KALLELSE Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum

Transkript

1 KALLELSE Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum KOMMUNSTYRELSEN Datum: Tid: 10:00 - Plats: Skeppet Beslutande Bo Pettersson (S), ordförande Linda-Maria Hermansson (C), vice ordförande Sofia Westergren (M) Gunnar Pettersson (oberoende) Janette Olsson (S) Lisbeth Svensson (L) Olof Lundberg (S) Anneli Holmén (MP) Otto Ericsson (SD) Lena Hedlund (KD) Birgit Lövkvist (V) Ersättare Gunnar Lidén (M) Carin Oleryd (S) Göder Bergermo (L) Roger Andersson (S) Thomas Danielsson (C) Katja Nikula (S) Ann-Marie Andersson Farkas (MP) Håkan Larsson (SD) Agneta Pettersson Bell (oberoende) Övriga närvarande Kicki Nordberg, kommunchef Anette Oscarsson, sektorchef stödfunktioner Kristina Lindfors, sektorchef samhällsbyggnad Pia Alhäll, sektorchef utbildning Camilla Blomqvist, sektorchef socialtjänst Erica Bjärsved, ekonomichef Christer Larsson, personalchef Richard Brown, sekreterare Kommunkansliet fredagen den 12 januari 2018 Bo Pettersson (S) ordförande Richard Brown sekreterare 1

2 KALLELSE Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Val av justerare kl Fastställande av föredragningslistan 3. Diarienummer 0006/18 Regional information kommunstyrelsen Max 3 min per punkt GR förbundsstyrelse GR politiska styrgrupper SOLTAK AB styrelse Södra Bohusläns räddningstjänstförbunds styrelse Södra Bohusläns turisms styrelse Samordningsförbundet 4. Diarienummer 0008/18 Information servicemätning Föredragning Agneta Dejenfelt 15 min 5. Diarienummer 0013/17 Information från sektor samhällsbyggnad - Program för Stenungsunds Centrum Föredragning Cecilia Norlander & Marcus Broman 20 min 6. Diarienummer 0155/14 Markanvisning på CW Borgs väg Veronica Götzinger 7. Diarienummer 0298/17 ÅVC - lokalisering Camilla Svensson 8. Diarienummer 0659/17 Avyttring av Röda huset 9. Diarienummer 0376/17 Utredning montera solceller på kommunens fastigheter 2

3 KALLELSE Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Diarienummer 0497/16 Återrapportering av uppdrag budget 2016, Utredning hur funktion Fastighet arbetar med LCA livscykelanalys vid nybyggnation Föredragning Ted Lärnhem 10 min 11. Diarienummer 0799/17 Återkoppling av uppdrag i budget 2018, Jämförelse av kommunens sjukskrivningstal samt föreslagna åtgärder 12. Diarienummer 0015/17 Ansökan om sponsring för Diarienummer 0774/17 Information från förskolechefer/rektorer till huvudmannen gällande anmälningar om kränkande behandling 14 juni - 3 november 14. Diarienummer 0574/17 Återremiss - Revidering av riktlinjer för kravhantering Erica Bjärsved 15. Diarienummer 0013/18 Information plaståtervinningsprojekt Föredragning Anders Fröberg, Lars Josefsson, Elin Hermansson, Kristina Lindfors, Björn Alm-Ekenberg, Camilla Svensson 60 min 16. Diarienummer 0007/17 Inkomna skrivelser och protokoll 3

4 KALLELSE Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Diarienummer 0005/18 Redovisning av delegationsbeslut till KS 18. Diarienummer 0001/18 Val till bildnings- och socialutskottet 19. Diarienummer 0002/18 Begäran om entledigande från uppdrag som ledamot i personal- och ekonomiutskottet - Janette Olsson (S) 20. Diarienummer 0001/18 Val av ledamot till personal- och ekonomiutskottet 4

5 6 PROTOKOLLSUTDRAG Samhällsbyggnadsutskottet Diarienummer 0155/14 Markanvisningsavtal CW Borgs väg Samhällsbyggnadsutskottets beslut Samhällsbyggnadsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att godkänna Markanvisningsavtal för CW-Borgs väg mellan kommunen och Riksbyggen ekonomisk förening org. nr undertecknat av Riksbyggen ekonomisk förening Samhällsbyggnadsutskottet beslutar att tjänsteskrivelsen kompletteras till kommunstyrelsen med ett förtydligande över hur fördelningen av trygghetsboenden och bostadsrätter ser ut i de olika planerade kvarteren. Sammanfattning av ärendet En markanvisningsutlysning av CW Borgs väg/snippen ägde rum mellan och Kommunfullmäktige har beslutat att samtliga kvarter av CW Borgs väg/snippen tilldelas Riksbyggen. Detta markanvisningsavtal bekräftar marktilldelningen och kommande process bestående i att exploatören och kommunen tillsammans ska verka för att det tilldelade området planläggs för ny bebyggelse med bostäder, varav 60 trygghetsboenden i form av kooperativa hyresrätter och lokaler såsom kontor, butiker mm. Kooperativa hyresrätter för trygghetsbostäder ska byggas. En kooperativ hyresförening ska bildas, det beräknas ske under Vid bildandet av föreningen har kommunfullmäktige att ta ställning till bildande av styrelse, kommunalt borgensåtagande och kommunal hyresgaranti. Ett marköverlåtelseavtal som slutligt reglerar samtliga frågor gällande försäljning av marken ska tas fram och godkännas av kommunfullmäktige innan detaljplanen antas av kommunfullmäktige. Försäljningspriset beror på antagen detaljplans tillåtna BTA, bruttoarea. Försäljningspriset beräknas till kr enligt exploatörens inlämnade förslag. Det ser i dagsläget svårt ut att få till en så pass hög exploateringsgrad. Svårigheter som ses är anpassning till det kulturminnesskyddade Kyrkberget, en eventuell breddning av Göteborgsvägen samt skydd mot buller och risker på grund av farligt gods på järnvägen. Det av exploatören inlämnade förslaget bygger på att ny lokalgata mellan CW Borgs väg och Strandvägen planeras på privatägd mark, det finns ännu inga avtal eller överenskommelser om detta. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Bilaga 1, Markanvisningsavtal för CW Borgs väg Yrkande på sammanträdet Lena Hedlund (KD): Yrkar på ett tillägg att tjänsteskrivelsen kompletteras till kommunstyrelsen med ett förtydligande över hur fördelningen av trygghetsboenden och bostadsrätter ser ut i de olika planerade kvarteren. 5

6 PROTOKOLLSUTDRAG Samhällsbyggnadsutskottet Beslutsgång Ordföranden finner att ett enigt samhällsbyggnadsutskott bifaller Lena Hedlunds (KD) tilläggsyrkande. Jäv Olof Lundberg (S) deltog inte i handläggningen av ärendet på grund av jäv. Vidare Kommunstyrelsen Protokollet ska skickas till rasmus.edlund@riksbyggen.se Vid protokollet Richard Brown Justeringsdatum Ordförande Göder Bergermo (L) Justerare Katja Nikula (S) 6

7 Tjänsteskrivelse Dnr 0155/14 Veronica Götzinger Till kommunfullmäktige Tillägg till tjänsteskrivelse markanvisningsavtal CW Borg väg daterad Beslut i samhällsbyggnadsutskottet : Samhällsbyggnadsutskottet beslutar att tjänsteskrivelsen kompletteras till kommunstyrelsen med ett förtydligande över hur fördelningen av trygghetsboenden och bostadsrätter ser ut i de olika planerade kvarteren. Bifogad bild är en kopia ur dokumentet Komplettering inlämnat av Riksbyggens vid markanvisningen. STENUNGSUNDS KOMMUN Sektorn samhällsbyggnad Kristina Lindfors sektorchef Veronica Götzinger verksamhetschef/funktionschef 7

8 Tjänsteskrivelse Dnr 0155/14 Veronica Götzinger Till Kommunfullmäktige Markanvisningsavtal CW-Borgs väg Förslag till beslut Samhällsbyggnadsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att godkänna Markanvisningsavtal för CW-Borgs väg mellan kommunen och Riksbyggen ekonomisk förening org. nr undertecknat av Riksbyggen ekonomisk förening Sammanfattning av ärendet En markanvisningsutlysning av CW Borgs väg/snippen ägde rum mellan och Kommunfullmäktige har beslutat att samtliga kvarter av CW Borgs väg/snippen tilldelas Riksbyggen. Detta markanvisningsavtal bekräftar marktilldelningen och kommande process bestående i att exploatören och kommunen tillsammans ska verka för att det tilldelade området planläggs för ny bebyggelse med bostäder, varav 60 trygghetsboenden i form av kooperativa hyresrätter och lokaler såsom kontor, butiker mm. Kooperativa hyresrätter för trygghetsbostäder ska byggas. En kooperativ hyresförening ska bildas, det beräknas ske under Vid bildandet av föreningen har kommunfullmäktige att ta ställning till bildande av styrelse, kommunalt borgensåtagande och kommunal hyresgaranti. Ett marköverlåtelseavtal som slutligt reglerar samtliga frågor gällande försäljning av marken ska tas fram och godkännas av kommunfullmäktige innan detaljplanen antas av kommunfullmäktige. Försäljningspriset beror på antagen detaljplans tillåtna BTA, bruttoarea. Försäljningspriset beräknas till kr enligt exploatörens inlämnade förslag. Det ser i dagsläget svårt ut att få till en så pass hög exploateringsgrad. Svårigheter som ses är anpassning till det kulturminnesskyddade Kyrkberget, en eventuell breddning av Göteborgsvägen samt skydd mot buller och risker på grund av farligt gods på järnvägen. Det av exploatören inlämnade förslaget bygger på att ny lokalgata mellan CW Borgs väg och Strandvägen planeras på privatägd mark, det finns ännu inga avtal eller överenskommelser om detta. Beskrivning av ärendet En markanvisningsutlysning av CW Borgs väg/snippen ägde rum mellan och Kommunfullmäktige beslutade att tilldela samtliga kvarter av CW Borgs väg/snippen till Riksbyggen ekonomisk förening. (Anbud lämnades in av Riksbyggen ekonomisk förening, i underlaget till kommunfullmäktiges beslut har ekonomisk förening fallit bort men det är Riksbyggen ekonomisk förening som varit aktuell part under hela processen) Detta markanvisningsavtal bekräftar marktilldelningen och kommande process bestående i att exploatören och kommunen tillsammans ska verka för att det tilldelade området planläggs för ny bebyggelse med bostäder, varav 60 trygghetsboenden i form av kooperativa hyresrätter och lokaler såsom kontor, butiker mm. Ett marköverlåtelseavtal ska tas fram parallellt med granskningen i planprocessen. Marköverlåtelseavtalet ska vara undertecknat av byggherren och godkännas av kommunfullmäktige innan detaljplanen antas av kommunfullmäktige. Parterna avser att i marköverlåtelseavtalet slutligt reglera samtliga frågor gällande försäljning av marken. 8

9 Kooperativa hyresrätter för trygghetsbostäder ska byggas. En kooperativ hyresförening ska bildas, det beräknas ske under Vid bildandet av föreningen har kommunfullmäktige att ta ställning till bildande av styrelse, kommunalt borgensåtagande och kommunal hyresgaranti. Om beslut om kommunala borgen och hyresgarantin tas tar kommunen en ekonomisk risk. Föreningens styrelse föreslås bestå av representanter från de framtida kooperativa hyresrättsmedlemmarna, kommunen och exploatören. Med representanter från kommunen behöver resurser avsättas för medverkandet i föreningen. Kommunen får samtidigt möjlighet att påverka vilken målgrupp som får tillgång till hyresrätterna. Exploatören föreslår att kommunen tecknar separata marköverlåtelseavtal med den kooperativa hyresrättsföreningen som avses bildas, detta har kommunfullmäktige att ta ställning till innan antagandet av detaljplanen. Försäljningspriset beror på antagen detaljplans tillåtna BTA, bruttoarea. Markpriset vid försäljning ska vara 4150 kr/per kvm BTA för bostadsrätt, 1750 kr/ per kvm BTA för kooperativ hyresrätt och 1500 kr/ per kvm BTA för lokaler. I samtliga fall avses ljus bruttoarea. Ljus bruttoarea avser inte inglasade balkonger, fläktrum, undercentraler, förrådsutrymmen, cykelrum, miljörum, garage, källarutrymmen och/eller komplementbyggnader. Försäljningspriset beräknas till kr enligt exploatörens inlämnade förslag. Det ser i dagsläget svårt ut att få till en så pass hög exploateringsgrad. Svårigheter som ses är anpassning till det kulturminnesskyddade Kyrkberget, en eventuell breddning av Göteborgsvägen samt skydd mot buller och risker på grund av farligt gods på järnvägen. Det av exploatören inlämnade förslaget bygger på att ny lokalgata mellan CW Borgs väg och Strandvägen planeras på privatägd mark, det finns ännu inga avtal eller överenskommelser om detta. Sektorn arbetar tillsammans med exploatören för att hitta lösningar på svårigheterna. Frågor som diskuterats under framtagandet av avtalet: Exploatören ska stå kostnaden för framtaget planprogram och samtliga detaljplanekostnader upp till kr. Kostnader därutöver ska kommunen stå för. Kommunen bekostar allmän plats inom det till exploatören anvisade området. Aktuell allmän plats inom området är upprustning av CW Borgs väg ca 180 m, upprustning av eller flytt till annat läge för gång- och cykelväg längs med Göteborgsvägen ca 150 m och ny lokalgata mellan Cw-borg väg och Strandvägen ca 70 m. Kommunen bekostar eventuell sanering av marken, detta utgör en risk för kommunen. Det finns i dagsläget ej kända föroreningar men om sådana upptäcks medför det betydande kostnader. Försäljningspriset ska uppräknas med konsumentprisindex från och med att detaljplanen vinner laga kraft till och med tillträdesdagen. Beslutets konsekvenser för barn Beslutet bedöms inte ge några konsekvenser för barn. Ekonomiska konsekvenser och finansiering Kostnader: Kommunen bekostar allmän plats inom området. Aktuell allmän plats inom området är upprustning av CW Borgs väg, upprustning av eller flytt till annat läge för gång- och cykelväg längs med Göteborgsvägen och ny lokalgata mellan CW Borg väg och Strandvägen. Kommunen bekostar evakuering och rivning inom området som ska överlåtas. Kommunen bekostar eventuell sanering av marken. Kommunen bekostar detaljplanekostnader som överskrider kr. Kommunen har hittills lagt ner ca kr för rivning och markinlösen. Intäkter: Försäljningspriset beräknas till kr enligt exploatörens inlämnade förslag. 9

10 Försäljningspriset beror på antagen detaljplans tillåtna BTA, bruttoarea. I dagsläget finns osäkerheter kring om den föreslagna exploateringsgraden kan uppnås. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Bilaga 1, Markanvisningsavtal för CW Borgs väg STENUNGSUNDS KOMMUN Sektorn samhällsbyggnad Kristina Lindfors sektorchef Veronica Götzinger verksamhetschef Beslutet skickas till rasmus.edlund@riksbyggen.se 10

11 11

12 12

13 13

14 14

15 7 PROTOKOLLSUTDRAG Samhällsbyggnadsutskottet Diarienummer 0298/17 Lokaliseringsbeslut ny återvinningscentral Samhällsbyggnadsutskottets beslut Samhällsbyggnadsutskottet återremitterar ärendet för att utreda om det är möjligt att samordna en återvinningscentral med Kungälvs kommun för medborgare i den södra komundelen i Stenungsund, samt utreda hur de tre alternativen som förvaltningen presenterat stämmer överens med den regionala avfallsplanen A2020. Sammanfattning av ärendet Förvaltningen har utrett tre olika placeringar för en ny återvinningscentral i kommunen. Alternativ 1 innebär att man anlägger en ny återvinningscentral i Stora Höga södra industriområde (detta alternativ innebär också att det finns en vinning i att ha kvar en ÅVC på kläpp), alternativ 2 innebär en lokalisering på området Kärr och alternativ 3 innebär en lokalisering på gamla SIF- området i centrala Stenungsund. Förvaltningen har haft en utomstående konsult som har gjort en mindre förprojektering för varje alternativ. I förprojekteringen innehåller en kostnadsbedömning samt en visualisering av hur en återvinningscentral skulle kunna se ut på varje plats. Utifrån ovanstående har förvaltningen gjort en skattning med plus och minus på varje alternativ som sedan jämförts oberoende mot varandra. Med denna jämförelse har förvaltningen kommit fram till att alternativ 1 är lämpligast utifrån verksamhetsmässiga, tekniska, ekonomiska och tillgänglighets aspekter. Då avskrivningstiden på en anläggning av ovanstående art är minst 50 år, ryms detta inom ramen för budget 2018 utan vidare höjningar av taxenivån. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Yrkande på sammanträdet Olof Lundberg (S) yrkar att ärendet ska återremitteras för att utreda om det är möjligt att samordna en återvinningscentral med Kungälvs kommun för medborgare i den södra komundelen i Stenungsund, samt utreda hur de tre alternativen som förvaltningen presenterat stämmer överens med den regionala avfallsplanen A2020. Beslutsgång Ordföranden frågar om ärendet ska avgöras idag och finner att samhällsbyggnadsutskottet enhälligt beslutar att återremittera ärendet till förvaltningen för vidare utredning och komplettering. 15

16 PROTOKOLLSUTDRAG Samhällsbyggnadsutskottet Vid protokollet Mia Skytt Justeringsdatum Ordförande Göder Bergermo Justerare Katja Nikula 16

17 T j änsteskr ivelse Dnr 0298/17 Camilla Svensson Till Kommunfullmäktige Lokaliseringsbeslut ny Återvinningscentral Förslag till beslut Samhällsbyggnadsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att lokalisera en ny Återvinningscentral placerad i Stora Höga. Sammanfattning av ärendet Samhällsbyggnadsutskottet gav förvaltningen en återremiss i ärendet om lokaliseringsbeslut ny återvinningscentral den Förvaltningen har sedan dess fått svar från Kungälvs kommun gällande förfrågan om samordning av återvinningscentral samt gjort en bedömning om hur de tre alternativen förhåller sig till den regionala avfallsplanen A2020, se ny rubrik Aspekt A2020 under respektive alternativ. Förvaltningen har tittat på tre olika placeringar för en ny återvinningscentral i kommunen. Alternativ 1 innebär att man anlägger en ny återvinningscentral i Stora Höga södra industriområde (detta alternativ innebär också att det finns en vinning i att ha kvar en ÅVC på kläpp), alternativ 2 innebär en lokalisering på området Kärr och alternativ 3 innebär en lokalisering på gamla SIF- området i centrala Stenungsund. Mindre förprojektering har gjorts för varje alternativ. I förprojekteringen innehåller en kostnadsbedömning samt en visualisering av hur en återvinningscentral skulle kunna se ut på varje plats. Utifrån ovanstående har förvaltningen gjort en skattning med plus och minus på varje alternativ som sedan jämförts oberoende mot varandra. Med denna jämförelse har förvaltningen kommit fram till att alternativ 1 är lämpligast utifrån verksamhetsmässiga, tekniska, ekonomiska och tillgänglighets aspekter. Då avskrivningstiden på en anläggning av ovanstående art är minst 50 år, ryms detta inom ramen för budget 2018 utan vidare höjningar av taxenivån. Bakgrund Maj 2017 fick förvaltningen en återremiss från samhällsbyggnadsutskottet. Återremissen innebar att utreda om det är möjligt att samordna en återvinningscentral med Kungälvs kommun för medborgare i den södra kommundelen i Stenungsund. Även utreda hur dem tre alternativen som förvaltningen presenterat stämmer överens med den regionala avfallsplanen A2020. Stenungsunds kommuns nuvarande återvinningscentral på Kläpp har en hel del brister som gör att behovet av en ny anläggning är stort. Bland bristerna kan nämnas trafiksituationen/flödet inne på ÅVC:n, tillgängligheten gällande placering, väldigt begränsad utvecklingspotential samt brister i insynen av verksamheten. Förvaltningen har gjort bedömningen att behov av en ny återvinningscentral är av stor vikt, denna bedömning gjordes i samband med uppdraget förvaltningen fick behovs- och 17

18 lokaliseringsutredning. Frågan gällande lokalisering kvarstår då man under 2015 fick en återremiss på dåvarande förslag om placering av ny återvinningscentral. Beskrivning av ärendet Förvaltningen gjorde en skriftlig förfrågan utifrån återremissen som beslutades om i maj 2017 till Kungälvs kommun. Kungälvs kommun har efter detta inkommit med ett svar från kommunstyrelsen daterat , av detta svar framkommer att Kungälvs kommun avslår förfrågan kring samordning av återvinningscentral med Stenungsunds kommun för medborgare i den södra kommundelen. (se bilaga) Förvaltningen har även tittat på hur alternativen stämmer med målen i A2020 som bland annat innefattar: God service: Hög tillgänglighet Minst 90% av våra medborgare ska vara nöjda Minska risken för nedskräpning Robust Avfallshantering: Utveckla och bibehålla kunskap för en modern avfallshantering Öka tillgänglighet för återbruk och tillgänglighet för att lämna till återbruk Avfallshanteringen ska ske på ett tryggt och säkert sätt Miljöpåverkan: Möjliggör för kommuninvånarna att lämna avfall utan att behöva använda bil Stenungsunds kommuns återvinningscentral drivs sedan många år av Renova AB och är geografiskt placerad i Ödsmål. Detta är kommunens enda återvinningscentral för allmänheten. Renova AB äger fastigheten Kläpp 1:20, dvs fastigheten som återvinningscentralen ligger på samt driver anläggningen med egen personal på uppdrag av kommunen. I takt med att kommunen växer har kraven på återvinningscentralens service ökat. Man kan även tänka sig att kraven kommer öka i takt med att man implementerar Vision 2035 i kommunen. I Vision 2035 beskriver man att vi ska ha en tillgänglig hög servicenivå som är miljömässigt rätt. Vi vill även vara en kommun som är attraktiv för företag att etablera sig i och verka i. Då den nuvarande återvinningscentralen innehar följande brister: Anläggningen ligger otillgängligt för allmänheten Trafiksäkerheten inom området på återvinningscentralen är otillräcklig Platsbrist vilket medför stora kostnader för rangering Då verksamheten idag drivs av Renova AB är insynen i verksamheten relativt dålig. I frågan gällande lokalisering av ny återvinningscentral bör man ta hänsyn till följande: Verksamhetsmässiga konsekvenser Tekniska konsekvenser Ekonomiska konsekvenser Utifrån tidigare utredning har man nu kommit fram till tre olika alternativ som kan vara aktuella för en ny placering som har bedömts enligt nedan utan inbördes ordning: 18

19 Värderingsgrund Alternativ 1 - Stora Höga Alternativ 2 - Kärr Alternativ 3 - SIF ÅVC Storlek m m m2 Tillgänglighet Allmänhet + ± + Tunga Transporter Närhet E Störningar Buller Visuell + ± + Säkerhet Allmänhet + ± ± Arbetsmiljö + ± + Utformning Allmänhet Arbetsmiljö Framtida Utvecklingspotential inom yta Expansion utanför yta Försörjningssystem Gata och Underhåll + ± + Vatten och Avlopp Konkurrensutsättning drift Återvinningsstation i anslutning Trafikflöden + + ± Samordning med entreprenader Möjlighet att även erbjuda företag inträde till ÅVC Återbruk Kostnader investering Alternativ 1: Detta alternativ förslår en lokalisering i nya industriområdet i Stora Höga. Området är ett nytt industriområde gjort för tung industri vilket passar ändamålet bra. Denna placering har närhet till E6 vilket är bra för de tunga transporter som denna verksamhet bidrar till. Tomten har stora rangeringsmöjligheter vilket gör att vi kan samordna och utveckla den övriga avfallsverksamheten till exempel förråd, mellanlagring av förpackningar mm. på denna fastighet. Man bedömer att allmänheten inte kommer att påverkas negativt gällande buller i detta alternativ då man har järnväg mellan villahushåll och industriområdet. Med detta alternativ kan man även se nyttan i att ha kvar en återvinningscentral på kläpp i begränsad omfattning för att på ett bra sätt kunna försörja hela kommunen med den service en återvinningscentral innefattar. Aspekt A2020: I detta alternativ kommer tillgängligheten öka då vi täcker behovet i både södra och norra delarna av kommunen. Möjlighet till återbruk kommer finnas. Boende utan bil kan lätt ta sig till anläggningen Utveckling av verksamheten är möjlig på platsen då fastigheten är tillräckligt stor 19

20 Alternativ 2: Detta alternativ föreslår en placering i anslutning till det nya industriområdet som planeras i Kärr. Denna placering har närhet till E6 vilket är bra för de tunga transporter som denna verksamhet bidrar till. Fastigheten är dock mindre än de andra förslagen vilket begränsar utvecklings- och samordningsmöjligheter med den övriga avfallsverksamheten. Området ligger även i direkt anslutning till en befintlig omlastningsstation där man kan tänka sig en etablering av konkurrerande verksamhet i framtiden. Denna placering är någorlunda centralt i kommunen, dock svårtillgängligt och likvärdig med Kläpp då de som bor i de södra delarna fortsatt får långt att köra för att komma till återvinningscentralen. Man bedömer att buller inte kommer påverka boende i närheten. I detta förslag försvinner även nyttan med att ha kvar återvinningscentral i de norra delarna. Aspekt A2020: Begränsar utrymme för återbruk Begränsar möjlighet att ta sig till platsen utan bil. Utvecklingsmöjligheterna är begränsade då området är relativt litet. Trafiksituationen kan komma att bli problematisk Alternativ 3: Detta alternativ föreslår en placering på en centralt belägen fastighet i Stenungsunds centralort. Denna yta är väl tilltagen och det finns stor potential för utveckling- och samordning av övriga avfallsverksamheten på denna fastighet. Fastigheten är belägen i ett område där det blandas industrifastigheter med villahushåll. Man kan tänka sig att boende i området kan komma att uppfatta verksamheten som störande. Denna verksamhet kommer att påverka trafikflödet och trafiksituationen markant i området, detta kan komma att uppfatta som en försämring i området. I detta förslag försvinner nyttan i att ha kvar en återvinningscentral på Kläpp.< Aspekt A2020: Tillräckligt med utrymme för återbruk Bra möjligheter att ta sig till platsen utan bil Utvecklingsmöjligheterna är goda då fastigheten är tillräckligt stor Trafiksituationen kan komma att påverkas negativt Förvaltningens bedömning: De tre alternativen har jämförts i värderingsmatrisen som redovisas ovan. Ett antal parametrar har värderats i syfte att jämföra de tre alternativen och på så sätt skapa ett underlag som grundar sig till beslut om lokalisering av en ny återvinningscentral. De parametrar som jämförts är: Tillgänglighet Hur tillgängligt rent fysiskt är respektive alternativ för allmänhet och för tunga transporter. Hur ligger alternativet i förhållande till E6. Störningar hur påverkas omgivningen av de tre olika alternativen avseende buller och visuellt. Säkerhet - hur påverkas omgivningen av de tre olika alternativen avseende dels på säkerhet för den allmänhet som vistas på återvinningscentralen dels gällande arbetsmiljön. Utformning/framtid Hur stor möjlighet finns det att påverka eller utveckla verksamheten på respektive fastighet. Försörjningssystem Hur väl försett är det med gator och VA per alternativ. Konkurrensutsättning av drift Går det att konkurrensutsätta drift. Återvinningsstation i närheten eller på anläggningen Går det att ha en återvinningsstation på anläggningen. Trafikflöden Hur väl går det att styra trafiken i flöden runt på fastigheten. Samordning med övriga avfallsverksamheten Går det att samordna med övrig avfallsverksamhet i framtiden t ex: mellanlagring av förpackningar, textiler mm. 20

21 Inpassering för verksamheter Kan vi erbjuda verksamheter att lämna avfall på anläggningen. Återbruk Kan man ha återbruk på denna fastighet. Förvaltningens bedömning visar att alternativ 1 är det alternativet som uppfyller ovanstående krav på bästa sätt av de tre alternativen. Alternativet kommer kunna innehålla en återvinningsstation och återbruksverksamhet om så önskas, vidare kommer det finnas möjligheter för samordning med övrig avfallsverksamhet som till exempel uppställning av renhållningsfordon, och lagerhållning av kärl, samt mellanlagring av avfall. I detta alternativ så ser man även en vinst i att bibehålla återvinningscentral på kläpp för de norra delarna av kommunen, på så sätt höjer vi vår servicenivå och tillgänglighet avsevärt mot idag. Ekonomisk bedömning Investeringskostnaden för de olika alternativen varierar. För alternativ 1 är investeringskostnaden kr. För alternativ 2 något lägre men då också mindre yta kr. För alternativ 3 något dyrare men då även större yta kr. Avskrivningstiden för en återvinningscentral motsvarar ca 50 år vilket gör att alla tre alternativen ryms inom nuvarande budget och taxa. Ingen taxehöjnings ser ut att behöva göras. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Protokollsutdrag KS Kungälvs kommun Lokaliseringsutredning STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor samhällsbyggnad Kristina Lindfors sektorchef Björn Alm-Ekenberg Verksamhetschef 21

22 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 374/2017 Yttrande på förfrågan kring samordning av återvinningscentral med Stenungssunds kommun (Dnr KS2017/0820) Stenungssunds kommun har inkommit med en förfrågan kring samordning av återvinningscentral för medborgare i den södra kommundelen i Stenungsund. Närmaste återvinningscentral i Kungälv ligger i Kode, Granatvägen. Antal boende i dessa område beräknas till ca 6000 st. I orterna Kode, Aröd, Ödsmål samt Rörtången bor 4153 personer. Återvinningscentralen i Kode är väldigt uppskattat av boende i Kode. Varje år görs uppskattningsvis ca stycken besök på återvinningscentralen. Skulle även boende från Stenungsund få lämna sitt avfall i Kode tillkommer ca 6000 personer. Detta ger en ökning med ca 43 % vilket inte återvinningscentralen är byggd för. Den ökade mängden personer som skulle kunna nyttja Kode åvc skulle medföra att tillgängligheten och trafiksäkerheten på åvc:n för boende i Kode skulle avsevärt försämras. Dessutom skulle det medföra en ökad kostnad för åvc-driften och behandlingen av avfallet. Kungälvs Kommun har jämfört med andra kommunen med liknade invånarantal näst flest återvinningscentraler (1,15), endast Värmdö har fler åvc per 10-tusen personer. Stengungsunds kommun har 0,38 åvc per 10-tusen personer. Detta medför minskande transporter, mindre nedskräpning och störningar, samt en bra service för kommuninvånarna. För att inte försämra denna service och öka trafikmängden bör igen samordning ske med Stenungssunds kommun. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Yttrande på förfrågan kring samordning av återvinningscentral med Stenungssunds kommun Bilaga Protokollsutdrag Protokollsutdrag - Yttrande på förfrågan kring samordning av återvinningscentral med Stenungssunds kommun - Samhällsbyggnadsutskottet Beslut Kungälv kommun avslår förfrågan kring samordning av återvinningscentral med Stenungssunds kommun för medborgare i den södra kommundelen. Expedieras till: Jenny Adler, Anders Holm För kännedom: Sofia Samuelsson KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign 22

23 Lokaliseringsutredning Återvinningscentral Typ av dokument Dokumentsammanställning Beslutat av KF Beslutsdatum Diarienummer 0298/17 Dokumentägare Avfallsenheten Giltighetstid Framtagen av Reviderad 23

24 Bakgrund Stenungsunds kommuns återvinningscentral har under flertal år varit underdimensionerad till storlek samt haft en undermålig trafiksituation. Till andra brister hör också tillgängligheten placeringsmässigt samt begränsad utvecklingspotential vad det gäller att nå upp till nya lagkrav som förväntas komma. Stenungsunds kommuns återvinningscentral drivs sedan många år tillbaka av Renova AB och är geografiskt placerad i Ödsmål. Anläggningen ägs av Renova AB och kommunens återvinningscentral drivs av Renova AB:s egen personal. Detta gör att insynen av verksamheten är begränsad. Förvaltningen har sedan tidigare gjort en bedömning att behovet av en ny återvinningscentral är stort, denna bedömning gjordes i samband med att man gjorde en behovs- och lokaliseringsutredning på politiskt uppdrag Under 2015 gick förvaltningen upp med ett förslag till beslut om förslag till lokalisering som i sin tur blev återremitterad till förvaltningen om ett uppdrag att utreda alternativa platser. Med ovanstående bakgrund så har nu förvaltningen tillsammans med konsult gjort tre oberoende förundersökningar av de olika alternativen från en konsult, dessa ligger som bilagor till detta dokument. Beskrivning I takt med att kommunen växer ökar även kraven på servicen som vår återvinningscentral motsvarar. Man kan även tänka sig att kraven kommer öka lokalt i samband med att man implementerar vision På nationell nivå pågår det diskussioner om att det kommunala ansvaret ska utökas vilket kommer påverka verksamheten som bedrivs på återvinningscentralen. De ökade kraven visar sig i form av tillgänglighet, miljöriktig hantering samt att vi ska vara en attraktiv kommun för företagare att etablera sig i. I frågan om lokalisering av ny återvinningscentral bör man ta hänsyn till följande: Verksamhetsmässiga konsekvenser Tekniska konsekvenser Ekonomiska konsekvenser I dagsläget har man tagit hjälp av en oberoende konsult som tittat på tre olika lokaliseringar belägna på olika platser i kommunen. Alternativ 1 ligger i stora höga södra industriområde och har en yta av m2, Alternativ 2 är beläget på Kärr och har en yta motsvarande m2 samt Alternativ 3 som är beläget på gamla SIF - området och motsvarar m2. Man har gjort kostnadsberäkningar och visualiseringar och bedömningar på de olika platserna som redovisas enligt nedan: Alternativ 1 Stora Höga södra industriområde (Bråland 2:7) Entreprenadkostnader uppkommer till ca 41 miljoner kronor. Yta motsvarar m2 och har utrymme för utveckling samordning med övrig avfallsverksamhet. Den befintliga fastigheten innefattar i dag åker utan bebyggelse och träd. 24

25 Detta alternativ särskiljer arbetsfordon/rangeringsfordon från personbilstrafik. Det finns gott om utrymme på rampen för personbilstrafiken. Personalutrymmen ligger i anslutning till ramp och mottagningshus vilket är en fördel för bra översikt och drift. Bra fickor för tippning av vissa fraktioner, samt ingen ramp vis utfart för personbilarna. Med detta alternativ kan vi förse hela kommunen med den service som krävs av oss framöver då vi kan se en nytta med att behålla en mindre återvinningscentral i de norra delarna på kläpp. Alternativ 2 Kärr anslutning till nytt industriområde samt motorbana (kärr 1:1 mfl.) Entreprenadkostnaderna uppkommer till ca 37 miljoner kronor. Ytan motsvarar ca m2 och begränsar utveckling och samordning med övrig avfallsverksamhet. Detta alternativ blir trängre och rörigare för kunderna samt att rangeringsytorna är betydligt mindre än alternativ 1. Arbetsfordon måste röra sig på både övre och undre plan vilket medför att man kommer att behöva köra med rangeringsfordon bland personbilstrafiken, detta gör att det uppkommer en trafiksituation som inte är önskvärd. Eftersom anläggningen är mindre än de andra alternativen finns det inte plats med köfil inne på anläggning vilket medför köfil på allmänna vägen vilket leder till att det kan bli trångt trots breddning av den allmänna vägen. Om man väljer att placera en ny återvinningscentral på denna tomt så ser inte förvaltningen nyttan med att ha kvar kläpp, de som har långt att åka till återvinningscentralen idag får åka lika långt till båda ställena. Alternativ 3 Gamla SIF-plan ligger i anslutning till hjälmarevägen (Stenung 4:56 mfl.) Entreprenadkostnaderna beräknas uppgå till 48 miljoner kronor. Ytan motsvarar ca m2 och störts av de tre alternativen. På detta alternativ finns bra möjligheter att samordna med resterande avfallsverksamheten. Detta alternativ har ett bra trafikflöde genom den föreslagna återvinningscentralen för personbilstrafiken, man har även separerat arbetsfordonen från de besökande. Man har fått plats med kö-magasin inne på tomten vilket gör att köerna ute på gatan minimeras. Man har sparat mycket grönytor runt ån för att minimera påverkan. Förvaltningen kan även se att belastningen på vägen gällande ökad biltrafik kommer bli avsevärd på gärdesvägen och hjälmarevägen. I detta alternativet ser inte förvaltningen nyttan att ha kvar kläpp som återvinningscentral då avståndet mellan de båda är relativt litet. Sammanfattning Då kommunen nu är i ett expansivt läge så kan man se att behovet av en ny återvinningscentral kommer öka mycket de kommande åren. Vi kan se att det är ett stort exploateringstryck i de södra delarna både vad det gäller etablering av företag men även för bostadsbebyggelse. 25

26 Stenungsunds kommun har en avfallsplan där man satt upp mål för avfallshanteringen som bland annat innebär: tryggt för människa och miljö god säkerhet och arbetsmiljö kostnadseffektiv avfallshantering god service robust avfallshantering Ovanstående mål är styrande i avfallsverksamheten, en ny återvinningscentral ligger helt i linje med dessa mål. Lokaliseringen är ytterst viktig då den ska vara tillgänglig för våra invånare, bidra till kostnads- och resurseffektiv avfallshantering i Stenungsunds kommun. Vi ska vara ett tryggt och säkert besöksmål samtidigt bidra till en god och säker arbetsmiljö. Förvaltningen föreslår att man ska titta närmare på Alternativ 1 på grund av att de t alternativ stämmer in på ovanstående parametrar samt som tillsammans med Kläpp kommer att förse hela kommunen med en god service, samt kunna utveckla avfallsverksamheten i kommunen på ett positivt sätt. Bilgaor: Kostnadsbedömning ÅVC, Stenungusnd 4:29 mfl Visualisering ÅVC, stenungsund 4;29 mfl. Kostnadsbedömning ÅVC, Kärr 1:1 mfl. Visualisering ÅVC, Kärr 1:1 mfl. Kostnadsbedömning ÅVC, Bråland 2:7 Visualisering ÅVC, bråland 2:7 26

27 Utdrag ur PROTOKOLL Personal- och ekonomiutskottet Sammanträdesdatum Diarienummer 0659/17 Avyttring av Röda huset Personal och ekonomiutskottets beslut Personal- och ekonomiutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att uppdra till förvaltningen att avyttra Röda huset. Sammanfattning av ärendet I samband med den ökande tillströmningen av nyanlända 2015 beslutade Kommunstyrelsen att Röda huset skulle flyttas till Kvarnängen för att bli tillfälliga bostäder. Situationen har förändrats och förvaltningen ser nu inget behov av att använda Röda huset. Förvaltningen föreslår därför att Röda huset avyttras. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Vidare Kommunstyrelsen Vid protokollet Richard Brown Justeringsdatum Ordförande Bo Pettersson (S) Justerare Lisbeth Svensson (L) 27

28 Tjänsteskrivelse Dnr 0659/17 Erica Bjärsved Till Kommunfullmäktige Avyttring av Röda huset Förslag till beslut Personal- och ekonomiutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att uppdra till förvaltningen att avyttra Röda huset. Sammanfattning av ärendet I samband med den ökande tillströmningen av nyanlända 2015 beslutade Kommunstyrelsen att Röda huset skulle flyttas till Kvarnängen för att bli tillfälliga bostäder. Situationen har förändrats och förvaltningen ser nu inget behov av att använda Röda huset. Förvaltningen föreslår därför att Röda huset avyttras. Beskrivning av ärendet I samband med den ökande tillströmningen av nyanlända 2015 beslutade Kommunstyrelsen (0556/15) att Röda huset skulle flyttas till Kvarnängen för att bli tillfälliga bostäder. Situationen har förändrats och förvaltningen ser nu inte ett behov av att använda Röda huset. Det har tidigare varit på förslag att flytta Röda huset till en annan plats och bedriva kommunal verksamhet däri. Förvaltningen ser dock inte att det finns något behov av Röda huset för någon annan verksamhet i kommunen. Förvaltningen föreslår därför att Röda huset avyttras. Beslutets konsekvenser för barn Beslutet bedöms inte få några konsekvenser för barn. Ekonomiska konsekvenser och finansiering Restvärdet på Röda huset uppgår till 1,3 Mkr, vilket medför en årlig kostnad på 281 tkr för ränta och avskrivning. Utöver detta tillkommer kostnader för värme, försäkring mm på 110 tkr. Vid en försäljning av Röda huset uppstår en kostnad för nedskrivning på ca 1,3 Mkr år 1, vilken ska räknas av mot försäljningssumman. Därefter finns det inte längre några årliga kostnader för Röda huset, vilket innebär en årlig besparing på nästan 400 tkr. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor stödfunktioner Anette Oscarsson Sektorchef stödfunktioner Erica Bjärsved Ekonomichef 28

29 Utdrag ur PROTOKOLL Personal- och ekonomiutskottet Sammanträdesdatum Diarienummer 0376/17 Utredning montera solceller på kommunens fastigheter Personal och ekonomiutskottets beslut Personal och ekonomiutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att: 1. Nya byggnader och större tillbyggnader/ombyggnader projekteras så att förutsättningar finns för eventuell installation av solceller. 2. Kommunstyrelsen tar fram en prioriteringsordning för installation av solcellsanläggning på befintliga kommunala fastigheter. 3. Medel för solcellsinstallation beaktas i samtliga kommande budgetarbeten i förhållande till övriga investeringar. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade att bifalla en motion om att utreda möjligheten att sätta solceller på kommunens fastigheter där så är lämpligt och ge kommunstyrelsen i uppdrag att utreda detta. I samma ärende beslutade kommunstyrelsen för egen del att ge kommunchefen i uppdrag att starta en utredning om att sätta solceller på kommunala fastigheter där så är lämpligt under förutsättning att kommunfullmäktige bifaller motionen. Utvärdering visar att de flesta byggnader har takytor som lämpar sig för solcellsanläggning i någon form. Det finns följaktligen goda förutsättningar för installation av solceller på kommunens fastigheter. Föreslås att nya byggnader och större tillbyggnader/ombyggnader projekteras så att förutsättningar finns för eventuell installation av solceller. Föreslås dessutom att kommunstyrelsen tar fram en prioriteringsordning för installation av solcellsanläggning på befintliga kommunala fastigheter. Föreslås att eventuella medel för solcellsinstallationer beaktas i samtliga kommande budgetarbeten i förhållande till övriga investeringar. Förslaget ligger i linje med Stenungsunds kommuns inriktningsmål att verka för en hållbar utveckling och därför minska sin påverkan på miljö och klimat. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Vidare Kommunstyrelsen 29

30 Utdrag ur PROTOKOLL Personal- och ekonomiutskottet Sammanträdesdatum Vid protokollet Richard Brown Justeringsdatum Ordförande Bo Pettersson (S) Justerare Lisbeth Svensson (L) 30

31 Tjänsteskrivelse Dnr 0376/17 Agneta Dejenfelt Till Kommunfullmäktige Utredning montera solceller på Kommunens fastigheter Förslag till beslut Personal och ekonomiutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att: 1. Nya byggnader och större tillbyggnader/ombyggnader projekteras så att förutsättningar finns för eventuell installation av solceller. 2. Kommunstyrelsen tar fram en prioriteringsordning för installation av solcellsanläggning på befintliga kommunala fastigheter. 3. Medel för solcellsinstallation beaktas i samtliga kommande budgetarbeten i förhållande till övriga investeringar. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade att bifalla en motion om att utreda möjligheten att sätta solceller på kommunens fastigheter där så är lämpligt och ge kommunstyrelsen i uppdrag att utreda detta. I samma ärende beslutade kommunstyrelsen för egen del att ge kommunchefen i uppdrag att starta en utredning om att sätta solceller på kommunala fastigheter där så är lämpligt under förutsättning att kommunfullmäktige bifaller motionen. Utvärdering visar att de flesta byggnader har takytor som lämpar sig för solcellsanläggning i någon form. Det finns följaktligen goda förutsättningar för installation av solceller på kommunens fastigheter. Föreslås att nya byggnader och större tillbyggnader/ombyggnader projekteras så att förutsättningar finns för eventuell installation av solceller. Föreslås dessutom att kommunstyrelsen tar fram en prioriteringsordning för installation av solcellsanläggning på befintliga kommunala fastigheter. Föreslås att eventuella medel för solcellsinstallationer beaktas i samtliga kommande budgetarbeten i förhållande till övriga investeringar. Förslaget ligger i linje med Stenungsunds kommuns inriktningsmål att verka för en hållbar utveckling och därför minska sin påverkan på miljö och klimat. Beskrivning av ärendet Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade att bifalla en motion om att utreda möjligheten att sätta solceller på kommunens fastigheter där så är lämpligt och ge kommunstyrelsen i uppdrag att utreda detta. I samma ärende beslutade kommunstyrelsen för egen del att ge kommunchefen i uppdrag att starta en utredning om att sätta solceller på 1 31

32 kommunala fastigheter där så är lämpligt under förutsättning att kommunfullmäktige bifaller motionen. Funktion Fastighet har gjort en utvärdering som visar att de flesta byggnader har takytor som lämpar sig för solcellsanläggning i någon form. Det finns följaktligen goda förutsättningar för installation av solceller på kommunens fastigheter. Utredning Nuläge Stenungsunds kommun har en solcellsanläggning på Kyrkenorums idrottshall och Stenungsundshem installerar en solcellsanläggning på kulturhuset Fregatten. Metod och avgränsningar Den utredningsmetod som använts ger en överblick över byggnaders lämplighet för solcellsinstallation och kostnadsdrivande faktorer. Utredningen har inte tagit hänsyn till byggnaders underhållsbehov något som behöver göras i nästa skede för att rätt prioritera i vilken ordning anläggningar ska monteras. De parametrar som har utvärderats är takyta, takform, taklutning, byggnadens orientering, skuggning samt avstånd till närmaste elcentral inom byggnaden. En noggrannare inventering behöver göras inför projektering. Resultat Med några få undantag har de flesta byggnader takytor som lämpar sig för en solcellsanläggning i någon form. Det man idag ser som mest lönsamt är att den producerade energin omsätts i byggnaden direkt. Detta innebär att vissa verksamheter som t.ex. skolverksamhet kan ha en något för låg energiförbrukning sommartid jämfört med den storlek på solcellsanläggning som är möjlig att installera. Prioriteras bör därför äldreboenden, gruppboenden och förskolor. Beräknad livslängd på solceller är idag ca 30 år. Det är viktigt att de tak som prioriteras har en livslängd om minst 30 år. För kostnadseffektivitet föreslås därför att prioriteringen tar hänsyn till vilka tak som inom en snar framtid kräver underhållsarbete. Föreslås att nya byggnader och större tillbyggnader/ombyggnader projekteras så att förutsättningar finns för eventuell installation av solceller. Föreslås dessutom att kommunstyrelsen tar fram en prioriteringsordning för installation av solcellsanläggning på befintliga kommunala fastigheter. Föreslås att eventuella medel för solcellsinstallationer beaktas i samtliga kommande budgetarbeten i förhållande till övriga investeringar. Förslaget ligger i linje med Stenungsunds kommuns inriktningsmål att verka för en hållbar utveckling och därför minska sin påverkan på miljö och klimat. Beslutets konsekvenser för barn Ett av kommunens inriktningsmål handlar om att kommunens ska verka för en hållbar utveckling och därför minska sin påverkan på miljön och klimatet. Beslutet att montera solcellsanläggningar påverkar såväl miljö som klimat i positiv riktning. Solen är en icke ändlig engergikälla som genererar miljövänlig energi. Det påverkar allas hälsa, inklusive barnens. 2 32

33 Ekonomiska konsekvenser Solceller har under de senaste åren sjunkit i pris. Denna prisutveckling förväntas fortsätta men inte lika kraftig då efterfrågan på solceller är större än produktionen. Det finns möjlighet att söka statliga bidrag för installation av solceller. Stödnivån är sedan 2015 maximalt 30 procent av installationskostnaden till företag och högst 20 procent till övriga. Nuvarande stöd kan sökas för anläggningar som färdigställs innan 31 december Payoff-tiden utan investeringsstöd är år och med investeringsstöd år. När en solcellsanläggning producerar el, minskar den behovet att köpa el men byggnadens elförbrukning är densamma. En solcellsanläggning ersätter inte behovet av andra energieffektiviseringsåtgärder. Verksamhetens konsekvenser För att minimera störningar i verksamheterna vid exempelvis installation föreslås att eventuell montering sker under sommarmånaderna då exempelvis skolorna har stängt och förskolorna har färre avdelningar öppna. STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor Stödfunktioner Anette Oscarsson Sektorchef Stödfunktioner Ingela Larsson Funktionschef Fastighet 3 33

34 Utdrag ur PROTOKOLL Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Diarienummer 0406/15 Motion - montera solceller på Stenungsundshems och kommunens fastigheter - Anneli Holmén (MP) Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar bifalla motionen om att utreda möjligheten att sätta solceller på kommunens fastigheter där så är lämpligt och ger kommunstyrelsen i uppdrag att utreda detta. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige har överlämnat en motion om solceller på kommunens byggnader till kommunstyrelsen för beredning om motionen ska bifallas eller avslås. Motionen handlar om att sätta upp solceller på kommunens befintliga fastigheter där så är lämpligt. Intresset för solceller för elproduktion har kraftigt ökat på senare år i både privata och offentliga sammanhang. Detta både på grund av intresset för förnybar energi och för att det på grund av statliga stöd och prissänkning av solcellsmoduler gjort det mer lönsamt ekonomiskt. Solceller producerar förnybar el och är en viktig del i utvecklingen av ett hållbart samhälle. Stenungsunds kommun har tagit beslut om att sätta upp solceller på taket på Kyrkenorumskolans nya idrottshall och att sätta upp solceller där det är lämpligt på befintliga fastigheter är ett fortsatt steg i den processen. En plan för solceller på kommunala fastigheter där så är lämpligt bör tas fram och investeringar hanteras i kommande budgetarbeten. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att bifalla motionen om att utreda möjligheten att sätta solceller på kommunens fastigheter där så är lämpligt och ge uppdrag till kommunstyrelsen att utreda detta. Kommunstyrelsen beslutar för egen del att ge kommunchefen i uppdrag att starta en utredning om att sätta solceller på kommunens fastigheter där så är lämpligt under förutsättning att kommunfullmäktige bifaller motionen. Beslutsunderlag Kommunstyrelsen Tjänsteskrivelse Kommunfullmäktige Motion Vid protokollet: Agneta Dejenfelt Justeringsdatum: Ordförande Justerare Jan Glimstedt (L) Maria Renfors (M) och Jan Rohlén (S) 34

35 Utdrag ur PROTOKOLL Personal- och ekonomiutskottet Sammanträdesdatum Diarienummer 0497/16 Återrapportering av uppdrag budget 2016, Utredning hur funktion Fastighet arbetar med LCA livscykelanalys vid nybyggnation Personal och ekonomiutskottets beslut Personal och ekonomiutskottet föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige notera informationen samt anse uppdraget som fullgjort. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade att ge kommunstyrelsen i uppdrag att utreda miljöhänsyn samt livscykelanalys som en parameter i alla investeringar. Funktion Fastighet har efter återremittering av ärendet från kommunfullmäktige fått i uppdrag att beskriva hur man arbetar med livscykelanalys - LCA i samband med nyinvestering vid byggnation. En byggnads klimatpåverkan styrs av tre faktorer, byggnaden i sig, dess placering och verksamheten som vistas i den. Byggnaden i sig och uppförandet av denna kan funktion Fastighet påverka. Funktion Fastighet arbetar med livscykelanalys - LCA vid investering i nybyggnation genom att i förfrågningsunderlag ställa miljökrav som ska garantera bra och miljövänliga arbetsmetoder, arbetsmetodik och byggmaterial. Dessa miljökrav ställs utifrån lagstiftning, forskning och utredningar gjorda av aktörer i byggbranschen, statliga myndigheter och tekniska högskolor. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Vidare Kommunstyrelsen Vid protokollet Richard Brown Justeringsdatum Ordförande Bo Pettersson (S) Justerare Lisbeth Svensson (L) 35

36 Tjänsteskrivelse Dnr 0497/16 Ingela Larsson Till Kommunfullmäktige Återrapportering av uppdrag budget 2016, Utredning hur funktion Fastighet arbetar med LCA livscykelanalys vid nybyggnation. Förslag till beslut Personal och ekonomiutskottet föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige notera informationen samt anse uppdraget som fullgjort. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade att ge kommunstyrelsen i uppdrag att utreda miljöhänsyn samt livscykelanalys som en parameter i alla investeringar. Funktion Fastighet har efter återremittering av ärendet från kommunfullmäktige fått i uppdrag att beskriva hur man arbetar med livscykelanalys - LCA i samband med nyinvestering vid byggnation. En byggnads klimatpåverkan styrs av tre faktorer, byggnaden i sig, dess placering och verksamheten som vistas i den. Byggnaden i sig och uppförandet av denna kan funktion Fastighet påverka. Funktion Fastighet arbetar med livscykelanalys - LCA vid investering i nybyggnation genom att i förfrågningsunderlag ställa miljökrav som ska garantera bra och miljövänliga arbetsmetoder, arbetsmetodik och byggmaterial. Dessa miljökrav ställs utifrån lagstiftning, forskning och utredningar gjorda av aktörer i byggbranschen, statliga myndigheter och tekniska högskolor. Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade att ge kommunstyrelsen i uppdrag att utreda miljöhänsyn samt livscykelanalys som en parameter i alla investeringar. Nedan följer en beskrivning av hur funktion Fastighet genom att implementera LCA vid nybyggnation arbetar för att ta miljöhänsyn. En byggnads klimatpåverkan styrs av tre faktorer, byggnaden i sig, dess placering och verksamheten som vistas i den. Byggnaden i sig och uppförandet av denna kan funktion Fastighet påverka. Här finns val av material samt konstruktionslösningar för själva uppförandet och val av framtida förvaltning av byggnaden. Inför en nyinvestering görs ett förfrågningsunderlag, en produktspecifikation. I förfrågningsunderlaget sätts ett antal miljökrav. Krav som utgår på miljöledningssystem ISO 14001, Sundahus miljödatabas, BASTA, energi och miljöklassningssystem ex Miljöbyggnad. Vidare Kemikalieinspektionens Klassificering och märkningslista samt krav på byggvarudeklarationer. Vid kritiska systemval krav på specifika produkter analyseras livscykelperspektiv LCC och kompletteras med en drifkedjebegränsad livscykelanalys LCA där så krävs. Detta sätter krav på entreprenörerna att välja rätt produkter och man får det bästa både vad gäller ekonomiska 1 36

37 och miljömässiga aspekter. Beroende på vilken entreprenadform som valts totalentreprenad och utförande entreprenad - varierar noggrannheten i specifikationen. I en totalentreprenad beskriver man endast funktioner som man vill att byggnaden skall ha, i utförande entreprenad talar man även om hur man skall lösa funktionen. Funktion Fastighet arbetar mest utifrån totalentreprenader då detta ger lägsta kostnaden för den typ av byggnader som den kommunala verksamheten kräver. Sådana byggnader är att betrakta som standardprodukter och valen av de ingående materialen och av konstruktionens utförande är därför få och tämligen givna. Aktörer inom byggbranschen och statliga myndigheter forskar på ämnet LCA vid byggnation. Dessa aktörer är bland annat Boverket, RISE (statens provningsanstalt), Naturvårdsverket, Energimyndigheten, tekniska högskolor samt de stora byggbolagen. Denna forskning genererar nya lagar och förskrifter som sedan skall följas vilket resulterar i bättre arbetsmetoder, arbetsmetodik och byggmaterial. Stenungsunds kommun är med i Sol i väst och Greenbuilding A-Z där vi inhämtar ny kunskap och tar del av bransch nyheter. En byggnads miljö och klimatpåverkan ligger inte huvudsakligen på uppförandet eller förvaltning. Istället är det framförallt den verksamhet som byggnaden inhyser och vart byggnaden är lokaliserad som påverkar. Dessa påverkansfaktorer ligger utanför funktion Fastigets beslutsmöjlighet. Detta då dessa är satta när uppdraget lämnas. Därför är det viktigt att peka på betydelsen av att i ett tidigt skede vid det strategiska planeringsarbetet ha med LCA som ett verktyg. Beslutets konsekvenser för barn Att arbeta med LCA vid nybyggnation påverkar våra barn och ungdomar på så sätt att kommunen får byggnader med mindre miljöpåverkan. Ekonomiska konsekvenser Initialt kan en ökad kostnad uppkomma på grund av att materialval grundas på deras miljöpåverkan. Dock är denna risk liten då flertalet nybyggnationer i Sverige görs utifrån LCA och detta borde göra att miljövänliga val blir mer prisvärda. Verksamhetens konsekvenser Verksamheterna får ett ur miljöperspektiv med hållbart lokalbestånd. STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor Stödfunktioner Anette Oscarsson Sektorchef Stödfunktioner Ingela Larsson Funktionschef Fastighet 2 37

38 Utdrag ur PROTOKOLL Personal- och ekonomiutskottet Sammanträdesdatum Diarienummer 0799/17 Återkoppling av uppdrag i budget 2018, Jämförelse av kommunens sjukskrivningstal samt föreslagna åtgärder Personal och ekonomiutskottets beslut Personal- och ekonomiutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta godta redovisningen från förvaltningen kring kommunens sjukskrivningstal samt föreslagna åtgärder och anse uppdraget fullgjort. Sammanfattning av ärendet I strategisk plan , budget 2018 gavs förvaltningen i uppdrag att jämföra Stenungsunds kommuns sjukskrivningstal och åtgärder med Torsby kommun, samt ta fram förslag på en effektiv och hälsofrämjande personalpolitik. Förvaltningen har undersökt hur Torsby kommuns sjuktal ser ut och vilka åtgärder Torsby kommun vidtar gällande arbetet med sjukskrivningstalen. Jämförelse har gjort med Stenungsunds kommuns sjuktal och åtgärder och förslag redovisas på hur Torsby kommuns åtgärder kring sjukskrivningar kan omsättas i Stenungssunds kommun. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Vidare Kommunstyrelsen Vid protokollet Richard Brown Justeringsdatum Ordförande Bo Pettersson (S) Justerare Lisbeth Svensson (L) 38

39 Tjänsteskrivelse Dnr: 0799/17 Christer Larsson Till Kommunstyrelsen Återkoppling av uppdrag i budget 2018, Jämförelse av kommunens sjukskrivningstal samt föreslagna åtgärder Förslag till beslut Personal- och ekonomiutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta godta redovisningen från förvaltningen kring kommunens sjukskrivningstal samt föreslagna åtgärder och anse uppdraget fullgjort. Sammanfattning av ärendet I strategisk plan , budget 2018 gavs förvaltningen i uppdrag att jämföra Stenungsunds kommuns sjukskrivningstal och åtgärder med Torsby kommun, samt ta fram förslag på en effektiv och hälsofrämjande personalpolitik. Förvaltningen har undersökt hur Torsby kommuns sjuktal ser ut och vilka åtgärder Torsby kommun vidtar gällande arbetet med sjukskrivningstalen. Jämförelse har gjort med Stenungsunds kommuns sjuktal och åtgärder och förslag redovisas på hur Torsby kommuns åtgärder kring sjukskrivningar kan omsättas i Stenungssunds kommun. Beskrivning av ärendet I strategisk plan , budget 2018 gavs förvaltningen i uppdrag att jämföra Stenungsunds kommuns sjukskrivningstal och åtgärder med Torsby kommun, samt ta fram förslag på en effektiv och hälsofrämjande personalpolitik. Torsby kommun har de senaste åren utmärkt sig som den kommun i Sverige som redovisar lägst sjukfrånvarotal, gällande sina kommunanställda. Med utgångspunkt i göteborgsregionens (GR s) sjukfrånvarostatistik avseende perioden , som mäter sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid gällande samtliga månadsavlönade, hade Stenungsunds kommun ett sjuktal på 8,4 %. Genomsnittet för de 13 GR-kommunerna under samma period var 9,2 %. Med samma mätning uppgick Torsby kommuns sjuktal för denna period till 4,7 %. Ur ett GR perspektiv har Stenungsunds kommun alltså generellt sett lägre sjuktal än kommungenomsnittet. I jämförelse med landets lägsta kommunala sjuktal, som Torsby kommun redovisar, ligger Stenungsunds kommun dock på betydligt högre sjuktalsnivå. I kontakt med Torsby kommun kring detta ärende, konstaterade kommunen övergripande: Vårt arbete att sänka sjukskrivningstalen påbörjade vi tyvärr finns det nog inga kortsiktiga snabba lösningar utan det är hårt och idogt arbete som gäller. Det framgår tydligt att Torsby kommun har haft ett långsiktigt, sammanhållet och metodiskt arbete i målsättningen att sänka sina ohälsotal och att arbeta hälsofrämjande. Kommunen lyfter framförallt fram fyra konkreta insatsområden som varit avgörande, för deras resa mot kommunsveriges lägsta sjuktal. Dessa insatsområden beskrivs nedan samt hur Stenungsunds kommun kan ta till sig dessa nyckelinsatser och omsätta i den egna kommunen. Mycket partsgemensamma utbildning gällande arbetsmiljöfrågor. 39

40 Kommunen som arbetsgivare och de fackliga organisationerna har samarbetat nära varandra i arbetsmiljöfrågor. Genom bl.a. partsgemensamma utbildningsinsatser har de lagt en gemensam god grund för arbetsmiljöarbetet och mer av partöverskridande insikt gällande arbetsmiljöarbetets rutiner och uppföljning etc. Hur kan det omsättas i Stenungsunds kommun? Under 2016 och 2017 har arbetsgivaren tillsammans med de centralfackliga parterna, drivit ett partsgemensamt arbetsmiljöprojekt. Syftet med projektet har varit att: 1. Ta fram förslag på hur dagens arbetsmiljöinformation på intranätet kan uppdateras och presenteras tydligare, inom ramen för nya chefs- och medarbetarhandboken. 2. Hitta och lyfta fram de goda exemplen i kommunen på systematiskt arbetsmiljöarbete, som kan omsättas på kommunen som helhet. 3. Förtydliga och förenkla den röda tråden i det systematiska arbetsmiljöarbetet Projektet har varit ett exempel på nära partsgemensamt samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisationer, som har bidragit till en mer partsgemensam bild av arbetsmiljöarbetet. Ett av flera konkreta resultat med projektet är bl.a. ett kommunövergripande årshjul som visuellt beskriver det systematiska arbetsmiljöarbetet och de aktiviteter som görs under ett kalenderår, när de görs etc. Ett mer nyligt exempel på partsgemensamt samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisation är att det från och med december 2017, kommer att anordnas regelbundna återkommande arbetsmiljöutbildningar som är partsgemensamma för nya chefer och skyddsombud i kommunen. Utbildningarna anordnas och genomförs tillsammans av kommunens personalfunktion och företagshälsovård. Dessa utbildningar kommer att anordnas 1 gång per halvår på tillsvidarebasis. Det finns anledning att tro att denna förstärkta partsgemensam utbildningsinsats framöver resulterar i att både chefer och skyddsombud blir bättre rustade för att i vardagen hantera det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det finns också anledning att tro att de partsgemensamma utbildningarna skapar större förutsättningar för samarbete, samförståelse och samsyn i arbetsmiljöfrågor mellan arbetsgivarrepresentanter och skyddsombuden. En sådan utveckling tjänar alla på. Ett tredje exempel på partsgemensamt samarbete inom hälsa/ohälsa området är att Stenungsunds kommun under 2017 ingått ett samarbetsavtal med Försäkringskassan. Samarbetsavtalet har flera delar, bl.a. gemensamma målsättningar, aktiviteter och en struktur för ett förstärk kontakt via återkommande uppföljningsmöten etc. Stort fokus på att fånga upp tidiga signaler hos arbetstagare som kan vara arbetspåverkande, oavsett om de är privata eller direkt kopplat till arbetsplatsen. Torsby kommun har arbetat förbyggande med att fånga upp tidiga signaler hos arbetstagare som kan vara arbetspåverkande, oavsett om de är privata eller direkt kopplat till arbetsplatsen. Hur kan det omsättas i Stenungsunds kommun? Stenungssunds kommun har under en längre tid fokuserat framförallt på den hälsofrämjande delen i arbetet med hälsa/ohälsa. Det finns mycket som tyder på att tidiga insatser är en betydelsefull del i det totala arbetet med hälsa och ohälsa. Några av dem hälsofrämjande insatser som görs i kommunen idag är: 40

41 Ca 150 hälsoinspiratörer på kommunens arbetsplatser som stöttar sina kollegor i ett hälsofrämjande förhållningsätt. Friskvårdsbidrag. Förebyggande sjukpenning. Rökfri arbetstid. Deltagande i det regionala EU projektet hälsogreppet som förväntas leda till fler och bättre hälsofrämjande insatser framöver. Regelbundet arbete med hälsofrämjande ledarskap och hälsofrämjande medarbetarskap. Psykosocial arbetsmiljöenkät i vissa arbetslag Riktade insatser, bl.a. föreläsning i stresshantering Även om Stenungssunds kommun redan idag genomför flera hälsofrämjande insatser, finns det förmodligen ett lärande att göra framåt gällande vilka konkreta metoder Torsby kommun kan ha för att systematiskt fånga upp tidiga ohälsosignaler på individnivå. Den delen kan möjligtvis utforskas djupare via deltagandet i de utbildningar som Torsby kommun och hälsolänken arrangerar. Använder sig av Försäkringskassans förebyggande sjukpenning. Torsby kommun använder sig regelbundet av Försäkringskassans förebyggande sjukpenning och ser det som en framgångsfaktor för att förhindra vad som annars skulle kunna bli framtida sjukskrivingar. Hur kan det omsättas i Stenungsunds kommun? Stenungsunds kommun använder sig redan idag av förebyggande sjukpenning i vissa fall, dock i liten skala. Från 2018 har Stenungsunds kommun ett nytt företagshälsovårdsavtal med Avonova, tillsammans med bl.a de andra soltakskommunerna som Lilla Edet och Tjörns kommun. Inom ramen för det avtalet har kommunerna sinsemellan öppnat upp för ett gemensamt samarbete framåt beträffande förebyggande sjukpenning. Det skulle kunna innebära att kommunerna tillsammans och med delade resurser, skulle kunna ha kommunövergripande gruppaktiviteter för medarbetare med förebyggande sjukpenning och med syfte att genom grupprocesser stärka medarbetarnas hälsoläge och därmed också möjliggöra en snabbare återgång i arbetet. Kommun har också haft gruppdiskussion med Försäkringskassan i bl.a. denna fråga och om ett större samarbete i denna del, där Försäkringskassan har en egen specialistenhet som arbetar inriktat med just förebyggande sjukpenning. Allting talar för att arbetet med förebyggande sjukpenning i Stenungsunds kommun kommer att förstärkas och ökas i omfattning under I den delen är det också intressant att undersöka om det går att få mer information från Torsby kommun, om hur de konkret och metodiskt arbetar med den här frågan. Vi har även ett oerhört gott samarbete med vår företagshälsovård som är en mycket stor resurs i detta arbete. Torsby kommun understryker mycket sitt goda samarbete med sin företagshälsovård Hälsolänken, bl.a. genom citat ovan från en kommuntjänsteman i kommunen. Kommunen har samarbetat med Hälsolänken under många år och byggt upp ett långsiktigt och nära samarbete. Det nära och integrerade samarbetet mellan Torsby Kommun och Hälsolänken tydliggörs bl.a. av att de genomför stående externa utbildningar tillsammans, som riktas mycket mot bl.a. 41

42 andra kommuner i Sverige som vill lära mer om den resan som Torsby kommun och Hälsolänken gjort tillsammans och som resulterat i de låga sjuktalen. Hur kan det omsättas i Stenungsunds kommun? Det oerhört viktigt för en arbetsgivare att ha ett nära, tydligt och förtroendefullt samarbete med företagshälsovården i egenskap av oberoende professionell expertaktör i arbetet med hälsa/och ohälsa. Företagshälsovården förebyggande tjänster är en mycket central del i de insatser som arbetsgivaren kan tillföra i framförallt det hälsofrämjande och förebyggande arbetet med hälsa/ohälsa, men även i de efterhjälpande momenten kring bl.a. rehabiliteringsinsatser. Genom det nya företagshälsovårdsavtalet 2018 får kommunen en mycket mer sammanhållen företashälsovårdlösning än vad kommunen tidigare har haft. Från 2018 är företagshälsovården helt och hållet inom ramen för Avon tjänster och inte utspridd på flera olika mindre konsultföretag, som kommunens tidigvarande företagshälsovårdsupplägg har varit uppbyggd kring. Att ha en företagshälsovårdsleverantör istället för flera, underlättar också möjligheterna att ha ett nära samarbete med den enda leverantören. Det blir också betydligt lättare att åstadkomma mer effektiva uppföljningar kring hur företagshälsovården används, vilka prioriteringar som behöver göras och vad som görs, etc. Det bedöms också vara en stor fördel att dela företagshälsovårdsavtal med grannkommuner, av flera skäl. Bl.a. beräknas det kommunövergripande samarbetet i hälsa/ohälsofrågor att öka de kommande åren mellan kommunerna och med Avonova som en central kugge i det samarbetet. En sådan mer samarbetsinriktad utveckling lär gynna allas intressen. Eftersom Torsby kommun är den kommun i Sverige med lägst sjuktal, är kommunen mycket uppvaktad av Sveriges övriga kommuner inom detta område. Mer detaljerad information än ovanstående kan alltså inte fås i ordinarie kontaktutbyte med kommunen utan behöver i så fall införskaffas genom de utbildningar som kommunen säljer externt, tillsammans med sin företagshälsovård Hälsolänken. Inom ramen för Stenungsunds kommuns involvering i det regionala EU projektet Hälsogreppet, är ett delspår att söka externa EU-medel för att några representanter från Stenungsunds kommun, som arbetar med området Hälsa/ohälsa utifrån ett arbetsgivarperspektiv, skall kunna få möjlighet att gå en sådan utbildning. Detta i syfte att kompetensutveckla sig mer i detaljerna kring arbetet inom ovanstående områden och därefter sprida de goda och praktiska exemplen vidare i den egna kommunen. Barnkonsekvensanalys Genom att utveckla arbetet med hälsa/ohälsa kan kommunens medarbetare komma att få en bättre arbetsmiljö och hälsoläge, vilket bl.a. även kan medföra positiva effekter på de barn som kommer i kontakt med kommunens medarbetare. Juridiska konsekvenser Inga juridiska konsekvenser. Ekonomiska konsekvenser och finansiering Inga ekonomiska konsekvenser Verksamhetsmässiga konsekvenser Inga verksamhetsmässiga konsekvenser 42

43 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor stödfunktioner Anette Oscarsson sektorchef Christer Larsson funktionschef 43

44 Utdrag ur PROTOKOLL Personal- och ekonomiutskottet Sammanträdesdatum Diarienummer 0015/17 Ansökan om sponsring för 2018 Personal och ekonomiutskottets beslut Personal- och ekonomiutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att bevilja sponsring om totalt kr enligt följande: Stenungsunds SS/ Tjörn Runt kr Stenungsund Handboll/ Stenungscupen Västkustens Handbollsfestival kr Stenungsunds IF/Fotbollsfestival/Klassfotbollen kr respektive kr Simklubben S77/ Stenungsundssimmet kr Sammanfattning av ärendet Totalt har det kommit in fem ansökningar om sponsring om kr: Stenungsunds SS ansöker om sponsring med kr till tävlingen Tjörn runt och deras verksamhet under verksamhetsåret För 2017 erhöll Stenungsunds SS kr. Stenungsund Handboll ansöker om sponsring om kr till Stenungscupen Västkustens Handbollsfestival. Har inte ansökt eller erhållit sponsring tidigare. Stenungsunds IF ansöker om sponsring med kr till arrangemanget Stenungsunds Fotbollsfestival respektive kr till Klassfotbollen. För 2017 erhöll Stenungsunds IF totalt sett kr för sina arrangemang. Simklubben S77 ansöker om sponsring med kr till Stenungsundssimmet För 2017 erhöll Simklubben S kr. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Protokollsanteckning Lisbeth Svensson (L), Lena Hedlund (KD) och Gunnar Lidén (M) avstår från att ta ställning till tjänsteskrivelsens förslag till beslut. Vidare Kommunstyrelsen Protokollet ska skickas till Stenungsunds Segelsällskap, Olof.Beckman@akzonobel.com, lars.berglund@stss.se Stenungsund Handboll, Malin Svensson, info@shkhandboll.se Stenungsunds IF, marknad@stenungsundsif.se, henrik.frendin@mail.com Simklubben S77, daniel.dg.gertmo@supplier.volvo.com 44

45 Utdrag ur PROTOKOLL Personal- och ekonomiutskottet Sammanträdesdatum Vid protokollet Richard Brown Justeringsdatum Ordförande Bo Pettersson (S) Justerare Lisbeth Svensson (L) 45

46 Tjänsteskrivelse Dnr 0015/17 Alexander Kassay Helena Franzén Till Kommunstyrelsen Ansökan om sponsring för 2018 Förslag till beslut Personal- och ekonomiutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att bevilja sponsring om totalt kr enligt följande: Stenungsunds SS/ Tjörn Runt kr Stenungsund Handboll/ Stenungscupen Västkustens Handbollsfestival kr Stenungsunds IF/Fotbollsfestival/Klassfotbollen kr respektive kr Simklubben S77/ Stenungsundssimmet kr Sammanfattning av ärendet Totalt har det kommit in fem ansökningar om sponsring om kr: Stenungsunds SS ansöker om sponsring med kr till tävlingen Tjörn runt och deras verksamhet under verksamhetsåret För 2017 erhöll Stenungsunds SS kr. Stenungsund Handboll ansöker om sponsring om kr till Stenungscupen Västkustens Handbollsfestival. Har inte ansökt eller erhållit sponsring tidigare. Stenungsunds IF ansöker om sponsring med kr till arrangemanget Stenungsunds Fotbollsfestival respektive kr till Klassfotbollen. För 2017 erhöll Stenungsunds IF totalt sett kr för sina arrangemang. Simklubben S77 ansöker om sponsring med kr till Stenungsundssimmet För 2017 erhöll Simklubben S kr. Beskrivning av ärendet Kommunens sponsringspolicy antogs av kommunfullmäktige Policyn anger ett antal krav som måste uppfyllas för att kommunstyrelsen ska kunna bevilja sponsring av arrangemanget: Stenungsunds kommun ska omnämnas i radio, TV eller tidningar i positiv anda. Arrangemanget ska uppmärksammas av media. Kommunen sponsrar inte enskilda personer och enskilda näringsidkare. Ansökan om sponsring ska vara inlämnad till kommunen senast oktober månad året innan arrangemanget ska äga rum. Fem ansökningar har ankommit för 2018 enligt nedan: 1. Stenungsunds Segelsällskap ansöker om sponsring om kr till verksamheten och arrangemanget av Tjörn Runt under verksamhetsåret Tidigare år har föreningen erhållit 50 tkr i sponsring för Tjörn runt. Tjörn runt är ur ett marknadsföringsperspektiv viktigt för kommunen. I och med detta arrangemang kommer Stenungsund att synas mer i media ur ett positivt perspektiv. Tävlingen har både sänts i regional radio och visats i TV. 2. Stenungsund Handboll har ansökt om sponsring om kr för Stenungscupen Västkustens Handbollsfestival. Har inte ansökt eller erhållit sponsring tidigare. 46

47 Stenungscupen Västkustens Handbollsfestival är ny för i år. Den vänder sig till handbollsutövande ungdomar födda mellan Cupen kommer att bjuda in 8 lag/ åldersgrupp/ flickor och pojkar vilket resulterar i 64 lag om ca 14 spelare per lag = 900 spelare. Utöver dem kommer familj och anhöriga. Förväntad medial uppmärksamhet i regionen och möjligen även i nationell media med anledning av att det är en så pass stor regional tävling. 3 & 4. Stenungsunds IF har ansökt om sponsring om kr för Stenungsunds Fotbollsfestival 2018 och Klassfotbollen med kr. Stenungsunds Fotbollsfestival riktar sig till åldrarna 9-17 år. Klassfotbollen 2018 riktar sig till åldrarna 6-13 år. Tidigare år har föreningen erhållit kr. Stenungsunds Fotbollsfestival (3). Första året hade turneringen 40 deltagande lag och över 700 spelare ifrån Sverige och Norge. Syftet med fotbollsfestivalen är att marknadsföra Stenungsunds kommun utanför kommungränserna genom en stor fotbollsturnering. Turneringen spelas på SIF-gården under en sommarvecka med olika åldersklasser och dagar. Målgruppen består av samtliga fotbollsföreningar i kranskommunerna och på sikt hela norden. Genom samarbetspartners, lokala media och sociala media är synligheten runt om i landet och i STO-området enormt och sidan Stenungsunds Fotbollsfestival har delats i massor av städer och föreningar. Fotbollsfestivalen har visat sig sprida goda berättelser om Stenungsund och marknadsfört kommunen långt utanför kommunens gränser och därav kan ansökt sponsring erhållas till större del. Klassfotbollen (4) har arrangerats tidigare och då var det cirka 400 deltagare i olika åldrar. Målgruppen är skolbarn och barnfamiljer i STO-området. Klassfotbollens syfte är att röra på sig under trygga och roliga former. Turneringen spelas helt utan resultat och slutsegrare och fokuserar på fair play och socialt umgänge. Klassfotbollen riktar sig inte utanför Stenungsund kommun och har därmed inte potentialen att marknadsföra kommunen i media utanför kommunens gränser i en utsträckning som kan motivera ansökt sponsring. 5. Simklubben S77 har ansökt om sponsring om kr till Stenungsundssimmet Syftet med arrangemanget är att locka sim-entusiaster. I Stenungsundssimmet simmar deltagare 1000 m i Hällungen. Tävlingen är sanktionerad av Svenska Simförbundet och står med i förbundets evenemangskalender. Tre gånger tidigare har Stenungsundssimmet genomförts och för 2017 ökade antalet anmälda med 20 %. Tävlingen syns i tidningen Aqua som ges ut av Svenska Simförbundet. Tidningen utkommer fyra gånger per år och är Sveriges största tidning om simidrott. Möjligheten och resultatet i att synas i media är relativt snäv varvid kommunen inte kan se att det kan motivera fullt bidrag. Barnkonsekvensanalys Förslaget sätter barns bästa i främsta rummet och bedöms inte medföra att deras intressen har fått ge vika för något annat samhällsintresse. Förslaget innehåller inte någon bedömning av barns olika bakgrunder, förutsättningar och möjligheter att delta i de arrangemang som föreningarna sökt sponsringsmedel för. Förslaget bedöms genom de sökandes olika satsningar på barn- och ungdomsverksamheter kunna bidra på ett positivt sätt till barns hälsa såväl som deras fysiska, psykologiska och sociala utveckling. Förslaget innehåller inte någon bedömning av hur väl de planerade arrangemangen tillgodoser de funktionshindrade barnens behov. Ekonomiska konsekvenser och finansiering För sponsring finns kr avsatt. Ansökningarna ryms inte inom lagd budget. Fem ansökningar om sponsring om kr. Kommunen har beviljat samtliga fem ansökningar men har gjort bedömning och prioritering för att fördela potten så rättvist som möjligt inom ramen för budget. 47

48 Verksamhetsmässiga konsekvenser Förslaget bedöms inte få några verksamhetsmässiga konsekvenser. Juridiska bedömningar Ärendet bedöms inte få några juridiska konsekvenser. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor Stödfunktioner Anette Oscarsson Sektorchef Kicki Nordberg Kommunchef Beslutet skickas till Stenungsunds Segelsällskap, Stenungsund Handboll, Malin Svensson, Stenungsunds IF, Simklubben S77, 48

49 PROTOKOLLSUTDRAG Bildnings- och socialutskottet Sammanträdesdatum Diarienummer 0774/17 Information från förskolechefer/rektorer till huvudmannen gällande anmälningar om kränkande behandling 14 juni - 3 november Bildnings- och socialutskottets beslut Bildnings- och socialutskottet föreslår kommunstyrelsen notera informationen. Sammanfattning av ärendet Enligt skollagen 6 kap 10 är personal som får kännedom om att ett barn/en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten skyldig att anmäla det till förskolechef/rektor. Förskolechef/Rektor som får motsvarande kännedom är skyldig att anmäla det till huvudmannen. Motsvarande skyldighet inträder då ett barn/en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen. Vid bildnings- och socialutskottets möte kommer fördelningen av inkomna anmälningar under perioden 14 juni november att redovisas på skolenhetsnivå. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Vidare Kommunstyrelsen Vid protokollet Doris Eliasson Justeringsdatum Ordförande Linda Ekdahl (Oberoende) Justerare Linda-Maria Hermansson (C) 49

50 Tjänsteskrivelse Dnr 0774/17 Aron Larsson Till kommunstyrelsen Information från förskolechefer/rektorer till huvudmannen gällande anmälningar om kränkande behandling 14 juni - 3 november Förslag till beslut Bildnings- och socialutskottet föreslår kommunstyrelsen notera informationen. Sammanfattning av ärendet Enligt skollagen 6 kap 10 är personal som får kännedom om att ett barn/en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten skyldig att anmäla det till förskolechef/rektor. Förskolechef/Rektor som får motsvarande kännedom är skyldig att anmäla det till huvudmannen. Motsvarande skyldighet inträder då ett barn/en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen. Vid bildnings- och socialutskottets möte kommer fördelningen av inkomna anmälningar under perioden 14 juni november att redovisas på skolenhetsnivå. Beskrivning av ärendet Enligt skollagen 6 kap 10 är personal som får kännedom om att ett barn/en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten skyldig att anmäla det till förskolechef/rektor. Förskolechef/Rektor som får motsvarande kännedom är skyldig att anmäla det till huvudmannen. Motsvarande skyldighet inträder då ett barn/en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen. Vid bildnings- och socialutskottets möte kommer fördelningen av inkomna anmälningar under perioden 14 juni november att redovisas på skolenhetsnivå. Beslutets konsekvenser för barn Beslutet medför inga konsekvenser för barn. Ett målinriktat arbete sker på varje enhet för att förebygga alla former av kränkande behandling. Ekonomiska konsekvenser och finansiering Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser. Verksamhetsmässiga konsekvenser Beslutet medför inga verksamhetsmässiga konsekvenser. Juridiska bedömningar Huvudmannen, i förevarande fall verksamhetsansvarig nämnd, har att tillse att det inom ramen för varje verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete och utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling. Då skyldigheten att utreda och vidta åtgärder är delegerat till förskolechefer och rektorer har huvudmannen att följa upp ärendena. Följande redovisning bedöms uppfylla denna del. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse

51 STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor Utbildning Pia Alhäll Sektorchef Utbildning 51

52 Bilaga 1 sammanställning av anmälningar 14 juni november Figur 1 - Anmälningar Typ Antal % Hot och våld 89 47,8% Kränkande behandling 58 31,2% Hot och våld; Kränkande behandling 28 15,1% Trakasserier pga av kön 2 1,1% Kränkande behandling; Sexuella trakasserier 2 1,1% Sexuella trakasserier 2 1,1% Etniska trakasserier 2 1,1% Etniska trakasserier; Kränkande behandling 1 0,5% Kränkande behandling; Sexuella trakasserier; Trakasserier pga av kön 1 0,5% Hot och våld; Trakasserier pga sexuell läggning 1 0,5% Totalt ,0% Figur 2 - Antal anmälningar efter typ 52

53 Figur 3 - Antal anmälningar efter typ, diagram Figur 4 - Fördelning av anmälda kränkningar efter enhet och typ 53

54 Figur 5 - Fördelning av anmälda kränkningar efter tillfälle och enhet Figur 6 - Antal anmälda kränkningar efter kön och tillvägagångssätt 54

55 Utdrag ur PROTOKOLL Personal- och ekonomiutskottet Sammanträdesdatum Diarienummer 0574/17 Återremiss - Revidering av riktlinjer för kravhantering Personal och ekonomiutskottets beslut Personal- och ekonomiutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta anta Riktlinjer för kravhantering som ersätter Föreskrifter för fakturerings- och kravverksamheten i Stenungsunds kommun KF 66 Dnr 133/99. Beslutet överlämnas till kommunfullmäktige för kännedom. Sammanfattning av ärendet Personal- och ekonomiutskottet beslutade att återremittera ärendet till förvaltningen för att förtydliga rutinerna i de ärenden då en avstängning av barn kan bli aktuell, samt att utveckla barnkonsekvensanalysen. En omarbetning av riktlinjer för kravhantering har gjorts tillsammans med Soltak. Detta för att riktlinjerna ska bli så likvärdiga i samtliga kommuner som möjligt. Nuvarande Föreskrifter för fakturerings- och kravverksamheten i Stenungsunds kommun beslutades i kommunfullmäktige 1999 KF 66 Dnr 133/99. Riktlinjerna för kravhantering fokuserar huvudsakligen på hur kravhanteringen ser ut när en kund/brukare inte betalar sina fakturor. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Riktlinjer för kravhantering Föreskrifter för fakturerings- och kravverksamheten; KF 66 Dnr 133/99 Rutin för obetalda avgifter inom sektor utbildning Vidare Kommunstyrelsen Vid protokollet Richard Brown Justeringsdatum Ordförande Bo Pettersson (S) Justerare Lisbeth Svensson (L) 55

56 Tjänsteskrivelse Dnr 0574/17 Erica Bjärsved Till Kommunstyrelsen Återremiss Revidering av riktlinjer för kravhantering Förslag till beslut Personal- och ekonomiutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta anta Riktlinjer för kravhantering som ersätter Föreskrifter för fakturerings- och kravverksamheten i Stenungsunds kommun KF 66 Dnr 133/99. Beslutet överlämnas till kommunfullmäktige för kännedom. Sammanfattning av ärendet Personal- och ekonomiutskottet beslutade att återremittera ärendet till förvaltningen för att förtydliga rutinerna i de ärenden då en avstängning av barn kan bli aktuell, samt att utveckla barnkonsekvensanalysen. En omarbetning av riktlinjer för kravhantering har gjorts tillsammans med Soltak. Detta för att riktlinjerna ska bli så likvärdiga i samtliga kommuner som möjligt. Nuvarande Föreskrifter för fakturerings- och kravverksamheten i Stenungsunds kommun beslutades i kommunfullmäktige 1999 KF 66 Dnr 133/99. Riktlinjerna för kravhantering fokuserar huvudsakligen på hur kravhanteringen ser ut när en kund/brukare inte betalar sina fakturor. Beskrivning av ärendet Personal- och ekonomiutskottet beslutade att återremittera ärendet till förvaltningen för att förtydliga rutinerna i de ärenden då en avstängning av barn kan bli aktuell, samt att utveckla barnkonsekvensanalysen. En omarbetning av riktlinjer för kravhantering har gjorts tillsammans med Soltak. Detta för att riktlinjerna ska bli så likvärdiga i samtliga kommuner som möjligt. En översyn av riktlinjerna påbörjades 2014 men stannade av i väntan på bildandet av Soltak AB. Nuvarande Föreskrifter för fakturerings- och kravverksamheten i Stenungsunds kommun beslutades i kommunfullmäktige Riktlinjerna för kravhantering innehåller syfte och mål samt en kort beskrivning av fakturering och betalningsvillkor men fokuserar huvudsakligen på hur kravhanteringen ser ut när en kund/brukare inte betalar sina fakturor. Beslutets konsekvenser för barn Beslutet kan påverka barn till föräldrar som inte betalar för använd plats inom förskola, fritidshem eller pedagogisk omsorg. Förvaltningen saknar information som anger om en specifik grupp underlåter att betala, varför förslaget inte bedöms missgynna någon enskild grupp i samhället. Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl har behov av förskola eller motsvarande ska erbjudas sådan plats, vilket bedöms avhjälpa risken att barn i en utsatt situation drabbas. Hushåll med inkomster under förbehållsbeloppet, dvs det belopp som behålls vid en löneutmätning, för två vuxna och två barn (ca 14,5 tkr i månaden) är undantagna avgift för tre- till femåringar i och med kommunfullmäktiges beslut vilket medför att förslaget i låg utsträckning påverkar resurssvaga hushåll. Förslaget påverkar inte den lagstadgade tiden för tre- till femåringar om 525 avgiftsfria timmar om året. Inga barn eller företrädare för barn har fått uttrycka sin mening. Ekonomiska konsekvenser och finansiering Ärendet bedöms inte medföra några ekonomiska konsekvenser. 56

57 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Riktlinjer för kravhantering Föreskrifter för fakturerings- och kravverksamheten; KF 66 Dnr 133/99 Rutin för obetalda avgifter inom sektor utbildning STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor stödfunktioner Anette Oscarsson sektorchef stödfunktioner Erica Bjärsved ekonomichef 57

58 Riktlinjer för kravhantering Typ av dokument Beslutat av Beslutsdatum Diarienummer Riktlinjer Dokumentägare Kommunstyrelsen Giltighetstid Framtagen av 0574/17 Reviderad Ekonomichef Ekonomifunktionen 58

59 Innehållsförteckning Riktlinjer för kravhantering SYFTE MÅLSÄTTNING FAKTURERING Betalningsvillkor KRAV Betalningspåminnelse Dröjsmålsränta Inkassokrav och betalningsföreläggande Sanktionsåtgärder Långtidsbevakning Avbetalningsplan Anstånd Bestridande

60 1. SYFTE Riktlinjer för kravhantering gäller externa kundfakturor för kommunens samtliga verksamheter. Kommunens verksamheter ansvarar för att deras fordran är avtalad, grundad på lagar/förordningar eller är en del i kommunens myndighetsutövning baserad på beslutade taxor och avgifter. Soltak AB ansvarar för processen gällande kravhanteringen av kundfakturor. Ärenden som går vidare till inkasso hanteras av extern leverantör. 2. MÅLSÄTTNING Målet med kravhantering är att Stenungsunds kommun ska få betalt för de varor och tjänster som är levererade till kunder/brukare. En väl fungerande kravhantering är en förutsättning för att kommunen ska uppfylla likställighetsprincipen, att kommunmedlemmar ska behandlas lika. Kommunen ska underlätta för kunder/brukare genom att kravhanteringen är snabb och effektiv. En effektiv hantering underlättar för våra kunder att betala i rätt tid och därmed inte orsaka dem onödiga kostnader. Riktlinjerna ska skapa tydliga rutiner så att alla som är inblandade i kravhanteringen känner till hur den fungerar. För att hålla betalningsmoralen på hög nivå kan det bli aktuellt att vidta olika former av sanktioner. I yttersta fall handlar det om betalningsföreläggande och avstängning från kommunal service. Som en del i kravhanteringen ingår att bevilja anstånd. Det kan lämnas enbart då kommunens möjligheter att få betalt härigenom bedöms öka. 3. FAKTURERING 3.1 Betalningsvillkor Betalningstiden ska om inte annan betalningstid har överenskommits i avtal vara 30 dagar. Förfallodag är normalt den sista dagen i månaden om det inte finns särskilda skäl för att inte ha det eller att annat har överenskommits. För att en fordran ska faktureras krävs normalt att beloppet uppgår till 50 kronor för enstaka fakturering. Stenungsunds kommun erbjuder kunder/brukare flera olika möjligheter till att betala varor/tjänster såsom vanlig faktura, autogiro, e-faktura samt kombination autogiro och e-faktura. 60

61 4. KRAV Kravhanteringen ska bedrivas enligt god inkassosed. Detta innebär att gäldenären (kunden) inte får utsättas för onödig skada, olägenhet, otillbörlig påtryckning eller annan otillbörlig inkassoåtgärd. Vidare ska gäldenären ha information om betalningsanspråket genom faktura eller annan avisering före inkassoåtgärd. 4.1 Betalningspåminnelse En skriftlig betalningspåminnelse skickas ut ca10 dagar efter förfallodagen. Kommunen tar inte ut någon avgift för betalningspåminnelse. 4.2 Dröjsmålsränta Dröjsmålsränta utgår enligt bestämmelserna i Räntelagen d v s referensränta plus 8 procentenheter. Ränta utgår från förfallodagen. 4.3 Inkassokrav och betalningsföreläggande Inkassokrav utgår ca 25 dagar efter förfallodagen. Gäldenären faktureras en inkassoavgift i enlighet med Lagen om ersättning för inkassokostnader m.m. En tidsfrist ges om ca 10 dagar från inkassokravets utsändningsdatum. Ansökan om betalningsföreläggande lämnas till Kronofogdemyndigheten ca 35 dagar efter förfallodagen. 4.4 Sanktionsåtgärder Vid obetalda VA-fakturor kan beslutas om avstängning/minskning av vattentillförsel hos gäldenär. Avstängning regleras enligt 43 Lag om allmänna vattentjänster. Avstängning från tillgång till barnomsorg eller skolbarnomsorg sker efter beslut av sektorschef utbildning. Så snart två obetalda räkningar har förfallit och gäldenären ej har hörts av ska en prövning om eventuell avstängning av barnomsorgsplats göras. Beslut om avstängning från tillgång till kommunal service inom andra områden kan också bli aktuellt och fattas i så fall av politiskt ansvarigt utskott. Som riktpunkt gäller att avstängning kan tillgripas när betalning uteblivit de två senaste månaderna. 4.5 Långtidsbevakning För långtidsbevakning av fordringar anlitar kommunen extern inkassobyrå. En fordran överlämnas för långtidsbevakning efter det att utslag erhållits om att utmätningsbara tillgångar saknas från kronofogdemyndigheten. I de fall beslut har fattats om att ansökan om betalningsföreläggande inte ska inlämnas överlämnas fordran för långtidsbevakning direkt. Samtidigt som en fordran överlämnas avskrivs den bokföringsmässigt. Bokföringsmässig avskrivning innebär inte att kommunen avstår från fordran. Den bokföringsmässiga avskrivningen är att betrakta som ren verkställighet. 61

62 4.6 Avbetalningsplan Avbetalningsplaner upprättas av det externa inkassobolaget. Belopp som ska avbetalas får inte överstiga ett basbelopp och avbetalningstiden uppgå till högst 12 månader. Avgift för avbetalningsplan ska tas ut enligt lag och sköts av inkassobolaget. Avsteg från dessa regler får endast ske på beslut från ekonomichef. 4.7 Anstånd Särskilda skäl kan finnas som innebär att en gäldenär önskar anstånd med betalningen av en faktura. Dröjsmålsränta utgår under den period som anståndet löper och faktureras efter det att betalning har erlagts. Soltak äger rätt att bevilja anstånd för fakturor understigande kr upp till längst en månad. Utsedd handläggande administratör (se tjänsteförteckning) i kommunen äger rätt att bevilja anstånd med betalning upp till två månader. Anstånd för längre tidsperioder beslutas av ekonomichefen. Vid konkurs kan betalning dröja till efter den rättsliga processen är avslutad. Vid dödsfall kan betalning dröja till efter bouppteckningen är avslutad. Anstånd upp till tre månader kan beviljas av dödsbohandläggare (se tjänsteförteckning). 4.8 Bestridande Kunden kan bestrida fakturan. Det hanteras av ansvarig verksamhet tillsammans med jurist eller liknande kompetens. 62

63 Föreskrifter för fakturerings- och kravverksamheten i Stenungsunds kommun INLEDNING Kommunal verksamhet och förvaltning har till uppgift att tillhandahålla god service till kommuninvånarna och samtidigt bedriva verksamheten med skattemedel på ett rationellt sätt. Kommunens intäkter utgörs till en stor del av ersättningar för olika typer av tjänster. De flesta av dessa ersätts mot att en faktura skickas till den som nyttjat en tjänst eller erhållit en vara. Fullmäktige har, när det gäller alla väsentliga taxor och avgifter, fastställt dessa i demokratisk ordning att gälla lika för alla. Antalet typer av debiteringar är många. Såväl periodisk debitering av stor omfattning såsom konsumtionsavgifter, hyror m m som enstaka debitering av tjänster förekommer. Tydliga rutiner för fakturerings- och kravverksamheten bör därför finnas. Föreskrifterna bör tillämpas på ett sakkunnigt och omdömesgillt sätt. Kravet på en effektiv och rationell hantering måste balanseras mot kravet på att indrivningen av kommunens fordringar sker med respekt för gäldenären. FAKTURERING Betalningstiden skall om inte annan betalningstid har överenskommits i avtal vara 30 dagar. Förfallodag är normalt den sista dagen i månaden om det inte finns särskilda skäl för att inte ha det eller att annat har överenskommits i avtal. För att en fordran ska faktureras krävs normalt att beloppet uppgår till 50 kronor för enstaka fakturering. Vid återkommande fakturering påförs fordringar på mindre belopp nästkommande faktura. KRAVVERKSAMHET Kravverksamheten skall bedrivas enligt god inkassosed. Detta innebär att gäldenären inte får utsättas för onödig skada, olägenhet, otillbörlig påtryckning eller annan otillbörlig inkassoåtgärd. Vidare skall gäldenären ha information om betalningsanspråket genom faktura eller annan avisering före inkassoåtgärd. Betalningspåminnelse 7 dagar efter förfallodagen skickas en skriftlig betalningspåminnelse ut. Kommunen tar inte ut någon avgift för betalningspåminnelse. Dröjsmålsränta Dröjsmålsränta utgår enligt bestämmelserna i Räntelagen d v s diskonto plus 8 procentenheter. Ränta utgår från förfallodagen. Fakturering av ränta sker på nästkommande faktura vid återkommande fakturering. Vid enstaka fakturering skickas en separat faktura. Inkassokrav Inkassokrav utgår 21 dagar efter förfallodagen. Gäldenären faktureras en inkassoavgift i enlighet med Lagen om ersättning för inkassokostnader m.m. Har gäldenären flera förekommande fakturor skall de så långt som möjligt samlas i ett och samma kravbrev. En tidsfrist ges om 10 dagar från inkassokravets utsändningsdatum. 63

64 Betalningsföreläggande Ansökan om betalningsföreläggande lämnas till Kronofogdemyndigheten 35 dagar efter förfallodagen. En prövning görs i varje enskilt fall där möjligheten till att erhålla ersättning för en fordran vägs mot de kostnader som kommunen riskerar att belastas med vid utebliven utdelning. Sanktioner Avstängning av vatten sker 35 dagar efter förfallodagen. Gäldenären meddelas om att så kommer att ske 21 dagar efter förfallodagen i samband med att inkassokravet skickas ut. Avstängning ska ske i enlighet med VA-lagens och Hälsoskyddslagens bestämmelser. Avstängning från tillgång till barnomsorg eller skolbarnomsorg sker efter beslut i Mjuka utskottet. Så snart två obetalda räkningar har förfallit och gäldenären ej har hörts av skall en prövning om eventuell avstängning av barnomsorgsplats göras. Långtidsbevakning För långtidsbevakning av fordringar anlitar kommunen extern inkassobyrå. En fordran överlämnas för långtidsbevakning efter det att utslag erhållits om att utmätningsbara tillgångar saknas från kronofogdemyndigheten. I de fall beslut har fattats om att ansökan om betalningsföreläggande inte ska inlämnas överlämnas fordran för långtidsbevakning direkt. Samtidigt som en fordran överlämnas avskrivs den bokföringsmässigt. Bokföringsmässig avskrivning innebär inte att kommunen avstår från fordran och är att betrakta som ren verkställighet. Avbetalningsplan Om det framkommer att gäldenären inte kan betala hela skulden på en gång kan en avbetalningsplan upprättas. Planen upprättas tillsammans med gäldenären och undertecknas. Någon avgift tas inte ut. Dröjsmålsränta utgår under den period som avbetalningsplanen löper och faktureras efter det att slutlig betalning har erlagts. Varje betalning skall erläggas på utsatt betalningsdag. Sker ej detta upphör avbetalningsplanen att gälla och resterande belopp förfaller till omedelbar betalning. Handläggande ekonomiassistent godkänner avbetalningsplan gällande skulder till ett högsta belopp av kronor och längsta amorteringstid 6 månader. Ekonomichefen godkänner amorteringsplan gällande skulder till belopp överstigande kronor och/eller amorteringstid överstigande 6 månader. Anstånd Särskilda skäl kan finnas som innebär att en gäldenär önskar anstånd med betalningen av en faktura. Handläggande ekonomiassistent äger rätt att medge anstånd med betalning upp till 2 månader. Anstånd för längre tidsperioder beslutas av ekonomichefen. Dröjsmålsränta utgår under den period som anståndet löper och faktureras efter det att betalning har erlagts. Avskrivning av fordran gentemot kund En fordran kan av speciella skäl avskrivas gentemot en kund. En utredning skall göras innan denna form av avskrivning kan ske. Beslut angående avskrivning av fordran gentemot kund under kr fattas av ekonomichefen och anmäls till kommunstyrelsen. Osäker fordran En värdering av samtliga utestående kundfordringar ska göras minst en gång per år i samband med bokslutet. Fordringar som vid denna värdering bedöms som osäkra kostnadsredovisas som kundförluster och långtidsbevakas. 64

65 Rutin för obetalda avgifter inom sektor utbildning 65

66 2 Innehållsförteckning 1. Regler och tillämpningsföreskrifter 2. Delegering 3. Handläggning 4. Avbetalningsplan 1. Regler och tillämpningsföreskrifter Om barnomsorgsplatsen inte betalas kan platsen sägas upp. Skriftligt varsel ska föregå uppsägning av plats. I varslet ska anges det datum skulden senast ska betalas för att få ha kvar platsen. I varslet ska det även anges från och med vilken dag platsen inte längre står till förfogande om skulden kvarstår. Barnets behov av plats enligt skollagen kap 8 9 och 25 kap 2 ska beaktas vid uppsägning på grund av obetalda fakturor 1. Om skulden inte betalas inom den tid som anges i varselbeskedet ska föräldern underrättas om att platsen inte längre står till deras förfogande. Vid uppsägning får barnet anmälas på nytt men plats erbjuds inte förrän skulden är betald. 2. Delegering Beslut om uppsägning på grund av obetalda avgifter fattas av sektorschef utbildning i dialog med berörd verksamhetschef. Sektorschef informerar berört utskott. 3. Handläggning 1 Kap 8, 9 Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges det stöd som deras speciella behov kräver. Om det genom uppgifter från förskolans personal, ett barn eller ett barns vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att ett barn är i behov av särskilt stöd, ska förskolechefen se till att barnet ges sådant stöd. Barnets vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta vid utformningen av de särskilda stödinsatserna. Kap 25, 2 Kommunen ska sträva efter att i stället för förskola eller fritidshem erbjuda ett barn pedagogisk omsorg om barnets vårdnadshavare önskar det. Kommunen ska ta skälig hänsyn till vårdnadshavarnas önskemål om verksamhetsform. Sådan omsorg som avses i första stycket ska genom pedagogisk verksamhet stimulera barns utveckling och lärande. Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges den omsorg som deras speciella behov kräver. Verksamheten ska utformas så att den förbereder barnen för fortsatt lärande. 66

67 3 4. Avbetalningsplan Upprättande av avbetalningsplan Avbruten avbetalningsplan Prövning efter 7-21 dagar Varsel Avbetalningsplan upprättas av Soltak/externt inkassoföretag. Sköts avbetalningsplanen enligt överenskommelse samtidigt som ordinarie fakturor betalas i tid vidtas ingen åtgärd. Om uppgjord avbetalningsplan inte följs går hanteringen till prövning och varsel. Har ärendet tidigare genomgått prövning och varsel går ärendet till beslut. Sköts inte avbetalningsplanen meddelar Soltak förskoleadministrationen. Förskolechef/rektor prövar barnets rätt till plats beaktas i enlighet med (skollagen 8 kap. 5,7 och 14 kap. 5-6 ). Finns det skäl för vidare handläggning lämnas ärendet till sektorchef för bedömning och beslut. Administrativ chef sektor utbildning ansvarar för att varsel skickas efter 15 dagar. Om skulden inte betalats eller avbetalningsplan upprättats skickas varsel med uppgifter om sista dag för betalning av skuld alternativt avbetalningsplan samt dag när platsen inte längre står till förfogande. I de fall som vårdnadshavarna inte bor tillsammans men har gemensam vårdad/växelvis boende skickas information till båda vårdnadshavarna. Beslut Verkställande Kvarvarande skuld Nyplacering (gäller även syskon) Beslut om uppsägning av plats fattas av sektorchef i samråd med verksamhetschef för respektive skolform. Administrativ chef skickar beslut till berörda vårdnadshavare 14 dagar innan sista dagen för placering. Förskolechef/rektor verkställer uppsägningen. I de fall det bedöms att uppsägning på grund av särskilda skäl inte är möjligt följer kommunens rutiner för inkassoverksamhet. Har familjen skuld på grund av obetalda avgifter till kommunen får barnet anmälas och placeras i kö men erbjuds inte plats förrän skulden är reglerad, om inte annat följer av lag. 67

68 16 68

69 PROTOKOLL Kommunala pensionärsrådet Sammanträdesdatum KOMMUNALA PENSIONÄRSRÅDET Datum: Tid: Plats: Sammanträdesrummet Skeppet Kommunhuset Stenungsund Ledamöter Lena Hedlund (KD), ordförande (punkt 6-9) Irene Sjödin (PRO), vice ordförande (Ordförande punkt 1-5) Pia Moe (PRO) Tord Olsén (PRO) Anna-Lena Ahlmark (SPF) Marianne Törnblom (SPF) Ersättare Ulla-Britt Winkler (PRO) Övriga närvarande Linda-Maria Hermansson (C) Övriga Cecilia Malm, Verksamhetschef Richard Brown, sekreterare Lena Hedlund Richard Brown Pia Moe ordförande sekreterare justerare 69

70 PROTOKOLL Kommunala pensionärsrådet Sammanträdesdatum Ärende 1. Mötets öppnande Vice ordförande öppnar mötet och upprop genomförs. 2. Val av justerare Rådet utser Pia Moe till justerare av dagens protokoll. 3. Föregående mötesprotokoll Ordförande går igenom föregående mötesprotokoll. Ordförande lyfter fram att kommunen lyckats att introducera Fixartjänsten på ett bra sätt. 4. Fastställande av dagordningen Rådet fastställer dagordningen med följande tillägg: - Övriga frågor 5. Information från verksamheten Vård och äldreomsorg Cecilia Malm, verksamhetschef - Information om munhälsobedömningar för boende i LSS-boende, eget boende och särskilt boende. Kommunen jobbar aktivt med frågan. Kommunen utbildar personal, målet är att utbilda 20 % av personalen. - Specifika önskemål om kost lämnas till måltidsservice. Matråden ger kontinuerligt feedback till måltidsservice. Rådet önskar bjuda in en representant från måltidsservice till nästa sammanträde. - Träffpunkt för anhöriga Ljusglimten, information finns på boenden, medborgarservice och affärer. Anordnas var tredje vecka på tisdagar kl.10-12, Tallåsen Blå Hallen. Träffpunkt för alla anhöriga i kommunen. 6. Bostadsförsörjningsprogrammet Ärendet utgår och flyttas till nästa sammanträde. 7. Säkerhet och beredskap Dennis Salenborn, säkerhetssamordnare - Information om säkerhet i kommunen. Trygga miljöer, både yttre och inre. Larmfunktioner, trygghetskameror, bevakningsföretag, trygghetsvandringar, medborgarlöfte, samverkansavtal polisen. Kommunen har för avsikt att informera/utbilda personal på samtliga kommunala boenden om rutiner vid eventuell brand. - Övrig information om hur kommunen samverkar med flertalet andra aktörer vad gäller krisberedskap och säkerhet. Kontinuerligt förebyggande arbete. - Dennis Salenborn, säkerhetssamordnare, besöker gärna föreningar för att informera om kommunens arbete inom säkerhet och beredskap. 70

71 PROTOKOLL Kommunala pensionärsrådet Sammanträdesdatum Övriga frågor - Frågor kring hälso- och sjukvårdsavtalet, avtalet mellan region och kommun. Vem är ansvarig i kommunen? Frågan besvaras vid nästa sammanträde. - Information om hur personal på boenden får information gällande nyheter angående äldre. Hur håller kommunen kunskapsnivån uppe? Verksamhetschefen informerar att verksamheten ständigt informerar personalen om nyheter på enhetsmöten. Webutbildningar kommer även finnas tillgängliga. - Vad gäller skattesänkningen på pensionen och eventuella avgiftshöjningar? Alla eventuella avgiftshöjningar ska tas i budget. Ingen pensionär ska drabbas ekonomiskt av eventuella avgiftshöjningar 9. Nästa möte Sammanträde KPR kl Arbetsutskott kl

72 72

73 73

74 74

75 75

76 76

77 77

78 78

79 79

80 80