BUDGET 2011 & EKONOMIPLAN för Finströms kommun. (Godkänd av kommunfullmäktige den 9 december 2010)

Transkript

1 BUDGET 2011 & EKONOMIPLAN för Finströms kommun (Godkänd av kommunfullmäktige den 9 december 2010)

2 Finströms kommun Skolvägen 2 AX GODBY Tel

3 Innehållsförteckning INLEDNING... 6 ALLMÄNT... 7 BUDGETFÖRSLAG EKONOMIPLAN EKONOMISK ÖVERSIKT RESULTATRÄKNING FINANSIERINGSKALKYL DRIFTSEKONOMIDEL: ALLMÄN FÖRVALTNING ALLMÄN ADMINISTRATION FÖRENINGAR OCH ORGANISATIONER SAMHÄLLSPLANERING KONSUMENTRÅDGIVNING OCH INTRESSEBEVAKNINGSTJÄNSTER FRÄMJANDE AV NÄRINGSLIVET UTARRENDERING OCH FÖRSÄLJNING AV OMRÅDEN SYSSELSÄTTNINGSARBETEN FÖRTIDSPENSIONSUTGIFTSBASERAD AVGIFT SAMT PENSIONSUTGIFTSBASERAD AVGIFT ÖVRIGT SOCIALVÅRD SOCIALFÖRVALTNINGEN ANNAN BARN- OCH FAMILJEVÅRD ANNAN SERVICE FÖR HANDIKAPPADE Stöd för närståendevård Handikappservice Specialomsorgen MISSBRUKARVÅRD ÖVRIG SOCIALVÅRD ÄLDREOMSORGEN VÅRD PÅ ÅLDRINGSHEM HEMSERVICE OCH ÄLDREBOENDE ANNAN SERVICE FÖR ÄLDRE Stöd för närståendevård Dagverksamhet på Rosengård BARNOMSORGEN BARNOMSORG I DAGHEM ÖVRIG BARNOMSORG Familjedagvård Gruppfamiljedaghem Specialbarnträdgårdslärare Hemvårdsstöd CENTRALKÖK SKOLNÄMNDEN SKOLNÄMNDEN

4 LÅGSTADIET FRITIDSHEM HÖGSTADIET KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN BIBLIOTEK OCH KULTUR MEDBORGARINSTITUTET FRITIDSVERKSAMHET TURISM OCH MARKNADSFÖRING BYGGNADSNÄMNDEN BYGGNADSTILLSYN TEKNISKA NÄMNDEN TEKNISKA NÄMNDENS FÖRVALTNING TRAFIKLEDER INTERN SERVICE AVFALLSHANTERING HAMNVERKSAMHET PARKER OCH ALLMÄNNA OMRÅDEN HYRESBOSTÄDER BRAND- OCH RÄDDNINGSVÄSENDET Befolkningsskyddet Finströms frivilliga brandkår LANTBRUKSNÄMNDEN INVESTERINGAR NÄMNDERNAS ÄSKANDEN Allmän förvaltning Socialvård Äldreomsorg Barnomsorg Skolnämnden Kultur- och fritidsnämnden Byggnadsnämnden Tekniska nämnden Hyresbostäder Brandväsendet Lantbruksnämnden EKONOMIPLAN ALLMÄN FÖRVALTNING SOCIALVÅRDEN Socialförvaltning Barn och familjevård Närståendestöd Handikapp Specialomsorg Missbrukarvård Övrig socialvård ÄLDREOMSORGEN Vård på åldringshem Hemservice och äldreboende

5 Närståendestöd Dagverksamhet BARNOMSORGEN Barnomsorg i daghem Övrig barnomsorg Centralkök SKOLNÄMNDEN Fritidshem KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN Bibliotek och kultur Medborgarinstitutet Fritidsverksamhet Turism och marknadsföring BYGGNADSNÄMNDEN TEKNISKA NÄMNDEN BRANDVÄSENDET Befolkningsskyddet Finströms frivilliga brandkår LANTBRUKSNÄMNDEN BILAGA: FÖRTECKNING ÖVER TJÄNSTER OCH ANSTÄLLDA I ARBETSAVTAL PER RESULTATOMRÅDE

6 INLEDNING Kommunstyrelsen överlämnar härmed budgeten för år 2011 till kommunfullmäktige för behandling. Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige har en remissbehandling av budgeten vid sitt sammanträde i november Inkomstskatteprocenten och fastighetsskattesatserna ska beslutas om senast den 17 november Efter remissdebatten återremitteras budgeten till kommunstyrelsen för utredning och granskning av de förslag som framkommit under remissdebatten. Budgeten fastställs sedan på december månads sammanträde. Finström den 27 oktober 2010 Kommunstyrelsen Efter kommunfullmäktiges remissbehandling den 3 november 2010 föreslår kommunstyrelsen följande förslag till budget för år 2011 och ekonomiplan för åren Finström den 1 december 2010 Kommunstyrelsen 6

7 ALLMÄNT Ålands statistik och utredningsbyrå, ÅSUB, presenterar varje vår och höst en ekonomisk översikt för den kommunala sektorn. Höstrapporten är tänkt som underlag för kommunernas budgetarbete. Nedanstående beskrivning av det ekonomiska läget är hämtad från höstrapporten år Hela rapporten kan hämtas från ÅSUB:s hemsida (rapport 2010:5). Det allmänna ekonomiska läget Den internationella ekonomin har uppvisat en stark tillväxt under årets första hälft. Världshandeln ökar åter och de exportberoende ekonomierna återhämtar sig därmed bra och den låga räntenivån stöder tillväxten i Europa. Men det finns orosmoln i sikte. Återhämtningen förväntas nu mattas av en aning när den expansiva ekonomiska politiken och stödåtgärderna minskar. Stimulanspolitiken har för många länder inneburit försvagade statsfinanser. Finanspolitiken kommer därför att stramas åt i många länder, vilket får en återhållande effekt på tillväxten. Den finska samhällsekonomin krympte med hela 8 procent ifjol, vilken är den största nedgången som finsk ekonomi har upplevt under ett år. En betydande del av den djupa nedgången kan förklaras av Finlands exportberoende, exporten sjönk med cirka en fjärdedel under fjolåret. Sysselsättningsläget drabbades dock inte i lika stor utsträckning av den ekonomiska nedgången som totalproduktionen. Under innevarande år har tillväxten inom finsk ekonomi långsamt återhämtat sig och BNP beräknas i år växa uppemot 3,5 procent. Hur snabbt ekonomin bedöms återhämta sig varierar mellan de olika prognosinstituten. Inom den åländska ekonomin beräknas volymnedgången under perioden ha varit minst i samma storleksordning som nedgången i början av 1990-talet. BNP-tillväxten beräknas enligt ÅSUB:s prognosantaganden i år bli negativ för tredje året i rad. Konjunkturenkäten till de åländska företagen som gjordes i våras visade dock på en försiktig optimism inom det åländska näringslivet. De prognoser som gjordes under våren visade också på att tillväxten kommer att vända under 2011 och bli positiv. Sysselsättningsläget har dock inte drabbats på samma vis som vid den förra stora recessionen. Den öppna arbetslösheten har visserligen ökat under 2009 och 2010, men är fortfarande på en internationellt sett mycket låg nivå. Den öppna arbetslösheten beräknas stanna på drygt 3 procent i år. De grupper som drabbats hårdast av den ekonomiska nedgången är de unga, den öppna arbetslösheten bland dem som är under 25 år beräknas stiga till runt 8 procent i år. Situationen är sämre bland unga män än bland unga kvinnor. Även antalet långtidsarbetslösa har ökat markant. En viss ljusning ser dock ut att vara i sikte. Ökningen i antalet öppet arbetslösa har planat ut och en viss ökning i antalet registrerade lediga platser märks i de senaste månadernas statistik. Förvärvsinkomstsumman, som ligger till grund för prognoserna av den så viktiga kommunalskatten, beräknas växa ungefär lika snabbt i år som år 2009, runt 2,5 procent. Sparåtgärderna inom den offentliga sektorn bromsar tillväxten. Inför nästa år bedöms tillväxten bli aningen snabbare, runt 3,5 procent. De ingångna löneavtalen, den förbättrade sysselsättningen samt fortsatt inflyttning bidrar till tillväxten. Nettoinflyttningen beräknas även i år vara relativt stor och uppgå till drygt 200 personer. Inflationen som var väldigt låg under fjolåret har sakta stigit i år och beräknas fortsätta öka i takt med den ekonomiska återhämtningen. Även byggnadskostnadsindex, som sjönk ifjol, beräknas stiga igen till runt 2 procent. Den kommunala ekonomin De åländska kommunernas ekonomi finansieras i huvudsak av skatteintäkter, landskapsandelar och avgifter. Skatteinkomsterna är den mest betydelsefulla inkomstkällan för kommunsektorn, medan landskapsandelarna utgör den näststörsta inkomstkällan. Nyckeltalen i de kommunala boksluten påverkas av flera reformer. År 2007 återinfördes det åländska allmänna avdraget i kommunalbeskattningen, vilket innebar att intäkterna från kommunalskatten minskade, medan landskapsandelarna ökade. Kommunerna kompenseras för det allmänna avdraget vilket syns under landskapsandelarna. År 2008 förnyades landskapsandelssystemet vilket resulterade i att kommunernas landskapsandelar ökade och 7

8 årsbidraget stärktes. På sikt kommer istället avskrivningarna att öka eftersom kommunerna ska stå för en betydligt större del av investeringarna själva i det nya systemet. År 2010 avskaffades det allmänna avdraget på nytt, vilket gynnade skatteutvecklingen. Enligt boksluten för 2009 ökade nettokostnaderna endast med 2,4 procent för kommunerna som helhet. Det är den lägsta tillväxten på över 12 år. Besparingsåtgärder och en restriktiv hållning till nya utgifter har gett resultat. Tillväxten i skatteinkomster stannade dock på endast 0,8 procent till följd av ökande avdrag och sjunkande företagsskatter. Landskapsandelarna växte med 10,9 procent, bland annat som ett resultat av att kommunerna kompenserades för det nya arbetsinkomstavdraget och det utökade pensionsinkomstavdraget via landskapsandelarna för socialvården. Årsbidraget växte därmed med över 16 procent och resultaten för kommunerna sammantaget stärktes. Trots den här positiva utvecklingen växte den långfristiga lånestocken med över 4,8 miljoner euro under En viktig förklaring står att finna i den höga investeringsnivån. Det stärkta årsbidraget kommer därför att behövas för att täcka större avskrivningar och amorteringar framöver. Enligt det landskapsandelssystem som tillämpas sedan 2008 ökar nämligen kommunernas egen andel av investeringarna. Enligt kommunernas budgeter för år 2010 förväntas årsbidraget minska hela 46 procent. Nettodriftskostnaderna förväntas öka med närmare 7 procent igen samtidigt som skatteintäkterna beräknas öka med endast drygt 1 procent och landskapsandelarna sjunker p.g.a. lägre kompensationer. De åländska kommunerna har sammantaget budgeterat med ett överskott om knappt 2 miljoner euro. En kommun budgeterar med negativt årsbidrag och hela åtta kommuner med ett årsbidrag som är mindre än avskrivningarna. De planerade investeringarna uppgår till totalt cirka 27 miljoner euro. Under perioden täckte årsbidraget ungefär avskrivningarna. Från år 2008 syns effekten av det nya landskapsandelssystemet där årsbidraget måste stärkas betydligt för att på sikt täcka den högre egenandelen för kommunsektorns investeringar. Från år 2009 syns de högre investeringskostnaderna i boksluten och småningom kommer även avskrivningarna att behöva bli högre. Aktuella förändringar som påverkar kommunernas kostnader Flera aktuella reformer, främst inom den sociala sektorn, påverkar kommunernas kostnader samt kostnadsfördelningen mellan landskapet och kommunerna. Lagen och förordningen om service och stöd på grund av handikapp, den så kallade handikappservicelagen respektive handikappserviceförordningen, trädde ikraft även på Åland från den 1 september i år. Lagen omfattar bestämmelser om personlig assistans som ska ordnas för gravt handikappade och som kommunen har särskild skyldighet att ordna. Stöd i form av personlig assistans har en avgörande betydelse för den enskildes möjligheter att uppnå full delaktighet i samhället och att uppnå jämlikhet i levnadsvillkor. Personlig assistans är den hjälp som är nödvändig för en person med grav funktionsnedsättning för att klara av dagliga sysslor, arbete och studier, fritidsaktiviteter, samhällsverksamhet och sociala kontakter. Reformen medför dock betydande merkostnader för kommunsektorn som ska ordna servicen, betydande resurser krävs för att möta behovet av assistans. Även att utreda behovet av service och stöd och göra upp serviceplaner kräver utökade insatser. Ålands kommunförbund har bedömt att efterfrågan på personlig assistans kommer att växa gradvis efter lagens ikraftträdande. Den nya hemortslagen beräknas träda i kraft den Förändringen kommer att gälla även på Åland och innebär att det i lagen om hemkommun föreslås en ny bestämmelse som medför att den som vistas utanför sin hemkommun i långvarig vård ska ges rätt att välja sin hemkommun. Rätten gäller en person som placerats i familjevård, institutionsvård eller som bor med hjälp av boendeservice på en annan ort än sin hemkommun. Även socialvårdslagen ändras. Den nya hemkommunen ska i fortsättningen svara för att ordna behövliga insatser, men den tidigare kommunen ersätter den nya hemkommunen för kostnaderna. Ändringarna i lagen om hemkommun och socialvårdslagen förbättrar speciellt äldre och funktionshindrade personers möjligheter att välja hemkommun. En mindre förändring i kostnadsfördelningen mellan landskapet och kommunsektorn föranleds att tolkningstjänster för personer med funktionsnedsättning förts ur handikappservicelagen. På rikssidan har dessa tolkningstjänster från och med överförts från handikappservicelagen till en separat lag om tolk- 8

9 ningstjänster och ansvaret för tolktjänster överförs slutgiltigt från kommunerna till FPA fr.o.m. ingången av år Även på Åland har landskapregeringen gått in för att ansvaret för tolkningstjänster för de här personerna skall överföras från kommunerna, varför landskapsandelarna för den sociala sektorn kommer att justeras ner på basen av beräknade kostnader för verksamheten. Dessutom har ÅHS sedan en tid tillbaka infört en form av straffavgifter när det gäller patienter som är färdigbehandlade vid ÅHS, men som inte kan skrivas ut på grund av att hemkommunen inte har kunnat ordna en vårdplats till dem. Dessa straffavgifter har vida överstigit de budgeterade kostnaderna i flera kommuner. Därtill har flera av de åländska kommunerna drabbats av stigande utgifter för utkomststöd och bostadsbidrag genom det försämrade sysselsättningsläget och nedgången inom samhällsekonomin. Dels har antalet familjer som får utkomststöd ökat, dels har beloppen per familj blivit större. Inom kommunsektorn på Åland gäller det nuvarande allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet perioden De avtalsförändringar som trädde i kraft med det nya avtalet beräknas öka arbetskraftskostnaderna inom AKTA-området med 0,82 procent. Kostnaderna varierar dock mellan kommuner och kommunalförbund beroende på personalstruktur. Den första mars 2011 justeras lönerna genom en allmän löneförhöjning på 1,2 procent (Källa: Ålands kommunförbund). Förtjänstnivåindexet för den kommunala sektorn beräknas i år stiga med drygt 3 procent i genomsnitt. Nästa år beräknas tillväxten vara aningen mindre. Budgetförslag 2011 Kommunallagen Enligt 64 kommunallagen för landskapet Åland ska budgeten innehålla målen för kommunens verksamhet och ekonomi samt föreslagna ändringar i verksamheten och ska göras upp så att förutsättningarna för skötseln av kommunens uppgifter tryggas. Av budgeten ska vidare framgå de anslag och beräknade inkomster som verksamhetsmålen förutsätter samt hur finansieringsbehoven ska täckas. Fullmäktige ska enligt 65 kommunallagen varje år senast i samband med att budgeten antas, godkänna en ekonomiplan för tre eller flera år, av vilka budgetåret är det första. Kommunens verksamhetsidé Enligt förvaltningsstadgan ska kommunen inom ramen för befintliga resurser, på ett rationellt och effektivt sätt producera kommunal samhällsservice som i största möjliga utsträckning motsvarar efterfrågan. I sin verksamhet eftersträvar kommunen en ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling. Personal Personalen utgör kommunens viktigaste resurs. Om kommunen ska fortsätta utvecklas i positiv riktning och effektiviteten ska kunna höjas måste kommunen vara en arbetsplats som attraherar och behåller duktig personal i konkurrens med andra arbetsgivare. Personalens kompetens måste upprätthållas och kontinuerligt öka för att personalens kunskap ska kunna utvecklas i samma takt som i omvärlden. Utbildningsanslaget för varje enhet förenhetligades i budgeten år Anslaget i budget 2011 höjs från 0,75 till 0,85 procent av lönekostnaden (exkl. lönebikostnader). Rambudget Budgeten för år 2011 är uppgjord som rambudget, vilket innebär att respektive nämnd får en penningram som är bindande för dem och deras verksamhetsområde på nettonivå under året. Rambudgeten för år 2011 gäller endast externa kostnader och intäkter. Nämnderna kan omdisponera sina medel inom varje budgetram men nämnderna får inte flytta budgeterade medel mellan drift och investering eller mellan olika budgetramar. Fullmäktige kan begränsa nämndernas dispositionsrätt över anslagen genom att öronmärka ett anslag för särskilt ändamål. Budgetuppföljning i nämnderna ska ske minst en gång i kvartalet varvid bedömning görs om behovet av omdisponering. Resultatet delges kommunstyrelsen. Varje nämnd åläggs även att minst två gånger per år (per sista april och per sista september) skicka upp respektive budgetuppföljning till kommunstyrelsen för behandling. Avvikelser i budgetuppföljningen samt kända framtida förändringar ska redovisas. 9

10 Driftskostnader I budgetförslaget beräknas verksamhetsbidraget öka med 3,3 procent. I rambudgeten som kommunstyrelsen skickade ut till nämnderna gavs inte några ökningar förutom för lönekostnaderna som följer gällande avtal och för köp av tjänster från kommunalförbund där kostnaderna ska följa kommunalförbundets budget. Kommunstyrelsen har dock under beredningens gång ökat socialvårdens budgetram med euro. Äldreomsorgen har i budgeten för år 2011 flyttats ut från socialvården och fått en egen budgetram. Detta gjordes bl.a. för att få ett bättre överblick över äldreomsorgen i kommunen. Socialnämnden och tekniska nämnden lämnade in budgetförslag som överskred given budgetram. Socialvården och äldreomsorgen är dock områden där tilläggsanslag har begärts under året flera år i rad. Det kan därför konstateras att tidigare års budgetramar för dessa områden har varit för små för att klara av den lagstadgade verksamheten. Skatter Budgeten bygger på ÅSUB:s prognos hösten Tillväxten av förvärvsinkomstskatten beräknas under år 2010 och 2011 vara fortsatt måttlig och jämfört med år 2010 budgeteras med en ökning på 3,4 procent. Inkomstskattesatsen på 19,50 procent bibehålls. Fastighetsskatten på Åland är betydligt lägre än genomsnittet i Finland. Prognosen för Finströms del har skrivits ned för år 2010 från euro till euro. Prognos för år 2011 beräknas bli euro. För innevarande år och nästa erhåller kommunerna 31,99 procent av intäkterna från samfundsbeskattningen. Att andelen är så hög beror på en tillfällig lagändring som gäller åren , och som ökade kommunernas andel av de här skatterna med 10 procentenheter. Detta gjordes eftersom samfundsskatten sjönk med hela 54 procent år 2008 jämfört med år Samfundsskatten har liksom fastighetsskatten skrivits ned och år 2010 beräknas samfundsskatten sjunka till euro och för år 2011 beräknas den ytterligare sjunka till euro. Landskapsandelar Landskapsandelarna har budgeterats enligt preliminära uppgifter från landskapsregeringen. År 2010 indexjusterades inte landskapsandelarna men för år 2011 räknar man med att landskapsandelarna ska indexjusteras enligt gällande lag. Landskapsandelarna för socialvård beräknas stiga med 1,7 procent, för undervisning med 4,3 procent och för idrott, ungdom och kultur samt bibliotek med 2,5 procent. Kompensationen för uteblivna intäkter från beskattningen av kapitalinkomst budgeteras med euro, d.v.s. en liten sänkning med 700 euro. För kompensationen för de åländska avdragen budgeterar kommunen euro enligt landskapets och ÅSUB:s prognos. Slutligen har euro budgeterats för komplettering av skatteinkomster enligt ÅSUB:s prognos. Det är en ökning med euro. Totalt sett beräknas kompensationerna öka med 7,8 procent jämfört med budget Resultat Årsbidraget är beräknat till euro medan räkenskapsperiodens resultat uppvisar ett underskott om euro. Kommunen har under flera år uppvisat underskott. År 2009 blev dock ett trendbrott då kommunen fick ett behövligt överskott på euro. Kommunen har arbetat och arbetar fortsättningsvis för att få ekonomin i balans. Kommunen gjorde stora investeringar under 2000-talet som gjorde att kommunens avskrivningar och lånebörda ökade kraftigt då det inte fanns eget kapital att ta av. Kommunens räntekostnader har varit låga tack vare att styrräntan har legat på en historiskt sett väldigt låg nivå under hela år 2009 och halva Under slutet av sommaren 2010 har räntorna dock börjat röra sig uppåt. Vid budgeteringen har man räknat med att räntan kommer att sakta stiga upp till ca 2 procent under år I och med de stora investeringarna så lider kommunen även av höga avskrivningar som påverkar kommunens resultat negativt. År 2011 stiger avskrivningarna till euro delvis p.g.a. det nya daghemmet. Investeringar Nämnderna har för år 2011 äskat om investeringar för totalt euro netto, inklusive avslutandet av deponin. Kommunstyrelsen har dock jobbat för att kommunens upplåning inte ska utökas mer än nödvändigt och har därför varit tvungen att stryka och skjuta upp vissa investeringar. Budgeten för investeringarna uppgår till euro netto år Närma- 10

11 re redovisning över investeringarna finns under ett särskilt avsnitt i budgeten. Minimikostnaden för en investering höjs till euro från och med år En investering ska även ha en ekonomisk livslängd på minst 3 år. Anställningar Vid anställande av personal skall fortsättningsvis verkställighetsföreskrifter i anslutning till 2002 års budget tillämpas. Föreskrifterna innebär att anställningsstopp råder i kommunen. För de fall inrättade tjänster inte besätts med behörig personal eller motsvarande anskaffas genom att köpa tjänster får respektive nämnd inte använda reserverade medel till annat ändamål utan kommunstyrelsens tillstånd. Långfristiga lån Kommunens långfristiga lån beräknas 1 januari 2011 uppgå till euro, varav euro i bostadslån. Den 1 januari beräknas lånebördan inklusive bostadslån per invånare vara euro samt exklusive bostadslån euro per invånare (2 486 inv. per ). Lånebördan beräknas sjunka med ca euro under år 2011 och inga nya lån är budgeterade att upptas under året. Kommunstyrelsens förslag Ändringar i nämndernas budgetförslag har antecknats i slutet av respektive nämnds ansvarsområde. Eventuella besparingsförslag innebär en inskränkning i respektive nämnds anslag. Sifferrutorna är inklusive samtliga ändringar. Ekonomiplan Den ekonomiska nedgången i världsekonomin har även drabbat kommunen i och med lägre förvärvsinkomstskatter och samfundsskatter och ökade kostnader för t.ex. utkomststöd. Den internationella ekonomin har uppvisat en stark tillväxt under första halvan av år 2010, men en avmattning av återhämtningen förväntas när den expansiva ekonomiska politiken och stödåtgärderna minskar. Det låga ränteläget har varit gynnsamt för kommunen men räntorna förväntas öka i takt med att ekonomierna återhämtar sig. Frågan är dock hur snabb återhämtningen blir. Kommunens inkomstskatteprocent höjdes för skatteåret 2009 till 19,50 procent. Kommunens ekonomiska läge gör det inte möjligt att sänka skatten under ekonomiplaneperioden. Planen är dock att inte ytterligare öka skatteprocenten. Kommunen har vidtagit andra åtgärder som ska förbättra kommunens ekonomi, som t.ex. centralkök och sammanslagning av kommunens två skolor till Källbo skola. Men arbetet med att finna ytterligare effektiveringar och kostnadsinbesparingar måste fortsätta. När det gäller fastighetsskatten så ligger kommunen högre än de övriga åländska kommunerna och för planperioden räknar kommunen med att bibehålla nuvarande nivå. Fastighetsskatten har haft ganska liten betydelse men i och med ökade taxeringsvärden så kan fastighetsskatten komma att öka i betydelse. Dock har fastighetsskatten under det senaste året visat på en liten nedgång men prognosen från ÅSUB är ändå att den kommer att ha en försiktig ökning under planperioden. Anslagen för nämnderna i kommunen är minimerade i så stor utsträckning som möjligt. Kommunfullmäktige har beslutat om en åtgärdsplan för åren där möjligheter till ytterligare förändringar ska utredas för att kunna göra kommunen mer kostnadseffektiv och få ekonomin i balans. I ekonomiplanen har man gjort en beräknad ökning om 2 procent för verksamhetsbidraget. Skatteintäkterna förutom källskatten har höjts med 2 procent och landskapsandelarna för driften har höjts med 2 procent. Landskapsandelarna för driften ska enligt det nya landskapsandelssystemet bättre följa rådande kostnadsläge. År 2010 beslöt dock landskapsregeringen att inte indexjustera landskapsandelarna. Man har dock aviserat att de kommer att justeras inför år 2011 och i ekonomiplanen har kommunen räknat med att detta sker även för resten av perioden. Räntorna förväntas stiga under hela planperioden. 1 Kommunfullmäktiges beslut den , 82 11

12 EKONOMISK ÖVERSIKT Resultaträkning I euro Bokslut Budget Budget Plan Plan förändr. % Skatteprocent 19,50% 19,50% 19,50% 19,50% 19,50% VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter ,0 % Avgiftsintäkter ,7 % Understöd och bidrag ,0 % Övriga verksamhetsintäkter ,5 % VERKSAMHETENS INTÄKTER ,3 % VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader ,7 % Köp av tjänster ,0 % Material, förnödenheter och varor ,0 % Understöd ,1 % Övriga kostnader för verksamheten ,8 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,7 % Verksamhetsbidrag ,3 % Skatteintäkter Kommunal inkomstskatt ,4 % Fastighetsskatt ,4 % Samfundsskatt ,4 % Källskatt ,5 % ,1 % Landskapsandelar Socialvård ,7 % Undervisning ,3 % Idrott, ungdom och kultur ,5 % Bibliotek ,5 % Övr. landskapsand. och komp ,8 % ,1 % Finansiella intäkter och kostnader Finansiella intäkter Finansiella kostnader ,3 % ,3 % Årsbidrag ,2 % Avskrivningar ,9 % Extra ordinära intäkter Extra ordinära kostnader Räkenskapsperiodens resultat ,4 % Minskning av reserver Räkenskapsperiodens över/underskott ,4 % 12

13 Finansieringskalkyl Bokslut 2009 Budget 2010 Budget 2011 Budget 2012 Budget 2013 Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag Extraordinära poster Korrektivposter till internt tillförda medel Kassaflödet i investeringarnas del Investeringsutgifter Finansieringsandel för investeringsutgifter Försäljningsink. av tillgångar bland bestående aktiva Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Kassaflödet för finansieringens del Förändring i utlåningen Förändring av lånebeståndet Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån Förändringar i eget kapital Övriga förändringar av likviditeten Kassaflödet för finansieringens del Förändringar av likvida medel Förändring av likvida medel Likvida medel Likvida medel Förändring

14 DETALJMOTIVERING FINANSIERINGSKALKYL Finansieringskalkylen utvisar finansieringsförändringen under budgetåret och beskriver närmare hur penningflödet förväntas ske under året. DEN EGENTLIGA VERKSAMHETENS OCH INVESTERINGARNAS KASSAFLÖDE Internt tillförda medel Visar de medel som kommunen själv genererar för investeringarna. Består av följande 3 poster. Årsbidrag Tas direkt från resultaträkningen Extraordinära poster Tas direkt från resultaträkningen Rättelseposter till internt tillförda medel Rättelseposter är försäljningsvinster och försäljningsförluster. Vinster har negativt förtecken och förluster positivt förtecken. Investeringar De medel som används för bestående aktiva. Består av följande 3 poster. Investeringar i anläggningstillgångar Kommunens bruttoutgifter för investeringarna. Finansieringsandelar för investeringsutgifter Finansieringsandelar kan vara från landskapet eller övriga. Försäljningsinkomster av anläggningstillgångar Försäljningsinkomster av anläggningstillgångar är enligt pris. Eftersom vinsten/förlusten kommer in under internt tillförda medel, innebär det att endast förändringen av bokföringsvärdet kommer in under nettokassaflödet. Nettokassaflödet för den egentliga verksamheten och investeringarna Nettokassaflödet visar antingen ett överskott eller ett underskott som påverkar finansieringssituationen. Visar det ett underskott har man följande alternativ för att täcka underskottet. Man kan låna mera, minska rörelsekapitalet eller minska kassamedlen. Man kan också försöka få ner underskottet genom att öka årsbidraget, minska nettoinvesteringarna eller genom en försäljning av anläggningstillgångarna. FINANSIERINGENS KASSAFLÖDE Förändring av utlåningen Förändringen av de beviljade lån som kommunen redovisar under bestående aktiva i gruppen placeringar. Övrig förändring av likviditeten Denna post omfattar förändringar av förvaltade medel och förvaltat kapital, förändring av omsättningstillgångar, förändring av lång och kortfristiga fordringar och förändringar av räntefria kort- och långfristiga skulder. Denna post budgeteras inte p g a att den är svårprognostiserad. 14

15 Finansiella nyckeltal Bokslut Budget Budget Plan Plan Invånarantal 31 december: Drift Verksamhetsintäkter i procent av verksamhetskostnaderna: 12,2% 16,9% 10,1% 10,1% 10,1% - nyckeltalet beskriver avgiftsfinansieringens andel av verksamhetskostnaderna Årsbidraget i procent av avskrivningarna: 325,0% 84,1% 86,7% 81,4% 74,5% - utgångspunkten är att kommunens egna medel är tillräckliga om årsbidraget är lika stort d.v.s. 100 % som de avskrivningar på anläggningstillgångar som ska avdras från det. Finströms kommun är i behov av en högre procent för att få en ekonomi i balans. Investeringar Intern finansiering av investeringar i procent: 174,6% 118,4% 190,1% 94,5% 190,1% - nyckeltalet anger hur stor del av den egna anskaffningsutgiften för investeringar som har finansierats med internt tillförda medel. Resterande andel upp till 100 % finansieras genom försäljning av anläggningstillgångar, lån eller minskning av kassamedlen. Lån Lånestock 31 december i tusen euro: till lånestocken räknas det främmande kapitalet minus erhållna förskott, skulder till leverantörer, resultatregleringar och övriga Likviditet Kassamedel 31 december i tusen euro: till kassamedel räknas finansiella värdepapper samt kassa och banktillgodohavanden. Likviditet (kassadagar): nyckeltalet anger hur många dagars kassautbetalningar som kan täckas med kommunens kassamedel. 15

16 DRIFTSEKONOMIDEL: ALLMÄN FÖRVALTNING Verksamhetsinkomster 12,11% Verksamhetsutgifter 2,67% Externt netto 2,18% Verksamhetsinkomster 540,00% Verksamhetsutgifter -20,30% Internt netto -122,82% Totalt verksamhetsbidrag -0,17% Den allmänna förvaltningen har hand om följande resultatområden: kommunfullmäktige kommunstyrelsen revision val kommunkansliet övergripande personalfrågor samhällsplanering näringslivsfrågor samt sysselsättningsarbete. Önskebudget 2011 En höjning av allmänna förvaltningens anslag med 5 procent betyder ca euro. Årets budget har dragits ned på konton där det finns möjlighet för att kunna få in kostnaderna för lagtings- och kommunalvalet år 2011 samt ett medlemskap i Leader. En önskebudget skulle först och främst innebära att dessa neddragningar skulle återtas. I övrigt skulle ett höjt anslag satsas på personalen för t.ex. företagshälsovården och utbildning. Kommunen är även i behov av ett dokumentoch ärendehanteringsprogram samt assistans för att modernisera sin arkivering. Sparbudget 2011 En neddragning med fem procent innebär märkbara förändringar: neddragning av personal, strykning av anslaget för sysselsättningsarbete och/eller neddragning/strykning av kostnaderna för personalförmåner. Att dra ner på personalstyrkan skulle innebära att arbetsuppgifter måste lämnas ogjorda. En strykning av anslaget för sysselsättningsarbete innebär främst att socialkansliet får sämre möjligheter att hjälpa utsatta personer i samhället. Att dra ned på kostnaderna för personalförmåner eller att stryka anslaget helt skulle inte gynna kommunen då personalen är kommunens viktigaste resurs. Kommunen bör satsa på en välutbildad, motiverad och frisk personal. Utan anslag för personalförmåner främjar inte personalens trivsel och hälsa. 16

17 Allmän administration Verksamhetsinkomster 19,07% Verksamhetsutgifter 5,12% Externt netto 4,46% Verksamhetsinkomster 540,00% Verksamhetsutgifter -20,30% Internt netto -122,82% Verksamhetsbidrag 1,04% Resultatområdet omfattar kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, revision, val, kommunkansliet, Ålands kommunförbund, Finlands kommunförbund, kommunalbeskattningen, arbetarskyddet samt företagshälsovården. Kommunkansliets huvudsakliga uppgifter är att - under kommunstyrelsens överinseende leda och övervaka kommunens förvaltning och ekonomi samt utveckla desamma, - bereda ärenden inför kommunstyrelsen och kommunfullmäktige, - leda kommunens personalarbete samt - följa verksamheten i kommunalförbund. - Ge god service och information åt kommuninvånarna. - Uppnå en effektiv kostnadsstyrning av kommunens enheter och få en ekonomi i balans. - Stöda och koordinera kommunens övriga förvaltningsfunktioner. - Upprätthålla ett gott arbetsklimat. - Utveckla kommunens arbetarskydd. Åtgärder Lönerna har justerats upp med 1 % inför budgetåret Löneanslaget ökar med 5,4 % totalt p.g.a. en lokalvårdarbefattning på 50 %. Se förklaring under personal. Under år 2011 hålls både riksdagsval samt kommunal- och lagtingsval. Det är främst kommunalvalet som belastar kommunens budget med valnämndens arvoden och kostnader för annonsering, resor och postens tjänster. Den totala nettokostnaden beräknas bli euro. Neddragningar har gjorts på de konton där det har varit möjligt. Ett anslag på euro har satts in för medlemskap i Leader under år Hela denna höjning med valkostnader, Leader-medlemskap och övriga ökningar såsom försäkringar, beskattningskostnader och resekostnader har inte kunnat sparas in utan ramen har överskridits med totalt euro. Uppföljning Den ekonomiska uppföljningen sker genom månatliga budgetuppföljningar. Utvecklingssamtal med personalen ger information om personalen och ledningsgruppen har en viktig samordnande roll mellan de olika enheterna. Uppföljningen av kommunens ekonomi sker genom de finansiella nyckeltal som finns i avsnittet ekonomisk översikt. Personal Personalstyrkan bibehålls på samma nivå som år 2010 förutom att kommunkansliet får en lokalvårdare på 50 % under sin behörighet. Tidigare har lokalvårdartjänster köpts internt från kultur- och fritidsnämnden. En genomgång av kommunens samtliga lokalvårdare resulterade bl.a. i att en befattning på 50 % flyttades till kommunkansliet. Lokalvårdaren kommer att sköta städningen av kommungården samt socialkansliet och fastighetsskötarnas personalutrymmen i södra längan. Kommunkansliet säljer fortsättningsvis bokföringstjänster till Ålands idrottscenter Ab, cirka 40 % av bokföraren. Befattning/tjänst Kommundirektör Ekonomichef Bokförare Löneräknare Kanslist 0,8 0,8 0,8 Lokalvårdare 0,5 Sysselsatt (tim.) 0,11 0,11 0,11 Totalt 4,91 4,91 5,41 17

18 Föreningar och organisationer Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter -10,68% Externt netto -10,68% Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Internt netto Verksamhetsbidrag -10,68% Kostnadsstället avser bidrag till föreningar och organisationer som verkar i kommunen och där verksamheten inte hör under någon av kommunens nämnder. Anslaget har sänkts med 300 euro p.g.a. av en stramare budgetram. Samhällsplanering Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter -13,04% Externt netto -13,04% Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Internt netto Verksamhetsbidrag -13,04% Avser kostnader för att i nära samarbete med områdesarkitektkontoret planera och uppdatera befintliga och nya byggnads- och detaljplaner inom kommunen. I och med en stramare budgetram har anslaget sänkts med euro. 18

19 Konsumentrådgivning och intressebevakningstjänster Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter -100,00% Externt netto -100,00% Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Internt netto Verksamhetsbidrag -100,00% Ansvaret för konsumentrådgivningen och intressebevakningstjänsten har övertagits av staten och belastar inte längre kommunerna. Anslaget har därför strukits. Främjande av näringslivet Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter -57,81% Externt netto -57,81% Verksamhetsinkomster 0 0 Verksamhetsutgifter 0 0 Internt netto Verksamhetsbidrag -57,81% Anslagsområdet avser kostnader för näringslivsfrågor. Målet är att ha en öppen dialog med företagare i kommunen för att kunna förbättra tillgängligheten och förutsättningarna för företagare. Åtgärder Kommunen kommer att arbeta för - att vid planering möjliggöra förbättringar av centrummiljön i Godby - att vid behov anordna träffar med näringslivet och företagareföreningen i Finströms kommun - att se över tillgången på attraktiva tomter och lokaler för företagsverksamhet - att hålla informationen på kommunens hemsida aktuell. Målen och åtgärderna måste ses som en långsiktig plan då personalresurserna är begränsade. 19

20 Utarrendering och försäljning av områden Verksamhetsinkomster 0,00% Verksamhetsutgifter Externt netto 0,00% Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Internt netto Verksamhetsbidrag 0,00% t omfattar utarrendering av mark samt tomtförsäljning. Inkomster av försäljningen budgeteras inte då utfallet inte kan förutsägas. Att skapa gynnsamma förutsättningar för företagsetablering i kommunen genom bl.a. konkurrenskraftig prissättning av markområden. Att noggrant överväga kommunens möjligheter att avyttra markområden. Sysselsättningsarbeten Verksamhetsinkomster 0,00% Verksamhetsutgifter 0,00% Externt netto 0,00% Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Internt netto Verksamhetsbidrag 0,00% Anslagsområdet ska täcka kommunens kostnader för sysselsättningsarbete. Sysselsättningsarbete kan användas för att hjälpa socialt utsatta personer att komma in i arbetslivet. Anslaget bibehålls på samma nivå. Anslaget ligger under kommunstyrelsen men nämnderna kan anhålla om att få frigöra medel. Kommunstyrelsen tar ställning till varje anhållan skilt i förhållande till behov och återstående anslag. 20

21 Förtidspensionsutgiftsbaserad avgift samt pensionsutgiftsbaserad avgift Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter 0,00% Externt netto 0,00% Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Internt netto Verksamhetsbidrag 0,00% Anslagsområdet avser kommunens kostnader för de pensionsutgiftsbaserade avgifterna samt förtidspensionsutgiftsbaserade avgifterna till Kommunernas pensionsförsäkring. Pensionsutgiftsbaserad avgift betalas för de arbetstagare som varit i tjänstgöring före år 2005 och som har gått i pension. Förtidspensionsutgiftsbaserad pensionsavgift, alltså förtidsavgift, betalar arbetsgivarna för de arbetstagare som för första gången antingen går i invalidpension, individuell förtidspension eller arbetslöshetspension eller som börjar få invalidpension för viss tid, dvs. rehabiliteringsstöd. Förtidsavgiftens belopp avgörs separat för varje år av Kommunernas pensionsförsäkrings delegation. För Finströms kommuns del betalas till största delen en solidarisk avgift men en andel av avgiften härrör till eget ansvar. Kommunens målsättning är att genom god personalpolitik verka för att personalen kan stanna i arbete fram till ålderspensionen. Systemet för den förtidspensionsutgiftsbaserade avgiften förändrades fr.o.m och alla små arbetsgivare får betala en solidarisk andel av kostnaderna oavsett hur stor andel den egna kommunen har. Det är dock svårt att exakt beräkna kommunens andel. Anslaget har sänkts med euro p.g.a. att förskottet för år 2010 blev lägre än beräknat och prognosen för år 2011 tyder inte på några större förändringar jämfört med år De pensionsutgiftsbaserade avgifterna beräknas stiga med cirka 5 procent jämfört med budget Anslaget har höjts med euro. Det totala anslaget ligger därmed på samma nivå som år Åtgärder Att genom personalbefrämjande åtgärder se till att personalen hålls frisk och arbetsför. Informera och diskutera med de personalansvariga i kommunen om olika möjligheter vid risk för förtida pensioneringar av olika slag. 21

22 Övrigt Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Externt netto Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Internt netto Verksamhetsbidrag Inga övriga anslag har upptagits för år Utbildningsanslaget ändras till 0,85 % av lönesumman och flyttas ut till samtliga nämnder men ett gemensamt anslag på bibehålls under kommunstyrelsen. Ändringar i kommundirektörens förslag: förändringar: Allmän förvaltning - Minskad intern hyra för kommunkansliet Minskade kostnader

23 SOCIALVÅRD Verksamhetsinkomster -16,52% Verksamhetsutgifter 15,55% Externt netto 17,94% Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter 78,98% Internt netto 78,98% Totalt verksamhetsbidrag 18,30% Resultatområdet omfattar den sociala förvaltningen och socialnämnden, barnskyddet, specialomsorgen, missbrukarvården, handikappservice, andra stödformer för unga personer samt övrig socialvård. Äldreomsorgen och barnomsorgen har egna resultatområden. Kommunen har ett omfattande lagstadgat ansvar över socialvården, varför förutsättningar för att ge kommuninvånarna en bra social service måste ges. Det centrala målet och verksamhetsprincipen är att kommuninvånarna skall ha tillgång till likvärdig och trygg socialvård. Vid givande av socialvård bör klientens egen åsikt beaktas och självbestämmanderätt respekteras i enlighet med lagen om klientens ställning och rättigheter. I landskapsregeringens socialvårdsplan konstateras, att det ansvar som åläggs kommunerna i t.ex. lagstiftningen om barnskydd, missbrukarvård och handikappservice, förutsätter att kommunerna årligen i samband med sin budgetberedning utreder de nödvändiga tjänsternas och stödåtgärdernas innehåll och omfattning. Kommunen anvisas att i sin budgetering tydligt ange sina prioriteringar inom den sociala sektorn. Under året läggs särskild vikt vid: Att tillförsäkra god personalkompetens inom alla yrkesgrupper i den sociala förvaltningen genom fortbildning och professionell handledning. Att utarbeta en plan för handikappservice Att påbörja praktiskt samarbete med grannkommuner i barnskyddsarbete Att anpassa den sociala servicen till ny lagstiftning. Åtgärder Målen uppnås genom: Att utveckla arbetsrutinerna efter den omorganisering som ägt rum under Att uppmuntra personalen till fortbildning och skapa möjligheter till handledning. Att fortsättningsvis vara positiva till samarbete med övriga kommuner. Att skapa förutsättning för att anpassa verksamheten till ny lagstiftning. Uppföljning Utvärderingen sker främst med stöd av statistiska uppgifter samt genom direkt återkoppling till klienterna och olika samarbetsparter. Personal Personalresursen kvarstår som tidigare. Sparbudget Budgetramen för år 2011 är euro. Budgetförslaget bygger på nu kända fakta om behovet av social service för kommunens invånare. Helt och fullt kan man inte förutspå vad som händer under året men förhoppningen är att given ram håller. Önskebudget 2010 De preliminära beräkningarna visade att en önskebudget skulle vara så hög som

24 euro för att kunna bemöta föreliggande behov av social service i kommunen. Förvaltningen hänvisar till att ny lagstiftning har börjat gälla på många områden. Behovet av förhöjda anslag inför år 2011 styrs främst av lagstadgade uppgifter reglerade i bl.a. barnskyddslagstiftningen, handikapplagstiftningen och lagen om missbrukarvård. Satsningen som socialnämnden föreslår på det förebyggande planet inom barnskyddet kan dock betyda att det kan komma sig att det inte finns behov av nya placeringar. Socialförvaltningen Verksamhetsinkomster 0,00% Verksamhetsutgifter 1,32% Externt netto 1,81% Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter 78,98% Internt netto 78,98% Verksamhetsbidrag 5,08% Resultatområdet omfattar socialnämnden och kansliet. Socialkansliet är gemensamt för Finström och Geta. Geta erlägger en samarbetsersättning enligt avtal. Målsättningen är att ge en god service till kommuninvånarna i Finström och Geta. Åtgärder Att regelbundet ge information i kommunbladen och på kommunernas hemsidor om sociala förmåner samt att upprätthålla tillgängligheten för kommuninvånarna. Uppföljning Utvärderingen sker främst med stöd av statistiska uppgifter samt genom direkt återkoppling till klienterna och olika samarbetsparter. En ekonomisk uppföljning sker varje månad och diskuteras av socialnämnden. Personal Tjänst/befattn Socialchef 1,00 1,00 1,00 Socialarbetare, Barnatillsyningsman ,00 1,00 Socialarbetare 0,85 0,60 0,60 Byråsekreterare 0,41 0,80 0,80 Sommarvikarie 8 veckor 1,00 Socialnämndens budgetförslag I budgetförslaget tas medel upp för att anställa en sommarvikarie. Behovet styrs av att det visat sig att personalsituationen under semestermånaderna medför problem för verksamheten. Gällande utbildningstjänster önskar förvaltningen hålla kvar summan i den egna budgeten. Beloppet är 1 % av den totala lönekostnaden vilket utgör euro. Önskebudget Kansliet motiverar sin anhållan om sommarvikarie med att arbetsbördan på socialkansliet under de senaste semesterperioderna har visat sig vara stor. För att kunna upprätthålla en verksamhet av god kvalitet och samtidigt tillgodose en rimlig arbetsbörda för kansliets personal bör en vikarie anställas för minst 8 veckor. Utbildningspengarna är en ekonomisk avtalsfråga mellan Geta och Finströms kommuner. 24

25 Annan barn- och familjevård Verksamhetsinkomster -76,15% Verksamhetsutgifter 11,53% *) Externt netto 25,80% Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Internt netto Verksamhetsbidrag 25,80% *) euro av anslaget är bundet till kommunstyrelsen. Anslaget är reserverat för en familjearbetare. Resultatenheten omfattar socialt arbete för familjer och innehåller köp av tjänster från familjerådgivning, Tallbacken och fältarna, familjehemsplaceringar, eftervårdsåtgärder och förebyggande arbete. Målsättningen är att i god tid ge tillräckligt med stöd till barn, ungdomar och deras familjer samt att garantera barnskyddsåtgärder i akuta situationer. Kansliet har för avsikt att fortsätta det barnskyddsarbete, som påbörjats med betoning på öppenvårdsåtgärder i förebyggande syfte. Socialnämnden har utarbetat en barnskyddsplan, som skall vara vägledande för arbetet från och med Åtgärder Socialnämnden köper lagstadgad familjerådgivning från Folkhälsans familjerådgivning. För att tillgodose akuta barnskyddsåtgärder, finns anslag för kostnader vid barn- och skyddshemmet Tallbacken, vilka nu minskas. Den förebyggande inriktningen på barnskyddsarbetet vill socialnämnden avhjälpa genom att samarbeta med övriga norr åländska kommuner runt en familjearbetare. Finströms andel skulle uppgå till 40 % av heltid och en kostnad om ca euro. Två socialarbetare ingår i den allåländska barnskyddsjouren, som beräknas kosta ca euro per år för Finströms del. I barnskyddsärenden fortgår samarbetet med t.ex. skola, daghem, ÅHS, polis, frivilligorganisationer och kommunalförbund Uppföljning Uppföljning av barnskyddsärenden sker genom regelbunden uppdatering av individuella vårdplaner, genom t.ex. hembesök och nätverksmöten. En konsekvens att satsa på förebyggande arbete som fältarverksamheten och familjearbet blir - Att anslaget för Tallbacken sänks och motsvarar ca 1 veckas vård Anslaget används för akuta placeringar på Tallbacken till följd av antingen familjevåld eller åtgärd under barnskyddsjouren som är svåra att förutspå. Önskebudget 2011 Förvaltningen har framlagt ett budgetförslag om euro till följd av behovet att anställa en familjearbetare, fältarverksamhetens ökade kostnad, samt en 5 % höjning av familjevårdarersättningar. Uteblivna inbetalningar från FPA av fordringar på underhållsbidrag om euro inverkar även på resultatet. Mariehamns stad har aviserat ett förnyande av avtalet gällande fältarna från och med Enligt avtalsförslaget bör kostnaden från budget 2010 på euro höjas till c euro. Familjehemsplaceringar är budgeterade enligt senaste års anslag med en 5 % höjning. 25