Onödig polyfarmaci ett åtgärdsförslag

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Onödig polyfarmaci ett åtgärdsförslag"

Transkript

1 ÅRGÅNG 18, NR 2, APRIL 2014 Recept behandling PÅ på Information från läkemedelskommittén I DETTA NUMMER 1 Onödig polyfarmaci ett åtgärdsförslag 4 Bättre liv för sjuka äldre Vortioxetin nytt antidepressivt läkemedel 7 Läkemedelsfrågan 8 Rivstart för nya osteoporosriktlinjerna Onödig polyfarmaci ett åtgärdsförslag Bakgrund Kan vi minska förskrivningen av läkemedel som inte är till nytta för våra äldre patienter? Polyfarmaci är inte bara förenad med en ökad risk för biverkningar, interaktioner och död, utan kan även leda till en försämrad följsamhet till läkemedelsbehandlingen. Uppsala län ligger högst i landet när det gäller polyfarmaci. Nästan 13 % av kvinnorna som är 75 år eller äldre, använder 10 läkemedel eller fler. Samtidigt har den pågående satsningen att minska användandet av olämpliga läkemedel bland äldre haft en lyckosam utveckling i landstinget. Förskrivningen av olämpliga läkemedel, som exempelvis preparat med antikolinerg verkan, NSAID samt långverkande bensodiazepiner har minskat. Uppsala län ligger därför nu bland de bättre i riket i förskrivning av olämpliga läkemedel. Olämpliga respektive lämpliga läkemedel Vår medvetenhet om vilka läkemedelsgrupper som ofta är olämpliga att förskriva till äldre patienter har alltså ökat. Däremot har vi kanske tappat fokus på vilka läkemedel som kan ge våra äldre patienter ett bättre liv. I ett regionalt samarbete har vi nu sammanställt riktlinjer för behandlingar som kan vara värdefulla för de mest sjuka äldre patienterna. Dokumentet Läkemedelsbehandling för de mest sjuka äldre, finns att läsa på läkemedelskommitténs hemsida. Bland de behandlingar som kan vara mycket viktiga för de äldre är 1 en effektiv hjärtsviktsbehandling, bisfosfonatbehandling vid osteoporos och antikoagulantiabehandling vid förmaksflimmer. Läkemedelsgenomgångar En kraftfull metod att förbättra patienternas läkemedelsbehandling är att använda sig av multiprofessionella läkemedelsgenomgångar. Behandlingen skräddarsys efter patientens behov och förutsättningar. Det är även viktigt att komma ihåg att det ibland finns effektivare behandlingsmetoder än läkemedel. Många symptom som smärta, oro och ångest kanske inte behandlas effektivast genom att vi ordinerar ett nytt läkemedel, utan genom behandling med icke-farmakologiska metoder. Förvånande nog medförde systematiskt genomförda läkemedelsgenomgångar vid Akademiska sjukhuset endast en marginell minskning av antalet läkemedel. Onödiga läkemedel sattes ut, medan läkemedel med en viktig indikation sattes in. Man kunde dock med en validerad indexberäkning visa, att läkemedelsgenomgången avsevärt höjde kvalitén på behandlingen Men eftersom en alltför lång läkemedelslista är förenad med ökade risker, behöver vi ta ett steg till och tydligare inrikta oss på att möjligheten att minska antalet läkemedel. Finns det en tydlig indikation för läkemedlet? Överväg annars ett Forts. på nästa sida

2 Andel i % Paracetamol Acetylsalicylsyra Furosemid Cyanokobolamin Metoprolol Omeprazol Enalapril Folsyra Laktulos Kalcium, kombinationer Simyastatin Oxazepam Levotyroxin, T4 Citalopram Isosorbidmononitrat Felodipin Glycerinnitrat Acetylcystein Figur 1. De vanligaste läkemedlen bland personer i Uppsala län födda 1930 eller tidigare, som hämtat ut 10 läkemedel eller fler under augusti november 2010 (4925 personer). Sammanställningen har tidigare publicerats; J. Dahlkvist et al, Läkartidningen, mars 2011, volym 108. BEHANDLINGSREKOMMENDATIONER 2014 utsättningsförsök, följt av en adekvat uppföljning då detta är indicerat. Avslutningsvis Vid KOL-behandling bör man kontrollera om diagnosen är verifierad med hjälp av spirometri. Vid inhalationsbehandling bör behandlingen utvärderas. Kan patienten tillgodogöra sig inhalationsläkemedlet? Har läkemedlet någon symptomlindrande effekt? Överväga utsättningsförsök? Läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre Läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre finns att läsa på Henrik Toss Ordförande i läkemedelskommittén REGIONALA LÄKEMEDELSRÅDET I UPPSALA-ÖREBROREGIONEN 2

3 Tabell 1. Beslutsstöd för undvikande av överförskrivning. Urval av läkemedel från fig.1. Läkemedel Paracetamol Kvarstående indikation? Icke-farmakologisk behandling? Acetylsalicylsyra Furosemid Cyanokobolamin Metoprolol Omeprazol Enalapril Folsyra Kalcium, ev. kombination med vitamin D3 Simvastatin Oxazepam Levotyroxin, T4 Citalopram Acetylcystein Korrekt indikation? Icke göra som emboliprofylax vid förmaksflimmer hos äldre enligt Socialstyrelsens riktlinjer. Betydande överförskrivning med oklar indikation. Överförskrivning minskar möjlighet till effektiv hjärtsviktsbehandling med ACE-hämmare/ ARB*. Ökar risk för fallskador. Om möjligt endast vid behov. Indikation? Utsättningsförsök vid avsaknad av klar kobolaminbrist. Vid osäkerhet kontrollera P-kobolamin efter 1 år, eller vid gränsvärde efter 6 månader. Homocysteinvärde har ett begränsat värde i denna patientgrupp. Akutfasreaktanter ofta förhöjda i högre åldrar. Indikation? Kvarstående indikation? Betydande överförskrivning. Försiktig uttrappning. Risk för rebound. Indikation? Verifierad diagnos? Bristfällig hjärtsviktsdiagnostik vanlig bland äldre. Indikation? Det finns generellt sett en överanvändning av vitaminer, vilket är förenat med en biverkningsrisk. Betydande överförskrivning. Sällan indicerat som monoterapi, utan kombineras med benspecifika läkemedel vid osteoporos. Bristande evidens för primärprevention för gruppen mest sjuka äldre. Restriktivt Korrekt indikation? Förhöjt TSH är grunden för hypotyreosdiagnostik/ ej isolerad sänkning av T3/T4. Kvarstående indikation? Uttrappningsförsök? I studier ingen tilläggseffekt hos KOL-patienter vid pågående behandling med inhalations-steroider *angiotensinreceptorblockerare 3

4 Bättre liv för sjuka äldre 2014 I den nationella äldresatsningen mäts i år kvalitetsindikatorn Antipsykotiska läkemedel på ett annat sätt än föregående år. Istället för att titta på enbart dospatienter inkluderas nu alla över 75 år som fått någon typ av recept. Förra året lyckades ju vi i landstinget minska samtliga tre indikatorer, men mätningarna hittills visar att neuroleptikaförskrivningen ökar om man omräknar på det nya sättet. Vad gäller olämpliga läkemedel och NSAID fortsätter den minskande trenden däremot. Man vill från myndighetshåll komma åt den överbehandling på fel indikation som sker av patienter med demenssjukdom, där lugnande medel ges för att minska allmän oro/agitation. Självklart bör de patienter som har en psykosdiagnos ges läkemedlen oavsett ålder. Vi ser också att de psykiatriska enheterna i vårt län ligger högt vad gäller antal dygnsdoser. Men det finns också några vårdcentraler som har betydligt högre förskrivning jämfört med andra, sett till antal listade patienter över 75 år. Vad kan man då som läkare göra, när det på rondlistan på SÄBO står önskemål om Haldol till hojtande Harald, Sobril till sömnlösa Sofia eller Risperdal till rastlöse Rutger? Jo, det gäller att ta reda på varför patienterna är oroliga! Kan det bero på något bakomliggande, såsom en inadekvat behandlad hjärtsvikt med nattlig dyspné eller ett alltför lågt blodsocker med känningar? Kan det vara smärta som inte kan kommuniceras på annat sätt än med ilska/ropbeteende/motorisk oro? Det kan kartläggas med hjälp av Abbey Pain Scale, den smärtskattning används i bl a Palliativa registret. Vill man göra en läkemedelsgenomgång för en patient med demenssjukdom finns nu en särskild variant av PHASE 20 Proxy. Om något ska göras, finns även icke-farmakologiska åtgärder att ta till. Det är ju prio 1 enligt Nationella Riktlinjerna vid demenssjukdom. Det gäller att stärka personalen att göra vad de kan, inte bara ge piller! Ett bra hjälpmedel för dem är BPSD-registret. Många SÄBO har anmält sig för att registrera sina patienter där. Då får personalen först en grundutbildning om demenssjukdomar, vilket ju i många fall tyvärr saknas. Då diskuteras också vad de kan göra som första åtgärder. Med hjälp av registret kartläggs om patienternas grundläggande behov är tillfredsställda. Antipsykotiska läkemedel >= 75 år oktober 2011 september 2014 i Uppsala län 2,5 2 2,3 2 2,4 2,4 2,4 2,4 2,3 2,2 2,2 2,2 2,2 2,1 2,1 2,1 2,1 2,1 2, ,9 Andel % 1,5 1 1,5 0,5 0 januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Detta är en originalrapport Uppdaterad senast okänt datum Otimo Data AB På bilden ses SKL s statistik för föregående och innevarande år. Mätningen som ligger till grund för ekonomisk ersättning kommer att ske under mars augusti och det gäller då att ligga lägre än 2013 års nivå under minst 4 av de 6 månaderna. Det är alltså dags att börja agera nu! 4

5 Får patienten nog med mat och dryck? Fungerar urin och avföring? Förekomst och svårighetsgrad av problem skattas och personalen bestämmer tillsammans vilka åtgärder som ska prövas. Doktorns roll blir att göra en somatisk undersökning och läkemedelsöversyn för att optimera terapin. Efter ca 6 veckor görs en ny skattning. Resultatet kan bli en dramatisk förbättring, det vittnar de enheter om som prövat arbetssättet. På sjukhusen då? Där används inte BPSD-registret. Men kunskapen finns, framför allt inom geriatriken och äldrepsykiatrin. Använd dem som en resurs! Kollegor därifrån har exempelvis utbildat läkare och annan vårdpersonal om akut konfusion. Vid detta tillstånd, som är så vanligt när äldre sköra personer vårdas inom akutsjukvården, är det också viktigt att kartlägga eventuella bakomliggande orsaker, somatiska eller andra, och inte bara behandla symtomen med psykofarmaka. Om sådana preparat sätts in för tillfällig behandling under sjukhusvistelsen är risken stor att de följer med patienten till nästa vårdenhet där kanske den lugnare miljön gör att de egentligen inte behövs. Vi har alla vårt ansvar för att se till att patienter inte behandlas på felaktig indikation och att insatt terapi alltid utvärderas och omprövas. Länkar: Christina Mörk Informationsläkare 5

6 Vortioxetin nytt antidepressivt läkemedel Vortioxetin tillhör en ny klass av antidepressiva läkemedel och godkändes i december 2013 för behandling av egentlig depression hos vuxna. Vortioxetin är en 5-HT 3, 5-HT 7, och 5-HT 1D receptorantagonist, en 5-HT 1B partiell receptoragonist, en 5-HT 1A receptoragonist, samt hämmare av 5-HT-transportören. Verkningsmekanismen är dock inte helt klarlagd. Påverkan ses främst på det serotonerga systemet, men troligen är även de noradrenerga-, dopaminerga-, histaminerga-, acetylkolinerga-, GABAminerga- och glutaminerga systemen involverade. Effekt Effekten och säkerheten av vortioxetin har studerats i kliniska studier som inkluderade totalt ca 6700 patienter med mild, måttlig eller svår egentlig depression. Medelåldern var 44 år och andelen kvinnor i förhållande till män var ca 2:1. I tio dubbelblinda, placebokontrollerade, 6 8-veckorsstudier undersöktes den kortsiktiga effekten av vortioxetin hos patienter mellan år (andel 65 år ca 9%). Primärt effektmått var skillnad i förändring av MADRS/HAM-D 24 vid studieslut. I fem av de tio studierna befanns vortioxetin vara statistiskt signifikant bättre än placebo. I en metaanalys av studierna gav vortioxetin en statistiskt signifikant större minskning av MADRS jämfört med placebo motsvarande 2,3, 3,6 och 4,6 poäng för 5, 10, respektive 20 mg/dag. Klinisk relevant skillnad anses motsvara 2 poäng enligt MADRS/HAM-D 24. Andelen som svarade på behandlingen (minst 50% minskning av antal poäng enligt MADRS/ HAM-D 24 ) varierade från 46 % till 49 % jämfört med 34 % för placebo. Fem av de tio studierna hade en aktiv jämförelsearm (venlafaxin eller duloxetin) som fungerade som positiv kontroll. Inga statistiska analyser av skillnad i effekt mellan vortioxetin och venlafaxin/duloxetin gjordes därför, men förändringarna av antal poäng enligt MADRS/HAM-D 24 var i samma storleksordning. I ytterligare en 8-veckorsstudie undersöktes effekten av vortioxetin 5 mg/dag jämfört med placebo eller duloxetin 60 mg/dag vid egentlig depression hos ca 450 patienter 65 år (medelålder 71 år). Vortioxetin var statistiskt signifikant bättre än placebo motsvarande en skillnad i förändring av HAM-D 24 på 3,4 poäng, vilket var i samma storleksordning som duloxetin. I en annan 8-veckors, dubbelblind, randomiserad studie jämfördes vortioxetin mg/dag med agomelatin mg/dag hos patienter med egentlig depression. Vortioxetin uppvisade en statistiskt signifikant bättre effekt motsvarande en skillnad i förändring av antal poäng enligt MADRS på 2,2. I en återfallspreventionsstudie undersöktes effekten av 24 veckors randomiserad behandling med vortioxetin 5 10 mg/dag eller placebo hos totalt 400 patienter som hade uppvisat bra respons på vortioxetin efter en initial öppen behandlingsperiod på 12 veckor. Fler patienter som fick placebo återföll i depression jämfört med vortioxetin (26% vs 13%, p=0,0035, primärt effektmått). Vortioxetins effekt har undersökts i upp till 52 veckor i öppna, okontrollerade studier. Resultaten talar för en bibehållen effekt över tid. Säkerhet Säkerhetsprofilen för vortioxetin förefaller vara väsentligen jämförbar med SSRI. De vanligaste biverkningarna i kliniska prövningar var illamående (upp till ca 30 %) huvudvärk (upp till ca 20 %), yrsel (<10 %), förstoppning, kräkningar och diarré. Förekomsten av insomni och somnolens var jämförbar med placebo. Sexuella biverkningar förekom hos 38% för vortioxetin, 32 % för placebo och 48 % för duloxetin. Risken för biverkningar var högre för patienter 65 år jämfört med yngre. Mycket få patienter 75 år ingick i kliniska prövningar. Ökad blödningsbenägenhet, hypnoatremi, förhöjt blodtryck, viktpåverkan och QT-förlängning har inte noterats i kliniska prövningar för vortioxetin. Pga den begränsade erfarenheten kan dock dessa möjliga risker inte helt uteslutas. Halveringstiden för vortioxetin är ca 66 h. Inga utsättningssymtom vid abrupt avbrytande av behandlingen har noterats i kliniska prövningar. Vortioxetin metaboliseras huvudsakligen via levern, främst genom CYP2D6 och i mindre utsträckning CYP3A4/5 och CYP2C9. Den huvudsakliga metaboliten är farmakologiskt inaktiv. Den europeiska läkemedelsmyndigheten bedömer effekten av vortioxetin vid egentlig depression som måttlig men kliniskt relevant. Läkemedelskommittén kommer under året att bedöma platsen i terapin för vortioxetin vid depression. Referens European Medicines Agency. European Public Assessment Report Brintellix, europa.eu Pär Hallberg Klinisk farmakolog 6

7 ? Läkemedelsfrågan Fråga Jag har en patient som behandlas med warfarin och samtidigt behöver ett antidepressivt läkemedel. Vilket SSRI är att föredra i denna situation? Finns andra alternativ utanför gruppen SSRI som kan vara lämpligare? Sammanfattning Samtliga SSRI är förknippade med en ökad blödningstendens. Kombination med warfarin är inte kontraindicerad (förutom med fluvoxamin), men man bör vara observant på tecken på blödning och dosanpassning kan behövas. Då ökad blödningsbenägenhet är en klasseffekt av SSRI förefaller det inte rationellt att byta till ett annat SSRI-preparat. Ur interaktionssynpunkt torde reboxetin, bupropion eller agomelatin medföra lägre risk. Gemensamt för dessa är ringa eller ingen serotoninåterupptagshämmande effekt. Möjligen är även duloxetin, venlafaxin och mirtazapin förenade med en lägre risk. Svar SSRI Samtliga SSRI är förknippade med en ökad blödningstendens. Den föreslagna mekanismen är minskat upptag av serotonin i trombocyter, med påföljande störd trombocytfunktion. Effekten är reversibel och förefaller vara dosberoende. Ett begränsat antal publikationer har beskrivit interaktion mellan olika SSRI och warfarin. Kliniskt signifikant blödning sågs hos 5 av 27 patienter då paroxetin gavs till patienter behandlade med 5 mg warfarin. Blödning och ökad protrombintid finns också beskrivet då fluoxetin givits till warfarinbehandlade patienter. Statistiskt, men inte kliniskt, signifikant ökning av protrombin har setts då sertralin kombinerats med warfarin. Det har också genomförts epidemiologiska undersökningar där samtidig behandling med SSRI och warfarin förknippades med en 2-3 gånger högre risk för blödningar än behandling med enbart warfarin. Teoretiskt skulle preparat med mindre grad av serotoninåterupptagshämning kunna vara förknippade med lägre risk. Bland SSRI har fluoxetin, paroxetin och sertralin starkast serotoninåterupptagshämmande effekt. Fluvoxamin, citalopram/escitalopram har intermediär effekt. Bland SNRI och tetracykliska antidepressiva har venlafaxin intermediär effekt och mirtazapin samt bupropion lägst. Det är dock inte klarlagt huruvida graden av serotoninåterupptagshämning hos de olika SSRI-preparaten innebär skillnader i blödningsrisk. Samtidig behandling med warfarin är dock inte kontraindicerat; interaktionen klassas som en C-interaktion, dvs kan ofta bemästras med dosjustering. Samtidig behandling med fluvoxamin bör emellertid undvikas pga risken för hämning av CYP2C9-katalyserad warfarinmetabolism. Interaktionsdatabasen SFINX rekommenderar noggrann monitorering avseende tecken på ökad antikoagulativ effekt och blödningar om warfarin kombineras med SSRI. SNRI, reboxetin, bupropion och agomelatin Den selektiva noradrenalinåterupptagshämmaren reboxetin (Edronax ) har endast svag påverkan på serotoninåterupptaget och har inte visats påverka CYP2C9, varför risken för interaktion med warfarin förefaller låg. Inga be- skrivna fall av misstänkt interaktion mellan reboxetin och warfarin har återfunnits i litteraturen. Mirtazapin är en centralt verkande presynaptisk alfa2-antagonist, som ökar den centrala noradrenerga och serotonerga neurotransmissionen. SFINX refererar till en studie på 16 friska frivilliga som var inställda på warfarin (INR ) och gavs mirtazapin; först 15 mg i två dagar, följt av 30 mg i fem dagar. När mirtazapin 30 mg/dag gavs samtidigt som warfarin sågs en genomsnittlig ökning i INR på 0.2 (95% konfidensintervall ), vilket inte ansågs kliniskt relevant. Bedömningen i SFINX är att ingen dosjustering behövs vid samtidig administrering av warfarin och mirtazapin. Produktresumé för mirtazapin påpekar dock att det inte kan uteslutas att en högre dos mirtazapin kan ge en mer uttalad effekt, och man rekommenderar att noga monitorera INR vid samtidig behandling med warfarin. Produktresuméerna för venlafaxin och duloxetin innehåller en varning om möjligheten till ökad blödningsbenägenhet vid samtidig behandling med warfarin. I en mindre experimentell studie hade dock duloxetin ingen påverkan på effekten eller farmakokinetiken av warfarin hos friska försökspersoner. Bupropion är en selektiv neuronal återupptagshämmare av katekolaminer med minimal effekt på återupptag av serotonin. Möjlig interaktion mellan bupropion (Voxra ) och warfarin omnämns inte i godkänd produkt resumé. Inte heller för melatoninreceptoragonisten agomelatin (Valdoxan ) finns detta angivet. 7

8 Rivstart för nya osteoporosriktlinjerna Under januari månad identifierades närmare 100 patienter som vårdats på grund av lågenergifrakturer i Uppsala län. Detta har kunnat genomföras tack vare skapandet av FRACTUP, Frakturkedja i Uppsala, ett samarbete främst mellan ortopedkliniken och osteoporosenheten vid Akademiska sjukhuset. Nu finns rutiner för att via Cosmic fånga upp samtliga patienter där en osteoporosrelaterad fraktur kan misstänkas. Majoriteten av patienterna har vårdats vid ortopedkliniken. En mindre andel har omhändertagits vid CityAkuten i Uppsala, akutmottagningen i Enköping samt vid vårdcentralerna i Tierp och Östhammar. I den senare gruppen ser man främst patienter med radiusfrakturer. Målsättningen är att man för samtliga dessa patienter skall erbjuda en DXA-undersökning och vid behov sätta in frakturbegränsande åtgärder. Man beräknar att % i den här patientgruppen har indikation för en benspecifik läkemedelsbehandling. Patienter med frakturer före år 2014 fångas inte in via den nya organisationen. Vi bör därför tillsammans söka patienter med frakturer under tidigare år, där man kan misstänka att en osteoporos föreligger. Samma sak gäller andra högriskpatienter som ännu inte drabbats av några frakturer. Lämplig handläggning av dessa patienter beskrivs i dokumentet Osteoporos behandlingsriktlinjer för C-län, som finns i kvalitetshandboken. Henrik Toss Ansvarig utgivare: Henrik Toss, Redaktör Agneta Eklund Läkemedelskommittén, Landstinget i Uppsala län, Box 602, Uppsala. e-post: Layout: Byrå4 Tryck: Exaktaprinting, april

Psykofarmaka; något nytt? Överläkare Jonas Niklasson, div psykiatri

Psykofarmaka; något nytt? Överläkare Jonas Niklasson, div psykiatri Psykofarmaka; något nytt? Överläkare Jonas Niklasson, div psykiatri Neuroleptika Risperidon (1kr/4 mg tabl) Olanzapin (1kr/10 mg tabl) Clozapin (5kr/100mg tabl) Abilify/Aripiprazol (45kr/10mg tabl) Concerta

Läs mer

Äldre och läkemedel LATHUND

Äldre och läkemedel LATHUND Äldre och läkemedel LATHUND Generella rekommendationer Läkemedel som bör ges med försiktighet till äldre Läkemedel som bör undvikas till äldre Alzheimers sjukdom Generella rekommendationer Hos äldre och

Läs mer

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros

Läs mer

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2017 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter Escitalopram och sertralin som förstahandsmedel vid Långvarig ångest Depression Citalopram utgår Ångest

Läs mer

Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet)

Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet) Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet) Rekommenderade antidepressiva I första hand: SSRI, ospecificerat eftersom det inte går att peka ut något SSRI som bäst. Undantag är

Läs mer

God och säker läkemedelsbehandling för äldre Fokus på antipsykotika. Ruth Lööf Läkemedelskommittén Sörmland

God och säker läkemedelsbehandling för äldre Fokus på antipsykotika. Ruth Lööf Läkemedelskommittén Sörmland God och säker läkemedelsbehandling för äldre Fokus på antipsykotika Ruth Lööf Läkemedelskommittén Sörmland Mål på regeringsnivå 2011-2014 3. God och säker läkemedelsbehandling för äldre Läkemedelsbehandling

Läs mer

Läkemedelsmottagningen i Uppland. Behövs den? Landstingets ledningskontor

Läkemedelsmottagningen i Uppland. Behövs den? Landstingets ledningskontor Läkemedelsmottagningen i Uppland Behövs den? Läkemedelsmottagningen Bakgrund Mottagningens organisation och verksamhet Resultat från pilotprojekten Målsättning 2012 Takehomemessages Bakgrund Läkemedelsrelaterade

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården

Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-04 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET... 4 4. SYFTE... 4 5.

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010 Delprojektrapport september 2011 Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010 Rapport skriven av: Klinisk farmakologi

Läs mer

Läkemedelsförskrivning till äldre

Läkemedelsförskrivning till äldre Läkemedelsförskrivning till äldre Hur ökar vi kvaliteten och säkerheten kring läkemedelsanvändningen hos äldre? Anna Alassaad, Leg. Apotekare, PhD Akademiska sjukhuset, Landstinget i Uppsala län Läkemedelsrelaterade

Läs mer

HTA-enheten CAMTÖ. Behandling av depression hos äldre 2015-06-16

HTA-enheten CAMTÖ. Behandling av depression hos äldre 2015-06-16 HTA-enheten CAMTÖ 2015-06-16 Behandling av depression hos äldre SBU-rapport nr 2015-233 http://www.sbu.se/upload/publikationer/content0/1/depression_aldre_2015.pdf Kort sammanfattning av rapporten Depression

Läs mer

Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling?

Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling? Läkemedel och äldre Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling? leg apotekare Helén Merkell Läkemedelskommittén Örebro läns landsting + = SANT Äldre Socialstyrelsens

Läs mer

Vanliga frågor (FAQ) Broschyr

Vanliga frågor (FAQ) Broschyr ABILIFY (aripiprazol) SJUKVÅRDSPERSONAL Vanliga frågor (FAQ) Broschyr ABILIFY (aripiprazol) är indicerat för behandling i upp till 12 veckor av måttlig till svår manisk episod vid bipolär sjukdom typ 1

Läs mer

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Ångest och depression vid cancer Pia Dellson Enheten för cancerrehabilitering Skånes onkologiska klinik Skånes universitetssjukhus Psykiska problem

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Äldre och läkemedel Generella rekommendationer Individualisera, ompröva indikationer regelbundet och utvärdera

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning

Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-07 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET...

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar Åsele kommun 2009 Stugan Åsele kommun Uppdragsrapport (LMG) har utförts på totalt st individer under tidsperioden. Medelåldern var 83 år (77-92). Av individerna hade 55 % (6 st) ApoDos (individuellt förpackade

Läs mer

Behandling av depression

Behandling av depression Behandling av depression Våra rekommendationer Terapigrupp Psykiatri Pouya Movahed Diagnos ställs med hjälp av: Diagnos Klinisk bedömning och Diagnostiska kriterier enligt DSM-IV eller V Ett av dessa två

Läs mer

BESLUT. Datum

BESLUT. Datum BESLUT 1 (5) Datum 2014-11-25 Vår beteckning 2566/2014 SÖKANDE H. Lundbeck AB Rundgången 30 B 250 53 Helsingborg SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV,

Läs mer

Depression hos äldre Symtom, utredning och behandling Västerås 14 02 06. Per Allard. docent, överläkare

Depression hos äldre Symtom, utredning och behandling Västerås 14 02 06. Per Allard. docent, överläkare Depression hos äldre Symtom, utredning och behandling Västerås 14 02 06 Per Allard docent, överläkare Institutionen för klinisk vetenskap/enheten för psykiatri, Umeå universitet och Äldrepsykiatriska enheten,

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar Åsele kommun 2009 Åseborg Åsele kommun Uppdragsrapport 2009-06-8 (LMG) har utförts på totalt 3 st individer under våren 2009. Medelåldern var 88 år (78-09). Av individerna hade 86 % (30 st) ApoDos (individuellt

Läs mer

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande

Läs mer

Läkemedel till äldre 214 215

Läkemedel till äldre 214 215 Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är näst intill obefintliga. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning,

Läs mer

Rationell läkemedelsbehandling till äldre

Rationell läkemedelsbehandling till äldre Rationell läkemedelsbehandling till äldre Sara Modig Distriktsläkare, Med.Dr. Terapigrupp Äldre och läkemedel Äldregeneral för Läkemedel är normalt bra och välstuderade produkter med effekt på dödlighet,

Läs mer

Fältstudie Läkemedelsgenomgång

Fältstudie Läkemedelsgenomgång Fältstudie Läkemedelsgenomgång Utförs under VFU åldrandet eller invärtesmedicin geriatrisk patient med minst 10 ordinerade läkemedel Instruktioner se separat blad Redovisning med OH/powerpoint under kursveckan

Läs mer

Att avsluta läkemedelsbehandling Läkemedelsinteraktioner

Att avsluta läkemedelsbehandling Läkemedelsinteraktioner Att avsluta läkemedelsbehandling Läkemedelsinteraktioner Karin Söderberg Löfdal Specialistläkare, Med Dr Avd för Klinisk Farmakologi, Karolinska Universitetssjukhuset Att avsluta läkemedelsbehandling Läkemedelsinteraktioner

Läs mer

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE LÄKEMEDEL TILL ÄLDRE De senaste 20 åren har mängden läkemedel till personer äldre än 75 år ökat med nära 70%. Personer på särskilt boende har i genomsnitt 8-10 preparat per person.

Läs mer

Läkemedel till äldre 245

Läkemedel till äldre 245 Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är näst intill obefintliga. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning,

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre

Bättre liv för sjuka äldre Bättre liv för sjuka äldre Handlingsplan 2014 Uppsala län Bättre liv för sjuka äldre 2014 Övergripande mål och resultat Det här vill vi uppnå Bilaga Så här mäter vi förbättringar Sammanhållen vård och

Läs mer

Inte motiverat att byta till escitalopram, den aktiva enantiomeren av italopram

Inte motiverat att byta till escitalopram, den aktiva enantiomeren av italopram 1 (5) Läkemedel: citalopram (Cipralex) Företag: Lundbeck Godkännande datum: 2001-12-07 Publicerat på Janus webb: 2003-06-10 Utlåtande från expertgruppen för psykiatriska sjukdomar Generiskt citalopram

Läs mer

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-11-07 1178/2007

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-11-07 1178/2007 BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-11-07 SÖKANDE GLAXOSMITHKLINE AB Box 516 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget

Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Depression hos barn och ungdomar är ett allvarligt tillstånd som medför ökad risk för för tidig död, framtida psykisk

Läs mer

Urinvägsinfektion BEHANDLING OLÄMPLIG/RISKFYLLD BEHANDLING VID UVI

Urinvägsinfektion BEHANDLING OLÄMPLIG/RISKFYLLD BEHANDLING VID UVI Urinvägsinfektion Symtomgivande UVI Asymtomatisk bakteriuri (ABU) ABU hos 20-50% på SÄBO Antibiotika överförskrivs ofta Diagnostiken svår Leder UVI till förvirring????? Riktad och smal behandling Växelbruk

Läs mer

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se Läkemedel och äldre Patrik Midlöv, Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv lu Äldres sjukvård Hos äldre är läkemedel orsak till akut inläggning hos 15-22% (Roughead 1998) Biverkningar i

Läs mer

Producentobunden läkemedelsinfo

Producentobunden läkemedelsinfo Producentobunden läkemedelsinfo Namn titel Klinisk farmakologi enhet för rationell läkemedelsanvändning lakemedel@regionostergotland.se Innehåll Ändringar i REK-lista 2015. TLV-omprövningar av subvention,

Läs mer

Rapport Läkemedelsgenomgångar

Rapport Läkemedelsgenomgångar Rapport Läkemedelsgenomgångar Ale kommun 20-202 Författare: Apotekare Eva Wärmling eva.warmling@apoteket.se Sammanfattning Läkemedelsgenomgångarna genomfördes enligt Socialstyrelsens team-modell. Samarbetspartners

Läs mer

Kod-ID: Tentamen

Kod-ID: Tentamen Kod-ID: Enheten för farmakokinetik och läkemedelsmetabolism Sektionen farmakologi Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet Program: Apotekarprogrammet Kurs: Farmakoterapi 7,5 p Tid: 5 timmar Godkända

Läs mer

Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom

Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom Av Susanne Bejerot, psykiatiker- Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom Det finns vissa läkemedel som har visat sig vara mycket effektiva vid behandling av tvångssyndrom. Dessa läkemedel, som alla

Läs mer

NEPI Nätverk för läkemedelsepidemiologi The Swedish Network for Pharmacoepidemiology

NEPI Nätverk för läkemedelsepidemiologi The Swedish Network for Pharmacoepidemiology Missvisande tolkning av statistik över sömnmedel och lugnande läkemedel till unga Statistik från Socialstyrelsens Läkemedelsregister visar att den i Ekot rapporterade alarmerande ökningen av förskrivningen

Läs mer

Geriatrisk farmakologi så påverkar mediciner äldre patienters kroppsliga funktioner. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Geriatrisk farmakologi så påverkar mediciner äldre patienters kroppsliga funktioner. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Geriatrisk farmakologi så påverkar mediciner äldre patienters kroppsliga funktioner Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande

Läs mer

Escitalopram Lundbeck 5 mg / 10 mg / 15 mg / 20 mg tablett

Escitalopram Lundbeck 5 mg / 10 mg / 15 mg / 20 mg tablett Escitalopram Lundbeck 5 mg / 10 mg / 15 mg / 20 mg tablett 1.12.2014, Version 1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Är depression vanligt? Vad är en depression? Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar Åsele kommun 2009 Tallmon Åsele kommun Uppdragsrapport 2009-06-0 (LMG) har utförts på totalt 3 st individer under tidsperioden. Medelåldern var 84 år (7-96). Av individerna hade 62 % (8 st) ApoDos (individuellt

Läs mer

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar Äldre och läkemedel Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder Kristina Johnell Aging Research Center Karolinska Institutet Hovstadius et al. BMC Clin Pharmacol 2009;9:11 2 Polyfarmaci Äldre och kliniska

Läs mer

Kan ett beslutsstöd hjälpa oss att förbättra kvalitén i läkemedelsbehandling för dospatienter?

Kan ett beslutsstöd hjälpa oss att förbättra kvalitén i läkemedelsbehandling för dospatienter? Kan ett beslutsstöd hjälpa oss att förbättra kvalitén i läkemedelsbehandling för dospatienter? Birgit Eiermann, Farm. Dr., ehälsomyndigheten, Karolinska Institutet birgit.eiermann@ehalsomyndigheten.se

Läs mer

Uppföljning Neuroleptikabehandling

Uppföljning Neuroleptikabehandling RUTIN METODSTÖD LOKAL RUTIN Område: Trygg och säker hälso och sjukvård och rehabilitering Version: 2 Giltig fr.o.m: 2016 10 01 Ansvarig: Ansvarig för revidering: Beslutad av: Beslutad datum: Revideras

Läs mer

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt Indikator Andelen (procent) personer som använder Nortriptylin eller gabapentin, av alla som behandlas med läkemedel mot perifer neuropatisk smärta. Standard Andelen (procent personer) ska vara så hög

Läs mer

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin PSYKIATRI AFFEKTIVA SYNDROM Unipolär depression Hos barn och ungdomar fluoxetin AFFEKTIVA SYNDROM Målsättningen är full symtomfrihet. Sertralin är förstahandsmedel vid unipolär depression. Lågt pris och

Läs mer

BEHANDLING AV EPILEPSI HOS ÄLDRE (Peter Mattsson)

BEHANDLING AV EPILEPSI HOS ÄLDRE (Peter Mattsson) BEHANDLING AV EPILEPSI HOS ÄLDRE (Peter Mattsson) Sammanfattning 10.000 äldre patienter har aktiv epilepsi. Epilepsi är i denna åldersgrupp ofta associerat med stroke, intrakraniell tumör, demens eller

Läs mer

Läkemedel - nytta och risk hos äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Läkemedel - nytta och risk hos äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Läkemedel - nytta och risk hos äldre Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel Kroppsliga

Läs mer

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message Diagnos och behandling vid ångest och depression Louise Hamark Distriktsläkare och KBT-terapeut Uppsala Agenda Bakgrund Diagnostik Depression Sammanfattning- take-home message Bakgrund 1/3 av primärvårdens

Läs mer

3. Läkemedelsgenomgång

3. Läkemedelsgenomgång 3. Varför behövs läkemedelsgenomgångar? Läkemedelsanvändningen hos äldre har ökat kontinuerligt under de senaste 20 åren. Detta är mest påtagligt för äldre i särskilda boendeformer, men också multisjuka

Läs mer

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan

Läs mer

BESLUT. Datum

BESLUT. Datum BESLUT 1 (8) Datum 2010-04-12 Vår beteckning FÖRETAG Eli Lilly Sweden AB Box 721 169 27 Solna SAKEN Initiativärende BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att läkemedlet Cymbalta från

Läs mer

God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre läkemedel Äldre läkemedel Kroppsliga förändringar -Åldrande -Sjukdom Polyfarmaci

Läs mer

Depression. 26 september 2013

Depression. 26 september 2013 Depression 26 september 2013 Epidemiologi Prevalens 6% I Sverige har 12% av alla sjukskrivna diagnosen depression Patienter med depression 31% ingen vårdkontakt 51% misskända patienter 6% otillräcklig

Läs mer

1 2 3 4 5 6 7 Behandling och bemötande vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom BPSD Rekommendationer efter workshop april 2008 8 Grunden Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att

Läs mer

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Remeron 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Depression är en sjukdom som präglas

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN ESCITALOPRAM ORION 5 MG, 10 MG, 15 MG OCH 20 MG FILMDRAGERADE OCH MUNSÖNDERFALLANDE TABLETTER

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN ESCITALOPRAM ORION 5 MG, 10 MG, 15 MG OCH 20 MG FILMDRAGERADE OCH MUNSÖNDERFALLANDE TABLETTER OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN ESCITALOPRAM ORION 5 MG, 10 MG, 15 MG OCH 20 MG FILMDRAGERADE OCH MUNSÖNDERFALLANDE TABLETTER ORION CORPORATION DATUM: 25.2.2016, VERSION 2 VI.2 Delområden

Läs mer

Behandling av depression hos äldre

Behandling av depression hos äldre Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

Läkemedelskommitténs verksamhetsplan 2015

Läkemedelskommitténs verksamhetsplan 2015 Dnr HSS 2015-0008 Läkemedelskommitténs verksamhetsplan 2015 Läkemedelskommittén arbetar på uppdrag av hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Enheten för kunskapsstyrning utgör kommitténs administrativa stöd i

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar Åsele kommun 2009 Duvan, Fredrika Åsele kommun Uppdragsrapport 2009-0-8 (LMG) har utförts på totalt 3 st individer under tidsperioden. Medelåldern var 87 år (82-00). Av individerna hade 77 % (0 st) ApoDos

Läs mer

1) Läkemedelsverket rekommenderar angående hormonella antikonceptionsmetoder:

1) Läkemedelsverket rekommenderar angående hormonella antikonceptionsmetoder: 1) Läkemedelsverket rekommenderar angående hormonella antikonceptionsmetoder: a) Vid samtidig behandling med rifampicin, vissa HIV-läkemedel, antiepileptika såsom karbamazepin, fenytoin och fenobarbital

Läs mer

Revisionsrapport. Landstinget i Värmland. PM Komplettering ang läkemedel för äldre. Christel Eriksson. Februari 2012

Revisionsrapport. Landstinget i Värmland. PM Komplettering ang läkemedel för äldre. Christel Eriksson. Februari 2012 Revisionsrapport PM Komplettering ang läkemedel för äldre Landstinget i Värmland Christel Eriksson Innehåll 1 Bakgrund 1 2 Kompletterande granskning 1 2.1 Läkarmedverkan i särskilt boende 1 2.2 Läkemedelsgenomgångar

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Remissversion publicerad 23 november 2016

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Remissversion publicerad 23 november 2016 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Remissversion publicerad 23 november 2016 Övergripande tidsplan 23 nov HöstenHö 2016 10 feb 2017 vår/sommar 2017 Publicering av Remissversionen

Läs mer

BESLUT. Datum 2008-06-25

BESLUT. Datum 2008-06-25 BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 2008-06-25 Vår beteckning SÖKANDE GLAXOSMITHKLINE AB Box 516 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

SBU -- depression. Behandling. Fides Schuckher okt 04

SBU -- depression. Behandling. Fides Schuckher okt 04 SBU -- depression Behandling SBU slutsats Målsättningen med depressions behandlingen ska vara tillfrisknande, vilket inte bara innebär frihet från depressionssymtom utan också återvunnen arbetsförmåga

Läs mer

Landstingsdirektörens stab Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad Kristine Thorell Anna Lengstedt. Landstingstyrelsen

Landstingsdirektörens stab Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad Kristine Thorell Anna Lengstedt. Landstingstyrelsen Landstingsdirektörens stab 2015-01-09 Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad 2015-01-12 Kristine Thorell Anna Lengstedt Landstingstyrelsen För en bättre läkemedelsanvändning i Landstinget Blekinge Sammanfattning

Läs mer

Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén

Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén Klokare läkemedelsbehandling gav Guldpillret 2014 Juryns motivering till priset lyder: "Pristagarna har tagit ett betydelsefullt steg längre i arbetet

Läs mer

Läkemedelskommitténs verksamhetsplan 2017

Läkemedelskommitténs verksamhetsplan 2017 LS2017-0070 Hälso- och sjukvårdsavdelningen 2017-01-25 Enheten för kunskapsstöd Agneta Eklund Läkemedelskommitténs verksamhetsplan 2017 Läkemedelskommittén verkar på uppdrag av regionstyrelsen. Läkemedelsteamet

Läs mer

Möjliga framtidskällor och framtidstjänster i SIL. Birgit Eiermann, farm Dr., SIL birgit.eiermann@inera.se 1

Möjliga framtidskällor och framtidstjänster i SIL. Birgit Eiermann, farm Dr., SIL birgit.eiermann@inera.se 1 Möjliga framtidskällor och framtidstjänster i SIL Birgit Eiermann, farm Dr., SIL birgit.eiermann@inera.se 1 SIL - hålla koll på läkemedel 2 SIL en läkemedelskälla för livet 3 Nya SIL tjänster Interaktioner

Läs mer

Depression. Lilly Schwieler

Depression. Lilly Schwieler Depression Lilly Schwieler Vad är depression? Affektiva syndrom / Förstämningssyndrom - Mood disorders Unipolär sjukdom Bipolär sjukdom - manodepressivitet Symtom Depression Huvudsymtom: Nedstämdhet Intresseförlust

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Kirseberg

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Kirseberg Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Kirseberg Mars maj 2009 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0702-82 81 71

Läs mer

Neuroleptika till äldre. Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning

Neuroleptika till äldre. Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning Neuroleptika till äldre Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning Neuroleptika Antal skåningar 75 år och äldre med utköp av neuroleptika

Läs mer

Mer psykosmedel ges till unga stjälper eller hjälper? Elin Kimland Med Dr, Leg ssk, farmaceut Läkemedelsverket

Mer psykosmedel ges till unga stjälper eller hjälper? Elin Kimland Med Dr, Leg ssk, farmaceut Läkemedelsverket Mer psykosmedel ges till unga stjälper eller hjälper? Elin Kimland Med Dr, Leg ssk, farmaceut Läkemedelsverket Barn och läkemedel Avsiktlig användning av läkemedel för medicinska ändamål som innebär ett

Läs mer

Äldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Äldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar

Läs mer

LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE. Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel

LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE. Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel SBU: Äldres läkemedelsbehandling hur kan den förbättras? VGR: Nya Medicinska riktlinjer Socialstyrelsen: Indikatorer för god läkemedelsterapi

Läs mer

Klokare läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Behandlingsrekommendationer för gruppen de mest sjuka äldre.

Klokare läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Behandlingsrekommendationer för gruppen de mest sjuka äldre. Klokare läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Behandlingsrekommendationer för gruppen de mest sjuka äldre. Presentation av ett regionalt samarbetesprojekt mellan läkemedelskommittéerna i Uppsala-Örebroregionen

Läs mer

Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning

Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning Anm.: Dessa ändringar av produktresumén och bipacksedeln gäller vid tidpunkten för kommissionens beslut. Efter kommissionens beslut kommer behöriga myndigheter

Läs mer

Strukturerade läkemedelsgenomgångar - lärande och nytta

Strukturerade läkemedelsgenomgångar - lärande och nytta Strukturerade läkemedelsgenomgångar - lärande och nytta Bakgrund Läkemedelsanvändningen hos äldre ökar. Såväl andelen äldre med tio eller fler läkemedel såväl som andelen med tre eller fler psykofarmaka

Läs mer

Depressions och ångestbehandling

Depressions och ångestbehandling Depressions och ångestbehandling NU sjukvården, maj 2010 Ebba Holmberg överläkare psyk klin, leg psykoterapeut Gunilla Kenne, psykolog. leg psykoterapeut Frekvens ångest och depression Minst 25% av alla

Läs mer

Äldre och läkemedel. vad bör man tänka på. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Äldre och läkemedel. vad bör man tänka på. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel vad bör man tänka på Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar och Klok läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre

Läkemedelsgenomgångar och Klok läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre 2016-09-16 Stockholms läns läkemedelskommitté Läkemedelsgenomgångar och Klok läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre Christine Fransson och Kristina Persson Leg.apotekare 2016-09-16 Stockholms läns

Läs mer

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling Psykiatrisk behandling Medicinsk behandling Evidensbaserad behandling Evidens betyder bevis Forskning och vetenskapliga resultat bevisar att behandlingen ger resultat Vård ska enligt hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

BPSD. Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia (IPA: International Psychogeriatric Association)

BPSD. Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia (IPA: International Psychogeriatric Association) BPSD Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia (IPA: International Psychogeriatric Association) Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom Komplicerande BPSD är vanligt förekommande

Läs mer

SFBUP:s Riktlinje för depression

SFBUP:s Riktlinje för depression SVENSKA FÖRENINGEN FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRI SFBUP:s Riktlinje för depression Remissversion1 enbart farmakadelen Arbetsgrupp: prof em Anne Liis von Knorring, Uppsala;psykolog Maria Zetterqvist, Linköping;öl

Läs mer

Kod: PSYK. Fall3. Man 57 år. lo poäng. 3 delar- lo delfrågor Klinisk medicin V. 29 Examinatoms totalpoäng på detta blad:

Kod: PSYK. Fall3. Man 57 år. lo poäng. 3 delar- lo delfrågor Klinisk medicin V. 29 Examinatoms totalpoäng på detta blad: Kod: Fall3 Man 57 år lo poäng 3 delar- lo delfrågor 2012-03-23 Klinisk medicin V 29 Examinatoms totalpoäng på detta blad: Fall 3 - Man 57 år - 3 delar- lo p Del l Du gör AT på kirurgen i Visby. Till avdelningen

Läs mer

BILAGA I PRODUKTRESUMÉ

BILAGA I PRODUKTRESUMÉ BILAGA I PRODUKTRESUMÉ 1 Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera

Läs mer

Boehringer Ingelheim AB Box 47608 117 94 Stockholm. Fråga om läkemedelsförmåner med anledning av ny godkänd indikation för Sifrol; initiativärende.

Boehringer Ingelheim AB Box 47608 117 94 Stockholm. Fråga om läkemedelsförmåner med anledning av ny godkänd indikation för Sifrol; initiativärende. BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning Boehringer Ingelheim AB Box 47608 117 94 Stockholm SAKEN Fråga om läkemedelsförmåner med anledning av ny godkänd indikation för Sifrol; initiativärende.

Läs mer

Ljusterapi vid depression

Ljusterapi vid depression Ljusterapi vid depression samt övrig behandling av årstidsbunden depression En systematisk litteraturöversikt Uppdatering av Kapitel 9 i SBU-rapporten Behandling av depressionssjukdomar (2004), nr 166/2

Läs mer

FAS-UT. Kunskap för utvärdering av läkemedelsbehandling. Råd vid avslutande av läkemedelsbehandling

FAS-UT. Kunskap för utvärdering av läkemedelsbehandling. Råd vid avslutande av läkemedelsbehandling FAS-UT Kunskap för utvärdering av läkemedelsbehandling Råd vid avslutande av läkemedelsbehandling Claes Lundgren Västerbottens Läns Läkemedelskommitté Hur avsluta läkemedelsbehandling? Avsluta direkt Trappa

Läs mer

Carola Ludvigsson Sjuksköterska & verksamhetsutvecklare palliativ vård Umeå kommun

Carola Ludvigsson Sjuksköterska & verksamhetsutvecklare palliativ vård Umeå kommun Carola Ludvigsson Sjuksköterska & verksamhetsutvecklare palliativ vård Umeå kommun BAKGRUND Större projekt i Umeå kommun under 2012 Smärtskattning med validerat instrument lågt Syfte: att införa ett instrument/arbetssätt

Läs mer

Det här vill jag prata om: Klassificering i SFINX

Det här vill jag prata om: Klassificering i SFINX Det här vill jag prata om: går de att undvika? Ylva Böttiger Klin farm avd Karolinska US Vad är en D-interaktion? Hur vanliga är D-interaktioner? Vilka D-interaktioner är vanligast? Vilka risker medför

Läs mer

Integrationshandledning Nationell lista undvik till äldre

Integrationshandledning Nationell lista undvik till äldre Nationell lista undvik till äldre Del av Socialstyrelsens Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre Preparat som bör undvikas om inte särskilda skäl föreligger Innehållsförteckning Syfte... 3 Terminologi...

Läs mer

Manual för användning av Safe Medication Assessment SMA

Manual för användning av Safe Medication Assessment SMA Manual för användning av Safe Medication Assessment SMA SMA Instrument för bedömning av patientens läkemedelsanvändning Instrumentet SMA är framtaget som ett hjälpmedel i distriktssköterskans arbete med

Läs mer

Demenssjuksköterskor Kommuner, Vårdcentraler i Värmland, Minnesmottagningen Csk

Demenssjuksköterskor Kommuner, Vårdcentraler i Värmland, Minnesmottagningen Csk Demenssjuksköterskor Kommuner, Vårdcentraler i Värmland, Minnesmottagningen Csk Karlstad 28 april 2015 NÄTVERKSTRÄFF DEMENSSJUKSKÖTERSKOR Nya Perspektiv- äldres hälsa Madelene Johanzon Regional handlingsplan

Läs mer

Initiering, underhållsbehandling och utsättning

Initiering, underhållsbehandling och utsättning Initiering, underhållsbehandling och utsättning Klassiska ångeststörningar, vilket SSRI? 1. Fluoxetin 10 40 mg/d 1. Flest studier evidens A 2. Måttlig effektstorlek låga doser? 2. Sertralin: flexibel dos

Läs mer