GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi för Malmö stad

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi för Malmö stad 2015-2020"

Transkript

1 GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi för Malmö stad TN

2 Förord Trafiksäkerheten i Malmö är viktig och berör alla malmöbors möjligheter att använda sig av staden. Ett säkert Malmö är ett Malmö där fler människor känner sig trygga att vara ute i det offentliga rummet. Inte minst är en säker trafikmiljö viktig för stadens barn och unga och deras möjligheter att ta sig till såväl skola som fritidsaktiviteter. Stadens ambitiösa mål om förändrade färdsätt för en hållbar stad - fler ska gå, cykla och åka kollektivt och färre ska köra bil - är också beroende av ett ambitiöst trafiksäkerhetsarbete där säkerheten för de hållbara trafikslagen är viktig. Målsättningen för Malmö stads arbete med trafiksäkerhet är att ingen ska omkomma eller skadas svårt i trafiken, vilket grundar sig på den nationella nollvision som riksdagen antagit. För att skapa en ännu tryggare och säkrare stad är det viktigt att även arbeta för att minska de måttliga och lindriga skadorna och därför har Malmö stad i denna strategi satt upp mål även för detta. Vi har i Malmö kommit långt när det gäller att minska antalet dödsolyckor en halvering sedan början av 1990-talet, men det finns ännu mycket kvar att göra. En utmaning som har identifierats i arbetet med denna strategi, tack vare förbättrad olycksstatistik, är fotgängares och cyklisters singelolyckor som utgör de två vanligast förekommande olyckstyperna. Att dessa olyckstyper nu uppmärksammas så att vi också kan minska dem i antal är viktigt för att ännu fler malmöbor ska välja att gå eller cykla istället för att ta bilen. En strategi för stadens trafiksäkerhetsarbete med tydliga mål, indikatorer och åtgärder är en stabil grund för att effektivt kunna arbeta för ett Malmö med en trafikmiljö där alla kan röra sig på ett säkert sätt. Kerstin Gustafsson Gatudirektör 2 GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi

3 Innehåll Sammanfattning Inledning Syfte och mål Syfte Mål Olyckssituationen i Malmö Olycksrapportering i STRADA Olycksutvecklingen generellt i Malmö Detaljerad olycksbild i Malmö åren Sammanfattning olycksstatistik Malmös viktigaste trafiksäkerhetsaspekter Hastighetens betydelse för trafiksäkerheten Drift och underhåll Trafikplanering och utformning Beteende och attityder Fler aspekter Särskilda grupper att ta hänsyn till Barn och ungdomar Äldre Personer med funktionsnedsättningar Insatsområden med åtgärder Indikatorer INSATSOMRÅDE: Arbeta för lägre hastigheter INSATSOMRÅDE: Skapa trafiksäker gång- och cykelinfrastruktur INSATSOMRÅDE: Förbättra drift- och underhåll av gång- och cykelbanor INSATSOMRÅDE: Arbeta med beteendepåverkan för bättre trafiksäkerhet INSATSOMRÅDE: Arbeta med verksamhetsintegrering av trafiksäkerhetsfrågor inom Malmö stad Övergripande för samtliga insatsområden Kostnadsuppskattning Åtgärder inom andra program Synergier och målkonflikter GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi

4 7.1 Konflikt mellan trafiksäkerhet och framkomlighet Konflikt trafiksäkerhet och trygghet Trafiksäkerhet och kollektivtrafik Safety in numbers Kostnader för samhället Kostnader för olyckorna i Malmö Uppföljning och utvärdering Genomförande av strategin Projektorganisation Källor GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi

5 Sammanfattning I enlighet med Nollvisionen är Malmö stads långsiktiga trafiksäkerhetsmål att ingen människa ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken. I trafiksäkerhetsstrategin presenteras Malmös mål för trafiksäkerhet till år 2020 samt fem insatsområden. Insatsområdena har pekats ut för att kunna göra åtgärder där de gör mest nytta och på så vis får störst påverkan på trafiksäkerheten. MÅL Riksdagen beslutade 2009 om ett nytt etappmål fram till 2020 för trafiksäkerhet i riktning mot Nollvisionen: halvering av antalet dödade (jämfört med år 2007) minskning av antalet allvarliga skadefall med 25 % (jämfört med år 2007) De nationella målen får en lokal tillämpning för att kunna stödja ett lokalt operativt arbete. Till skillnad från de nationella målen som har utgångsår för mål år 2007 sätts för Malmö ett genomsnitt för åren som utgångsläge eftersom 2008 är det första året för en uppdaterad skadebeskrivning hos sjukvården. Dessutom sätts det mål för antalet lindriga och måttliga skador och målsättningen vad gäller svårt skadade höjs eftersom trenden tyder på att det nationella målet redan är uppnått i Malmö. Halvera antalet döda i vägtrafiken i Malmö till GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi

6 50 % minskning av antalet svårt skadade (ISS>8) till % minskning av antalet lindrigt och måttligt skadade (ISS 1-8) till 2020 BAKGRUND TILL UTVALDA INSATSOMRÅDEN Olycksstatistik tillsammans med tidigare kunskap om trafiksäkerhet ligger till grund för trafiksäkerhetsstrategins insatsområden. I olycksstatistiken för Malmö åren har det identifierats ett antal typer av trafikolyckor som sticker ut eller som har en negativ utvecklingstrend. Dessa är: Kollisionsolyckor på huvudgatunätet mellan oskyddade trafikanter och motorfordon Kollisionsolyckor oskyddade trafikanter emellan Singelolyckor bland fotgängare och cyklister relaterade till drift- och underhåll Singelolyckor bland fotgängare och cyklister relaterade till vägutformning Olyckor som kan härledas till trafikantens beteende INSATSOMRÅDEN OCH ÅTGÄRDER För att kunna göra åtgärder där de gör mest nytta och får störst påverkan på trafiksäkerheten har fem insatsområden pekats ut. De utpekade insatsområdena med tillhörande åtgärder baseras på olycksanalysen och trafiksäkerhetsforskning. Följande insatsområden är utpekade: Arbeta för lägre hastighet Det viktigaste för en förbättrad trafiksäkerhet i Malmö är sänkta hastigheter. Lägre hastigheter och bättre hastighetsefterlevnad ger vinster i form av förbättrad trafiksäkerhet med färre olyckor som följd. Skapa säker gång- och cykelinfrastruktur Malmö stad har mål om en ökad gång- och cykeltrafik. I takt med att dessa resor blir fler riskerar antalet olyckor för dessa trafikantgrupper öka. Denna risk måste minimeras så att vi kan få en trygg och säker ökning av dessa färdmedel. Genom att bygga om befintlig gång- och cykelinfrastruktur och ta fram bättre utformning i utbyggnadsområden kommer risken för fotgängare och cyklister att minska. Förbättra drift- och underhåll av gång- och cykelbanor Singelolyckor för fotgängare och cyklister bör tas på största allvar med hänsyn till antal och skadegrad. En stor andel av dessa olyckor kan härröras till ojämnt underlag eller halka, vilket pekar på vikten av att jobba aktivt med dessa frågor i Malmö. Arbeta med beteendeåtgärder för en bättre trafiksäkerhet 6 GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi

7 Det finns stor potential i att påverka Malmöbornas beteende bara genom att bli bättre på att kommunicera att och varför vi genomför trafiksäkerhetsåtgärder i Malmö. Kommunikation är avgörande för att skapa förståelse och acceptans för de strukturer vi skapar med fysiska åtgärder och regleringar. Förståelsen och acceptansen är i sin tur avgörande i strävan mot att skapa önskvärt beteende. Arbeta med verksamhetsintegering kring trafiksäkerhetsfrågor inom Malmö stad Om staden planeras och byggs trafiksäker från början är mycket vunnet. Då finns det förhoppningsvis inget behov av att gå in i efterhand och göra trafiksäkerhetsåtgärder. Trafiksäkerhetsaspekten ska diskuteras i ett tidigt skede och finnas med på agendan genom hela processen från planering till genomförandet. KOSTNADSUPPSKATTNING En grov kostnadsberäkning har gjorts för att ge en uppskattning av hur mycket samtliga åtgärder kommer att kosta. Eftersom många åtgärder kräver vidare utredningar är det i detta skede svårt att sätta en exakt kostnad för respektive åtgärd. De åtgärder som varit extra svåra har därför beräknats utifrån ett uppskattat kostnadsspann. Totalt inklusive personalkostnader, tjänster, driftskonsekvenser och investeringskostnader kommer samtliga åtgärder i strategin att kosta Mkr. 7 GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi

8 1 Inledning I enlighet med Nollvisionen är Malmö stads långsiktiga trafiksäkerhetsmål att ingen människa ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken. Trafiksystemet ska successivt utformas så att människors misstag inte leder till dödsfall eller svåra skador. Påverkansåtgärder för att vi människor ska bli medvetna om hur viktigt det är att hålla hastigheten, visa hänsyn i trafiken och så vidare är också av stor betydelse för ökad trafiksäkerhet. Denna trafiksäkerhetsstrategi är ett viktigt redskap och styrdokument för Malmös arbete mot Nollvisionen. I denna trafiksäkerhetsstrategi presenteras Malmös mål för trafiksäkerhet till år 2020 samt fem insatsområden. Insatsområdena har pekats ut för att kunna göra åtgärder där de gör mest nytta och på så vis får störst påverkan på trafiksäkerheten. Här redogörs det också för viktiga trafiksäkerhetsaspekter samt en olycksanalys för Malmö. Till varje insatsområde presenteras delmål för samt åtgärder med tillhörande indikatorer för genomförandeperioden. De framtagna åtgärderna kommer att fungera som ett underlag till den årliga budgetplaneringen. Malmös trafiksäkerhetsstrategi har flera kopplingar till andra program, se figur 1. I det fortsatta arbetet är det viktigt att säkerställa att det sker en samordning mellan trafiksäkerhetsstrategin och de olika programmen. Malmö stads senaste styrdokument för förbättrad trafiksäkerhet, då kallat Trafiksäkerhetsprogam, antogs av tekniska nämnden i mars 2008 och sträckte sig fram till En utvärdering av det programmet som gjordes 8 GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi

9 2014 visar att de uppsatta målen uppnåddes trots att många av de utpekade åtgärderna inte genomfördes Figur 1: Hierarki för styrande dokument med markering av Trafiksäkerhetsstrategi tillsammans med Trafikmiljöprogrammet. Källa: Trafik och mobilitetsplanen. 9 GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi

10 2 Syfte och mål 2.1 Syfte Trafiksäkerhetsstrategin ska vara ett styrdokument för Malmö stads trafiksäkerhetsarbete för åren Strategin ska redovisa insatsområden för den långsiktiga planeringen av trafiksäkerhetsarbetet och identifiera prioriterade åtgärder. Utgångspunkten ska vara Nollvisionen, som innebär att ingen människa ska dödas eller skadas svårt i trafiken. Strategin riktar sig till tjänstemän på Malmö stads tekniska förvaltningar, framförallt gatukontoret, stadsbyggnadskontoret och fastighetskontoret och avser framförallt det kommunala väg- och gatunätet. 2.2 Mål MÅL PÅ EU-NIVÅ EU har antagit ett trafiksäkerhetsmål om halvering av antal omkomna och en minskning av antalet livshotande skadefall med 40 % mellan år 2010 och NATIONELLA TRAFIKSÄKERHETSMÅL Nollvisionen som fastställdes genom ett beslut i riksdagen 1997 är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige. I Nollvisionen slås fast att det inte är 10 GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi

11 acceptabelt att vägtrafiken kräver människoliv. Beslutet om Nollvisionen har lett till förändringar i trafiksäkerhetspolitiken och i sättet att arbeta med trafiksäkerhet. Bland annat har det skett en genomgripande förändring i synen på ansvar. Tidigare var det den enskilda trafikanten som hade i princip hela ansvaret. Nu har i stället alla ansvar för säkerheten i trafiken, både den enskilda trafikanten och de som utformar systemet. Nollvisionen har inneburit att dödstalen i trafiken sjunkit dramatiskt i och med att alla mer medvetet arbetar på bred front för säkrare trafik. Riksdagen beslutade 2009 om ett nytt etappmål 2020 för trafiksäkerhet i riktning mot Nollvisionen: halvering av antalet dödade (jämfört med år 2007) minskning av antalet allvarliga skadefall med 25 % (jämfört med år 2007) Om målen om färre dödade och skadade fram till 2020 ska nås krävs det förändringar inom följande tio insatsområden som har tagits fram av Trafikverket. 1. Hastighetsefterlevnad, statligt vägnät 2. Hastighetsefterlevnad, kommunalt vägnät 3. Nykter trafik 4. Bältesanvändning 5. Hjälmanvändning, cykelhjälm och mopedhjälm 6. Säkra personbilar 7. Säkra motorcyklar (ABS) 8. Säkra statliga vägar 9. Säkra gång-, cykel- och mopedpassager 10. Drift och underhåll på cykelvägar i tätort. Punkt 3, 4, 5, 6 och 7 är områden som kräver lokalt engagemang från andra aktörer, till exempel polisen, NTF, Trafikverket och fordonsindustrin. Punkt 2, 9 och 10 är viktiga insatsområden som Malmö stad har stor möjlighet att påverka. Därför kommer fokus i trafiksäkerhetsstrategin att ligga på dessa MALMÖS MÅL Trafiksäkerhetsfrågorna är viktiga. Kommunfullmäktige anger i budgeten 2015 ett antal mål för verksamheten varav ett är i Malmö ska alla känna sig trygga och vara säkra såväl i hemmet som i stadens offentliga rum. Gatukontorets uppdrag är att utveckla, förverkliga och förvalta stadsmiljöer och trafiksystem. Visionen är Ett Malmö där man hellre är ute än inne. Vägen mot visionen beskrivs i verksamhetsidén, med kreativitet, lyhördhet och helhetsperspektiv skapar vi det goda stadslivet. Utifrån detta har inriktningsmål och effektmål tagits fram och beskrivits utifrån fem olika perspektiv; malmöbor/besökare/intressenter, utveckling, verksamhet, medarbetare samt ekonomi. 11 GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi

12 De övergripande inriktningsmål som trafiksäkerhetsstrategin främst ska bidra till är: Erbjuda banbrytande stadsmiljöer och trafiksystem som är attraktiva, trygga, tillgängliga, säkra och ekologiskt hållbara. Skapa stadsmiljöer och trafiksystem som gynnar tillväxt och social hållbarhet. Alltid leverera bäst samhällsnytta för pengarna och säkra ekonomisk hållbarhet Driva en djärv och nytänkande utveckling Effektmål som berörs av ovan nämnda inriktningsmål, och som trafiksäkerhetsstrategin främst ska bidra till är: Stadsmiljöer och trafiksystem ska bli säkrare TRAFIKSÄKERHETSSTRATEGINS MÅL De nationella målen får en lokal tillämpning för att kunna stödja ett lokalt operativt arbete. Till skillnad från de nationella målen som har 2007 som utgångsår för mål sätts för Malmö ett genomsnitt för åren som utgångsläge eftersom 2008 är det första året för en uppdaterad skadebeskrivning hos sjukvården. Dessutom sätts det mål för antalet lindriga och måttliga skador och målsättningen vad gäller svårt skadade höjs eftersom trenden tyder på att det nationella målet redan är uppnått i Malmö. Halvera antalet döda i vägtrafiken i Malmö till % minskning av antalet svårt skadade (ISS>8) till % minskning av antalet lindrigt och måttligt skadade (ISS 1-8) till GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi

13 Genomsnittligt antal omkomna i Malmötrafiken Figur 2: Genomsnittligt antal omkomna/år i Malmö per femårsperiod. Figur 3: Måluppföljning årsvis för antalet svårt skadade. Figur 4: Måluppföljning årsvis för antalet måttligt och lindrigt skadade. 13 GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi

14 3 Olyckssituationen i Malmö I detta kapitel redovisas trafikolyckorna i Malmö under perioden och i vissa delar en 10-årsperiod. Tillsammans med nästföljande kapitel är olycksstatistiken grunden för de utpekade insatsområdena och åtgärderna i detta dokument. Kunskap och kännedom om de trafikolyckor som sker är mycket viktiga aspekter när trafiksäkerhetsarbetet i staden planeras och utförs. 3.1 Olycksrapportering i STRADA De olyckor som sker rapporteras av polisen och av sjukhusen i ett system som heter STRADA (Swedish Traffic Accident Data Acquistion). Utvärderingar har visat att ungefär 80 % av alla trafikolyckor rapporteras in till STRADA. För att få med alla skadetyper redovisas de sjukhusrapporterade olyckorna i denna trafiksäkerhetsstrategi. Analysen av dödsolyckor har kompletterats med polisrapporterade olyckor eftersom dessa ibland inte behandlas på sjukhuset och därför kan saknas bland de sjukhusrapporterade olyckorna. Samtliga olyckor som redovisas här har inträffat på det kommunala vägnätet. Endast de olyckor där det har uppstått personskada och som har inträffat i trafikområde eller allmän gatumiljö är redovisade i statistiken. 14 GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi

15 3.1.1 SKADEGRADER Skadorna delas in i lindrig skada, måttlig skada, svår skada eller dödsfall. Inom sjukvården graderar man skadan enligt en internationell skadeskala som kallas ISS. Ju högre värde desto allvarligare är skadan. Denna klassificering skiljer sig från de definitioner som används i det nationella trafiksäkerhetsarbetet där skadegraden istället bedöms utifrån vilken invaliditetsgrad som den skadade riskerar att få. Allvarlig skada definieras där som en skada som ger minst en procents medicinsk invaliditet. Den nationella definitionen av skadegrader kommer att bli tillgänglig för kommunerna via STRADA under 2015, men fram till dess rekommenderar Trafikverket och SKL att ISS-skalan används. Lindrig skada (ISS 1-3) Lindrig skada kan innebära mjukdelsskador som kräver ingen eller begränsad rehabilitering. Lindrig skada är inte skador på skelett eller huvud. Måttlig skada (ISS 4-8) Måttlig skada kan innebära större mjukdelsskador och skelettskador som kräver viss rehabilitering oftast med kortare sjukskrivning. Svår skada (ISS 9- ) Svår skada kan innebära flera och svåra skelettskador som kräver lång och omfattande rehabilitering. Dödsfall Person som avlidit inom 30 dagar efter trafikolycka som en direkt eller indirekt följd av olyckan. De dödsfall som är med i statistiken har ett konstaterat direkt samband med olyckan. 15 GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi

16 3.2 Olycksutvecklingen generellt i Malmö Det totala antalet skadade personer i Malmötrafiken visar en svagt stigande trend under perioden 2002 till Under samma period har befolkningsmängden ökat med i snitt 1,5 % per år. Antalet personskadeolyckor per invånare har därmed sjunkit från cirka 630 till cirka 580 skadade per invånare och år mellan perioderna respektive Figur 5. Antal skadade personer i trafikolyckor i Malmö åren DÖDSOLYCKOR Antalet dödsolyckor i Malmö varierar kraftigt från år till år. Om istället en längre tidsserie studeras med medelvärden över fem år blir det tydligt att utvecklingen varit positiv under lång tid. Dödsolyckor sker för samtliga trafikantkategorier och statistiken ger inte någon tydlig bild av orsaker eller extra drabbade grupper. 16 GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi

17 Genomsnittligt antal omkomna i Malmötrafiken Figur 6. Genomsnittligt antal omkomna i Malmötrafiken per femårsperiod SVÅRT SKADADE Vid jämförelse av antalet svårt skadade måste hänsyn tas till en förändring av klassificeringen av olyckor som inträdde år 2007, då klassificeringen av skadegraderna ändrades. Därför kan data för svårt skadade inte jämföras mellan perioder före och efter De två diagrammen nedan måste därför betraktas var för sig när det gäller antalen, men trender kan jämföras. Trenden de senaste fem åren är mer positiv än under femårsperioden före. Figur 7. Antal svårt skadade i Malmötrafiken respektive UTVECKLING AV SINGEL- OCH KOLLISIONSOLYCKOR Olycksstatistiken visar en skillnad i utvecklingen när det gäller singelolyckor respektive kollisionsolyckor. Trenden är att singelolyckor bland cyklister och fotgängare liksom kollisionsolyckor mellan oskyddade trafikanter ökar medan såväl singel- som kollisionsolyckor med motorfordon inblandade minskar. 17 GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi

18 Figur 8. Antal måttligt, svårt skadade och omkomna i singelolycka i Malmötrafiken Figur 9. Antal måttligt, svårt skadade och omkomna i kollisionsolycka i Malmötrafiken OLYCKSUTVECKLINGEN I FÖRHÅLLANDE TILL TRAFIKUTVECKLINGEN En jämförelse mellan antalet trafikolyckor och trafikutvecklingen i Malmö sedan 2003 visar att antalet skadade i personbil tycks minska snabbare än vad biltrafiken i Malmö minskar vilket får ses som positivt. Dock verkar antalet skadade cyklister öka allt eftersom cykeltrafiken ökar, men möjligen inte i samma takt. Olycksutvecklingen för skadade i buss har de senaste åren pekat neråt samtidigt som antalet resenärer på stadsbussarna har ökat. 18 GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi

19 Jämförelse mellan trafik- och trafikolycksutveckling i Malmö (2003=index 100) Biltrafik Skadade i personbil Cykeltrafik Skadade cyklister Stadsbussresenärer Skadade i buss Folkmängd 3.3 Detaljerad olycksbild i Malmö åren I detta kapitel ges en mer detaljerad analys av olyckorna i Malmö under de senaste fem åren, först övergripande och sedan per trafikslag. Mängden information per trafikslag står i relation till hur olycksdrabbat trafikslaget är. Huvudfokus ligger på de mest olycksdrabbade trafikantslagen, d.v.s. fotgängare, cyklister, personbilister, mopedister och kollektivtrafikresenärer ALLA OLYCKOR Om fem års trafikskadestatistik delas upp på trafikslag och singel- respektive kollisionsolyckor blir helhetsbilden för Malmö mycket tydlig. Fotgängare och cyklister som skadas i singelolyckor dominerar bilden tillsammans med personbilister i kollisionsolyckor. Figur 10. Antal skadade och omkomna per trafikslag i Malmötrafiken Skalas de lindrigt och måttligt skadade bort återstår de som trafiksäkerhetsarbetet enligt Nollvisionen ska fokusera mest på; de 19 GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi

20 omkomna och svårt skadade. Då blir det tydligt att det är de oskyddade trafikanterna gående och cyklande som drabbas mest. Figur 11. Antal svårt skadade och omkomna per trafikslag i Malmötrafiken FOTGÄNGARE Singelolyckor Utvecklingen vad gäller fotgängares singelolyckor har de senaste fem åren varit negativ. Fotgängare skadade i singelolyckor utgör 87 % av alla skadade fotgängare. Antalet omkomna och svårt skadade har varit relativt stabilt under perioden, medan antalet måttligt och lindrigt skadade har ökat något. Figur 12. Antal skadade fotgängare i singelolyckor ( ). Studeras fördelningen av singelolyckorna vad gäller kön och ålder så är den jämn mellan könen upp till 34 års ålder, därefter är en allt större andel av de fotgängare som skadas i singelolyckor kvinnor. Bland de skadade som är över 75 år är ca 75 % kvinnor. Denna överrepresentation av kvinnor gäller alla skadegrader. Äldre är mycket överrespresenterade bland fotgängare skadade i singelolyckor. Detta gäller alla skadegrader. 20 GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi

21 De månader då flest fotgängare skadas i singelolyckor är föga förvånande vintermånaderna december till februari. I januari skadades totalt 400 personer i singelolyckor under åren jämfört med 150 personer i juli. De flesta olyckor sker under dagtid med en topp som är utspridd mellan klockan 11 och 18. De platser där flest skadar sig som fotgängare i singelolyckor är de centrala delarna av Malmö, med viss koncentration till kollektivtrafikknutpunkterna Malmö C, Gustav Adolfs torg, Värnhem och Södervärn. Kartan nedan visar den geografiska spridningen av samtliga singelolyckor. Figur 13. Geografisk spridning av skadade fotgängare i singelolyckor ( ). En djupanalys av fotgängares singelolyckor visar att varannan olycka kan relateras till drift och underhåll. Analysen visar även att de flesta olyckor sker på gångbana eller trottoar, följt av gatu-/vägsträcka och gångoch cykelbana. Den klart dominerande olycksorsaken är halka som enligt analysen ligger bakom ungefär en tredjedel av fotgängares singelolyckor. Den vanligaste orsaken (88 %) till halkolyckorna är snö och is under vintern. Att snubbla utan särskilt angiven anledning, vilket utöver halkolyckor är den vanligaste kategorin, inträffar oftare fredag och lördag jämfört med andra veckodagar. Över dygnet är det toppar för olyckor runt lunchtid vardagar då det är många fotgängare i rörelse men även natten mellan lördag och söndag sker det många snubbelolyckor. 21 GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi

22 3 % 6 % 17 % 51 % Figur 14. Underkategorier för orsak till fotgängares singelolyckor ( ). Sorteras de lindrigt och måttligt skadade bort och enbart de svårt skadade och dödade studeras återstår 177 stycken olyckor. I det här fallet är det flest som har snubblat utan känd anledning men halka och fall på grund av trottoarkant eller kantsten är också vanliga omständigheter. 4 % 1 % 2 % 30 % 10 % 20 % 33 % Figur 15. Underkategorier för orsak till fotgängares singelolyckor med skadegrader svårt skadade samt dödade( ) Fotgängare kollisionsolyckor Enligt olycksstatistiken blir cirka två tredjedelar av de påkörda fotgängarna påkörda av en personbil. Kollision med lastbil utgör endast 2 % av olyckorna men av dessa är 50 % olyckor med svårt skadad eller omkommen fotgängare som följd. Av de skadade fotgängare som kolliderat med cyklister fick 43 % en måttlig eller svår skada, vilket är en högre andel än för gående påkörda av personbil (34 %). Detta är intressant men eftersom det är ett litet antal skadade (49 personer påkörda av cyklister ) är det statistiskt svårt att dra några fasta slutsatser av det. 22 GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi

23 Figur 16. Fotgängare i konflikt med andra trafikelement ( ). Under den studerade femårsperioden har antalet måttliga och svåra skador minskat medan antalet lindriga skador varit relativt konstant. Figur17. Antal skadade fotgängare i kollisionsolyckor ( ). Generellt sett finns det en överrepresentation av kvinnor bland de fotgängare som skadas i kollisionsolyckor. Detta är tydligast i åldersgrupperna 20-24, och 65+. En majoritet av de påkörda fotgängarna blir skadade på huvudgatunätet, vilket visas i tabell 1 och figur 18. Denna andel är dessutom större för de allvarligaste skadegraderna svårt skadad och omkommen. 23 GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi

24 Tabell 1: Gatutyp för påkörda fotgängare ( ). Antal skadade Andel Skadade på huvudgatunätet % Skadade övriga vägnätet % Total 421 Omkomna och svårt skadade på huvudgatunätet Omkomna och svårt skadade på övriga vägnätet % % Total 43 Figur 18. Fotgängares kollisionsolyckor i Malmö ( ). 24 GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi

25 3.3.3 CYKLISTER Singelolyckor Näst efter fotgängare är cyklister den trafikantgrupp där flest blir skadade. Precis som när det gäller fotgängare är singelolyckor vanligare än kollisionsolyckor för denna grupp. Under den studerade perioden har antalet singelolyckor bland cyklister varierat, men när det ses i ett längre perspektiv tycks trenden vara att dessa olyckor ökar i antal, se figur 8. Eventuellt finns det ett samband med att mängden cyklister ökat mycket just år 2012 (+9 % jämfört med 1-2 % de andra åren). Över åren har dock antalet dödade och svårt skadade cyklister i singelolyckor varit stabilt. Figur 19. Antal skadade cyklister i singelolyckor ( ). Könsfördelningen när det gäller cyklisters singelolyckor varierar med cyklisternas ålder. Bland de äldre barnen och åldersgruppen år drabbas män i större utsträckning av skador. Totalt sett skadades något fler män än kvinnor under perioden. Det går inte att se några stora skillnader mellan män och kvinnor vad gäller skadegrad. Singelolyckor med cyklister inträffar oftast under sommarmånaderna. 53 % av cyklisterna som skadas i singelolyckor gör det under sommarmånaderna (maj-september). Då är också antalet cyklister som störst. Den geografiska spridningen av dessa olyckor är stor men det är vanligast att olyckan sker på cykelbana följt av gatu-/vägsträcka. 25 GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi

26 Figur 20. Cyklisters singelolyckor i Malmö ( ). Enligt en djupanalys av cyklisters singelolyckor är drygt var fjärde singelolycka bland cyklister relaterad till drift och underhåll. Nästan lika många saknar en tydlig förklaring. När huvudorsaken till olyckorna bryts ner i underkategorier framstår cyklat omkull (utan specificerad anledning) som mest frekvent, men även halka är en vanlig förklaring. Det är svårt att dra någon slutsats kring kategorin cyklat omkull mer än att antalet olyckor i denna kategori tycks följa mängden trafikanter över året. Antalet i denna kategori har dock minskat kraftigt under perioden, förmodligen främst tack vare sjukhusens förbättrade rutiner vad gäller rapportering av trafikolyckor. 26 GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi

27 11 % 9 % 16 % 11 % 28 % Figur 21. Underkategorier för orsak till cyklisters singelolyckor ( ). I sju fall av tio beror halkolyckan på is eller snö. Det förekommer även en del halkolyckor på grund av löst grus vilket inte tidigare varit känt eftersom Malmö stad inte använder sand eller grus vid vinterväghållning. Vid analys av de svårt skadade och omkomna, som är 105 personer, framträder cyklat omkull som mest frekvent orsak, men av- och påstigning av cykeln tillsammans med väjt för andra trafikanter är också vanligt förekommande olycksorsaker. 27 GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi

28 1 % 35 % 11 % 8 % 21 % 10 % 14 % Figur 22. Underkategorier för orsak till cyklisters singelolyckor med skadegrader svårt skadade samt dödade( ). De flesta av cyklisters singelolyckor sker under morgonrusningen. De olyckstillfällen då en cyklist cyklat omkull utan specifik anledning har en något högre frekvens på lördagar och söndagar. Över dygnets timmar ligger tyngdpunkten på vardagseftermiddagar och nätterna mellan fredag-lördag samt lördag-söndag Kollisionsolyckor Av cyklisters kollisionsolyckor är det konflikttypen personbil-cykel som dominerar, men även konflikten cykel-cykel har stor andel av kollisionsolyckorna. Precis som när det gäller fotgängare är det relativt få kollisioner mellan cyklister och tunga fordon, dock är andelen svårt skadade och döda högre bland dessa kollisionsolyckor. Figur 23. Cyklister i konflikt med andra trafikelement ( ). Under den senaste femårsperioden har antalet påkörda cyklister som blivit svårt skadade varit ganska konstant (ca 10 personer per år) samtidigt som cyklandet har ökat i Malmö. 28 GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi

29 Figur 24. Antal skadade cyklister i kollisionsolyckor ( ). Det är något fler kvinnor som har blivit påkörda under den studerade perioden, speciellt vad gäller åldersgruppen år. En majoritet, knappt två trededelar, av de påkörda cyklisterna blir skadade på huvudgatunätet, vilket visas i tabell 2. Tabell 2. Gatutyp för påkörda cyklister ( ). Antal skadade Andel Skadade på huvudgatunätet % Skadade övriga vägnätet % Totalt 994 Omkomna och svårt skadade på huvudgatunätet Omkomna och svårt skadade på övriga vägnätet % % Totalt 50 Geografiskt finns det en koncentration av olyckor till innerstan och några av huvudgatorna, till exempel John Ericssons väg/ystadsvägen, Nobelvägen, Norra Grängesbergsgatan och Mariedalsvägen. 29 GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi

30 Figur 25. Cyklisters kollisionsolyckor i Malmö ( ) I PERSONBIL Många bilister skadas i trafiken i Malmö, men en majoritet av dessa får enbart lindriga skador. Däremot vet vi att en viss andel (cirka 10 %) av upphinnandeolyckorna registreras som lindrig skada men kan leda till livslångt lidande i efterhand på grund av whiplashskada Singelolyckor Antalet singelolyckor med personbilister har minskat under de senaste fem åren och de allra flesta olyckorna som inträffat har varit lindriga. Figur 26. Antal skadade personbilister i singelolyckor ( ). Av alla skadade personbilister i singelolyckor är 64 % män. Speciellt män i åldern år sticker ut från mängden som står för 42 % av olyckorna. Antalet singelolyckor varierar över året men en tyngdpunkt ligger på vinterhalvåret. Den mest drabbade månaden under den studerade femårsperioden är februari med totalt 47 skadade vilket kan jämföras med augusti då endast 15 personer skadats i singelolyckor. 30 GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi

31 Det sker något fler singelolyckor (58 %) på huvudgatunätet jämfört med det övriga gatunätet. Dock så sker 70 % av de svåra olyckorna och dödsolyckorna på huvudgatorna Kollisionsolyckor Av de personbilister som skadats i kollisionsolyckor under åren har de flesta (89 %) kolliderat med en annan personbil, följt av lastbil (6 %). Figur 27. Personbilister i konflikt med andra trafikelement ( ). Av kollisionsolyckorna är andelen svåra och måttliga skador samt dödsolyckor mindre än vad gäller singelolyckor, men antalet är fler. Dock är ca 60 % av alla kollisionsolyckor upphinnandeolyckor som i princip alltid, 97 % av fallen, klassas som lindriga olyckor men som kan ge upphov till whiplashskador med livslångt lidande som följd. Figur 28. Antal skadade personbilister i kollisionsolyckor ( ). Fördelningen mellan könen av personer skadade i kollisionsolyckor är i princip helt jämn, ca 770 män och lika många kvinnor. Dock skiljer det sig när det gäller vissa åldersgrupper; fler kvinnor än män har skadats i åldersgrupperna upp till 24 år medan fler män än kvinnor skadats i åldersgrupperna år samt år. En stor del, 84 %, av de som skadas i personbil i kollisionsolycka gör det på huvudgatunätet, vilket ses tydligt i kartan nedan. 31 GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi

32 Figur 29. Personbilisters kollisionsolyckor i Malmö ( ) PÅ MOPED Under den studerade perioden har mopedister skadats i ungefär lika många kollisionsolyckor som singelolyckor i Malmö och bägge olyckskategorierna har minskat under perioden och ligger de senaste åren på drygt 20 olyckor vardera. Olycksanalysen visar att män är överrepresenterade i samtliga åldersgrupper både när det gäller singelolyckor och kollisionsolyckor. De som råkar ut för allra flest olyckor på moped är pojkar mellan 15 och 17 år, 32 % av kollissionsolyckorna och 23 % av singelolyckorna, men även flickor i samma ålder och män år sticker ut när det gäller singelolyckor BUSSRESENÄRER Totalt har det inträffat drygt 230 olyckor i buss under perioden % av dessa har lindriga skador som följd. Ingen har omkommit och endast ett fåtal har blivit svårt skadade. Under den studerade perioden har antalet skadade i buss minskat. Det är framförallt de senaste 3 åren som trenden varit nedåtgående. Under denna period har ca 30 personer skadats per år i bussen jämfört med ca 70 personer tidigare år. Äldre personer och kvinnor är överrepresenterade i denna olyckskategori. De vanligaste orsakerna till att en olycka inträffar är att man faller i bussen i samband med inbromsning eller acceleration samt vid av- och påstigning. Många olyckor där bussresenärer drabbas sker under förflyttningen till eller från busshållplatsen. Eftersom det inte anges i olycksstatistiken om den skadade var på väg till eller från en busshållplats ingår dessa olyckor i någon av de övriga trafikantkategorierna ovan beroende på vilket trafikslag den skadade har använt sig av. 32 GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi

33 Antal personer SÄRSKILDA GRUPPER ATT TA HÄNSYN TILL Barn och ungdomar För barn och ungdomar under 18 år visar den studerade femårsperioden att antalet olyckor inom alla skadegrader minskar. Under den studerade perioden har inget barn dött i trafiken och få har skadats svårt. Figur 30. Dödade och skadade barn ( ). I åldern upp till och med 9 år är det vanligast att ett barn skadas i en singelolycka som gående eller cyklande. I åldersspannet är det samma förhållande men alla typer av skador är fler. I åldersspannet blir det också fler kollisionsolyckor där oskyddade barn skadas. I princip hela denna ökning kan härledas till ett ökat antal skadade mopedister i denna ålder. Upp till och med 12 års ålder syns det ingen skillnad mellan pojkar och flickor, men bland de äldre barnen skadas pojkar i större utsträckning än flickor. Barn skadade i singelolycka eller kollisionsolycka indelat på ålder Singelolycka barn oskyddad trafikant Kollisionsolycka oskyddat barn-motorfordon Skadade barn i motorfordon Ålder Figur 31. Skadade barn och ungdomar, indelat på singelolycka som oskyddad, påkörd eller skadad i motorfordon ( ). Av singelolyckorna bland barn sker de flesta som cyklister. 33 GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi

34 Figur 32. Antal skadade barn och ungdomar i singelolyckor ( ) Äldre Gruppen äldre (över 64 år) utgör 16 % av befolkningen men 23 % av det totala antalet skadade. 77 % (1565 av 2024) av alla skadade äldre skadas i singelolyckor. Skadad som fotgängare i singelolycka dominerar; 64 % (1305 av 2024) av alla skadade äldre. Figur 33. Skadade äldre (över 64 år) uppdelat på trafikantslag ( ). Det är betydligt fler äldre kvinnor som skadas jämfört med äldre män och skadegraden är ofta högre för äldre kvinnor. Geografiskt finns det koncentration av skadade äldre i singelolycka som gående i de centrala delarna av Malmö. Specifika platser är vid Linnégatan/Limhamns centrum, kring gågatan, omgivningen kring Regementsgatan/Mariedalsvägen (Ribersborg/Slottsstaden/Hästhagen) och Södervärn/Fisketorget-området. Den vanligaste trafikantkategorin bland äldre i kollisionsolyckor är som cyklist. 34 GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi

35 Figur 34. Skadade äldre (över 64 år) i kollisionsolyckor uppdelat på trafikantslag ( ). 3.4 Sammanfattning olycksstatistik De flesta svåra kollisionsolyckor motorfordon emellan och mellan motorfordon och gående och cyklister inträffar på huvudgatunätet. Trenden är dock att det totala antalet olyckor på huvudgatunätet minskar. En anledning till detta kan vara de insatser som hittills har genomförts på huvudgatunätet, vilket måste fortsätta för att ytterligare minska antalet olyckor. Genom registreringen i STRADA kan vi idag se en ny utmaning, nämligen att även minska antalet allvarligt skadade cyklister och fotgängare i singelolyckor men även vid kollision med andra oskyddade trafikanter. Både singelolyckor bland fotgängare och singelolyckor bland cyklister har en negativ trend i olycksutvecklingen. Antalet omkomna och svårt skadade cyklister och fotgängare i singelolyckor är mycket högre än för kollisionsolyckor. Olycksstatistiken för Malmö för åren visar att så mycket som 28 % av cyklisternas singelolyckor och 51 % av fotgängares singelolyckor kan relateras till drift och underhåll. Många olyckor beror på halka. Av fotgängares singelolyckor står halka för 32 % av olyckorna. Av dessa är det så mycket som 88 % som kan härledas till snö eller is. Av cyklisternas singelolyckor står halka för 19 % av olyckorna och två tredjedelar av dessa kan härledas till snö eller is. Löst grus är den näst största kategorin. Även vägutformning visar sig vara en viktig faktor bakom många av framförallt cyklisters singelolyckor. Även om det inte gjorts någon djupstudie på kollisionsolyckor cyklister emellan så kan utformningen av cykelbanor tänkas vara en viktig aspekt också här. Många av olyckorna går att härleda till trafikanternas eget beteende, vilket framförallt visas i djupanalysen av cyklisters singelolyckor där 25 % av olyckorna härled till cyklistens interaktion med cykeln eller beteende och tillstånd. 35 GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi

36 4 Malmös viktigaste trafiksäkerhetsaspekter I detta kapitel beskrivs faktorer som har påverkan på trafiksäkerheten i Malmö. Tillsammans med föregående kapitels olycksstatistik ligger detta teoretiska kapitel till grund för de framtagna insatsområdena. 4.1 Hastighetens betydelse för trafiksäkerheten Hastigheten är den viktigaste faktorn för trafiksäkerheten. Risken att en olycka ska inträffa minskar vid en sänkning av hastigheten eftersom förarens möjlighet att förhindra olyckan ökar. Skadegraden vid en olycka blir dessutom lindrigare vid en hastighetssänkning. Störst blir förändringen för de svårare olyckorna. Enligt Nollvisionen ska människans förmåga att klara ett yttre krockvåld vara normgivande vid utformning av vägar och gator. Forskning visar att risken för att omkomma vid en påkörning ökar dramatiskt med påkörningshasigheten, framförallt för personer över 65 år. 36 GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi

37 Figur 35. Viktad risk att dödas och skadas allvarligt vid olika påkörningshastigheter för alla fotgängare och för fotgängare äldre än 60 år. MAIS3+ motsvaras av omkomna och svårt skadade. Krockvåldskurvan visar på vikten av att den verkliga hastigheten högst uppgår till 30 km/h där fotgängare och cyklister blandas med biltrafik samt vid viktiga gång- och cykelpassager. Ofta krävs det någon form av farthinder för att hålla nere hastigheten på dessa platser, till exempel gupp, busskuddar, avsmalningar, sidoförskjutningar, cirkulationsplatser eller upphöja korsningar. Den 2 maj 2008 infördes ett nytt system med hastighetsgränser i Sverige. Detta består av hastighetsgränser i steg om 10 km/h, från 30 upp till 120 km/h. Syftet med ändringen var att få hastighetsgränser som bättre överensstämmer med vägens standard. Redan i maj 2007 infördes 40 km/h som högsta tillåtna hastighet på prov i Malmö blev området permanent och utökades ytterligare 2013, se figur 36. I dagsläget ingår i princip vägarna innanför Inre Ringvägen samt Tygelsjö och Västra Klagstorp i 40-zonen. 37 GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi

38 Figur zonens utbredning sedan 1 maj 2013 (blått). Även Tygelsjö och Västra Klagstorp som ligger utanför det blåa området har 40 km/h. Det inre gröna fältet visar tidigare 40-zon. Tidigare var högsta tillåtna hastighet 50 km/h på Malmös huvudgator. Medelhastigheten var då ca 52 km/h. På de gator som nu reglerats till 40 km/h är medelhastigheten vid en mätning 2013 ca 47 km/h. För den oskyddade trafikanten innebär sänkningen av medelhastigheten en minskad dödsrisk med några procent, se figur 35. Sambandet mellan det reducerade antalet olyckor i samband med minskad hastighet är direkt och mycket tydligt. En reduktion av hastigheten med 10 % ger en minskning av antalet olyckor med cirka 20 %. Förutom färre antal olyckor och lindrigare skador bidrar också en bättre hastighetsefterlevnad till: Förbättrat samspel trafikanter emellan. Minskade barriäreffekter och förbättrad tillgänglighet lägre hastigheter ger enklare passager. Trivsammare och mer attraktiv stadsmiljö lockar till ökad vistelse i stadsrummet. Förbättrad trygghet upplevd trygghet hos oskyddade trafikanter ökar när hastigheterna på motorfordon minskar. Miljöförbättring minskat buller och reducerade utsläpp. Hälsovinster i en trafiksäker stad kommer fler människor att vara ute och röra sig 38 GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi

39 4.2 Drift och underhåll Drift och underhåll är ett mycket viktigt arbetsområde för att skapa en säker och trygg trafikmiljö framförallt för fotgängare och cyklister. Statistiken visar att en stor del av olyckorna i Malmö beror på att man som fotgängare eller cyklist skadat sig på grund av halka, ojämnheter eller löst grus. I takt med att cyklingen i Malmö ökar är detta ett problem som kommer att öka. Trafiksäkerhetspotentialen är troligtvis väldigt stor om både privata fastighetsägare och kommunen kan förbättra sitt drift- och underhållsarbete med olycksbilden i Malmö som utgångspunkt. I rapporten Säker cykling, som tagits fram av bland annat Trafikverket, anges att halt underlag är den enskilt viktigaste olycksorsaken när det gäller singelolyckor. Ungefär var tredje allvarligt skadad cyklist skadas på grund av halt underlag. Enligt rapporten finns det en potential att genom förbättrat drift- och underhållsarbete minska alla cykelolyckor med upp till 45 %. När det gäller singelolyckor på gångbanorna i Malmö är dessa i nuläget svårare för Malmö stad att påverka eftersom en stor del av dessa sker på gångbanor där fastighetsägarna har ansvar för renhållningen inklusive vinterväghållningen. I kommande kapitel föreslås dock åtgärder där kommunen kan göra insatser för att påverka fastighetsägarna och därmed bidra till bättre renhållning och vinterväghållning av gångbanor. 4.3 Trafikplanering och utformning Hur stadens infrastruktur utformas spelar stor roll för antal och typ av trafikolyckor. Malmö växer och blir tätare, vilket innebär att fler människor kommer att bo, arbeta och besöka staden, vilket i sin tur leder till fler rörelser och transporter av människor och gods. Ett ökat invånartal på upp mot fler invånare kommer att innebära att fler människor exponeras i trafiken samtidigt som nya resemönster skapas och färdmedelfördelningen förändras, vilket kommer att ställa ytterligare krav på att skapa trafiksäkra stadsrum. Dessa är några faktorer som har betydelse för hur staden ska planeras. 39 GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi

40 Index Nedan visas de olika trafikslagens utveckling i Malmö jämfört med befolkningsutvecklingen. Infrastrukturen har under många decennier i stor utsträckning utformats utifrån bilismens behov och krav. Historiskt sett har cyklister och fotgängare slagits ihop i planeringen och ofta fått dela på utrymmena, trots att de har så olika förutsättningar. Planeringsidealet har dock förändrats och fotgängare och cyklister hanteras nu som egna trafikslag med egna förutsättningar. Malmö stad har också uttalade mål, både i Trafikmiljöprogram för Malmö och i Cykelprogram för Malmö stad om att andelen resor till fots och på cykel ska öka på biltrafikens bekostnad. För att uppnå detta behöver cykelinfrastrukturen generellt sett kunna klara av fler, snabbare cyklister med olika typer av cyklar och vara utformad så att den främjar ett trafiksäkert beteende. I cykelprogrammet finns det en tydlig ambition att bygga ut cykelnätet och att öka cyklingen. I Malmös första Fotgängarprogram för perioden lyder visionen Malmö den gångvänliga staden. Här pekar man på vikten av säkra och tillgängliga gångförbindelser samt att minska den upplevda otryggheten som exempelvis kan leda till att äldre inte vågar ta sig ut till fots då det är halt ute, eller att föräldrar inte vågar släppa ut sina barn i trafiken. Ovan nämnda faktorer skapar utmaningar redan i planeringsskedet. Det är viktigt att trafiksäkerhetsfrågorna beaktas och studeras redan i den tidiga planeringsfas för att skapa förutsättningar att möta de nya utmaningar som Malmö står inför Bil Cykel Tåg Buss Befolkning Figur 37. De olika trafikslagens utveckling i tre snitt i Malmö (2007=index 100) samt befolkningsutveckling 40 GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi

41 4.4 Beteende och attityder Många olyckor inträffar på grund av ett farligt eller dåligt beteende hos trafikanterna. Om trafikanterna blir medvetna om att de kan spara liv och lidande om de beter sig rätt i trafiken, kan många olyckor förhindras. Väghållaren har ett ansvar att utforma trafikmiljön så att den är lätt att förstå samt att informera om vilka regler som gäller och hur man bäst bör bete sig. En stor del av våra attityder och beteenden grundar sig på kunskaper som vi fått i unga år, vilket gör utbildning för barn i skolor till ett mycket viktigt insatsområde. Här kan både föräldrar och skola påverka. Rätt hastighet är en av grundförutsättningarna för en säker trafikmiljö och betraktas ofta som den enskilt viktigaste trafiksäkerhetsfaktorn. Trots detta är den allmänna attityden till fortkörning relativt förlåtande och det kan till och med finnas en positiv attityd till att köra för fort. Trafikverkets trafiksäkerhetsenkät ger en bild av allmänhetens inställning till trafiksäkerhet och olika bidragande faktorer till den. När det gäller hastighet är det under 40 % av de svarande som anser att det är ett av de tre viktigaste beteendena för trafiksäkerheten och 60 % tycker att det är viktigare att följa trafikrytmen än att hålla gällande hastighetsgräns. Å andra sidan är 63 % för att sänka hastighetsgränsen för att öka trafiksäkerheten och 70 % tycker att det är rimligt att hastighetsgränsen är max 30 km/h där det finns mycket oskyddade trafikanter. Allmänheten har däremot en mycket strängare syn på rattonykterhet. Hela 92 % av kvinnorna som svarat på trafiksäkerhetsenkäten och 86 % av männen tycker att straffet för rattonykterhet borde vara hårdare. En jämförelse av riskökningen vid fortkörning respektive rattfylleri visar att en hastighetsöverträdelse på 20 km/h i timmen i tätort är jämförbart med en alkoholhalt i blodet på 0,21 g/100 ml. Riskökningen i samband med fortkörning är alltså mycket mer socialt accepterad än motsvarande riskökning vid rattonykterhet. Detta är olyckligt eftersom antalet dödade, enligt VTI, skulle kunna minska med 150 personer per år om alla bilister höll hastigheterna. Att påverka bilisternas 41 GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi

42 förhållningssätt till hastigheter och kommunicera hastighetens inverkan på säkerheten är ett sätt att skydda oskyddade trafikanter. När det gäller fotgängarnas olyckor ligger deras eget beteende endast bakom en liten del av det totala antalet olyckor (6 % av singelolyckorna, se figur 14). I gruppen cyklister ser däremot orsakerna till olyckorna annorlunda ut. Enligt statistiken är det ungefär en fjärdedel av olyckorna, där orsaken är känd, som har att göra med cyklistens interaktion med cykeln eller beteende och tillstånd (se figur 21). Det finns en stor potential för att ett förändrat beteende bland cyklisterna kan ge resultat i form av både färre singel- och kollisionsolyckor. 4.5 Fler aspekter Nedan kapitel belyser ytterligare aspekter för att förbättra trafiksäkerheten. För att nå positiva trafiksäkerhetseffekter kräver dessa aspekter engagemang från andra aktörer än kommunen. Kommunen har liten påverkansmöjlighet när det gäller dessa trafiksäkerhetsaspekter, därför kommer insatser inom dessa områden inte att prioriteras i trafiksäkerhetsstrategin BÄLTESANVÄNDNING Om en personbil, buss eller lastbil har sittplats utrustad med bilbälte så ska det enligt lagen användas. Barn som är kortare än 135 centimeter ska dessutom använda en särskild skyddsanordning, babyskydd, bilbarnstol eller bältesstol/kudde. Bilbältet är den viktigaste säkerhetsdetaljen i bilen, både i framsätet och i baksätet var utnyttjandegraden i bil 96 procent, alltså saknade 4 av 100 bilister bälte vid körning. Om alla i Sverige använde bälte i bilen skulle vi enligt NTF kunna spara cirka liv varje år. När det gäller bältesanvändningen i buss finns det stora brister i användningen. Här har bussbolagen och busschaufförerna en viktig uppgift i att medverka till en ökad bältesanvändning (SKL, 2013). Enligt Svenska bussbranschens riksförbund visar studier att bältesanvändning bland passagerare ökar från cirka 20 procent till 70 procent när muntlig information ges CYKELHJÄLM Ökad användning av cykelhjälm bedöms ha en effekt både på antalet svårt skadade och på antalet omkomna cyklister. VTI anger att ökad hjälmanvändning har potential att minska antalet cyklister i dödsolyckor med 25 %. Cykelhjälmsanvändandet bland både barn och vuxna i Malmö ligger långt efter Stockholm, Göteborg och riket som helhet. När det gäller vuxna ligger hjälmanvändningen i Malmö på ungefär 10 % medan den i Stockholm ligger på över 70 %. Tabellen nedan visar hur hjälmanvändningen bland barn har förändrats under de senaste åren. 42 GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi

43 Tabell 3. Barns (6-15 år) hjälmanvändning i Malmö, Göteborg, Stockholm och Sverige Mätning sker utanför grundskolor. Källa: VTI År Malmö Göteborg Stockholm Sverige ,8 % 72,5 % 72,5 % 43,6 % ,2 % 71,5 % 62,8 % 47,2 % ,7 % 71,3 % 70,1 % 46,6 % ,6 % 51,5 % ,7 % 76,1 % 88,3 % 64,3 % ,2 % 88,4 % 77 % 59,4 % % 90,8 % 72,5 % 60,9 % ALKOHOL OCH DROGER Alkohol påverkar människan på många olika sätt. Bland annat försämras mörkerseendet, förmågan att bedöma avstånd blir sämre, reaktionsförmågan blir långsammare och koordinationsförmågan försämras. Varje dag kör minst personer alkoholpåverkade i Sverige. Det motsvarar cirka 0,2 procent av trafiken. Resultat från Trafikverkets djupstudier av dödsolyckor visar att 21 procent av de 319 personer som omkom i vägtrafiken år 2012 omkom i en alkoholrelaterad olycka. Ungefär 10 procent av rattfylleristerna är kvinnor, vilket har legat relativt konstant de senaste åren. En stor minskning har dock skett bland dem som omkommer i bil vid alkoholrelaterade trafikolyckor. Den andelen har mer än halverats sedan år Figur 38. Antal omkomna i trafikolyckor som omkommit i alkoholrelaterad olycka ( ). 43 GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi

GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi för Malmö stad 2015-2020

GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi för Malmö stad 2015-2020 GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi för Malmö stad 2015-2020 TN-2014-1833 2014-12-18 Innehåll Sammanfattning...4 1 Inledning...7 2 Syfte, mål och indikatorer...9 2.1 Mål...9 3 Olyckssituationen i Malmö...

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Förslag till Trafiksäkerhetsstrategi för Malmö

Tjänsteskrivelse. Förslag till Trafiksäkerhetsstrategi för Malmö Malmö stad Stadsområdesförvaltning Norr 1 (2) Datum 2015-03-02 Vår referens Annette Larsson Projektledare Annette.Larsson@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag till Trafiksäkerhetsstrategi för Malmö SOFN-2014-646

Läs mer

Remiss avseende förslag till Trafiksäkerhetsstrategi för Malmö

Remiss avseende förslag till Trafiksäkerhetsstrategi för Malmö Malmö stad Gatukontoret Datum Diarienummer 2014-12-16 TN-2014-1833 Vår referens Matilda Brogård Direkttelefon 040-34 16 07 För kännedom och eventuellt yttrande: Remiss avseende förslag till Trafiksäkerhetsstrategi

Läs mer

godkänna förslaget till yttrande och skicka det till tekniska nämnden.

godkänna förslaget till yttrande och skicka det till tekniska nämnden. Malmö stad Serviceförvaltningen 1 (1) Datum 2015-03-03 Vår referens Maria Hultin Utvecklingssamordnare Maria.Hultin@malmo.se Tjänsteskrivelse Malmö stads trafiksäkerhetsstrategi SN-2014-1956 Sammanfattning

Läs mer

Skadade i trafiken 2009

Skadade i trafiken 2009 Skadade i trafiken 2009 Olyckor i vägtrafiken är ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige. Olyckorna orsakar död och skada på människor och egendom. En förutsättning för trafiksäkerhetsarbete är

Läs mer

Malmö TRAFIK SÄKERHETS STRATEGI. Antagen i tekniska nämnden juni 2015.

Malmö TRAFIK SÄKERHETS STRATEGI. Antagen i tekniska nämnden juni 2015. Malmö 2015-2020 TRAFIK SÄKERHETS STRATEGI Antagen i tekniska nämnden juni 2015. 2 GATUKONTORET MALMÖ Trafiksäkerheten i Malmö är viktig och berör alla Malmöbors möjligheter att använda sig av staden. Ett

Läs mer

Trafiksäkerhet för barn och unga

Trafiksäkerhet för barn och unga Trafiksäkerhet för barn och unga Skadade i Luleå 2003-2006 Tekniska förvaltningen, Luleå Kommun Gata & Trafik 2008 Hanna Ahnlund Inledning Det finns en oro bland föräldrar över a släppa ut sina barn i

Läs mer

Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem

Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem 1 Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem Transportforum 2010-01-13 Lennart Adolfsson Fotgängarnas föreningen FOT har som uppgift att påvisa problem och risker som drabbar fotgängare sprida

Läs mer

Olyckor.

Olyckor. Olyckor 2016 En sammanfattning av trafikolyckorna inom Skellefteå kommun under 2016 www.skelleftea.se Trafikolyckor i Skellefteå kommun 2016 Sammanfattning De senaste tre åren har det inträffat färre olyckor

Läs mer

Sida1. Tekniska förvaltningen. Trafikolyckor Hässleholms kommun

Sida1.  Tekniska förvaltningen. Trafikolyckor Hässleholms kommun www.hassleholm.se Sida1 Tekniska förvaltningen Trafikolyckor 2015 Hässleholms kommun Förord Tekniska förvaltningen i Hässleholms kommun skall årligen ta fram en rapport med sammanställning av aktuella

Läs mer

motorc för åren 2010-2020, version 1.0

motorc för åren 2010-2020, version 1.0 tning t a f n a m m a S å p t e h r e k ä s d a Ök d e p o m h c o l e k y motorc för åren 2010-2020, version 1.0 trategi s Gemensam Samverkan för gemensam strategi Både motorcyklar och mopeder fyller

Läs mer

FRÅN PROBLEMINRIKTADE TILL

FRÅN PROBLEMINRIKTADE TILL FRÅN PROBLEMINRIKTADE TILL MÅLSTYRDA KOMMUNALA TRAFIKSÄKERHETSPROGRAM ROGER JOHANSSON SWECO, SE TRAFIKSÄKERHETSPROGRAM - FÖR ATTRAKTIVA STADSRUM OCH ETT RIKT STADSLIV 1. Planering i tidigare skeden 2.

Läs mer

Hanna Ahnlund Gata & Trafik, 2008

Hanna Ahnlund Gata & Trafik, 2008 Hanna Ahnlund Gata & Trafik, 2008 Inledning Fotgängare är den trafikantgrupp som är mest utsatt för skador, hela 38 procent av alla som skadats i trafiken under åren 2003 2006 var fotgängare. Tidigare

Läs mer

STRADA Värmland 2007 2012

STRADA Värmland 2007 2012 Personskador i trafiken STRADA Värmland 2007 2012 Registrerade i STRADA av polisen och hälso- och sjukvården i Värmland 2 Innehållsförteckning Sidan 1. Inledning 4 Notera Exempel på användning av STRADA-data

Läs mer

Säkrare gator och hastighetsgränser i Huddinge

Säkrare gator och hastighetsgränser i Huddinge Säkrare gator och hastighetsgränser i Huddinge Uppföljning trafiknätsanalys Hastighetssäkrade gång- och cykelpassager och 30-zoner Uppföljning av hastigheter i 30-zoner mätningen visade 40 km/tim trafikarbete

Läs mer

STRADA rapport för 2012

STRADA rapport för 2012 STRADA rapport för 2012 All data är hämtad från STRADAs internetgränssnitt, källor till informationen är transportstyrelsens hemsida samt mailkonversation med Magnus Carlsson från transportstyrelsen. 1.

Läs mer

Trafikolyckor En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen. Lägesrapport

Trafikolyckor En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen. Lägesrapport Trafikkontoret Tjänsteutlåtande T2016-02178 Sida 1 (11) 2016-08-15 Handläggare Ellen Taavo 08-508 263 12 Till Trafiknämnden 2016-09-22 Trafikolyckor 2015. En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen.

Läs mer

HANDBOKENS UPPBYGGNAD. Globala och lokala motiv Nuvarande kunskapsläge Processen

HANDBOKENS UPPBYGGNAD. Globala och lokala motiv Nuvarande kunskapsläge Processen HANDBOKENS SYFTE Ett processinriktat arbetssätt, Peka ut prioriterade insatsområden, Lyfta fram mål och mått, Ange effektiva åtgärder, Skapa delaktighet, Lyfta fram kvalitetssäkring Medverka till att nå

Läs mer

Säkrare cykling Gemensam strategi år Version 1.0. Johan Lindberg Trafikverket

Säkrare cykling Gemensam strategi år Version 1.0. Johan Lindberg Trafikverket Säkrare cykling Gemensam strategi år 2014-2020 Version 1.0 Johan Lindberg Trafikverket Utmaningen att cyklingen ska öka! Det förutsätter att säkerheten ökar! 2 2014-06-10 Ladda ner här: trafikverket.se/nollvisionen

Läs mer

Transportudvalget 2013-14 TRU Alm.del Bilag 111 Offentligt. Introduktion om Sverige och Trafikverket

Transportudvalget 2013-14 TRU Alm.del Bilag 111 Offentligt. Introduktion om Sverige och Trafikverket Transportudvalget 2013-14 TRU Alm.del Bilag 111 Offentligt Introduktion om Sverige och Trafikverket Sverige Befolkning 9,453,000 (2011) Area 450,000 km² Befolkningstäthet 23 pers/km Allmänna vägar 98,500

Läs mer

År 2020 Fler rör sig i staden

År 2020 Fler rör sig i staden År 2020 Fler rör sig i staden Men färre skadas i trafiken Trafiksäkerhetsprogrammet 2010 2020 antogs av Trafiknämnden i december 2009. Programmet ger inriktningen för det gemensamma trafiksäkerhetsarbetet

Läs mer

Antal omkomna

Antal omkomna Antal omkomna 2000-2014 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Ökat fokus på oskyddade trafikanter! trafikanter 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Skyddade trafikanter

Läs mer

Svar på motion om översyn av övergångsställen

Svar på motion om översyn av övergångsställen 1(1) KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum: 2017-02-27 46 Svar på motion om översyn av övergångsställen Dnr 2016-000048 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att bifalla motionen.

Läs mer

STRADA rapport till Kalmar cykelbokslut för 2011

STRADA rapport till Kalmar cykelbokslut för 2011 STRADA rapport till Kalmar cykelbokslut för 2011 All data är hämtat från STRADA s internetgränssnitt, källor till informationen är transportstyrelsens hemsida samt mailkonversation med Magnus Carlsson

Läs mer

Allvarligt skadade motorcyklister och mopedister. Underlag 2.0

Allvarligt skadade motorcyklister och mopedister. Underlag 2.0 Allvarligt skadade motorcyklister och mopedister Underlag 2.0 Andel allvarligt skadade (medicinsk invaliditet 1 %) trafikanter fördelat på färdsätt (18 118 allvarligt skadade) 9% 4% 8% 39% I personbil

Läs mer

Remissvar från Fotgängarnas förening på pilotprojekt Hastighetsplan Stockholm; Spånga-Tensta, Kungsholmen, Hägersten-Liljeholmen

Remissvar från Fotgängarnas förening på pilotprojekt Hastighetsplan Stockholm; Spånga-Tensta, Kungsholmen, Hägersten-Liljeholmen Remissvar från Fotgängarnas förening på pilotprojekt Hastighetsplan Stockholm; Spånga-Tensta, Kungsholmen, Hägersten-Liljeholmen Fotgängarnas förening (FOT) är positiva till att Stockholm stad tagit fram

Läs mer

Bedömningen av trafiksäkerheten i korsningen är baserad på olycksstatistikanalysen och konfliktstudien.

Bedömningen av trafiksäkerheten i korsningen är baserad på olycksstatistikanalysen och konfliktstudien. Bilaga 2. Analys från konflikt- och observationsstudierna Trafiksäkerhet Bedömningen av trafiksäkerheten i korsningen är baserad på olycksstatistikanalysen och konfliktstudien. Olycksstatistik Trafiksäkerhetshöjande

Läs mer

Trafiksäkerhetsprogram En del av handlingsprogramet Trygghet och säkerhet

Trafiksäkerhetsprogram En del av handlingsprogramet Trygghet och säkerhet Trafiksäkerhetsprogram 2015-2020 En del av handlingsprogramet Trygghet och säkerhet Beslutat av kommunstyrelsen den 9 september 2015 147 Trafiksäkerhetsprogram 2015-2020 Trafiksäkerhetsprogrammet är ett

Läs mer

Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor)

Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor) Potentiella risksituationer i trafiken och på motorbanan Lärandemål Målet är att deltagarna skall få kännedom om vilka de statistiskt vanligaste potentiella risksituationerna som kräver flest liv i trafiken.

Läs mer

Varför en översyn?

Varför en översyn? 1 2012-04-26 Varför en översyn? Vi har trots allt en positiv utveckling är målet fortfarande en utmaning? Inom EU finns förslag om mål om halvering mellan 2010 och 2020 (högst 133 omkomna 2020) Modellerna

Läs mer

Trafiksäkerhetsprogram Mål och åtgärdsplan 2020 Kortversion

Trafiksäkerhetsprogram Mål och åtgärdsplan 2020 Kortversion Trafiksäkerhetsprogram Mål och åtgärdsplan 2020 Kortversion Innehållsförteckning INLEDNING...4 LÄSANVISNING...4 BAKGRUND...4 SYFTE...4 BESKRIVNING AV TRAFIKOLYCKOR OCH DESS KONSEKVENSER...5 TRAFIKOLYCKOR

Läs mer

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra!

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra! Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra! 1a Är Du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 1b Hur gammal är Du? 1

Läs mer

Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor)

Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor) Potentiella risksituationer i trafiken och på motorbanan Lärandemål Målet är att deltagarna skall få kännedom om vilka de statistiskt vanligaste potentiella risksituationerna som kräver flest liv i trafiken.

Läs mer

Antal omkomna 2000-2014

Antal omkomna 2000-2014 Antal omkomna 2000-2014 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Ökat fokus på oskyddade trafikanter! trafikanter 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Skyddade trafikanter

Läs mer

Trafikolycksutvecklingen i Stockholm 2010 BILAGA 1

Trafikolycksutvecklingen i Stockholm 2010 BILAGA 1 Trafikolycksutvecklingen i Stockholm 2010 BILAGA 1 2011-10-17 Rapporten är framtagen av Trafikkontoret. Kontaktperson: Anna-Sofia Welander Telefon 08-508 261 94 INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 4 TRAFIKOLYCKSRAPPORTERING...

Läs mer

TILLSAMMANS FÖR NOLLVISIONEN

TILLSAMMANS FÖR NOLLVISIONEN TILLSAMMANS FÖR NOLLVISIONEN I Tillsammans för Nollvisionen arbetar vi alla företag, organisationer och myndigheter gemensamt för att nå målet att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken. Läs

Läs mer

Trafiksäkerhetsarbete i Umeå

Trafiksäkerhetsarbete i Umeå Brödtext Punktlista nivå 1 Punktlista nivå 2 Brödtext Trafiksäkerhetsarbete i Umeå kommun Ur innehållet Underlag - Mångårigt samarbete med Norrlands universitetssjukhus - Trafiksäkerhetsprogram - Trafikdatarapport

Läs mer

Handläggare Datum Ärendebeteckning Linda Almljung Törngren Anders Håkman

Handläggare Datum Ärendebeteckning Linda Almljung Törngren Anders Håkman Handläggare Datum Ärendebeteckning Linda Almljung Törngren Anders Håkman 2015-05-19 2015-2085 Samhällsbyggnadsnämnden YTTRANDE Ärende: Trafikrådets handlingsplan 2015-2018 för ett trafiksäkert beteende

Läs mer

Trafikolyckor. En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen

Trafikolyckor. En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen Trafikolyckor 214 En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen Trafikkontoret Tekniska Nämndhuset, Fleminggatan 4 Box 8311, 14 2 Stockholm Telefon 8 58 27 2 www.stockholm.se/trafikkontoret Dnr: T215-1981

Läs mer

Vikten av målstyrning och Nollvisionen. TMALL 0141 Presentation v 1.0. Anders Lie, Specialist, Trafikverket

Vikten av målstyrning och Nollvisionen. TMALL 0141 Presentation v 1.0. Anders Lie, Specialist, Trafikverket Vikten av målstyrning och Nollvisionen TMALL 0141 Presentation v 1.0 Anders Lie, Specialist, Trafikverket Vägtransportsystemet är ett öppet och komplext system Infrastruktur Fordon Trafikanter Transporter

Läs mer

Fler rör sig i staden. Men färre skadas i trafiken

Fler rör sig i staden. Men färre skadas i trafiken År 22 Fler rör sig i staden. Men färre skadas i trafiken TRAFIKSÄKERHETSPROGRAM 21 22 Rapport 2:29 Trafikkontoret Issn 113-153 Trafiksäkerhetsprogram för åren 21 22 har tagits fram av Trafikkontoret Göteborgs

Läs mer

TRAFIK- SÄKERHETS- PROGRAM

TRAFIK- SÄKERHETS- PROGRAM TRAFIK- SÄKERHETS- PROGRAM för Malmö stad 25-21 Skadeinventering och problembeskrivning April 25 Innehåll Inledning...3 Bakgrund och syfte...3 Sammanfattning...4 Använda begrepp...5 Viktiga trafiksäkerhetsfaktorer...6

Läs mer

Svenskene vet mer enn oss om ulykkene blant myke trafikanter. TRAFIKKSIKKERHETSKONFERANSEN 2016 Nils Petter Gregersen

Svenskene vet mer enn oss om ulykkene blant myke trafikanter. TRAFIKKSIKKERHETSKONFERANSEN 2016 Nils Petter Gregersen Svenskene vet mer enn oss om ulykkene blant myke trafikanter TRAFIKKSIKKERHETSKONFERANSEN 2016 Nils Petter Gregersen Svenska olycksdata Fem olika uppsättningar data om olyckor: Polis (olyckor med personskada

Läs mer

Oskyddade Trafikanter

Oskyddade Trafikanter Oskyddade Trafikanter Inledning I vårt arbete om gruppen oskyddade trafikanter det vill säga alla de som befinner sid vid eller på en väg som inte färdas eller tar sig fram i ett fordon som är stängt och

Läs mer

Viktiga fakta om de vanligaste MC-olyckorna

Viktiga fakta om de vanligaste MC-olyckorna Viktiga fakta om de vanligaste MC-olyckorna Statistiken på dessa sidor är hämtade från Trafikverkets djupstudier av dödsolyckor på tvåhjulig MC och från STRADA dit polis och sjukvård rapporterar trafikolyckor.

Läs mer

Personskador i trafiken STRADA Värmland 2002 2007

Personskador i trafiken STRADA Värmland 2002 2007 Personskador i trafiken STRADA Värmland 2002 2007 Registrerade i STRADA av polisen och hälso- och sjukvården i Värmland Innehållsförteckning Sidan 1. Inledning 3 Notera 2. Personskador i trafiken, Värmland

Läs mer

När, var och hur inträffar cykelolyckor och vilka är mest utsatta? 2012-11-07 Irene Isaksson-Hellman If Skadeförsäkring AB

När, var och hur inträffar cykelolyckor och vilka är mest utsatta? 2012-11-07 Irene Isaksson-Hellman If Skadeförsäkring AB si När, var och hur inträffar cykelolyckor och vilka är mest utsatta? 212-11-7 Irene Isaksson-Hellman If Skadeförsäkring AB Irene Isaksson-Hellman If Skadeförsäkring AB SAFER Goals Phase #1 7122 Dödade

Läs mer

Så här tycker Ö-viksborna hittills om hastighetsplanen och de föreslagna hastighetsgränserna

Så här tycker Ö-viksborna hittills om hastighetsplanen och de föreslagna hastighetsgränserna Juli 2013 Så här tycker Ö-viksborna hittills om hastighetsplanen och de föreslagna hastighetsgränserna I dagsläget har det kommit in ca.170 st synpunkter och en del frågor på hastighetsplanen. Här kommer

Läs mer

NYA HASTIG- HETER I UPPSALA KOMMUN GENOMFÖRANDEPLAN

NYA HASTIG- HETER I UPPSALA KOMMUN GENOMFÖRANDEPLAN NYA HASTIG- HETER I UPPSALA KOMMUN GENOMFÖRANDEPLAN 1 NYA HASTIGHETER I UPPSALA KOMMUN 2013 beslutade Gatu- och samhällsmiljönämnden att påbörja en översyn av kommunens hastigheter i tättbebyggt område.

Läs mer

En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen i Stockholm

En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen i Stockholm En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen i Stockholm Trafikolyckor 2013 1 Trafikkontoret Tekniska Nämndhuset, Fleminggatan 4 Box 8311, 104 20 Stockholm Telefon 08 508 27 200 www.stockholm.se/trafikkontoret

Läs mer

Drift och underhåll för cyklisters säkerhet

Drift och underhåll för cyklisters säkerhet Drift och underhåll för cyklisters säkerhet Anna Niska NVF-seminarium Silkeborg, 4 juni 2015 Nollvisionen En förlåtande vägmiljö Photo: Hejdlösa bilder (vänster), Mikael Andersson (höger) Foto: Krister

Läs mer

HISTORIK, KUNSKAP OCH ANALYS FÖR TRAFIKSÄKERHETSPROGRAM 2010 2020

HISTORIK, KUNSKAP OCH ANALYS FÖR TRAFIKSÄKERHETSPROGRAM 2010 2020 HISTORIK, KUNSKAP OCH ANALYS FÖR TRAFIKSÄKERHETSPROGRAM 2 22 Rapport :29 Trafikkontoret Issn 3-53 Ansvariga: Trafikkontoret: Suzanne Andersson Lennart Adolfsson Anna-Lena Lindström-Olsson Lars-Göran Wallin

Läs mer

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra!

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra! Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra! 1. Är Du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 2. Hur gammal är Du? 1

Läs mer

Tylösandsseminariet 2-4 september. Lars Darin

Tylösandsseminariet 2-4 september. Lars Darin Tylösandsseminariet 2-4 september Lars Darin Hur gör vi nu då för att säkra cykeltrafiken? Trafikverket presenterar det pågående samverkansarbetet med att ta fram strategier och åtgärder för säkrare cykling

Läs mer

Publikation 2001:33. Trafik. säkerhet. Resultat från 2000 års enkätundersökning

Publikation 2001:33. Trafik. säkerhet. Resultat från 2000 års enkätundersökning Publikation 1:33 Trafik säkerhet Resultat från års enkätundersökning 1-5 Titel: Resultat från års trafiksäkerhetsenkät Författare: Helena Mujagic och Galip Bozkurt, Statistiska centralbyrån Kontaktperson:

Läs mer

Personskador i trafiken STRADA Värmland

Personskador i trafiken STRADA Värmland Personskador i trafiken STRADA Värmland 2002 2006 Registrerade i STRADA av polisen och hälso- och sjukvården i Värmland Innehållsförteckning Sidan 1. Inledning 4 Notera 2. Personskador i trafiken, Värmland

Läs mer

OBS!! Arbetsutkast omkomna, svårt skadade och allvarligt skadade på mc o moped 2005-2013. Matteo och Johan

OBS!! Arbetsutkast omkomna, svårt skadade och allvarligt skadade på mc o moped 2005-2013. Matteo och Johan OBS!! Arbetsutkast omkomna, svårt skadade och allvarligt skadade på mc o moped 2005-2013 Matteo och Johan 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 Antal mc i trafik kontra trafikarbetet

Läs mer

Trafikverkets arbete med fotgängare. Mats Gummesson Sektion Tillgänglighet och hållbar utformning

Trafikverkets arbete med fotgängare. Mats Gummesson Sektion Tillgänglighet och hållbar utformning Trafikverkets arbete med fotgängare Mats Gummesson Sektion Tillgänglighet och hållbar utformning Presentationens innehåll Kort bakgrund Pågående arbete kring fotgängare Kort kring skadade fotgängare Fotgängare

Läs mer

Trafiknät Stockholm. Trafiksäkerhet åtgärder för att förverkliga nollvisionen i Stockholm. Säkerhet

Trafiknät Stockholm. Trafiksäkerhet åtgärder för att förverkliga nollvisionen i Stockholm. Säkerhet Trafiknät Stockholm Trafiksäkerhet åtgärder för att förverkliga nollvisionen i Stockholm En definition Säkerhet Frihet från incidenter eller förlust. Där det finns inte sådan som absolut säkerhet, säkerhet

Läs mer

Införande av nya hastighetsgränser i Lund Dnr 2015/242

Införande av nya hastighetsgränser i Lund Dnr 2015/242 Tekniska förvaltningen Gatu- och trafikkontoret Tjänsteskrivelse 1(6) Erik Nilsgart 046-3555232 erik.nilsgart@lund.se Tekniska nämnden Införande av nya hastighetsgränser i Lund Dnr 2015/242 Sammanfattning

Läs mer

Bilbältesanvändning i dödsolyckor

Bilbältesanvändning i dödsolyckor Bilbältesanvändning i dödsolyckor En analys av vägtrafikolyckor i Sverige 2005-01-01 till 2009-06-30 Bakgrund och syfte VTI mätningar visar att 96 procent av personbilsförarna och framsätespassagerarna

Läs mer

Trafiksäkerhetsprogram 2014-2017

Trafiksäkerhetsprogram 2014-2017 Trafiksäkerhetsprogram 2014-2017 för Sävsjö kommun Antagen av kommunfullmäktige 2014-11-17 18 Trafiksäkerhetsprogram 2014-2017 Sid 1 Innehållsförteckning 1 Förord... 3 2 Nuläge... 3 3 Vad påverkar trafiksäkerheten...3

Läs mer

Trafiksäkerhetsanalys inför försöket med miljöavgifter i Stockholmstrafiken

Trafiksäkerhetsanalys inför försöket med miljöavgifter i Stockholmstrafiken Trafiksäkerhetsanalys inför försöket med miljöavgifter i Stockholmstrafiken Rapport 2005:23 12 maj 2005 Dokumentinformation Titel Trafiksäkerhetsanalys inför försöket med miljöavgifter i Stockholmstrafiken

Läs mer

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra!

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra! Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra! 1. Är Du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 2. Vilket år är du född?

Läs mer

Sjukvårdsrapporterade olyckor ombord på buss inom Stockholms län under perioden en översikt

Sjukvårdsrapporterade olyckor ombord på buss inom Stockholms län under perioden en översikt Sjukvårdsrapporterade olyckor ombord på buss inom Stockholms län under perioden 2011 2013 en översikt 1 Transportstyrelsen Väg- och järnvägsavdelningen Enheten för verksamhetsutveckling och stöd Rapporten

Läs mer

Bilaga 3: Bakgrund till statistiken, definitioner och avgränsningar

Bilaga 3: Bakgrund till statistiken, definitioner och avgränsningar Bilaga 3: Bakgrund till statistiken, definitioner och avgränsningar 3.1 STATISTIKEN I RAPPORTEN Stockholms stads trafikolycksrapports olycksdata baseras på statistiken från STRADA, dvs. en sammanvägning

Läs mer

TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0. Mc o räcken Jörgen Persson Trafikverket

TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0. Mc o räcken Jörgen Persson Trafikverket TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 Mc o räcken 2017 Jörgen Persson Trafikverket Omkomna skyddade och oskyddade trafikanter i vägtrafik (glidande 5-års medelvärden), 1996-2016 Källa: Transportstyrelsen

Läs mer

Trafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010

Trafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010 PM Ärendenr: [Ärendenummer] Trafikverket Till: Från: 2010-12-28 Trafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010 1(27) Innehåll Sammanfattning... 3 Relativ utveckling av omkomna i väg- och järnvägstrafik och trafikmängd...

Läs mer

Höga hastigheter på gång /cykelbana genom V Skurholmen

Höga hastigheter på gång /cykelbana genom V Skurholmen LULEÅ KOMMUN Tekniska nämnden 2009 08 27 89 261 Tekniska nämndens arbetsutskott 2009 08 13 153 373 Dnr 2007/257.511 Höga hastigheter på gång /cykelbana genom V Skurholmen Ärendebeskrivning Skurholmsgatans

Läs mer

Trafiksäkerhetsprogram för Båstads kommun 2007-03-30

Trafiksäkerhetsprogram för Båstads kommun 2007-03-30 Trafiksäkerhetsprogram för Båstads kommun 2007-03-30 Martin Wester Trafik och exploateringsingenjör Innehållsförteckning BAKGRUND... 3 SYFTE... 3 METOD... 3 AVGRÄNSNINGAR... 4 1.0 TRAFIKSÄKERHET... 4 1.1

Läs mer

Fotgängarnas fallolyckor i Göteborg underlag för åtgärdsprogram. Rapport nr: 1:2011 ISSN: 1103-1530

Fotgängarnas fallolyckor i Göteborg underlag för åtgärdsprogram. Rapport nr: 1:2011 ISSN: 1103-1530 Fotgängarnas fallolyckor i Göteborg underlag för åtgärdsprogram Rapport nr: 1:211 ISSN: 113-153 Förord Sammanfattning Huvuduppgifterna för Göteborgs trafiknämnd är att tillgodose medborgarnas och näringslivets

Läs mer

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad du anser eller hur du brukar göra!

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad du anser eller hur du brukar göra! Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det frågas efter, vad du anser eller hur du brukar göra! 1. Är du man eller kvinna? Man Kvinna 2. Vilket år är du född? 3. Känner

Läs mer

Olycksutveckling Moped

Olycksutveckling Moped Olycksutveckling Moped 2 2010-04-21 Moped - allmänt Försäljning av mopeder 2001-2009 40000 35000 30000 25000 20000 klass 1 klass 2 15000 10000 5000 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 * Källa:

Läs mer

732G60 - Statistiska Metoder. Trafikolyckor Statistik

732G60 - Statistiska Metoder. Trafikolyckor Statistik 732G60 - Statistiska Metoder Trafikolyckor Statistik Projektarbete Grupp 2 Linköpings Universitet VT2011 En framtid där människor inte dödas eller skadas för livet i vägtrafiken Albin Bernholtz, albbe876

Läs mer

Trafikräkningar och trafikolyckor i Lunds kommun 2011

Trafikräkningar och trafikolyckor i Lunds kommun 2011 Trafikräkningar och trafikolyckor i Lunds kommun 2011 Förord Tekniska förvaltningen i Lunds kommun tar årligen fram en rapport med sammanställning av aktuella trafikmängder och trafikolyckor som inträffat

Läs mer

Trafiksäkerhetsutveckling i kommunerna

Trafiksäkerhetsutveckling i kommunerna Trafiksäkerhetsutveckling i kommunerna -26 Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 2 Tfn: växel 8-452 7, Fax: 8-452 7 5 info@skl.se, www.skl.se Förord Kommunerna har arbetat

Läs mer

Underlag till. Förslaget om nya hastigheter

Underlag till. Förslaget om nya hastigheter Underlag till Förslaget om nya hastigheter Nya hastigheter Bakgrund Hastighetsgränser infördes i Sverige första gången 1907, då var högsta tillåtna hastighet 15 km/tim under dagtid och 10 km/tim efter

Läs mer

Stockholms stads Trafiksäkerhetsprogram

Stockholms stads Trafiksäkerhetsprogram Stockholms stads Trafiksäkerhetsprogram för åren 2005 2010 Projektdeltagare Trafikkontoret (tidigare gatu- och fastighetskontoret) Annika Feychting, projektledare Anna-Sofia Welander Leena Tiippana Krister

Läs mer

Nya hastigheter. i östra Mölndal. Rätt fart för en attraktiv stad

Nya hastigheter. i östra Mölndal. Rätt fart för en attraktiv stad Nya hastigheter i östra Mölndal Rätt fart för en attraktiv stad Mölndal skyltar om 2007 beslutade riksdagen att hastigheten på Sveriges vägar nu kunde sättas i steg om 10 km/tim. Syftet var att öka trafiksäkerheten,

Läs mer

Remissvar KS-2016/2472 Huddinge kommuns trafiksäkerhetsplan

Remissvar KS-2016/2472 Huddinge kommuns trafiksäkerhetsplan Remissvar KS-2016/2472 Huddinge kommuns trafiksäkerhetsplan, SMC, och SMC Stockholm svarar på mängder av remisser. Då det gäller trafiksäkerhetsplanen för Huddinge kommun vill vi påtala att kommunen helt

Läs mer

Förslag till nya och förändrade indikatorer 2014

Förslag till nya och förändrade indikatorer 2014 Trafikkontoret Bilaga 10 Sida 1(6) Trafikplanering Förslag till nya och förändrade indikatorer 2014 Förslag till nya och förändrade indikatorer för verksamhetsmålen 1.5 Framkomligheten i regionen är hög

Läs mer

GNS Väg tema DoU Cykelolyckor

GNS Väg tema DoU Cykelolyckor GNS Väg tema DoU Cykelolyckor Hässelby slott 2013-06-13 Jenny Eriksson Kortfakta Definitioner AS= PMI 1+ = Allvarigt skadad= Person med skada/skador som ger en medicinsk invaliditet på 1 % eller mer MAS=

Läs mer

Hastighetsmätning i samband med polisens övervakning

Hastighetsmätning i samband med polisens övervakning Hastighetsmätning i samband med polisens övervakning NTF RAPPORT 2017:1 Hastighetsmätningar och ökad polisövervakning på fem platser inom Polisregion Väst www.ntf.se Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

Bästa bilhastigheten i stan vad säger forskningsresultaten?

Bästa bilhastigheten i stan vad säger forskningsresultaten? Bästa bilhastigheten i stan vad säger forskningsresultaten? Prof. András Várhelyi, Prof. Christer Hydén, Doc. Åse Svensson, Trafik & väg, Lunds Universitet Bilen är ett flexibelt transportmedel som tillfredsställer

Läs mer

Trafiksäkerhetsåtgärder på Bergslagsvägen/Drottningholmsvägen. Inriktningsbeslut och genomförandebeslut samt godkännande av åtgärdsplan

Trafiksäkerhetsåtgärder på Bergslagsvägen/Drottningholmsvägen. Inriktningsbeslut och genomförandebeslut samt godkännande av åtgärdsplan Dnr Sida 1 (9) 2015-04-22 Handläggare Catarina Nilsson 08-508 262 42 Till Trafiknämnden 2015-05-21 Trafiksäkerhetsåtgärder på Bergslagsvägen/Drottningholmsvägen. Inriktningsbeslut och genomförandebeslut

Läs mer

ot2 Tillgänglighet för barn, äldre och funktionshindrade Ett samhälle för alla

ot2 Tillgänglighet för barn, äldre och funktionshindrade Ett samhälle för alla ot2 Tillgänglighet för barn, äldre och funktionshindrade Ett samhälle för alla Bild 1 ot2 Människan är byggd för att röra på sig men samhället är planerad för att spara tid och pengar. Barn kan inte göra

Läs mer

Trafikanalys Drömgården

Trafikanalys Drömgården Haninge kommun Stockholm Datum 2013-06-14 Uppdragsnummer 1320000013 Utgåva/Status Ver 1.0 Andreas Samuelsson Andreas Samuelsson Jens Svensson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box

Läs mer

OLYCKS- OCH SKADEREDUCERANDE EFFEKTER AV ABS (ANTILOCK BRAKE SYSTEM) PÅ MOTORCYKLAR

OLYCKS- OCH SKADEREDUCERANDE EFFEKTER AV ABS (ANTILOCK BRAKE SYSTEM) PÅ MOTORCYKLAR OLYCKS- OCH SKADEREDUCERANDE EFFEKTER AV ABS (ANTILOCK BRAKE SYSTEM) PÅ MOTORCYKLAR Matteo Rizzi 1, Johan Strandroth 2,3, Claes Tingvall 2,4 1 Vectura Consulting AB 2 Vägverket 3 Karolinska Institutet,

Läs mer

Analys och slutsatsprotokoll för dödsolyckor

Analys och slutsatsprotokoll för dödsolyckor Månad: Januari Projekt 2007- Skåne OLYCKA 1 Analys och slutsatsprotokoll för dödsolyckor Datum: 2007-01-03 Riksväg 21, ca 1 km från Lommarpskorset Hässleholm Hastighetsbegränsning: 90 km/tim Förare, framsätespassagerare

Läs mer

Disposition 2013-02-25. Etappmålsarbetet för trafiksäkerhet ur ett nationellt och regionalt perspektiv

Disposition 2013-02-25. Etappmålsarbetet för trafiksäkerhet ur ett nationellt och regionalt perspektiv Etappmålsarbetet för trafiksäkerhet ur ett nationellt och regionalt perspektiv Disposition Om Nollvisionen Etappmål Tillståndsmål Regionala utmaningar Uppdatering av tillståndmål 2 2013-02-25 1 Vägsäkerhet:

Läs mer

STRADA information 2011. Fotgängarnas singelolyckor i Skåne

STRADA information 2011. Fotgängarnas singelolyckor i Skåne STRADA information Fotgängarnas singelolyckor i Skåne Detta faktablad har tagits fram i syfte att belysa olika trafikantgrupper och deras problem i den skånska trafiken. Målsättningen är att årligen presentera

Läs mer

Trafikdatarapport Trafiksäkerhet i Umeå UMEÅ.

Trafikdatarapport Trafiksäkerhet i Umeå UMEÅ. Trafikdatarapport Trafiksäkerhet i Umeå 2012 2015 UMEÅ www.umea.se/kommun Innehåll Trafiksäkerhet i Umeå 2012 2015 Framtagen av: Umeå kommun, Gator och parker Sammanfattning... 3 1. Inledning... 4 1.1

Läs mer

av en revision se ut?

av en revision se ut? KOMMUNALA TRAFIKSÄKERHETS- REVISIONER: Hur kan resultatet av en revision se ut? Hanna Wennberg, Trivector Traffic AB Tekn.dr. trafikplanering, Ansvarig AO Trafiksäkerhet & trygghet Linköpings kommuns trafiksäkerhetsarbete

Läs mer

Cykelstrategi för Mölndals stad 2010-2014

Cykelstrategi för Mölndals stad 2010-2014 Cykelstrategi för Mölndals stad 2010-2014 Antagen av gatunämnden 22 mars, 2010 Förord Alla människor har ett behov av rörelse för att förflytta oss, underhålla vår kropp och vår själ. För att få ihop det

Läs mer

Oskyddade trafikanter lever farligt

Oskyddade trafikanter lever farligt Oskyddade trafikanter lever farligt Nils Petter Gregersen Trafiksäker kommun 2013 2013-03-14 1911 1917 1923 1929 1935 1941 1947 1953 1959 1965 1971 1977 1983 1989 1995 2001 2007 Dödade + motorfordon 5000

Läs mer

Trafiksäkerhet och konjunktur

Trafiksäkerhet och konjunktur Trafiksäkerhet och konjunktur Mats Wiklund Bakgrund Antalet dödade i trafiken minskar i lågkonjunktur och ökar i högkonjunktur Även trafikarbetet minskar i lågkonjunktur och ökar i högkonjunktur, men inte

Läs mer

Vägtrafikolyckor med långsamtgående fordon 1992-2005. Stefan Pinzke Peter Lundqvist

Vägtrafikolyckor med långsamtgående fordon 1992-2005. Stefan Pinzke Peter Lundqvist 1992-25 Stefan Pinzke Peter Lundqvist Arbetsvetenskap, Ekonomi, Miljöpsykologi (AEM) Bakgrund En tidigare studie av trafikolyckor med långsamtgående fordon 1992-1996 visade på många dödsfall och skadade

Läs mer

- ansluten till Villaägarnas Riksförbund och med mer än medlemmar i Stuvsta/Snättringe

- ansluten till Villaägarnas Riksförbund och med mer än medlemmar i Stuvsta/Snättringe 1 - ansluten till Villaägarnas Riksförbund och med mer än 1 200 medlemmar i Stuvsta/Snättringe www.stuvstagard. styrelsens Förvaltning Gatu-och trafiksektionen alvägen 28 141 85 Huddinge jack.lu@huddinge.se

Läs mer

Underlagsrapport till Trafiksäkerhetsplan för Huddinge kommun KS-2016/2472

Underlagsrapport till Trafiksäkerhetsplan för Huddinge kommun KS-2016/2472 Underlagsrapport till Trafiksäkerhetsplan för Huddinge kommun KS-2016/2472 Samhällsbyggnadsavdelningen, Kommunstyrelsens förvaltning 2017-10-16 Underlagsrapport till Trafiksäkerhetsplan för Huddinge kommun

Läs mer

Forskning för ökad säkerhet bland Hjulburna oskyddade trafikanter. Henriette Wallén Warner, VTI

Forskning för ökad säkerhet bland Hjulburna oskyddade trafikanter. Henriette Wallén Warner, VTI Forskning för ökad säkerhet bland Hjulburna oskyddade trafikanter Henriette Wallén Warner, VTI henriette.wallen.warner@vti.se Nollvisionen Inga döda eller svårt skadade* på svenska vägar Svårt skadade*:

Läs mer