1 juli 2014 slutligen avvecklades har påverkat rektorernas förtroende för politikerna. 72 % av rektorerna anser att deras förtroende för politiker minskat, medan 6 % anser att förtroendet ökat. Det senare tyder på att det kan ses som positivt att politiker ändrar sig då problem uppstår eller det blir tydligt att de haft fel. Summerat kan sägas att lämplighetsprövningen för rektorerna inneburit små förändringar av arbetsvillkoren, i huvudsak en något ökad arbetsbörda. Bortsett från en ökad arbetsbörda, i den mån förändringar i positivt eller mindre positiv riktning skett, tenderar dessa att med vissa undantag i huvudsak ha varit i positiv riktning. Forskningsprojektet har haft fokus på lämplighetsprövningen och frågor kopplat till hur det kan påverka rektorers arbetssituation och arbetsmiljö. Då denna form av formell lämplighetsprövning bara var i funktion från höstterminen 2011 fram till 1 juli 2014 är det unika data som genererats i detta projekt. Men även om en formell lämplighetsprövning kopplat till en lärarlegitimation inte längre är rektorers ansvar, kvarstår likartade bedömningar av lärares kompetens och lämplighet för läraryrket i andra sammanhang. Vid anställningar skall rektorer bilda sig en uppfattning om den nya lärarens kompetens. Detsamma skall de göra inför lönesamtal och utvecklingssamtal med såväl nya som mer erfarna lärare. I sin funktion som pedagogiska ledare förväntas rektorer också kunna observera lärare och utifrån det bedöma deras kompetens, se styrkor och områden de kan utvecklas vidare inom samt samtala med lärarna om detta. Skillnaderna mellan dessa exempel och den formella lämplighetsprövningen som avvecklades är i vissa avseenden små medan det i andra avseenden är stora skillnader, framförallt gäller det den tydliga (men också bitvis otydliga) regleringen vad gäller lämplighetsprövningen. I dessa avseenden är frågan om rektorers förutsättningar för och förmågor till att bedöma lärares kompetens fortfarande aktuella och därmed även rimligen föremål för fortsatt forskning. 4. Genomförda insatser för att resultaten ska komma till praktisk användning För att resultat från forskning skall komma till praktisk användning måste i ett första steg forskningens resultat uppmärksammas och spridas. I det avseendet har vi exempelvis kontaktat journalist då vi funnit det lämplig att sprida data i mer populärvetenskaplig form. Artiklar till vetenskapliga tidskrifter, bokkapitlet samt rapporter är insatser för att i skrift sprida resultat. Konferenspresentationer och muntliga presentationer i andra sammanhang (se nedan) är insatser för att muntligt och skriftligt sprida resultat. Att resultat presenterats och diskuterats inom ramen för olika högskolekurser utgör även det insatser för att sprida resultaten. Projektets webb-sida kommer att finnas kvar minst i minst 2 år 5. Spridning av resultat 8

9 Muntliga presentationer/redovisningar Samarrangemang med Stockholms Stad (Utbildningsförvaltningen) gällande ett studiebesök från Singapore (fyra forskare/lärare/administratörer) gällande rörande mentorskap, nya lärare och lämplighetsprövning. Projektets sammanhang, syften och design presenterades Föreläsning i en mentorsutbildning vid Stockholms universitet (Avancerad nivå), höstterminen 2013 Föreläsning The 3 rd national PAEDEIA symposium in Finland Om mentorskap, lärarlegitimation och lämplighetsprövning i Sverige Högskolan i Gävle. Kursansvar och undervisning på de fristående kurserna för mentorer Mentorsutbildning: Att vara mentor för ny lärare/förskollärare I, 7,5 hp (grundläggande nivå) och Mentorsutbildning: Att vara mentor för ny lärare/förskollärare III, 7,5 hp (avancerad nivå). Resultat från RAOL-projektet presenterades då frågan om lämplighetsprövning och rektorers roll, hanterande och upplevelser diskuterades i kurserna. Höstterminen 2014 Finska statliga utredningen om introduktionsår. Konsulterad som svensk nationell expert på svenska förhållanden kring lärarlegitimation, lämplighetsprövning, introduktionsår och mentorskap i den finska statliga utredningen om introduktionsår. Särskild utredare Hannu Heikkinen. December Medverkan på partsgemensamma överläggningar mellan Sveriges Kommuner- och Landsting (SKL), Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund rörande utveckling av introduktionsåret och mentorskap Oslo universitet. Seminarium rörande utvecklingen i Sverige av lärarlegitimation, introduktionsår och lämplighetsprövning Oslo universitet. Slutläsare på avhandlingsmanus rörande Seminarium rörande utvecklingen i Sverige av lärarlegitimation, introduktionsår och lämplighetsprövning Høgskolen i Oslo og Akershus. Föreläsning och seminarium i forskarutbildningskurs, fokus: Lærerkvalifisering i utdanning og yrke Medverkan i en film kring mentorskap för nya lärare som producerats i samverkan mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund för att sätta förnyat fokus på introduktionsåret och mentorskap för nya lärare. En del resultat och kunskaper från RAOL-projektet diskuteras i filmen. Inspelning Konsulteras av utredare Björn Åstrand gällande yrkesintroduktion med anledning an den statliga utredningen Bättre skola genom mer attraktiva skolprofessioner (Dir 2016:76)

10 Föreläsning för mentorer i Stockholms Stad gällande mentorskap och nya lärare. Delar av projektets resultat presenterades Medverkan på Skolriksdagen2017 (Seminarium och paneldebatt rörande yrkesintroduktion och mentorskap för lärare) Masterprogrammet i Utbildningsvetenskap med inriktning mot verksamhetsutveckling vid Högskolan i Gävle. RAOL-projektet har givit kunskaper om pedagogiskt ledarskap och om att leda och utveckla pedagogiska verksamheter som kommer att omsättas till undervisningsinnehåll i några av masterpraogrammets kurser, t.ex. Kurserna Att leda kollegialt lärande, I och II, som vardera omfattar 7,5 hp och där den först kursen ges ht HT-2017 och framledes. Artiklar i media Artikel i Chef & Ledarskap. Rektorer trötta på politiker, , nr 2, s. 25 Artikel i Skolledaren Minskat förtroende för politiker. ( ) Artikel i Suntarbetsliv ( ) Artikel i Suntliv.nu ( ) Artikel i Suntliv.nu ( ) Pressrelease AFA Försäkring ( ) Artikel i Webfinanser ( ) Publicerade texter inom ramen för projektet Internationella artiklar (peer-reviwed) Frelin, A., Fransson, G. & Grannäs, J. (under review). Relational dimensions of policy enactment. Principals experiences of changed relationships with newly qualified teachers resulting from a teacher registration reform. Submitted to international journal. Grannäs, J., Fransson, G. & Frelin, A. (to be submitted). Principals assessment of NQTs competence the use of informal and interpersonal sources of information for assessment. To be submitted to international journal. Rapport (seminariebehandlad) Fransson, G., Frelin, A. & Grannäs, J. (2017a). Rektorer och lämplighetsprövningen av nyutbildade lärare. En rapport från forskningsprojektet Rektors arbete och lämplighetsprövning av nya lärare. En studie av rektorers förändrade arbetsvillkor efter införandet av lärarlegitimation. (FOU-rapport nr. 44). Gävle: Gävle University Press. 10

11 Bokkapitel (Reviwed) Fransson, G. (2015). A Culture of Trust or an Ideology of Distrust? Comparing Finnish and Swedish educational culture and the impact on national mentoring approaches. In F. Kochan, A. Kent & A. Green (Eds.). Uncovering the Hidden Cultural Dynamics in Mentoring; Uncovering the Complexities, Information Age Press: Charlotte, N.Carolina, USA. Internationella konferenspresentationer (peer-reviwed) Fransson, G. (2014). Educational culture and the impact on national mentoring approaches. Comparing issues of trust, research-based development and ideology in a Finnish and Swedish educational context. Paper presented at The American Educational Research Association (AERA) annual meeting, 3-7 April, 2014, Philadelphia, USA. Fransson, G., Frelin, A. & Grannäs, J. (2014). Exploring a conceptual framework for research on Induction and Mentoring. Combining Policy enactment, task perception, and agency. Paper presented at The American Educational Research Association (AERA) annual meeting, 3-7 April, 2014, Philadelphia, USA. Fransson, G., Frelin, A. & Grannäs, J (2015). Resources and Support for Principals Assessment of Newly Qualified Teachers During a Teacher Registration Reform. Paper presented at The European Conference on Educational Research (ECER), 8-11 september 2015, Budapest, Hungary. Frelin, A., Fransson, G. & Grannäs, J. (2016). Relational dimensions of policy enactment. Principals experiences of relations with NQT during the teacher registration reform. Paper presented at The American Educational Research Association (AERA) annual meeting, 8-12 April, 2016, Washington, USA. Grannäs, J., Fransson, G. & Frelin, A. (2016). Principals assessments of NQTs competences the use of informal and interpersonal sources of information for assessment. Poster presented at The American Educational Research Association (AERA) annual meeting, 8-12 April, 2016, Washington, USA. Fransson, G., Frelin, A. & Grannäs, J (2017b). Exploring a conceptual framework to understand how principals balance the partly contradictory tasks of evaluating and supporting newly qualified teachers. Paper accepted for presentation at The European Conference on Educational Research (ECER), August 2017, Copenhagen, Denmark. Referenser: Ball, S.J., Maguire, M. & Braun, A. (2012). How schools do policy: policy enactments in secondary schools. London, Routledge. Day, C. (2000). Leading schools in times of change. Buckingham: Open Univ. Press. Fransson, G. (2015). A Culture of Trust or an Ideology of Distrust: Comparing Finnish and Swedish educational culture and the impact on national mentoring approaches. In F. 11

12 Kochan, A. Kent & A. Green (Eds.). Uncovering the Hidden Cultural Dynamics in Mentoring programs and relationships; Enhancing Practice and Research, (pp ) Information Age Press: Charlotte, N. Carolina, USA Fransson, G., Frelin, A. & Grannäs, J. (2014). Exploring a conceptual framework for research on Induction and Mentoring. Combining Policy enactment, task perception, and agency. Paper presented at The American Educational Research Association (AERA) annual meeting, 3-7 April, 2014, Philadelphia, USA. Fransson, G., Frelin, A. & Grannäs, J. (2017a). Rektorer och lämplighetsprövningen av nyutbildade lärare. En rapport från forskningsprojektet Rektors arbete och lämplighetsprövning av nya lärare. En studie av rektorers förändrade arbetsvillkor efter införandet av lärarlegitimation. (FOU-rapport nr. 44). Gävle: Gävle University Press. Fransson, G., Frelin, A. & Grannäs, J (2017b). Exploring a conceptual framework to understand how principals balance the partly contradictory tasks of evaluating and supporting newly qualified teachers. Paper accepted for presentation at The European Conference on Educational Research (ECER), August 2017, Copenhagen, Denmark. Frelin, A., Fransson, G. & Grannäs, J. (submitted). Relational dimensions of policy enactment. Principals experiences of changed relationships with newly qualified teachers resulting from a teacher registration reform. Submitted to international journal for peer-review. Gerrevall, P. (2017). Making Sure It s the Right One: Induction Programme as a Gatekeeper to the Teaching Profession, Scandinavian Journal of Educational Research, doi: / Grannäs, J., Fransson, G. & Frelin, A. (to be submitted). Principals assessment of NQTs competence the use of informal and interpersonal sources of information for assessment. To be submitted to international journal. Hargreaves, A. (1994). Changing teachers, changing times: teachers' work and culture in the postmodern age. London: Cassell. Hultman, G. (1998). Spindlar i känsliga nätverk. Skapande Vetande No. 34. Linköping: Linköpings universitet. Ingersoll, R. (2001). Who controls teachers' work? Power and accountability in America's schools. Cambridge: Harvard University Press. Kelchtermans, G. (2009). Macropolitics Caught up in Micropolitics. The Case of the Policy on Quality Control in Flanders (Belgium). In Maarten Simons, Mark Olssen & Michael A. Peters (Eds.), Re-Reading Education Policies. A Handbook Studying the Policy Agenda of the 21st Century. Rotterdam: Sense Publishers. Lindensjö, B., & Lundgren, U. P. (2000). Utbildningsreformer och politisk styrning [Educational reform and political control]. Stockholm: HLS förlag. Ludvigsson, A. (2009). Samproducerat ledarskap. Hur rektorer och lärare formar ledarskap i skolans vardagsarbete. School of Education and Communication. Dissertation Series No. 7. Jönköping University. 12

13 Peters, J. & Pearce, J. (2012). Relationships and early career teacher resilience: a role for school Principals, Teachers and Teaching: theory and practice, 18(2), doi: / Priestley,M., Biesta, G. & Robinson, S. (2012b). Understanding Teacher Agency: The Importance of Relationships. Paper presented at the annual Meeting of the American Educational Research Association, Vancouver, Canada April Priestley, M. & Biesta, G.J.J. (Eds)(2013). Reinventing the curriculum. New trends in curriculum policy and practice. London: Bloomsbury. SKOLSF (2011:37). Skolverkets föreskrifter om introduktionsperiod och kompetensprofiler för lärare och förskollärare. Statens Skolverks författningssamling. Skolverket (2014). Föreskrifter om upphävande av Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:37) om introduktionsperiod och kompetensprofiler för lärare och förskollärare. Statens skolverks författningssamling. SKOLFS 2014:43. Skolverket. SOU 2015:22. Rektor och styrkedjan. Betänkande av Utredningen om rektorernas arbetssituation inom skolväsendet. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Tuytens, M. & Devos, G. (2017) The role of feedback from the school leader during teacher evaluation for teacher and school improvement, Teachers and Teaching, 23(1), 6 24, doi: / Tiplic, D., Lejonberg, E. & Elstad, E. (2016) Antecedents of Newly Qualified Teachers Turnover Intentions: Evidence from Sweden. International Journal of Learning, Teaching and Educational Research, 15(5), doi: / X Utbildningsutskottet 2013/14. Ändrade regler om introduktionsperiod och legitimation för lärare och förskollärare. Utbildningsutskottets betänkande 2013/14:UbU17. Vlachos, J. (2010). Legitimation kommer att sänka läraryrkets status. DN Debatt 18 November (Åtkomst ) 13