Miljömedicinsk bedömning av den fysiska miljön i förskolor

Transkript

1 Miljömedicinsk bedömning av den fysiska miljön i förskolor Miljöenheten Lerums kommun i samarbete med Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum

2

3 Innehåll Sammanfattning 1 1 Hälsorelaterad miljöövervakning i förskolan Undersökningen av förskolemiljöer i Lerum Metod Insamling av data från förskolorna med hjälp av enkät Deltagande och barnantal Resultat Kommentar Byggnadsbeståndet Resultat Kommentar Inomhusmiljö Temperatur, ventilation och fukt- och mögelskador Resultat Kommentar Radon Resultat Kommentar Städning och hygien Resultat Kommentar Allergiförebyggande arbete Resultat Kommentar Buller inomhus Resultat Kommentar Utomhusmiljön Buller Resultat Kommentar Gården och närmiljön Resultat Kommentar Den dagliga utevistelsen Resultat Kommentar Sol och skugga på förskolegården Resultat Kommentar Grönområden utanför den egna gården som regelbundet utnyttjas. 20

4 5.5.1 Resultat Kommentar Egenkontroll, rutiner och förbättringsarbete Resultat Kommentarer Beskrivning av bilagor 24

5 Sammanfattning Nästan alla barn tillbringar en stor del av sin vakna tid i förskolan, men det finns i nuläget inte en samlad bild av hur barnens fysiska miljö i förskolan ser ut. Den nationella hälsorelaterade miljöövervakningen som specifikt gäller barn är idag antingen inriktad på att beskriva barnens hemmiljö, eller på bestämning av halter av olika miljögifter och dess effekter på individer. Det är sällan fokus på utvärdering av goda miljöer. Denna rapport är ett resultat av en undersökning gjord 2017 med en relativt ny metod. Metoden, som främst bygger på en webbaserad enkät till alla förskolor i en kommun, syftar till att man på ett enkelt sätt ska kunna inventera barnens utomhus- och inomhusmiljö. Resultatet kan sedan användas i den egna verksamhetsuppföljningen, förbättringsarbetet och tillsynen. Enkäten innehåller frågor om förskolans byggnader, inomhusmiljö, utomhusmiljö, egenkontroll och förbättringsarbeten. Miljöenheten skickade i april ut webbenkäten till kommunens samtliga förskolechefer. Den digitala undersökningen avslutades i augusti. De som då inte fyllt i enkäten fick möjlighet att göra det i samband med miljöenhetens inspektion eller så skickades enkäten ut på papper. Svaren från 47 av 50 förskolor i kommunen har sedan sammanställts för att få en samlad bild över den upplevda inom- och utomhusmiljön i förskolorna. Det är viktigt med en god inomhusmiljö. Förutsättningar för detta är en bra ventilation, rutiner för städning och underhåll samt förebyggande hygienarbete. Vår uppfattning är att förskolorna har fungerande rutiner för att se över lokalerna och anmäla eventuella brister. Det är endast i ett fåtal lokaler som det upplevs problem med lukt och det finns inte någon som uppger problem med mögel. Alla utom två förskolor har tillgång till egen utegård. De flesta förskolor anser att deras utegård är rymlig, varierad, kuperad och barnvänlig. Barn är extra känsliga för stark sol och är i genomsnitt ute tre timmar varje dag under den varma delen av året. Alla förskolor har någon typ av solskydd. Solskydden varierar dock i typ, mängd och kvalitét. Bullernivåerna är höga på flera förskolegårdar men förskolorna själva har inte uppgett att det är ett problem. Rapport och resultat kommer att presenteras för miljö- och byggnadsnämnden i Lerums kommun och en sammanställning kommer att skickas ut till förskolechefer och verksamhetsansvariga på Sektor lärande. Undersökningen är en del av ett större samverkansprojekt mellan Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum, Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och några miljöförvaltningar i Västra Götaland. Vi på Miljöenheten Lerums kommun vill passa på att tacka alla som svarat på enkäten och gett oss mer insikt om barnens inom- och utomhusmiljö i förskolan! 1

6 1 Hälsorelaterad miljöövervakning i förskolan Den nationella hälsorelaterade miljöövervakningen som specifikt gäller barn är begränsad. Den övervakning som sker idag är antingen inriktad på att beskriva barnens hemmiljö, eller på bestämning av halter av olika miljögifter och dess effekter på individer. Det finns sällan fokus på utvärdering av goda miljöer. De olika miljöövervakningsprojekten är oftast inte anpassade till varandra för att utvärdera flera olika faktorer samtidigt och ger ingen möjlighet till en samordnad exponeringsövervakning. Nästan alla barn tillbringar en betydande del av sin vakna tid i förskolan, men det finns i nuläget inte en samlad bild av hur barnens fysiska miljö i förskolan ser ut i de olika kommunerna i landet. Därför har Arbets- och miljömedicin Syd samt Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum (VMC) på uppdrag av Länsstyrelserna i Skåne och Västra Götalands län tagit fram en metod för en samordnad miljömedicinsk bedömning av barns fysiska miljö i förskolan 1. Metoden utvecklades i nära samarbete mellan forskare och tjänstemän i kommun och länsstyrelse och den har hittills använts i ett flertal kommuner i såväl Skåne som Västra Götaland. Metoden, som främst bygger på en webbaserad enkät till alla förskolor i en kommun, syftar till att man på ett enkelt sätt ska kunna inventera barnens inom- och utomhusmiljö för att därefter använda resultatet i den egna verksamhetsuppföljningen, förbättringsarbetet och tillsynen. Enkäten kompletteras med befintliga data från kommunen, sammanställda med barnperspektiv. För att få en kontinuerlig övervakning och för att kunna följa effekten av förändringar över tid behöver undersökningar ske återkommande med några års mellanrum. 1.1 Undersökningen av förskolemiljöer i Lerum Miljöenheten har genomfört detta projekt för att få en samlad bild av både inom- och utomhusmiljön i förskolorna. I rapporten samlas grundläggande uppgifter om förskolebyggnader, inomhusmiljön och den utomhusmiljö som barnen har tillgång till. Rapporten är tänkt att kunna användas som underlag för tillsyn och planeringen av den fortsatta utbyggnaden av förskolor i kommunen. Här är särskilt uppgifterna om förskolornas nära utemiljö, samt hur parker och grönområden utnyttjas för utevistelse viktiga. Förhoppningsvis kommer detta underlag att vara till hjälp för kommunen vid till exempel planering för lokalisering av nya förskolor, gång och cykelvägar och för att bevara grönområden. Det ger också möjlighet till att kunna följa upp förbättringsarbete genom förnyad datainsamling i framtiden. För den förskola som deltagit i projektet kan enkätens frågor ge tillfälle till reflektion över situationen i den egna förskolan. Verksamhetsansvarigas egna bedömningar av till exempel utomhusmiljön, hur ofta det städas, hur det bullerförebyggande arbetet sker 1 2

7 och hur arbetsmiljöronder fungerar ger en överblick över hur man hanterar det förebyggande arbetet. Detta kan i sin tur leda till förbättringar. Detta projekt ersätter inte den ordinarie tillsyn som miljöenheten har ansvaret för. Rapporten kan däremot vara ett viktigt underlag vid planering av tillsyn, till exempel genom att identifiera områden som miljöenheten bör fokusera på i sin tillsyn. Det är också värdefullt att ta del av hur miljön upplevs av verksamhetsansvariga samt personalen som arbetar ute på förskolorna genom de svar, kommentarer och bilder de lämnat via enkäten. 3

8 2 Metod 2.1 Insamling av data från förskolorna med hjälp av enkät Projektet förankrades hos miljöenheten i Lerums kommun i september Miljöenheten kontaktade Sektor lärande och verksamhetscheferna där var positiva till projektet. I januari 2017 skickades sedan information till samtliga förskolechefer i kommunen. Här beskrevs hur webbenkäten var tänkt att fungera, och det fanns också en uppmaning om att även skicka in fotografier från förskolorna. Den 24 april 2017 skickades webbenkäten ut till samtliga förskolechefer eller motsvarande person vid förskolorna, såväl kommunala som privata. Datum för sista svarsdag sattes till 19 maj. En påminnelse om enkäten skickades ut en vecka innan sista svarsdag. Svarsfrekvensen blev till en början lägre än förväntat, så ett beslut togs om att skicka ut enkäten på nytt i slutet av maj. Inför detta kontaktades de kommunala verksamhetscheferna och samtliga privata förskolor som inte svarat på enkäten. Enkätundersökningen avslutades den 31 augusti. De som inte fyllt i då fick göra det tillsammans med miljöenheten på en inspektion eller skicka in den på papper. Totalt blev svarsfrekvensen 94 %. Miljöenheten i Lerums kommun och Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum (VMC) har genom hela processen haft en tät dialog. För administration av webenkäten användes programmet Sunet Survey. Utskicken sköttes av personal på VMC. Enkäten innehåller frågor om förskolans byggnader, inom- och utomhusmiljö, egenkontroll och förbättringsarbeten. Frågorna är oftast av flervalstyp och möjlighet att lämna kommentarer ges till huvuddelen av frågorna. Enkäten i sin helhet återfinns i Bilaga 7. Alla bilder i rapporten är tagna av miljöenheten eller skickade till miljöenheten av förskolorna. Miljöenheten har också tagit fram ytterligare information genom det kartmaterial som finns och den bullerutredning som gjordes i kommunen

9 2.2 Deltagande och barnantal Enkäten skickades ut till alla förskolor i kommunen. Av 50 förskolor som fick enkäten var det 47 som deltog och svarade på frågorna, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 94 % av alla förskolor i kommunen. De förskolor som valde att inte delta gjorde detta på grund av tidsbrist. En förskolelokal saknas också då en rapportör valt att fylla i för de två förskolor hen ansvarade för på en enkät. De förskolor som deltog finns listade i Bilaga Resultat Majoriteten av förskolorna som deltog drevs i kommunal regi, 32 stycken medan resterande 15 drevs i privat regi. Totalt är det ca 2472 barn fördelat på de förskolor som deltog i enkäten, se tabell 1. Storleken på de deltagande förskolorna skiljde sig åt. De privata förskolorna har generellt sett ett mindre antal barn inskrivna per förskola, som minst 14 och som mest 108 barn. På de kommunala förskolorna varierar barnantalet mellan 12 och 133 barn på respektive förskola Tabell 1. Antal deltagande förskolor och barnantal Kommunala Privata Sammanlagt Antal förskolor Totalt antal barn Kommentar För en mer detaljerad bild av hur de olika kommunala och privata förskolorna har svarat så hänvisar vi till bilagorna

10 3 Byggnadsbeståndet Olika typer av verksamheter har olika behov när det gäller lokalernas utformning. Det är därför viktigt att byggnaden är anpassad till den verksamhet som ska bedrivas i den. Om en byggnad från början inte är anpassad till verksamheten, kan det krävas större åtgärder för att leva upp till de krav som ställs. I en förskola behöver det till exempel finnas tillräckligt med toaletter, skötbord och möjligheter till att sköta hygienen. Utrymmen och ytor i förskolan bör vara lätta att rengöra, vilket ställer krav på utformningen av förskolorna samt materialval. Det är också viktigt att det finns tillräckligt med förvaringsutrymmen för exempelvis leksaker, kläder och städmaterial Resultat Lite mindre än hälften av alla förskolor, 20 stycken, är byggda innan Det är betydligt fler kommunala förskolor som är byggda som förskolor, ca 80 %, än vad det är privata, ca 35 %. Fem av förskolorna har mer än en byggnad. Mer information om vilken typ av byggnad förskolan bedriver sin verksamhet i, ålder på byggnaden och om den ursprungligen är byggd för att vara förskola redovisas i Tabell 2 och Bilaga 2. Tabell 2. Beskrivning av byggnadsbeståndet bland förskolorna. Kommunala Privata sammanlagt Antal förskolor Byggår Innan Vet ej Byggd som förskola Kommentar Större delen av alla förskolor är från början anpassade till att vara förskolor. Av de 16 förskolor som inte är det, är elva byggda innan De förskolor som inte varit menade till förskoleverksamhet från början har varit lägenheter, villa, församlingshem eller någon annan verksamhet. Det är vanligare att lokalerna inte är anpassade för förskoleverksamhet från början hos privata förskolor än vad det är hos de kommunala. För de kommunala förskolorna är det i de flesta fall kommunen själva som är fastighetsägare. Flera av de privata är ombyggda lokaler från 1800-talet men de kommunala som är äldre än 1980 oftast är byggda på 1970-talet. 6

11 4 Inomhusmiljö Många barn tillbringar en stor del av dagen på förskolan. Inomhusmiljön i förskolan är därför viktig för barnens hälsa och trivsel. I förskolan ställs det högre krav på inomhusmiljön t.ex. luftkvalitén jämfört med andra verksamheter. Anledningen är att det i en förskola oftast är många personer som vistas på en relativt liten yta. Det finns flera olika aspekter som kan påverka inomhusmiljön i en förskola så som ventilation, materialval, byggnadens konstruktion, underhåll och städning, temperatur m.m. Även de personer som vistas i lokalerna påverkar inomhusmiljön. En undermålig inomhusmiljö kan ge upphov till flera olika besvär och negativa hälsoeffekter för de som vistas i lokalerna 2. Några vanliga besvär som personer som vistas i en lokal med dålig inomhusmiljö kan drabbas av är huvudvärk, trötthet, koncentrationssvårigheter torra slemhinnor, torr hud och upprepade luftvägsinfektioner 2. Även om besvären ofta kopplas till problem med fukt- och mögelskador i byggnaden, bristfällig ventilation och kemiska emissioner från bygg- och inredningsmaterial, har man inte lyckats fastslå någon enskild faktor eller ett speciellt ämne som bakomliggande orsak till besvären. 4.1 Temperatur, ventilation och fukt- och mögelskador En ventilation som är anpassad för den verksamhet som bedrivs kan minska risken att personer som vistas i lokalerna upplever besvär. En god ventilation säkerställer att det sker ett utbyte mellan gammal och frisk luft, den hjälper även till att transportera bort fuktig luft från lokalerna och ventilationen kan hjälpa till att reglera temperaturen i lokalerna. 2 Miljöhälsorapport Nås via 7

12 Ett vanligt sätt att kontrollera ventilationen är genom en så kallad obligatorisk ventilationskontroll (OVK). En OVK ska utföras vart tredje år i förskolor och det är fastighetsägaren som ansvarar för att den blir utförd 3. OVK är ett bra verktyg för att kontrollera ventilationen, men en godkänd OVK betyder inte alltid att ventilationen är anpassad för den typ av verksamhet som bedrivs i lokalen. En godkänd OVK säger endast att ventilationen fungerar på det sätt som det var tänkt när den installerades Resultat Majoriteten av alla deltagande förskolor hade vetskap om att det gjordes regelbunden ventilationskontroll, se Tabell 3. På nästan alla privata förskolor hade man tillgång till det senaste OVK-protokollet medan det endast var ca hälften av de kommunala som hade denna information se Bilaga 7. När det gäller information om hur många personer som får vistas i lokalerna med hänsyn till ventilationskapaciteten var det ca hälften av de kommunala och privata som hade tillgång till sådan information, se Tabell 3. I enkäten fick förskolorna svara på frågan om de kunde kontrollera inomhustemperaturen så att den var behaglig under sommartid och vintertid. Det är fler förskolor som svarat att de kan påverka temperaturen på vintern än vad de kan göra på sommaren, se tabell 3. Vissa förskolor har skrivit i kommentarerna att möjligheten finns att påverka temperaturen, men att de inte vet hur systemet fungerar. Tabell 3. kännedom om ventilation och upplevelse kring möjligheten att kontrollera inomhustemperaturen. Antal förskolor Kännedom om regelbunden utförd OVK Tillgång till information om ventilationskapacitet Temperaturen kan kontrolleras så att den är behaglig Ja, sommar Ja, vinter Nej, varken sommar eller vinter Kommunala Privata Samtliga I enkäten efterfrågades också om det funnits fuktskada samt synligt mögel eller mögellukt i förskolans lokaler under de senaste tre månaderna. Vidare fanns en fråga om upplevd dålig luft i några av förskolans lokaler. Fjorton förskolor har angett att de upplevde dålig luft i förskolan, se tabell 4. Det var fyra förskolor totalt som har svarat att de upplevde mer än ett av de listade problemen i Tabell 4. 3 Boverket (2009). Regelsamling för funktionskontroll av ventilationssystem, OVK. 8

13 Tabell 4. Förekomst av fukt- och mögelproblem samt dålig luft Antal förskolor Synlig fuktskada Synligt mögel senaste 3 månaderna Mögellukt senaste 3 månaderna Dålig luft Kommunala Privata Samtliga Kommentar Av de 14 förskolor som svarat att de upplever dålig luft i någon lokal är det åtta stycken som bedriver sin verksamhet i en byggnad som är uppförd innan Bland de som svarat att det finns en synlig vattenskada har några lämnat kommentar om att det är en gammal vattenskada som redan åtgärdats. Detta ger en indikation på att upptäckta brister i lokalerna i flesta fall felanmäls och åtgärdas. För de kommunala förskolorna, där kommunen också fastighetsägare, finns det ett gemensamt felanmälningssystem som de kan använda sig av för eventuella fel i fastigheten. Vid vattenskada är det vanligt att man åtgärdar källan och låter det fuktskadade materialet torka ut. Undersökningar som gjorts har dock visat att det kan innebära problem då uttorkat material kan innehålla upptorkat mögel och sporer från mögel. Rekommendationerna enligt Folkhälsomyndigheten är att allt gammalt fuktskadat material ska bytas ut. Det är inte alltid som man kan se angrepp på skadat material. För att vara säker på skadans omfattning så bör man låta undersöka materialet innan man vidtar en åtgärd så man vet vilken omfattning skadan har. 4.2 Radon Radon är en radioaktiv gas som bildas naturligt genom att uran i berggrunden sönderfaller. Vissa bergarter, som skiffrar och graniter, innehåller mer uran än andra. Den främsta källan till radon i inomhusluften är inträngande markluft. Det kan också komma från byggnadsmaterial, framför allt blåbetong, som avger radon till rumsluften. Radongasen sönderfaller i sin tur till radondöttrar som vid inandning fastnar i våra luftvägar. Vid sönderfallet sänds strålning ut som kan orsaka lungcancer. Det är inte känt hur radonexponering under barndomen påverkar risken att senare i livet utveckla lungcancer, men det är viktigt att sträva efter att den livslånga stråldosen är så låg som möjligt. Enkätsvar från samtliga förskolor angående radon redovisas i Bilaga 7. 9

14 4.2.1 Resultat I enkäten ställdes frågor om det skett någon radonmätning i lokalerna. Endast 15 respektive 9 av de kommunala och privata förskolorna hade kännedom om det hade skett en radonmätning. Förskolorna fick också svara på om de kände till resultatet av radonmätningen. Totalt 14 stycken förskolor, sju av de kommunala och sju, hade kännedom om resultatet av den radonmätning som hade utförts Kommentar I Lerums kommun har det ställts krav på att radonmätningar ska ske på alla förskolor och skolor samt vid anmälan av ny verksamhet. Enligt miljöenhetens register var det ingen av förskolorna som överskred gränsvärdet på 200 Bq. För tillfället pågår det nya radonmätningar på många av de kommunala förskolorna och mätningarna beräknas vara klara hösten Hittills så har resultatet från nio kommunala förskolor färdigställts. En förskola hade förhöjda värden och åtgärder har vidtagits för att få ner radonvärdet. Dock så har ingen uppföljande mätning gjorts, utan den kommer att utföras perioden 2018/2019. Anledningen till att så få av de kommunala förskolorna har kännedom om radonmätningar beror förmodligen på att det är fastighetsägaren som ser till att radonmätningen utförs i förskolelokalerna, medan de privata förskolorna ofta behöver beställa mätningarna själva. Radonmätning bör ske med jämna mellanrum på år för att eventuella förändringar ska upptäckas. Det långa tidsintervallet kan också vara en anledning till att få förskolor hade kännedom om mätning hade utförts eller inte. 4.3 Städning och hygien Städning är viktigt för att upprätthålla en god hygienisk nivå samt för att minska överkänslighets- eller allergiska reaktioner och förhindra smittspridning. Enligt Folkhälsomyndighetens allmänna råd bör lokaler där barn och personal vistas i regel städas dagligen 4. Det är särskilt viktigt att toaletter och skötutrymmen ska upprätthålla tillräcklig god hygienisk standard. Uppgifter om de enskilda förskolornas städrutiner redovisas i Bilaga 7. 4 FoHMFS 2014:19. Allmänna råd om städning i skolor förskolor, fritidshem och fritidsgårdar. Folkhälsomyndigheten

15 4.3.1 Resultat I enkäten ställdes frågor om städfrekvenser i både hygienutrymme och i övriga lokaler där barnen vistas. Alla kommunala förskolor uppgav att alla utrymmen som barnen vistas i, inklusive toaletter städas dagligen. På de privata förskolorna var det tre förskolor som svarade att lokaler där barnen leker varje dag städades varannan dag och det var en som uppgav att toaletterna städades varannan dag Kommentar I de frifältskommentarer som lämnats vid frågan om städning har de flesta kommunala förskolorna angivit att de inte är nöjda med den städning som sker och tycker att den fungerar dåligt. På grund av att städningen inte motsvarade vad kommunen upphandlat har kommunen avslutat avtalet med det städföretaget som tidigare utfört städningen. Ett nytt städföretag tog över i november 2017 och i det avtalet har kommunen också ställt hårdare krav till exempel på minsta tid städningen får ta. Kommunen har alltså ett nytt städföretag och annat avtal än när enkätundersökningen genomfördes. När miljöenheten i Lerums kommun utförde tillsyn på förskolorna under hösten 2017 och våren 2018, har det noterats att många förskolor inte hade tillräckliga rutiner för uppföljning samt klagomålshantering av det upphandlade städet. Det är viktigt att sådana rutiner finns så att förskolan kan säkerställa att det dagliga städet utförs på ett korrekt sätt samt att problem åtgärdas när de uppstår. De förskolor som inte hade daglig städning har efter miljöenhetens tillsyn ändrat sina rutiner och infört daglig städning. 4.4 Allergiförebyggande arbete Många barn har astma, allergi eller andra överkänslighetsproblem 5. Man har beräknat att det i genomsnitt finns tre barn med astma, fyra med allergisk snuva och två med födoämnesöverkänslighet i en grupp med 30 barn. Allergiska barn reagerar inte bara för sådant de är allergiska mot, till exempel pälsdjur, pollen eller kvalster, utan har också en allmänt ökad känslighet i sina slemhinnor och luftrör. Uppgifter om de enskilda förskolornas förbättringsarbeten redovisas i Tabell 8 och Bilaga 7. 5 Socialstyrelsen Allergi i skola och förskola. 11

16 4.4.1 Resultat Av de förskolor som besvarade enkäten har allergiförebyggande förbättringsarbete utförts på elva förskolor de senaste 24 månaderna, sex kommunala respektive fem privata förskolor, se Tabell Kommentar Det är ganska få förskolor som svarat att de har arbetat med allergiförebyggande åtgärder under de 24 senaste månaderna. Det kan bero på att många av förskolorna inte har barn som kräver speciella allergiåtgärder, och då kan det vara tillräckligt att arbeta med hygien, städning, materialval med mera. De kan också bero på att de inte har tillräcklig kunskap om allergi eller att de inte prioriterar det. 4.5 Buller inomhus I förskolor är det mycket vanligt att alltför höga och i vissa fall potentiellt hörselskadande ljudnivåer förekommer dagligen 6. Därför frågades om förskolan har arbetat med bullerförebyggande projekt eller gjort andra åtgärder för att minska ljudnivåerna i förskolans lokaler och vad som i så fall hade gjorts. Uppgifter om de enskilda förskolornas förbättringsarbeten redovisas i Tabell 8 och i Bilaga Resultat Var tredje förskola svarade att de hade arbetat med att minska bullernivåerna inomhus under senaste året. Detta stärker bilden av att ljudmiljön är ett problem i förskolan Kommentar Många förskolor har kommenterat att den främsta källan till buller inomhus är barnen själva. De vanligaste åtgärderna är att dela upp barnen i mindre grupper och att sätta upp ljuddämpande material i form av ljudabsorbenter, mattor, textilier och skärmar. Under 2017 utförde miljöenheten i Lerum tillsyn på alla förskolor, fokus i tillsynen låg på smittskydd och hygien. Under inspektionerna så noterade miljöenheten att vissa förskolor hade satt upp egna bullerabsorbenter. Förskolorna tillfrågades om dessa rengjordes på något vis. Det var då många förskolor som berättade att detta inte var något som de hade tänkt på. En annan källa till buller som några förskolor kommenterade var fasta installationer så som diskmaskin, ventilation med mera. Vid miljöenhetens av förskolorna under hösten 2017 och våren 2018 upptäcktes ljudnivåer från fasta installationer, som ligger över Folkhälsomyndigheternas riktvärden på tre förskolor. På de förskolorna har fastighetsägaren fått vidta åtgärder. Miljöenheten har tidigare erfarenheter av att äldre paviljonger ofta har haft höga ljudnivåer från installationer inomhus. 6 Arbets- och miljömedicin. Barns miljö och hälsa i Västra Götaland Nås via 12

17 5 Utomhusmiljön Barn och unga tar plats. Varje dag går runt en halv miljon barn till förskolan. De behöver utrymme att pröva sina kroppar, sitt mod och sociala förmågor. Barn och unga söker sig till utemiljöer som erbjuder fysiska utmaningar och som väcker deras engagemang och nyfikenhet. Forskning visar att tillgång till ändamålsenliga förskolegårdar spelar en viktig roll för barns och ungas bildning och i deras sociala och fysiska utveckling. Trots den ökade kunskapen är det inte längre självklart för barn och unga att ha tillgång till en barnvänlig och stimulerande utemiljö. Ändrade regelverk och nya förutsättningar inom skolans värld samt ökad konkurrens om mark gör att allt fler barn saknar tillgång till en egen gård och istället hänvisas till närliggande parker och grönområden. I plan- och bygglagen 7 ställs krav på att det vid anordnande av tomter ska finnas tillgång till tillräckligt stor friyta lämplig för lek och utevistelse vid bland annat skolor och förskolor. Boverkets allmänna råd 8 om friyta för lek och utevistelse lyfter fram 7 Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap Boverkets allmänna råd (2015:1) om friyta för lek och utevistelse vid fritidshem, förskolor, skolor eller liknande verksamhet 13

18 vilka kvaliteter som bör känneteckna barns och ungas utemiljö vid skola, förskola och fritidshem samt var friytan bör vara placerad i relation till verksamheten. 5.1 Buller Barn tillbringar stor del av sin tid i skolan. Buller kan upplevas störande och påverkar hälsan. Buller kan påverka barns inlärningsförmåga och minne. Barn är känsliga för buller eftersom de hela tiden utökar sin språkliga förståelse och sitt ordförråd. Ju mindre utvecklad och automatisk förståelse av tal en person har, desto svårare har han eller hon att fylla i de delar av talet som maskeras av buller. Detsamma gäller de personer som har ett annat modersmål än det som de lyssnar på. 9 I Bilaga 5 visas bullernivåer från trafik på alla förskolegårdar. Resultatet är taget ifrån Lerum kommuns bullerkartläggning som gjordes 2003 för de delar av kommunen som berörs av E20 och Västra Stambanan samt 2008 för delar av kommunen som ligger längs väg 190. En fråga om störande buller utomhus fanns också i enkäten Resultat I september 2017 kom Naturvårdverket ut med en ny vägledning 10. På 13 förskolor i kommunen klaras inte Naturvårdsverkets riktvärde för befintliga förskolegårdar som är ekvivalentvärde 55 db Kommentar Även om det är 13 förskolor där riktvärdena för buller överskrids är det bara på en förskolegård som personalen tycker att det är svårt att tala med barnen i normal samtalston. På den förskolegården klaras värdena för befintlig förskolegård men gården ligger ca 230 m från järnvägen och de kan störas av de tillfälligt höga ljudnivåerna när ett tåg passerar. 5.2 Gården och närmiljön Utomhusmiljön vid förskolan ska vara trygg och lättillgänglig för barnen, men samtidigt tillräckligt stimulerande och inspirerande för att locka till lek och aktivitet. Träd och buskar ger möjlighet till naturlig lek och aktivitet och ger dessutom skugga sommartid. Barn som har förskolegårdar som är spännande, med klätterträd, buskage och nivåskillnader är mer utomhus under höst, vinter och vår även vid dåligt väder jämfört med barn på förskolor med en enformig gård. I enkäten fick förskolorna svara på hur de upplevde trafiken vid förskolan samt om de kunde föra samtal på gården utan att bli störda av trafiken. Förskolorna fick också kryssa i ett antal adjektiv med såväl positiv som negativ laddning för att karakterisera 9 Buller, Höga ljudnivåer och buller inomhus, Socialstyrelsen Riktvärden för buller på skolgårdar från väg- och spårtrafik, Naturvårdsverket

19 förskolegården. I tidigare studier har dessa ord visats ha god samvariation med objektivt bedömda kvaliteter, så kallat lekvärde 11. Uppgifter om de enskilda förskolornas utemiljöer redovisas i Bilaga 4. Uppgifter om de enskilda förskolornas buller på förskolegården redovisas i Bilaga Resultat Alla utom två förskolor svarade att de har tillgång till en egen gård som inte delades med andra brukare. I de flesta fall svarade också förskolorna att de har direkt utgång till den egna gården. Av de sex förskolor som har svarat att de inte har direkt utgång så är det endast en som inte var byggd som en förskola och denna är byggd innan De allra flesta förskolorna i kommunen är lokaliserade så att det inte finns intensiv biltrafik i den omedelbara närheten. tjugonio av alla förskolor har svarat att det uppskattningsvis passerar 0 1 fordon per minut på den största gatan inom 50 meters avstånd. Endast en förskola svarade att de inte kunde föra samtal utan att bli störda av trafikbuller. I Figur 1 redovisas hur mönstret av valda adjektiv ser ut i kommunen. Majoriteten av alla förskolor har valt att kryssa i ordet barnvänlig, som fanns med som ett alternativ bland de adjektiv som förskolorna kunde använda sig av för att beskriva deras utegård se Bilaga 4. Ordet barnvänlig kan tolkas på lite olika sätt. Dels kan det betyda att det är en trygg gård. Det kan också betyda att det är gård som stimulerar barnen till fysisk aktivitet. Förutom ordet barnvänlig så var de tre positivt laddade adjektiven som flest förskolor hade kryssat i kuperad, varierad och rymlig. Det går inte att se någon större skillnad i valda adjektiv mellan de förskolor som klarar riktvärdena gällande buller på utegård och de som inte gör det, förutom för ordet rolig. Två tredjedelar av de förskolor som klarar riktvärdena har kryssat i ordet rolig medan endast en tredjedel av de som inte klarar riktvärdena har gjort samma sak. Tabell 5. Gården och utemiljön Antal förskolor Träd och buskar att klättra i Karakteriserande adjektiv som beskriver förskolans utemiljö Fler positiva än negativa adjektiv Ordet barnvänlig är valt. Kommunala Privata SAMTLIGA Arbets-och miljömedicin Syd. Rapport 8:2012 och Rapport 2:2016. Nås via 15

20 Figur 1. Karakterisering av förskolornas utemiljöer Figur 1. Karakterisering av förskolornas utemiljöer. Antalet valda adjektiv i förskolorna i kommunen redovisas enligt en rangordnad skala baserat på hur de specifika adjektiven samvarierar med förskolegårdars objektivt bedömda lekvärde 12. (data från 104 förskolor i Malmö,) Kommentar Av de 15 förskolor som inte hade valt ordet barnvänlig var det endast två som drevs i privat regi. Nästan en tredjedel av alla förskolor har kryssat i att de upplever gården som rofylld. Det gäller även för de förskolor som inte klarar Naturvårdverkets riktlinjer gällande buller på utegårdar. När det gäller ordet rolig så har vi inte kunnat se någon speciell faktor som skillnaden kan bero på. Det var endast tre förskolor som har en övervikt av negativt laddade adjektiv och dessa förskolor drivs i kommunal regi. Alla dessa hade valt orden liten och torftig när de beskrev sin utegård. De har också alla svarat att det inte finns några träd eller buskar som barnen kan klättra i. Det negativt laddade adjektiv som flest förskolor (13 stycken) hade kryssat i var att gården upplevs som sliten. Av dessa 13 är det endast en förskola som drivs i privat regi. Det är svårt att säga vad det är man upplever som eventuellt negativt när man inte valt att tolka gården som barnvänlig, men pga. antalet utegårdar vore detta intressant att titta närmare på. 5.3 Den dagliga utevistelsen Det finns inga riktlinjer för hur mycket förskolebarnen på en förskola bör vara ute dagligen. Att vistas ute i en stimulerande miljö främjar barnens fysiska aktivitet, vilket i sin tur är viktig för deras välmående och utveckling. Risken att drabbas av infektioner 12 Arbets- och miljömedicin Syd. Rapport nr 2/2016. Nås via ammlund.se 16

21 minskar också hos barn som vistas mycket ute eftersom smittspridningen försvåras när det blir större avstånd mellan barnen 13. Detta gäller både när barnen är aktiva och när de sover utomhus. Uppgifter om de enskilda förskolornas utevistelse redovisas i Bilaga Resultat Den tid då barnen är utomhus och leker illustreras i Figur 2. Enligt de svarsalternativ som förskolorna har kryssat för går det att räkna ut att den tid som barnen är ute och leker sänks i genomsnitt med en timma om dagen när det är sämre väder ute. Från förskolornas svar kan man också se att de äldre barnen är ute och leker mer än de yngsta barnen. Det frågades också om barnen sov utomhus eller inomhus. Vanligast är att barnen sover inomhus. Elva förskolor svarade att barnen alltid sover ute oberoende av årstid Kommentar Även om vissa förskolor svarade att barnen alltid sov ute så skrev flera förskolor i kommentarsfältet att det är föräldrarna som bestämmer om barnen ska sova ute eller inne, och om barnen skulle sova ute behövde föräldrarna ordna med egen vagn. På de flesta förskolor spenderar barnen en ganska stor tid utomhus, tre till fyra timmar vid vackert väder och i snitt en timma kortare vid dåligt väder. Vilket visar att en god utemiljö är lika viktig som innemiljön. 13 Socialstyrelsen Smitta i förskolan en kunskaps översikt 17

22 Figur 2. Vistelsetid utomhus för lek. Siffrorna i pajbitarna anger antalet förskolor. 5.4 Sol och skugga på förskolegården Solljusets UV-strålning bedöms orsaka % av all hudcancer. Barn är särskilt känsliga för alltför stark UV-strålning. Samtidigt är solljus en viktig källa till D- vitaminbildning. Förskolegården bör erbjuda barnen tillgång till både skugga och sol. Det gäller även om förskolan är placerad i temporära lokaler under den soliga perioden på året. Uppgifter om de enskilda förskolornas lekytor med skugga redovisas i Bilaga 4. 18

23 5.4.1 Resultat Ingen av förskolorna har svarat att de helt saknar en lekyta i skugga. Lite mer än hälften av förskolorna hade tillgång till flera lekytor i skugga (15 kommunala och 12 privata). Fyra förskolor svarade att de inte fanns någon vegetation som ger skugga. De flesta av förskolorna har svarat att det är en kombination av fasta och/eller lösa solskydd samt vegetation som ger skugga på gården, se tabell 6. Tabell 6. Tillgång till skuggade platser på utegården och typ av solskydd Antal förskolor Tillgång till skugga på gården Typ av solskydd Flera lekytor inkl. sandlåda i skugga Någon lekyta i skugga Ingen lekyta i skugga Enbart träd och buskar Träd och buskar samt fasta solskydd Träd och buskar samt lösa solskydd Kommunala Privata Samtliga Kommentar Vad gäller solskydd så är det svårt att säga vilken typ av solskydd som är enskilt bäst. Studier har dock visat att barn med tillgång till mycket vegetation (träd, buskar) på stora kuperade ytor har en ökad fysisk aktivitet samt en minskad exponering av UVstrålning 14. Vegetation ger skydd för solstrålning även från sidorna, men vid nyplantering av träd och buskar ska man vara medveten om att det tar tid för dem att växa upp, och annat solskydd behövs som komplement. Lösa solskydd så som segel, parasoll eller tält kan lätt anpassas till den plats där barnen är för stunden men täcker Centrum för folkhälsa, Avdelningen för folkhälsoarbete. Rapport 2005:3. Nås via:

24 ingen större yta. Användandet av lösa solskydd leder också till mer jobb för de anställda, då de behöver flytta solskydden fram och tillbaka. Beroende på de lösa solskyddens utformning kan detta merjobbet för personalen också leda till tunga lyft eller andra obekväma arbetsuppgifter. Fasta solskydd som till exempel skärmtak och pergola kan täcka ett större område och ge skydd åt fler barn men skuggning över till exempel sandlådan är då beroende av hur solen rör sig. En kombination av solskydd är därför att föredra. Att fler privata förskolor har tillgång till flera skuggade lekytor kan bero på att de ofta är placerade i äldre bostäder med uppväxta gårdar. 5.5 Grönområden utanför den egna gården som regelbundet utnyttjas Förskolebarnens utomhusmiljö innefattar inte bara själva förskolegården och dess närområde utan också andra grönområden som barnen regelbundet besöker. Även om den egna gården är den viktigaste platsen utomhus för förskolebarnen behöver både mindre och större barn också andra miljöer för lek och upptäckter. Skog och andra naturmiljöer ger barn olika sinnesintryck, och stimulerar till lärande och utforskande. Det är därför viktigt vid planering av nya förskolor och bostadsområden att man inte bara beaktar förskolan och dess närmaste omgivning, utan också värnar naturmiljöer i omgivningen som ger barnen möjlighet till utelek och naturupplevelser. Uppgifter om de enskilda förskolornas besök till områden utanför gården redovisas i Bilaga 4. I enkäten efterfrågades vilket grönområde utanför själva förskolan som barnen regelbundet besökte. De olika förskolornas viktigaste grönområden visas på kartor i Bilaga Resultat Mer än hälften av de deltagande kommunala förskolorna och nästan alla privata förskolor gick till grönområden utanför den egna gården minst en gång i veckan med de äldre barnen, se tabell 7. När det gäller de yngre barnen var det lite större spridning bland svaren, men även här svarade lite mer än hälften av de kommunala förskolorna att man gick till ett grönområde minst en gång i veckan. En tredjedel av de privata svarade samma sak. Avståndet till grönområdena skilde sig åt, en förskola svarade att de som längst behövde gå 500 meter och två förskolor berättade att de gick 1500 meter till de grönområde som de oftast besökte. 20

25 Tabell 7. Barnens besök av grönområden utanför den egna gården. Antal förskolor Förskolor Barnens besök av grönområden utanför den egna gården Varje vecka eller mer (äldre barn) Varje vecka eller mer (yngre barn) en gång i månaden eller mer sällan (äldre barn) en gång i månaden eller mer sällan (yngre barn). Kommunala Privata samtliga Kommentar Nästan alla förskolor har nämnt i kommentarerna att de går till ett närliggande skogsområde, park eller lekplats. Det visar att det viktigt för förskolorna att ha områden i närheten som de kan använda i sin verksamhet. 21

26 6 Egenkontroll, rutiner och förbättringsarbete I miljöbalkens 26:e kapitel finns det krav om verksamheters egenkontroll och detta gäller alla verksamheter som kan medföra olägenheter för människors hälsa eller påverka miljön. Förskoleverksamhet är en anmälningspliktig verksamhet och behöver därför ha en dokumenterad egenkontroll. I förskolans egenkontroll ska det bland annat finnas en fastställd och dokumenterad fördelning av det organisatoriska ansvaret. Även om förskolechefen eller likvärdig person är ytterst ansvarig så kan delar av ansvaret vara delegerat till någon annan. Det kan till exempel innebära fördelning av städansvar mellan lokalvårdare och pedagogisk personal eller att ansvaret för drift och underhåll fördelas mellan förskolan och fastighetsägaren. Det ska också finnas rutiner för hur förskolan arbetar med att förebygga olägenhet för människors hälsa och miljö, så som en rutin för smittskydd och klagomålshantering. Det behövs även rutiner för kontinuerligt underhåll av byggnader, ventilationssystem och inredning. Det är kommunens miljönämnd eller motsvarande som ansvarar för tillsynen av förskolornas egenkontroll och som ska kontrollera att lagstiftningen i miljöbalken följs. Ett bra sett att kontrollera verksamhetens egenkontroll är att kontrollera om vidtagna åtgärder finns dokumenterade. Om miljöenheten finner brister i verksamhetens egenkontroll eller inom något annat område kan de ställa krav på att bristerna ska åtgärdas. 22

27 6.1.1 Resultat Tabell 8. Egenkontroll, rutiner och systematiskt förbättringsarbete. Se mer under avsnitt 4 Iinomhusmiljön) Kännedom Årlig Tillgång till Antal om resultat besiktning information om Systematiskt förbättringsarbete förskolor av radonmätning lekredskap av ventilationskapacitet Giftfri Allergi Buller Hygien Annat miljö Kommunala Privata Samtliga Kommentarer Miljöenhetens inspektioner på förskolorna hösten 2017 och våren 2018 visar att det finns brister i nästan alla förskolors egenkontroll enligt miljöbalken. Det är få som dokumenterar genomförda åtgärder och det är inte alltid klart vem som är ansvarig för åtgärder och vilka rutiner som gäller och hur det ska dokumenteras. Vid tillsyn och andra ärenden har det uppmärksammats att olika instanser brister i kommunikationen mellan varandra inom kommunen och att saker då kan falla mellan stolarna. I egenkontrollen är det viktigt att det finns en tydlig ansvarsfördelning. En bristande ansvarsfördelnig kan vara en av anledningarna till att så få kommunala förskolor känner till resultatet av OVK-undersökningarna, eller hur många personer som ventilationen i ett visst rum är dimensionerat för, kan vara att det är fastighetsägaren som har ansvar för att OVK utförs, se Tabell 3. Kännedom om OVK-resultaten och ventilationskapaciteten är bra verktyg som förskolorna kan använda när de planerar hur lokalerna används i sin verksamhet. Det är därför viktigt att förskolorna känner till dem. 23

28 7 Beskrivning av bilagor I bilagorna redovisas detaljerat resultatet från alla de deltagande förskolorna. Vid detaljgenomgång av svar från den enskilda förskolan måste man ha i minnet att enkätfrågor kan tolkas olika av olika personer, och enstaka svar kan av misstag ha blivit felaktigt ifyllda eller överhoppade. Man kan alltså inte omedelbart bedöma den enskilda förskolans fysiska miljö som vare sig bra eller dålig enbart utifrån de avgivna enkätsvaren. För detta behövs en närmare granskning av den verkliga situationen. I bilagorna återfinns vissa svar och resultat i avvikande färg. Detta är svar som tolkats som anmärkningsvärda och/eller negativa och som kan vara av värde att återkomma till. Bilaga 1. Inviterade och deltagande förskolor I bilagan anges alla kommunala och privata förskolor i kommunerna, och vilka förskolor som deltagit i enkäten. Bilaga 2. Barn och byggnader Barnantal och åldersfördelning i de deltagande förskolorna. Byggnadstyp, byggår och om lokalen byggts som förskola. Bilaga 3. Inomhusmiljö Förekomst av fukt- och mögelproblem och upplevd dålig luft. Bilaga 4. Utomhusmiljö Egen gård, tillgång till skugga, träd och buskar att klättra i, omdöme om gården, vistelsetid utomhus, närliggande parker och grönområden samt trafik i närområdet. Bilaga 5. Närliggande grönområden Kartbilder som visar vilka grönområden som förskolorna ofta använder Bilaga 6. Buller på förskolegårdar Bilder som visar bullernivåerna från trafik på förskolegårdar. Bilaga 7. Egenkontroll, rutiner och systematiskt förbättringsarbete Ventilationskontroll, radonmätning, temperaturreglering, städning och förbättringsarbete. Bilaga 8. Hela webb-enkäten 24