GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi för Malmö stad

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi för Malmö stad 2015-2020"

Transkript

1 GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi för Malmö stad TN

2 Innehåll Sammanfattning Inledning Syfte, mål och indikatorer Mål Olyckssituationen i Malmö Olycksrapportering i STRADA Olycksutvecklingen generellt i Malmö Detaljerad olycksbild i Malmö åren Sammanfattning olycksstatistik Malmös viktigaste trafiksäkerhetsaspekter Hastighetens betydelse för trafiksäkerheten Drift och underhåll Trafikplanering och utformning Beteende och attityder Fler aspekter Särskilda grupper att ta hänsyn till Barn och ungdomar Äldre Insatsområden med åtgärder Indikatorer INSATSOMRÅDE: Arbeta för lägre hastigheter INSATSOMRÅDE: Skapa trafiksäker gång- och cykelinfrastruktur INSATSOMRÅDE: Förbättra drift- och underhåll av gång- och cykelbanor INSATSOMRÅDE: Arbeta med beteendepåverkan för bättre trafiksäkerhet INSATSOMRÅDE: Arbeta med verksamhetsintegrering av trafiksäkerhetsfrågor inom Malmö stad Övergripande för samtliga insatsområden Kostnadsuppskattning Åtgärder inom andra program Synergier och målkonflikter Konflikt mellan trafiksäkerhet och framkomlighet Konflikt trafiksäkerhet och trygghet GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi

3 7.3 Trafiksäkerhet och kollektivtrafik Safety in numbers Kostnader för samhället Kostnader för olyckorna i Malmö Uppföljning och utvärdering Genomförande av strategin Projektorganisation Källor GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi

4 Sammanfattning I enlighet med Nollvisionen är Malmö stads långsiktiga trafiksäkerhetsmål att ingen människa ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken. I Trafiksäkerhetsstrategin presenteras Malmös mål för trafiksäkerhet till år 2020 samt fem insatsområden. Insatsområdena har pekats ut för att kunna göra åtgärder där de gör mest nytta och på så vis får störst påverkan på trafiksäkerheten. 4 GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi

5 Mål Riksdagen beslutade 2009 om ett nytt etappmål 2020 för trafiksäkerhet i riktning mot Nollvisionen: halvering av antalet dödade (jämfört med år 2007) minskning av antalet allvarliga skadefall med 25 % (jämfört med år 2007) De nationella målen får en lokal tillämpning för att kunna stödja ett lokalt operativt arbete. Till skillnad från de nationella målen som har utgångsår för mål år 2007 sätts för Malmö ett genomsnitt för åren som utgångsläge eftersom 2008 är det första året för en uppdaterad skadebeskrivning hos sjukvården. Dessutom sätts det mål för antalet lindriga och måttliga skador och målsättningen vad gäller svårt skadade höjs eftersom trenden tyder på att det nationella målet redan är uppnått i Malmö. Halvera antalet döda i vägtrafiken i Malmö till % minskning av antalet svårt skadade (ISS>8) till % minskning av antalet lindrigt och måttligt skadade (ISS 1-8) till 2020 BAKGRUND TILL UTVALDA INSATSOMRÅDEN Olycksstatistik tillsammans med tidigare kunskap om trafiksäkerhet ligger till grund för trafiksäkerhetsstrategins insatsområden. I olycksstatistiken för Malmö åren har det identifierats ett antal typer av trafikolyckor som sticker ut eller som har en negativ utvecklingstrend. Dessa är: Kollisionsolyckor på huvudgatunätet mellan oskyddade trafikanter och motorfordon Kollisionsolyckor oskyddade trafikanter emellan Singelolyckor bland fotgängare och cyklister relaterade till drift- och underhåll Singelolyckor bland fotgängare och cyklister relaterade till vägutformning Olyckor som kan härledas till trafikantens beteende INSATSOMRÅDEN OCH ÅTGÄRDER För att kunna göra åtgärder där de gör mest nytta och får störst påverkan på trafiksäkerheten har fem insatsområden pekats ut. De utpekade insatsområdena med tillhörande åtgärder baseras på olycksanalysen och trafiksäkerhetsforskning. Följande insatsområden är utpekade: Arbeta för lägre hastighet Det viktigaste för en förbättrad trafiksäkerhet i Malmö är sänkta hastigheter. Lägre hastigheter och bättre hastighetsefterlevnad ger vinster i form av förbättrad trafiksäkerhet med färre olyckor som följd. 5 GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi

6 Skapa säker gång- och cykelinfrastruktur Malmö stad har mål om en ökad gång- och cykeltrafik. I takt med att dessa resor blir fler riskerar antalet olyckor för dessa trafikantgrupper öka. Denna risk måste minimeras så att vi kan få en trygg och säker ökning av dessa färdmedel. Genom att bygga om befintlig gång- och cykelinfrastruktur och ta fram bättre utformning i utbyggnadsområden kommer risken för fotgängare och cyklister att minska. Förbättra drift- och underhåll av gång- och cykelbanor Singelolyckor för fotgängare och cyklister bör tas på största allvar med hänsyn till antal och skadegrad. En stor andel av dessa olyckor kan härröras till ojämnt underlag eller halka, vilket pekar på vikten av att jobba aktivt med dessa frågor i Malmö. Arbeta med beteendeåtgärder för en bättre trafiksäkerhet Det finns stor potential i att påverka Malmöbornas beteende bara genom att bli bättre på att kommunicera att och varför vi genomför trafiksäkerhetsåtgärder i Malmö. Kommunikation är avgörande för att skapa förståelse och acceptans för de strukturer vi skapar med fysiska åtgärder och regleringar. Förståelsen och acceptansen är i sin tur avgörande i strävan mot att skapa önskvärt beteende. Arbeta med verksamhetsintegering kring trafiksäkerhetsfrågor inom Malmö stad Om staden planeras och byggs trafiksäker från början är mycket vunnet. Då finns det förhoppningsvis inget behov av att gå in i efterhand och göra trafiksäkerhetsåtgärder. Trafiksäkerhetsaspekten ska diskuteras i ett tidigt skede och finnas med på agendan genom hela processen från planering till genomförandet. KOSTNADSUPPSKATTNING En grov kostnadsberäkning har gjorts för att ge en uppskattning av hur mycket samtliga åtgärder kommer att kosta. Eftersom många åtgärder kräver vidare utredningar är det i detta skede svårt att sätta en exakt kostnad för respektive åtgärd. De åtgärder som varit extra svåra har därför beräknats utifrån ett uppskattat kostnadsspann. Totalt inklusive personalkostnader, tjänster, driftskonsekvenser och investeringskostnader kommer samtliga åtgärder i strategin att kosta mellan Mkr. 6 GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi

7 1 Inledning I enlighet med Nollvisionen är Malmö stads långsiktiga trafiksäkerhetsmål att ingen människa ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken. Trafiksystemet ska successivt utformas så att människors misstag inte leder till dödsfall eller svåra skador. Påverkansåtgärder för att vi människor ska bli medvetna om hur viktigt det är att hålla hastigheten, visa hänsyn i trafiken och så vidare är också av stor betydelse för ökad trafiksäkerhet. Denna trafiksäkerhetsstrategi är ett viktigt redskap och styrdokument för Malmös arbete mot Nollvisionen. I Trafiksäkerhetsstrategin presenteras Malmös mål för trafiksäkerhet till år 2020 samt fem insatsområden. Insatsområdena har pekats ut för att kunna göra åtgärder där de gör mest nytta och på så vis får störst påverkan på trafiksäkerheten. Här redogörs det också för viktiga trafiksäkerhetsaspekter samt en olycksanalys för Malmö. Till varje insatsområde presenteras delmål för samt åtgärder med tillhörande indikatorer för genomförandeperioden. De framtagna åtgärderna kommer att fungera som ett underlag till den årliga budgetplaneringen. Malmös trafiksäkerhetsstrategi har flera kopplingar till andra program, se figur 1. I det fortsatta arbetet är det viktigt att säkerställa att det sker en samordning mellan trafiksäkerhetsstrategin och de olika programmen. 7 GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi

8 Figur 1: Hierarki för styrande dokument med markering av Trafiksäkerhetsstrategi tillsammans med Trafikmiljöprogrammet. Källa: Trafik och mobilitetsplanen. 8 GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi

9 2 Syfte, mål och indikatorer Trafiksäkerhetsstrategin ska vara ett styrdokument för Malmö stads trafiksäkerhetsarbete för åren Strategin ska redovisa insatsområden för den långsiktiga planeringen av trafiksäkerhetsarbetet och identifiera prioriterade åtgärder. Utgångspunkten ska vara Nollvisionen, som innebär att ingen människa ska dödas eller skadas svårt i trafiken. 2.1 Mål MÅL PÅ EU-NIVÅ EU har antagit ett trafiksäkerhetsmål om halvering av antal omkomna och en minskning av antalet livshotande skadefall med 40 % mellan år 2010 och NATIONELLA TRAFIKSÄKERHETSMÅL Nollvisionen som fastställdes genom ett beslut i riksdagen 1997 är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige. I Nollvisionen slås fast att det inte är acceptabelt att vägtrafiken kräver människoliv. Beslutet om Nollvisionen har lett till förändringar i trafiksäkerhetspolitiken och i sättet att arbeta med 9 GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi

10 trafiksäkerhet. Bland annat har det skett en genomgripande förändring i synen på ansvar. Tidigare var det den enskilda trafikanten som hade i princip hela ansvaret. Nu har i stället alla ansvar för säkerheten i trafiken, både den enskilda människan och de som utformar systemet. Nollvisionen har inneburit att dödstalen i trafiken sjunkit dramatiskt i och med att alla mer medvetet arbetar på bred front för säkrare trafik. Riksdagen beslutade 2009 om ett nytt etappmål 2020 för trafiksäkerhet i riktning mot Nollvisionen: halvering av antalet dödade (jämfört med år 2007) minskning av antalet allvarliga skadefall med 25 % (jämfört med år 2007) Om målen om färre dödade och skadade fram till 2020 ska nås krävs det förändringar inom följande tio insatsområden som har tagits fram av Trafikverket. 1. Hastighetsefterlevnad, statligt vägnät 2. Hastighetsefterlevnad, kommunalt vägnät 3. Nykter trafik 4. Bältesanvändning 5. Hjälmanvändning, cykelhjälm och mopedhjälm 6. Säkra personbilar 7. Säkra motorcyklar (ABS) 8. Säkra statliga vägar 9. Säkra gång-, cykel- och mopedpassager 10. Drift och underhåll på cykelvägar i tätort. Punkt 3, 4, 5, 6 och 7 är områden som kräver lokalt engagemang från andra aktörer, till exempel polisen, NTF, Trafikverket och fordonsindustrin. Punkt 2, 9 och 10 är viktiga insatsområden som Malmö stad har stor möjlighet att påverka. Därför kommer fokus i trafiksäkerhetsstrategin att ligga på dessa MALMÖS MÅL Trafiksäkerhetsfrågorna är viktiga. Kommunfullmäktige anger i budgeten 2015 ett antal mål för verksamheten varav ett är i Malmö ska alla känna sig trygga och vara säkra såväl i hemmet som i stadens offentliga rum. Gatukontorets uppdrag är att utveckla, förverkliga och förvalta stadsmiljöer och trafiksystem. Visionen är Ett Malmö där man hellre är ute än inne. Vägen mot visionen beskrivs i verksamhetsidén, med kreativitet, lyhördhet och helhetsperspektiv skapar vi det goda stadslivet. Utifrån detta har inriktningsmål och effektmål tagits fram och beskrivits utifrån fem olika perspektiv; malmöbor/besökare/intressenter, utveckling, verksamhet, medarbetare samt ekonomi. De övergripande inriktningsmål som trafiksäkerhetsstrategin främst ska bidra till är: 10 GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi

11 Erbjuda banbrytande stadsmiljöer och trafiksystem som är attraktiva, trygga, tillgängliga, säkra och ekologiskt hållbara. Skapa stadsmiljöer och trafiksystem som gynnar tillväxt och social hållbarhet. Alltid leverera bäst samhällsnytta för pengarna och säkra ekonomisk hållbarhet Driva en djärv och nytänkande utveckling Effektmål som berörs av ovan nämnda inriktningsmål, och som trafiksäkerhetsstrategin främst ska bidra till är: Stadsmiljöer och trafiksystem ska bli säkrare TRAFIKSÄKERHETSSTRATEGINS MÅL De nationella målen får en lokal tillämpning för att kunna stödja ett lokalt operativt arbete. Till skillnad från de nationella målen som har 2007 som utgångsår för mål sätts för Malmö ett genomsnitt för åren som utgångsläge eftersom 2008 är det första året för en uppdaterad skadebeskrivning hos sjukvården. Dessutom sätts det mål för antalet lindriga och måttliga skador och målsättningen vad gäller svårt skadade höjs eftersom trenden tyder på att det nationella målet redan är uppnått i Malmö. Halvera antalet döda i vägtrafiken i Malmö till % minskning av antalet svårt skadade (ISS>8) till % minskning av antalet lindrigt och måttligt skadade (ISS 1-8) till 2020 Antalet döda i trafiken i Malmö har en stor variation årsvis, eftersom antalet nästan alltid är ensiffrig. Att sätta mål för ett enskilt år kan då vara missvisande. Därför blir valet nu att följa upp antalet döda i Malmö på en genomsnittsnivå för femårsperioder. Figur 2: Genomsnittligt antal dödade i Malmö per femårsperiod. För svårt respektive lindrigt skadade är det tydligare att visa en önskad utveckling som är realistisk. Som utgångstal för beräkning av antalet skadade vid målåret används genomsnittsantalet för perioden Detta 11 GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi

12 utgångsvärde jämförs varje år med ett nytt medelvärde beräknat över de senaste fem åren ( , , o.s.v.), se röd stapel i diagrammen nedan. Figur 3: Måluppföljning årsvis för antalet svårt skadade. Figur 4: Måluppföljning årsvis för antalet lindrigt skadade. 12 GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi

13 3 Olyckssituationen i Malmö I detta kapitel redovisas trafikolyckorna i Malmö under perioden och i vissa delar en 10-årsperiod. Tillsammans med nästföljande kapitel är olycksstatistiken grunden för de utpekade insatsområdena och åtgärderna i detta dokument. Kunskap och kännedom om de trafikolyckor som sker är mycket viktiga aspekter när trafiksäkerhetsarbetet i staden planeras och utförs. 3.1 Olycksrapportering i STRADA De olyckor som sker rapporteras av polisen och av sjukhusen i ett system som heter STRADA (Swedish Traffic Accident Data Acquistion). Utvärderingar har visat att ungefär 80 % av alla trafikolyckor rapporteras in till STRADA. För att få med alla skadetyper redovisas de sjukhusrapporterade olyckorna i denna trafiksäkerhetsstrategi. Analysen av dödsolyckor har kompletterats med polisrapporterade olyckor eftersom dessa ofta inte behandlas på sjukhuset och därför kan saknas bland de sjukhusrapporterade olyckorna. Samtliga olyckor som redovisas här har inträffat på det kommunala vägnätet. Endast de olyckor där det har uppstått personskada och som har inträffat i trafikområde eller allmän gatumiljö är redovisade i statistiken. 13 GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi

14 3.1.1 SKADEGRADER Skadorna delas in i lindrig skada, måttlig skada, svår skada eller dödsfall. Inom sjukvården graderar man skadan enligt en internationell skadeskala som kallas ISS. Ju högre värde desto allvarligare är skadan. Lindrig skada (ISS 1-3) Lindrig skada kan innebära mjukdelsskador som kräver ingen eller begränsad rehabilitering. Lindrig skada är inte skador på skelett eller huvud. Måttlig skada (ISS 4-8) Måttlig skada kan innebära större mjukdelsskador och skelettskador som kräver viss rehabilitering oftast med kortare sjukskrivning. Svår skada (ISS 9- ) Svår skada kan innebära flera och svåra skelettskador som kräver lång och omfattande rehabilitering. Dödsfall Person som avlidit inom 30 dagar efter trafikolycka som en direkt eller indirekt följd av olyckan. De dödsfall som är med i statistiken har ett konstaterat direkt samband med olyckan. 14 GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi

15 3.2 Olycksutvecklingen generellt i Malmö Det totala antalet skadade personer i Malmötrafiken visar en svagt stigande trend under perioden 2002 till Under samma period har befolkningsmängden ökat med i snitt 1,5 % per år. Antalet personskadeolyckor per invånare har därmed sjunkit från cirka 630 till cirka 580 skadade per invånare och år mellan perioderna respektive Figur 5. Antal skadade personer i trafikolyckor i Malmö åren DÖDSOLYCKOR Antalet dödsolyckor i Malmö varierar kraftigt från år till år. Om istället en längre tidsserie studeras med medelvärden över fem år blir det tydligt att utvecklingen varit positiv under lång tid. Dödsolyckor sker för samtliga trafikantkategorier och statistiken ger inte någon tydlig bild av orsaker eller extra drabbade grupper. 15 GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi

16 ,8 Målindikation antal dödade i trafiken i Malmö 24,8 19,4 17,2 12,4 9 6,4 7 5,75 Antal i genomsnitt Figur 6. Genomsnittligt antal omkomna i Malmötrafiken per femårsperiod SVÅRT SKADADE Vid jämförelse av antalet svårt skadade måste hänsyn tas till en förändring i statistiken som inträdde år 2007, då klassificeringen av skadegraderna ändrades. Därför kan data för svårt skadade inte jämföras mellan perioder före och efter De två diagrammen nedan måste därför betraktas var för sig när det gäller antalen, men trender kan jämföras. Trenden de senaste fem åren är mer positiv än under femårsperioden före. Figur 7. Antal svårt skadade i Malmötrafiken respektive UTVECKLING AV SINGEL- OCH KOLLISIONSOLYCKOR Olycksstatistiken visar en skillnad i utvecklingen när det gäller singelolyckor respektive kollisionsolyckor. Trenden är att singelolyckor bland cyklister och fotgängare liksom kollisionsolyckor mellan oskyddade trafikanter ökar medan såväl singel- som kollisionsolyckor med motorfordon inblandade minskar. 16 GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi

17 Figur 8. Antal måttligt, svårt skadade och omkomna i singelolycka i Malmötrafiken Figur 9. Antal måttligt, svårt skadade och omkomna i kollisionsolycka i Malmötrafiken Detaljerad olycksbild i Malmö åren I detta kapitel ges en mer detaljerad analys av olyckorna i Malmö under de senaste fem åren, först övergripande och sedan per trafikslag. Mängden information per trafikslag står i relation till hur olycksdrabbat trafikslaget är. Huvudfokus ligger på de mest olycksdrabbade trafikantslagen, d.v.s. fotgängare, cyklister, personbilister, mopedister och kollektivtrafikresenärer ALLA OLYCKOR Om fem års trafikskadestatistik delas upp på trafikslag och singel- respektive kollisionsolyckor blir helhetsbilden för Malmö mycket tydlig. Fotgängare 17 GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi

18 och cyklister som skadas i singelolyckor dominerar bilden tillsammans med personbilister i kollisionsolyckor. Cyklister och fotgängare i kollisionsolyckor samt bilister i singelolyckor är även ganska många till antalet. Figur 10. Antal skadade och omkomna per trafikslag i Malmötrafiken Skalas de lindrigt och måttligt skadade bort återstår de som trafiksäkerhetsarbetet enligt Nollvisionen ska fokusera mest på; de omkomna och svårt skadade. Då blir det tydligt att det är de oskyddade trafikanterna gående och cyklande som drabbas mest. Figur 11. Antal svårt skadade och omkomna per trafikslag i Malmötrafiken FOTGÄNGARE Singelolyckor Utvecklingen vad gäller fotgängares singelolyckor har de senaste fem åren varit negativ. Fotgängare skadade i singelolyckor utgör 87 % av alla skadade 18 GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi

19 fotgängare. Antalet omkomna och svårt skadade har varit relativt stabilt under perioden, medan antalet måttligt och lindrigt skadade har ökat något. Figur 12. Skadegrad för fotgängare i singelolyckor ( ). Studeras fördelningen av singelolyckorna vad gäller kön och ålder så är den jämn mellan könen upp till 34 års ålder, därefter är en allt större andel av de fotgängare som skadas i singelolyckor kvinnor. Bland de skadade som är över 75 år är ca 75 % kvinnor. Det är framförallt vad gäller de lindriga och måttliga skadorna som skillnaden mellan könen är stor, men det finns även en överrepresentation av kvinnor bland de svårt skadade. Äldre är mycket överrespresenterade bland fotgängare skadade i singelolyckor. Detta gäller alla skadegrader. De månader då flest fotgängare skadas i singelolyckor är föga förvånande vintermånaderna december till februari. I januari skadades totalt 400 personer i singelolyckor under åren jämfört med 150 personer i juli. De flesta olyckor sker under dagtid med en topp som är utspridd mellan klockan 11 och 18. De platser där flest skadar sig som fotgängare i singelolyckor är de centrala delarna av Malmö, med viss koncentration till kollektivtrafikknutpunkterna Malmö C, Gustav Adolfs torg, Värnhem och Södervärn. Kartan nedan visar den geografiska spridningen av samtliga singelolyckor. 19 GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi

20 Figur 13. Geografisk spridning av skadade fotgängare i singelolyckor ( ). En djupanalys av fotgängares singelolyckor visar att varannan olycka kan relateras till drift och underhåll. Analysen visar även att de flesta olyckor sker på gångbana eller trottoar, följt av gatu-/vägsträcka och gångoch cykelbana. Den klart dominerande olycksorsaken är halka som enligt analysen ligger bakom ungefär en tredjedel av fotgängares singelolyckor. Den vanligaste orsaken (88 %) till halkolyckorna är snö och is under vintern. Att snubbla utan särskilt angiven anleding, vilket utöver halkolyckor är den vanligaste kategorin, inträffar oftare fredag och lördag jämfört med andra veckodagar. Över dygnet är det toppar för olyckor runt lunchtid vardagar då det är många fotgängare i rörelse men även natten mellan lördag och söndag sker det många snubbelolyckor. 20 GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi

21 3 % 6 % 17 % 51 % Figur 14. Underkategorier för orsak till fotgängares singelolyckor ( ). Sorteras de lindrigt och måttligt skadade bort och enbart de svårt skadade och dödade studeras återstår 177 stycken olyckor. I det här fallet är det flest som har snubblat utan känd anledning men halka och fall på grund av trottoarkant eller kantsten är också vanliga omständigheter. Figur 15. Underkategorier för orsak till fotgängares singelolyckor med skadegrader svårt skadade samt dödade( ) Fotgängare kollisionsolyckor Enligt olycksstatistiken blir cirka två tredjedelar av de påkörda fotgängarna påkörda av en personbil. Kollision med lastbil utgör endast 2 % av olyckorna men av dessa är 50 % olyckor med svårt skadad eller omkommen fotgängare som följd. Andelen fotgängare påkörd av cyklist är stor, 12 %. Av dessa fick 43 % en måttlig eller svår skada, vilket är en högre andel än för gående påkörda av personbil (34 %). Detta är intressant men eftersom det är ett litet antal skadade (49 personer påkörda av cyklister ) är det statistiskt svårt att dra några fasta slutsatser av det. 21 GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi

22 Figur 16. Fotgängare i konflikt med andra trafikelement ( ). Under den studerade femårsperioden har antalet måttliga och svåra skador minskat medan antalet lindriga skador varit relativt konstant. Figur17. Skadegrad för fotgängare i kollisionsolyckor ( ). Generellt sett finns det en överrepresentation av kvinnor bland de fotgängare som skadas i kollisionsolyckor. Detta är tydligast i åldersgrupperna 20-24, och 65+. En majoritet av de påkörda fotgängarna blir skadade på huvudgatunätet, vilket visas i tabell 1 och figur 46. Denna andel är dessutom större för de allvarligaste skadegraderna svårt skadad och omkommen. 22 GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi

23 Tabell 1: Gatutyp för påkörda fotgängare ( ). Antal skadade Andel Skadade på huvudgatunätet % Skadade övriga vägnätet % Total 421 Omkomna och svårt skadade på huvudgatunätet Omkomna och svårt skadade på övriga vägnätet 27 63% 16 37% Total 43 Figur 18. Fotgängares kollisionsolyckor i Malmö ( ) CYKLISTER Singelolyckor Näst efter fotgängare är cyklister den trafikantgrupp där flest blir skadade. Precis som när det gäller fotgängare är singelolyckor vanligare än kollisionsolyckor för denna grupp. Under den studerade perioden har antalet singelolyckor bland cyklister varierat, men när det ses i ett längre perspektiv tycks trenden vara att dessa olyckor ökar i antal, se figur 8. Eventuellt finns det ett samband med att mängden cyklister ökat mycket just år 2012 (+9 % jämfört med 1-2 % de andra åren). Över åren har dock antalet dödade och svårt skadade cyklister i singelolyckor varit stabilt. 23 GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi

24 Figur 19. Skadegrad för cyklister i singelolyckor ( ). Könsfördelningen av cyklisters singelolyckor varierar med ålderskategorier. Bland de äldre barnen och åldersgruppen år drabbas män i större utsträckning av skador. Det går inte att se några stora skillnader mellan män och kvinnor vad gäller skadegrad. Singelolyckor med cyklister inträffar oftast under sommarmånaderna. 53 % av cyklisterna som skadas i singelolyckor gör det under sommarmånaderna (maj-september). Då är också antalet cyklister som störst. Den geografiska spridningen av dessa olyckor är stor men det är vanligast att olyckan sker på cykelbana följt av gatu-/vägsträcka. Figur 20. Cyklisters singelolyckor i Malmö ( ). Enligt en djupanalys av cyklisters singelolyckor är drygt var fjärde singelolycka bland cyklister relaterad till drift och underhåll. Nästan lika många saknar en tydlig förklaring. 24 GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi

25 När huvudorsaken till olyckorna bryts ner i underkategorier framstår cyklat omkull (utan specificerad anledning) som mest frekvent, men även halka är en vanlig förklaring. 11 % 9 % 16 % 11 % 28 % Figur 21. Underkategorier för orsak till cyklisters singelolyckor ( ). I sju fall av tio beror halkolyckan på is eller snö. Det förekommer även en del halkolyckor på grund av löst grus vilket inte tidigare varit känt eftersom Malmö stad inte använder sand eller grus vid vinterväghållning. Vid analys av de svårt skadade och omkomna, som är 105 personer, framträder cyklat omkull som mest frekvent orsak, men av- och påstigning av cykeln tillsammans med väjt för andra trafikanter är också vanligt förekommande olycksorsaker. 25 GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi

26 Figur 22. Underkategorier för orsak till cyklisters singelolyckor med skadegrader svårt skadade samt dödade( ). De flesta av cyklisters singelolyckor sker under morgonrusningen. De olyckstillfällen då en cyklist cyklat omkull utan specifik anledning har en något högre frekvens på lördagar och söndagar. Över dygnets timmar ligger tyngdpunkten på vardagseftermiddagar och nätterna mellan fredag-lördag samt lördag-söndag Kollisionsolyckor Av cyklisters kollisionsolyckor är det konflikttypen personbil-cykel som dominerar, men även konflikten cykel-cykel har stor andel av kollisionsolyckorna. Precis som när det gäller fotgängare är det relativt få kollisioner mellan cyklister och tunga fordon, dock är andelen svårt skadade och döda högre bland dessa kollisionsolyckor. Figur 23. Cyklister i konflikt med andra trafikelement ( ). Under den senaste femårsperioden har antalet påkörda cyklister som blivit svårt skadade varit ganska konstant samtidigt som cyklandet har ökat i Malmö. 26 GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi

27 Figur 24. Skadegrad för cyklister i kollisionsolyckor ( ). Det är ungefär lika många män som kvinnor som har blivit påkörda under den studerade perioden, undantaget åldersgruppen år. Inom denna grupp är kvinnor drabbade i högre grad än män. En majoritet, knappt två trededelar, av de påkörda cyklisterna blir skadade på huvudgatunätet, vilket visas i tabell 2. Tabell 2. Gatutyp för påkörda cyklister ( ). Antal skadade Andel Skadade på huvudgatunätet % Skadade övriga vägnätet % Totalt 994 Omkomna och svårt skadade på huvudgatunätet Omkomna och svårt skadade på övriga vägnätet 31 62% 19 38% Totalt 50 Geografiskt finns det en koncentration av olyckor till innerstan och några av huvudgatorna, till exempel John Ericssons väg/ystadsvägen, Nobelvägen, Norra Grängesbergsgatan och Mariedalsvägen. 27 GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi

28 Antal personer Figur 25. Cyklisters kollisionsolyckor i Malmö ( ) I PERSONBIL Många bilister skadas i trafiken i Malmö, men en majoritet av dessa får enbart lindriga skador. Däremot vet vi att en viss andel (cirka 10 %) av upphinnandeolyckorna registreras som lindrig skada men blir livslångt lidande i efterhand på grund av whiplash-skada Singelolyckor Antalet singelolyckor med personbilister har minskat under de senaste fem åren och de allra flesta olyckorna som inträffat har varit lindriga. Skadade i personbil i singelolyckor Lindrigt skadad Måttligt skadad Svårt skadad Omkomna År Figur 26. Skadegrad för personbilister i singelolyckor ( ). Av alla skadade personbilister i singelolyckor är 64 % män. Speciellt män i åldern år sticker ut från mängden som står för 42 % av olyckorna. 28 GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi

29 Antal skadade Antalet singelolyckor varierar över året men en tyngdpunkt ligger på vinterhalvåret. Den mest drabbade månaden under den studerade femårsperioden är februari med totalt 47 skadade vilket kan jämföras med augusti då endast 15 personer skadats i singelolyckor. Det sker något fler singelolyckor (58 %) på huvudgatunätet jämfört med det övriga gatunätet. Dock så sker 70 % av de svåra olyckorna och dödsolyckorna på huvudgatorna Kollisionsolyckor Av de personbilister som skadats i kollisionsolyckor under åren har de flesta (89 %) kolliderat med en annan personbil, följt av lastbil (6 %). Andel skadade i personbil i konflikt med... Moped 0% Buss 3,1% Lastbil 6% MC Annat/okänt 0% 2% Personbil 89% Figur 27. Personbilister i konflikt med andra trafikelement ( ). Av kollisionsolyckorna är andelen svåra och måttliga skador samt dödsolyckor mindre än vad gäller singelolyckor, dock är antalet fler. 450 Omkomna och skadade i personbil i kollisionsolyckor Lindrig skada Måttlig skada Svår skada Omkomna År Figur 28. Skadegrad för personbilister i kollisionsolyckor ( ). 29 GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi

30 Fördelningen mellan könen av personer skadade i kollisionsolyckor är i princip helt jämn, 735 skadade män under perioden mot 749 skadade kvinnor. Dock skiljer det sig när det gäller vissa åldersgrupper; fler kvinnor än män har skadats i åldersgrupperna upp till 24 år medan fler män än kvinnor skadats i åldersgrupperna år samt år. En stor del, 84 %, av de som skadas i personbil i kollisionsolycka gör det på huvudgatunätet, vilket ses tydligt i kartan nedan. Figur 29. Personbilisters kollisionsolyckor i Malmö ( ) PÅ MOPED Under den studerade perioden har mopedister skadats i ungefär lika många kollisionsolyckor som singelolyckor i Malmö och bägge olyckskategorierna har minskat under perioden och ligger de senaste åren på drygt 20 olyckor vardera. Olycksanalysen visar att män är överrepresenterade i samtliga åldersgrupper både när det gäller singelolyckor och kollisionsolyckor. De som råkar ut för allra flest olyckor på moped är pojkar mellan 15 och 17 år, 32 % av kollissionsolyckorna och 23 % av singelolyckorna, men även flickor i samma ålder och män år sticker ut när det gäller singelolyckor BUSSRESENÄRER Totalt har det inträffat drygt 230 olyckor i buss under perioden % av dessa har lindriga skador som följd. Ingen har omkommit och endast ett fåtal har blivit svårt skadade. Under den studerade perioden har antalet skadade i buss minskat. Det är framförallt de senaste 3 åren som trenden varit nedåtgående. Under denna period har ca 30 personer skadats/år i bussen jämfört med ca 70 personer tidigare år. Äldre personer och kvinnor är överrepresenterade i denna olyckskategori. De vanligaste orsakerna till att en olycka inträffar är att man faller i bussen i samband med inbromsning eller acceleration samt vid av- och påstigning. 30 GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi

31 Antal personer Antal skadade SÄRSKILDA GRUPPER ATT TA HÄNSYN TILL Barn och ungdomar För barn och ungdomar under18 år visar den studerade femårsperioden att antalet olyckor inom alla skadegrader minskar. Under den studerade perioden har inget barn dött i trafiken och få har skadats svårt. Omkomna och skadade barn Lindrig skada Måttlig skada Svår skada Omkomna År Figur 30. Dödade och skadade barn ( ). I åldern upp till och med 9 år är det vanligast att ett barn skadas i en singelolycka som gående eller cyklande. I åldersspannet är det samma förhållande men alla typer av skador är fler. I åldersspannet blir det också fler påkörningar av oskyddade barn. Barn skadade i singelolycka eller kollisionsolycka indelat på ålder Singelolycka barn oskyddad trafikant Kollisionsolycka oskyddat barn-motorfordon Skadade barn i motorfordon Ålder Figur 31. Skadade barn och ungdomar till och med 18 års ålder, indelat på singelolycka som oskyddad, påkörd eller skadad i motorfordon ( ). Av singelolyckorna bland barn sker de flesta som cyklister. 31 GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi

32 Antal personer 90 Singelolycka barn som oskyddad trafikant Fotgängare På cykel På moped Figur 32. Skadade barn och ungdomar till och med 18 års ålder i singelolycka som oskyddad trafikant ( ) Äldre Gruppen äldre (över 64 år) utgör 16 % av befolkningen men 23 % av det totala antalet skadade. 77 % (1565 av 2024) av alla skadade äldre skadas i singelolyckor. Skadad som fotgängare i singelolycka dominerar; 64 % (1305 av 2024) av alla skadade äldre. Figur 33. Skadade äldre (över 64 år) i singelolyckor uppdelat på trafikantslag ( ). Det är betydligt fler äldre kvinnor som skadas jämfört med äldre män och skadegraden är ofta högre för äldre kvinnor. Geografiskt finns det koncentration av skadade äldre i singelolycka som gående i de centrala delarna av Malmö. Specifika platser är vid Linnégatan/Limhamns centrum, kring gågatan, omgivningen kring Regementsgatan/Mariedalsvägen (Ribersborg/Slottsstaden/Hästhagen) och Södervärn/Fisketorget-området. 32 GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi

33 Den vanligaste trafikantkategorin bland de skadade äldre är som bilist i kollisionsolycka. Figur 34. Skadade äldre (över 64 år) i kollisionsolyckor uppdelat på trafikantslag ( ). 3.4 Sammanfattning olycksstatistik De flesta svåra kollisionsolyckor motorfordon emellan och mellan motorfordon och gående och cyklister inträffar på huvudgatunätet. Trenden är dock att dessa olyckor minskar. En anledning till detta kan vara de insatser som hittills har genomförts på huvudgatunätet, vilket måste fortsätta för att ytterligare minska antalet olyckor. En ny utveckling som identifierats i olycksanalysen är att kollisionsolyckorna mellan oskyddade trafikanter har en svagt ökande trend. Genom registreringen i STRADA kan vi idag se en ny utmaning, nämligen att även minska antalet allvarligt skadade cyklister och fotgängare i singelolyckor men även vid kollision med andra oskyddade trafikanter. Både singelolyckor bland fotgängare och singelolyckor bland cyklister har en negativ trend i olycksutvecklingen. Antalet omkomna och svårt skadade cyklister och fotgängare i singelolyckor är mycket högre än för kollisionsolyckor. Olycksstatistiken för Malmö för åren visar att så mycket som 28 % av cyklisternas singelolyckor och 51 % av fotgängares singelolyckor kan relateras till drift och underhåll. Många olyckor beror på halka. Av fotgängares singelolyckor står halka för 32 % av olyckorna. Av dessa är det så mycket som 88 % som kan härröras till snö eller is. Av cyklisternas singelolyckor står halka för 19 % av olyckorna och två tredjedelar av dessa kan härröras till snö eller is. Löst grus är den näst största kategorin. Även vägutformning visar sig vara en viktig faktor bakom många av framförallt cyklisters singelolyckor. Även om det inte gjorts någon djupstudie på kollisionsolyckor cyklister emellan så kan utformningen av cykelbanor tänkas vara en viktig aspekt också här. 33 GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi

34 Många av olyckorna går att härleda till trafikanternas eget beteende, vilket framförallt visas i djupanalysen av cyklisters singelolyckor där 25 % av olyckorna härled till cyklistens interaktion med cykeln eller beteende och tillstånd. 34 GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi

35 4 Malmös viktigaste trafiksäkerhetsaspekter I detta kapitel beskrivs faktorer som har påverkan på trafiksäkerheten i Malmö. Tillsammans med föregående kapitels olycksstatistik ligger detta teoretiska kapitel till grund för kommande insatsområden. 4.1 Hastighetens betydelse för trafiksäkerheten Hastigheten är den viktigaste faktorn för trafiksäkerheten. Risken att en olycka ska inträffa minskar vid en sänkning av hastigheten eftersom förarens möjlighet att förhindra olyckan ökar. Skadegraden vid en olycka blir dessutom lindrigare vid en hastighetssänkning. Störst blir förändringen för de svårare olyckorna. Enligt Nollvisionen ska människans förmåga att klara ett yttre krockvåld vara normgivande vid utformning av vägar och gator. Forskning visar att risken för att omkomma vid en påkörning ökar dramatiskt med påkörningshasigheten, framförallt för personer över 65 år. 35 GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi

36 Figur 35. Viktad risk att dödas och skadas allvarligt vid olika påkörningshastigheter för alla fotgängare och för fotgängare äldre än 60 år. MAIS3+ motsvaras av omkomna och svårt skadade. Krockvåldskurvan visar på vikten av att den verkliga hastigheten högst uppgår till 30 km/h där fotgängare och cyklister blandas med biltrafik samt vid viktiga gång- och cykelpassager. Ofta krävs det någon form av farthinder för att hålla nere hastigheten på dessa platser, till exempel gupp, busskuddar, avsmalningar, sidoförskjutningar, cirkulationsplatser eller upphöja korsningar. Den 2 maj 2008 infördes ett nytt system med hastighetsgränser i Sverige. Detta består av hastighetsgränser i steg om 10 km/h, från 30 upp till 120 km/h. Syftet med ändringen var att få hastighetsgränser som bättre överensstämmer med vägens standard. Redan i maj 2007 infördes 40 km/h som högsta tillåtna hastighet på prov i Malmö blev området permanent och utökades ytterligare 2013, se figur 36. I dagsläget ingår i princip vägarna innanför Inre Ringvägen samt Tygelsjö och Västra Klagstorp i 40-zonen. 36 GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi

37 Figur zonens utbredning sedan 1 maj 2013 (blått). Även Tygelsjö och Västra Klagstorp som ligger utanför det blåa området har 40 km/h. Det inre gröna fältet visar tidigare 40-zon. Tidigare var hastigheten reglerad till 50 km/h på Malmös huvudgator. Medelhastigheten var då ca 52 km/h. På de gator som nu reglerats till 40 km/h är medelhastigheten vid en mätning 2014 ca 47 km/h. För den oskyddade trafikanten innebär sänkningen av medelhastigheten en minskad dödsrisk med några procent, se figur 35. Sambandet mellan det reducerade antalet olyckor i samband med minskad hastighet är direkt och mycket tydligt. En reduktion av hastigheten med 10 % ger en minskning av antalet olyckor med cirka 20 %. Förutom färre antal olyckor och lindrigare skador bidrar också en bättre hastighetsefterlevnad till: Förbättrat samspel trafikanter emellan. Minskade barriäreffekter och förbättrad tillgänglighet lägre hastigheter ger enklare passager. Trivsammare och mer attraktiv stadsmiljö lockar till ökad vistelse i stadsrummet. Förbättrad trygghet upplevd trygghet hos oskyddade trafikanter ökar när hastigheterna på motorfordon minskar. Miljöförbättring minskat buller och reducerade utsläpp. Hälsovinster i en trafiksäker stad kommer fler människor att vara ute och röra sig 37 GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi

38 4.2 Drift och underhåll Drift och underhåll är ett mycket viktigt arbetsområde för att skapa en säker och trygg trafikmiljö framförallt för fotgängare och cyklister. Statistiken visar att en stor del av olyckorna i Malmö beror på att man som fotgängare eller cyklist skadat sig på grund av halka, ojämnheter eller löst grus. I takt med att cyklingen i Malmö ökar är detta ett problem som kommer att öka. Trafiksäkerhetspotentialen är troligtvis väldigt stor om både privata fastighetsägare och kommunen kan förbättra sitt drift- och underhållsarbete med olycksbilden i Malmö som utgångspunkt. I rapporten Säker cykling, som tagits fram av bland annat Trafikverket, anges att halt underlag är den enskilt viktigaste olycksorsaken när det gäller singelolyckor. Ungefär var tredje allvarligt skadad cyklist skadas på grund av halt underlag. Enligt rapporten finns det en potential att genom förbättrat drift- och underhållsarbete minska alla cykelolyckor med upp till 45 %. När det gäller singelolyckor på gångbanorna i Malmö är dessa i nuläget svårare för Malmö stad att påverka eftersom en stor del av dessa sker på gångbanor där fastighetsägarna har ansvar för renhållningen inklusive vinterväghållningen. 4.3 Trafikplanering och utformning Hur stadens infrastruktur utformas spelar stor roll för antal och typ av trafikolyckor. Malmö växer och blir tätare, vilket innebär att fler människor kommer att bo, arbeta och besöka staden, vilket i sin tur leder till fler rörelser och transporter av människor och gods. Ett ökat invånartal på upp mot fler invånare kommer att innebära att fler människor exponeras i trafiken samtidigt som nya resemönster skapas och färdmedelfördelningen förändras, vilket kommer att ställa ytterligare krav på att skapa trafiksäkra stadsrum. Dessa är några faktorer som har betydelse för hur staden ska planeras. Nedan visas de olika trafikslagens utveckling i Malmö jämfört med befolkningsutvecklingen. 38 GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi

39 Index Bil Cykel Tåg Buss Befolkning Infrastrukturen har under många decennier i stor utsträckning utformats utifrån bilismens behov och krav. Historiskt sett har cyklister och fotgängare slagits ihop i planeringen och ofta fått dela på utrymmena, trots att de har så olika förutsättningar. Planeringsidealet har dock förändrats och fotgängare och cyklister hanteras nu som egna trafikslag med egna förutsättningar. Cykelinfrastrukturen behöver generellt sett kunna klara av fler, snabbare cyklister med olika typer av cyklar och vara utformad så att den främjar ett trafiksäkert beteende. I Cykelprogram för Malmö stad finns det en tydlig ambition att bygga ut cykelnätet och att öka cyklingen. I Malmös första Fotgängarprogram för perioden lyder visionen Malmö den gångvänliga staden. Här pekar man på vikten av säkra och tillgängliga gångförbindelser samt att minska den upplevda otryggheten som exempelvis kan leda till att äldre inte vågar ta sig ut till fots då det är halt ute, eller att föräldrar inte vågar släppa ut sina barn i trafiken. Ovan nämnda faktorer skapar utmaningar redan i planeringsskedet. Det är viktigt att trafiksäkerhetsfrågorna beaktas och studeras redan i den tidiga planeringsfas för att skapa förutsättningar att möta de nya utmaningar som Malmö står inför. Figur 37. De olika trafikslagens utveckling i tre snitt i Malmö (2003=index 100) samt befolkningsutveckling 39 GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi

40 4.4 Beteende och attityder Många olyckor inträffar på grund av ett farligt eller dåligt beteende hos trafikanterna. Om trafikanterna blir medvetna om att de kan spara liv och lidande om de beter sig rätt i trafiken, kan många olyckor förhindras. Väghållaren har ett ansvar att utforma trafikmiljön så att den är lätt att förstå samt att informera om vilka regler som gäller och hur man bäst bör bete sig. En stor del av våra attityder och beteenden grundar sig på kunskaper som vi fått i unga år, vilket gör utbildning för barn i skolor till ett mycket viktigt insatsområde. Här kan både föräldrar och skola påverka. Rätt hastighet är en av grundförutsättningarna för en säker trafikmiljö och betraktas ofta som den enskilt viktigaste trafiksäkerhetsfaktorn. Trots detta är den allmänna attityden till fortkörning relativt förlåtande och det kan till och med finnas en positiv attityd till att köra för fort. Trafikverkets trafiksäkerhetsenkät ger en bild av allmänhetens inställning till trafiksäkerhet och olika bidragande faktorer till den. När det gäller hastighet är det under 40 % som anser att det är ett av de tre viktigaste beteendena för trafiksäkerheten och 60 % tycker att det är viktigare att följa trafikrytmen än att hålla gällande hastighetsgräns. Å andra sidan är 63 % för att sänka hastighetsgränsen för att öka trafiksäkerheten och 70 % tycker att det är rimligt att hastighetsgränsen är max 30 km/h där det finns mycket oskyddade trafikanter. Allmänheten har däremot en mycket strängare syn på rattonykterhet. Hela 92 % av kvinnorna som svarat på trafiksäkerhetsenkäten och 86 % av männen tycker att straffet för rattonykterhet borde vara hårdare. En jämförelse av riskökningen vid fortkörning respektive rattfylleri visar att en hastighetsöverträdelse på 20 km/h i timmen i tätort är jämförbart med en alkoholhalt i blodet på 0,21 g/100 ml. Riskökningen i samband med rattonykterhet är alltså mycket mindre socialt accepterad än motsvarande riskökning vid fortkörning. Detta är olyckligt eftersom antalet dödade, enligt VTI, skulle kunna minska med 150 personer per år om alla bilister höll hastigheterna. Att påverka bilisternas 40 GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi

41 förhållningssätt till hastigheter och kommunicera hastighetens inverkan på säkerheten är ett sätt att skydda oskyddade trafikanter. När det gäller fotgängarnas olyckor ligger deras eget beteende endast bakom en liten del av det totala antalet olyckor (6 % av singelolyckorna). I gruppen cyklister ser däremot orsakerna till olyckorna annorlunda ut. Enligt statistiken är det ungefär en fjärdedel av olyckorna (där orsaken är känd) som har att göra med cyklistens interaktion med cykeln eller beteende och tillstånd. Det finns en stor potential för att ett förändrat beteende bland cyklisterna kan ge resultat i form av både färre singel- och kollisionsolyckor. 4.5 Fler aspekter Nedan kapitel belyser ytterligare aspekter för att förbättra trafiksäkerheten. För att nå positiva trafiksäkerhetseffekter kräver dessa aspekter engagemang från andra aktörer än kommunen. Kommunen har liten påverkansmöjlighet när det gäller dessa trafiksäkerhetsaspekter, därför kommer insatser inom dessa områden inte att prioriteras i trafiksäkerhetsstrategin BÄLTESANVÄNDNING Om en personbil, buss eller lastbil har sittplats utrustad med bilbälte så ska det enligt lagen användas. Barn som är kortare än 135 centimeter ska dessutom använda en särskild skyddsanordning, babyskydd, bilbarnstol eller bältesstol/kudde. Bilbältet är den viktigaste säkerhetsdetaljen i bilen, både i framsätet och i baksätet var utnyttjandegraden i bil 96 procent, alltså saknade 4 av 100 bilister bälte vid körning. Om alla i Sverige använde bälte i bilen skulle vi enligt NTF kunna spara cirka liv varje år. När det gäller bältesanvändningen i buss finns det stora brister i användningen. Här har bussbolagen och busschaufförerna en viktig uppgift i att medverka till en ökad bältesanvändning (SKL, 2013). Enligt Svenska bussbranschens riksförbund visar studier att bältesanvändning bland passagerare ökar från cirka 20 procent till 70 procent när muntlig information ges CYKELHJÄLM Ökad användning av cykelhjälm bedöms ha en effekt både på antalet svårt skadade och på antalet omkomna cyklister. VTI anger potentialen att minska antalet cyklister i dödsolyckor till 25 % av ökad hjälmanvändning. Cykelhjälmsanvändandet bland både barn och vuxna i Malmö ligger långt efter Stockholm, Göteborg och riket som helhet. När det gäller vuxna ligger hjälmanvändningen i Malmö på ungefär 10 % medan den i Stockholm ligger på över 70 %. Tabellen nedan visar hur hjälmanvändningen bland barn har förändrats under de senaste åren. 41 GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi

42 Tabell 3. Barns (6-15 år) hjälmanvändning i Malmö, Göteborg, Stockholm och Sverige Mätning sker utanför grundskolor. Källa: VTI År Malmö Göteborg Stockholm Sverige ,8 % 72,5 % 72,5 % 43,6 % ,2 % 71,5 % 62,8 % 47,2 % ,7 % 71,3 % 70,1 % 46,6 % ,6 % 51,5 % ,7 % 76,1 % 88,3 % 64,3 % ,2 % 88,4 % 77 % 59,4 % % 90,8 % 72,5 % 60,9 % ALKOHOL OCH DROGER Alkohol påverkar människan på många olika sätt. Bland annat försämras mörkerseendet, förmågan att bedöma avstånd blir sämre, reaktionsförmågan blir långsammare och koordinationsförmågan försämras. Varje dag kör minst personer alkoholpåverkade i Sverige. Det motsvarar cirka 0,2 procent av trafiken. Resultat från Trafikverkets djupstudier av dödsolyckor visar att 21 procent av de 319 personer som omkom i vägtrafiken år 2012 omkom i en alkoholrelaterad olycka. Ungefär 10 procent av rattfylleristerna är kvinnor, vilket har legat relativt konstant de senaste åren. En stor minskning har dock skett bland dem som omkommer i bil vid alkoholrelaterade trafikolyckor. Den andelen har mer än halverats sedan år Figur 38. Andel av omkomna i trafikolyckor som omkommit i alkoholrelaterad olycka ( ). 42 GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi

43 När det gäller andra droger än alkohol är kunskapen liten. Det finns flera anledningar till detta, bland annat att det finns många droger med olika effekt och att det är svårt att forska om illegala substanser. Polisen får inte heller rutinmässigt kontrollera om förare är drogpåverkade DISTRAKTION Idag har många med sig en mobiltelefon när de kör bil. Att använda mobiltelefon eller på annat sätt bli distraherad samtidigt som man kör påverkar körningen på många sätt. Exempelvis har dessa förare längre reaktionstid, längre bromssträcka, sämre kontroll på vad som händer i korsningar och bredvid vägen och de missar fler vägmärken och trafikinformation (Källa: Trafikverket). Den 1 december 2013 tillkom en ny paragraf i trafikförordningen: Vid färd på väg med ett motordrivet fordon får föraren ägna sig åt aktiviteter såsom användande av mobiltelefon och annan kommunikationsutrustning, endast om det inte inverkar menligt på framförandet av fordonet. Även många fotgängare och cyklister använder sina mobiltelefoner när de rör sig ute i trafiken. Än så länge finns det lite forskning om hur detta påverkar trafiksäkerheten. Samtidigt som trafikanternas uppmärksamhet riktas mot mobiltelefonen är det många som gör en riskkompensation i form av sänkt hastighet eller andra försiktighetsåtgärder. För att öka medvetenheten om detta problem kan beteendepåverkansåtgärder och kampanjer vara effektiva FORDONSUTVECKLING Inom fordonsindustrin pågår en ständig utveckling av trafiksäkerhetstekniken i form av aktiva och passiva säkerhetssystem. Denna fordonsbaserade teknik kan både stödja föraren till en mer trafiksäker körning och i en krissituation undvika en olycka. Exempel på aktiva säkerhetssystem är ISA (Intelligent Speed Assistance), en hjälp för bilförare att hålla hastigheten och BAS (Brake Assist System), ett automatiskt bromssystem för att förhindra kollisioner där föraren inte upptäckt en fotgängare eller cyklist i tid. Exempel på passiva system är stötdämpande fronter på bilar eller utvändiga krockkuddar som kan minska skadorna på oskyddade trafikanter vid en eventuell kollision. Eftersom en relativt stor andel av de omkomna cyklisterna omkommer i kollision med tunga fordon, pågår en utveckling av säkerhetssystem som gör föraren uppmärksam på cyklister, framförallt i döda vinkeln. Såväl olika detekterings- och varningssystem som särskilda speglar finns på marknaden och är under utveckling. Underkörningsskydd, inte bara på sidorna av de tunga fordonen utan även bak och på fronten, är något som ytterligare kan öka cyklisternas säkerhet. Effekten av förbättringar i fordonen som har avsikt att förbättra trafiksäkerheten riskerar dock att minskas om på grund av riskkompensation, det vill säga att förarna tar större risker eftersom systemen gör att de känner sig säkrare. 43 GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi

GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi för Malmö stad 2015-2020

GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi för Malmö stad 2015-2020 GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi för Malmö stad 2015-2020 TN-2014-1833 2015-05-18 Förord Trafiksäkerheten i Malmö är viktig och berör alla malmöbors möjligheter att använda sig av staden. Ett säkert

Läs mer

Remiss avseende förslag till Trafiksäkerhetsstrategi för Malmö

Remiss avseende förslag till Trafiksäkerhetsstrategi för Malmö Malmö stad Gatukontoret Datum Diarienummer 2014-12-16 TN-2014-1833 Vår referens Matilda Brogård Direkttelefon 040-34 16 07 För kännedom och eventuellt yttrande: Remiss avseende förslag till Trafiksäkerhetsstrategi

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Förslag till Trafiksäkerhetsstrategi för Malmö

Tjänsteskrivelse. Förslag till Trafiksäkerhetsstrategi för Malmö Malmö stad Stadsområdesförvaltning Norr 1 (2) Datum 2015-03-02 Vår referens Annette Larsson Projektledare Annette.Larsson@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag till Trafiksäkerhetsstrategi för Malmö SOFN-2014-646

Läs mer

godkänna förslaget till yttrande och skicka det till tekniska nämnden.

godkänna förslaget till yttrande och skicka det till tekniska nämnden. Malmö stad Serviceförvaltningen 1 (1) Datum 2015-03-03 Vår referens Maria Hultin Utvecklingssamordnare Maria.Hultin@malmo.se Tjänsteskrivelse Malmö stads trafiksäkerhetsstrategi SN-2014-1956 Sammanfattning

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämnden Sammanträdesdatum

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämnden Sammanträdesdatum SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämnden Sammanträdesdatum 2017-04-25 25 TEN 146/17 Trafikolycksstatistik 2016 Ärendet TF avdelningschef Magnus Johansson informerar om trafikolycksstatistiken för 2016. Ordföranden

Läs mer

Skadade i trafiken 2009

Skadade i trafiken 2009 Skadade i trafiken 2009 Olyckor i vägtrafiken är ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige. Olyckorna orsakar död och skada på människor och egendom. En förutsättning för trafiksäkerhetsarbete är

Läs mer

Samverkan för säker cykling

Samverkan för säker cykling TMALL 0141 Presentation v 1.0 Samverkan för säker cykling Cykelkonferensen 2018 Östersund Johan Lindberg Jörgen Persson 2018-05-23 Strategi för ökad och säker cykling Nystart Nollvisionen: Viktigt att

Läs mer

SKADADE I TRAFIKEN En sammanställning av antal skadade och omkomna i trafikolyckor. Dalibor Sentic Stadsbyggnadsförvaltningen

SKADADE I TRAFIKEN En sammanställning av antal skadade och omkomna i trafikolyckor. Dalibor Sentic Stadsbyggnadsförvaltningen SKADADE I TRAFIKEN 217 En sammanställning av antal skadade och omkomna i trafikolyckor Dalibor Sentic Stadsbyggnadsförvaltningen Innehållsförteckning Inledning... 1 Trafiksäkerhet i kommunens översiktsplan...

Läs mer

Sida1. Tekniska förvaltningen. Trafikolyckor Hässleholms kommun

Sida1.   Tekniska förvaltningen. Trafikolyckor Hässleholms kommun www.hassleholm.se Sida1 Tekniska förvaltningen Trafikolyckor 2014 Hässleholms kommun Förord Tekniska förvaltningen i Hässleholms kommun skall årligen ta fram en rapport med sammanställning av aktuella

Läs mer

Vägtrafikskador 2018

Vägtrafikskador 2018 Vägtrafikskador 218 324 324 personer omkom i vägtrafikolyckor under 218. 2 19 2 19 personer skadades svårt i vägtrafikolyckor under 218. 77% 249 av 324 omkomna, 77 %, var män. 61% 197 av 324 omkomna, 61

Läs mer

Presentation över Trafiksäkerhetsläget på väg, Nollvisionen och etappmålen

Presentation över Trafiksäkerhetsläget på väg, Nollvisionen och etappmålen NOLLVISIONEN MÅL ANALYS INRIKTNINGAR LÄNKAR Presentation över Trafiksäkerhetsläget på väg, Nollvisionen och etappmålen 1 NOLLVISIONEN MÅL ANALYS INRIKTNINGAR LÄNKAR Vad är nollvisionen? Nollvisionen är

Läs mer

Malmö TRAFIK SÄKERHETS STRATEGI. Antagen i tekniska nämnden juni 2015.

Malmö TRAFIK SÄKERHETS STRATEGI. Antagen i tekniska nämnden juni 2015. Malmö 2015-2020 TRAFIK SÄKERHETS STRATEGI Antagen i tekniska nämnden juni 2015. 2 GATUKONTORET MALMÖ Trafiksäkerheten i Malmö är viktig och berör alla Malmöbors möjligheter att använda sig av staden. Ett

Läs mer

Trafiksäkerhet för barn och unga

Trafiksäkerhet för barn och unga Trafiksäkerhet för barn och unga Skadade i Luleå 2003-2006 Tekniska förvaltningen, Luleå Kommun Gata & Trafik 2008 Hanna Ahnlund Inledning Det finns en oro bland föräldrar över a släppa ut sina barn i

Läs mer

Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem

Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem 1 Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem Transportforum 2010-01-13 Lennart Adolfsson Fotgängarnas föreningen FOT har som uppgift att påvisa problem och risker som drabbar fotgängare sprida

Läs mer

Olyckor.

Olyckor. Olyckor 2016 En sammanfattning av trafikolyckorna inom Skellefteå kommun under 2016 www.skelleftea.se Trafikolyckor i Skellefteå kommun 2016 Sammanfattning De senaste tre åren har det inträffat färre olyckor

Läs mer

Vägtrafikskador personer omkom i vägtrafikolyckor under personer skadades svårt i vägtrafikolyckor under 2017.

Vägtrafikskador personer omkom i vägtrafikolyckor under personer skadades svårt i vägtrafikolyckor under 2017. Vägtrafikskador 217 253 253 personer omkom i vägtrafikolyckor under 217. 2 275 2 275 personer skadades svårt i vägtrafikolyckor under 217. 77 % 196 av 253 omkomna, 77 %, var män. 57 % 143 av 253 omkomna,

Läs mer

motorc för åren 2010-2020, version 1.0

motorc för åren 2010-2020, version 1.0 tning t a f n a m m a S å p t e h r e k ä s d a Ök d e p o m h c o l e k y motorc för åren 2010-2020, version 1.0 trategi s Gemensam Samverkan för gemensam strategi Både motorcyklar och mopeder fyller

Läs mer

FRÅN PROBLEMINRIKTADE TILL

FRÅN PROBLEMINRIKTADE TILL FRÅN PROBLEMINRIKTADE TILL MÅLSTYRDA KOMMUNALA TRAFIKSÄKERHETSPROGRAM ROGER JOHANSSON SWECO, SE TRAFIKSÄKERHETSPROGRAM - FÖR ATTRAKTIVA STADSRUM OCH ETT RIKT STADSLIV 1. Planering i tidigare skeden 2.

Läs mer

Sida1. Tekniska förvaltningen. Trafikolyckor Hässleholms kommun

Sida1.  Tekniska förvaltningen. Trafikolyckor Hässleholms kommun www.hassleholm.se Sida1 Tekniska förvaltningen Trafikolyckor 2015 Hässleholms kommun Förord Tekniska förvaltningen i Hässleholms kommun skall årligen ta fram en rapport med sammanställning av aktuella

Läs mer

Omkomna personer vid polisrapporterade vägtrafikolyckor, antal dödade per invånare. Åren

Omkomna personer vid polisrapporterade vägtrafikolyckor, antal dödade per invånare. Åren Trafiksäkerhet Måluppfyllelse inom trafiksäkerhet i länet Det långsiktiga målet för vägtrafiksäkerhet är att ingen ska omkomma eller skadas allvarligt i trafiken (Nollvisionen). I det långsiktiga arbetet

Läs mer

STRADA Värmland 2007 2012

STRADA Värmland 2007 2012 Personskador i trafiken STRADA Värmland 2007 2012 Registrerade i STRADA av polisen och hälso- och sjukvården i Värmland 2 Innehållsförteckning Sidan 1. Inledning 4 Notera Exempel på användning av STRADA-data

Läs mer

Hastighetsdämpande åtgärder vid Bergsgatan/Almbacksgatan samt Bergsgatan/Monbijougatan TN

Hastighetsdämpande åtgärder vid Bergsgatan/Almbacksgatan samt Bergsgatan/Monbijougatan TN Malmö stad Fastighets- och gatukontoret 1 (7) 2019-04-15 Tjänsteskrivelse Vår referens Marie Lindeberg Sekreterare marie.lindeberg@malmo.se Hastighetsdämpande åtgärder vid Bergsgatan/Almbacksgatan samt

Läs mer

Hanna Ahnlund Gata & Trafik, 2008

Hanna Ahnlund Gata & Trafik, 2008 Hanna Ahnlund Gata & Trafik, 2008 Inledning Fotgängare är den trafikantgrupp som är mest utsatt för skador, hela 38 procent av alla som skadats i trafiken under åren 2003 2006 var fotgängare. Tidigare

Läs mer

Effekter och vikten av sänkta hastigheter i tätort. Anna Vadeby, forskare i trafiksäkerhet på VTI

Effekter och vikten av sänkta hastigheter i tätort. Anna Vadeby, forskare i trafiksäkerhet på VTI Effekter och vikten av sänkta hastigheter i tätort Anna Vadeby, forskare i trafiksäkerhet på VTI Upplägg Hastigheter i tätort idag resultat från NTFs och VTIs uppföljning Hastighetens betydelse för en

Läs mer

Hur såg trafiksäkerhetsutvecklingen. Hans-Yngve Berg, Transportstyrelsen, Åsa Forsman, VTI och Rikard Fredriksson, Trafikverket

Hur såg trafiksäkerhetsutvecklingen. Hans-Yngve Berg, Transportstyrelsen, Åsa Forsman, VTI och Rikard Fredriksson, Trafikverket Hur såg trafiksäkerhetsutvecklingen ut 2018? Hans-Yngve Berg, Transportstyrelsen, Åsa Forsman, VTI och Rikard Fredriksson, Trafikverket Indikator Nödvändig utveckling till mål 2020 1. Hastighet, statligt

Läs mer

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra!

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra! Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra! 1a Är Du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 1b Hur gammal är Du? 1

Läs mer

Information om Utökade trafiksäkerhetsåtgärder för cyklister

Information om Utökade trafiksäkerhetsåtgärder för cyklister TN 292 /15 TN-Information Trafiknämnden 2015-12-18 Diarienummer 3078/15 Specialist & sakområden Malin Månsson Telefon 031-368 26 07 E-post: malin.mansson@trafikkontoret.goteborg.se Information om Utökade

Läs mer

SKADEUTVECKLING I KOMMUNERNA. Talare: Claes Johansson & Kristina Mattsson

SKADEUTVECKLING I KOMMUNERNA. Talare: Claes Johansson & Kristina Mattsson SKADEUTVECKLING I KOMMUNERNA Talare: Claes Johansson & Kristina Mattsson 1 Trafikskadeutvecklingen i Sveriges Kommuner Redovisningen och analysen är en lägesbild som beskriver hur trafiksäkerheten har

Läs mer

STRADA rapport för 2012

STRADA rapport för 2012 STRADA rapport för 2012 All data är hämtad från STRADAs internetgränssnitt, källor till informationen är transportstyrelsens hemsida samt mailkonversation med Magnus Carlsson från transportstyrelsen. 1.

Läs mer

Trafikolyckor En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen. Lägesrapport

Trafikolyckor En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen. Lägesrapport Trafikkontoret Tjänsteutlåtande T2016-02178 Sida 1 (11) 2016-08-15 Handläggare Ellen Taavo 08-508 263 12 Till Trafiknämnden 2016-09-22 Trafikolyckor 2015. En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen.

Läs mer

Trafiksäkerhetsprogram för Stockholms stad , Del 1 Analys av befintlig trafiksäkerhetssituation

Trafiksäkerhetsprogram för Stockholms stad , Del 1 Analys av befintlig trafiksäkerhetssituation Anna-Sofia Welander Trafikplanering 08-508 261 94 anna-sofia.welander@tk.stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2008-03-18 Trafiksäkerhetsprogram för Stockholms stad 2009-2013, Del 1 Analys

Läs mer

TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0. Analys av trafiksäkerhetsläget 2015

TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0. Analys av trafiksäkerhetsläget 2015 TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 Analys av trafiksäkerhetsläget 2015 Omkomna i vägtrafikolyckor 2006-2015, samt nödvändig utveckling fram till år 2020 Källa: STRADA 2 Omkomna kvinnor och män per

Läs mer

Trafiksäkerhetsläget 2017

Trafiksäkerhetsläget 2017 1 Trafiksäkerhetsläget 2017 Antalet omkomna och allvarligt skadade minskade lägsta antal omkomna sedan 40-talet Men, flera varningssignaler hastighetefterlevnad och nykterhet mötesseparering på statliga

Läs mer

HANDBOKENS UPPBYGGNAD. Globala och lokala motiv Nuvarande kunskapsläge Processen

HANDBOKENS UPPBYGGNAD. Globala och lokala motiv Nuvarande kunskapsläge Processen HANDBOKENS SYFTE Ett processinriktat arbetssätt, Peka ut prioriterade insatsområden, Lyfta fram mål och mått, Ange effektiva åtgärder, Skapa delaktighet, Lyfta fram kvalitetssäkring Medverka till att nå

Läs mer

Antal omkomna

Antal omkomna Antal omkomna 2000-2014 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Ökat fokus på oskyddade trafikanter! trafikanter 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Skyddade trafikanter

Läs mer

Varför en översyn?

Varför en översyn? 1 2012-04-26 Varför en översyn? Vi har trots allt en positiv utveckling är målet fortfarande en utmaning? Inom EU finns förslag om mål om halvering mellan 2010 och 2020 (högst 133 omkomna 2020) Modellerna

Läs mer

Trafiksäkerhetsprogram

Trafiksäkerhetsprogram Vetlanda kommun Tekniska kontoret Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentansvarig Teknisk chef Beslutad av (datum och ) Tekniska nämnden Giltig fr o m 2013-xx-xx Gäller för Alla kommunens verksamheter Senast reviderad

Läs mer

Samverkan för säker cykling och gångtrafik

Samverkan för säker cykling och gångtrafik Samverkan för säker cykling och gångtrafik NTF:s Nollvisionskonferens Stockholm TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 Johan Lindberg 2018-05-02 Nollvisionen en förutsättning för en hållbar och attraktiv

Läs mer

Trafiksäkerhetsprogram En del av handlingsprogramet Trygghet och säkerhet

Trafiksäkerhetsprogram En del av handlingsprogramet Trygghet och säkerhet Trafiksäkerhetsprogram 2015-2020 En del av handlingsprogramet Trygghet och säkerhet Beslutat av kommunstyrelsen den 9 september 2015 147 Trafiksäkerhetsprogram 2015-2020 Trafiksäkerhetsprogrammet är ett

Läs mer

Transportudvalget 2013-14 TRU Alm.del Bilag 111 Offentligt. Introduktion om Sverige och Trafikverket

Transportudvalget 2013-14 TRU Alm.del Bilag 111 Offentligt. Introduktion om Sverige och Trafikverket Transportudvalget 2013-14 TRU Alm.del Bilag 111 Offentligt Introduktion om Sverige och Trafikverket Sverige Befolkning 9,453,000 (2011) Area 450,000 km² Befolkningstäthet 23 pers/km Allmänna vägar 98,500

Läs mer

Svar på motion om översyn av övergångsställen

Svar på motion om översyn av övergångsställen 1(1) KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum: 2017-02-27 46 Svar på motion om översyn av övergångsställen Dnr 2016-000048 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att bifalla motionen.

Läs mer

STRADA rapport till Kalmar cykelbokslut för 2011

STRADA rapport till Kalmar cykelbokslut för 2011 STRADA rapport till Kalmar cykelbokslut för 2011 All data är hämtat från STRADA s internetgränssnitt, källor till informationen är transportstyrelsens hemsida samt mailkonversation med Magnus Carlsson

Läs mer

Trafikolycksutvecklingen i Stockholm 2009

Trafikolycksutvecklingen i Stockholm 2009 Trafikolycksutvecklingen i Stockholm 2009 2010-08-18 Rapporten är framtagen på uppdrag av Trafikkontoret. Kontaktperson: Anna-Sofia Welander Telefon 08-508 261 94 WSP Analys & Strategi Kontaktperson: Karin

Läs mer

Säkrare cykling Gemensam strategi år Version 1.0. Johan Lindberg Trafikverket

Säkrare cykling Gemensam strategi år Version 1.0. Johan Lindberg Trafikverket Säkrare cykling Gemensam strategi år 2014-2020 Version 1.0 Johan Lindberg Trafikverket Utmaningen att cyklingen ska öka! Det förutsätter att säkerheten ökar! 2 2014-06-10 Ladda ner här: trafikverket.se/nollvisionen

Läs mer

Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor)

Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor) Potentiella risksituationer i trafiken och på motorbanan Lärandemål Målet är att deltagarna skall få kännedom om vilka de statistiskt vanligaste potentiella risksituationerna som kräver flest liv i trafiken.

Läs mer

Gemensam inriktning för säker gångtrafik 1.0

Gemensam inriktning för säker gångtrafik 1.0 1 2017-06-28 Gemensam inriktning för säker gångtrafik 1.0 Syfte Syftet med den gemensamma inriktningen för säker gångtrafik är att systematisera säkerhetsarbetet och därmed öka säkerheten för gående. Detta

Läs mer

Säkrare gator och hastighetsgränser i Huddinge

Säkrare gator och hastighetsgränser i Huddinge Säkrare gator och hastighetsgränser i Huddinge Uppföljning trafiknätsanalys Hastighetssäkrade gång- och cykelpassager och 30-zoner Uppföljning av hastigheter i 30-zoner mätningen visade 40 km/tim trafikarbete

Läs mer

Samverkan för säker cykel o mopedtrafik

Samverkan för säker cykel o mopedtrafik TMALL 0141 Presentation v 1.0 Samverkan för säker cykel o mopedtrafik Johan Lindberg Jörgen Persson 2018-06-08 Strategi för ökad och säker cykling Nystart Nollvisionen: Viktigt att berörda aktörer tar

Läs mer

Viktiga fakta om de vanligaste MC-olyckorna

Viktiga fakta om de vanligaste MC-olyckorna Viktiga fakta om de vanligaste MC-olyckorna Statistiken på dessa sidor är hämtade från Trafikverkets djupstudier av dödsolyckor på tvåhjulig MC och från STRADA dit polis och sjukvård rapporterar trafikolyckor.

Läs mer

Trafiksäkerhetsarbete i Umeå

Trafiksäkerhetsarbete i Umeå Brödtext Punktlista nivå 1 Punktlista nivå 2 Brödtext Trafiksäkerhetsarbete i Umeå kommun Ur innehållet Underlag - Mångårigt samarbete med Norrlands universitetssjukhus - Trafiksäkerhetsprogram - Trafikdatarapport

Läs mer

År 2020 Fler rör sig i staden

År 2020 Fler rör sig i staden År 2020 Fler rör sig i staden Men färre skadas i trafiken Trafiksäkerhetsprogrammet 2010 2020 antogs av Trafiknämnden i december 2009. Programmet ger inriktningen för det gemensamma trafiksäkerhetsarbetet

Läs mer

Oskyddade Trafikanter

Oskyddade Trafikanter Oskyddade Trafikanter Inledning I vårt arbete om gruppen oskyddade trafikanter det vill säga alla de som befinner sid vid eller på en väg som inte färdas eller tar sig fram i ett fordon som är stängt och

Läs mer

Antal omkomna 2000-2014

Antal omkomna 2000-2014 Antal omkomna 2000-2014 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Ökat fokus på oskyddade trafikanter! trafikanter 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Skyddade trafikanter

Läs mer

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra!

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra! Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra! 1. Är Du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 2. Hur gammal är Du? 1

Läs mer

Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor)

Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor) Potentiella risksituationer i trafiken och på motorbanan Lärandemål Målet är att deltagarna skall få kännedom om vilka de statistiskt vanligaste potentiella risksituationerna som kräver flest liv i trafiken.

Läs mer

Trafiksäkerhetsuppföljning och nytt trafiksäkerhetsprogram i Huddinge

Trafiksäkerhetsuppföljning och nytt trafiksäkerhetsprogram i Huddinge Trafiksäkerhetsuppföljning och nytt trafiksäkerhetsprogram i Huddinge Trafiksäkerhetsarbetet översikt Trafiknätsanalys 2004 med åtgärdsprogram Mycket av åtgärderna har genomförts Hastighetsplan 2012 Arbete

Läs mer

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra!

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra! Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra! 1. Är Du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 2. Vilket år är du född?

Läs mer

Förslag till beslut. 1. Trafiknämnden godkänner kontorets tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen. Fredrik Alfredsson T.f.

Förslag till beslut. 1. Trafiknämnden godkänner kontorets tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen. Fredrik Alfredsson T.f. Dnr Sida 1 (8) 2019-01-14 Handläggare Catarina Nilsson 08-508 26 242 Till Trafiknämnden 2019-03-07 Joakim Boberg 08-508 263 92 Hur trafikkontoret arbetar med och ser på trafiksäkerhetsfrågor som särskilt

Läs mer

TRAFIK- SÄKERHETS- PROGRAM

TRAFIK- SÄKERHETS- PROGRAM TRAFIK- SÄKERHETS- PROGRAM för Malmö stad 25-21 Skadeinventering och problembeskrivning April 25 Innehåll Inledning...3 Bakgrund och syfte...3 Sammanfattning...4 Använda begrepp...5 Viktiga trafiksäkerhetsfaktorer...6

Läs mer

TILLSAMMANS FÖR NOLLVISIONEN

TILLSAMMANS FÖR NOLLVISIONEN TILLSAMMANS FÖR NOLLVISIONEN I Tillsammans för Nollvisionen arbetar vi alla företag, organisationer och myndigheter gemensamt för att nå målet att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken. Läs

Läs mer

Antal omkomna i vägtrafiken,

Antal omkomna i vägtrafiken, 1 2012-03-28 Antal omkomna i vägtrafiken, 1996-2011 Källa: STRADA, Transportstyrelsen 2 2012-03-28 Antal allvarligt skadade i vägtrafiken 2007-2011 Källa: STRADA 3 2012-03-28 Andelen allvarligt skadade

Läs mer

NTF:s verksamhetsinriktning (Fastställd av NTF:s kongress )

NTF:s verksamhetsinriktning (Fastställd av NTF:s kongress ) NTF:s verksamhetsinriktning 2014 2015 (Fastställd av NTF:s kongress 2013 04 20) Detta är NTF: NTF En trafiksäkerhetsorganisation NTF bildades 1934 på initiativ av den dåvarande kommunikationsministern.

Läs mer

En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen i Stockholm

En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen i Stockholm En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen i Stockholm Trafikolyckor 2012 1 2013 Stockholms stad, Trafikkontoret Trafikkontoret Tekniska Nämndhuset, Fleminggatan 4 Box 8311, 104 20 Stockholm Telefon

Läs mer

Trafikolyckor. En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen

Trafikolyckor. En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen Trafikolyckor 214 En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen Trafikkontoret Tekniska Nämndhuset, Fleminggatan 4 Box 8311, 14 2 Stockholm Telefon 8 58 27 2 www.stockholm.se/trafikkontoret Dnr: T215-1981

Läs mer

Trafikolycksutvecklingen i Stockholm 2010 BILAGA 1

Trafikolycksutvecklingen i Stockholm 2010 BILAGA 1 Trafikolycksutvecklingen i Stockholm 2010 BILAGA 1 2011-10-17 Rapporten är framtagen av Trafikkontoret. Kontaktperson: Anna-Sofia Welander Telefon 08-508 261 94 INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 4 TRAFIKOLYCKSRAPPORTERING...

Läs mer

Bedömningen av trafiksäkerheten i korsningen är baserad på olycksstatistikanalysen och konfliktstudien.

Bedömningen av trafiksäkerheten i korsningen är baserad på olycksstatistikanalysen och konfliktstudien. Bilaga 2. Analys från konflikt- och observationsstudierna Trafiksäkerhet Bedömningen av trafiksäkerheten i korsningen är baserad på olycksstatistikanalysen och konfliktstudien. Olycksstatistik Trafiksäkerhetshöjande

Läs mer

Remissvar från Fotgängarnas förening på pilotprojekt Hastighetsplan Stockholm; Spånga-Tensta, Kungsholmen, Hägersten-Liljeholmen

Remissvar från Fotgängarnas förening på pilotprojekt Hastighetsplan Stockholm; Spånga-Tensta, Kungsholmen, Hägersten-Liljeholmen Remissvar från Fotgängarnas förening på pilotprojekt Hastighetsplan Stockholm; Spånga-Tensta, Kungsholmen, Hägersten-Liljeholmen Fotgängarnas förening (FOT) är positiva till att Stockholm stad tagit fram

Läs mer

Fler rör sig i staden. Men färre skadas i trafiken

Fler rör sig i staden. Men färre skadas i trafiken År 22 Fler rör sig i staden. Men färre skadas i trafiken TRAFIKSÄKERHETSPROGRAM 21 22 Rapport 2:29 Trafikkontoret Issn 113-153 Trafiksäkerhetsprogram för åren 21 22 har tagits fram av Trafikkontoret Göteborgs

Läs mer

Olycksutveckling Moped

Olycksutveckling Moped Olycksutveckling Moped 2 2010-04-21 Moped - allmänt Försäljning av mopeder 2001-2009 40000 35000 30000 25000 20000 klass 1 klass 2 15000 10000 5000 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 * Källa:

Läs mer

TSV En jämförelse av dödade och skadade mopedister. före och efter införandet av AM-behörighet

TSV En jämförelse av dödade och skadade mopedister. före och efter införandet av AM-behörighet TSV 2018-5158 En jämförelse av dödade och skadade mopedister före och efter införandet av AM-behörighet Transportstyrelsen Avdelningen för väg och järnväg Enheten för verksamhetsutveckling och stöd Rapporten

Läs mer

Handläggare Datum Ärendebeteckning Linda Almljung Törngren Anders Håkman

Handläggare Datum Ärendebeteckning Linda Almljung Törngren Anders Håkman Handläggare Datum Ärendebeteckning Linda Almljung Törngren Anders Håkman 2015-05-19 2015-2085 Samhällsbyggnadsnämnden YTTRANDE Ärende: Trafikrådets handlingsplan 2015-2018 för ett trafiksäkert beteende

Läs mer

Vikten av målstyrning och Nollvisionen. TMALL 0141 Presentation v 1.0. Anders Lie, Specialist, Trafikverket

Vikten av målstyrning och Nollvisionen. TMALL 0141 Presentation v 1.0. Anders Lie, Specialist, Trafikverket Vikten av målstyrning och Nollvisionen TMALL 0141 Presentation v 1.0 Anders Lie, Specialist, Trafikverket Vägtransportsystemet är ett öppet och komplext system Infrastruktur Fordon Trafikanter Transporter

Läs mer

När, var och hur inträffar cykelolyckor och vilka är mest utsatta? 2012-11-07 Irene Isaksson-Hellman If Skadeförsäkring AB

När, var och hur inträffar cykelolyckor och vilka är mest utsatta? 2012-11-07 Irene Isaksson-Hellman If Skadeförsäkring AB si När, var och hur inträffar cykelolyckor och vilka är mest utsatta? 212-11-7 Irene Isaksson-Hellman If Skadeförsäkring AB Irene Isaksson-Hellman If Skadeförsäkring AB SAFER Goals Phase #1 7122 Dödade

Läs mer

Trafikolyckor En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen. Lägesrapport

Trafikolyckor En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen. Lägesrapport Dnr Sida 1 (9) 2015-09-11 Handläggare Ellen Svensson 08-508 263 12 Till Trafiknämnden 2015-10-15 Trafikolyckor 2014. En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen. Lägesrapport Förslag till beslut 1.

Läs mer

Trafiksäkerhetsprogram Mål och åtgärdsplan 2020 Kortversion

Trafiksäkerhetsprogram Mål och åtgärdsplan 2020 Kortversion Trafiksäkerhetsprogram Mål och åtgärdsplan 2020 Kortversion Innehållsförteckning INLEDNING...4 LÄSANVISNING...4 BAKGRUND...4 SYFTE...4 BESKRIVNING AV TRAFIKOLYCKOR OCH DESS KONSEKVENSER...5 TRAFIKOLYCKOR

Läs mer

Publikation 2001:33. Trafik. säkerhet. Resultat från 2000 års enkätundersökning

Publikation 2001:33. Trafik. säkerhet. Resultat från 2000 års enkätundersökning Publikation 1:33 Trafik säkerhet Resultat från års enkätundersökning 1-5 Titel: Resultat från års trafiksäkerhetsenkät Författare: Helena Mujagic och Galip Bozkurt, Statistiska centralbyrån Kontaktperson:

Läs mer

Hur såg trafiksäkerhetsutvecklingen ut 2016? Karin Bengtsson, Transportstyrelsen Åsa Forsman, VTI Johan Strandroth, Trafikverket

Hur såg trafiksäkerhetsutvecklingen ut 2016? Karin Bengtsson, Transportstyrelsen Åsa Forsman, VTI Johan Strandroth, Trafikverket 1 Hur såg trafiksäkerhetsutvecklingen ut 2016? Karin Bengtsson, Transportstyrelsen Åsa Forsman, VTI Johan Strandroth, Trafikverket 2 Analys av trafiksäkerhetsläget 2016 Omkomna i vägtrafikolyckor 2006-2016,

Läs mer

Trafiksäkerhet Resultat från trafiksäkerhetsenkäten 2018

Trafiksäkerhet Resultat från trafiksäkerhetsenkäten 2018 Trafiksäkerhet Resultat från trafiksäkerhetsenkäten Trafikverket Postadress: Röda vägen 1, 781 89 Borlänge E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 771-921 921 Dokumenttitel: Trafiksäkerhet Resultat

Läs mer

TSV En jämförelse av dödade och skadade mopedister. före och efter införandet av AM-behörighet

TSV En jämförelse av dödade och skadade mopedister. före och efter införandet av AM-behörighet TSV 2018-5158 En jämförelse av dödade och skadade mopedister före och efter införandet av AM-behörighet En jämförelse av dödade och skadade mopedister före och efter införandet av AM-behörighet Transportstyrelsen

Läs mer

Allvarligt skadade motorcyklister och mopedister. Underlag 2.0

Allvarligt skadade motorcyklister och mopedister. Underlag 2.0 Allvarligt skadade motorcyklister och mopedister Underlag 2.0 Andel allvarligt skadade (medicinsk invaliditet 1 %) trafikanter fördelat på färdsätt (18 118 allvarligt skadade) 9% 4% 8% 39% I personbil

Läs mer

GNS 17 september. Lars Darin. Läget i arbetet med strategi och åtgärder för säkrare cykling

GNS 17 september. Lars Darin. Läget i arbetet med strategi och åtgärder för säkrare cykling GNS 17 september Lars Darin Läget i arbetet med strategi och åtgärder för säkrare cykling Se över syftets formulering Ska Boverket och polisen bjudas in? Klargör vilka fordonstyper som ingår i arbetet

Läs mer

Plan för rätt fart i Piteå

Plan för rätt fart i Piteå Plan för rätt fart i Piteå Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Plan för rätt fart i Piteå Plan 2012-10-15, 163 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version Senast reviderad

Läs mer

OBS!! Arbetsutkast omkomna, svårt skadade och allvarligt skadade på mc o moped 2005-2013. Matteo och Johan

OBS!! Arbetsutkast omkomna, svårt skadade och allvarligt skadade på mc o moped 2005-2013. Matteo och Johan OBS!! Arbetsutkast omkomna, svårt skadade och allvarligt skadade på mc o moped 2005-2013 Matteo och Johan 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 Antal mc i trafik kontra trafikarbetet

Läs mer

Så här tycker Ö-viksborna hittills om hastighetsplanen och de föreslagna hastighetsgränserna

Så här tycker Ö-viksborna hittills om hastighetsplanen och de föreslagna hastighetsgränserna Juli 2013 Så här tycker Ö-viksborna hittills om hastighetsplanen och de föreslagna hastighetsgränserna I dagsläget har det kommit in ca.170 st synpunkter och en del frågor på hastighetsplanen. Här kommer

Läs mer

Publikation 2002:56. Resultat från 2001 års enkätundersökning

Publikation 2002:56. Resultat från 2001 års enkätundersökning Publikation 2:56 Resultat från 1 års enkätundersökning 2-4 Titel: Trafiksäkerhetsresultat från 1-års undersökning Författare: Anna Warnemo och Maj Eriksson, Statistiska centralbyrån Kontaktperson: Jonas

Läs mer

Trafikverkets arbete med fotgängare. Mats Gummesson Sektion Tillgänglighet och hållbar utformning

Trafikverkets arbete med fotgängare. Mats Gummesson Sektion Tillgänglighet och hållbar utformning Trafikverkets arbete med fotgängare Mats Gummesson Sektion Tillgänglighet och hållbar utformning Presentationens innehåll Kort bakgrund Pågående arbete kring fotgängare Kort kring skadade fotgängare Fotgängare

Läs mer

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad du anser eller hur du brukar göra!

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad du anser eller hur du brukar göra! Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det frågas efter, vad du anser eller hur du brukar göra! 1. Är du man eller kvinna? Man Kvinna 2. Vilket år är du född? 3. Känner

Läs mer

En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen i Stockholm

En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen i Stockholm En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen i Stockholm Trafikolyckor 2013 1 Trafikkontoret Tekniska Nämndhuset, Fleminggatan 4 Box 8311, 104 20 Stockholm Telefon 08 508 27 200 www.stockholm.se/trafikkontoret

Läs mer

Trafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010

Trafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010 PM Ärendenr: [Ärendenummer] Trafikverket Till: Från: 2010-12-28 Trafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010 1(27) Innehåll Sammanfattning... 3 Relativ utveckling av omkomna i väg- och järnvägstrafik och trafikmängd...

Läs mer

Vår trafiksäkerhet. Ärendemening. Syfte. Alla svar är viktiga. Resultat. Kontakta oss gärna. Bilaga 2b

Vår trafiksäkerhet.  Ärendemening. Syfte. Alla svar är viktiga. Resultat. Kontakta oss gärna. Bilaga 2b Bilaga 2b Ärendemening Vår trafiksäkerhet Syfte Vägverket har till uppgift att informera allmänheten i frågor som rör trafiksäkerhet. Genom att fråga allmänheten får vi viktig kunskap om hur vi uppträder

Läs mer

Trafiksäkerhet en arbetsmiljöfråga. 2009-01-27 Ditriktet i Malmö

Trafiksäkerhet en arbetsmiljöfråga. 2009-01-27 Ditriktet i Malmö Trafiksäkerhet en arbetsmiljöfråga 1 Vi arbetar för att minska riskerna för ohälsa och olycksfall i arbetslivet och att förbättra arbetsmiljön ur ett helhetsperspektiv. 2 Arbetsmiljöverkets avdelning för

Läs mer

Publikation 2000:37. Trafik. säkerhet. Resultat från 1999 års enkätundersökning

Publikation 2000:37. Trafik. säkerhet. Resultat från 1999 års enkätundersökning Publikation :37 Trafik säkerhet Resultat från 1999 års enkätundersökning -6 Titel: Resultat från 1999 års trafiksäkerhetsenkät Författare: Helena Mujagic och Maj Eriksson, Statistiska centralbyrån Kontaktperson:

Läs mer

Trafiksäkerhet och konjunktur

Trafiksäkerhet och konjunktur Trafiksäkerhet och konjunktur Mats Wiklund Bakgrund Antalet dödade i trafiken minskar i lågkonjunktur och ökar i högkonjunktur Även trafikarbetet minskar i lågkonjunktur och ökar i högkonjunktur, men inte

Läs mer

NYA HASTIG- HETER I UPPSALA KOMMUN GENOMFÖRANDEPLAN

NYA HASTIG- HETER I UPPSALA KOMMUN GENOMFÖRANDEPLAN NYA HASTIG- HETER I UPPSALA KOMMUN GENOMFÖRANDEPLAN 1 NYA HASTIGHETER I UPPSALA KOMMUN 2013 beslutade Gatu- och samhällsmiljönämnden att påbörja en översyn av kommunens hastigheter i tättbebyggt område.

Läs mer

Trafiksäkerhet Resultat från trafiksäkerhetsenkäten 2017

Trafiksäkerhet Resultat från trafiksäkerhetsenkäten 2017 Trafiksäkerhet Resultat från trafiksäkerhetsenkäten 217 Trafikverket Postadress: Röda vägen 1, 781 89 Borlänge E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 771-921 921 Dokumenttitel: Trafiksäkerhet Resultat

Läs mer

Användning av cykel- och mopedhjälm 2018

Användning av cykel- och mopedhjälm 2018 Användning av cykel- och mopedhjälm 2018 NTF RAPPORT 2018:7 Resultat från NTF:s mätning av cykel- och mopedhjälmsanvändning 2018. www.ntf.se Innehåll Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Bakgrund...

Läs mer

HISTORIK, KUNSKAP OCH ANALYS FÖR TRAFIKSÄKERHETSPROGRAM 2010 2020

HISTORIK, KUNSKAP OCH ANALYS FÖR TRAFIKSÄKERHETSPROGRAM 2010 2020 HISTORIK, KUNSKAP OCH ANALYS FÖR TRAFIKSÄKERHETSPROGRAM 2 22 Rapport :29 Trafikkontoret Issn 3-53 Ansvariga: Trafikkontoret: Suzanne Andersson Lennart Adolfsson Anna-Lena Lindström-Olsson Lars-Göran Wallin

Läs mer

Trafikolyckor En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen. Lägesrapport

Trafikolyckor En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen. Lägesrapport Dnr Sida 1 (11) 2018-09-04 Handläggare Ellen Taavo 08-508 263 12 Till Trafiknämnden 2018-09-27 Trafikolyckor 2017. En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen. Lägesrapport Förslag till beslut 1.

Läs mer

RAPPORT. Mjällby centrum, Sölvesborgs kommun Trafikutredning Upprättad av: Milos Jovanovic

RAPPORT. Mjällby centrum, Sölvesborgs kommun Trafikutredning Upprättad av: Milos Jovanovic RAPPORT Mjällby centrum, Sölvesborgs kommun Trafikutredning 2016-06-08 Upprättad av: Milos Jovanovic 1 Innehåll BAKGRUND... 3 FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 Trafik och trafikanter... 3 Trafiksäkerhet... 5 FÖRESLAGNA

Läs mer

TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0. Mc o räcken Jörgen Persson Trafikverket

TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0. Mc o räcken Jörgen Persson Trafikverket TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 Mc o räcken 2017 Jörgen Persson Trafikverket Omkomna skyddade och oskyddade trafikanter i vägtrafik (glidande 5-års medelvärden), 1996-2016 Källa: Transportstyrelsen

Läs mer