Ann-Sofie Hermansson Lina Isaksson

Transkript

1 Handling 2017 nr 133 Göteborgs Stads Uppföljningsrapport Till Göteborgs kommunfullmäktige Kommunstyrelsens förslag Stadsledningskontorets förslag till beslut av kommunstyrelsen för egen del har bifallits. Kommunstyrelsen tillstyrker stadsledningskontorets förslag i tjänsteutlåtande den 5 maj 2017 och föreslår att kommunfullmäktige beslutar: 1. Göteborgs Stads uppföljningsrapport antecknas. 2. Uppdraget, enligt 13 Dnr 1167/16, till Göteborgs Stads Upphandlings AB om att säga upp avtal och överföra avtal till Göteborgs Stads inköps- och upphandlingsnämnd förklaras fullgjort Vid behandlingen av ärendet i kommunstyrelsen antecknade Lars Hansson (SD) som yttrande en skrivelse från den 17 maj Göteborg den 31 maj 2017 Göteborgs kommunstyrelse Ann-Sofie Hermansson Lina Isaksson 1(1)

2 Yttrande (SD) Kommunstyrelsen Ärende Yttrande gällande Göteborgs Stads Uppföljningsrapport SD har några kommentarer angående nyanländas kostnader i uppföljningsrapporten Många av underskotten i verksamheten i uppföljningsrapporten jämfört med budget är kostnader relaterade till nyanlända. Exempelvis överförmyndarnämnden arvoden 6 miljoner kr, Social Resursnämnd 30 miljoner kr, Fastighetsnämnden 20 miljoner kr. Överläggningar har förts med Arbetsförmedlingen för att få ut nyanlända snabbare i etableringsprogram så att de kan erhålla etableringsersättning istället för försörjningsstöd (kommunala skattepengar). Staten har som väntat ännu inte gått med på att betala ut etableringsersättning snabbare. De föredrar att kommunen betalar för de nyanlända så länge som möjligt. Individ- och Familjeomsorg har ökat sina kostnader med närmare 17 % första kvartalet 2017 jämfört med samma period förra året. Här finns det sannolikt också många kostnader för nyanlända som ingår. Finanseringsutvecklingen bedöms hamna på 4,6 procent under år Det är inte hållbart med förvaltningar som ökar sina kostnader mer än tre gånger så mycket som inkomsterna. Stadsdelsnämnderna och Social Resursnämnd har identifierat ett stort behov av stödboenden för ensamkommande i Göteborg hösten Det skrivs ingenting i uppföljningsrapporten om vad det kommer att kosta skattebetalarna att ordna med stödboenden. Stadsledningskontoret verkar inte vilja ta reda på hur höga dessa kostnader blir. Det som nämnts i detta yttrande belyser mycket väl vilka stora kostnader nyanlända medför för Göteborg. Med sverigedemokratisk politik hade dessa pengar kunnat satsas på vård, skola och omsorg istället.

3 Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 0935/17 Ledningsstaben Helen Torstensson Telefon E-post: Göteborgs Stads uppföljningsrapport Förslag till beslut I kommunstyrelsen: Göteborgs Stads uppföljningsrapport antecknas och överlämnas till kommunfullmäktige som ett led i uppsikten. I kommunfullmäktige: 1. Göteborgs stads uppföljningsrapport antecknas. 2. Uppdraget, enligt 13 Dnr 1167/16, till Göteborgs Stads Upphandlings AB om att säga upp avtal och överföra avtal till Göteborgs Stads inköps- och upphandlingsnämnd förklaras fullgjort. Sammanfattning Uppföljningsarbetet syftar till att både tillgodose kommunstyrelsens uppsiktsplikt och att åstadkomma en uppföljning av kommunfullmäktiges budget och dess verksamheter utifrån ett bredare perspektiv. Denna rapport enligt bilaga, har fokus på övergripande ekonomi och personal, väsentlig styrinformation om stadens nämnder och bolag samt uppföljning av särskilda uppdrag. Göteborgs Stads koncerns samlade ekonomiska resultat för 2017 förväntas bli positivt såväl i kommunen som i stadens bolagskoncern. Det strukturella resultatet bedöms uppgå till ett nollresultat. Stadsledningskontoret bedömer att kommunen kommer att klara balanskravet även Kostnadsutvecklingen ökar snabbare än finansieringsutvecklingen vilket medför att kommunens underliggande strukturella resultat försämrats i förhållande till föregående år. Utvecklingen är i enlighet med kommunfullmäktiges budget och sker därmed planerat. Den är dock inte hållbar på sikt och med de utmaningar som staden står inför så kan den inte fortsätta i samma riktning under kommande år. Investeringsvolymerna i staden ökar nu rejält och bedöms 2017 hamna på knappt 11 miljarder mot 7,6 miljarder föregående år. Dock ser stadsledningskontoret att staden inte fullt ut tidigare realiserat planerade investeringsvolymer varför det finns en osäkerhet om nu lagd prognos är realiserbar i förhållande till stadens genomförandekapacitet. Noterbart är att utfallet för utbetalt försörjningsstöd gått ned med drygt fem procent i förhållande till motsvarande period föregående år. 1(2)

4 Personalvolymen fortsätter öka men i lägre takt än under Sjukfrånvaron är fortsatt hög men oförändrad jämfört med första kvartalet Rekryteringssvårigheterna kvarstår, lösningar med nya uppdelningar av arbetsuppgifter förekommer, och chefsomsättningen har dämpats något. De centrala förhandlingarna inför löneöversynen är klara, de lokala överläggningarna är påbörjade och utbetalningar förväntas ske i höst förutom för en mindre grupp anställda vars löner blev klara till april. De verksamhets- och personalrisker som stadsledningskontoret redovisade i Riskbedömning 2017 kvarstår och åtgärder pågår för att reducera riskerna. Övriga frågor utifrån uppsiktsplikten som redovisas i rapporten föranleder inga ytterligare åtgärder Ekonomiska konsekvenser Rapporten ger underlag för ekonomiska bedömningar. Barn-, Jämställdhets-, Mångfalds- och Miljöperspektivet Perspektiven har belysts där det bedömts relevant. Omvärldsperspektivet Perspektivet har tillförts i rapportens olika avsnitt. Bilaga: Göteborgs Stads uppföljningsrapport Stadsledningskontoret Helen Torstensson Processledare Eva Hessman Stadsdirektör Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2(2)

5 Bilaga Göteborgs Stads uppföljningsrapport

6 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Uppföljning och analys - ekonomi Omvärldsförutsättningar Sammanfattande bedömningar av den ekonomiska situationen för Göteborgs stads koncern Stadens riktlinjer för god ekonomisk hushållning Kommunens ekonomiska utveckling Stadsdelsnämnder Stadsledningskontorets bedömning Befolkningsramen Resursnämndsuppgifterna Facknämnder Stadsledningskontorets bedömning Ekonomisk utveckling Bolag Stadsledningskontorets bedömning Ekonomisk utveckling Kommunalförbund Ekonomisk utveckling Uppföljning och analys - personal Sammanfattande bedömning av personalsituationen Personalutveckling - övergripande Övriga uppdrag och frågor utifrån uppsiktsplikt Mottagning av nyanlända Riskbedömning Strategisk plan för suicidprevention i Göteborg Stadsdelsnämnder utifrån uppsikt och särskilda uppdrag Förutsättningar inför övergång till ersättning och taxa baserad på utförd tid inom hemtjänsten Ej verkställda beslut enligt SoL eller LSS och särskilda avgifter med anledning av detta Anmälningar enligt Lex Maria och Lex Sarah Facknämnder utifrån uppsikt eller särskilda uppdrag Uppföljning av miljöstimulansmedel Bolag utifrån uppsikt eller särskilda uppdrag Stadshus AB:s uppföljning av bolagsstyrelsernas utvärdering av eget arbete Göteborgs Stads uppföljningsrapport

7 4.6.2 Överföring av avtal - Upphandlingsbolaget/Nämnden för inköp och upphandling Tabeller med resultat- och investeringsuppgifter per nämnd och bolag Göteborgs Stads uppföljningsrapport

8 1 Sammanfattning Göteborgs Stad, liksom kommunsektorn som helhet, befinner sig i en situation med stora utmaningar såväl i dagsläget som inför framtiden. Som många gånger tidigare nämnts står också staden inför stora utmaningar att klara de demografiska förändringar som staden i övrigt står inför med en kraftig befolkningstillväxt. Dessutom ökar såväl gruppen äldre som gruppen yngre snabbare än gruppen i arbetsför ålder. Samtidigt med dessa demografiska utmaningar står vi mitt i en stark utveckling av staden och en hög förväntan på kommunens kärnverksamhet. Detta medför att staden har ett betydande uppdrag att klara tillväxten med avseende på såväl stadsutveckling som det kommunala grunduppdraget. Göteborgs Stads koncerns samlade ekonomiska resultat för 2017 förväntas bli positivt såväl i kommunen som i stadens bolagskoncern. Resultatet för bolagen förväntas ligga i nivå med 2016 års resultat. Kommunens resultat bedöms även det i nivå med föregående år, dock med hjälp av utdelning från bolagen. Det strukturella resultatet bedöms uppgå till ett nollresultat. Stadsledningskontoret bedömer att kommunen kommer att klara balanskravet även Kostnadsutvecklingen ökar snabbare än finansieringsutvecklingen vilket medför att kommunens underliggande strukturella resultat försämrats i förhållande till föregående år. Utvecklingen är i enlighet med kommunfullmäktiges och sker därmed planerat. Den är dock inte hållbar på sikt och med de utmaningar som staden står inför så kan den inte fortsätta i samma riktning under kommande år. Investeringsvolymerna i staden ökar nu rejält och bedöms 2017 hamna på knappt 11 miljarder mot 7,6 miljarder föregående år. Dock ser stadsledningskontoret att staden inte fullt ut tidigare realiserat planerade investeringsvolymer varför det finns en osäkerhet om nu lagd prognos är realiserbar i förhållande till stadens genomförandekapacitet. Nämndernas och styrelsernas ekonomiska läge utifrån det inrapporterade materialet är totalt sett i nivå med förväntningarna och budget. Stadsledningskontoret konstaterar att nämndernas utfall efter tre månader ligger i nivå med föregående års utveckling och behöver begränsas under resterande året för att prognosen skall hålla. Det är dock svårt att göra för långtgående slutsatser efter bara tre månader på året, och kontoret gör därför ingen annan bedömning än nämndernas/styrelsernas egna prognoser för helåret 2017, Noterbart är att utfallet för utbetalt försörjningsstöd gått ned med drygt fem procent i förhållande till motsvarande period föregående år. Personalvolymen fortsätter öka men i lägre takt än under Sjukfrånvaron är fortsatt hög men oförändrad jämfört med första kvartalet Rekryteringssvårigheterna kvarstår, lösningar med nya uppdelningar av arbetsuppgifter förekommer, och chefsomsättningen har dämpats något. De centrala förhandlingarna inför löneöversynen är klara, de lokala överläggningarna är påbörjade och utbetalningar förväntas ske i höst förutom för en mindre grupp anställda vars löner blev klara till april. De verksamhets- och personalrisker som stadsledningskontoret redovisade i Riskbedömning 2017 kvarstår och åtgärder pågår för att reducera riskerna. Övriga frågor utifrån uppsiktsplikten som redovisas i rapporten föranleder inga ytterligare åtgärder Göteborgs Stads uppföljningsrapport

9 2 Uppföljning och analys - ekonomi 2.1 Omvärldsförutsättningar Såväl Sverige som Göteborg är starkt beroende av internationell konjunktur. Såsom ett litet och öppet land med stort exportberoende kan de ekonomiska förutsättningarna för Sverige snabbt förändras utifrån utveckling i vår omvärld. Den återhämtning som långsamt kunnat skönjas efter finanskrisen 2008 bedöms fortsatt utvecklas i rätt riktning de kommande åren. BNP-tillväxt i världen ligger kring 3,5 procent och förväntas växa något de kommande åren. Kinas mycket höga tillväxtstal ser ut att bromsas upp på ett balanserat sätt, Inom Euroområdet bedöms det vara en relativt svag tillväxt med en BNP-utveckling kring drygt 1,5 procent. Fortsatt bedöms flera potentiella risker på nedåtsidan dominera. Det handlar då bland annat om USA agerande avseende frihandeln, fortsatt utveckling i konflikten i Syrien och dess omgivning, exitförhandlingarna för Storbritannien. Regeringen konstaterade också i samband med presentationen av vårbudget 2017 att stabiliteten i banksektorn inom EU också kan vara en potentiell risk framöver. Generellt kan konstateras att höga skuldnivåer inte för närvarande kan "lösas ut" via inflation då inflationstakt och förväntningar på inflation i världsekonomin är mycket låga. För Sveriges del kan konstateras att ekonomin går för högvarv. Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer steg med 4 enheter i april och är nu uppe på 112,8 vilket signaler mycket över det normala avseende förväntningar på ekonomisk tillväxt. Arbetslösheten fortsätter att sjunka och sysselsättning ökar. Regeringen bedömer också att de offentliga finanserna stärks de kommande åren. Samtidigt kan konstateras att den demografiska utvecklingen i Sverige innebär att andel äldre ökar i förhållande till övriga befolkningen. Det innebär att den långsiktiga kostnadsutvecklingen för sektorn kommer att sättas under press i förhållande till intäktsutvecklingen. Trots hög aktivitet i ekonomi ser varken löne- eller inflationsutveckling ut att ta någon större fart. Inflationstakten i mars (i förhållande till mars föregående år) uppgick till 1,6 procent. Löneavtal har under våren tecknats på tre år med nivåer kring två procents årlig löneutveckling. 2.2 Sammanfattande bedömningar av den ekonomiska situationen för Göteborgs stads koncern Staden växer, vilket innebär betydande ekonomiska utmaningar. Det blir därför viktigt att i alla relevanta sammanhang planera, följa upp och analysera den ekonomiska situationen för Göteborgs Stads samlade koncern i ett helhetsperspektiv. Beskrivningarna och analyserna av stadens ekonomiska utveckling nedan utgår därför från ett koncernperspektiv som sedan bryts ner i delanalyser för kommunen, nämnderna och bolagen. Resultat per mars samt prognosen för koncernen 2017 Resultatet per mars uppgår till 670 mnkr vilket är cirka 500 mnkr bättre än budget. Det är i nivå med förgående år. Prognosen för koncernen som helhet bedöms för 2017 uppgå till mnkr, vilket är cirka 500 mnkr lägre än resultatet föregående år. För kommunens del uppgår resultatet till mnkr och uppnås genom realisationsvinster samt utdelning. Bolagen bedömer resultat i nivå med föregående är, cirka mnkr. Göteborgs Stads uppföljningsrapport

10 Investeringsprognosen för koncernen 2017 Koncernens investeringar för 2017 beräknas uppgå till 10,8 miljarder. Volymen beräknas därmed öka med 3,2 miljarder jämfört med föregående år. Både nämnder och bolag bedömer ökade investeringsvolymer i förhållande till föregående år, men till största delen ligger ökningen hos nämnderna som enligt prognosen går från en investeringsvolym på 2,5 mdkr 2016 till 4,7 mdkr Prognosen ligger i linje med den budgeterade utvecklingen och investeringsvolymerna förväntas även fortsätta öka under kommande år. De höga investeringsvolymerna har sin huvudsakliga grund i demografin med krav på kommunala lokaler såsom skolor och förskolor samt ökade ambitioner inom bostadsbyggande och stadsutveckling. Samtidigt har det visat sig problematiskt att snabbt öka stadens investeringstakt och väsentliga delar av ökningen har under tidigare år skjutits framåt i tiden. Det är därför väsentligt att nämnderna säkerställer att den bedömda ökningen av investeringsvolymen är genomförbar och att tydliga handlingsplaner finns för genomförandet. Göteborgs Stads uppföljningsrapport

11 2.3 Stadens riktlinjer för god ekonomisk hushållning Staden har under en rad år haft en ekonomisk utveckling som varit i linje med god ekonomisk hushållning. Kommunfullmäktige fastställde i beslut under 2013 sex inriktningar för att säkerställa god ekonomisk hushållning i Göteborgs Stads samlade koncern, vilket blir allt mer angeläget i takt med att de ekonomiska utmaningarna ökar. Under 2014, inför ny mandatperiod, beslutade kommunfullmäktige att bibehålla inriktningarna även kommande år. Inriktningarna omfattar flera av de aspekter som är viktiga att analysera för att utröna huruvida den ekonomiska utvecklingen kan sägas vara långsiktigt hållbar.stadens riktlinjer för god ekonomisk hushållning Inriktning Stadens skall över tid eftersträva resultatöverskott motsvarande minst två procent av kommunens skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. Resultatnivån skall vara förenlig med stadens riskexponering. Staden kan (enligt särskilt regelverk) använda sig av resultatutjämningsreserv för att utjämna förändrade omvärldsförutsättningarna på grund av framförallt konjunkturella svängningar. Staden skall över tid säkerställa att investeringsvolymerna är förenliga med stadens långsiktiga finansieringsförmåga. Hög egenfinansieringsgrad skall eftersträvas. Staden skall över tid bedriva stadsutveckling och exploatering inom ramen för god ekonomisk hushållning. Staden skall i samband med betydande beslut om att ingå långsiktiga åtaganden i alla former eller att avyttra egendom värdera de finansiella konsekvenserna för stadens förmåga att upprätthålla god ekonomisk hushållning. Staden skall över tid värdera och säkerställa de finansiella åtaganden som är kopplade till ägandet av stadens bolag. Kommentar Resultatnivån på minst två procent av skatteintäkterna ska betraktas i ett flerårsperspektiv, inte som ett mål för varje enskilt år. Kommunens förväntade resultat för 2017 beräknas i nuläget åstadkommas enbart med hjälp av realisationsvinster och utdelning från bolagen. Den strukturella utvecklingen är i ett längre perspektiv inte förenlig med inriktningen för godekonomisk hushållning. I kommunfullmäktiges budgetbeslut för 2017 planeras inte för varken nyttjande av eller avsättning till resultatutjämningsreserv. Det kan konstateras att bedömd skatteunderlagsutveckling ligger i nivå med ett tioårs genomsnitt. Stadens samlade investeringsvolym under 2017 på 10,8 miljarder kommer inte att fullt ut kunna finansieras med hjälp av egna medel. Ökad lånefinansiering beräknas ske inom såväl kommunen som bolagen. I denna prognos bedöms exploateringsverksamhet ge ett visst överskott För planperioden bedöms dock exploateringsverksamheten ge ett väsentligt högre exploateringsnetto. Fortsatt krävs det ett utvecklingsarbete för att utveckla planeringsoch beslutsunderlag avseende såväl nämnder som bolag för att denna inriktning ska kunna uppnås. Medvetenheten om stadens långsiktiga ekonomiska utmaningar har ökat och arbetet fortsätter. Staden fortsätter att utveckla processer och rutiner för att säkerställa de finansiella åtagande som är kopplade till stadens bolag. Stadshus AB följer bolagens situation och utveckling, bland annat genom ägardialoger. När större utvecklingsinitiativ som enskilda bolag har för avsikt att ta, senast Lisebergs utbyggnadsplaner, föregås det av inriktningsbeslut i kommunfullmäktige. Varje enskilt bolag har här en viktig uppgift att bedöma när ägaren, kommunfullmäktige, bör informeras och vid behov fatta inriktningsbeslut inför stora åtagande som bolaget har framför sig. Detta gäller oaktat om bolaget bedömer att det utifrån bolagets affärsnytta bedöms vara rätt väg att gå. 2.4 Kommunens ekonomiska utveckling Finansierings- och kostnadsutveckling Stadsledningskontoret har inför bedömningarna i denna rapport använt sig av de Göteborgs Stads uppföljningsrapport

12 skattebedömningar som SKL presenterade i februari i år och som bygger på de bedömningar av det allmänekonomiska läget som redovisats tidigare i denna rapport. Nettokostnadsutvecklingen (röd linje i bilden nedan) bedöms för helåret 2017 uppgå till 6,5 procent, och i nivå med budget. Det är historiskt en mycket hög kostnadsutveckling. Senast staden hade en så hög kostnadsutveckling var 2007/2008 vilket var åren innan det att finanskrisen drabbade världen hösten Finansieringsutvecklingen (blåa linjen i bilden nedan) bedöms hamna på 4,6 procent för Det innebär att den utifrån ett 10-årsperspektiv å ena sidan är relativt hög, å andra sidan nu bromsar in i förhållande till de närmast föregående åren. Denna inbromsning bedöms även fortgå de kommande åren. Kostnaderna bedöms således öka mer intäkterna vilket inte är långsiktigt hållbart och ter sig bekymmersam med tanke på de betydande ekonomiska utmaningar som staden står inför. Stadsledningskontoret bedömer att det därför är angeläget med en restriktiv hållning i kommande kompletteringsbudgetar under året för att sträva efter att begränsa det strukturella underskottet. Resultat för kommunen 2017 Det är tidigt på året och osäkerhetsfaktorerna kring den ekonomiska utvecklingen är därför många. Dock kan kontoret konstatera att nettokostnaderna de tre första månaderna är högre än vad som bedöms som helårsutfall. Det innebär att utvecklingen framåt måste begränsas, främst inom stadsdelssektorn. Trots det gör stadsledningskontoret i denna rapport ingen annan bedömning av nämndernas resultatutveckling än den som nämnderna själva redovisar. Prognosen för kommunen pekar på ett resultat på cirka mnkr inklusive reavinster. Enligt balanskravets definition, d v s då reavinsterna exkluderas, skulle då kommunen uppnå ett resultat om 770 mnkr som de helt och hållet sker med hjälp av utdelning från Stadshus AB. Prognosen bygger således på att de budgetförutsättningar som är beslutade med avseende på utdelning också genomförs. Prognosen som här lämnas innebär att resultatet före engångsposter och utdelning är ett nollresultat. Det är cirka 600 mnkr bättre än budget. Budgetavvikelse förklaras huvudsakligen av att skatteintäkterna är högre än budgeterat till följd av att förändringar i kostnadsutjämningssystemet, som skulle påverkat Göteborgs stad negativt, inte genomförts Det pågår för närvarande en översyn av kostnadsutjämningssystemet som skall komma med redovisning sommaren Kontoret har i skrivande stund ingen information om vilka delar och därmed vilka effekter översynen kan komma att ha för Göteborg. Vidare har förseningar/lägre takt i investeringsvolymer lett till lägre Göteborgs Stads uppföljningsrapport

13 kostnader för avskrivningar och ränta. Slutligen har räntekostnaderna fortsatt nedåt vilket innebär är att stadens räntekostnader minskar trots ökad upplåning. I tabellen nedan redovisas mer detaljerade siffror för de olika delarna i kommunen. Nämndernas ekonomiska utveckling kommenteras under andra avsnitt i rapporten. Kommunens investeringar och låneutveckling I bilden nedan åskådliggörs de årliga investeringsvolymerna i kommunen både ur ett totalt perspektiv, och utifrån hur stor del av investeringarna som måste finansieras med egna medel. Totalt beräknas investeringsvolymen till ca 4,7 miljarder under 2017 varav ca 0,5 miljarder finansieras genom externa investeringsinkomster. Årets avskrivningar ger ett utrymme för ersättningsinvesteringar på ca 1 miljard. Resterande del av 2017 års investeringar behöver finansieras antingen genom resultatöverskott, genom andra likvidtillskott eller genom lånefinansiering. Det innebär att med den prognos för 2017 som nu ligger avseende investeringarna skulle kommunens resultat behöva ligga i storleksordningen 3,0 miljarder för att undvika lånefinansiering. I diagrammet nedan redovisas utvecklingen av kommunens nettolåneskuld i ett Göteborgs Stads uppföljningsrapport

14 historiskt perspektiv. Med den prognos för investeringar och resultat som nu lämnas, samt med beaktande av övriga poster som påverkar likviditeten, beräknas nettolåneskulden öka med ca 1,5 miljarder under Till och med mars har nettolåneskulden ökat med ca 800 mnkr. 2.5 Stadsdelsnämnder Stadsledningskontorets bedömning Stadsdelsnämnderna lämnar för helåret en prognos som är något lägre än det budgeterade resultatet, vilket är väl i linje med utfallet till och med mars. Stadsledningskontoret gör ingen annan bedömning för helåret, men vill ändå peka på att det finns risker för en större negativ avvikelse då prognoserna förutsätter en kraftig dämpning av nettokostnadsutvecklingen inom individ- och familjeomsorgen Befolkningsramen Ekonomisk utveckling befolkningsramen Belopp i mnkr Utfall perioden Aktuell budget perioden Avvikelse utfall - budget Prognos helår (aktuell) Aktuell budget helår Bokslut fg år Nettokostnad Kommunbidrag Resultat Resultat t o m perioden Stadsdelsnämnderna redovisar t o m mars ett resultat på -118 mnkr. Resultatet är 12 mnkr lägre än det budgeterade resultatet för perioden och cirka 100 mnkr lägre än resultatet för motsvarande period förra året. Tre nämnder rapporterar relativt stora negativa avvikelser mot det budgeterade resultatet: Örgryte-Härlanda (-12 mnkr), Lundby (-9 mnkr) och Norra Hisingen (-8 mnkr). Även Östra Göteborg, Centrum och Askim-Frölunda-Högsbo rapporterar negativa avvikelser, men på en lägre nivå (0,5 mnkr - 3 mnkr). Göteborgs Stads uppföljningsrapport

15 Resultat helår Samtliga nämnder utom Norra Hisingen prognostiserar ett resultat som är lika med det budgeterade. För Norra Hisingen innebär det prognostiserade resultatet en negativ avvikelse med 4 mnkr. Nettokostnadsutveckling T o m mars har stadsdelsnämndernas nettokostnader ökat med 6,6 procent jämfört med samma period förra året. Det innebär att utvecklingen fortsätter på samma nivå som under 2016 då nettokostnaderna på helåret ökade med 6,7 procent. Nämndernas prognos förutsätter att ökningen begränsas till en nettokostnadsökning med 3,7 procent för helåret Störst har nettokostnadsökningen varit inom individ- och familjeomsorgen (exklusive försörjningsstödet) där ökningen uppgår till närmare 17 procent jämfört med samma period förra året. Även inom skolan är nettokostnadsökningen hög (knappt 10 procent). Nettokostnaderna för försörjningsstödet fortsätter däremot att minska och beräknas på helårsnivå (löpande tolv månader) inom de närmaste månaderna att understiga en miljard kronor för första gången sedan Diagrammet ovan visar nettokostnadsutvecklingen per verksamhetsområde helår 2016 jämfört med 2015 och januari till mars 2017 jämfört med motsvarande period Uppföljning av stadsledningskontorets ekonomiska riskbedömning Stadsledningskontoret bedömde tidigare i år att det fanns en relativt hög risk att SDN Örgryte-Härlanda inte skulle uppnå det budgeterade ekonomiska resultatet för Bedömningen grundade sig på nämndens ekonomiska utveckling under 2016 och budgetförutsättningarna för Till och med mars har nämnden en negativ avvikelse mot det budgeterade resultatet på 12 mnkr. Nämnden har fattat beslut om åtgärdsplaner och lämnar med anledning av det en nollprognos. Eftersom det ännu är för tidigt att utläsa några effekter av nämndens beslut kvarstår stadsledningskontorets bedömning. För Askim-Frölunda-Högsbo, Västra Hisingen och Norra Hisingen bedömde stadsledningskontoret att det fanns särskild anledning att följa nämndernas ekonomiska utveckling utifrån nämndernas budgetförutsättningar Norra Hisingen redovisar till och med mars en negativ avvikelse för resultatet med 8 mnkr och prognostiserar ett Göteborgs Stads uppföljningsrapport

16 negativt resultat på 4 mnkr. Askim-Frölunda-Högsbo redovisar negativ resultatavvikelse till och med mars på knappt 3 mnkr, medan Västra Hisingen däremot redovisar en positiv avvikelse på närmare 5 mnkr. Då endast tre månader har gått på året bedömer stadsledningskontoret att det fortfarande finns skäl att följa nämndernas utveckling med större uppmärksamhet än för övriga nämnder. Av övriga stadsdelsnämnder redovisar även Lundby en större negativ avvikelse mot det budgeterade resultatet. Avvikelsen är enligt nämnden till största delen redovisningsteknisk och påverkar inte helårsresultatet. Stadsledningskontoret delar den bedömningen och finner inte att det finns anledning att följa nämnden med större uppmärksamhet än övriga nämnder Resursnämndsuppgifterna Ekonomisk utveckling resursnämndsuppgifter Belopp i mnkr Utfall perioden Aktuell budget perioden Avvikelse utfall budget Prognos helår (aktuell) Aktuell budget helår Bokslut fg år Nettokostnad Kommunbidrag Resultat T o m mars redovisar nämnderna en positiv avvikelse mot det budgeterat resultat för resursnämndsuppgifterna med drygt 1 mnkr. Det finns inte för någon uppgift någon väsentlig avvikelse utifrån ett kommunledningsperspektiv. Prognosen för helåret är lika med det budgeterade resultatet för samtliga resursnämndsuppgifter. 2.6 Facknämnder Stadsledningskontorets bedömning Facknämndernas bedömning av det ekonomiska läget för helåret utifrån det inrapporterade materialet är i flera fall under den budgeterade nivån och det samlade resultatet bedöms till 41 mnkr lägre än budget för Resultatet för perioden januari till mars är 12 mnkr, vilket avviker positivt mot budget med 58 mnkr. Att resultatet avviker positivt i förhållande till periodens budget är ett mönster som känns igen från tidigare år. Flertalet nämnder behöver därmed arbeta bättre med sin periodisering, både vad gäller utfall och budget. Stadsledningskontoret ser i det här läget, efter bara tre månader på året, inte någon anledning att göra en annan bedömning än nämndernas egna prognoser för helåret 2017 när det gäller driften Ekonomisk utveckling Resultat t o m perioden Facknämnderna redovisar ett resultat för perioden om 12 mnkr, vilket är 58 mnkr bättre än periodens budget. Det är lägre än föregående år där positiv avvikelse mot budget var 130 mnkr och resultatet 40 mnkr. Fyra nämnder redovisar ett utfall för perioden med mindre avvikelser mot budget: lokalnämnden (7 mnkr), fastighetsnämnden transfer (2 mnkr), studieförbunden (1 mnkr) samt kretslopp- och vattennämnden (1 mnkr). Dessa avvikelser kan i huvudsak förklaras Göteborgs Stads uppföljningsrapport

17 av periodisering. Överförmyndarnämnden arvoden redovisar en avvikelse mot budget om 10 mnkr, där anledningen dels är att utbetalningarna inte följer den periodiserade budgeten och dels kostnader kopplat till god man för ensamkommande barn, vilka är högre än budgeterad nivå. Två nämnder redovisar utfall med en avvikelse över 10 mnkr: och park- och naturnämnden (16 mnkr) och trafiknämnden (10 mnkr). Den huvudsakliga orsaken för park- och natur är den snöfattiga och milda vintern. För trafiknämnden beror avvikelsen primärt på att intäkterna från parkering och markupplåtelser är högre än budgeterat samt flera mindre avvikelser inom färdtjänstverksamheten. Resultat helår Den samlade prognosen avviker negativt mot budget med 41 mnkr, vilket är 6 mnkr sämre än föregående prognos. Det beror i första hand på att följande nämnder redovisar minusprognos på grund av kostnadsökningar som kopplas till nyanlända: social resursnämnd (-30 mnkr), fastighetsnämnden (-20 mnkr), överförmyndarnämnden arvoden (-6 mnkr). Nämnden för Intraservice redovisade förra månaden en minusprognos om 15 mnkr. Efter åtgärder och planerade insatser kommer nämnden att rymma de 15 mnkr som krävs för införandet av Office 365 inom ram. Övriga nämnder redovisar en prognos i linje med budget, eller mindre positiva avvikelser. Mnkr Utfall perioden Aktuell budget perioden Avvikelse utfall - budget Prognos helår (aktuell) Aktuell budget helår Bokslut fg år Resultat Investeringsredovisning för planperioden Nämndernas investeringsutgifter Mnkr Ack utfall tom perioden Prognos helår Budget helår Prognos Budget Investeringsvolym Investeringsvolym som inte finansieras av externa medel Nämndernas investeringsutgifter för perioden januari-mars uppgår till 609 mnkr, vilket är nästan 300 mnkr högre jämfört med samma period föregående år. Så väl lokalnämnden som trafiknämnden och fastighetsnämnden ökar sina investeringar jämfört med samma period föregående år. För trafiknämnden beror ökningen i huvudsak på att Hisingsbrons entreprenader nu påbörjats. Totalt lämnar nämnderna en prognos för 2017 på mnkr, vilket skulle innebära en kraftig ökning i förhållande till föregående år, men cirka 200 mnkr lägre än årsbudgeten. Trafiknämnden beskriver dock att ytterligare prognossänkningar är troliga med tanke på projektens komplexitet. Sett över hela planperioden lägger nämnderna samlat en prognos som är cirka 1,7 mdkr lägre än budget. Avvikelsen finns framför allt inom trafiknämnden som lägger en prognos för planperioden som är cirka 2,1 mdkr lägre än budget. Avvikelsen inom trafiknämnden beror på tidsförskjutningar inom ett flertal olika projekt. Göteborgs Stads uppföljningsrapport

18 Fastighetsnämnden lämnar en prognos för planperioden som är drygt 400 mnkr högre än planperiodens budget. Avvikelsen beror framför allt på en ökning inom strategiska fastighetsförvärv där nämnden ser ett antal objekt som man bedömer är av stort strategiskt intresse att förvärva. Nämnden har i prognosen även tagit höjd för förvärv som i dagsläget inte är kända, men som man bedömer kommer behövas under planperioden mot bakgrund av den omfattande stadsutvecklingen som pågår i Göteborg. Till del beror även avvikelsen på ett utökat investeringsbehov för att tillgodose behovet av boende till nyanlända. Stadsledningskontoret kan konstatera att nämnden inte signalerade detta behov när beslut om förslag till förändringar av investeringsbudget för planperioden togs i december. Beslut i december är det som ligger till grund för stadens samlade budgetarbete och denna mycket sena signal är svår att värdera för kontoret. Trots att tidsförskjutningar gör att vi inte kommer nå budgeterade investeringsvolymer 2017 och för planperioden kan vi se att investeringsvolymerna i staden nu ökar. Den prognos som nu ligger innebär att stadens investeringsvolymer ökar med drygt 2 mdkr i förhållande till Samtidigt konstaterar stadsledningskontoret att nämnderna avvek kraftigt från sin årsbudget för investeringar under 2016 och att prognoserna då successivt skruvades ner under året. Det är väsentligt att nämnderna säkerställer att planperiodens budget är realistisk, genomförbar och att tydliga handlingsplaner finns för genomförandet. Exploateringsinvesteringar Belopp i mnkr Utfall perioden Prognos helår Budget helår Prognos Budget Inkomster Utgifter Över- /underskott Exploateringsverksamhetens exploateringsnetto för perioden januari-mars uppgår till ca -102 mkr. Totalt lämnar exploateringsverksamheten en prognos för 2017 på ca 45 mkr, vilket är en positiv förändring av exploateringsnettot med ca 133 mkr. Merparten av avvikelsen beror på tidsförskjutningar på utgiftssidan och högre inkomster än beräknat för markförsäljning då projekt som planerats att hanteras genom tomträtter istället sker genom markförsäljning. Prognosen för planperioden i förhållande till KF:s budget visar på ett stärkt exploateringsnetto med ca 545 miljoner kronor. Det beror främst på att de ekonomiska förutsättningarna klarnat i flera projekt i förhållande till de underlag som lämnades in för budget 2017, inte minst vad det gäller projekt inom ramen för BoStad 2021 och att projekt tillkommit utifrån beslut om att starta detaljplaner eller nya rutiner för hanteringen av projekt inom Älvstaden, däribland genomförandet av Frihamnen etapp 1. Den nya prognosen för planperioden är inarbetad i budgetunderlag för Budget Prognoserna pekar på kraftiga volymökningar under planperioden i förhållande till tidigare år. Utifrån den utveckling vi ser kring att staden inte realiserar de planerade investeringsvolymerna finns en osäkerhet kring om prognoserna är realistiska i förhållande till stadens genomförandekapacitet. 2.7 Bolag Stadsledningskontorets bedömning Stadsledningskontoret kan konstatera att marsrapporteringen samlat inte visar på några Göteborgs Stads uppföljningsrapport

19 betydande avvikelser inom bolagskoncernen och gör ingen annan bedömning än Stadshus AB Ekonomisk utveckling Utfall tom mars Bolagen redovisar ett utfall om 503 mnkr per mars mot budget om 335 mnkr vilket innebär en positiv avvikelse mot budget om 167 mnkr. Överskotten återfinns inom klustren lokaler (72 mnkr) och bostäder (25 mnkr), samt Renova (33 mnkr). För bostäder är det främst förskjutningar i tid avseende underhållskostnader, för lokaler reavinst vid avyttring av aktiebolag (mark på Kviberg) inom Higab AB och för Renova ökade intäkter för hantering av jord och förorenade massor. Inom Energi går fjärrvärmeaffären sämre än budgeterat. Resultat helår Bolagen bedömer ett samlat årsresultat efter bokslutsdispositioner och skatt om mnkr, vilket är 183 mnkr bättre än budget. Det är primärt lokaler (56 mnkr) och Renova (12 mnkr) som bidrar till resultatet, tillsammans med den finansiella samordningen inom Stadshus AB. Energi visar ett lägre prognostiserat resultat jämfört med budget (- 20 mnkr). För lokaler är det främst reavinster vid avyttring av aktiebolag (mark på Kviberg) inom Higab AB och för Renova är det högre energiintäkter samt ökade intäkter för hantering av jord och förorenade massor. Inom energi beräknas täckningsbidraget för fjärrvärmeaffären bli sämre än budgeterat. Mnkr * Utfall perioden Aktuell budget perioden Prognos helår (aktuell) Prognos helår (fg rapport) Aktuell budget helår Bokslut fg år Energi Bostäder Lokaler Kollektivtrafik Näringsliv Turism, kultur, evenemang Hamn Interna bolag Regionala bolag Boplats AB Summa efter boksl. disp. och skatt Investeringsredovisning Mnkr Ack utfall tom perioden Prognos helår Budget helår Energi Göteborgs Stads uppföljningsrapport

20 Mnkr Ack utfall tom perioden Prognos helår Budget helår Bostäder Lokaler Kollektivtrafik Näringsliv Turism, kultur, evenemang Hamn Interna bolag Regionala bolag Boplats AB Bolagen bedömer per mars att de budgeterade investeringsvolymer som planerats för 2017 i stort kommer att infrias, vilket för bolagen samlat innebär en investeringsvolym på 6,1 mdkr under året. I förhållande till 2016 innebär det ökade investeringsvolymer med 1 miljard. Flera bolag ökar sin investeringsvolym i förhållande till 2016, men den störst ökningen sker inom Higabkoncernen som per mars bedömer en investeringsvolym på mnkr för 2017 i förhållande till 590 mnkr Higabkoncernens största pågående projekt är Projekt Högvakten, Samlokalisering kretslopp- och vatten, förnyelse Selma Lagerlöfs torg samt Kajgarage Skeppsbron. 2.8 Kommunalförbund Ekonomisk utveckling Kostnaden för fortsatt uppbyggnad och etablering av RSG:s verksamhet avseende brandskyddskontroller överskrider förväntade intäkter, varför budgeten är underbalanserad med 5 mnkr. Underskottet för 2018 beräknas bli betydligt lägre för att helt finansieras av taxorna Prognosen för året indikerar ett bättre resultat än budgeterat och beror i huvudsak på lägre personalkostnader än budget på grund av vakanser, sjukdom, uppskjutna rekryteringar och föräldraledighet. Mnkr Utfall perioden Aktuell budget perioden Utfall perioden fg år Prognos helår (aktuell) Aktuell budget helår Bokslut fg år Räddningstjänstförbundet 10,8 2,2 6,1-1,3-5 3,3 Göteborgs Stads uppföljningsrapport

21 3 Uppföljning och analys - personal 3.1 Sammanfattande bedömning av personalsituationen Personalvolymen fortsätter öka men i lägre takt än under Sjukfrånvaron är fortsatt hög men oförändrad jämfört med första kvartalet Rekryteringssvårigheterna kvarstår, lösningar med nya uppdelningar av arbetsuppgifter förekommer, och chefsomsättningen har dämpats något. De centrala förhandlingarna inför löneöversynen är klara, de lokala överläggningarna är påbörjade och utbetalningar förväntas ske i höst förutom för en mindre grupp anställda vars löner blev klara till april. 3.2 Personalutveckling - övergripande Personalvolym Nämnderna anger en prognos för personalvolymen (arbetad tid) för 2017 som innebär en ökning med drygt 800 årsarbetare (2,1 procent). Per mars är ökningen 3,5 procent jämfört med samma period Ökningstakten under året kommer troligen att minska då bland annat flyktingsituationen är förändrad. Stadsdelarna prognostiserar en ökning med 700 årsarbetare, främst inom grundskola och individ- och familjeomsorg, men också något inom förskolan. Inom facknämnderna anger social resursnämnd en prognos med tydligt minskad personalvolym (-150 årsarbetare), medan samtidigt de stadsbyggande nämnderna och utbildningsförvaltningen fortsätter öka. Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning anger fortsatt ökning som en helårseffekt av uppnådd bemanning för tillförda uppdrag, och nämnden för Intraservice avser att öka den egna personalvolymen för att istället minska antalet inhyrda konsulter. I facknämndernas totala ökning enligt prognosen, knappt 150 årsarbetare, beror cirka 70 årsarbetare (0,2 procent) på bildandet av nya inköps- och upphandlingsnämnden, vilket är en övergång från bolagssektorn. Personalstruktur Antalet tillsvidareanställa vid förvaltningarna har ökat med jämfört med mars Ökningen är tydligast bland lärare, elevassistenter, socialsekreterare och socialvårdspersonal, men också bland ingenjörer/arkitekter, handläggare och administratörer. Förskollärare, undersköterskor och vårdbiträden har istället minskat något. Sjukfrånvaro och arbetsmiljö Sjukfrånvaron totalt för förvaltningarna är för första kvartalet i princip oförändrad jämförd med föregående år, 9,9 procent. För några förvaltningar har sjukfrånvaron minskat något men har ökat inom andra. Stadsdelarna totalt har också en oförändrad sjukfrånvaro, 10,8 procent. Den har ökat något inom förskola och grundskola men minskat inom individ- och familjeomsorg. Sjukfrånvaron för första kvartal tenderar att vara högre än helårsuppgifter då perioden är förkylnings- och influensatung. Nämnderna rapporterar om ett fortsatt fokus på arbetsmiljön och om hälsofrämjande arbete på alltfler enheter, och att man kan se vissa effekter i sänkt sjukfrånvaro på enskilda enheter där särskilda satsningar gjorts. Rapporteringen innehåller beskrivningar av ett flertal konkreta åtgärder, som nya rutiner vid nya sjukfall i samarbete med förvaltningshälsovård, utbildningar och stärkt stöd från HR i arbetsmiljö och rehabiliteringsärenden, och att ha arbetsmiljön i åtanke vid bemanning och schemaplanering. Det sker också kompetenshöjande insatser för medarbetare för att större säkerhet i uppdraget ska minska stressen. Göteborgs Stads uppföljningsrapport

22 Många nämnder rapporterar om arbete med att stärka chefers förutsättningar för arbetsmiljöarbete och att kunna vara närvarande chef, bland annat med stärkt stöd från administratörer och specialister. Arbete pågår i stadsdelsförvaltningarna och social resursförvaltning med att prioritera, konkretisera och sätta igång med de åtgärder som finns i de tre handlingsplanerna inom arbetsmiljöområdet som antog antogs under I den först antagna planen, för äldreomsorgen, handlar det till delar om att fortsätta med redan påbörjade åtgärder, och uppföljning av effekterna av dessa planeras i uppföljningsrapport Medarbetar- och chefsenkäten Medarbetarenkäten 2016 genomfördes i slutet av året. Svarsfrekvensen var 68 procent (2015: 67 procent). För första gången genomfördes medarbetarenkäten helt digitalt. Resultatet av medarbetarenkäten i sin helhet finns på Jämfört med föregående år är resultatet för staden totalt för alla enkätens tre index oförändrat, nöjd medarbetare (NMI 55), hållbart medarbetarengagemang (HME 76) och kommunikationsindex (KomI 65). Bakom dessa oförändrade resultat döljer sig både förbättringar och försämringar på lägre nivåer och för olika frågor vilket gör resultatet svårt att analysera och dra några slutsatser av på övergripande nivå. Enkäten är också i första hand ett verktyg för chefers uppföljning av arbetsplatsen och för planering av konkreta åtgärder tillsammans med personalgruppen. Chefer brukar ha, och har överlag högre betygsindex än medarbetarna, men i enkäten finns två undantag. I frågor som rör inflytande över det egna arbetet och till exempel möjligheter till återhämtning har chefer 55 (medarbetare 56). I frågor om arbetsgruppens samarbete, att man delar med sig av kunskap och erfarenhet och ger varandra återkoppling har chefer 71 (medarbetare 72). I enkäten uppger mer än 30 procent av både chefer och medarbetare att de känner av stress ganska mycket eller väldigt mycket. Detta tillsammans med det relativt lägre resultatet på frågeområdet om inflytande över det egna arbetet, styrker bilden av att många medarbetare och chefer upplever en ökad arbetsbelastning och ett högre arbetstempo. Rekryterings- och bemanningssituationen En arbetsmarknad med stor efterfrågan på arbetskraft i kombination med stadens expansion inom välfärdssektorn samt stora infrastruktursatsningar innebär stora utmaningar. Detta medför att utbudet av utbildad arbetskraft inte räcker till för att tillgodose stadens efterfrågan. Stadens rekrytering på såväl kort som lång sikt är därför fortsatt bekymmersam. Inom stadsdelsförvaltningarna är det främst problem med att rekrytera personal inom utbildningssektorn samt inom vård och omsorg. En utökad verksamhet i kombination med hög personalomsättning inom flera yrkesgrupper gör att det finns ett konstant högt rekryteringsbehov. För att motverka detta har man bland annat genomfört en mer flexibel bemanningsplanering och schemaläggning i dygnet-runtverksamheter, kvalitetssäkrat rekryteringsprocessen och uppdaterat kompetensförsörjningsplaner. Flera rapporterar också om ändrad fördelning av arbetsuppgifter för ibland nya yrkesgrupper, samt aktivare ställningstaganden till kompetenskrav vid rekrytering. Även de planerande fackförvaltningarna har ett fortsatt omfattande rekryteringsarbete. Detta gäller såväl i form av ersättnings- som nyrekrytering. Även övriga fackförvaltningar påtalar i rapporteringen att de har svårt att rekrytera till mer kvalificerade tjänster. Stadens bolag rapporterar också om rekryteringssvårigheter, framförallt de bolag som Göteborgs Stads uppföljningsrapport

23 rekryterar teknisk kompetens såsom projektledare och ingenjörer. Även bolag som behöver hantverkskompetens och kök- och restaurangpersonal stöter på rekryteringssvårigheter. Chefsförsörjning och chefsrörlighet Under 2016 dämpades omsättningen bland chefer något jämfört med tidigare år. Den är dock fortfarande hög inom individ- och familjeomsorg, äldreomsorg samt bland rektorer i grundskolan. Under årets första kvartal ser det ut som om denna tendens kan fortsätta att hålla i sig, det är dock för tidigt att dra några slutsatser. Första kvartalet ny- och ersättningsrekryterades knappt 200 chefer i stadens förvaltningar, vilket är något färre jämfört med samma period förra året. Jämställdhet i Jämix I den mätning av jämställdheten vi gör med hjälp av verktyget Jämix, har stadens index för 2016 ökat jämfört med föregående år med 3 enheter till 118 (median kommuner 103, bästa kommun 127). Fem nyckeltal fick höjda värden: Lika karriärmöjligheter, där vi nu har 19 av 20 möjliga poäng i hur väl andelen chefer som är kvinnor speglar andelen medarbetare som är kvinnor. Lika andel per kön som har anställning på heltid; nu 92 procent av kvinnor och 94 procent av män, skillnaden har fortsatt minska, även här 19 av 20 poäng. Lika andel per kön som har tillsvidareanställning; andelen män som har tillsvidareanställning har närmat sig kvinnors högre andel något. Lika lön; skillnaden har minskat, även här 19 av 20 möjliga poäng. Förvaltningar och bolag har bedömt sig själva ha ett stärkt jämställdhetsarbete. Några nyckeltal hade istället försämrats något; antal dagar som föräldralediga män tar ut minskade något jämfört med motsvarande för kvinnor, och överrepresentationen av kvinnor i ledningsgrupper ökade jämfört med föregående år, andelen ska vara högst 60 procent för att jämställdhet ska råda, för staden är andelen 64 procent. Minst jämställd är staden, liksom arbetsmarknaden i övrigt, fortfarande i den låga andelen numerärt jämställda yrkesgrupper och i den stora skillnaden mellan könen i den långa sjukfrånvaron. Lönebildning Lönebildningen är en del i stadens arbete för att skapa attraktiva arbeten och kort- och långsiktigt kunna kompetensförsörja stadens verksamheter med medarbetare. Under de senaste åren har konkurrensen om arbetskraften ökat för fler yrkesgrupper, vilket redovisas utförligare i annat avsnitt ovan. Lönenivåerna på övriga arbetsmarknaden, samt förväntad utveckling, är därmed än viktigare att följa. Nytt industriavtal har tecknats som innebär att "märket" har satts till 6,5 procent för den kommande treårsperioden. Arbetet med löneöversyn 2017 pågår inom kommunen. För Akademikeralliansens, Vårdförbundets och Fysioterapeuternas avtalsområde betalades ny lön ut i april månad. De utgör cirka 7 procent av de anställda vid förvaltningarna. När det gäller Kommunal tecknades 2016 ett nytt centralt avtal, som i år förlängts med ett år för att följa arbetsmarknadens övriga avtal. Kommunals avtal innebär en särskild satsning på undersköterskor. Utrymmet 2017 är 530 kr per medlem och för undersköterskor kronor. För 2018 är det 535 kronor och för undersköterskor kronor, samt för år 2019 är det 540 kronor med ett extra utrymme på 0,3 procent. Kommunals avtal innehåller inga individgarantier. Med Kommunals avtal följer också vissa ändringar i Allmänna Bestämmelser som kommer att gälla för flertalet medarbetare, bland annat en ökning av ersättningen för obekväm arbetstid, samt en minskning i Göteborgs Stads uppföljningsrapport