KALLELSE Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum

Transkript

1 KALLELSE Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum KOMMUNFULLMÄKTIGE Datum: Tid: 18:00 - Plats: Kulturhuset Fregatten Stenungesalen Beslutande Ersättare Moderaterna 1. Sofia Westergren 1. Roger Broqvist 2. Kent Sylvan - oberoende 2. Eva Fredriksson 3. Gunnar Lidén 3. Peter Öberg 4. Karin Sylvan - oberoende 4. Michael Ernfors 5. Christina Engström - oberoende 5. Mats Gjertz 6. Rune Järpsten - oberoende 6. Fata Zavicic 7. Helena Järpsten - oberoende 8. Linda Ekdahl - oberoende 9. Maria Renfors 10. Ola Engström - oberoende 11. Eva Öhlin - oberoende 12. Maggie Robertsson Centerpartiet 1. Linda-Maria Hermansson 1. Tomas Olsson 2. Thomas Danielsson 2. Robert Ottosson Liberalerna 1. Erik Söderberg 1. Christian Andersson 2. Lisbeth Svensson 2. Göder Bergermo 3. Jan Glimstedt Kristdemokraterna 1. Lena Hedlund 1. Jakob Hallman 2. Marie-Louise Ericsson 2. Gunnar Pettersson - oberoende Arbetarepartiet Socialdemokraterna 1. Janette Olsson 1. Christer Svensson 2. Bo Pettersson 2. Gunnel Lundgren 3. Olof Lundberg 3. Himan Mojtahedi 4. Carola Granell 4. Sanida Okanovic 5. Lars-Ebbe Pettersson 5. Berith Svensson 6. Carin Oleryd 6. Claes Olsson 7. Roger Andersson 7. Malin Rosén 8. Liz Noréen 9. Jan Rohlén - oberoende 10. Katja Nikula 11. Doa Al Saif 12. Pia Andell 13. Morgan Andersson Vänsterpartiet 1. Birgit Lövkvist 1. Emma Ramhult 2. Jan Alexandersson 2. Annika Åberg Darell Miljöpartiet de gröna 1. Jimmy Löfgren 1. Mats Thuresson 2. Martin Martinsson - oberoende 2. Michael Rudvall 3. Ann-Marie Andersson Farkas Sverigedemokraterna 1. Otto Ericsson 1. Kunde ej utses 2. Håkan Larsson Linda Hansson Övriga närvarande Kommunkansliet fredagen den 2 februari 2018 Jan Glimstedt (L) ordförande Mia Skytt sekreterare 1

2 KALLELSE Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Val av justeringspersoner 2. Fastställande av föredragningslistan 3. Diarienummer 0026/18 Allmänhetens frågestund 4. Diarienummer 0109/18 Verksamhetsberättelse beredningar Diarienummer 0659/17 Avyttring av Röda huset 6. Diarienummer 0155/14 Markanvisning på CW Borgs väg 7. Diarienummer 0376/17 Utredning montera solceller på kommunens fastigheter 8. Diarienummer 0497/16 Återrapportering av uppdrag budget 2016, Utredning hur funktion Fastighet arbetar med LCA livscykelanalys vid nybyggnation 9. Diarienummer 0298/17 ÅVC - lokalisering 10. Diarienummer 0799/17 Återkoppling av uppdrag i budget 2018, Jämförelse av kommunens sjukskrivningstal samt föreslagna åtgärder 2

3 KALLELSE Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Diarienummer 0764/16 Beredningsuppdrag - fältarbete - beredningen barn och ungdom 12. Diarienummer 0001/18 Förordnande av vigselförrättare Diarienummer 0077/18 Revisionsrapport angående granskning av delegationsbeslut 14. Diarienummer 0002/18 Begäran om entledigande från uppdraget som ersättare i fullmäktige - Roger Broqvist (M) 15. Diarienummer 0089/18 Demokratiberedningens förslag till politisk organisation

4 4 Verksamhetsberättelse 2017 Vuxen- och äldreberedningens verksamhetsberättelse för 2017 Beredningens ledamöter Marie-Louise Ericsson (KD) ordf Himan Mojtahedi (S) vice ordf Ritva Stubelius (S) Bertil Ohlsson (S) Robert Ottosson (C) Jan Ramberg (L) Ola Engström (oberoende) Jimmy Lövgren (MP) Håkan Larsson (SD) Camilla Brocker (M) f o m sept-17 Birgit Lövkvist (V) f o m sept-17 Antal sammankomster Beredningen har haft 11 genomförda möten Slutförda uppdrag Utvärdering och revidering av mål och vision för turism Turismvisionen 2017 Oavslutade uppdrag Revidering av den Kulturpolitiska Kulturplanen *Beredningen har inte haft några utbildninginsatser/kompetensutveckling under året. Vuxen- och Äldreberedningen Ordf Marie-Louise Ericsson (KD) 4

5 Barn och Ungdomsberedningens Verksamhetsberättelse 2017 Beredningen har under året haft 15 möten och ett utbildningstillfälle med en föreläsning på Fregatten Man blir som man umgås om ökad kunskap och förståelse för hur media, skärmar och spel påverkar våra relationer, beteenden och identiteter. Beredningen fick i uppdrag av KF december 2016 att utreda olika frågeställningar kring beredningsuppdraget Kartläggning av fältarbetare i Stenungsunds kommun där beredningen haft åtta möten för ändamålet. De inbjudna tjänstemännen har varit bl.a verksamhetschef för Individ och familjeomsorg Catarina Jutendahl som berättat hur det kan se ut i andra kommuner med fältarbetare, samt kommunpolis Carl Besslinger, Kjell Olsson chef för lokalpolisen i Fyrbodal,, Pia Sohlefors verksamhetschef Kultur och Fritid som berättade om SSPF (skola, socialtjänst, polis, fritid). I juni begärde beredningen anstånd med slutredovisningen av beredningsuppdraget Kartlägga behov av fältarbetare i Stenungsunds kommun till KF Slutredovisning av uppdraget lämnades in i juli, där beredningen önskade fyra fältarbetare under en prövotid på tre år som sedan skulle utvärderas inför en eventuell permanentning. Sektor socialtjänst ansåg att det skulle innebära stora förändringar i organisationen, samt påverka ekonomin avsevärt. Återremiss begärdes på KS till Bildnings och Sociala utskottet, som sedan beslutade att införandet av fältarbetare inte kan införas inom ram, men bör ses över om ekonomiska medel kan tillsättas i begränsad satsning med start sommaren 2018, och att inför budgetarbetet 2019 beaktas detta ytterligare. Januari 2017 antog KF Barn och Ungdomsberedningen uppdraget med en Utbildningsplan, men då beredningen redan låg efter i tidsramen med föregående beredningsuppdrag startades inte denna förrän i maj med en presentation av sektorchef Pia Alhäll om hur vår organisation ser ut, samt 2017 års inriktningsmål, hur det ser ut i Stenungsunds kommun idag, fakta mm. Slutredovisning av beredningsuppdraget Utbildningsplan var tänkt till december 2017, men beredningen ansökte om anstånd även här till juni Sju möten är hitintills avsatta för beredningsuppdraget Utbildningsplan. Verksamhetschef Helene Peterson var inbjuden och vi frågade om Gymnasieplanen, och hennes svar var att den inte används, utan de arbetar efter styrdokumenten och dess inriktningsmål. I Barn och Ungdomsberedningens uppdrag ingår att revidera Gymnasieplanen vart tredje år och där vi i beredningen har beslutat att någon revidering av Gymnasieplanen är inte aktuell då det är att slösa tid på något som inte används. Följande ledamöter har ingått under året: Anneli Holmén (MP), Emma Ramhult (V), Fabian Gustafsson (S), Ingela Ström (C), Kenny Bergander (L), Gunnar Pettersson (KD), John Hansson (SD), Liz Noréen (S), Sofie Folkesson (M) avgick som beredningsledare i maj, Peter Öberg (M) tillträdde i juni, samt Liz Noréen (S) tillsattes på rollen som beredningsledare juni. 5

6 Liz Noréen Beredningsledare 6

7 7

8 8

9 Den tillfälliga beredningen gällande Upphandlings och inköpspolicy Beredningen tillsattes den 18/9-17 av kommunfullmäktige med följande ledamöter: Lars-Ebbe Pettersson (S), beredningsledare, Mats Gjertz (M), Lennart Svensson (L), Mats Thuresson (MP), Rune Järpsten (Oberoende), Thomas Olsson (C), Otto Ericsson (SD), Conny Nilsson (V) samt Nedzad Deumic (KD) Möten: Beredningens första möte ägde rum den 2/10-17 och totalt har vi haft sex möten Underlag: KF Upphandlings och inköpspolicy (gällande) KS Gällande riktlinje och rutin KS förslag till nya riktlinjer till policy för upphandling och inköp Motsvarande dokument från Tjörns Kommun och Västerås Stad mfl Nationella Upphandlingsstrategin och Upphandlingsmyndigheten Under arbetet har framförallt Upphandlingschef Ida Sundvakt varit ett betydande stöd och bollplank. Förslag från Beredningen: Vi överlämnar förslag på följande dokument: Policy för upphandling och inköp, Riktlinjer för upphandling och inköp i Stenungsund samt Bilaga till Riktlinje upphandling och inköp Beredningen är helt enig till dessa förslag och lämnar över dessa till Kommumstyrelsen för vidare behandling och för slutlig beslut av Kommunfullmäktige Uppföljning av policyn skall ske efter varje mandatperiod. Beredningen för Upphandlings och Inköpspolicy Lars-Ebbe Pettersson 9

10 Utdrag ur PROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Diarienummer 0659/17 Avyttring av Röda huset Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar uppdra förvaltningen att avyttra Röda huset samt att kommunfullmäktige informeras om beslutet. Sammanfattning av ärendet I samband med den ökande tillströmningen av nyanlända 2015 beslutade Kommunstyrelsen att Röda huset skulle flyttas till Kvarnängen för att bli tillfälliga bostäder. Situationen har förändrats och förvaltningen ser nu inget behov av att använda Röda huset. Förvaltningen föreslår därför att Röda huset avyttras. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Yrkande på sammanträdet Bo Pettersson (S): Yrkar på tillägg om att kommunfullmäktige informeras om beslutet. Beslutsgång Ordförande finner att en enig kommunstyrelse bifaller Bo Petterssons (S) tilläggsyrkande. Vidare Kommunfullmäktige Vid protokollet Richard Brown Justeringsdatum Ordförande Bo Pettersson (S) Justerare Lena Hedlund (KD) 10

11 Tjänsteskrivelse Dnr 0659/17 Erica Bjärsved Till Kommunfullmäktige Avyttring av Röda huset Förslag till beslut Personal- och ekonomiutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att uppdra till förvaltningen att avyttra Röda huset. Sammanfattning av ärendet I samband med den ökande tillströmningen av nyanlända 2015 beslutade Kommunstyrelsen att Röda huset skulle flyttas till Kvarnängen för att bli tillfälliga bostäder. Situationen har förändrats och förvaltningen ser nu inget behov av att använda Röda huset. Förvaltningen föreslår därför att Röda huset avyttras. Beskrivning av ärendet I samband med den ökande tillströmningen av nyanlända 2015 beslutade Kommunstyrelsen (0556/15) att Röda huset skulle flyttas till Kvarnängen för att bli tillfälliga bostäder. Situationen har förändrats och förvaltningen ser nu inte ett behov av att använda Röda huset. Det har tidigare varit på förslag att flytta Röda huset till en annan plats och bedriva kommunal verksamhet däri. Förvaltningen ser dock inte att det finns något behov av Röda huset för någon annan verksamhet i kommunen. Förvaltningen föreslår därför att Röda huset avyttras. Beslutets konsekvenser för barn Beslutet bedöms inte få några konsekvenser för barn. Ekonomiska konsekvenser och finansiering Restvärdet på Röda huset uppgår till 1,3 Mkr, vilket medför en årlig kostnad på 281 tkr för ränta och avskrivning. Utöver detta tillkommer kostnader för värme, försäkring mm på 110 tkr. Vid en försäljning av Röda huset uppstår en kostnad för nedskrivning på ca 1,3 Mkr år 1, vilken ska räknas av mot försäljningssumman. Därefter finns det inte längre några årliga kostnader för Röda huset, vilket innebär en årlig besparing på nästan 400 tkr. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor stödfunktioner Anette Oscarsson Sektorchef stödfunktioner Erica Bjärsved Ekonomichef 11

12 Utdrag ur PROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Diarienummer 0155/14 Markanvisning på CW Borgs väg Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna Markanvisningsavtal för CW-Borgs väg mellan kommunen och Riksbyggen ekonomisk förening org. nr undertecknat av Riksbyggen ekonomisk förening Sammanfattning av ärendet En markanvisningsutlysning av CW Borgs väg/snippen ägde rum mellan och Kommunfullmäktige har beslutat att samtliga kvarter av CW Borgs väg/snippen tilldelas Riksbyggen. Detta markanvisningsavtal bekräftar marktilldelningen och kommande process bestående i att exploatören och kommunen tillsammans ska verka för att det tilldelade området planläggs för ny bebyggelse med bostäder, varav 60 trygghetsboenden i form av kooperativa hyresrätter och lokaler såsom kontor, butiker mm. Kooperativa hyresrätter för trygghetsbostäder ska byggas. En kooperativ hyresförening ska bildas, det beräknas ske under Vid bildandet av föreningen har kommunfullmäktige att ta ställning till bildande av styrelse, kommunalt borgensåtagande och kommunal hyresgaranti. Ett marköverlåtelseavtal som slutligt reglerar samtliga frågor gällande försäljning av marken ska tas fram och godkännas av kommunfullmäktige innan detaljplanen antas av kommunfullmäktige. Försäljningspriset beror på antagen detaljplans tillåtna BTA, bruttoarea. Försäljningspriset beräknas till kr enligt exploatörens inlämnade förslag. Det ser i dagsläget svårt ut att få till en så pass hög exploateringsgrad. Svårigheter som ses är anpassning till det kulturminnesskyddade Kyrkberget, en eventuell breddning av Göteborgsvägen samt skydd mot buller och risker på grund av farligt gods på järnvägen. Det av exploatören inlämnade förslaget bygger på att ny lokalgata mellan CW Borgs väg och Strandvägen planeras på privatägd mark, det finns ännu inga avtal eller överenskommelser om detta. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Bilaga 1, Markanvisningsavtal för CW Borgs väg Tillägg till tjänsteskrivelse Vidare Kommunfullmäktige Protokollet ska skickas till rasmus.edlund@riksbyggen.se 12

13 Utdrag ur PROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Vid protokollet Richard Brown Justeringsdatum Ordförande Bo Pettersson (S) Justerare Lena Hedlund (KD) 13

14 Tjänsteskrivelse Dnr 0155/14 Veronica Götzinger Till Kommunfullmäktige Markanvisningsavtal CW-Borgs väg Förslag till beslut Samhällsbyggnadsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att godkänna Markanvisningsavtal för CW-Borgs väg mellan kommunen och Riksbyggen ekonomisk förening org. nr undertecknat av Riksbyggen ekonomisk förening Sammanfattning av ärendet En markanvisningsutlysning av CW Borgs väg/snippen ägde rum mellan och Kommunfullmäktige har beslutat att samtliga kvarter av CW Borgs väg/snippen tilldelas Riksbyggen. Detta markanvisningsavtal bekräftar marktilldelningen och kommande process bestående i att exploatören och kommunen tillsammans ska verka för att det tilldelade området planläggs för ny bebyggelse med bostäder, varav 60 trygghetsboenden i form av kooperativa hyresrätter och lokaler såsom kontor, butiker mm. Kooperativa hyresrätter för trygghetsbostäder ska byggas. En kooperativ hyresförening ska bildas, det beräknas ske under Vid bildandet av föreningen har kommunfullmäktige att ta ställning till bildande av styrelse, kommunalt borgensåtagande och kommunal hyresgaranti. Ett marköverlåtelseavtal som slutligt reglerar samtliga frågor gällande försäljning av marken ska tas fram och godkännas av kommunfullmäktige innan detaljplanen antas av kommunfullmäktige. Försäljningspriset beror på antagen detaljplans tillåtna BTA, bruttoarea. Försäljningspriset beräknas till kr enligt exploatörens inlämnade förslag. Det ser i dagsläget svårt ut att få till en så pass hög exploateringsgrad. Svårigheter som ses är anpassning till det kulturminnesskyddade Kyrkberget, en eventuell breddning av Göteborgsvägen samt skydd mot buller och risker på grund av farligt gods på järnvägen. Det av exploatören inlämnade förslaget bygger på att ny lokalgata mellan CW Borgs väg och Strandvägen planeras på privatägd mark, det finns ännu inga avtal eller överenskommelser om detta. Beskrivning av ärendet En markanvisningsutlysning av CW Borgs väg/snippen ägde rum mellan och Kommunfullmäktige beslutade att tilldela samtliga kvarter av CW Borgs väg/snippen till Riksbyggen ekonomisk förening. (Anbud lämnades in av Riksbyggen ekonomisk förening, i underlaget till kommunfullmäktiges beslut har ekonomisk förening fallit bort men det är Riksbyggen ekonomisk förening som varit aktuell part under hela processen) Detta markanvisningsavtal bekräftar marktilldelningen och kommande process bestående i att exploatören och kommunen tillsammans ska verka för att det tilldelade området planläggs för ny bebyggelse med bostäder, varav 60 trygghetsboenden i form av kooperativa hyresrätter och lokaler såsom kontor, butiker mm. Ett marköverlåtelseavtal ska tas fram parallellt med granskningen i planprocessen. Marköverlåtelseavtalet ska vara undertecknat av byggherren och godkännas av kommunfullmäktige innan detaljplanen antas av kommunfullmäktige. Parterna avser att i marköverlåtelseavtalet slutligt reglera samtliga frågor gällande försäljning av marken. 14

15 Kooperativa hyresrätter för trygghetsbostäder ska byggas. En kooperativ hyresförening ska bildas, det beräknas ske under Vid bildandet av föreningen har kommunfullmäktige att ta ställning till bildande av styrelse, kommunalt borgensåtagande och kommunal hyresgaranti. Om beslut om kommunala borgen och hyresgarantin tas tar kommunen en ekonomisk risk. Föreningens styrelse föreslås bestå av representanter från de framtida kooperativa hyresrättsmedlemmarna, kommunen och exploatören. Med representanter från kommunen behöver resurser avsättas för medverkandet i föreningen. Kommunen får samtidigt möjlighet att påverka vilken målgrupp som får tillgång till hyresrätterna. Exploatören föreslår att kommunen tecknar separata marköverlåtelseavtal med den kooperativa hyresrättsföreningen som avses bildas, detta har kommunfullmäktige att ta ställning till innan antagandet av detaljplanen. Försäljningspriset beror på antagen detaljplans tillåtna BTA, bruttoarea. Markpriset vid försäljning ska vara 4150 kr/per kvm BTA för bostadsrätt, 1750 kr/ per kvm BTA för kooperativ hyresrätt och 1500 kr/ per kvm BTA för lokaler. I samtliga fall avses ljus bruttoarea. Ljus bruttoarea avser inte inglasade balkonger, fläktrum, undercentraler, förrådsutrymmen, cykelrum, miljörum, garage, källarutrymmen och/eller komplementbyggnader. Försäljningspriset beräknas till kr enligt exploatörens inlämnade förslag. Det ser i dagsläget svårt ut att få till en så pass hög exploateringsgrad. Svårigheter som ses är anpassning till det kulturminnesskyddade Kyrkberget, en eventuell breddning av Göteborgsvägen samt skydd mot buller och risker på grund av farligt gods på järnvägen. Det av exploatören inlämnade förslaget bygger på att ny lokalgata mellan CW Borgs väg och Strandvägen planeras på privatägd mark, det finns ännu inga avtal eller överenskommelser om detta. Sektorn arbetar tillsammans med exploatören för att hitta lösningar på svårigheterna. Frågor som diskuterats under framtagandet av avtalet: Exploatören ska stå kostnaden för framtaget planprogram och samtliga detaljplanekostnader upp till kr. Kostnader därutöver ska kommunen stå för. Kommunen bekostar allmän plats inom det till exploatören anvisade området. Aktuell allmän plats inom området är upprustning av CW Borgs väg ca 180 m, upprustning av eller flytt till annat läge för gång- och cykelväg längs med Göteborgsvägen ca 150 m och ny lokalgata mellan Cw-borg väg och Strandvägen ca 70 m. Kommunen bekostar eventuell sanering av marken, detta utgör en risk för kommunen. Det finns i dagsläget ej kända föroreningar men om sådana upptäcks medför det betydande kostnader. Försäljningspriset ska uppräknas med konsumentprisindex från och med att detaljplanen vinner laga kraft till och med tillträdesdagen. Beslutets konsekvenser för barn Beslutet bedöms inte ge några konsekvenser för barn. Ekonomiska konsekvenser och finansiering Kostnader: Kommunen bekostar allmän plats inom området. Aktuell allmän plats inom området är upprustning av CW Borgs väg, upprustning av eller flytt till annat läge för gång- och cykelväg längs med Göteborgsvägen och ny lokalgata mellan CW Borg väg och Strandvägen. Kommunen bekostar evakuering och rivning inom området som ska överlåtas. Kommunen bekostar eventuell sanering av marken. Kommunen bekostar detaljplanekostnader som överskrider kr. Kommunen har hittills lagt ner ca kr för rivning och markinlösen. Intäkter: Försäljningspriset beräknas till kr enligt exploatörens inlämnade förslag. 15

16 Försäljningspriset beror på antagen detaljplans tillåtna BTA, bruttoarea. I dagsläget finns osäkerheter kring om den föreslagna exploateringsgraden kan uppnås. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Bilaga 1, Markanvisningsavtal för CW Borgs väg STENUNGSUNDS KOMMUN Sektorn samhällsbyggnad Kristina Lindfors sektorchef Veronica Götzinger verksamhetschef Beslutet skickas till rasmus.edlund@riksbyggen.se 16

17 Tjänsteskrivelse Dnr 0155/14 Veronica Götzinger Till kommunfullmäktige Tillägg till tjänsteskrivelse markanvisningsavtal CW Borg väg daterad Beslut i samhällsbyggnadsutskottet : Samhällsbyggnadsutskottet beslutar att tjänsteskrivelsen kompletteras till kommunstyrelsen med ett förtydligande över hur fördelningen av trygghetsboenden och bostadsrätter ser ut i de olika planerade kvarteren. Bifogad bild är en kopia ur dokumentet Komplettering inlämnat av Riksbyggens vid markanvisningen. STENUNGSUNDS KOMMUN Sektorn samhällsbyggnad Kristina Lindfors sektorchef Veronica Götzinger verksamhetschef/funktionschef 17

18 18

19 19

20 20

21 21

22 Utdrag ur PROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Diarienummer 0376/17 Utredning montera solceller på kommunens fastigheter Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: 1. Nya byggnader och större tillbyggnader/ombyggnader projekteras så att förutsättningar finns för eventuell installation av solceller. 2. Kommunstyrelsen tar fram en prioriteringsordning för installation av solcellsanläggning på befintliga kommunala fastigheter. 3. Medel för solcellsinstallation beaktas i samtliga kommande budgetarbeten i förhållande till övriga investeringar. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade att bifalla en motion om att utreda möjligheten att sätta solceller på kommunens fastigheter där så är lämpligt och ge kommunstyrelsen i uppdrag att utreda detta. I samma ärende beslutade kommunstyrelsen för egen del att ge kommunchefen i uppdrag att starta en utredning om att sätta solceller på kommunala fastigheter där så är lämpligt under förutsättning att kommunfullmäktige bifaller motionen. Utvärdering visar att de flesta byggnader har takytor som lämpar sig för solcellsanläggning i någon form. Det finns följaktligen goda förutsättningar för installation av solceller på kommunens fastigheter. Föreslås att nya byggnader och större tillbyggnader/ombyggnader projekteras så att förutsättningar finns för eventuell installation av solceller. Föreslås dessutom att kommunstyrelsen tar fram en prioriteringsordning för installation av solcellsanläggning på befintliga kommunala fastigheter. Föreslås att eventuella medel för solcellsinstallationer beaktas i samtliga kommande budgetarbeten i förhållande till övriga investeringar. Förslaget ligger i linje med Stenungsunds kommuns inriktningsmål att verka för en hållbar utveckling och därför minska sin påverkan på miljö och klimat. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Vidare Kommunfullmäktige 22

23 Utdrag ur PROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Vid protokollet Richard Brown Justeringsdatum Ordförande Bo Pettersson (S) Justerare Lena Hedlund (KD) 23

24 Tjänsteskrivelse Dnr 0376/17 Agneta Dejenfelt Till Kommunfullmäktige Utredning montera solceller på Kommunens fastigheter Förslag till beslut Personal och ekonomiutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att: 1. Nya byggnader och större tillbyggnader/ombyggnader projekteras så att förutsättningar finns för eventuell installation av solceller. 2. Kommunstyrelsen tar fram en prioriteringsordning för installation av solcellsanläggning på befintliga kommunala fastigheter. 3. Medel för solcellsinstallation beaktas i samtliga kommande budgetarbeten i förhållande till övriga investeringar. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade att bifalla en motion om att utreda möjligheten att sätta solceller på kommunens fastigheter där så är lämpligt och ge kommunstyrelsen i uppdrag att utreda detta. I samma ärende beslutade kommunstyrelsen för egen del att ge kommunchefen i uppdrag att starta en utredning om att sätta solceller på kommunala fastigheter där så är lämpligt under förutsättning att kommunfullmäktige bifaller motionen. Utvärdering visar att de flesta byggnader har takytor som lämpar sig för solcellsanläggning i någon form. Det finns följaktligen goda förutsättningar för installation av solceller på kommunens fastigheter. Föreslås att nya byggnader och större tillbyggnader/ombyggnader projekteras så att förutsättningar finns för eventuell installation av solceller. Föreslås dessutom att kommunstyrelsen tar fram en prioriteringsordning för installation av solcellsanläggning på befintliga kommunala fastigheter. Föreslås att eventuella medel för solcellsinstallationer beaktas i samtliga kommande budgetarbeten i förhållande till övriga investeringar. Förslaget ligger i linje med Stenungsunds kommuns inriktningsmål att verka för en hållbar utveckling och därför minska sin påverkan på miljö och klimat. Beskrivning av ärendet Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade att bifalla en motion om att utreda möjligheten att sätta solceller på kommunens fastigheter där så är lämpligt och ge kommunstyrelsen i uppdrag att utreda detta. I samma ärende beslutade kommunstyrelsen för egen del att ge kommunchefen i uppdrag att starta en utredning om att sätta solceller på 1 24

25 kommunala fastigheter där så är lämpligt under förutsättning att kommunfullmäktige bifaller motionen. Funktion Fastighet har gjort en utvärdering som visar att de flesta byggnader har takytor som lämpar sig för solcellsanläggning i någon form. Det finns följaktligen goda förutsättningar för installation av solceller på kommunens fastigheter. Utredning Nuläge Stenungsunds kommun har en solcellsanläggning på Kyrkenorums idrottshall och Stenungsundshem installerar en solcellsanläggning på kulturhuset Fregatten. Metod och avgränsningar Den utredningsmetod som använts ger en överblick över byggnaders lämplighet för solcellsinstallation och kostnadsdrivande faktorer. Utredningen har inte tagit hänsyn till byggnaders underhållsbehov något som behöver göras i nästa skede för att rätt prioritera i vilken ordning anläggningar ska monteras. De parametrar som har utvärderats är takyta, takform, taklutning, byggnadens orientering, skuggning samt avstånd till närmaste elcentral inom byggnaden. En noggrannare inventering behöver göras inför projektering. Resultat Med några få undantag har de flesta byggnader takytor som lämpar sig för en solcellsanläggning i någon form. Det man idag ser som mest lönsamt är att den producerade energin omsätts i byggnaden direkt. Detta innebär att vissa verksamheter som t.ex. skolverksamhet kan ha en något för låg energiförbrukning sommartid jämfört med den storlek på solcellsanläggning som är möjlig att installera. Prioriteras bör därför äldreboenden, gruppboenden och förskolor. Beräknad livslängd på solceller är idag ca 30 år. Det är viktigt att de tak som prioriteras har en livslängd om minst 30 år. För kostnadseffektivitet föreslås därför att prioriteringen tar hänsyn till vilka tak som inom en snar framtid kräver underhållsarbete. Föreslås att nya byggnader och större tillbyggnader/ombyggnader projekteras så att förutsättningar finns för eventuell installation av solceller. Föreslås dessutom att kommunstyrelsen tar fram en prioriteringsordning för installation av solcellsanläggning på befintliga kommunala fastigheter. Föreslås att eventuella medel för solcellsinstallationer beaktas i samtliga kommande budgetarbeten i förhållande till övriga investeringar. Förslaget ligger i linje med Stenungsunds kommuns inriktningsmål att verka för en hållbar utveckling och därför minska sin påverkan på miljö och klimat. Beslutets konsekvenser för barn Ett av kommunens inriktningsmål handlar om att kommunens ska verka för en hållbar utveckling och därför minska sin påverkan på miljön och klimatet. Beslutet att montera solcellsanläggningar påverkar såväl miljö som klimat i positiv riktning. Solen är en icke ändlig engergikälla som genererar miljövänlig energi. Det påverkar allas hälsa, inklusive barnens. 2 25

26 Ekonomiska konsekvenser Solceller har under de senaste åren sjunkit i pris. Denna prisutveckling förväntas fortsätta men inte lika kraftig då efterfrågan på solceller är större än produktionen. Det finns möjlighet att söka statliga bidrag för installation av solceller. Stödnivån är sedan 2015 maximalt 30 procent av installationskostnaden till företag och högst 20 procent till övriga. Nuvarande stöd kan sökas för anläggningar som färdigställs innan 31 december Payoff-tiden utan investeringsstöd är år och med investeringsstöd år. När en solcellsanläggning producerar el, minskar den behovet att köpa el men byggnadens elförbrukning är densamma. En solcellsanläggning ersätter inte behovet av andra energieffektiviseringsåtgärder. Verksamhetens konsekvenser För att minimera störningar i verksamheterna vid exempelvis installation föreslås att eventuell montering sker under sommarmånaderna då exempelvis skolorna har stängt och förskolorna har färre avdelningar öppna. STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor Stödfunktioner Anette Oscarsson Sektorchef Stödfunktioner Ingela Larsson Funktionschef Fastighet 3 26

27 Utdrag ur PROTOKOLL Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Diarienummer 0406/15 Motion - montera solceller på Stenungsundshems och kommunens fastigheter - Anneli Holmén (MP) Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar bifalla motionen om att utreda möjligheten att sätta solceller på kommunens fastigheter där så är lämpligt och ger kommunstyrelsen i uppdrag att utreda detta. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige har överlämnat en motion om solceller på kommunens byggnader till kommunstyrelsen för beredning om motionen ska bifallas eller avslås. Motionen handlar om att sätta upp solceller på kommunens befintliga fastigheter där så är lämpligt. Intresset för solceller för elproduktion har kraftigt ökat på senare år i både privata och offentliga sammanhang. Detta både på grund av intresset för förnybar energi och för att det på grund av statliga stöd och prissänkning av solcellsmoduler gjort det mer lönsamt ekonomiskt. Solceller producerar förnybar el och är en viktig del i utvecklingen av ett hållbart samhälle. Stenungsunds kommun har tagit beslut om att sätta upp solceller på taket på Kyrkenorumskolans nya idrottshall och att sätta upp solceller där det är lämpligt på befintliga fastigheter är ett fortsatt steg i den processen. En plan för solceller på kommunala fastigheter där så är lämpligt bör tas fram och investeringar hanteras i kommande budgetarbeten. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att bifalla motionen om att utreda möjligheten att sätta solceller på kommunens fastigheter där så är lämpligt och ge uppdrag till kommunstyrelsen att utreda detta. Kommunstyrelsen beslutar för egen del att ge kommunchefen i uppdrag att starta en utredning om att sätta solceller på kommunens fastigheter där så är lämpligt under förutsättning att kommunfullmäktige bifaller motionen. Beslutsunderlag Kommunstyrelsen Tjänsteskrivelse Kommunfullmäktige Motion Vid protokollet: Agneta Dejenfelt Justeringsdatum: Ordförande Justerare Jan Glimstedt (L) Maria Renfors (M) och Jan Rohlén (S) 27

28 Utdrag ur PROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Diarienummer 0497/16 Återrapportering av uppdrag budget 2016, Utredning hur funktion Fastighet arbetar med LCA livscykelanalys vid nybyggnation Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige notera informationen samt anse uppdraget som fullgjort. Reservation Ann-Marie Andersson-Farkas (MP) reserverar sig mot beslutet. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade att ge kommunstyrelsen i uppdrag att utreda miljöhänsyn samt livscykelanalys som en parameter i alla investeringar. Funktion Fastighet har efter återremittering av ärendet från kommunfullmäktige fått i uppdrag att beskriva hur man arbetar med livscykelanalys - LCA i samband med nyinvestering vid byggnation. En byggnads klimatpåverkan styrs av tre faktorer, byggnaden i sig, dess placering och verksamheten som vistas i den. Byggnaden i sig och uppförandet av denna kan funktion Fastighet påverka. Funktion Fastighet arbetar med livscykelanalys - LCA vid investering i nybyggnation genom att i förfrågningsunderlag ställa miljökrav som ska garantera bra och miljövänliga arbetsmetoder, arbetsmetodik och byggmaterial. Dessa miljökrav ställs utifrån lagstiftning, forskning och utredningar gjorda av aktörer i byggbranschen, statliga myndigheter och tekniska högskolor. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Vidare Kommunfullmäktige Vid protokollet 28

29 Utdrag ur PROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Richard Brown Justeringsdatum Ordförande Bo Pettersson (S) Justerare Lena Hedlund (KD) 29

30 Tjänsteskrivelse Dnr 0497/16 Ingela Larsson Till Kommunfullmäktige Återrapportering av uppdrag budget 2016, Utredning hur funktion Fastighet arbetar med LCA livscykelanalys vid nybyggnation. Förslag till beslut Personal och ekonomiutskottet föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige notera informationen samt anse uppdraget som fullgjort. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade att ge kommunstyrelsen i uppdrag att utreda miljöhänsyn samt livscykelanalys som en parameter i alla investeringar. Funktion Fastighet har efter återremittering av ärendet från kommunfullmäktige fått i uppdrag att beskriva hur man arbetar med livscykelanalys - LCA i samband med nyinvestering vid byggnation. En byggnads klimatpåverkan styrs av tre faktorer, byggnaden i sig, dess placering och verksamheten som vistas i den. Byggnaden i sig och uppförandet av denna kan funktion Fastighet påverka. Funktion Fastighet arbetar med livscykelanalys - LCA vid investering i nybyggnation genom att i förfrågningsunderlag ställa miljökrav som ska garantera bra och miljövänliga arbetsmetoder, arbetsmetodik och byggmaterial. Dessa miljökrav ställs utifrån lagstiftning, forskning och utredningar gjorda av aktörer i byggbranschen, statliga myndigheter och tekniska högskolor. Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade att ge kommunstyrelsen i uppdrag att utreda miljöhänsyn samt livscykelanalys som en parameter i alla investeringar. Nedan följer en beskrivning av hur funktion Fastighet genom att implementera LCA vid nybyggnation arbetar för att ta miljöhänsyn. En byggnads klimatpåverkan styrs av tre faktorer, byggnaden i sig, dess placering och verksamheten som vistas i den. Byggnaden i sig och uppförandet av denna kan funktion Fastighet påverka. Här finns val av material samt konstruktionslösningar för själva uppförandet och val av framtida förvaltning av byggnaden. Inför en nyinvestering görs ett förfrågningsunderlag, en produktspecifikation. I förfrågningsunderlaget sätts ett antal miljökrav. Krav som utgår på miljöledningssystem ISO 14001, Sundahus miljödatabas, BASTA, energi och miljöklassningssystem ex Miljöbyggnad. Vidare Kemikalieinspektionens Klassificering och märkningslista samt krav på byggvarudeklarationer. Vid kritiska systemval krav på specifika produkter analyseras livscykelperspektiv LCC och kompletteras med en drifkedjebegränsad livscykelanalys LCA där så krävs. Detta sätter krav på entreprenörerna att välja rätt produkter och man får det bästa både vad gäller ekonomiska 1 30

31 och miljömässiga aspekter. Beroende på vilken entreprenadform som valts totalentreprenad och utförande entreprenad - varierar noggrannheten i specifikationen. I en totalentreprenad beskriver man endast funktioner som man vill att byggnaden skall ha, i utförande entreprenad talar man även om hur man skall lösa funktionen. Funktion Fastighet arbetar mest utifrån totalentreprenader då detta ger lägsta kostnaden för den typ av byggnader som den kommunala verksamheten kräver. Sådana byggnader är att betrakta som standardprodukter och valen av de ingående materialen och av konstruktionens utförande är därför få och tämligen givna. Aktörer inom byggbranschen och statliga myndigheter forskar på ämnet LCA vid byggnation. Dessa aktörer är bland annat Boverket, RISE (statens provningsanstalt), Naturvårdsverket, Energimyndigheten, tekniska högskolor samt de stora byggbolagen. Denna forskning genererar nya lagar och förskrifter som sedan skall följas vilket resulterar i bättre arbetsmetoder, arbetsmetodik och byggmaterial. Stenungsunds kommun är med i Sol i väst och Greenbuilding A-Z där vi inhämtar ny kunskap och tar del av bransch nyheter. En byggnads miljö och klimatpåverkan ligger inte huvudsakligen på uppförandet eller förvaltning. Istället är det framförallt den verksamhet som byggnaden inhyser och vart byggnaden är lokaliserad som påverkar. Dessa påverkansfaktorer ligger utanför funktion Fastigets beslutsmöjlighet. Detta då dessa är satta när uppdraget lämnas. Därför är det viktigt att peka på betydelsen av att i ett tidigt skede vid det strategiska planeringsarbetet ha med LCA som ett verktyg. Beslutets konsekvenser för barn Att arbeta med LCA vid nybyggnation påverkar våra barn och ungdomar på så sätt att kommunen får byggnader med mindre miljöpåverkan. Ekonomiska konsekvenser Initialt kan en ökad kostnad uppkomma på grund av att materialval grundas på deras miljöpåverkan. Dock är denna risk liten då flertalet nybyggnationer i Sverige görs utifrån LCA och detta borde göra att miljövänliga val blir mer prisvärda. Verksamhetens konsekvenser Verksamheterna får ett ur miljöperspektiv med hållbart lokalbestånd. STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor Stödfunktioner Anette Oscarsson Sektorchef Stödfunktioner Ingela Larsson Funktionschef Fastighet 2 31

32 Utdrag ur PROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Diarienummer 0298/17 ÅVC - lokalisering Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att lokalisera en ny Återvinningscentral placerad i Stora Höga. Sammanfattning av ärendet Samhällsbyggnadsutskottet gav förvaltningen en återremiss i ärendet om lokaliseringsbeslut ny återvinningscentral den Förvaltningen har sedan dess fått svar från Kungälvs kommun gällande förfrågan om samordning av återvinningscentral samt gjort en bedömning om hur de tre alternativen förhåller sig till den regionala avfallsplanen A2020, se ny rubrik Aspekt A2020 under respektive alternativ. Förvaltningen har tittat på tre olika placeringar för en ny återvinningscentral i kommunen. Alternativ 1 innebär att man anlägger en ny återvinningscentral i Stora Höga södra industriområde (detta alternativ innebär också att det finns en vinning i att ha kvar en ÅVC på kläpp), alternativ 2 innebär en lokalisering på området Kärr och alternativ 3 innebär en lokalisering på gamla SIF- området i centrala Stenungsund. Mindre förprojektering har gjorts för varje alternativ. I förprojekteringen innehåller en kostnadsbedömning samt en visualisering av hur en återvinningscentral skulle kunna se ut på varje plats. Utifrån ovanstående har förvaltningen gjort en skattning med plus och minus på varje alternativ som sedan jämförts oberoende mot varandra. Med denna jämförelse har förvaltningen kommit fram till att alternativ 1 är lämpligast utifrån verksamhetsmässiga, tekniska, ekonomiska och tillgänglighets aspekter. Då avskrivningstiden på en anläggning av ovanstående art är minst 50 år, ryms detta inom ramen för budget 2018 utan vidare höjningar av taxenivån. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Protokollsutdrag KS Kungälvs kommun Lokaliseringsutredning Vidare Kommunfullmäktige 32

33 Utdrag ur PROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Vid protokollet Richard Brown Justeringsdatum Ordförande Bo Pettersson (S) Justerare Lena Hedlund (KD) 33

34 T j änsteskr ivelse Dnr 0298/17 Camilla Svensson Till Kommunfullmäktige Lokaliseringsbeslut ny Återvinningscentral Förslag till beslut Samhällsbyggnadsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att lokalisera en ny Återvinningscentral placerad i Stora Höga. Sammanfattning av ärendet Samhällsbyggnadsutskottet gav förvaltningen en återremiss i ärendet om lokaliseringsbeslut ny återvinningscentral den Förvaltningen har sedan dess fått svar från Kungälvs kommun gällande förfrågan om samordning av återvinningscentral samt gjort en bedömning om hur de tre alternativen förhåller sig till den regionala avfallsplanen A2020, se ny rubrik Aspekt A2020 under respektive alternativ. Förvaltningen har tittat på tre olika placeringar för en ny återvinningscentral i kommunen. Alternativ 1 innebär att man anlägger en ny återvinningscentral i Stora Höga södra industriområde (detta alternativ innebär också att det finns en vinning i att ha kvar en ÅVC på kläpp), alternativ 2 innebär en lokalisering på området Kärr och alternativ 3 innebär en lokalisering på gamla SIF- området i centrala Stenungsund. Mindre förprojektering har gjorts för varje alternativ. I förprojekteringen innehåller en kostnadsbedömning samt en visualisering av hur en återvinningscentral skulle kunna se ut på varje plats. Utifrån ovanstående har förvaltningen gjort en skattning med plus och minus på varje alternativ som sedan jämförts oberoende mot varandra. Med denna jämförelse har förvaltningen kommit fram till att alternativ 1 är lämpligast utifrån verksamhetsmässiga, tekniska, ekonomiska och tillgänglighets aspekter. Då avskrivningstiden på en anläggning av ovanstående art är minst 50 år, ryms detta inom ramen för budget 2018 utan vidare höjningar av taxenivån. Bakgrund Maj 2017 fick förvaltningen en återremiss från samhällsbyggnadsutskottet. Återremissen innebar att utreda om det är möjligt att samordna en återvinningscentral med Kungälvs kommun för medborgare i den södra kommundelen i Stenungsund. Även utreda hur dem tre alternativen som förvaltningen presenterat stämmer överens med den regionala avfallsplanen A2020. Stenungsunds kommuns nuvarande återvinningscentral på Kläpp har en hel del brister som gör att behovet av en ny anläggning är stort. Bland bristerna kan nämnas trafiksituationen/flödet inne på ÅVC:n, tillgängligheten gällande placering, väldigt begränsad utvecklingspotential samt brister i insynen av verksamheten. Förvaltningen har gjort bedömningen att behov av en ny återvinningscentral är av stor vikt, denna bedömning gjordes i samband med uppdraget förvaltningen fick behovs- och 34

35 lokaliseringsutredning. Frågan gällande lokalisering kvarstår då man under 2015 fick en återremiss på dåvarande förslag om placering av ny återvinningscentral. Beskrivning av ärendet Förvaltningen gjorde en skriftlig förfrågan utifrån återremissen som beslutades om i maj 2017 till Kungälvs kommun. Kungälvs kommun har efter detta inkommit med ett svar från kommunstyrelsen daterat , av detta svar framkommer att Kungälvs kommun avslår förfrågan kring samordning av återvinningscentral med Stenungsunds kommun för medborgare i den södra kommundelen. (se bilaga) Förvaltningen har även tittat på hur alternativen stämmer med målen i A2020 som bland annat innefattar: God service: Hög tillgänglighet Minst 90% av våra medborgare ska vara nöjda Minska risken för nedskräpning Robust Avfallshantering: Utveckla och bibehålla kunskap för en modern avfallshantering Öka tillgänglighet för återbruk och tillgänglighet för att lämna till återbruk Avfallshanteringen ska ske på ett tryggt och säkert sätt Miljöpåverkan: Möjliggör för kommuninvånarna att lämna avfall utan att behöva använda bil Stenungsunds kommuns återvinningscentral drivs sedan många år av Renova AB och är geografiskt placerad i Ödsmål. Detta är kommunens enda återvinningscentral för allmänheten. Renova AB äger fastigheten Kläpp 1:20, dvs fastigheten som återvinningscentralen ligger på samt driver anläggningen med egen personal på uppdrag av kommunen. I takt med att kommunen växer har kraven på återvinningscentralens service ökat. Man kan även tänka sig att kraven kommer öka i takt med att man implementerar Vision 2035 i kommunen. I Vision 2035 beskriver man att vi ska ha en tillgänglig hög servicenivå som är miljömässigt rätt. Vi vill även vara en kommun som är attraktiv för företag att etablera sig i och verka i. Då den nuvarande återvinningscentralen innehar följande brister: Anläggningen ligger otillgängligt för allmänheten Trafiksäkerheten inom området på återvinningscentralen är otillräcklig Platsbrist vilket medför stora kostnader för rangering Då verksamheten idag drivs av Renova AB är insynen i verksamheten relativt dålig. I frågan gällande lokalisering av ny återvinningscentral bör man ta hänsyn till följande: Verksamhetsmässiga konsekvenser Tekniska konsekvenser Ekonomiska konsekvenser Utifrån tidigare utredning har man nu kommit fram till tre olika alternativ som kan vara aktuella för en ny placering som har bedömts enligt nedan utan inbördes ordning: 35

36 Värderingsgrund Alternativ 1 - Stora Höga Alternativ 2 - Kärr Alternativ 3 - SIF ÅVC Storlek m m m2 Tillgänglighet Allmänhet + ± + Tunga Transporter Närhet E Störningar Buller Visuell + ± + Säkerhet Allmänhet + ± ± Arbetsmiljö + ± + Utformning Allmänhet Arbetsmiljö Framtida Utvecklingspotential inom yta Expansion utanför yta Försörjningssystem Gata och Underhåll + ± + Vatten och Avlopp Konkurrensutsättning drift Återvinningsstation i anslutning Trafikflöden + + ± Samordning med entreprenader Möjlighet att även erbjuda företag inträde till ÅVC Återbruk Kostnader investering Alternativ 1: Detta alternativ förslår en lokalisering i nya industriområdet i Stora Höga. Området är ett nytt industriområde gjort för tung industri vilket passar ändamålet bra. Denna placering har närhet till E6 vilket är bra för de tunga transporter som denna verksamhet bidrar till. Tomten har stora rangeringsmöjligheter vilket gör att vi kan samordna och utveckla den övriga avfallsverksamheten till exempel förråd, mellanlagring av förpackningar mm. på denna fastighet. Man bedömer att allmänheten inte kommer att påverkas negativt gällande buller i detta alternativ då man har järnväg mellan villahushåll och industriområdet. Med detta alternativ kan man även se nyttan i att ha kvar en återvinningscentral på kläpp i begränsad omfattning för att på ett bra sätt kunna försörja hela kommunen med den service en återvinningscentral innefattar. Aspekt A2020: I detta alternativ kommer tillgängligheten öka då vi täcker behovet i både södra och norra delarna av kommunen. Möjlighet till återbruk kommer finnas. Boende utan bil kan lätt ta sig till anläggningen Utveckling av verksamheten är möjlig på platsen då fastigheten är tillräckligt stor 36

37 Alternativ 2: Detta alternativ föreslår en placering i anslutning till det nya industriområdet som planeras i Kärr. Denna placering har närhet till E6 vilket är bra för de tunga transporter som denna verksamhet bidrar till. Fastigheten är dock mindre än de andra förslagen vilket begränsar utvecklings- och samordningsmöjligheter med den övriga avfallsverksamheten. Området ligger även i direkt anslutning till en befintlig omlastningsstation där man kan tänka sig en etablering av konkurrerande verksamhet i framtiden. Denna placering är någorlunda centralt i kommunen, dock svårtillgängligt och likvärdig med Kläpp då de som bor i de södra delarna fortsatt får långt att köra för att komma till återvinningscentralen. Man bedömer att buller inte kommer påverka boende i närheten. I detta förslag försvinner även nyttan med att ha kvar återvinningscentral i de norra delarna. Aspekt A2020: Begränsar utrymme för återbruk Begränsar möjlighet att ta sig till platsen utan bil. Utvecklingsmöjligheterna är begränsade då området är relativt litet. Trafiksituationen kan komma att bli problematisk Alternativ 3: Detta alternativ föreslår en placering på en centralt belägen fastighet i Stenungsunds centralort. Denna yta är väl tilltagen och det finns stor potential för utveckling- och samordning av övriga avfallsverksamheten på denna fastighet. Fastigheten är belägen i ett område där det blandas industrifastigheter med villahushåll. Man kan tänka sig att boende i området kan komma att uppfatta verksamheten som störande. Denna verksamhet kommer att påverka trafikflödet och trafiksituationen markant i området, detta kan komma att uppfatta som en försämring i området. I detta förslag försvinner nyttan i att ha kvar en återvinningscentral på Kläpp.< Aspekt A2020: Tillräckligt med utrymme för återbruk Bra möjligheter att ta sig till platsen utan bil Utvecklingsmöjligheterna är goda då fastigheten är tillräckligt stor Trafiksituationen kan komma att påverkas negativt Förvaltningens bedömning: De tre alternativen har jämförts i värderingsmatrisen som redovisas ovan. Ett antal parametrar har värderats i syfte att jämföra de tre alternativen och på så sätt skapa ett underlag som grundar sig till beslut om lokalisering av en ny återvinningscentral. De parametrar som jämförts är: Tillgänglighet Hur tillgängligt rent fysiskt är respektive alternativ för allmänhet och för tunga transporter. Hur ligger alternativet i förhållande till E6. Störningar hur påverkas omgivningen av de tre olika alternativen avseende buller och visuellt. Säkerhet - hur påverkas omgivningen av de tre olika alternativen avseende dels på säkerhet för den allmänhet som vistas på återvinningscentralen dels gällande arbetsmiljön. Utformning/framtid Hur stor möjlighet finns det att påverka eller utveckla verksamheten på respektive fastighet. Försörjningssystem Hur väl försett är det med gator och VA per alternativ. Konkurrensutsättning av drift Går det att konkurrensutsätta drift. Återvinningsstation i närheten eller på anläggningen Går det att ha en återvinningsstation på anläggningen. Trafikflöden Hur väl går det att styra trafiken i flöden runt på fastigheten. Samordning med övriga avfallsverksamheten Går det att samordna med övrig avfallsverksamhet i framtiden t ex: mellanlagring av förpackningar, textiler mm. 37

38 Inpassering för verksamheter Kan vi erbjuda verksamheter att lämna avfall på anläggningen. Återbruk Kan man ha återbruk på denna fastighet. Förvaltningens bedömning visar att alternativ 1 är det alternativet som uppfyller ovanstående krav på bästa sätt av de tre alternativen. Alternativet kommer kunna innehålla en återvinningsstation och återbruksverksamhet om så önskas, vidare kommer det finnas möjligheter för samordning med övrig avfallsverksamhet som till exempel uppställning av renhållningsfordon, och lagerhållning av kärl, samt mellanlagring av avfall. I detta alternativ så ser man även en vinst i att bibehålla återvinningscentral på kläpp för de norra delarna av kommunen, på så sätt höjer vi vår servicenivå och tillgänglighet avsevärt mot idag. Ekonomisk bedömning Investeringskostnaden för de olika alternativen varierar. För alternativ 1 är investeringskostnaden kr. För alternativ 2 något lägre men då också mindre yta kr. För alternativ 3 något dyrare men då även större yta kr. Avskrivningstiden för en återvinningscentral motsvarar ca 50 år vilket gör att alla tre alternativen ryms inom nuvarande budget och taxa. Ingen taxehöjnings ser ut att behöva göras. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Protokollsutdrag KS Kungälvs kommun Lokaliseringsutredning STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor samhällsbyggnad Kristina Lindfors sektorchef Björn Alm-Ekenberg Verksamhetschef 38

39 Lokaliseringsutredning Återvinningscentral Typ av dokument Dokumentsammanställning Beslutat av KF Beslutsdatum Diarienummer 0298/17 Dokumentägare Avfallsenheten Giltighetstid Framtagen av Reviderad 39

40 Bakgrund Stenungsunds kommuns återvinningscentral har under flertal år varit underdimensionerad till storlek samt haft en undermålig trafiksituation. Till andra brister hör också tillgängligheten placeringsmässigt samt begränsad utvecklingspotential vad det gäller att nå upp till nya lagkrav som förväntas komma. Stenungsunds kommuns återvinningscentral drivs sedan många år tillbaka av Renova AB och är geografiskt placerad i Ödsmål. Anläggningen ägs av Renova AB och kommunens återvinningscentral drivs av Renova AB:s egen personal. Detta gör att insynen av verksamheten är begränsad. Förvaltningen har sedan tidigare gjort en bedömning att behovet av en ny återvinningscentral är stort, denna bedömning gjordes i samband med att man gjorde en behovs- och lokaliseringsutredning på politiskt uppdrag Under 2015 gick förvaltningen upp med ett förslag till beslut om förslag till lokalisering som i sin tur blev återremitterad till förvaltningen om ett uppdrag att utreda alternativa platser. Med ovanstående bakgrund så har nu förvaltningen tillsammans med konsult gjort tre oberoende förundersökningar av de olika alternativen från en konsult, dessa ligger som bilagor till detta dokument. Beskrivning I takt med att kommunen växer ökar även kraven på servicen som vår återvinningscentral motsvarar. Man kan även tänka sig att kraven kommer öka lokalt i samband med att man implementerar vision På nationell nivå pågår det diskussioner om att det kommunala ansvaret ska utökas vilket kommer påverka verksamheten som bedrivs på återvinningscentralen. De ökade kraven visar sig i form av tillgänglighet, miljöriktig hantering samt att vi ska vara en attraktiv kommun för företagare att etablera sig i. I frågan om lokalisering av ny återvinningscentral bör man ta hänsyn till följande: Verksamhetsmässiga konsekvenser Tekniska konsekvenser Ekonomiska konsekvenser I dagsläget har man tagit hjälp av en oberoende konsult som tittat på tre olika lokaliseringar belägna på olika platser i kommunen. Alternativ 1 ligger i stora höga södra industriområde och har en yta av m2, Alternativ 2 är beläget på Kärr och har en yta motsvarande m2 samt Alternativ 3 som är beläget på gamla SIF - området och motsvarar m2. Man har gjort kostnadsberäkningar och visualiseringar och bedömningar på de olika platserna som redovisas enligt nedan: Alternativ 1 Stora Höga södra industriområde (Bråland 2:7) Entreprenadkostnader uppkommer till ca 41 miljoner kronor. Yta motsvarar m2 och har utrymme för utveckling samordning med övrig avfallsverksamhet. Den befintliga fastigheten innefattar i dag åker utan bebyggelse och träd. 40

41 Detta alternativ särskiljer arbetsfordon/rangeringsfordon från personbilstrafik. Det finns gott om utrymme på rampen för personbilstrafiken. Personalutrymmen ligger i anslutning till ramp och mottagningshus vilket är en fördel för bra översikt och drift. Bra fickor för tippning av vissa fraktioner, samt ingen ramp vis utfart för personbilarna. Med detta alternativ kan vi förse hela kommunen med den service som krävs av oss framöver då vi kan se en nytta med att behålla en mindre återvinningscentral i de norra delarna på kläpp. Alternativ 2 Kärr anslutning till nytt industriområde samt motorbana (kärr 1:1 mfl.) Entreprenadkostnaderna uppkommer till ca 37 miljoner kronor. Ytan motsvarar ca m2 och begränsar utveckling och samordning med övrig avfallsverksamhet. Detta alternativ blir trängre och rörigare för kunderna samt att rangeringsytorna är betydligt mindre än alternativ 1. Arbetsfordon måste röra sig på både övre och undre plan vilket medför att man kommer att behöva köra med rangeringsfordon bland personbilstrafiken, detta gör att det uppkommer en trafiksituation som inte är önskvärd. Eftersom anläggningen är mindre än de andra alternativen finns det inte plats med köfil inne på anläggning vilket medför köfil på allmänna vägen vilket leder till att det kan bli trångt trots breddning av den allmänna vägen. Om man väljer att placera en ny återvinningscentral på denna tomt så ser inte förvaltningen nyttan med att ha kvar kläpp, de som har långt att åka till återvinningscentralen idag får åka lika långt till båda ställena. Alternativ 3 Gamla SIF-plan ligger i anslutning till hjälmarevägen (Stenung 4:56 mfl.) Entreprenadkostnaderna beräknas uppgå till 48 miljoner kronor. Ytan motsvarar ca m2 och störts av de tre alternativen. På detta alternativ finns bra möjligheter att samordna med resterande avfallsverksamheten. Detta alternativ har ett bra trafikflöde genom den föreslagna återvinningscentralen för personbilstrafiken, man har även separerat arbetsfordonen från de besökande. Man har fått plats med kö-magasin inne på tomten vilket gör att köerna ute på gatan minimeras. Man har sparat mycket grönytor runt ån för att minimera påverkan. Förvaltningen kan även se att belastningen på vägen gällande ökad biltrafik kommer bli avsevärd på gärdesvägen och hjälmarevägen. I detta alternativet ser inte förvaltningen nyttan att ha kvar kläpp som återvinningscentral då avståndet mellan de båda är relativt litet. Sammanfattning Då kommunen nu är i ett expansivt läge så kan man se att behovet av en ny återvinningscentral kommer öka mycket de kommande åren. Vi kan se att det är ett stort exploateringstryck i de södra delarna både vad det gäller etablering av företag men även för bostadsbebyggelse. 41

42 Stenungsunds kommun har en avfallsplan där man satt upp mål för avfallshanteringen som bland annat innebär: tryggt för människa och miljö god säkerhet och arbetsmiljö kostnadseffektiv avfallshantering god service robust avfallshantering Ovanstående mål är styrande i avfallsverksamheten, en ny återvinningscentral ligger helt i linje med dessa mål. Lokaliseringen är ytterst viktig då den ska vara tillgänglig för våra invånare, bidra till kostnads- och resurseffektiv avfallshantering i Stenungsunds kommun. Vi ska vara ett tryggt och säkert besöksmål samtidigt bidra till en god och säker arbetsmiljö. Förvaltningen föreslår att man ska titta närmare på Alternativ 1 på grund av att de t alternativ stämmer in på ovanstående parametrar samt som tillsammans med Kläpp kommer att förse hela kommunen med en god service, samt kunna utveckla avfallsverksamheten i kommunen på ett positivt sätt. Bilgaor: Kostnadsbedömning ÅVC, Stenungusnd 4:29 mfl Visualisering ÅVC, stenungsund 4;29 mfl. Kostnadsbedömning ÅVC, Kärr 1:1 mfl. Visualisering ÅVC, Kärr 1:1 mfl. Kostnadsbedömning ÅVC, Bråland 2:7 Visualisering ÅVC, bråland 2:7 42

43 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 374/2017 Yttrande på förfrågan kring samordning av återvinningscentral med Stenungssunds kommun (Dnr KS2017/0820) Stenungssunds kommun har inkommit med en förfrågan kring samordning av återvinningscentral för medborgare i den södra kommundelen i Stenungsund. Närmaste återvinningscentral i Kungälv ligger i Kode, Granatvägen. Antal boende i dessa område beräknas till ca 6000 st. I orterna Kode, Aröd, Ödsmål samt Rörtången bor 4153 personer. Återvinningscentralen i Kode är väldigt uppskattat av boende i Kode. Varje år görs uppskattningsvis ca stycken besök på återvinningscentralen. Skulle även boende från Stenungsund få lämna sitt avfall i Kode tillkommer ca 6000 personer. Detta ger en ökning med ca 43 % vilket inte återvinningscentralen är byggd för. Den ökade mängden personer som skulle kunna nyttja Kode åvc skulle medföra att tillgängligheten och trafiksäkerheten på åvc:n för boende i Kode skulle avsevärt försämras. Dessutom skulle det medföra en ökad kostnad för åvc-driften och behandlingen av avfallet. Kungälvs Kommun har jämfört med andra kommunen med liknade invånarantal näst flest återvinningscentraler (1,15), endast Värmdö har fler åvc per 10-tusen personer. Stengungsunds kommun har 0,38 åvc per 10-tusen personer. Detta medför minskande transporter, mindre nedskräpning och störningar, samt en bra service för kommuninvånarna. För att inte försämra denna service och öka trafikmängden bör igen samordning ske med Stenungssunds kommun. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Yttrande på förfrågan kring samordning av återvinningscentral med Stenungssunds kommun Bilaga Protokollsutdrag Protokollsutdrag - Yttrande på förfrågan kring samordning av återvinningscentral med Stenungssunds kommun - Samhällsbyggnadsutskottet Beslut Kungälv kommun avslår förfrågan kring samordning av återvinningscentral med Stenungssunds kommun för medborgare i den södra kommundelen. Expedieras till: Jenny Adler, Anders Holm För kännedom: Sofia Samuelsson KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign 43

44 Utdrag ur PROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Diarienummer 0799/17 Återkoppling av uppdrag i budget 2018, Jämförelse av kommunens sjukskrivningstal samt föreslagna åtgärder Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta godta redovisningen från förvaltningen kring kommunens sjukskrivningstal samt föreslagna åtgärder och anse uppdraget fullgjort. Sammanfattning av ärendet I strategisk plan , budget 2018 gavs förvaltningen i uppdrag att jämföra Stenungsunds kommuns sjukskrivningstal och åtgärder med Torsby kommun, samt ta fram förslag på en effektiv och hälsofrämjande personalpolitik. Förvaltningen har undersökt hur Torsby kommuns sjuktal ser ut och vilka åtgärder Torsby kommun vidtar gällande arbetet med sjukskrivningstalen. Jämförelse har gjort med Stenungsunds kommuns sjuktal och åtgärder och förslag redovisas på hur Torsby kommuns åtgärder kring sjukskrivningar kan omsättas i Stenungssunds kommun. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Vidare Kommunfullmäktige Vid protokollet Richard Brown Justeringsdatum Ordförande Bo Pettersson (S) Justerare Lena Hedlund (KD) 44

45 Tjänsteskrivelse Dnr: 0799/17 Christer Larsson Till Kommunstyrelsen Återkoppling av uppdrag i budget 2018, Jämförelse av kommunens sjukskrivningstal samt föreslagna åtgärder Förslag till beslut Personal- och ekonomiutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta godta redovisningen från förvaltningen kring kommunens sjukskrivningstal samt föreslagna åtgärder och anse uppdraget fullgjort. Sammanfattning av ärendet I strategisk plan , budget 2018 gavs förvaltningen i uppdrag att jämföra Stenungsunds kommuns sjukskrivningstal och åtgärder med Torsby kommun, samt ta fram förslag på en effektiv och hälsofrämjande personalpolitik. Förvaltningen har undersökt hur Torsby kommuns sjuktal ser ut och vilka åtgärder Torsby kommun vidtar gällande arbetet med sjukskrivningstalen. Jämförelse har gjort med Stenungsunds kommuns sjuktal och åtgärder och förslag redovisas på hur Torsby kommuns åtgärder kring sjukskrivningar kan omsättas i Stenungssunds kommun. Beskrivning av ärendet I strategisk plan , budget 2018 gavs förvaltningen i uppdrag att jämföra Stenungsunds kommuns sjukskrivningstal och åtgärder med Torsby kommun, samt ta fram förslag på en effektiv och hälsofrämjande personalpolitik. Torsby kommun har de senaste åren utmärkt sig som den kommun i Sverige som redovisar lägst sjukfrånvarotal, gällande sina kommunanställda. Med utgångspunkt i göteborgsregionens (GR s) sjukfrånvarostatistik avseende perioden , som mäter sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid gällande samtliga månadsavlönade, hade Stenungsunds kommun ett sjuktal på 8,4 %. Genomsnittet för de 13 GR-kommunerna under samma period var 9,2 %. Med samma mätning uppgick Torsby kommuns sjuktal för denna period till 4,7 %. Ur ett GR perspektiv har Stenungsunds kommun alltså generellt sett lägre sjuktal än kommungenomsnittet. I jämförelse med landets lägsta kommunala sjuktal, som Torsby kommun redovisar, ligger Stenungsunds kommun dock på betydligt högre sjuktalsnivå. I kontakt med Torsby kommun kring detta ärende, konstaterade kommunen övergripande: Vårt arbete att sänka sjukskrivningstalen påbörjade vi tyvärr finns det nog inga kortsiktiga snabba lösningar utan det är hårt och idogt arbete som gäller. Det framgår tydligt att Torsby kommun har haft ett långsiktigt, sammanhållet och metodiskt arbete i målsättningen att sänka sina ohälsotal och att arbeta hälsofrämjande. Kommunen lyfter framförallt fram fyra konkreta insatsområden som varit avgörande, för deras resa mot kommunsveriges lägsta sjuktal. Dessa insatsområden beskrivs nedan samt hur Stenungsunds kommun kan ta till sig dessa nyckelinsatser och omsätta i den egna kommunen. Mycket partsgemensamma utbildning gällande arbetsmiljöfrågor. 45

46 Kommunen som arbetsgivare och de fackliga organisationerna har samarbetat nära varandra i arbetsmiljöfrågor. Genom bl.a. partsgemensamma utbildningsinsatser har de lagt en gemensam god grund för arbetsmiljöarbetet och mer av partöverskridande insikt gällande arbetsmiljöarbetets rutiner och uppföljning etc. Hur kan det omsättas i Stenungsunds kommun? Under 2016 och 2017 har arbetsgivaren tillsammans med de centralfackliga parterna, drivit ett partsgemensamt arbetsmiljöprojekt. Syftet med projektet har varit att: 1. Ta fram förslag på hur dagens arbetsmiljöinformation på intranätet kan uppdateras och presenteras tydligare, inom ramen för nya chefs- och medarbetarhandboken. 2. Hitta och lyfta fram de goda exemplen i kommunen på systematiskt arbetsmiljöarbete, som kan omsättas på kommunen som helhet. 3. Förtydliga och förenkla den röda tråden i det systematiska arbetsmiljöarbetet Projektet har varit ett exempel på nära partsgemensamt samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisationer, som har bidragit till en mer partsgemensam bild av arbetsmiljöarbetet. Ett av flera konkreta resultat med projektet är bl.a. ett kommunövergripande årshjul som visuellt beskriver det systematiska arbetsmiljöarbetet och de aktiviteter som görs under ett kalenderår, när de görs etc. Ett mer nyligt exempel på partsgemensamt samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisation är att det från och med december 2017, kommer att anordnas regelbundna återkommande arbetsmiljöutbildningar som är partsgemensamma för nya chefer och skyddsombud i kommunen. Utbildningarna anordnas och genomförs tillsammans av kommunens personalfunktion och företagshälsovård. Dessa utbildningar kommer att anordnas 1 gång per halvår på tillsvidarebasis. Det finns anledning att tro att denna förstärkta partsgemensam utbildningsinsats framöver resulterar i att både chefer och skyddsombud blir bättre rustade för att i vardagen hantera det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det finns också anledning att tro att de partsgemensamma utbildningarna skapar större förutsättningar för samarbete, samförståelse och samsyn i arbetsmiljöfrågor mellan arbetsgivarrepresentanter och skyddsombuden. En sådan utveckling tjänar alla på. Ett tredje exempel på partsgemensamt samarbete inom hälsa/ohälsa området är att Stenungsunds kommun under 2017 ingått ett samarbetsavtal med Försäkringskassan. Samarbetsavtalet har flera delar, bl.a. gemensamma målsättningar, aktiviteter och en struktur för ett förstärk kontakt via återkommande uppföljningsmöten etc. Stort fokus på att fånga upp tidiga signaler hos arbetstagare som kan vara arbetspåverkande, oavsett om de är privata eller direkt kopplat till arbetsplatsen. Torsby kommun har arbetat förbyggande med att fånga upp tidiga signaler hos arbetstagare som kan vara arbetspåverkande, oavsett om de är privata eller direkt kopplat till arbetsplatsen. Hur kan det omsättas i Stenungsunds kommun? Stenungssunds kommun har under en längre tid fokuserat framförallt på den hälsofrämjande delen i arbetet med hälsa/ohälsa. Det finns mycket som tyder på att tidiga insatser är en betydelsefull del i det totala arbetet med hälsa och ohälsa. Några av dem hälsofrämjande insatser som görs i kommunen idag är: 46

47 Ca 150 hälsoinspiratörer på kommunens arbetsplatser som stöttar sina kollegor i ett hälsofrämjande förhållningsätt. Friskvårdsbidrag. Förebyggande sjukpenning. Rökfri arbetstid. Deltagande i det regionala EU projektet hälsogreppet som förväntas leda till fler och bättre hälsofrämjande insatser framöver. Regelbundet arbete med hälsofrämjande ledarskap och hälsofrämjande medarbetarskap. Psykosocial arbetsmiljöenkät i vissa arbetslag Riktade insatser, bl.a. föreläsning i stresshantering Även om Stenungssunds kommun redan idag genomför flera hälsofrämjande insatser, finns det förmodligen ett lärande att göra framåt gällande vilka konkreta metoder Torsby kommun kan ha för att systematiskt fånga upp tidiga ohälsosignaler på individnivå. Den delen kan möjligtvis utforskas djupare via deltagandet i de utbildningar som Torsby kommun och hälsolänken arrangerar. Använder sig av Försäkringskassans förebyggande sjukpenning. Torsby kommun använder sig regelbundet av Försäkringskassans förebyggande sjukpenning och ser det som en framgångsfaktor för att förhindra vad som annars skulle kunna bli framtida sjukskrivingar. Hur kan det omsättas i Stenungsunds kommun? Stenungsunds kommun använder sig redan idag av förebyggande sjukpenning i vissa fall, dock i liten skala. Från 2018 har Stenungsunds kommun ett nytt företagshälsovårdsavtal med Avonova, tillsammans med bl.a de andra soltakskommunerna som Lilla Edet och Tjörns kommun. Inom ramen för det avtalet har kommunerna sinsemellan öppnat upp för ett gemensamt samarbete framåt beträffande förebyggande sjukpenning. Det skulle kunna innebära att kommunerna tillsammans och med delade resurser, skulle kunna ha kommunövergripande gruppaktiviteter för medarbetare med förebyggande sjukpenning och med syfte att genom grupprocesser stärka medarbetarnas hälsoläge och därmed också möjliggöra en snabbare återgång i arbetet. Kommun har också haft gruppdiskussion med Försäkringskassan i bl.a. denna fråga och om ett större samarbete i denna del, där Försäkringskassan har en egen specialistenhet som arbetar inriktat med just förebyggande sjukpenning. Allting talar för att arbetet med förebyggande sjukpenning i Stenungsunds kommun kommer att förstärkas och ökas i omfattning under I den delen är det också intressant att undersöka om det går att få mer information från Torsby kommun, om hur de konkret och metodiskt arbetar med den här frågan. Vi har även ett oerhört gott samarbete med vår företagshälsovård som är en mycket stor resurs i detta arbete. Torsby kommun understryker mycket sitt goda samarbete med sin företagshälsovård Hälsolänken, bl.a. genom citat ovan från en kommuntjänsteman i kommunen. Kommunen har samarbetat med Hälsolänken under många år och byggt upp ett långsiktigt och nära samarbete. Det nära och integrerade samarbetet mellan Torsby Kommun och Hälsolänken tydliggörs bl.a. av att de genomför stående externa utbildningar tillsammans, som riktas mycket mot bl.a. 47

48 andra kommuner i Sverige som vill lära mer om den resan som Torsby kommun och Hälsolänken gjort tillsammans och som resulterat i de låga sjuktalen. Hur kan det omsättas i Stenungsunds kommun? Det oerhört viktigt för en arbetsgivare att ha ett nära, tydligt och förtroendefullt samarbete med företagshälsovården i egenskap av oberoende professionell expertaktör i arbetet med hälsa/och ohälsa. Företagshälsovården förebyggande tjänster är en mycket central del i de insatser som arbetsgivaren kan tillföra i framförallt det hälsofrämjande och förebyggande arbetet med hälsa/ohälsa, men även i de efterhjälpande momenten kring bl.a. rehabiliteringsinsatser. Genom det nya företagshälsovårdsavtalet 2018 får kommunen en mycket mer sammanhållen företashälsovårdlösning än vad kommunen tidigare har haft. Från 2018 är företagshälsovården helt och hållet inom ramen för Avon tjänster och inte utspridd på flera olika mindre konsultföretag, som kommunens tidigvarande företagshälsovårdsupplägg har varit uppbyggd kring. Att ha en företagshälsovårdsleverantör istället för flera, underlättar också möjligheterna att ha ett nära samarbete med den enda leverantören. Det blir också betydligt lättare att åstadkomma mer effektiva uppföljningar kring hur företagshälsovården används, vilka prioriteringar som behöver göras och vad som görs, etc. Det bedöms också vara en stor fördel att dela företagshälsovårdsavtal med grannkommuner, av flera skäl. Bl.a. beräknas det kommunövergripande samarbetet i hälsa/ohälsofrågor att öka de kommande åren mellan kommunerna och med Avonova som en central kugge i det samarbetet. En sådan mer samarbetsinriktad utveckling lär gynna allas intressen. Eftersom Torsby kommun är den kommun i Sverige med lägst sjuktal, är kommunen mycket uppvaktad av Sveriges övriga kommuner inom detta område. Mer detaljerad information än ovanstående kan alltså inte fås i ordinarie kontaktutbyte med kommunen utan behöver i så fall införskaffas genom de utbildningar som kommunen säljer externt, tillsammans med sin företagshälsovård Hälsolänken. Inom ramen för Stenungsunds kommuns involvering i det regionala EU projektet Hälsogreppet, är ett delspår att söka externa EU-medel för att några representanter från Stenungsunds kommun, som arbetar med området Hälsa/ohälsa utifrån ett arbetsgivarperspektiv, skall kunna få möjlighet att gå en sådan utbildning. Detta i syfte att kompetensutveckla sig mer i detaljerna kring arbetet inom ovanstående områden och därefter sprida de goda och praktiska exemplen vidare i den egna kommunen. Barnkonsekvensanalys Genom att utveckla arbetet med hälsa/ohälsa kan kommunens medarbetare komma att få en bättre arbetsmiljö och hälsoläge, vilket bl.a. även kan medföra positiva effekter på de barn som kommer i kontakt med kommunens medarbetare. Juridiska konsekvenser Inga juridiska konsekvenser. Ekonomiska konsekvenser och finansiering Inga ekonomiska konsekvenser Verksamhetsmässiga konsekvenser Inga verksamhetsmässiga konsekvenser 48

49 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor stödfunktioner Anette Oscarsson sektorchef Christer Larsson funktionschef 49

50 Utdrag ur PROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Diarienummer 0764/16 Beredningsuppdrag - fältarbete - beredningen barn och ungdom Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige notera informationen och beslutar att göra en översyn om att tillföra medel och genomföra en begränsad satsning med start sommaren Inför budgetarbetet 2019 beaktas detta ytterligare. Kommunstyrelsen är positiv till arbetssättet och funktionen som fältarbetare och ser behovet i Stenungsund. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige uppdra förvaltningen att återkomma med planering för sommaren och hur bemanning och närvaro sker i de miljöer som våra unga i kommunen befinner sig i. Återkopplingen ska innehålla vilka aktiviteter och vilken bemanning som planeras för, kartläggning på var behov finns och med vilka samverkan kommer att ske. Inför budgetarbetet 2019 kan detta arbete beaktas ytterligare. Sammanfattning av ärendet Beredningen fick den 19 december i uppdrag av kommunfullmäktige att utreda övergripande frågeställningar kring fältarbete i Stenungsunds kommun. Beredningen inkom den 5 juli 2017 med slutredovisning av uppdraget där förslaget är att medel ska avsättas för fyra fältarbetare under tre år, för att under arbetet göra en ordentlig kartläggning på plats och för att organisationen ska hinna sätta sig. Kommunstyrelsen beslutade att återremittera ärendet till Bildnings- och socialutskottet för att vidare utreda hur organisationen kring fältarbetare kan se ut samt ekonomiska konsekvenser. Förvaltningen har med utgångspunkt i beredningens förslag utrett hur det påverkar organisation och ekonomiska konsekvenser. Att införa 4 fältarbetare i sektor socialtjänst skulle innebära förändringar i organisationen samt påverka ekonomin avsevärt. På grund av verksamhetens ekonomiska situation i kombination med att organisationen idag är anpassad mer för specialistroller är det svårt om uppdraget ska finansieras inom ram eller finansieras med utökad budgetram. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Protokollsutdrag KS Tjänsteskrivelse Beredningsuppdrag Slutredovisning beredning Kartläggning av fältarbete i Stenungsunds kommun

51 Utdrag ur PROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Vidare Kommunfullmäktige Vid protokollet Richard Brown Justeringsdatum Ordförande Bo Pettersson (S) Justerare Lena Hedlund (KD) 51

52 Utdrag ur PROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Diarienummer 0764/16 Beredningsuppdrag fältarbete, ekonomisk och juridisk granskning av beredningsförslag Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att återremittera ärendet till Bildnings- och socialutskottet för att vidare utreda hur organisationen kring fältarbetare kan se ut samt ekonomiska konsekvenser. Sammanfattning av ärendet Beredningen barn och ungdom begärde under 2016 att få i uppdrag att kartlägga behovet av fältarbetare i Stenungsunds kommun. Beredningen fick den 19 december i uppdrag av kommunfullmäktige att utreda övergripande frågeställningar kring fältarbete i Stenungsunds kommun. Frågeställningarna gällde exempelvis vad en fältarbetare gör, vilka behov som finns i kommunen och en uppskattad kostnad för fältarbetare i förhållande till nytta på kort och lång sikt. Beredningen inkom den 5 juli 2017 med slutredovisning av uppdraget där förslaget är att medel ska avsättas för fyra fältarbetare under tre år, för att under arbetet göra en ordentlig kartläggning på plats och för att organisationen ska hinna sätta sig. Detta kan sedan utvärderas inför en eventuell permanentning. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Slutredovisning Kartläggning av fältarbete i Stenungsunds kommun Yrkanden på sammanträdet Bo Pettersson (S): Yrkar på att återremittera ärendet till Bildnings- och socialutskottet för att utreda vidare: - Hur kan organisationen kring fältarbetare se ut? - Vilka ekonomiska konsekvenser blir det? Lisbeth Svensson (L): Yrkar på att återremittera ärendet till Bildnings- och socialutskottet för ekonomisk evaluering. Beslutsgång Ordföranden finner att kommunstyrelsen bifaller Bo Petterssons (S) och Lisbeth Svenssons (L) yrkanden. 52

53 Utdrag ur PROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Vid protokollet Richard Brown Justeringsdatum Ordförande Bo Pettersson (S) Justerare Gunnar Lidén (M) 53

54 Tjänsteskrivelse Dnr 0764/16 Anders Eggertsen Till Kommunfullmäktige Återremiss Beredningsuppdrag - Organisation och ekonomiska konsekvenser fältarbete Förslag till beslut Bildnings- och socialutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige notera informationen. Sammanfattning av ärendet Beredningen fick den 19 december i uppdrag av kommunfullmäktige att utreda övergripande frågeställningar kring fältarbete i Stenungsunds kommun. Beredningen inkom den 5 juli 2017 med slutredovisning av uppdraget där förslaget är att medel ska avsättas för fyra fältarbetare under tre år, för att under arbetet göra en ordentlig kartläggning på plats och för att organisationen ska hinna sätta sig. Kommunstyrelsen beslutade att återremittera ärendet till Bildnings- och socialutskottet för att vidare utreda hur organisationen kring fältarbetare kan se ut samt ekonomiska konsekvenser. Förvaltningen har med utgångspunkt i beredningens förslag utrett hur det påverkar organisation och ekonomiska konsekvenser. Att införa 4 fältarbetare i sektor socialtjänst skulle innebära förändringar i organisationen samt påverka ekonomin avsevärt. På grund av verksamhetens ekonomiska situation i kombination med att organisationen idag är anpassad mer för specialistroller är det svårt om uppdraget ska finansieras inom ram eller finansieras med utökad budgetram. Beskrivning av ärendet Fältarbete är uppsökande och förebyggande arbete i offentliga ungdomsmiljöer som oftast utförs av en socionom, socialpedagog, fritidsledare eller beteendevetare som har sin anställning hos socialtjänsten i kommunen. Arbetstiden är förlagd på dag, kväll och helger. Beredningen har utrett följande punkter kring fältarbete som redovisas i slutredovisningen: Vad gör en fältarbetare? Vilket behov skulle fältarbetare fylla i Stenungsunds kommun? Kan ett eventuellt behov uppfyllas på annat sätt? Uppskattad kostnad för fältarbare i förhållande till nytta på kort och lång sikt samt förslag till arbetsbeskrivning. Översyn av kommunens förebyggande insatser Beredningen bedömer att det finns behov av fältarbetare i kommunen och anser att införandet av dessa tjänster skulle avlasta arbetssituationen för socialsekreterarna samt personal från fritid. I följande ärende har förvaltningen i uppdrag att beskriva vilka organisatoriska och ekonomiska konsekvenser beredningens förslag ger. Beslutets konsekvenser för barn 54

55 Förvaltningen har beaktat barns hälsa och utveckling, behov och säkerhet utifrån att det finns en stor efterfrågan idag från yngre familjer och yngre barn upp till 12 år. Fältarbetare arbetar merparten med barn som är 13 år och uppåt. Att familjer och yngre barns hälsa och utveckling tidigt kan adresseras via ansökningar och insatser ser förvaltningen som prioriterat då behovet fortsätter vara stort. Konsekvensen av att införa 4 st fältarbetare kommer innebära färre insatser till yngre familjer och barn. Med färre familjebehandlare och fler fältarbetare kommer det bli mindre insatser mot yngre barn och mer uppsökande arbete mot äldre barn. Ekonomiska konsekvenser och finansiering Kostnaden beräknas vara ungefär 600 tkr per år och tjänst, alltså 2,4 mkr per år för fyra tjänster. På grund av sektorns ekonomiska situation med underskott där besparingar görs samt sektorns höga kostnader utifrån jämförelsetal är det svårt om resurserna omfördelas från yngre till äldre. Besparingar görs för närvarande inom verkställighet och innebär omprioriteringar och förändringar i arbetsätt. Att utöver det omfördela resurser motsvarande 2,4 Mkr/år skulle innebära omfattande förändringar riktat till både organisation och målgrupp. Verksamhetsmässiga konsekvenser Under 2016 kom totalt 540 anmälningar för barn upp till 18 år, det vill säga drygt 10 anmälningar/vecka. Bedömingen är antalet anmälningar är något högre under Samtliga anmälningar bedöms inom 14 dagar för att avgöra om utredning ska inledas eller inte. Till och med augusti 2017 har 254 utredningar inletts för barn och unga upp till 18 år. Utredningsarbetet är myndighetsutövning där behov bedöms och eventuella insatser föreslås. Som en del i utredningsarbetet kan exempelvis familjebehandlare användas. Familjebehandlare, SKIFO och Ungbo är exempel på insatser som kan bli aktuella efter utredning. Samtliga av dessa insatser är en del av socialtjänstens verkställighet i kommunen. Det mest vanligt förekommande för funktionen fältare är att arbeta uppsökande med ungdomar på kvällar och helger. Förvaltningen har inte kunnat finna kommuner som har fältare med myndighetsutövning. Skulle socialtjänsten omfördela resurser till att rikta sig till fältare för ungdomare skulle färre resurser läggas till tidiga insatser för yngre och för de som själva ansöker om insatser. Omfördelningen skulle troligen behöva ske från både myndighetsutövning och verkställighet. Idag har förvaltningen flest ansökningar och insatser mot yngre familjer och barn. Många av barnen är således 12 år och nedåt. Fältarbete fokuserar ofta på barn som är mellan år. Detta innebär att resurser skulle flyttas från den yngre målgruppen där inflödet av ärenden är större till den äldre målgruppen där inflödet av ärenden är lägre än den yngre målgruppen. Med beredningens förslag kan rollerna med myndighetsutövning och verkställighet bli mer otydliga. Idag arbetar IFO mer specialiserat då trycket är stort på utredningar. Det kan bli otydligare roller och organisationen är utformad för specialistroller utifrån omorganisation Sektor socialtjänst arbetar förebyggande och med riktade insatser till målgruppen ungdomar. Det arbetet sker till stor del tillsammans med skola, polis och fritid. Detta samverkansarbete SSPF Samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritid, är något som redan ger effekt för ungdomar idag men där verksamheten också arbetar för att utveckla ytterligare. Familjecentralen är ny inom IFO sedan år 2015 och där syftet är att möta familjer och barn i tidigt skede. Familjecentralens uppdrag är målgruppen 0 12 år. Från 13 år finns stöd via ungdomsmottagning. Socialtjänsten har idag 9 personer som arbetar med förebyggande och behandlande insatser. Socialtjänsten arbetar både proaktivt och reaktivt. I situationer med hög arbetsbelastning är fokus på det mest akuta. 55

56 Vad som också kan tas i beaktande är omfattningen av antalet fältare som resoneras om i beredningens förslag. I exempelvis Alingsås kommun med en befolkningsmängd på cirka personer finns 5 årsarbetare som arbetar som fältare. 2 st arbetar med personer som är över 18 år och 3 st med personer som är under 18 år. Ett ytterligare exempel är Göteborg där 6 st fältare arbetar i centrumdelarna av staden. Juridiska bedömningar Förslaget föranleder ingen juridisk konsekvens. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Protokollsutdrag KS Tjänsteskrivelse Beredningsuppdrag Slutredovisning beredning Kartläggning av fältarbete i Stenungsunds kommun STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor socialtjänst Camilla Blomqvist sektorchef Robert Rydquist verksamhetschef 56

57 Stenungsund den 5 juli 2017 Beredningsuppdrag Kartläggning av fältarbete i Stenungsunds kommun a. Vad gör en fältarbetare? En fältarbetare som är anställd av socialtjänsten är oftast socionom, socialpedagog, fritidsledare, beteendevetare. Fältarbete är av uppsökande och förebyggande karaktär, som syftar till att nå ungdomar som befinner sig i en risksituation i förhållande till alkohol, narkotika, kriminalitet eller annat socialt normbrytande beteende i åldrarna 13 18/20 år. En fältarbetare arbetar på individ-, grupp- och strukturell nivå gentemot ungdomar i riskzonen. Rent konkret handlar det om att etablera goda kontakter med ungdomar i deras egna miljöer exempelvis i skolan, på fritidsgården, på stan eller på internet. Fyra nyckelord som är viktiga i fältarbetet är förebyggande, frivillighet, förtroende och flexibilitet. Arbetstiden är oftast schemalagd med arbete till dag-, kväll och helger. Fältarbetet syftar till att skapa goda kontakter med ungdomarna och deras föräldrar och nätverk, vilket kan innebära att man arbetar med att stärka föräldrar både i grupp och individuellt och att man prövar att hitta stödformer i ungdomarnas egna nätverk. (här finns olika erfarenheter av föräldrakontakt, ex ingen alls) Polisen är en viktig samverkanspartner för att upptäcka och förebygga kriminalitet. Myndighetsutövning kan ingå i arbetsuppgiften. Källa: Catarina Jutendahl, tjänstemannastöd, chef IVO b. Vilket behov skulle fältarbetare fylla i Stenungsunds kommun? Nuläget: Tillgången på och förekomsten av narkotika är idag större än någonsin i Sverige. Stenungsunds kommun ligger på pendelavstånd till både Göteborg och Uddevalla och även förbindelser till övriga Europa. Kommunen är en starkt växande kommun med en relativt ung befolkning. Barnkullarna har sedan början av 2000-talet ökat kraftigt, och dessa barn är eller kommer snart att bli tonåringar. Enligt polisen har det skett en förändring bland ungdomarna det senaste året som de är oroliga för. Fler ungdomar rör sig ute istället för att vara på fritidsgårdarna eller i olika aktiviteter. De upplevs "dra runt" och "hänga" och drar sig till äldre ungdomar, många av dem med drogproblem. Nyrekryteringen till narkotika och kriminalitet beskrivs som explosionsartad. Man upplever att det är svårt att hänga med och svara upp med åtgärder. Narkotikaförsäljning sker på olika ställen runt Stenungstorg och polisen har vid flera tillfällen gjort tillslag där man påkommit mycket unga personer med narkotika. 57

58 Kommunens drogförebyggare Stefan Persson har under våren samordnat frivilliga nattvandrare och föräldracafé samt administrerar en facebooksida som stöd och nätverk för föräldrar. Detta är viktigt som ett komplement till professionella fältarbetare, men inte tillräckligt. Frivilligarbete är beroende av eldsjälar och kan variera över tid. Vuxna på stan har inte kompetens eller mandat att möta ungdomar i vissa situationer och detta kan man heller inte begära av dem. Fältarbetare bedriver uppsökande, såväl proaktiv som reaktiv verksamhet. De kan aktivt befinna sig där ungdomarna är och på ställen som identifierats som riskmiljöer. Genom att finnas på plats kan de både skapa relationer och kartlägga på ett strukturerat sätt samt vid behov även ingripa genom att påbörja utredning på plats. Enligt Stefan Persson krävs det att fältarbetare, för att kunna göra skillnad, har myndighetsutövning i sin yrkesroll. För att det ska bli en professionell insats och kartläggning är utbildade fältarbetare nödvändigt. Att lägga om scheman för fritidsledare eller mobilisera fler vuxenvandrare är visserligen bra, men om vi vill göra skillnad med detta behöver vi fylla den lucka som är idag med allt för lång tid mellan upptäckt och åtgärd. En fältarbetare som jobbar direkt under socialtjänsten kan vidta åtgärder direkt och även förmedla detta till ungdomen på plats vilket ger en tydligare koppling för hen. Snabba insatser och en tydlig koppling mellan handling och åtgärd kan göra stor skillnad för den unge då det går fort att fastna i skadliga beteenden. En socionom med myndighetsutövning kan själv påbörja utredning och utföra den vilket är en stor fördel genom att man varit på plats och redan har kännedom om situationen. c. Kan ett eventuellt behov uppfyllas på annat sätt? Åtgärder från socialtjänsten och fritid för att frigöra personal för fältarbete har gjorts under våren som en akutåtgärd men ur ett längre perspektiv behöver dessa resurser kompletteras för att inte riskera utarmning av det goda arbete som redan görs inom fritid och socialtjänst. Fritidspersonal har inte heller mandat för myndighetsutövning, vilket minskar effektiviteten. De insatser som idag finns är snarare reaktiva än proaktiva. De bedrivs på individbasis utifrån redan uppkomna risksituationer och identifierade individer. Dessa är nödvändiga, men vi anser att det finns en lucka att fylla när det gäller att förebygga och kunna vara på plats där det händer. d. Uppskattad kostnad för fältarbetare i förhållande till nytta på kort och lång sikt samt förslag till arbetsbeskrivning När man tittar på kostnader är det viktigt att även tänka på minskad arbetsbelastning för socialsekreterarna genom att vissa utredningar görs av fältarbetarna och mycket information kan inhämtas genom att man haft personal på plats. Detta kan minska den stora omsättning vi har idag med dyra konsultkostnader och resurskrävande rekryteringsprocesser. Ytterligare en möjlighet till besparing på längre sikt är att om processen förkortas och insatser kan påbörjas i tid hinner ungdomar fångas upp innan det gått så långt som en placering. Undviker vi en enda placering har vi sparat 900 tkr- 4.3 mkr på årsbasis*, förutom vad detta kan innebära för den unge på lång sikt. 58

59 En anställd på 100% kostar i genomsnitt 500 tkr (inkl PO)** Beredningen anser att kostnaden för fyra fältarbetare är en liten satsning jämfört med kostnaderna för senare åtgärder med tanke på att en enda placering skulle finansiera hela fältgruppen. Arbetsuppgifterna föreslås bestå av kartläggning genom att befinna sig i olika miljöer såsom skola, fritidsgårdar och särskilda platser i kommunen där ungdomar befinner sig, både under kvälls- och dagtid. En frikoppling i arbetstid och arbetsplats sk förtroendearbetstid ger möjlighet till flexibilitet för att kunna anpassa insatser utifrån behov och kan ge större utvecklingspotential och möjlighet till nytänkande. I uppdraget ska man även ingå i de olika samverkansgrupperna, såsom SSPF (skola, socialtjänst, polis, och fritid). År 2016 i Stenungsunds kommun: Var det 21 personer som fick institutionsvård och kostnaden för detta var 16 miljoner. Vissa var placerade hela året och vissa kortare period. e. Översyn av kommunens förebyggande insatser: Ungdomshälsan har familjebehandlare och möjlighet att ansöka om föräldrastöd samt drogtester och samtal med ungdomar som visat sig ha använt droger. Vidare har socialtjänsten insatser man kan ansöka om eller som kan erbjudas efter utredning av socialtjänsten om en ungdom identifierats befinna sig i riskzonen för droger och kriminalitet. Vid skolproblem finns en samverkan mellan IFO och skolan - SKIFO - som kan ansökas om hos socialtjänsten. SSPF är en samverkan mellan polisen, socialtjänsten, skolan och fritid som agerar både proaktivt genom kartläggning och informationsutbyte för samordning av sina resurser, samt reaktivt genom att arbeta tillsammans kring individer som identifierats ha ett riskbeteende. Genom att erbjuda föräldrar skriva under en samtyckesblankett kan man samarbeta utan att hindras av sekretessen. Man har även haft möten med föräldrar till ungdomar som identifierats vara i riskzonen där man både skapat nätverk mellan föräldrarna och fått möjlighet att utbyta erfarenheter och information. * Catarina Jutendahl **Catarina Jutendahl Beredningen för barn och ungdom föreslår att medel avsätts för fyra fältarbetare under tre år, för att under arbetet göra en ordentlig kartläggning på plats och för att organisationen ska hinna sätta sig. Detta kan sedan utvärderas inför en eventuell permanentning. 59

60 Liz Noréen, beredningsledare (s) Anneli Holmén (mp) Ingela Ström (c) Kenny Bergander (L) Fabian Gustafsson (s) Gunnar Pettersson (kd) Emma Ramhult (v) Peter Öberg (m) John Hansson (sd) 60

61 12 Tjänsteskrivelse Dnr 0001/18 Doris Eliasson Till Kommunfullmäktige Förordnande av vigselförrättare 2018 Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar Sammanfattning av ärendet Under nuvarande mandatperiod har två vigselförrättare begärt sig entledigade från sitt uppdrag. Kommunfullmäktige kan besluta att till Länsstyrelsen föreslå nya representanter till vigselförrättare för perioden fram till 31 december Länsstyrelsen är den myndighet som, efter förslag från kommunen, förordnar vigselförrättare. Vigselförrättarna förordnas på tid som motsvarar mandatperioden efter det senaste allmänna valet. Den av kommunfullmäktige föreslagne vigselförrättare ska även bifoga ett personligt brev till Länsstyrelsen (motsvarande CV) där personen beskriver sig själv, vilka politiska uppdrag han/hon har/haft osv. Det personliga brevet ska bifogas ihop med fullmäktiges beslut till Länsstyrelsen. Innan Länsstyrelsen förordnar någon kommer föreslagna vigselförrättare genomgå en kunskapskontroll. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor Stödfunktioner Anette Oscarsson Sektorschef Doris Eliasson Kanslichef Beslutet skickas till Länsstyrelsen 61

62 13 62

63 Revisionsrapport 2017 Genomförd på uppdrag av revisorerna Juni 2017 Stenungsunds kommun Granskning av delegationsbeslut 63

64 Innehåll 1. Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte och avgränsning Revisionsfrågor Revisionskriterier Metod Delegationsbeslut om familjehems- och institutionsplacering i fyra individärenden Organisation Sociala myndighetsnämndens delegation Bakgrund till besluten Beslutsprocessen Genomförda åtgärder Bedömning Samlad bedömning Bedömning utifrån revisionsfrågorna Slutsats...10 Bilaga 1: Revisionskriterier...12 Bilaga 2: Dokument- och intervjuförteckning

65 1. Sammanfattning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har EY genomfört en granskning av fyra delegationsbeslut som avser avslag på familjehems- och institutionsplacering. Syftet har varit att undersöka om de specifika delegationsbesluten fattats och återrapporterats i enlighet med gällande delegationsordning. Granskningen omfattar fyra delegationsbeslut som avser avslag på familjehems- och institutionsplacering i enlighet med socialtjänstlagen. Sociala myndighetsnämnden ansvarar för myndighetsutövning gentemot enskilda inom socialtjänstens område. Detta innefattar att besluta om familjehems- och institutionsplaceringar. Nämnden har delegerat beslutanderätten vad avser sådana beslut till verksamhetschef för IFO. Delegationen innefattar både rätten att bevilja och avslå en ansökan. Vid intervjuer framkommer att delegationsordningen upplevs vara tydlig och enkel att tillämpa. Under 2016 började Migrationsverket genomföra åldersbedömningar av ensamkommande barn som inte kunde styrka sin identitet. Flera av de ensamkommande barnen som befann sig i Stenungsunds kommun blev åldersuppskrivna med anledning av detta. För vissa ärenden innebar detta avslag om fortsatt familjehems- och institutionsplacering. Vid en stickprovskontroll av fattade delegationsbeslut under sociala myndighetsnämndens sammanträde uppdagades att handläggare angivit sektorschef som beslutsfattare i fyra individärenden. Handläggare på enheten barn och unga handlade besluten om avslag och angav sektorschefen som beslutsfattare. Orsaken till detta var att det fanns olika syn inom förvaltningen på hur kommunen skulle hantera Migrationsverkets åldersuppskrivningar. Handläggare, enhetschef och verksamhetschef ansåg inte att de fattat besluten om avslag i de fyra individärendena. Enligt uppgift från handläggaren ska den före detta enhetschefen ha givit handläggaren direktiv om att ange sektorschefen som beslutsfattare. Efter att detta uppdagades ska verksamhetschefen ha angivits som beslutsfattare. I granskningen bedöms den gällande delegationsordningen inte ha följts mot bakgrund av att det är otydligt vem som fattat beslut i ärendena. Att sektorschef uppgavs som beslutsfattare, trots att så inte var fallet, bedöms i granskningen vara bristfälligt och påverkar rättssäkerheten i myndighetsutövningen genom att försämra förståelsen för och insynen i beslutsprocessen. I granskningen bedöms delegationsbesluten ha anmälts till sociala myndighetsnämnden i enlighet med kommunallagen och gällande delegationsordnings bestämmelser. Den sammanfattande bedömning i granskningen är att sociala myndighetsnämnden säkerställt en tydlig delegering gällande den typ av beslut som granskats. Granskningar visar dock att de aktuella besluten inte fattats i enlighet med delegationsordningen och att det funnits brister i beslutsprocessen. Under granskningen har vissa identifierat vissa förbättringsområden och våra rekommendationer framgår i kapitel

66 2. Inledning 2.1. Bakgrund Av kommunallagen framgår att en nämnd får uppdra åt ett utskott, åt en ledamot eller ersättare eller åt en anställd i kommunen att besluta på nämndens vägnar. Beslut som fattas med stöd av delegation är juridiskt sett ett nämndbeslut och kan inte ändras av nämnden. Beslut som har fattats på delegation ska anmälas till nämnden. Revisorerna i Stenungsunds kommun har erhållit uppgifter som påtalar att det skett felaktiga delegationsbeslut av fyra personärenden. Besluten avser avslag av tidigare beslut om familjehems- och institutionsplacering i enlighet med socialtjänstlagen. Enligt uppgift fattades besluten av handläggare men dokumenterades som att det var sektorschef Socialtjänst (nedan kallad sektorschef) som fattat besluten. Revisorerna har mot bakgrund av detta beslutat att genomföra en granskning av de specifika delegationsbesluten samt översiktligt granska gällande delegationsordning Syfte och avgränsning Granskningens syfte är att undersöka om de specifika delegationsbesluten fattats och återrapporterats i enlighet med gällande delegationsordning. Granskningen omfattar fyra delegationsbeslut som avser avslag på familjehems- och institutionsplacering i enlighet med socialtjänstlagen Revisionsfrågor I granskningen besvaras följande revisionsfrågor: Har de aktuella besluten fattats i enlighet med gällande delegationsordning? Har delegationsbesluten anmälts till sociala myndighetsnämnden i enlighet med kommunallagen och gällande delegationsordnings bestämmelser? Har sociala myndighetsnämnden säkerställt en tydlig delegering gällande denna typ av beslut? 2.4. Revisionskriterier Med revisionskriterier avses de bedömningsgrunder som bildar underlag för revisionens analyser, slutsatser och bedömningar. Revisionskriterier som är aktuella i denna granskning framgår av bilaga Metod Granskningen genomförs genom dokument- och intervjustudier 1. 1 Se bilaga 2 för lista över dokumentation och intervjudeltagare. 3 66

67 3. Delegationsbeslut om familjehems- och institutionsplacering i fyra individärenden 3.1. Organisation Sociala myndighetsnämnden ansvarar för myndighetsutövning gentemot enskilda inom socialtjänstens område 2. Detta innefattar att besluta om familjehems- och institutionsplaceringar. Kommunstyrelsen ansvarar för tjänstemannaorganisationen, vilken är organiserad i fyra sektorer. I sektor socialtjänst ingår verksamheterna individ- och familjeomsorg (IFO), funktionshinder, vård- och omsorg samt medicinskt ansvarig sjuksköterska. Inom verksamheten IFO finns enheten för barn och unga. Enheten arbetar bland annat med utredning och beslut kring placering av ensamkommande barn i olika former av boenden, till exempel familjehem och institution Sociala myndighetsnämndens delegation Vad avser beslut om familjehem- och institutionsplaceringar har nämnden delegerat beslutanderätten enligt följande 3 : Individ- och familjeomsorg (IFO) barn och unga Delegationsbeslut Lagrum Delegat Beslut om bistånd åt barn och ungdom i form av vård (placering/omplacering) i annat hem än vårdnadshavarens vid tillfällig vistelse Beslut om bistånd åt barn och ungdom i form av vård (placering/omplacering) i hem för vård eller boende 1: högst 4 månader 2: mer än 4 månader 4 kap. 1 SoL Verksamhetschef 4 kap. 1 SoL 1: Verksamhetschef IFO 2: Sociala myndighetsnämnden Tabell 1: Sammanställning av sociala myndighetsnämndens delegation avseende insatser med stöd av socialtjänstlagen för IFO - Barn och unga Delegationen innebär både rätten att bevilja och avslå en ansökan. Vid intervjuer framkommer att delegationsordningen i huvudsak upplevs vara tydlig och enkel att tillämpa. I vissa intervjuer framförs dock att dokumentet är omfattande. Beslut fattade på delegation redovisas i en delegeringslista vid sociala myndighetsnämndens sammanträden. Som en del av sociala myndighetsnämndens kontroll av delegationsärenden väljer nämnden vid varje sammanträde ut ett slumpmässigt urval av delegationsärenden för granskning. 2 Inom individ- och familjeomsorg, funktionshinder och vård- och äldreomsorg. 3 Enlig delegationsordning som gällde

68 3.3. Bakgrund till besluten Kommunerna har det yttersta ansvaret för att ensamkommande barn som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Migrationsverket anvisar ensamkommande barn till en kommun som sedan ska ordna långvarigt boende och annat stöd. Socialtjänsten ansvarar för att utreda de ensamkommande barnens behov av stöd, placeringsform och andra insatser. Staten ersätter kommunerna för tillhandahållandet av boenden för ensamkommande barn. När barnet fyller 18 år (och inte fått uppehållstillstånd) upphör den statliga ersättningen till kommunerna och barnet anses vara vuxen. I detta fall övergår ansvaret till Migrationsverket. Under 2016 började Migrationsverket genomföra åldersbedömningar av ensamkommande barn som inte kunde styrka sin identitet. Skriftlig 4 och muntlig information 5 samlades in som underlag för bedömningen. Bedömningen syftade bland annat till att fastställa om den sökande är över eller under 18 år. Vid denna tidpunkt hade Migrationsverket inte infört medicinsk åldersbedömning vilket innebar att den skriftliga och muntliga informationen låg till grund för bedömningen. Flera av de ensamkommande barnen som befann sig i Stenungsunds kommun blev åldersuppskrivna med anledning av detta. Detta innebar att kommunen fick göra nya utredningar och individuella bedömningar för respektive individärende. För vissa ärenden innebar detta avslag om fortsatt familjehems- och institutionsplacering Beslutsprocessen Granskningen omfattar beslut om avslag för fortsatt familjehems- och institutionsplacering i fyra individärenden. Som ovan nämnts har nämnden delegerat rätten att fatta beslut om avslag till verksamhetschefen. Handläggare inom enheten för barn och unga handlade besluten om avslag i fyra individärenden. Av delegeringslistan till nämnden framgick att sektorschef fattat beslut i ärendena. Orsaken till att sektorschef angavs som beslutsfattare var att det fanns olika syn inom förvaltningen på hur kommunen skulle hantera Migrationsverkets åldersuppskrivningar. Handläggare, före detta enhetschef och före detta verksamhetschef höll inte med kommunledningen (kommunchef och sektorschef) avseende hur Migrationsverkets åldersuppskrivning skulle hanteras. Eftersom handläggare, före detta enhetschef och före detta verksamhetschef uppfattade att kommunledningen hade beslutat om att Migrationsverkets åldersuppskrivning skulle gälla för dessa fyra individärenden angav handläggaren sektorschefen som beslutsfattare. Enligt uppgift från handläggare ska den före detta enhetschefen ha givit handläggaren direktiv om detta. Efter att detta uppdagades har den före detta verksamhetschefen uppgetts som beslutfattare i systemstödet för beslutsfattande. Inom IFO finns ett antal rutiner för handläggning av ärenden, både egna och handböcker som socialstyrelsen utarbetat. Rutinerna rör främst beslutsformuleringar, instruktioner kring tidsbegränsningar vid placering samt anmälan till socialtjänsten. Av vad som framkommit i granskningen finns inga rutiner som beskriver stegen i handläggningsprocessen vid placering av ensamkommande barn i familjehems- eller institutionsplacering. 4 Till exempel med en giltig passhandling eller annan identitetshandling som utfärdats av en behörig myndighet i den ensamkommandes hemland. 5 T.ex. frågor till den sökande, skolbetyg, omdömen från skola, gode män m.m. 5 68

69 Sociala myndighetsnämnden har blivit informerad i ärendena vid följande tillfällen: : Enligt uppgift informeras politiker från sociala myndighetsnämnden som deltog under en gemensam bokslutsdag om att Migrationsverket påbörjar åldersuppskrivningar : Under sammanträde upptäcks fel i delegeringslistan. Före detta verksamhetschef för IFO informerar om ärendena, enligt uppgift från sociala myndighetsnämndens ordförande. Nedan beskrivs i kronologisk ordning händelser av vikt för hanteringen av de fyra individärendena under 2017: 6 69

70 Februari 2017 Under början av februari månad fördes diskussioner inom sektorn kring hanteringen av de ensamkommande barn som fått sin ålder uppskriven av Migrationsverket. Det fanns olika uppfattningar i verksamheterna kring hur denna fråga skulle hanteras. Sektorschef var av uppfattningen att kommunen inte kunde göra en annan bedömning än Migrationsverkets. Ställningstagandet baserades på möten med Migrationsverket och information från SKL. Enligt sektorschef menade SKL t.ex att frågan om finansiering var oklar om kommunen gör en annan bedömning än Migrationsverket. Inom IFO och enheten för barn och unga fanns dock uppfattningen att kommunerna kunde göra en annan bedömning. Detta grundade sig på kontakter med andra kommuner och en utbildningsinsats inom GR. 17 februari 2017 Ett möte hålls inom kommunen som syftar till att diskutera frågan om hanteringen av Migrationsverkets åldersuppskrivningar ur ett kommunövergripande perspektiv. Vid mötet deltar bland annat kommunchef, sektorschef, samordnare för integrationsfrågor m.fl. Kommunchefen och sektorschef var av uppfattningen att kommunen skulle följa ansvarsfördelningen mellan Migrationsverket och kommunen samt beakta Migrationsverkets åldersuppskrivningar som underlag inför beslut. Inom IFO och enheten för barn och unga var handläggare och chefer av uppfattningen att kommunen kunde göra andra bedömningar. 20 februari 2017 Eftersom mötet den 17 februari påvisat att det förekom otydligheter kring vad Migrationsverkets bedömning av ålder innebar för organisationen skickar sektorschefen ut ett mail som sammanfattar mötets innehåll. Mailet syftar till att tydliggöra frågan och skapa ett gemensamt förhållningssätt. Sekorschefen anger att individer som bedömts vara 18 år och inte innehar asyl ska återgå till Migrationsverkets ansvar. Enligt sektorschefen ska Migrationsverkets bedömning gälla även om andra aktörer så som enskilda och gode män anser att åldersuppskrivningen innebär osäkerheter. En individ som åldersuppskrivits uppges fortsättningsvis endast kunna omfattas av kommunens insatser om kriterierna för LVU är uppfyllda eller om det rör ett Dublinärende. (Dublinärende innebär att asylansökan ska prövas i ett annat land beroende på ett antal kriterier och att överföring av personen ska ske). I samma mail framgår att fyra individer fortfarande omfattas av socialtjänstens insatser som ensamkommande barn trots att de bedöms vara 18 år. Sektorschefen uppmanar verksamhetschefen för IFO och enhetschefen för barn och unga att senast den 6:e mars säkerställa huruvida de fyra individerna har behov av vård enligt LVU eller ej. Åldersuppskrivningen anses inte vara ett politiskt ärende för tillfället. 28 februari 2017 Information om hanteringen av åldersuppskrivna delges politiken vid bokslutsdagen enligt uppgift från sektorschefen. Mars 2017 Vid intervjuer framkommer att handläggarna på enheten barn och unga i början av mars fick information från enhetschefen om hur de fyra individärena skulle hanteras. Vid intervjuer framkommer att både verksamhetschef och enhetschef uppfattade att det var ett beslut från kommunchefen och sektorschefen. Eftersom handläggarna tidigare gjort individuella bedömningar kring individerna uppstod diskussionen om vem som skulle anges som beslutsfattare i de enskilda ärendena. Vid intervjuer framkommer att det inte gjordes någon ny individuell bedömning då beslut om avslag fattades. 7 70

71 14-15 mars 2017 Handläggare anger sektorschefen som beslutsfattare i de fyra individärendena. Enligt handläggaren gav den före detta enhetschefen direktiv om det. Enligt de intervjuade fick sektorschefen inte information om att hon angivits som beslutsfattare. 27 mars april 2017 Enligt uppgift från den före detta verksamhetschefen informeras de fyra individerna om att deras institutions- respektive familjehemsplacering skulle avslutas. De fyra individerna överklagar dessa beslut. Överklagan ska gå till den nämnd eller tjänsteman som fattat beslut i ärendet. Eftersom sektorschefen angetts som beslutsfattare skulle hon motta överklagandena. Inom ramen för granskningen framkommer otydligheter kring hur överklagandena hanterades, exempelvis hur de omhändertogs. Dåvarande verksamhetschef för IFO informerar via mail kommunchefen om två domslut som fastställts av förvaltningsrätten i Malmö. I domarna fastslogs att socialtjänsten inte hade rätt att avsluta insatser för individer som åldersuppskrivits tills dess att ärendet vunnit laga kraft. Det framgår också att Migrationsverket kommer att betala ut ersättning så länge som det finns ett beslut om insats. Verksamhetschefen begär beslut/riktlinjer i frågan. 12 april 2017 Kommunchefen skriver i ett mail till verksamhetschefen att kommunen ska följa domarna från förvaltningsrätten i Malmö och således låta de fyra individerna stanna tills domen vunnit laga kraft. Enligt uppgift ska informationen om ersättning som den före detta verksamhetschefen lämnat sedan visat sig vara felaktig. 25 april 2017 Vid ett stickprov av delegationsbesluten under sociala myndighetsnämndens sammanträde uppmärksammas att beslut om avslag för familjehems- och institutionsplacering fattats. I delegationslistan framgår sektorschefen som beslutsfattare istället för verksamhetschefen. Enligt uppgift från sociala myndighetsnämndens ordförande delger dåvarande verksamhetschef för IFO nämnden sin uppfattning om att kommunledningen fattat ett generellt beslut om avslag. Nämnden informeras också om att handläggaren angett sektorschefen som beslutsfattare då handläggare, enhetschef och verksamhetschef ansett att beslutsförfarandet varit felaktigt Genomförda åtgärder Det framkommer att det har vidtagits vissa åtgärder med anledning av de felaktiga delegationsbesluten enligt intervjuad sektorschef: Nyanställda får vid sin introduktion information om delegationsordningen. Då delges den nyanställde också vilken delegation som föreligger för den nyanställde. Möjligheten för handläggare att ange annan beslutsfattare i systemstödet har begränsats. 8 71

72 3.6. Bedömning Enligt kommunallagen får en nämnd delegera rätten att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Granskningen visar att sociala myndighetsnämnden har delegerat beslutanderätten för familjehems- och institutionsplaceringar till verksamhetschefen. Av granskningen framkommer att sektorschef initialt angivits som beslutsfattare trots att så inte var fallet. Detta justerades sedan till verksamhetschef eftersom sektorschef inte hade delegationsrätten. Enligt uppgift ansåg dock verksamhetschef att hon inte fattat besluten. Mot bakgrund av att det är otydligt vem som fattat beslut i ärendena har gällande delegationsordning inte följts enligt vår bedömning. Att sektorschef uppgavs som beslutsfattare, trots att så inte var fallet, är enligt vår bedömning bristfälligt och påverkar rättssäkerheten i myndighetsutövningen genom att försämra förståelsen för och insynen i beslutsprocessen. Enligt kommunallagen ska beslut som har fattats med stöd av delegation från en nämnd anmälas till nämnden. Det är nämnderna som bestämmer i vilken ordning detta ska ske. Av sociala myndighetsnämndens delegationsordning framgår att delegationsbeslut ska anmälas vid nämndens nästkommande sammanträde. De aktuella besluten har hanterats som delegationsbeslut och anmälts därefter. Vi bedömer därmed att delegationsbesluten anmälts till sociala myndighetsnämnden i enlighet med kommunallagen och gällande delegationsordning. Av granskningen framkommer att samtliga intervjuade menar att delegationsordningen generellt sett är tydlig. Av delegationsordningen framkommer också till vilken beslutsfattare denna typ av beslut är delegerat till. Mot bakgrund av detta har sociala myndighetsnämnden enligt vår bedömning i huvudsak säkerställt en tydlig delegering gällande denna typ av beslut. Inom förvaltningen har det dock funnits olika syn på hur åldersuppskrivningar ska hanteras. Utifrån vad som framkommit i granskningen kan vi konstatera att detta tycks ha påverkat handläggningen av ärendena då beslut inte fattats i enlighet med delegationsordningen. 9 72

73 4. Samlad bedömning I detta kapitel lämnas en samlad bedömning utifrån revisionsfrågorna och eventuella rekommendationer Bedömning utifrån revisionsfrågorna Revisionsfrågor Har de aktuella besluten fattats i enlighet med gällande delegationsordning? Har delegationsbesluten anmälts till sociala myndighetsnämnden i enlighet med kommunallagen och gällande delegationsordnings bestämmelser? Har sociala myndighetsnämnden säkerställt en tydlig delegering gällande denna typ av beslut? Bedömning Sociala myndighetsnämnden har delegerat beslutsfattandet avseende familjehems- och institutionsplacering till verksamhetschefen. Sektorschef har angetts som beslutsfattare vid avslagsbeslut om familjehems- och institutionsplacering. Detta justerades sedan till verksamhetschef eftersom inte sektorschef hade delegationsrätten. Enligt uppgift ansåg dock verksamhetschef att hon inte fattat besluten. Mot bakgrund av att det är otydligt vem som fattat beslut i ärendena har gällande delegationsordning inte följts enligt vår bedömning. Granskningen visar att besluten i de fyra individärendena hanterades som delegationsbeslut trots att delegationsordningen inte följts. Besluten anmäldes vid sociala myndighetsnämndens nästkommande sammanträde, i enlighet med delegationsordningens bestämmelser. Vi bedömer att delegationsbesluten anmälts till sociala myndighetsnämnden i enlighet med kommunallagen och gällande delegationsordning. Sociala myndighetsnämnden har delegerat beslutsfattandet avseende avslag familjehems- och institutionsplacering. Granskningen visar att tjänstemännen upplever att delegationsordningen i huvudsak är tydlig, om än något omfattande. Vi bedömer att sociala myndighetsnämnden i huvudsak säkerställt en tydlig delegering gällande denna typ av beslut. Synen på hur frågan om hur åldersuppskrivningar skulle hanteras tycks dock ha påverkat handläggningen av ärenden då beslut inte fattats i enlighet med delegationsordningen Slutsats Utifrån granskningens syfte och grunderna för ansvarsprövningen är vår sammanfattande bedömning att sociala myndighetsnämnden säkerställt en tydlig delegering gällande den typ av 10 73

74 beslut som granskats. Granskningar visar dock att de aktuella besluten inte fattats i enlighet med delegationsordningen och att det funnits brister i beslutsprocessen. Under granskningen har vi identifierat vissa förbättringsområden och våra rekommendationer framgår nedan. Sociala myndighetsnämnden rekommenderas: Tillse att det finns uppföljning och rutiner inom sektorn som säkerställer att handläggning och beslut i ärenden sker enligt gällande lagstiftning, rutiner och delegationsordning. Göteborg den 13 november 2017 Edvin Bahtanovic Verksamhetsrevisor Ernst & Young AB Mikaela Bengtsson Certifierad kommunal yrkesrevisor Ernst & Young AB Hans Gavin Kvalitetssäkrare Ernst & Young AB 11 74

75 Bilaga 1: Revisionskriterier Revisionskriterier Revisionskriterier är de bedömningsgrunder som bildar underlag för granskningens analyser, slutsatser och bedömningar. Följande revisionskriterier har bildat underlag för denna granskning: Kommunallagen 6 kap. 7 om nämndernas ansvar för verksamheten Enligt kommunallagens 6 kapitel ska nämnderna var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Kommunallagen 6 kap om delegering av ärenden inom en nämnd Enligt kapitlets 33 får en nämnd uppdra åt ett utskott, åt en ledamot eller ersättare eller åt en anställd hos kommunen eller landstinget att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. I följande slag av ärenden får beslutanderätten inte delegeras: 1. ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet, 2. framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av fullmäktige har överklagats, 3. ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt, 4. ärenden som väckts genom medborgarförslag och som överlåtits till nämnden, och 5. vissa ärenden som anges i särskilda föreskrifter. Lag (2007:68). Beslut som har fattats med stöd av uppdrag enligt 33 ska anmälas till nämnderna, som bestämmer i vilken ordning detta ska ske. Om en nämnd eller en gemensam nämnd med stöd av 33 uppdrar åt en förvaltningschef inom nämndens verksamhetsområde att fatta beslut, får nämnden överlåta åt förvaltningschefen att i sin tur uppdra åt en annan anställd inom kommunen eller landstinget eller i någon av de samverkande kommunerna eller landstingen att besluta i stället. Sådana beslut ska anmälas till förvaltningschefen. Lag (2009:48). Om en nämnd med stöd av 33 uppdrar åt en anställd att besluta på nämndens vägnar, får nämnden uppställa villkor som innebär att de som utnyttjar nämndens tjänster skall ges tillfälle att lägga fram förslag eller att yttra sig, innan beslutet fattas. Nämnden får också föreskriva att en anställd får fatta beslut endast om företrädare för dem som utnyttjar nämndens tjänster har tillstyrkt beslutet. Vad avser överklagan av beslut framgår av förvaltningslagens 23 att överklagandet ska lämnas till den myndighet som har meddelat beslutet ifråga. Vidare framgår av 27 att en 12 75

76 myndighet som finner att ett beslut är uppenbart oriktigt på grund av nya omständigheter eller av någon annan anledning ska ändra beslutet ifråga, om det kan ske snabbt och enkelt utan att det blir till nackdel för någon enskild part. Skyldigheten gäller även om beslutet överklagas, såvida inte klaganden begär att beslutet tills vidare inte ska gälla (inhibition). Socialtjänstlag (2001:453) 4 kap och 11 kap Av socialtjänstlagens 4 kap 1 framgår att den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Detta vårdbehov kan bland annat tillgodoses genom placering i familjehem eller institutionsplacering. Av 11 kapitlets 5 framgår att handläggning av ärenden som rör enskilda samt genomförande av beslut om stödinsatser, vård och behandling ska dokumenteras. Dokumentationen ska utvisa beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse. Sociala myndighetsnämndens reglemente Den sociala myndighetsnämnden ska fullgöra kommunens uppgifter avseende myndighetsutövning mot enskild inom socialtjänstens område. Till socialtjänstens område räknas det som sägs i lag eller författning om socialnämnd och som avser myndighetsutövning mot enskild. Kommunstyrelsens reglemente Kommunstyrelsen fullgör kommunens uppgifter enligt lagar och förordningar inom socialtjänsten, hälso- och sjukvården och utbildningsområdet och har bland annat hand om följande uppgifter (med undantag av myndighetsutövning mot enskild som handläggs av sociala myndighetsnämnden samt bildningsutskottet inom respektive ansvarsområde). Sociala myndighetsnämndens delegationsordning I sociala myndighetsnämndens delegationsordning daterad framgår den delegation som myndighetsnämnden lämnat till tjänstemannaorganisationen. Delegationsordningen inleds med en beskrivning av innebörden och förutsättningarna för rätten att delegera men också vilka slag av ärenden som inte får delegeras. Det framgår att bland annat följande ärenden inte får delegeras: Ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda om ärendet är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt (det innebär att bland annat ärenden som får stora konsekvenser för kommunen eller där politiska bedömningar är avgörande, inte kan delegeras från nämnden) Vissa ärenden som anges i särskilda föreskrifter, bland annat inom socialtjänstens område, där beslut i vissa ärenden uttryckligen inte får delegeras. 6 Granskningen omfattar beslut i fyra individärenden som fattades under den period som denna delegationsordning var gällande. Delegationsordningen har reviderats sedan dess men omfattas inte av i denna granskning men hänsyn till syftet och revisionsfrågorna

77 Av delegationsordningen framgår att delegerad beslutanderätt övergår till förordnad vikarie eller ställföreträdare för den som givits rätt att besluta i ärendet. Om varken ordinarie delegat eller ersättare kan fatta beslut och beslutet ifråga inte kan dröja, ska ärendet avgöras av delegatens chef. Ärendet kan i detta fall också lämnas till ordförande för så kallat ordförandebeslut. Beslut fattade med stöd av delegation ska enligt delegationsordningen vara skriftligt och undertecknat. Av beslutet ska vidare framgå att det är fattat med stöd av delegation och enligt vilken punkt i delegationsordningen. Det är delegaten som ansvarar för att den som berörs av beslutet delges det. Delegationsbeslut ska anmälas till sociala myndighetsnämndens nästkommande sammanträde. I övrigt ska det ske i enlighet med kommunallagens bestämmelser. Under förutsättningar för delegering framgår att delegatens närmaste chef ansvarar för att delegaten inte utnyttjar sin beslutanderätt innan chefen ifråga lämnat sitt godkännande

78 Bilaga 2: Dokument- och intervjuförteckning Dokumentförteckning: Kommunstyrelsens reglemente reviderat Sociala myndighetsnämndens reglemente antaget Sociala myndighetsnämndens delegationsordning antagen Mail från kommunchefen daterat Mail från sektorschef daterat Mail från enhetschef för Familjehem, Familjerätt och Ensamkommande barn daterat Presentation angående åldersuppskrivning för ensamkommande barn daterad Beslutsmeddelanden i fyra individärenden daterade och Aktanteckningar i fyra individärenden daterade Sociala myndighetsnämndens protokoll daterat Sociala myndighetsnämndens protokoll daterat Delegeringslista daterad Delegeringslista daterad Intervjuförteckning Sociala myndighetsnämndens presidium Kommunchef och sektorschef Socialtjänst F.d. verksamhetschef för IFO (telefonintervju) F.d. enhetschef för barn och unga (telefonintervju) Handläggare inom enheten barn och unga 15 78

79 14 79