Ann-Sofie Hermansson Lina Isaksson

Transkript

1 Handling 2017 nr 2 Uppföljningsrapport , del 1 och del 2 Till Göteborgs kommunfullmäktige Kommunstyrelsens förslag Stadsledningskontorets förslag till beslut av kommunstyrelsen för egen del har bifallits. Kommunstyrelsen tillstyrker stadsledningskontorets förslag i tjänsteutlåtande den 5 december 2016 och den 15 december 2016 och föreslår att kommunfullmäktige beslutar: Uppföljningsrapport , del 1 och del 2 antecknas Vid behandlingen av uppföljningsrapport , del 1 i kommunstyrelsen antecknade representanterna från M och KD som yttrande en skrivelse från den 14 december Vid behandlingen av uppföljningsrapport , del 2 i kommunstyrelsen antecknade representanterna från L, M och KD som yttrande en skrivelse från den 4 januari Göteborg den 14 december 2016 och den 11 januari 2017 Göteborgs kommunstyrelse Ann-Sofie Hermansson Lina Isaksson 1(1)

2 Yttrande (L) (M) (KD) Kommunstyrelsen Ärende Yttrande angående Göteborgs Stads uppföljningsrapport del 1 Kommunens resultat har förbättrats sedan föregående prognos, vilket är positivt. Samtidigt är förbättringen till stor del ett resultat av ökade statsbidrag. Kommunens strukturella resultat ligger nu på 430 mkr. Stadens kostnadsutveckling är fortsatt oroande och ligger på historiskt höga nivåer. Det är uppenbart att kostnaderna behöver dämpas kraftigt kommande år. Det gäller även utvecklingen av personalvolymen, vars ökningstakt har fördubblats. Med tanke på att resultatet nu har förbättras och konjunkturen fortsatt är god bör en avsättning till resultatutjämningsreserven genomföras. Stadsledningskontoret gör bedömningen att en avsättning om cirka 140 Mkr till resultatutjämningsreserven är möjligt att göra. Att öka underskotten i högkonjunktur gör att vi riskerar att behöva spara i och förvärra nästa lågkonjunktur som kommer att komma. Det kommer slå mot välfärden. Därför är det viktigt att hushålla med pengarna och spara när det är möjligt.

3 Yttrande (L) (M) (KD) Kommunstyrelsen Ärende Yttrande angående Göteborgs Stads uppföljningsrapport , del 2 Göteborgs stads uppföljningsarbete syftar till att både tillgodose kommunstyrelsens uppsiktsplikt och att åstadkomma en uppföljning av kommunfullmäktiges budget. Uppföljningsrapport 3 del 2 har stort fokus på utbildning, socialtjänst och funktionshinder, det vill säga stora delar av välfärdens kärna. Det händer mycket positivt i staden, samtidigt ser vi en rad problem och utmaningar som kräver nya svar. Utbildning Kunskapsresultaten i de lägre årskurserna är oroväckande och trenden med vikande resultat fortsätter. Fler kontrollstationer och tidiga insatser behöver sättas in och uppföljningen av måluppfyllelsen måste förbättras. Det är dock positivt att andelen elever i årskurs 9 förbättrar sina resultat, även om det är från historiskt låga nivåer. Skillnaderna mellan flickors och pojkars resultat fortsätter att öka, särkilt fokus och insatser måste riktas mot att lyfta pojkarnas resultat. Ett systematiskt kvalitetsarbete är en förutsättning för att alla barn och elever ska ges en likvärdig utbildning. Stadsledningskontoret konstaterar att det systematiska kvalitetsarbetet inte är förankrat och levande på alla skolor. Det är uppseendeväckande då lagkravet trädde i kraft 2011 och dessförinnan var förändringarna kända i förarbeten. Det pedagogiska ledarskapet måste få bättre förutsättningar så att det är möjligt för rektor att leda lärarna och utveckla undervisningen. Därtill behövs ett ökat stöd för att förbättra analysen av undervisningens kvalitet och elevers utveckling. Precis som vi framfört tidigare måste ett nytt gemensamt uppföljningssystem för stadens systematiska kvalitetsarbete inrättas. Förskolan har en rad utmaningar som måste hanteras. Det handlar både om resurser och om barngruppernas sammansättning och storlek. Allt för många barn vistas i för stora barngrupper. En expansion av förskolan måste fortgå samtidigt som temporära och äldre förskolor ersätts. Såväl rekrytering som vikariesituationen behöver åtgärdas omgående. Individ- och familjeomsorg Kostnadsutvecklingen inom individ- och familjeomsorgen har ökat med 10 procent jämfört med Bakgrunden till den höga kostnadsutvecklingen kan spåras i dels fler årsarbete och dels ökade kostnader för köpt vård, i vissa stadsdelar så hög som 20. En djupare analys av utvecklingen behövs och vi välkomnar att det har tagits fram en särskild kvalitetsrapport för sektorn som behöver få ett ökat fokus.

4 Bostadsbristen i Göteborg slår hårt mot olika grupper i samhället och även mot sektorn då allt fler personer vänder sig till socialtjänsten för att få hjälp. Detta medför både höga kostnader och en stor arbetsbelastning för personalen hushåll betecknas i dag som hemlösa i Göteborg, vilket är en ökning jämfört med tidigare år. 26 % av de hemlösa hushållen är barnfamiljer. Barn som lever i utsatta miljöer eller i familjer som behöver stöd och hjälp för att hantera sin situation behöver snabba och rätt insatser, därför är utredningstiden lagstadgad till högst fyra månader. Även om barnavårdsutredningar är en grannlaga uppgift får de inte dra ut på tiden. Sedan flera år har stadsdelarna inte levt upp till lagens minimikrav och för närvarande har 721 utredningar pågått under mer än 120 dagar. Det är inte acceptabelt. Funktionshinderverksamhet Göteborgs stad kostnad för särskilda avgifter för ej verkställda beslut uppgår till 4,5 miljoner kronor. Även om det är en minskning jämfört med föregående period är andelen hög jämfört med övriga storstadskommuner. Behovet av bostäder för personer med funktionsnedsättningar är fortsatt stort och utbyggnaden av BmSS behöver fortsätta i stadsdelarna. Samordningen som nu sker över staden är positiv och kommer att få resultat på sikt. Regeringens nedskärningar på LSS och den personliga assistansen i kombination med skärpt rättspraxis får nu allt större konsekvenser. Stadsledningskontoret konstaterar att det har inneburit att beslut om insatser har omprövats och antingen upphört eller minskat i omfattning för vissa personer. För dessa personer är assistansen helt avgörande för att kunna leva sitt liv som alla andra. Personal Personalsituationen i Göteborgs stad fortsätter att försämras och det är allvarligt. Stadsdelsförvaltningarna har i dag stora problem med att rekrytera behöriga förskollärare, lärare och fritidspedagoger. Det är särskilt svårt att rekrytera till de förskolor och skolor i störst behov av kompetenta pedagoger vilket får konsekvenser i verksamheten. Personalomsättningen är fortsatt hög samtidigt som sjukfrånvaron fortsätter att försämras från redan höga nivåer. En rad insatser måste vidtas. Även inom socialtjänsten är situationen fortsatt orolig. Trots att insatser har vidtagits senaste åren bidrar den stora omsättningen av personal till att effekterna av insatserna minskar. Istället ökar belastningen för personalen med sämre arbetsmiljö som resultat.

5 Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 0937/16 Ledningsstaben Strategisk samordning Helen Torstensson Telefon E-post: Göteborgs Stads uppföljningsrapport del 1 Förslag till beslut I kommunstyrelsen Uppföljningsrapport , del 1 antecknas och överlämnas till kommunfullmäktige som ett led i uppsikten. I kommunfullmäktige Uppföljningsrapport , del antecknas. Sammanfattning Uppföljningsarbetet syftar till att både tillgodose kommunstyrelsens uppsiktsplikt och att åstadkomma en uppföljning av kommunfullmäktiges budget och dess olika delar. Uppföljningsrapport 3 består av två olika delar. Denna del, enligt bilaga 1, har fokus på övergripande ekonomi och personal, väsentlig styrinformation om stadens nämnder och bolag, uppföljning av särskilda uppdrag och aktuella uppsiktsfrågor. Rapportens del 2, som behandlas i kommunstyrelsen i januari, har fokus på ett urval av kärnverksamheterna. Stadens samlade helårsprognos per oktober har förstärkts något i förhållande till augusti och uppgår nu till mkr för koncernen, mot mkr i augusti. Till följd av beslut om stadsbidrag för ökat bostadsbyggande samt något ökad prognos för skatteutveckling ökar intäkterna med 200 mkr. Vidare bedömer stadens nämnder ett ökat överskott om 100 mkr. Sammantaget innebär det för kommunen ett bedömt strukturellt resultat om 430 mkr motsvarande 1,5 procent av skatter och statsbidrag. Resultatet för stadens realisationsvinster bedöms uppgå till 370 mkr och därmed ett totalt resultat om 800 mkr, vilket är i nivå med föregående års resultat. Bolagens prognos per oktober ligger i linje med den som lämnades per augusti, uppgående till mkr. Takten vad gäller stadens investeringar ökar i förhållande till tidigare år och bedöms uppgå till mkr, vilket är en ökning mkr. Stadens bolag står för större delen av ökningstakten, mkr. Stadens bedöms öka med 300 mkr i förhållande till föregående år. Trots ökningen är det en väsenligt lägre takt en vad som budgeterats för året där bedömt utfall uppgår till mkr mot budgeterat mkr. Nämndernas prognoser över personalvolymen för 2016 innebär en ökning med drygt årsarbetare, vilket är 50 procent större ökning än under Till viss del är ökningen tillfällig utifrån flyktingsituationen och finansierad via statsbidrag. Trots 1(2)

6 ökningen kvarstår de svårigheter att rekrytera och behålla yrkesutbildad personal som nämnder och bolag rapporterat om tidigare under året. Chefsomsättningen hittills i år tyder på att den höga rörligheten bland chefer dämpats något. De verksamhetsrisker som stadsledningskontoret redovisade i Riskbedömning 2016 kvarstår och åtgärder pågår för att reducera riskerna. Övriga frågor utifrån uppdrag och aktuell uppsiktsplikt som redovisas i rapporten föranleder inga ytterligare åtgärder. Ekonomiska konsekvenser Rapportens olika delar innehåller ekonomiska analyser och bedömningar. Barnperspektivet Barnperspektivet är belyst där det bedöms relevant. Jämställdhetsperspektivet Jämställdhetsperspektivet är inarbetat i analyser och statistiken är könsuppdelat där det bedöms relevant och möjligt. Mångfaldsperspektivet Mångfaldsperspektivet är belyst där det bedöms relevant. Miljöperspektivet Miljöperspektivet är belyst där det bedöms relevant. Omvärldsperspektivet Omvärldsperspektivet har tillförts i rapportens olika delar. Stadsledningskontoret Helen Torstensson Processledare Eva Hessman Stadsdirektör Bilaga: Uppföljningsrapport del 1 Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2(2)

7 Bilaga Uppföljningsrapport Del 1

8 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Uppföljning och analys - ekonomi Omvärldsförutsättningar Sammanfattande bedömningar av den ekonomiska situationen för Göteborgs Stads koncern Kommunens ekonomiska utveckling Finansierings- och kostnadsutveckling Resultatet för kommunen Kommunens investeringar och låneutveckling Balanskravsutredning och redovisning av resultatutjämningsreserv Stadsdelsnämnder Stadsledningskontorets bedömning Ekonomisk utveckling - Befolkningsramen Ekonomisk utveckling - Resursnämndsuppgifterna Facknämnder Stadsledningskontorets bedömning Ekonomisk utveckling Nämndernas investeringsredovisning Bolag Ekonomisk utveckling Investeringsredovisning Kommunalförbund Ekonomisk utveckling Uppföljning och analys - personal Sammanfattande bedömningar av personalsituationen Personalutveckling - övergripande Särskilda uppdrag och frågor utifrån uppsiktsplikt Uppföljning av Riskbedömning Värdighetsgarantier Fler korttidsplatser inom äldreomsorgen Uppdrag Västsvenska paketet Uppdrag Vision Älvstaden Ej verkställda beslut enligt SoL eller LSS och särskilda avgifter med anledning av detta Anmälningar enligt Lex Maria och Lex Sarah Bilagor Uppföljningsrapport del 1 2

9 1 Sammanfattning Det ekonomiska läget något förstärkt i förhållande till delårsrapporten per augusti Stadens samlade helårsprognos per oktober har förstärkts något i förhållande till augusti och uppgår nu till mkr för koncernen, mot mkr i augusti. Till följd av beslut om statsbidrag för ökat bostadsbyggande samt något ökad prognos för skatteutveckling ökar intäkterna med 200 mkr. Vidare bedömer stadens nämnder ett ökat överskott om 100 mkr. Sammantaget innebär det för kommunen ett bedömt strukturellt resultat om 430 mkr motsvarande 1,5 procent av skatter och statsbidrag. Resultatet för stadens realisationsvinster bedöms uppgå till 370 mkr och därmed ett totalt resultat om 800 mkr, vilket är i nivå med föregående års resultat. Bolagens prognos per oktober ligger i linje med den som lämnades per augusti, uppgående till mkr. Takten vad gäller stadens investeringar ökar i förhållande till tidigare år och bedöms uppgå till mkr, vilket är en ökning mkr. Stadens bolag står för större delen av ökningstakten, mkr. Stadens bedöms öka med 300 mkr i förhållande till föregående år. Trots ökningen är det en väsenligt lägre takt en vad som budgeterats för året där bedömt utfall uppgår till mkr mot budgeterat mkr. Fortsatt ökad personalvolym trots svårigheter att rekrytera inom vissa personalgrupper Nämndernas prognoser över personalvolymen för 2016 innebär en ökning med drygt årsarbetare, vilket är 50 procent större ökning än under Till viss del är ökningen tillfällig utifrån flyktingsituationen och finansierad via statsbidrag. Trots ökningen kvarstår de svårigheter att rekrytera och behålla yrkesutbildad personal som nämnder och bolag rapporterat om tidigare under året. Chefsomsättningen hittills i år tyder på att den höga rörligheten bland chefer dämpats något. Antalet chefer är 100 fler än föregående år. De verksamhetsrisker som stadsledningskontoret redovisade i Riskbedömning 2016 kvarstår och åtgärder pågår för att reducera riskerna. Övriga frågor utifrån uppdrag och aktuell uppsiktsplikt som redovisas i rapporten föranleder inga ytterligare åtgärder. Uppföljningsrapport del 1 3

10 2 Uppföljning och analys - ekonomi 2.1 Omvärldsförutsättningar Den allmän ekonomiska utvecklingen i världen Sedan senaste rapporten per augusti har valet i USA genomförts med en, för många oväntad, valutgång i form av republikansk valseger. Marknaderna reagerade de allra första timmarna negativt men återhämtade sig i det närmaste fullt ut samma dag. I dagsläget syns inga tydliga ekonomiska effekter med anledning av valutgången. Det råder för närvarande viss osäkerhet kring de vallöften som gavs i valkampanjen vilket i sig kan leda till försiktighet och därmed inbromsning av BNP-utveckling i världen. I EU står vi inför flera val där även här valutgång kan leda till osäkerhet kring förd ekonomisk politik inom EU. Förhandlingarna om Storbritanniens utträde ur EU har ännu inte givet besked om tidplan för utträde eller hur landets avtal med EU kan komma att se ut. Det är därför oklart när och på vilket sätt utträdet kan komma att påverka såväl EU i stort som Sverige. Svensk ekonomi För Sveriges del kan konstateras att BNP bromsar in under 2016 och nuvarande prognoser för året bedömer en BNP-tillväxt för 2016 om knappt 3 procent och ytterligare fallande mot 2 procent Detta tros att Sverige, liksom omvärlden, har mycket låga räntor. Sverige har dessutom en relativt svag valuta för närvarande vilket gynnar vår export. Fallande tillväxt till trots går arbetsmarknaden i rätt riktning med ökande sysselsättning och minskad arbetslöshet i såväl riket som i Västsverige. Senaste konjunkturbarometern visar på hög tilltro till svensk ekonomi framöver. Uppföljningsrapport del 1 4

11 2.2 Sammanfattande bedömningar av den ekonomiska situationen för Göteborgs Stads koncern Koncernens ekonomiska utveckling Resultatet för koncernen Göteborgs Stad uppgick per oktober till drygt mkr jämfört med mkr i budget för perioden. Prognosen för koncernens samlade resultat för 2016 har justerats upp något i förhållande till prognosen i augusti och uppgår till cirka mkr. Det är en förbättring med 300 mkr i förhållande till den prognos som lämnades i delårsrapporten per augusti. Prognosen för kommunens resultat uppgår till 800 mkr och har därmed justerats upp med cirka 300 mkr jämfört med den prognos som lämnades per augusti. Förklaringen står främst att finna i beslutade statsbidrag för stadsbyggande, något förbättrad skatteprognos samt ökat överskott i nämnderna. Av det totala resultatet svarar reavinster för 370 mkr, vilket innebär att om dessa exkluderas så uppgår resultatet till 430 mkr. Prognosen för bolagens resultat uppgår till cirka mkr och ligger därmed cirka 400 mkr över budgeterade nivåer, vilket huvudsakligen förklaras av reavinster inom lokalklustret. Investeringsprognosen för koncernen 2016 Koncernens investeringar för januari-oktober uppgick till 5,6 mdkr vilket innebär en ökning med 1 mdkr i förhållande till samma period föregående år. Ökningen kan framför allt kopplas till bolagen medan nämndernas investeringar bara har ökat marginellt. I huvudsak är det Framtidenkoncernens investeringar som har ökat, till del beroende på att koncernen förvärvat ett fastighetsbestånd i Hammarkullen. Sett till helåret beräknas koncernens investeringar uppgå till 7,6 mdkr 2016, vilket skulle innebära en ökning med 1,6 mdkr jämfört med föregående år. Av ökningen står bolagen för 1,3 mdkr och nämnderna för 0,3 mdkr. Trots den kraftiga ökningen ligger prognostiserad volym klart under årets budgeterade volym vilket hänger ihop med tidsförskjutningar inom framförallt kommunens investeringar. Bolagen lägger sammantaget en prognos i nivå med budget Vi kan också konstatera att prognosen successivt har justerats ned under året. Jämfört med den prognos som lämnades i augusti har koncernens prognostiserade investeringar 2016 sänkts med 0,5 mdkr. Förseningar beskrivs främst som en effekt av resursbrist avseende specialister och projektledare både internt och på marknaden vilket bland annat leder till långa Uppföljningsrapport del 1 5

12 upphandlingstider. 2.3 Kommunens ekonomiska utveckling Finansierings- och kostnadsutveckling I utfall och prognosen för helåret har kontoret inkluderat den skattebedömning som SKL gjort den 5 oktober. Utöver den bedömningen har också hänsyn tagits till slutavräkning avseende 2015 års inkomster som redovisats den 21 november. Vidare har Boverket lämnat besked om statsbidrag för ökat bostadsbyggande vilket också inkluderats i föreliggande prognos. Övriga bedömningar har baserats på det senaste konjunkturläget och de prognoser som föreligger i skrivande stund avseende det allmänekonomiska läget i Sverige och för landets kommuner. Finansieringsutvecklingen beräknas med nu föreliggande prognos uppgå till 7 procent på helåret. Det är en mycket god finansieringsutveckling. Utvecklingen förklaras till del av de statsbidrag avseende flyktingssituationen samt för ökat bostadsbyggande som kommunen erhållit. Dessa uppgår sammantaget till 471 mkr vilket betyder 1,63 procent i finansieringsutveckling. I den prognos som nu lämnas ligger det strukturella resultatet på 430 mkr (strukturellt resultat för kommunen är exklusive reavinster, utdelning från bolag, jämförelsestörande- och extraordinära poster.) Kostnadsutvecklingen för 2016 bedöms hamna på drygt sex procent. Det är en historiskt sett hög utveckling som väsentligt kommer att behöva begränsas kommande år. Senaste kommunen noterade denna nivå på kostnadsutveckling var strax innan finanskrisen Uppföljningsrapport del 1 6

13 Trendmässig utveckling Den trendmässiga utvecklingen visar att såväl intäkts- som kostnadsutvecklingen nu stiger. Trots svårigheter att rekrytera inom vissa områden ökar personalvolymen nu med cirka 4 procent i årstakt från att ha legat runt 2 procent i ökningstakt under lång tid Resultatet för kommunen Kommunens resultat per oktober 2016 uppgick till mkr vilket kan jämföras med mkr under samma period föregående år. Rensat för poster av engångskaraktär uppgår det strukturella resultatet per oktober i år till 945 miljoner. Prognosen för kommunen pekar på ett resultat på i storleksordningen 800 mkr kronor inklusive reavinster. Enligt balanskravets definition, det vill säga då reavinsterna exkluderas, uppnår kommunen ett resultat på cirka 430 miljoner. Staten, i form av Uppföljningsrapport del 1 7

14 Boverket, har beslutat tillföra kommuner medel för att stimulera till ökat bostadsbyggande om vissa kriterier uppfylls. Kommunen har uppfyllt dessa och har därför tillförts 130 mkr för Nämnderna gör en ytterligare prognosförbättring i denna rapport (94 mkr) i förhållande till augustis rapportering. Stadsledningskontoret gör sammantaget ingen annan bedömning än nämnderna. Prognosen för realisationsvinster har justerats ned med 110 mkr vilket i huvudsak förklaras av att överlåtelser skjutits fram i tid över årsskiftet. Mkr Utfall perioden Aktuell budget perioden Prognos helår (aktuell) Prognos helår (fg rapport) Aktuell budget helår Bokslut fg år SDN befolkningsansvar Resursnämndsuppgifter Facknämnder Nämnder totalt Kommuncentrala poster Resultat före särskilda poster Reavinster fastigheter Utdelning Användning av utvecklingsfond* Upplösning av utvecklingsfond* Jämförelsestörande poster Totalt före extraordinära poster Resultatbedömning enligt balanskrav Stadsledningskontorets bedömning 100/150 Uppföljningsrapport del 1 8

15 2.3.3 Kommunens investeringar och låneutveckling Kommunens investeringar och låneutveckling I bilden nedan åskådliggörs de årliga investeringsvolymerna i kommunen både ur ett totalt perspektiv och utifrån hur stor del av investeringarna som måste finansieras med egna medel t.ex. genom resultatöverskott eller lån. Totalt beräknas investeringsvolymen till ca 2,5 mdkr under 2016 varav ca 0,2 mdkr finansieras genom externa investeringsinkomster. Årets avskrivningar ger ett utrymme för ersättningsinvesteringar på ca 1 mdkr. Resterande del av 2016 års investeringar behöver finansieras antingen genom resultatöverskott, genom andra likvidtillskott eller genom lånefinansiering. Det innebär att med den prognos för 2016 som nu ligger avseende investeringarna skulle kommunens resultat behöva ligga i storleksordningen 1,4 mdkr för att undvika lånefinansiering. I diagrammet nedan redovisas utvecklingen av kommunens nettolåneskuld i ett historiskt perspektiv. Med den prognos för investeringar och resultat som nu lämnas, samt med beaktande av övriga poster som påverkar likviditeten, beräknas nettolåneskulden öka med ca 1 mdkr Till och med oktober har nettolåneskulden ökat med ca 800 mkr. En stor del av förklaringen till ökad nettolåneskuld i år består i att återkraven till migrationsverket ökat under året. I den lågräntemiljö som just nu gäller leder det inte till någon större räntebelastning för kommunen. Däremot skapar det viss osäkerhet kring värderingen av fordrans storlek och därmed även av resultatet. Uppföljningsrapport del 1 9

16 2.3.4 Balanskravsutredning och redovisning av resultatutjämningsreserv Balanskravsresultat uppgår i denna prognos till 430 mkr. Resultatnivåer överstigande 1 procent av skatteintäkterna kan enligt regelverket för resultatutjämningsreserv (RUR) komma ifråga för avsättning till reserven. En procent av skatteintäkterna motsvara cirka 290 mkr och resultat därutöver kan då värderas för avsättning till RUR. Med den prognos som nu föreligger är det möjligt med en avsättning till resultatutjämningsreserven på 140 mkr. Sedan tidigare finns 657 mkr avsatt till denna reserv. Enligt stadens fastställda regelverk bör en avsättning till RUR även stödjas av konjunkturläget. Som mått på konjunkturläget används en jämförelse mellan årsvis faktisk utveckling av skatteunderlaget och utvecklingen enligt ett tioårs rullande genomsnitt. Den analysen visar i nuläget att konjunkturen är tillräckligt stark för att motivera en avsättning till RUR. Eftersom stadens regelverk anger att konjunkturen bör stödja en avsättning kan man i kommande bokslut överväga att göra avsättning till RUR, på det balanskravsresultat som överstiger cirka 290 mkr. Mkr Prognos 2016 Årets resultat 800 Avgår samtliga realisationsvinster 370 Årets resultat efter balanskravsutredning före avsättning/ianspråktagande av resultatutjämningsreserv Medel till/från resultatutjämningsreserv -140 Årets balanskravsresultat efter avsättning/ianspråktagande av resultatutjämningsreserv Uppföljningsrapport del 1 10

17 2.4 Stadsdelsnämnder Stadsledningskontorets bedömning Stadsdelsnämnderna lämnar nu en resultatprognos på 70 mkr. Det är en höjning med närmare 60 mkr i förhållande till den som lämnades i delårsrapporten per augusti och är i linje med den bedömning stadsledningskontoret gjorde utifrån resultat- och kostnadsutvecklingen till och med augusti. Kontoret bedömer utifrån utvecklingen till och med oktober att det finns förutsättningar för ett ytterligare något högre resultat. Nämndernas kommunbidragsramar har, efter de tillskott som de har erhållit i de kompletterande budgetbesluten, medgett en hög nettokostnadsökning för året. Även om nämnderna inte har utnyttjat det utrymmet fullt ut, behöver kostnadsutvecklingen bromsas betydligt kommande år. Detta för att rymmas inom nämndernas ekonomiska utrymme 2017, men framför allt för att det ska vara långsiktigt hållbart utifrån vad vi nu vet om kommunens ekonomiska förutsättningar på längre sikt Ekonomisk utveckling - Befolkningsramen Ekonomisk utveckling befolkningsramen Belopp i Mkr Utfall perioden Aktuell budget perioden Avvikelse utfall - budget Prognos helår (aktuell) Aktuell budget helår Bokslut fg år Nettokostnad Kommunbidrag Resultat Resultat till och med oktober Stadsdelsnämnderna redovisar till och med oktober ett resultat på drygt 340 mkr. Resultatet är cirka 180 mkr högre än det budgeterade resultatet och 165 mkr högre än resultatet för motsvarande period förra året. Jämfört med delårsrapporten per augusti är den positiva avvikelsen mot det budgeterade resultatet cirka 20 mkr lägre. Störst avvikelser rapporterar Angered (+69 mkr), Östra Göteborg (+38 mkr) och Västra Göteborg (+28 mkr). Örgryte-Härlanda är nu den enda nämnden som rapporterar en negativ avvikelse mot det budgeterade resultatet (-11 mkr). Resultat helår Totalt för året prognostiserar stadsdelsnämnderna ett resultat på 70 mkr vilket är drygt 80 mkr högre än det budgeterade resultatet för året. Örgryte-Härlanda lämnar en prognos på minus 13 mkr, vilket är en försämring med 4 mkr jämfört med delårsrapporten per augusti. Störst positiva avvikelser mot det budgeterade resultatet prognostiserar Östra Göteborg (+25 mkr), Angered (+22 mkr), Västra Göteborg (+15 mkr) och Majorna-Linné (+14 mkr). Övriga nämnder prognostiserar mindre överskott, förutom Norra Hisingen som prognostiserar ett nollresultat, vilket är lika med det budgeterade resultatet. Nämndernas samlade prognoser förutsätter ett underskott mot det budgeterade resultatet för november och december med närmare 100 mkr. Nettokostnadsutveckling Till och med oktober har stadsdelsnämndernas nettokostnader ökat med sex procent Uppföljningsrapport del 1 11

18 jämfört med samma period förra året. För helåret prognostiserar nämnderna en nettokostnadsökning på sex och en halv procent, vilket förutsätter en ökning med ca nio procent för november och december. Utvecklingen följer den från tidigare i år. Högst har nettokostnadsutvecklingen varit inom individ- och familjeomsorgen och skolan, medan kostnaderna fortsätter att minska för försörjningsstödet. Alla områden, förutom äldreomsorgen och försörjningsstödet, har en något högre nettokostnadsutveckling till och med oktober än vad den var per augusti. Uppföljning av stadsledningskontorets ekonomiska riskbedömning I delårsrapporten per augusti bedömde stadsledningskontoret att det fanns en relativt hög risk att Örgryte-Härlanda och Norra Hisingen inte skulle nå det budgeterade resultatet. Kontoret bedömde även att det fanns anledning att särskilt följa den ekonomiska utvecklingen för Majorna-Linné. Efter det har det ekonomiska läget påtagligt förbättrats för Majorna-Linné och det finns nu ingen anledning att följa nämnden med större uppmärksamhet än för övriga nämnder. Även Norra Hisingens ekonomiska läge har förbättrats något och stadsledningskontoret delar nämndens bedömning att det finns förutsättningar att uppnå ett nollresultat för året. Örgryte-Härlandas situation har däremot försämrats ytterligare jämfört med delårsrapporten. Risken för att nämnden inte ska uppnå det budgeterade resultatet har därmed ökat, särskilt utifrån att det nu endast återstår två månader av året. Uppföljningsrapport del 1 12

19 2.4.3 Ekonomisk utveckling - Resursnämndsuppgifterna Ekonomisk utveckling resursnämndsuppgifter Belopp i Mkr Utfall perioden Aktuell budget perioden Avvikelse utfallbudget Prognos helår (aktuell) Aktuell budget helår Bokslut fg år Resultat T o m oktober redovisar nämnderna en positiv avvikelse med 3 mkr mot det budgeterade resultatet för resursnämndsuppgifterna. För uppdraget Hospiceverksamhet rapporteras en negativ avvikelse med 2,5 mkr. Störst positiv avvikelse rapporteras för uppgifterna Frölunda kulturhus (SDN Askim-Frölunda-Högsbo) med 1,1 mkr och Ungdomars fritid (SDN Lundby) med 0,7 mkr. För helåret lämnar nämnderna en prognos på knappt 1 mkr att jämföra med ett budgeterat resultat på minus 1 mkr. För uppgiften Mobilt fältteam (SDN Centrum) prognostiseras en negativ avvikelse (-0,1 mkr). För övriga uppgifter prognostiseras resultat i nivå med budget eller något högre. För Hospiceverksamheten förutsätter prognosen en åtstramning av verksamheten de sista två månaderna under året, trots att nämnden har beviljats att använda en miljon kronor av uppgiftens egna kapital. 2.5 Facknämnder Stadsledningskontorets bedömning Stadsledningskontoret bedömer facknämndernas prognoser som realistiska och konstaterar ett mycket positivt resultat i förhållande till budget, detta trots att några nämnder visar negativa prognoser. Ambitionsnivån inom många av facknämndernas områden är hög, både vad gäller stadsutveckling och övrig verksamhet, vilket avspeglas i den pågående kostnadsutvecklingen. Baserat på vad vi bedömer angående den ekonomiska utvecklingen framåt blir det svårt att behålla samma nivå på kostnadsutvecklingen framöver Ekonomisk utveckling Facknämnderna redovisar sammantaget ett utfall för perioden som är cirka 280 mkr över budgeterat resultat per oktober. Prognosen har justerats uppåt sedan föregående rapporttillfälle i augusti och helårsresultat bedöms nu till drygt 130 mkr. Orsaker till prognostiserat positivt resultat är bland annat högre statsbidrag än budgeterat inom gymnasieskolan, erhållet riktat statsbidrag för uppdrag som verksamheten tidigare tilldelats kommunbidrag för, samt lägre kapitaltjänstkostnader än budgeterat på grund av tidsförskjutningar av investeringar Mkr Utfall perioden Aktuell budget perioden Avvikelse utfall - budget Prognos helår (aktuell) Aktuell budget helår Bokslut fg år Resultat Resultat till och med perioden Facknämnderna redovisar ett resultat för perioden på 369 mkr, vilket är 280 mkr bättre än periodens budget. Utfallet är i nivå med motsvarande period föregående år. Storleken på avvikelse i förhållande till periodbudgeten varierar för de olika nämnderna. Uppföljningsrapport del 1 13

20 Flertalet nämnder avviker positivt från budget, varav följande har de största positiva avvikelserna: idrott och föreningsnämnden 22 mkr, nämnden för intraservice 31 mkr, nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning 39 mkr, utbildningsnämnden 54 mkr samt trafiknämnden 65 mkr. Liksom föregående period redovisar lokalnämnden minusresultat jämfört med budget, denna gång i storleksordningen -10 mkr. Överförmyndarnämnden redovisar -13 mkr jämfört med budget, vilket förklaras av ökad personalstyrka på grund av den ökade aktivitetsnivån med ensamkommande barn. Eftersom antalet ensamkommande är på lägre nivåer än prognostiserat tidigare i år har dock intäkterna minskat, men nämnden bedömer fortsatt hög aktivitetsnivå motsvarande den ökade arbetsstyrkan. Resultat helår Facknämnderna redovisar totalt sett en prognos på 133 mkr, vilket innebär 149 mkr bättre än budget. Det är en prognosökning jämfört med augusti på 36 mkr. Fem nämnder bedömer överskott mot budget över 15 mkr: trafiknämnden 59 mkr, utbildningsnämnden 39 mkr, nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning 27 mkr, idrott och föreningsnämnden samt kretslopp och vattennämnden. 15 mkr. Överförmyndarnämnderna samt fastighetsnämndens transfereringar bedömer återigen negativa prognoser mot budget om sammanlagt -8,5 mkr respektive -4 mkr. Byggnadsnämnden går från en nollprognos till -10 mkr. Trafiknämnden redovisar en prognos om 59 mkr vilket huvudsakligen förklaras av lägre kapitaltjänstkostnader avseende investeringar samt färre färdtjänstresor än budgeterat. Utbildningsnämndens positiva prognos om 39 mkr kan i huvudsak förklaras av ökat statsbidrag för fler nyanlända och asylelever samt högre ersättningsnivåer. Vidare fick nämnden ett tillskott i vårens kompletteringsbudget om 49 mkr som bidrar till att förbättra prognosen. Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning har fått ökade riktade statsbidrag om drygt 36 mkr i förhållande till budget. Då nämnden fått kommunbidrag för delar av dessa uppdrag är det rimligt att ett överskott i storleksordningen som prognosens 27 mkr också uppstår. Idrotts- och föreningsnämnden redovisar en prognos om 13 mkr mot budget vilket huvudsakligen förklaras av minskade kapitaltjänstkostnader och att mindre resurser än avsatt har använts för uppdraget gratis simskola. Byggnadsnämndens förändring från nollprognos till -10 mkr förklaras i huvudsak av lägre intäkter från planverksamheten Nämndernas investeringsredovisning Nämndernas investeringsutgifter Mkr Ack utfall tom perioden Prognos helår Budget helår Prognos Budget * Inkomster Utgifter Nettoinvesteringar * Budget exklusive kommunövergripande investeringsutrymme om 300 mkr Uppföljningsrapport del 1 14

21 Nämndernas investeringsutgifter för perioden januari- oktober uppgår till mkr. Totalt lämnar nämnderna en prognos för 2016 på mkr, vilket skulle innebära en ökning jämfört med föregående år med knappt 300 mkr. Sedan uppföljningen i augusti har prognostiserade investeringsutgifter dock sänkts med nästan 300 mkr och i förhållande till budgeterade volymer är avvikelsen nästan 2,3 mdr. Sammantaget kan konstateras att nämnderna inte alls når upp till planerade volymer 2016 och att samtliga nämnder prognostiserar ett utfall som är lägre än budget för Lokalnämnden och Trafiknämnden står för den absoluta merparten av stadens investeringar och de är också dessa nämnder som redovisar de beloppsmässigt största avvikelserna. Trafiknämnden står för den allra största avvikelsen och beskriver, likt övriga nämnder, avvikelserna som en konsekvens av att projekt skjuts framåt i tiden. Brist på både specialister och projektledare internt och på marknaden beskrivs som den största anledningen till förseningarna. När det gäller Hisingsbron beror avvikelsen på en fördröjning av tillståndsprocesser. Trots kraftigt sänkta volymer 2016 har nämndernas samlade bedömning för planperioden inte justerats ned i någon större omfattning. I linje med Kommunfullmäktiges revidering av investeringsplanen i budget 2017 så ligger planperiodens prognostiserade volymer till och med något högre än ursprunglig budget för planperioden. Detta innebär, utifrån det nu bedömda utfallet för 2016, att det krävs årliga investeringsvolymer på runt 6 mdr för att nå planperiodens budgeterade investeringsvolym. Detta kommer innebära en stor utmaning såväl personellt som planeringsmässigt för nämnderna under kommande år. Inte minst mot bakgrund av den resursbrist som beskrivs som den största anledningen till att årets investeringsvolym avviker så kraftigt mot budgeterad volym. Exploateringsinvesteringar Mkr Ack utfall tom perioden Prognos helår Budget helår Prognos Budget Inkomster Utgifter Netto I förhållande till rapporteringen i delåret har prognosen förbättrats för 2016 och ligger nu mer i linje med budgeterade volymer. Förändringen beror främst på ett antal projekt som förskjutits i tiden, vilket innebär att utgifter skjuts över till kommande år. För planperioden är den prognostiserade omslutningen större än både nuvarande budget för planperioden samt den uppdaterade planen i Budget Detta beror främst på ytterligare startade detaljplaner under året samt att verksamheterna kommit längre med bedömning av inkomster och utgifter i pågående projekt, inte minst vad det gäller Bostad2021. Med anledning av den svårighet som de investerande nämnderna redovisar kring att nå planerade investeringsnivåer, bedömer stadsledningskontoret att det finns en risk att även exploateringsverksamheten inte kommer att kunna uppnå den prognostiserade genomförandetakten under planperioden. Uppföljningsrapport del 1 15

22 2.6 Bolag Ekonomisk utveckling Mkr Utfall perioden Aktuell budget perioden Prognos helår (aktuell) Prognos helår (fg rapport) Aktuell budget helår Bokslut fg år Energi Bostäder Lokaler Kollektivtrafik Näringsliv Turism kultur och evenemang Hamn Interna bolag Regionala bolag Boplats Göteborg AB Stadshus AB Koncernjusteringar Summa Göteborgs Stadshuskoncern Resultat till och med perioden Totalt redovisar bolagen ett utfall, resultat efter finansiella poster, för perioden på mkr. Det innebär en positiv avvikelse mot periodens budget på 725 mkr. Resultatet är en förbättring mot augusti om 178 mkr. Större delen av avvikelsen mot budget står klustren Lokaler (381 mkr), Energi (121 mkr) samt Bostäder (97 mkr) för. För Energi är det ett bättre resultat inom fjärrvärmeaffären, för Bostäder är det främst förskjutningar i tid avseende underhållskostnader och för Lokaler reavinst vid avyttring av aktiebolag. Resultat helår Bolagen redovisar totalt sett en prognos på mkr, vilket är närmast identiskt med föregående prognos. Prognosen avviker positivt mot budget om 446 mkr. Den huvsakliga förklaringarna till det bättre resultatet beror på reavinster inom lokalklustret samt låga råvarupriser inom energiklustret. Bostäder visar ett lägre prognostiserat resultat jämfört med budget om -50 mkr, vilket bl.a. beror på resultatet i hyresförhandlingarna som var lägre än budgeterat. Göteborgs Stadshus AB gör efter egen analys ingen annan bedömning av inrapporterad prognos. Därmed bedöms förutsättningarna goda, för att inom ramen för koncernens totala ekonomi, klara de finansiella åtaganden som finns i förhållande till dotterbolagen samt till ägaren. Uppföljningsrapport del 1 16

23 2.6.2 Investeringsredovisning Bolagens investeringsutgifter Belopp i Mkr Utfall oktober Prognos oktober Föregående prognos Budget Helår Avvikelse budget - prognos Energi Bostäder Lokaler Kollektivtrafik Näringsliv Turism kultur evenemang Hamn Interna bolag Regionala bolag Boplats AB Summa Göteborgs Stadshuskoncer n Efter tio månader redovisar koncernen investeringsutgifter på mkr. Vissa bolag ligger över budgeterade nivåer, medan andra ligger under. Sammantaget blir dock prognosen i princip på budget. För helåret 2016 bedöms investeringsutgifterna uppgå till 5 061mkr, vilket är något lägre än föregående prognos. Det innebär att investeringarna enligt nuvarande prognos landar in 72 mkr under budget, till skillnad från föregående prognos som låg strax över budget med 108 mkr. 2.7 Kommunalförbund Ekonomisk utveckling Mkr Utfall perioden Aktuell budget perioden Utfall perioden fg år Prognos helår (aktuell) Aktuell budget helår Bokslut fg år Räddningstjänstförbundet 11,2 0 3, Räddningstjänsten Stor-Göteborg, RSG, rapporterar ett periodresultat på 11,2 mkr vilket är 11,2 mkr bättre än periodens budget. Resultatet är en förbättring med 2,8 mkr jämfört med augusti. Prognosen för året är 2 mkr, vilket är en förbättring mot föregående prognos med 3,6 mkr. Redan föregående period syntes förbättringar och den verksamhetsöversyn och neddragning av kostnader som pågår inom RSG börjar nu slå igenom på allvar, vilket resulterar i en positiv prognos. Uppföljningsrapport del 1 17

24 3 Uppföljning och analys - personal 3.1 Sammanfattande bedömningar av personalsituationen Nämndernas prognoser över personalvolymen för 2016 innebär en ökning med drygt årsarbetare (+4,1 %) jämfört med föregående år, vilket är 50 procent större ökning än under Till viss del är ökningen tillfällig utifrån flyktingsituationen och finansierad via statsbidrag. Trots ökningen kvarstår de svårigheter att rekrytera och behålla yrkesutbildad personal som nämnder och bolag rapporterat om tidigare under året. Chefsomsättningen hittills i år tyder på att den höga rörligheten bland chefer dämpats något. Färre chefer har slutat jämfört med föregående år, men fler har rekryterats. Antalet är 100 fler jämfört med förra året. Den totala sjukfrånvaron i förvaltningarna har ökat något och är per oktober 8,8 procent. Jämfört med tidigare år har ökningstakten dämpats. 3.2 Personalutveckling - övergripande Personalvolym Nämndernas prognoser över antal årsarbetare (arbetad tid) för 2016 innebär en ökning med drygt årsarbetare (+4,1 %) jämfört med föregående år, vilket är 50 procent större ökning än under Till viss del är ökningen tillfällig utifrån flyktingsituationen och finansierad via statsbidrag. Per oktober är ökningen av personalvolymen 4,5 procent. För stadsdelarna är ökningen 3 och för facknämnderna 10 procent, i dessa siffror ingår att några gruppbostäder inom funktionshinderområdet mellan åren har överförts från stadsdelar till social resursnämnd. Bolagens motsvarande prognos innebär för deras del en ökning av personalvolymen med ca 50 årsarbetare. Personalstruktur Antalet anställda vid förvaltningarna uppgår i oktober till , en ökning med sedan oktober 2015, huvuddelen (1 400) av ökningen avser tillsvidareanställda. Yrkesgrupper som har ökat mest till antalet är socialsekreterare, socialvårdspersonal och lärare. Andelen tillsvidareanställda med en anställning på heltid är i oktober 93 procent (kvinnor 92,3, män 94,2). Utvärderad bemanningsprocess Andel av den arbetade tiden utförd av timavlönade är t o m oktober 6,9 procent, för stadsdelarna är andelen 7,3 procent, en minskning med 0,6 procentenheter sedan oktober Totalt för stadsdelarna har minskning skett inom i princip samtliga verksamheter. Högst andel har äldreomsorgen med 10 procent. Andelen varierar mellan stadsdelar och verksamheter. En utvärdering av bemanningsprocessen och projektet Optimerad bemanning har genomförts av extern konsult. Som förslag till åtgärder för att bättre uppnå och behålla minskad andel tid av timavlönad och effektivare schemaplanering, föreslås i rapporten att stadsdelarnas ledningar tydligare prioriterar arbetet, tydliggör bemanningsenheters uppdrag och tar fram handlingsplaner för det fortsatta arbetet. Intraservice som ansvarar för bemanningsprocessen kommer att ta fram och stödja i förbättringsåtgärder och utbildningar. Arbetsmiljö och sjukfrånvaro Stadens sjukfrånvaro (8,8 %) ökar något, men jämfört med tidigare år har ökningstakten minskat. Sjukfrånvaron har ökat något för kvinnor, medan männens är oförändrad. Uppföljningsrapport del 1 18

25 Sjukfrånvaron som varar längre än 14 dagar är den som ökar. Per oktober var denna dubbelt så hög för kvinnor som för män. Medarbetare yngre än 35 år har högst sjukfrånvaro som är kortare än 15 dagar (3,2 %). Jämfört med stadens sjukfrånvaro är stadsdelsförvaltningarnas något högre oavsett om man jämför mellan kön eller för olika åldrar. Det motsatta gäller fackförvaltningarna. I rapporteringen tar förvaltningar och bolag upp sjukfrånvaron och arbetet för att motverka denna. Den korta främst genom främjande och förebyggande insatser, den långa främst genom rehabiliterande insatser. Flera förvaltningar och bolag tar upp sin arbetsmiljösituation i rapporteringen. Färdtjänsten lyfter fram att övergången till ett nytt trafikavtal med en leverantör ledde fram till en ansträngd psykosocial arbetssituation på delar av förvaltningen. Leverantören kunde inte leverera fordon enligt avtal, vilket gjorde brukare missnöjda. Förvaltningen har vidtagit flera åtgärder för att komma till rätta med arbetsbelastningen och den ansträngande psykosociala arbetsmiljön. En av åtgärderna har varit att förstärka bemanningen för att skapa möjlighet till återhämtning. Kulturnämnden rapporterar om läget med Röhsska museets arbetsmiljösituation, med tidigare skyddstopp och framställan enligt 6 kap. 6 a Arbetsmiljölagen. Efter att rapporten lämnades in har nämnden fattat beslut om stängning av museet, för att under tiden bland annat fortsätta arbeta med verksamheten och arbetsmiljön. Även Trafikkontoret har mottagit en skrivelse från Arbetsmiljöverket. I detta ombeds de yttra sig över krav som kan komma att ställas i ett föreläggande samt tidpunkt när detta krav kan vara uppfyllt. Utbildningsförvaltningen skriver att det finns ett utbrett missnöje bland de lärare som inte har fått ta del av lärarlönelyftet. Detta har lett till en situation för rektorer och lärare som har inneburit att arbetsmiljön har försämrats. När det gäller turerna kring arbetsmiljön i förarhytten på spårvagnar rapporterade Spårvägen att det tidigare föreläggandet från Arbetsmiljöverket är avgjort i förvaltningsdomstolen. En riskbedömning är inskickad till Arbetsmiljöverket, som inte har återkommit i frågan. Bolaget fortsätter enligt plan att åtgärda för att få en bra arbetsmiljö i förarhytten. Rekryteringssituationen Den i tidigare rapporter beskrivna problematiken med kompetensförsörjning gäller fortfarande i hög grad i stadsdelsnämnderna och de nämnder och bolag som är verksamma inom samhällsbyggnad. Antal annonserade tjänster har ökat kraftigt, men det är färre sökande per tjänst och många sökande saknar efterfrågad kompetens. Det är allt vanligare att rekryteringar avbryts eller måste göras om. Ofta tvingas man göra avkall på kravet på erfarenhet, vilket gör att verksamheterna får en övervikt av nyexaminerade. Flera stadsdelsnämnder och tekniska nämnder beskriver hur de förstärkt yrkesintroduktionen för nyexaminerade medarbetare, men det ställer stora krav både på chefskapet och verksamheten när det är många som samtidigt ska introduceras i yrket. De nämnder och bolag som är verksamma inom samhällsbyggnad har svårigheter att matcha marknadslöneläget. För att möta bestående rekryteringssvårigheter behöver man organisera arbetet annorlunda och fördela arbetsuppgifter på ett nytt sätt. I flertalet stadsdelsförvaltningar pågår eller planeras insatser för att bredda yrkesområden och, utifrån verksamheternas behov, skapa nya yrkesroller och fördela arbetsuppgifter på ett sätt som är bättre anpassat till de faktiska rekryteringsförutsättningarna. Detta är ett pågående Uppföljningsrapport del 1 19

26 utvecklingsarbete och några åtgärder prövas ute i verksamheterna. Detta kommer att samordnas kommuncentralt, bland annat för att kunna planera och genomföra gemensamma satsningar på egna och externa utbildningar, skapa enhetliga befattningsbenämningar och ha sammanhållen lönebildning för de nya yrkesgrupperna så att utvecklingen inte går åt olika håll. Chefsförsörjning och chefsrörlighet Utvecklingen hittills i år tyder på att den höga omsättningen bland chefer dämpats något. Visserligen har det rekryterats många fler chefer än tidigare år, men antal chefer som slutat är färre jämfört med Till och med oktober 2016 har det rekryterats 45 fler chefer än per oktober Under samma period har 30 färre chefer lämnat kommunen eller bytt uppdrag jämfört med motsvarande period En av orsakerna till de många rekryteringarna är att flertalet förvaltningar utökar sin verksamhet och då behövs också fler chefer. I november 2016 är antalet chefer i tjänst ca 100 fler än november Inom grundskolan, gymnasieskolan, IFO samt de planerande förvaltningarna har antal chefer ökat mest. Antal medarbetare per chef har minskat inom IFO, men inte alls inom grundskolan. Sedan 2014 har förvaltningarna genomfört avgångssamtal för att fånga upp varför chefer väljer att lämna kommunen. Det som i huvudsak framkommit vid samtalen är viljan att söka nya utmaningar och gå vidare i karriären men också att chefer slutar på grund av brister i arbetsmiljön, hög arbetsbelastning, målkonflikter, otydligt uppdrag eller brist på stöd av olika slag. Flertalet förvaltningar arbetar med att skapa bättre förutsättningar för chefer, delvis baserat på det som framkommit i avgångssamtalen. Några exempel är lokal chefsintroduktion, att anställa särskilda rekryteringsspecialister, förbättrat administrativt stöd till chefer, underlätta hantering av lokal- och IT-frågor samt översyn av centrala stödfunktioner för att bättre möta upp behov och förväntningar från chefer. I vilken utsträckning detta haft effekt på den minskade avgången är för tidigt att avgöra. Utvecklingen behöver följas över en längre period. Uppföljningsrapport del 1 20

27 4 Särskilda uppdrag och frågor utifrån uppsiktsplikt 4.1 Uppföljning av Riskbedömning 2016 Nedanstående verksamhetsrisker lyftes i Riskbedömning Äldre, hälso- och sjukvård Brist på äldreboende samt korttidsboendeplatser Risken kvarstår. Arbetet som Lokalsekretariatet påbörjat under året tillsammans med stadsdelarna för att möjliggöra nya lägenheter i befintliga lokaler samt att omvandla några platser från somatisk inriktning till demensinriktning för att komma till rätta med problematiken fortgår. Väntande till äldreboendeplatser var den sista september något färre än vid förra mätningen, 428 varav 149 av dessa hade väntat mer än tre månader. Dock har flertalet av dessa fått erbjudande om lägenhet men tackat nej. Även genomsnittligt antal plats per dag med betalningsansvar minskade något sen förra mätningen och ligger i oktober på 17,8 platser per dygn jämfört med 20,6 platser per dygn i augusti Trots minskningen är nivån fortsatt allt för hög för att vara långsiktig hållbar både ur ett ekonomiskt- och ur ett brukarperspektiv. Icke ändamålsenliga äldreboendelägenheter Lokalsekretariatet arbetar med frågan tillsammans med de berörda stadsdelar som fått föreläggande från arbetsmiljöverket och som kräver ombyggnationer. Brist på personal med rätt kompetens Riskerna kvarstår och konsekvenser och åtgärder beskrivs i Personalavsnittet i denna rapport. Hög personalomsättning Riskerna kvarstår, också i form av ökad intern rörlighet, även om rörligheten bland chefer har avtagit något. Individ- och familjeomsorg/funktionshinder Fortsatt bostadsbrist Trots ett successivt ökat bostadsbyggande kvarstår bostadsbristen och stadsdelsnämndernas insatser inom socialt boende har fortsätt öka. Främst är det köpt boende för akut bostadslösa barnfamiljer, våld i nära relation och nyanlända som har ökat. Bostadsbyggandet de närmaste åren bedöms inte kunna ske i takt med befolkningsutvecklingen. Problematiken med hemlöshet och utestängning från den ordinarie bostadsmarknaden och stadens kostnader för socialt boende befaras kvarstå. Under 2017 ska kommunen ta emot 1376 nyanlända som anvisas till Göteborg enligt Bosättningslagen. Det kan komma att bli svårt att hitta bostadslösningar framför allt under första halvåret 2017, vilket kan leda till dyra lösningar i form av köpta boendeplatser. Svårt att rekrytera chefer/personal med rätt kompetens. Fortsatta hög personalrörlighet inom stora delar av området. Riskbedömningen kvarstår. Se vidare under personalavsnitt Utbyggnaden av BmSS sker inte i tillräcklig omfattning Bristen på bostäder med särskild service (BmSS) kvarstår vilket bl.a. leder till köpt korttidsboende och särskilda avgifter för beslut som inte kunnat verkställas. Utbyggnaden går inte i önskvärd takt. I förslag till boendeplan bedöms att nuvarande Uppföljningsrapport del 1 21

28 planerad utbyggnad under perioden till och med år 2019 inte kommer att täcka behoven. Ökat antal anknytningar till ensamkommande barn. Risken bedöms minskad bl.a. utifrån ändrad lagstiftning. Ökande antal "papperslösa" (avslag eller har inte sökt asyl) Ingen nämnbar ökning av detta har märkts än. Antalet ungdomar som får avslag på sin asylansökan har ökat och dessa kommer under 2017 sannolikt få avslag även efter överklagan till nästa instans. Det finns en risk att de kommer välja att stanna kvar i Sverige som papperslösa. Utbildning De områden som lyfts i stadsledningskontorets riskbedömning inom utbildningsområdet kvarstår. Brist på behörig personal Bedömningen som gjordes i samband med delårsrapporten per augusti 2016 kvarstår. Utmaningar för verksamheten p g a nya och ökade behov hos barn och elever. Skolinspektionen granskar regelbundet all kommunal och fristående utbildningsverksamhet. Hösten 2015 påbörjades tillsyn i Göteborgs Stad. Granskningen omfattade dels skolenheter som bedömdes ha stora utvecklingsbehov, dels huvudmannens ansvarstagande för förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem, gymnasieskola, gymnasiesärskola respektive vuxenutbildning. Skolinspektionen har levererat ett beslut för var och en av de skolor som ingått i granskningen. Vid några skolor konstaterades inga brister alls, men de flesta förelades att vidta förbättringsåtgärder. Några av föreläggandena var kopplade till ett vite. Resultatet av Skolinspektionens granskning beskrevs i delårsrapporten per augusti Stadsledningskontoret kommer också återkomma i ett särskilt ärende till kommunstyrelse och kommunfullmäktige. Ärendet kommer att föredras muntligt den 30 november 2016 och för beslut enligt tjänsteutlåtande den 14 december 2016 (Dnr 1416/16). Ett annat viktigt område har varit mottagande av nyanlända elever och att åstadkomma en jämnare fördelning av nyanlända elever vid stadens skolor. Området belystes i samband med delårsrapporten per augusti 2016, avsnitt 4.2.1, bedömningen kvarstår. Brist på lokaler Lokalsekretariatet arbetar med frågan tillsammans med stadsdelsförvaltningar och utbildningsförvaltningen. Stadsutveckling: De risker som lyfts tidigare i år inom stadsutveckling kvarstår och är generella i den höga produktionstakt som staden har i nuläget. Klara av den höga produktionstakten på bostadsbyggande och att bygga stad ökad investeringsvolym och komplexitet Behålla fokus på stadskvaliteter (inklusive sociala frågor) och långsiktigt planeringsfokus samtidigt som vi har kortsiktiga mål Se till att stadens förvaltningar och bolag går i takt i hela processen (planering, investering, genomförande) Försörja den växande staden med offentlig service Prioritera bland de stora investeringsbehoven Uppföljningsrapport del 1 22

29 4.2 Värdighetsgarantier Kommunfullmäktige beslutade i juni 2014 om värdighetsgarantier för äldre. De fem värdighetsgarantier som är beslutade är; Vi garanterar att medarbetare som besöker dig i ditt hem visar sin tjänstelegitimation när de presenterar sig (gäller medarbetare inom hemtjänst och hälso- och sjukvård). Vi garanterar att vi tar kontakt med dig så fort vi vet om att vi inte kan komma inom överenskommen tid (gäller inom hemtjänst och hälso- och sjukvård). Vi garanterar att vi tar kontakt med dig i förväg om en ny medarbetare ska ge dig stöd och hjälp (gäller inom hemtjänst och hälso- och sjukvård). Vi garanterar att planeringen för hur din hjälp och ditt stöd ska utföras görs tillsammans med dig eller med person som företräder dig. Planeringen ska vara klar inom två veckor från det att din hjälp påbörjats. Har du annat modersmål än svenska garanterar vi att din plan översätts om du så önskar (gäller för hemtjänst, äldreboende och dagverksamhet). Vi garanterar avgiftsfri och individuellt anpassad avlösning i hemmet efter biståndsbeslut. När du meddelar att du behöver avlösning ska du kunna få det senast inom 48 timmar (vi behöver två vardagar för att planera och verksamheten gäller inom ordinärt boende). Uppföljning av värdighetsgarantierna 2015 följde genomfördes intervjuer med anhöriga och brukare och då framkom att beslutade värdighetsgarantier är viktiga men att de inte var tillräckligt kända samt att verksamhetens efterlevnad av värdighetsgarantierna behövde bli bättre. Stadsledningskontoret bedömde utifrån uppföljningen att nya broschyrer behövde tas fram. Nya broschyrer är nu framtagna och är snart klara för distribution. Stadsledningskontoret har nu följt upp värdighetsgarantierna genom att; undersöka hur nämnderna efterlever garantierna, vilka åtgärder som vidtagits utifrån rapporteringen, hur nämnderna arbetat med fortsatt implementering av garantierna, vilka kommunikationsinsatser som har genomförts, om nämnderna uppfattar att värdighetsgarantierna har bidragit till att utveckla verksamheten kvalitet samt, om nämnderna ser behov av justeringar eller andra förändringar av värdighetsgarantierna. Samtliga stadsdelsnämnder och social resursnämnd har rapporterat. Resultat och analys Efterlevnad av värdighetsgarantierna fångas genom att registrera synpunkter (brukare och anhöriga) och avvikelser (personal). En förutsättning för att stadsdelsnämnderna ska kunna redovisa avvikelser och synpunkter är att det finns väl fungerande rapporteringssystem. Flera av stadsdelsnämnderna skriver fortfarande i sina rapporter att synpunktshanteringen är ett förbättringsarbete både när det gäller system och arbetssätt. Synpunkter inkommer inte sällan muntligen och att rapportera detta på ett strukturerat sätt blir emellanåt eftersatt. Det finns även svårigheter att kategorisera synpunkter. En avvikelsemodul i Treserva är införd från hösten 2016 och kommer användas i samtliga nämnder. Reslutat från detta nya arbetssätt kan inte ses i denna rapportering eftersom den införts efter rapporteringsperioden. Uppföljningsrapport del 1 23

30 Rapporteringen av synpunkter är ojämn mellan nämnderna och stadsledningskontoret bedömer utifrån detta att rapporteringen behöver ses över. Stadsledningskontoret avser att initiera ett sådant arbete. Flera av nämnderna skriver att de kommunicerar värdighetsgarantierna i samband med introduktion av nya medarbetare och som information till enskilda vid uppstart av insatser. Den garantin som förfaller svårast att leva upp till är att kontakta brukaren i förväg om en ny medarbetare ska ge stöd och hjälp. Detta beror på att ändringar i planeringen ibland kan behöva göras med kort varsel samt att enskilda med kognitiva funktionsnedsättningar har svårt att tillgodogöra sig informationen. Stadsledningskontoret bedömer att kommunfullmäktiges beslutade värdighetsgarantier har förutsättningar att bidra till ökad kvalitet. I nuläge finns endast en värdighetsgaranti (planera tillsammans) som riktar sig mot äldreboende och det finns skäl att starta ett arbete med att föreslå fler garantier inom äldreboende. 4.3 Fler korttidsplatser inom äldreomsorgen SDN Örgryte-Härlanda fick i uppdrag i budget 2016 att öka antalet korttidsplatser. Stadsdelsnämnderna fick för detta uppdrag 20 mkr. I samarbete med övriga stadsdelsnämnder har SDN Örgryte-Härlanda utifrån sitt resursnämndsuppdrag, Äldreboendesamordningen, inrättat 30 nya korttidsplatser. Detta har skett genom att den planerade avvecklingen av Kallebäcks äldreboende inte genomfördes vilket innebär 12 platser samt att SDN Askim-Frölunda-Högsbo öppnade nya korttidsplatser på Toftaåsens äldreboende. Uppdraget om fler korttidsplatser är genomfört. 4.4 Uppdrag Västsvenska paketet Västsvenska paketet är nu i konkret genomförande och ett antal projekt har färdigställts under året. Flera projekt är under planering och projektering enligt Block 1 och Block 2 avtalen. För kommande projekt inom Västsvenska paketet krävs enligt huvudavtalet ytterligare avtal om genomförande. Ett Paraplyavtal med övergripande bestämmelser för det fortsatta genomförandet av Västsvenska paketet är därför under arbete. Paraplyavtalet kommer sedan att följas av specifika Projektavtal för de återstående projekten. Dessa projektavtal kommer att tas fram successivt. Enligt Block 1 och Block 2 avtalen är Göteborgs stad genom Trafikkontoret utförande part för ett antal projekt inom Västsvenska paketet. I denna rapportering fokuseras på ekonomiska aspekter i några av dessa projekt. Avtalsprojekt Gamlestadstorget etapp 1 Projektet omfattar bland annat nya förbindelser för cykel- och gångtrafik i Gamlestaden. Projektet hänger ihop med projekt Slakthusmotet med Trafikverket som utförande part. Totalkostnadsprognosen uppgår till 846 mnkr (2009 års värde). Prognosen har sedan tidigare utökats med 30 mnkr på grund av omfattande arkeologi. Västsvenska paketets medfinansiering uppgår till 475 mnkr, varav 150 mnkr från Blockavtal 1 och ytterligare 325 mnkr från Blockavtal 2. Trafikkontoret har under hösten tagit fram en ny riktlinje för hantering av projektunika index vilket också projekt Gamlestaden använder. Uppföljningsrapport del 1 24

31 Avtalsprojekt Kvilleleden och gatuförbindelse under Bohusbanan, planering och projektering Projektet omfattar projektering och planering av nya gator i östra delen av Backaplan, också kopplat till ombyggnad av Lundbyleden och Kvillemotet. Projektet har förändrats till att även inrymma projektering för dubbelspår på Bohusbanan och en ny kostnadskalkyl för projektet tas fram. Projektavtal mellan parterna i Västsvenska paketet krävs för att möjliggöra delfinansiering från Västsvenska paketet av byggnationen. Avtalsprojekt Korsvägen, planering och projektering För Korsvägen pågår planering och projektering av kollektivtrafikknutpunkten och för detta finns avsatt 20 mnkr i 2009 års prisnivå i Blockavtal 2 Arbetet med genomförandestudier har senarelagts på grund av svårigheter att rekrytera rätt kompetens till projektet men planeringsprojektet är nu bemannat. För genomförande av utbyggnad behöver projektavtal tecknas. Inom Västsvenska paketet har preliminärt ytterligare 980 mnkr avsatts för Korsvägen. Avtalsprojekt Delfinansiering av Hisingsbron och del av E45 Alla tillstånd för att bygga Hisingsbron är på plats. Trafiknämnden har tecknat kontrakt för huvudentreprenaden med ett konsortium bestående av Skanska och MT Høygaard A/S. Byggstart är planerad till januari Enligt beslut i kommunfullmäktige har en projektbudget fastställts på mnkr i 2009 års prisnivå. Finansieringen från Västsvenska paketet är oförändrad och uppgår fortsatt till mnkr. Totalprognosen för projektet Nedsänkningen av E45 Gullbergsvass är oförändrad och uppgår till 800 mnkr varav Västsvenska paketet finansierar 434 mnkr. Avtalsprojekt Kollektivtrafikåtgärder kommunala anläggningar Projektet innefattar ett antal delprojekt och vilka i huvudsak är färdigställda. Vissa åtgärder har dock senarelagts på grund av personalbrist samt att entreprenören inte klarar av att leverera i tid. Färdigställandet beräknas ske under Staden under byggtiden Framkomligheten i centrala Göteborg kommer under flera år att vara begränsad på grund av pågående byggprojekt. Från mitten av november kommer framkomligheten i Centralenområdet att vara begränsad då tre stora projekt samtidigt bygger i området Hisingsbron, Nedsänkning av E45 och Västlänken. Samplanering och samordning mellan projekten är av största vikt för att bibehålla så god framkomlighet som möjligt i de aktuella områdena. Trafikkontoret samarbetar med Trafikverket och Västtrafik i samverkansprojektet KomFram för att åstadkomma god tillgänglighet, men det kommer inte att vara möjligt att garantera god framkomlighet för alla trafikanter i alla lägen. 4.5 Uppdrag Vision Älvstaden Älvstaden - nuläge Älvstaden har sedan 2014 stöttats av en samverkansorganisation som består av ledningsgrupper och projektledare för Älvstadens delområden - Frihamnen, Backaplan/Kvillebäcken, Ringön, Masthugget, Skeppsbron, Centralen, Gullbergsvass och Lindholmen. Inom ramen för denna tjänstemannaorganisation och med utgångspunkt i genomförande av Vision Älvstaden har en färdplan för Älvstaden tagits fram med fokus på Älvstadens utbyggnad under de närmaste fem åren fram till I färdplanen ingår även Älvstadens potential för utbyggnad fram till Inom Uppföljningsrapport del 1 25

32 projekten i Älvstaden har även utvecklats en modell med indikatorer för att följa delområdens utveckling mot Vision Älvstadens mål. Arbetet i delområdena följer den inbördes ordningen i färdplanen men flera av detaljplanerna i delområdena har under perioden förskjutits med ett till två kvartal. Under perioden har bl a samråd för detaljplaner för Karlavagnsplatsen och Frihamnen genomförts, Hisingsbron byggstartats och tävlingen för gestaltningsförslag för jubileumsparken i Frihamnen presenteras och avslutats. Lindholmshamnen har byggstartat vilket beräknas skapa 600 nya bostäder. Älvstadsarbetet befinner sig nu i en fas där flera stora projekt initierade efter visionens antagande närmar sig ett konkret genomförande. Denna genomförandefas kräver en uppväxling av stadens förmåga att prioritera resurser och byggprojekt samt en tydligare styrning av stadsutvecklingens genomförande. Stadsledningskontoret ser därför ett ökat behov av beslut och samarbete över stadens nämnds och bolagsgränser för att säkerställa framdriften av planerade och beslutade projekt inom Älvstaden. Älvstaden kommunal service Färdplan för Älvstaden fokuserar på behovet av bostäder och arbetsplatser. För att tidigt säkerställa behovet av lokaler för kommunal service arbetar stadsledningskontoret tillsammans med Älvstranden Utveckling AB att utifrån aktuell Färdplan beskriva behovet av service inom Älvstaden. Den höga exploateringen av Älvstaden innebär att målkonflikter uppstår och strategier för hur staden tar sig an dem behöver utformas. Den täta staden innebär att mark och lokaler måste nyttjas mer effektivt och ett mer utvecklat samarbete inom stadens olika verksamheter måste prioriteras. Ett samarbetsforum är etablerat där en gemensam bild av behovet av kommunal service arbetas fram. Denna bild ger möjlighet att ta fram en ekonomisk planering över tid av kommunal service inom Älvstaden. Uppföljningsrapport del 1 26

33 4.6 Ej verkställda beslut enligt SoL eller LSS och särskilda avgifter med anledning av detta Enligt Socialtjänstlagen (SoL) 4 kap 1 och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 9 är staden skyldig att anmäla alla gynnande beslut som inte verkställts inom tre månader till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Samtliga stadsdelsnämnder ska en gång i kvartalet även lämna rapport till kommunfullmäktige. Tabellen nedan avser hela kvartal Lag LSS FH SoL FH SoL IFO SoL ÄO Summa Kvinnor Män Angered Östra Göteborg Örgryte- Härlanda Centrum Majorna- Linné Askim- Frölunda- Högsbo Västra Göteborg Västra Hisingen Lundby Norra Hisingen Summa Det totala antalet ej verkställda beslut har ökat kraftig sedan föregående kvartal, från 356 till 428 gynnande ej verkställda beslut. Knappt 80 procent av de beslut som ej är verkställda avser bostäder med särskilt stöd eller särskild boendeform. Inom äldreomsorgen fanns under det tredje kvartalet 192 personer som inte fått sina beslut gällande särskilt boende verkställda inom tre månader från beslutsdatum vilket är en ökning med 51 personer jämfört med kvartalet innan. Ökningen har framför allt skett i SDN Västra Göteborg och Norra Hisingen. 127 personer (66 procent) hade tackat nej till erbjudanden, 43 personer hade fått boende men efter längre tid än tre månader och 22 personer hade inte fått något erbjudande. En av förklaringarna till det ökande antalet ej verkställda beslut är att färre lägenheter har blivit lediga och att man under sommaren prioriterade personer som var i behov av korttidsvistelse. Vid en mätning var det den dagen 149 personer med beslut om äldreboende som väntat längre tid än tre månader. Inom funktionshinderområdet fanns 133 personer med beslut om bostad med särskild service (BmSS). Detta är en liten ökning jämfört med kvartalet innan. 36 personer (28 procent) hade fått erbjudande om bostad men tackat nej och 14 personer hade fått lägenhet men efter längre tid än tre månader. Övriga typer av insatsbeslut som inte kunna verkställas inom tre månader är exempelvis bostad/boende IFO, beslut om kontaktperson/kontaktfamilj samt daglig verksamhet. Stadsledningskontoret har i riskbedömningen för 2016 lyft frågan om bristen på Uppföljningsrapport del 1 27

34 bostäder för olika grupper. Frågan följs kontinuerligt och ytterligare bedömningar återfinns under avsnitt 4.1 Uppföljning av riskbedömning Fördelning över staden Fördelningen när det gäller ej verkställda beslut är ojämn över staden. SDN Askim- Frölunda-Högsbo är den stadsdel som har störst antal ej verkställda beslut. Antalet har ökat sedan föregående rapporteringstillfälle, främst avseende beslut om äldreboende. SDN Västra Göteborg har näst flest gynnande ej verkställda beslut men här ingår även s k förhandsbesked för sökande från annan kommun och antalet har ökat sedan föregående kvartal, främst avseende SoL-beslut inom IFO och funktionshinder. Könsfördelningen är relativt jämn, 47 procent män och 53 procent kvinnor. Särskilda avgifter Om Inspektionen för vård och omsorg (IVO) bedömer att insatsen inte verkställts inom skälig tid har de en skyldighet att ansöka hos förvaltningsrätten om utdömande av särskild avgift. I samband med denna rapport har en uppföljning gjorts av hur mycket stadsdelarna faktiskt betalat i särskilda avgifter under perioden januari-oktober Totalt har drygt 4,5 mkr betalats under året vilket är en minskning jämfört med samma period föregående år. Totalt har det under året betalats särskild avgift för 21 ej verkställda beslut varav 14 beslut avser bostad med särskild service (BmSS). Inga särskilda avgifter har utdömts för ej verkställda beslut inom äldreomsorgen. 4.7 Anmälningar enligt Lex Maria och Lex Sarah Stadsledningskontoret har i uppdrag att sammanställa uppgifter om anmälningar enligt Lex Maria och Lex Sarah från stadsdelsnämnderna, social resursnämnd samt även anmälningar från enskilda och externa utförare av socialtjänst och hälso- och sjukvård på stadens uppdrag. Lex Maria avser rapportering av händelser där patient drabbats av allvarlig skada eller utsatts för risker i hälso- och sjukvården och ska anmälas till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Lex Sarah omfattar all verksamhet inom socialtjänsten, inklusive LSS-verksamhet, och är en del av det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 kap. 3 SoL och 6 i LSS och ska anmälas till IVO. Rapporteringen sker kvartalsvis och avser i denna rapportering hela tredje kvartalet Äldreomsorg IFO/Funktionshinder Annan verksamhet Lex Maria Lex Sarah Totalt Vidtagna åtgärder efter händelser som lett till Lex Maria-anmälningar Tydliggör riskbedömning inför delegering av sjukvårdsuppgifter Checklista för suicid gås igenom och används mer frekvent Båda Lex Maria-anmälningar avser egen verksamhet. Antalet är detsamma som kvartalet innan. Vidtagna åtgärder efter händelser som lett till Lex Sarah-anmälningar Totalt Uppföljningsrapport del 1 28

35 Larmansvarig registreras och schemaplaneringen görs med utrymme för larminsatser Enskilda samtal med berörd personal samt diskussioner på personalmöten Utökning av antal medarbetare och arbetsledning Kvalitetssäkring kring hur beslut registreras i verksamhetssystemet Säkerställa att det görs skyddsbedömning av person som uppger sig vara hotad eller misshandlad samt att rutiner, metoder och föreskrifter är väl kända i personalgruppen och följs Alla Lex Sarah-anmälningar avser kommunens egen verksamhet. Antalet är detsamma som kvartalet innan. Uppföljningsrapport del 1 29

36 5 Bilagor Resultatredovisning nämnder Belopp i mkr Utfall jan- okt Budget jan-okt Prognos helår Prognos helår (fg) Budget helår Utfall fg år STADSDELSNÄMNDER Angered 89,2 20,5 22,0 0,0 0,0 2,0 Askim-Frölunda-Högsbo 25,2 12,2 3,0 12,0 0,0 24,5 Centrum 10,0 9,7 5,0 0,0 0,0 29,7 Lundby 24,9 8,7 5,0 10,0-3,5-2,2 Majorna-Linné 32,2 18,2 14,0 0,0 0,0-3,3 Norra Hisingen 14,2 13,0 0,0-10,0 0,0-21,8 Västra Göteborg 43,4 15,7 15,0 0,0 0,0-5,7 Västra Hisingen 41,5 30,7-6,0-2,0-8,0 4,6 Örgryte-Härlanda 0,5 11,7-13,0-9,0 0,0 7,3 Östra Göteborg 60,1 22,0 25,0 10,0 0,0-23,8 Resursnämndsuppgifter 3,4 0,4 0,8-0,1-1,0 4,6 SUMMA STADSDELSNÄMNDER 344,7 162,8 70,8 10,9-12,5 16,0 FACKNÄMNDER MED SÄRSKILD INRIKTNING Byggnadsnämnden -4,9-8,1-10,0 0,0 0,0 18,1 Fastighetsnämnden 12,6 8,1 3,5 3,5 0,0 22,6 Idrotts- och Föreningsnämnden 18,3-3,7 15,0 13,0 0,0 9,7 Kommunledning 13,1 3,1 3,0 2,0 0,0 8,1 Kulturnämnden 17,9 10,3 0,0-0,5-1,0 3,0 Lokalnämnden -6,0 4,0 0,0 3,6 0,0 0,3 Miljö- och klimatnämnden 1,7 1,5 0,5 0,3 0,0 0,5 Nämnden för Intraservice 32,5 1,8 0,0 0,0-1,9 4,1 Nämnden för Konsument och medborgarservice 8,4 1,0 2,0 0,5 0,0 7,3 Park- och naturnämnden 10,7-2,3 2,0 2,0 0,0 2,1 Sociala resursnämnden 11,8 1,0 0,0 0,0 0,0 4,1 Trafiknämnden 80,1 29,6 43,1 14,6-0,5 41,9 Trafiknämnden; Färdtjänst 12,4-2,2 8,3 5,0-7,0 1,7 Utbildningsnämnden 75,0 20,8 28,0 20,0-11,0 15,3 Valnämnden 0,3 0,0 0,1 0,1 0,0-0,2 Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning 41,7 2,3 26,6 26,6 0,0 12,3 Överförmyndarnämnden -0,1 0,0-0,3 0,2 0,0 0,2 FACKNÄMNDER MED TAXEFINANSIERAD VERKSAMHET 325,6 67,2 121,8 90,8-21,4 151,1 Kretslopps- och vattennämnden 51,7 25,2 20,5 16,9 5,5 19,1 Uppföljningsrapport del 1 30

37 Belopp i mkr Utfall jan- okt Budget jan-okt Prognos helår Prognos helår (fg) Budget helår Utfall fg år ÖVRIGA FACKNÄMNDER OCH ANSLAG Arkivnämnden 6,5 0,6 2,5 1,5 0,2 3,7 Fastighetsnämnden; transfereringar Idrotts- och föreningsnämnden; studieförbunden -4,6 0,0-4,0-2,1 0,0-7,3-3,7-5,2 0,0 0,0 0,0 0,0 Revisorskollegiet 2,7 2,9 0,0 0,0 0,0 0,2 Trygg vacker stad 4,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 Överförmyndarnämnden; arvoden -13,1 0,0-8,2-9,6 0,0-4,9 SUMMA FACKNÄMNDER 369,4 90,8 132,7 97,6-15,7 162,0 Uppföljningsrapport del 1 31

38 Investeringsredovisning nämnder Belopp i mkr Utfall tom perioden Prognos helår Budgethelår Prognos Budget Fastighetsnämnden Investeringsvolym Investeringsvolym som inte finansierats av externa medel Idrotts- och föreningsnämnden Investeringsvolym Investeringsvolym som inte finansierats av externa medel Kretslopp och vattennämnden Investeringsvolym Investeringsvolym som inte finansierats av externa medel Lokalnämnden Investeringsvolym Investeringsvolym som inte finansierats av externa medel Park och naturnämnden Investeringsvolym Investeringsvolym som inte finansierats av externa medel Trafiknämnden Investeringsvolym Investeringsvolym som inte finansierats av externa medel Kommunövergripande investeringsutrymme Totalt kommunen Investeringsvolym Investeringsvolym som inte finansieras av externa medel Uppföljningsrapport del 1 32

39 Resultatredovisning bolag Belopp i mkr Energi Utfall janokt Budget jan-okt Prognos helår Prognos helår föregående Budget helår Utfall föregående år Göteborg Energi Bostäder Förvaltnings AB Framtiden Lokaler Higab Ab Fastighet AB rantorget Älvstranden utveckling AB Förvaltnings AB Göteborgslokaler Göteborg Stads Parkering AB Idrotts- och kulturcentrum Scandinavium Koncernjusteringar Kollektivtrafik Göteborgs spårvägar AB Näringsliv Business region Göteborg AB Utveckling Nordost AB Lindholmen Science Park AB Johanneberg Science park AB Göteborg Tekniska College AB Koncernjusteringar Turism kultur Evenemang Liseberg AB Got Event AB Göteborgs Stadsteater AB Gbg & Co Kommunintressent AB Gbg& Co Träffpunkt AB Koncernjusteringar Hamn Göteborgs Hamn AB Interna Bolag Kommunleasing i Göteborg AB Göteborgs Gatu AB Uppföljningsrapport del 1 33

40 Belopp i mkr Försäkrings AB Göta Lejon Göteborgs Stads Upphandling AB AB Gothenburg European Office Regionala Bolag Utfall janokt Budget jan-okt Prognos helår Prognos helår föregående Budget helår Utfall föregående år Grefab AB Gryaab AB Renova AB Boplats AB Boplats Göteborg AB Göteborg Stadshus AB Koncernjusteringar Summa Göteborgs Stadshuskoncernen Uppföljningsrapport del 1 34

41 Investeringsredovisning bolag Belopp i mkr Energi Utfall perioden Prognos helår Föregående prognos Budget helår Göteborg Energi Bostäder Förvaltnings AB Framtiden Lokaler Higab Ab Förvaltnings AB Göteborgslokaler Göteborg Stads Parkering AB Älvstranden utveckling AB Kollektivtrafik Göteborgs spårvägar AB Näringsliv Business region Göteborg AB Turism kultur Evenemang Liseberg AB Träffpunkt Got Event AB Göteborgs Stadsteater AB Hamn Göteborgs Hamn AB Interna Bolag KLAB Göteborgs Gatu AB Försäkrings AB Göta Lejon Regionala Bolag Grefab AB Gryaab AB Renova AB Boplats AB Boplats Göteborg AB Totalt Uppföljningsrapport del 1 35

42 Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 0937/16 Ledningsstaben Helen Torstensson Telefon E-post: Göteborgs Stads uppföljningsrapport del 2 Förslag till beslut I kommunstyrelsen: Uppföljningsrapport 3, del antecknas och överlämnas till kommunfullmäktige som ett led i uppsikten. I kommunfullmäktige: Uppföljningsrapport 3 del antecknas. Sammanfattning Uppföljningsarbetet syftar till att både tillgodose kommunstyrelsens uppsiktsplikt och att åstadkomma en uppföljning av kommunfullmäktiges budget och dess olika delar. Uppföljningsrapport 3 består av två olika delar. Del 2, enligt bilaga 1, har fokus på kärnverksamheterna: utbildning, individ- och familjeomsorg, funktionshinderverksamhet, kultur och fritid. I bilaga 2-4 finns fördjupande kvalitetsrapporter. Utbildningsområdet har stått i fokus under 2016, såväl nationellt som i Göteborg. Skolinspektionen har genomfört regelbunden tillsyn av dels samtliga skolformer på huvudmannanivå i kommunen, dels 100 skolor som bedömdes ha särskilda utvecklingsbehov. Mottagandet av nyanlända elever har fortsatt att prägla utvecklingen. Det stadengemensamma strategiska utvecklingsarbetet har breddats och utvecklats och bedrivs numera i följande tre områden; systematiskt kvalitets- och utvecklingsarbete, kompetens och likvärdighet. Inom individ- och familjeomsorg fortsätter behovet av försörjningsstöd att minska, i huvudsak p g a att konjunkturerna är mycket goda och arbetslösheten har minskat. Det innebär att också många bland dem som haft försörjningsstöd under lång tid får jobb och blir självförsörjande. Detta gäller särskilt ungdomar under 25 år. Konkurrensen på arbetsmarknaden om socionomer gör det svårt att rekrytera socialsekreterare. Det är särskilt besvärligt inom verksamheterna som arbetar med myndighetsutövning inom barn och familj samt försörjningsstöd. En tydlig tendens inom funktionshinderverksamheten är att man inom verksamheterna ökar nyttjandet av evidens- och kunskapsbaserade metoder. Trots ett begränsat utbud och att forskningen inom området funktionshinder bedrivs i relativt liten skala finns det en tydlig inriktning i verksamheterna att öka användandet av kända metoder. Utvecklingen har skett inom såväl myndighetsdelen som utförardelen. Ett ökat 1(2)

43 användande av metoder kräver kontinuerlig kunskap och kompetensutveckling hos personalen. Kultur och fritidsverksamheternas utbud når många göteborgare. Trenden är att fler vill ta del, inom de flesta områdena ökar besöken. Förutsättningarna i stadens olika delar är olika, riktade insatser och sänkta avgifter har effekt. Framförallt har biblioteken stärkt sin roll som mötesplats. Under de senaste åren har det tagits fram ett antal styrande dokument och strategier som har gett effekter på verksamheternas utveckling. Kultur och fritidsperspektiven har också stärkts i plan och exploateringsprocessen vilket är en viktig förutsättning för att kultur- och fritidsverksamheterna ska leva upp till ökade behov och fortsätta att bidra till social hållbarhet och ett jämlikt Göteborg. Ekonomiska konsekvenser Rapporten belyser till viss del ekonomiska aspekter inom respektive område. Barnperspektivet Barnperspektivet är belyst där det bedöms relevant. Jämställdhetsperspektivet Jämställdhetsperspektivet är inarbetat i analyser och statistiken är könsuppdelat där det bedöms adekvat och möjligt. Mångfaldsperspektivet Mångfaldsperspektivet är belyst där det bedöms relevant. Miljöperspektivet Miljöperspektivet är belyst där det bedöms relevant. Omvärldsperspektivet Omvärldsperspektivet har tillförts i rapportens olika delar. Stadsledningskontoret Helen Torstensson Processledare Eva Hessman Stadsdirektör Bilaga 1 Uppföljningsrapport , del 2 Bilaga 2 Kvalitetsrapport utbildning 2016 Bilaga 3 Kvalitetsrapport individ- och familjeomsorg och funktionshinderverksamhet 2016 Bilaga 4 Kvalitetsrapport hemtjänst och äldreboende 2016 Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2(2)

44 Bilaga 1 Uppföljningsrapport Del 2 Göteborgs stad

45 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Utbildning Resultat och slutsatser Individ- och familjeomsorg Resultat och slutsatser Funktionshinderverksamhet Resultat och slutsatser Kultur och fritid Resultat och slutsatser Äldreomsorg Väsentliga händelser Hälso- och sjukvård Väsentliga händelser Bebyggelse och bostad samt trafik Väsentliga händelser Uppföljningsrapport del 2 2

46 1 Sammanfattning Rapporten fokuserar på följande kärnverksamhetsområde utifrån beslutad struktur för uppföljningen: Utbildning Individ- och familjeomsorg Funktionshinderverksamhet Kultur och fritid För övriga kärnverksamhetsområde beskrivs enbart väsentliga händelser. Utbildningsområdet har stått i fokus under 2016, såväl nationellt som i Göteborg. Skolinspektionen har genomfört regelbunden tillsyn av dels samtliga skolformer på huvudmannanivå i kommunen, dels 100 skolor som bedömdes ha särskilda utvecklingsbehov. Likaså har mottagandet av nyanlända elever fortsatt att prägla utvecklingen. Det stadengemensamma strategiska utvecklingsarbetet har breddats och utvecklats och bedrivs numera i följande tre områden; systematiskt kvalitets- och utvecklingsarbete, kompetens och likvärdighet. Inom Individ- och familjeomsorg fortsätter behovet av försörjningsstöd att minska, i huvudsak p g a att konjunkturerna är mycket goda och arbetslösheten har minskat. Det innebär att också många bland dem som haft försörjningsstöd under lång tid får jobb och blir självförsörjande. Detta gäller särskilt ungdomar under 25 år. Konkurrensen på arbetsmarknaden om socionomerna gör det svårt att rekrytera socialsekreterare. Det är särskilt besvärligt inom verksamheterna som arbetar med myndighetsutövning inom Barn och familj samt Försörjningsstöd. En tydlig tendens inom funktionshinderverksamheten är att man inom verksamheterna ökar nyttjandet av evidens- och kunskapsbaserade metoder. Trots ett begränsat utbud och att forskningen inom området funktionshinder bedrivs i relativt liten skala finns det en tydlig inriktning i verksamheterna att öka användandet av kända metoder. Utvecklingen har skett inom såväl myndighetsdelen som utförardelen. Ett ökat användande av metoder kräver kontinuerlig kunskap och kompetensutveckling hos personalen. Kultur och fritidsverksamheternas utbud når många göteborgare. Trenden är att fler vill ta del, inom de flesta områdena ökar besöken. Förutsättningarna i stadens olika delar är olika, riktade insatser och sänkta avgifter har effekt. Framförallt har biblioteken stärkt sin roll som mötesplats. Under de senaste åren har det tagits fram ett antal styrande dokument och strategier som har gett effekter på verksamheternas utveckling. Kultur och fritidsperspektiven har också stärkts i plan och exploateringsprocessen vilket är en viktig förutsättning för att kultur- och fritidsverksamheterna ska leva upp till ökade behov och fortsätta att bidrar till social hållbarhet och ett jämlikt Göteborg. Uppföljningsrapport del 2 3

47 2 Utbildning Sektor utbildning omfattar förskola, pedagogisk omsorg, fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola samt vuxenutbildning. De tio stadsdelsnämnderna har var och en inom sitt område hand om de uppgifter som ankommer på kommun och som avser förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Utbildningsnämnden har motsvarande uppdrag för gymnasie- och gymnasiesärskola. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden har hand om uppgifterna som rör vuxenutbildning. Produktionsperspektiv Antalet barn och elever i stadens egen utbildningsverksamhet beräknas under 2016 uppgå till över Detta är en ökning med 2,3 procent jämfört med föregående år. Ökningen av antalet elever i grundskolans tidigare år är stor och i de kommunala fritidshemmen ökar elevtalet med 5,7 procent. Inom förskola och gymnasiesärskola minskar antalet barn respektive elever något. I övrigt ökar verksamhetsvolymen i samtliga skol- och verksamhetsformer. Källa: Stadsledningskontoret Befolkningsperspektiv I ett befolkningsperspektiv uppgår antalet barn och elever till ca personer under I nedanstående tabell noteras bland annat en minskad efterfrågan på vuxenutbildning som till stora delar kan förklaras av det goda konjunkturläget på arbetsmarknaden. Uppföljningsrapport del 2 4

48 Källa: Stadsledningskontoret Andelen barn och elever som valt fristående förskola eller skola varierar mellan skolformer och stadsdel. I förskolan finns 17 procent av barnen vid en fristående förskola. I grundskolan uppgår motsvarande andel till 22 procent. Här är dock variationen stor mellan olika stadsdelar. I Västra Hisingen har 8 procent av eleverna valt en fristående skola medan 45 procent av eleverna i Centrum gjort detsamma. I gymnasieskolan är det 43 procent av eleverna som studerar i någon fristående gymnasieskola. Nettokostnaden ökar inom flertalet skol- och verksamhetsformer vilket förklaras av att det blivit fler barn och elever men också av kommunala och statliga satsningar inom området. Ökningen är störst inom grundskolan där nettokostnaden ökar med 10 procent. Inom förskolan är nettokostnadsutvecklingen 4,4 procent, medan den per oktober månad uppgår till 4,8 procent inom utbildningsförvaltningen. 2.1 Resultat och slutsatser Utbildningsområdet har stått i fokus under 2016, såväl nationellt som i Göteborg. Skolinspektionen har genomfört regelbunden tillsyn av dels samtliga skolformer på huvudmannanivå i kommunen, dels 100 skolor som bedömdes ha särskilda utvecklingsbehov. Tillsynen väntas pågå en bit in i nästa år. Stadsledningskontoret har på kommunstyrelsens uppdrag genomfört en större skolutredning om hur styrning och ledning kan gynna elevernas lärande i grundskola, grundsärskola och fritidshem. Likaså har mottagandet av nyanlända elever fortsatt att prägla utvecklingen. Det stadengemensamma strategiska utvecklingsarbetet (stadsdelsförvaltningarna, utbildningsförvaltningen och stadsledningskontoret) har breddats och utvecklats och bedrivs numera i följande tre områden; systematiskt kvalitets- och utvecklingsarbete, kompetens och likvärdighet. Dessa tre områden tillsammans med temat nyanlända elever inrymmer väl de utmaningar som utbildningsområdet står för i Göteborg. Systematiskt kvalitets- och utvecklingsarbete På övergripande nivå har det skett en positiv utveckling av det systematiska Uppföljningsrapport del 2 5

49 kvalitetsarbetet, men det är inte förankrat och levande på alla förskolor, fritidshem och skolor. Att rektor och lärare, med stöd av huvudman och förvaltning, fullt ut tar elevernas resultat som utgångspunkt i utvecklingsarbetet är grundläggande för att alla elever ska lyckas. Den verksamhetsnära uppföljningen är central för att skolans personal och ledning ska kunna analysera sin verksamhet och identifiera samt genomföra förbättringar. Uppföljning, analys och utveckling gör sig helt enkelt bäst där resultaten produceras. Det behöver skapas system i de tidiga skolåren för att fånga upp och sätta in åtgärder för elever som inte når uppsatta mål. I det pedagogiska ledarskapet behöver rektorernas uppmärksamhet i högre grad ägnas åt att leda lärarna i deras utvärdering av undervisningen. Inom grundsärskolan har en förbättrad analys av kunskapsresultaten påannonserats under flera år men än syns ingen förändring. Huvudman och förvaltning behöver också ta ett tydligare ansvar för att utifrån sina roller stödja och skapa förutsättningar för rektorer och lärare att utveckla undervisningen. För förskolan har ett självskattningsverktyg utvecklats, att relatera till när man analyserar brukarenkätens resultat. Användandet av verktyget varierar över staden och stadsledningskontorets bedömning är att alla förskolor bör använda det i sitt kvalitets- och utvecklingsarbete. Inom gymnasieverksamheten har nya rutiner tagits fram för det systematiska kvalitetsarbetet så att resultatuppföljning sker på varje skolenhet. På förvaltningsövergripande nivå har arbetssätt tagits fram baserat på aggregerade analyser av resultatutvecklingen inom och mellan verksamheten. Åtgärderna svarar mot de brister Skolinspektionen påvisade i den regelbundna tillsynen. Sammanfattningsvis drar stadsledningskontoret följande slutsatser angående nämndernas systematiska kvalitetsarbete för utbildningssektorn: Förvaltningarna har fortsatt utveckla sina rutiner och sin systematik i kvalitetsarbetet med syfte att få uppföljning, analys och åtgärder att hänga ihop. Det systematiska kvalitetsarbetet är inte förankrat och levande på alla skolor På skolnivå finns det behov av att utveckla förmågan att analysera och påvisa sambanden mellan undervisningens kvalitet och elevers utveckling I det pedagogiska ledarskapet behöver rektorerna sätta ökat fokus på att leda lärarna i deras utvärdering av undervisningen. Förvaltningar lyfter fram att det är av betydelse att skolorna får återkoppling på sina analyser och får det stöd som de behöver för att kunna utveckla undervisningen Förvaltningarnas resultatdialoger spelar en viktig roll för att kommunicera kvalitetsarbetet mellan skola och huvudman. Att skolresultat synliggörs i en sådan dialog ska inte i första hand användas för ansvarsutkrävande och kontroll utan för att lärare, rektorer, förvaltning och politiker utifrån sina roller ska skapa förutsättningar för en bra undervisning Uppföljningen av måluppfyllelsen i de lägre årskurserna behöver utvecklas för att kunna identifiera behov av tidiga insatser Kompetens Tillgång till kompetens är en avgörande fråga för kvaliteten i utbildningsverksamheten. Jämfört med 2015 är läget än mer prekärt. Stadsdelsförvaltningarna rapporterar stora svårigheter att rekrytera behöriga förskollärare, lärare och fritidspedagoger. Samtidigt uppgår exempelvis rekryteringsbehovet i förskolan till 450 förskollärare och 200 barnskötare fram till Under året har personalomsättningen ökat i yrkesgrupperna som arbetar med barn och elever i staden, samtidigt som sjukfrånvaron är fortsatt hög, framförallt bland förskollärare. Många verksamheter rekryterar och introducerar Uppföljningsrapport del 2 6

50 kontinuerligt medarbetare såväl på tillsvidareanställningar som vikariat, vilket är påfrestande för hela verksamheten och ökar arbetsbelastningen både för chefer och de medarbetare som är kvar. Det är även betydligt svårare än tidigare att rekrytera rektorer och förskolechefer. Ett flertal insatser behöver göras; exempelvis förbättrat samarbete med lärosätena, möjlighet till karriärutveckling, att se över i vilken utsträckning uppgifter kan utföras av andra yrkesgrupper och att skapa incitament både för att attrahera och behålla medarbetare i de områden som har störst utmaningar. Kartläggningar visar att variationen i nuläget är stor mellan olika områden i staden vad gäller tillgången på lärare och rektorer med rätt kompetens. Förskolor och skolor i områden med störst utmaningar har svårast att rekrytera, vilket kräver kraftfulla insatser från staden för att attrahera och behålla ledare och medarbetare i dessa verksamheter. Om inte staden lyckas med det uppdraget bidrar bristen på rätt kompetens till att likvärdigheten minskar ytterligare. Likvärdighet Det kompensatoriska uppdraget uttrycks i skollagen bland annat som att förskolan och skolan ska sträva efter att uppväga skillnader i barns och elevers förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Dessutom ska barn och elever få det stödet framförallt inom den grupp som barnet/eleven tillhör. När det gäller kunskapsresultat i grundskolan finns det i år liksom tidigare år stora skillnader både mellan enskilda skolor och stadsdelar. Det finns kända samvariationer mellan måluppfyllelse (betyg) och föräldrarnas utbildningsnivå. Mellan 2012 och 2014 minskade antalet grundskolor där färre än 60 procent av eleverna nådde målen i alla ämnen, men under de två senaste åren har dessa skolor blivit fler igen. Skillnaderna mellan flickors och pojkars resultat ökar. Sammantaget ökar andelen elever som når målen i alla ämnen (årskurs 9) med två procentenheter. Inom gymnasieskolan ökar andelen elever som uppnår gymnasieexamen för tredje året i rad. Samtidigt är det cirka elever i gymnasieskolan som nu går i individuella program. En mycket begränsad andel av dessa når gymnasieexamen på ett nationellt program. Även hur resurser fördelas är ett verktyg för likvärdighet. Under hösten har kommunstyrelsen uppdragit åt stadsledningskontoret att ta fram ett förslag till en resursfördelningsmodell för en framtida central skolnämnd som styr mot en likvärdig skola av god kvalitet. Nyanlända elever Många barn och unga i kommunens förskolor och skolor är födda utomlands. Arbetet med att ta emot nyanlända barn och elever uppmärksammas särskilt. I Göteborg finns fastlagda riktlinjer för nyanlända elevers rättigheter dels för grundskolan, dels för gymnasieskolan. Motsvarande riktlinjer för förskolan håller på att utarbetas. Särskild uppmärksamhet har också riktats emot att nyanlända grundskoleelever borde finnas på fler grundskolor. Det råder hög samstämmighet kring att kvaliteten på utbildningen höjs och att förutsättningarna för integration förbättras om det finns nyanlända elever på fler skolor. Stadsdelsförvaltningarna har därför kommit överens om åtgärder för att få en jämnare fördelning. Riksdag och regering har också uppmärksammat frågan och vidtagit åtgärder. Från och med 1 januari 2016 införs begreppet nyanländ elev i skollagen. Med nyanländ elev avses där en elev som har varit bosatt utomlands men som nu är bosatt i Sverige och som har påbörjat sin grundskoleutbildning i Sverige senare än höstterminens start det kalenderår då han eller hon fyller sju år. En elev anses inte vara nyanländ efter fyra års skolgång i Sverige. Samtidigt infördes också bestämmelser som till viss del reglerar Uppföljningsrapport del 2 7

51 mottagandet av nyanlända elever i grundskolan. I dagsläget finns ingen statistik om nyanlända elever i enlighet med skollagens definition av begreppet att hämta varken ur de lokala eller nationella systemen. Genom att ta kontakt med varje stadsdel och skola har dock stadsledningskontoret skapat en bild hur stor andel nyanlända elever det fanns höstterminen 2016 på respektive skola och kompletterat detta med deras bedömning av huruvida nuläget är en förändring jämfört med föregående år. Resultatet presenteras i nedanstående diagram. Diagram: Andel nyanlända elever vid Göteborgs kommunala skolor september 2016 Om de nyanlända eleverna i Göteborg vore jämnt fördelade skulle ca sex procent av eleverna på varje kommunal grundskola vara nyanländ. Av diagrammet ovan framgår den verkliga spridningen. Det kan utläsas att en tredjedel av skolorna står för den del som ligger över genomsnittet. Bland de totalt 161 skolenheterna utgör de nyanlända mer än 20 procent av eleverna vid 16 skolenheter, medan det inte finns några nyanlända alls vid 39 skolenheter. Fördelningen är alltså ojämn men vid en jämförelse med hösten 2015 ser vi att utvecklingen går i rätt riktning. Hälften av skolorna som ligger över genomsnittet har minskat sin andel och av de skolor som ligger nära genomsnittet har tre fjärdedelar ökat sin andel. Dessutom har andelen minskat vid mer än hälften av de skolor där de nyanlända utgör minst 20 procent av elevgruppen. Som påpekats tidigare är det förknippat med vissa svårigheter att ange exakt antal nyanlända elever per skola. I den nationella statistiken som Skolverket tillhandahåller finns uppgifter om antal elever med utländsk bakgrund per kommun och per skola. I kommunens egna system kan antal elever med tillfälliga personnummer, vilket i princip är enbart asylsökande elever, tas fram. Två gånger per år samlas också uppgifter in om antalet personer boende i stadsdelen som fått uppehållstillstånd de senaste två åren. Men kvalitetssäkrade uppgifter om nyanlända elever enligt skollagens definition finns alltså inte att tillgå. Det medför till exempel att särskild redovisning av nyanlända elevers betygsresultat saknas. Stadsledningskontoret anser att utgångspunkten vid officiella jämförelser av utbildningens kvalitet bör vara kunskapsresultat exklusive nyanlända elever samt att nyanlända elevers resultat bör särredovisas. Likaså saknas underlag för att kunna följa hur nyanlända och icke nyanlända elever är fördelade på skolorna. Nationella mål och uppdrag Skollagen anger vilka ramar som gäller för all skolverksamhet. Där finns de övergripande målen och riktlinjerna för förskola, fritidshem och skola. I skollagen framgår också de krav som ställs på huvudmannen för verksamheten. Gemensamt för de Uppföljningsrapport del 2 8

52 olika skolformerna är att de ska stimulera barnens/elevernas utveckling och lärande och utgå från en helhetssyn på barnet/eleven och dennes behov. Alla förskolor och skolor ska också främja allsidiga kontakter och social gemenskap. Förskola och fritidshem ska dessutom utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Syftet med dessa verksamheter är både att ge barnen stimulans och ge vårdnadshavarna möjlighet att kombinera föräldraskap och förvärvsarbete. Från att skolplikten inträder och framåt under uppväxten ska utbildningen också utformas så att den förbereder för aktiva livsval, fortsatta studier eller yrkesverksamhet samt ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet. Skollagen säger också att varje förskolechef, rektor och huvudman är ålagd att utifrån de nationella målen systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen, det vill säga bedriva och dokumentera ett systematiskt kvalitetsarbete. Med de nationella målen som utgångspunkt har stadsledningskontoret sammanfört slutsatser och resultat om var och en av skolformerna, i en bilaga till denna uppföljningsrapport, Kvalitetsrapport Utbildning I nästkommande avsnitt redovisas de slutsatser stadsledningskontoret kommit fram till avseende förskola, fritidshem, förskoleklass och grundskola, grundsärskola, gymnasie- och gymnasiesärskola samt vuxenutbildningen. Utförligare beskrivningar och underlag för slutsatserna finns i den bilagda kvalitetsrapporten. Förskola Förskolan är en egen skolform som vänder sig till barn från ett års ålder till dess de börjar förskoleklass eller skola. I Göteborgs kommunala förskolor finns nästan inskrivna barn medan knappt Göteborgsbarn har plats i en fristående förskola. Utifrån årets uppföljning av de kommunala förskolorna drar stadsledningskontoret följande slutsatser: Barns utveckling och lärande Det finns ett långsiktigt och stort behov av att rekrytera förskollärare till förskolan Arbetet med den stadenövergripande kompetensförsörjningsplanen fortsätter Vårdnadshavarna är i hög grad nöjda med verksamheten i förskolan Förskolorna bör genomföra den självskattning av verksamheten som ingår i arbetet med brukarenkäten och analysera/jämföra med bilden som vårdnadshavarna ger Informationen till vårdnadshavarna om förskolans arbetsformer och uppdrag kan förbättras Förskolan håller god kvalitet när det gäller att motverka traditionella könsmönster och könsroller, men bör både höja ambitionsnivån i och bli bättre på att informera vårdnadshavarna om detta uppdrag Det språkutvecklande arbetssättet är framgångsrikt och har fått god spridning Kontakter och social gemenskap Bemötandet och tryggheten är god i Göteborgs Stads förskolor Sjukfrånvaron bland förskollärare och barnskötare fortsätter att öka Samverkan med och information till vårdnadshavarna om verksamhetens innehåll och mål bör öka Barngruppernas sammansättning och storlek, samt miljö Satsningar har gjorts under året för att minska barngruppernas storlek, bland Uppföljningsrapport del 2 9

53 annat med hjälp av det riktade statsbidraget Investeringar behöver göras för att modernisera och/eller ersätta vissa förskolelokaler Fritidshem Fritidshemmen är till för barn mellan sex och tolv år. De är öppna den del av dagen då eleverna inte går i skolan. Knappt elever har plats vid något av Göteborgs stads fritidshem och nästan elever har sin fritidshemsplats vid en fristående skola. Utifrån årets uppföljning av de kommunala fritidshemmen drar stadsledningskontoret följande slutsatser: Elevernas utveckling och lärande Utvecklingsarbetet av fritidshemmen pågår i stadsdelarna, vilket bedöms har ökat kvaliteten i verksamheten Det systematiska kvalitetsarbetet har utvecklats och anpassats till fritidshemmen Verksamheten har blivit mer målmedveten i sitt kvalitetsarbete och kompletterar skolans uppdrag i högre grad Kontakter och social gemenskap I elevenkäten anger eleverna att de saknar en lugn plats att gå till på fritidshemmet Barngruppernas sammansättning och storlek, samt miljö Fritidshemsverksamheten står inför stora utmaningar främst vad gäller hantering av gruppstorlekar och sammansättning Att definiera vad som är en lämplig sammansättning av barn med avseende på ålder samt barngruppernas storlek är av största vikt Svårigheter med att rekrytera behörig personal de kommande åren och det kommer att fortsätta att vara svårt att rekrytera fritidspedagoger Vissa brister finns i fritidshemmens miljö, främst beroende på icke ändamålsenliga lokaler Förskoleklass och grundskola Från sex års ålder erbjuds alla barn förskoleklass. Grundskolan är obligatorisk från sju års ålder och omfattar nio årskurser. I Göteborgs stads skolor finns elever i förskoleklass och elever i grundskolan. Nästan Göteborgselever får sin utbildning i en fristående skola. Utifrån årets uppföljning av de kommunala förskoleklasserna och grundskolorna drar stadsledningskontoret följande slutsatser: Kunskaper och värden Andelen elever som nått målen i alla ämnen ökar i Göteborgs kommunala grundskolor Skillnaden mellan pojkars och flickors betygsresultat ökar Det är fortfarande stora skillnader mellan stadsdelars och skolors betygsresultat Antalet skolor där mindre än 60 procent av eleverna når målen i alla ämnen ökar För första gången sedan 2013 minskar andelen elever som når målen i alla ämnen i årskurs 6, endast i tre stadsdelar förbättras resultaten Personlig utveckling, förberedelse för aktiva livsval och grund för fortsatt utbildning Stor andel av eleverna anser inte att deras lärare har höga förväntningar på dem Uppföljningsrapport del 2 10

54 eller att lärarna tar hänsyn till deras behov och förutsättningar Stadsdelarna bör i högre grad arbeta med, analysera och rapportera om verksamheten utifrån faktorer som enligt forskning och beprövad erfarenhet har stor betydelse för måluppfyllelse Spridningen av nyanlända elever har ökat i staden men ytterligare åtgärder krävs Tillgången till vägledning har förbättrats för eleverna Kontakter, social gemenskap och god grund för aktivt deltagande i samhällslivet En stor andel av eleverna i årskurs 2 och 5 anger att de upplever sin skolsituation som trygg, i årskurs 8 återspeglas gjorda insatser ännu inte i enkätresultatet Grundsärskola Grundsärskolan är till för elever som på grund av en utvecklingsstörning inte har förutsättningar att nå kunskapskraven i grundskolan. Inom grundsärskolan finns en särskild inriktning som benämns träningssärskola, denna är avsedd för elever som inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i ämnen. I Göteborg är cirka 480 elever i mottagna i grundsärskolan, drygt 10 procent av dessa får sin utbildning i en klass tillsammans med grundskoleelever, så kallad individintegrering. Utifrån årets uppföljning av den kommunala grundsärskolan drar stadsledningskontoret följande slutsatser: Mottagande i grundsärskolan Likvärdigheten och rättsäkerheten i utredningsförfarandet inför mottagande i grundsärskolan uppmärksammas Beslutsunderlag skapade 2010 eller senare uppfyller de krav som ställs i författningarna Det saknas stadengemensamma rutiner för förvaringen av beslut och beslutsunderlag Ge eleverna kunskaper och värden Förbättringar av uppföljningen av kvaliteten inom grundsärskolan har under flera år påannonserats, men ännu syns ingen förändring Andelen elever som är individintegrerade i en grundskola minskar Det är stor brist på lärare med behörighet att undervisa i grundsärskolan I princip alla elever med avslutad grundsärskola går vidare till gymnasiesärskola Personlig utveckling Det finns goda förutsättningar att individanpassa undervisningen Gymnasieskola och gymnasiesärskola Alla ungdomar som har avslutat grundskolan eller grundsärskolan har rätt till utbildning i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan. Gymnasiesärskolan vänder sig till ungdomar med utvecklingsstörning. Gymnasieskolan består av 18 nationella program och fem introduktionsprogram för elever som inte är behöriga till ett nationellt program. Gymnasiesärskolan består av nio yrkesinriktade nationella program och ett individuellt program vilket är till för elever som behöver läsa ämnesområden istället för ämnen. Göteborgs stads kommunala gymnasieskolor har mer än elever och gymnasiesärskolan cirka 315 elever. Utifrån årets uppföljning av den kommunala gymnasieskolan och gymnasiesärskolan drar stadsledningskontoret följande slutsatser: Utbildningsförvaltningens utvecklingsarbete kring det systematiska Uppföljningsrapport del 2 11

55 kvalitetsarbete på såväl huvudmannanivå som skolenhetsnivå är väsentligt för att förbättra analys och möjligheten till att föreslå förbättringsåtgärder. Det är ett långsiktigt arbete som över tid ökar likvärdigheten mellan olika skolor och program Grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier Andelen elever som uppnår en gymnasieexamen ökar för tredje året i rad och uppgår nu till 75,6 procent. Flickorna når gymnasieexamen i högre grad än pojkar Genomsnittligt betygspoäng sjunker för elever med gymnasieexamen jämfört med föregående läsår. Pojkar har fortsatt lägre genomsnittligt betygspoäng än flickor, både på högskoleförberedande program och på yrkesprogram Ungdomars etableringsgrad ett år efter avslutade studier är starkt beroende till konjunkturläge mm. Pojkar har en något högre etableringsgrad än flickor Utvecklingen där allt färre elever vid gymnasiesärskolan går vidare till arbetsmarknaden fortsätter. Gymnasiesärskolans utvecklingsarbete kring APL (arbetsplatsförlagt lärande) är väsentligt men också hur Göteborgs Stad agerar som arbetsgivare för ungdomar med olika funktionsnedsättningar Social gemenskap och ett aktivt deltagande i samhällslivet Antalet och andelen elever vid något av introduktionsprogrammen ökar fortsatt, framförallt på språkintroduktion. Det medför stora utmaningar för organisationen och allt fler elever kommer få förlängda gymnasiestudier Elevernas frånvaro har ökat under året. Utbildningsförvaltningen har analyserat närvarons betydelse för en god måluppfyllelse. De samband som påvisas belyser vikten av ett uthålligt arbete med ökad närvaro inom gymnasieskolan. Vuxenutbildning Vuxenutbildningen består av två skolformer: kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna. Kommunal vuxenutbildning omfattar svenska för invandrare, grundläggande nivå och gymnasial nivå. Särskild utbildning för vuxna vänder sig till personer med utvecklingsstörning. Vuxenutbildningen upphandlas hos olika anordnare, varav utbildningsförvaltningen genom Studium är en. Under 2016 har fler än personer läst en eller flera kurser i Göteborg stads vuxenutbildning. Utifrån årets uppföljning av den kommunala vuxenutbildningen drar stadsledningskontoret följande slutsatser: Andelen avbrott inom vuxenutbildningen ligger fortsatt på en hög nivå. I syfte att minska avbrotten pågår sedan tidigare ett pilotprojekt inom ämnet matematik En rad samarbeten med det omgivande samhället har inletts för att skapa en tydligare koppling mellan yrkeslivet och Sfi-undervisningen Arbetsmarknad och vuxenutbildningsförvaltningen lyfter fram betydelsen av att ta vara på den kunskap som genereras ur uppföljningar och utvärderingar. Det saknas dock analyser och utvecklingsåtgärder i årets rapport kopplat till flera av uppföljningsmåtten som förvaltningen redovisat. Uppföljningsrapport del 2 12

56 3 Individ- och familjeomsorg Individ- och familjeomsorgen (IFO) omfattar myndighetsutövning och öppna insatser. Samtliga stadsdelsnämnder och social resursnämnd arbetar enligt socialtjänstlagen med frivilliga insatser (SoL) och med tvångsvård (LVU, LVM) riktat till individer och grupper. IFO:s verksamhetsområden är ekonomiskt bistånd, vuxna med missbruksproblem, barn och familj (0-20 år) samt de stödinsatser som erbjuds i stadsdelarnas öppna insatser och i social resursnämnds verksamheter. Antalet personer som var aktuella under perioden januari till oktober 2016 var ca jämfört med motsvarande period Dessa personer hade ca olika insatser jämfört med motsvarande period Med insatser menas aktiviteter av olika slag, exempelvis stöd i hemmet, stöd i boende, arbetsfrämjande insatser etc. Fler personer omfattas av IFO:s verksamheter men är inte registrerade då de använder sig av öppna insatser, exempelvis barngrupper för barn till missbrukande föräldrar, föräldrautbildning eller familjecentralens sociala del. Nettokostnadsutvecklingen för IFO, exklusive försörjningsstöd, har ökat 10 procent jämfört med samma period föregående år. Nettokostnader för handläggning inom IFO har ökat med drygt 30 procent jämfört med samma period förra året. En bidragande orsak är att antalet årsarbetare i verksamheten har ökat. Vidare ökar boendekostnaderna för vuxna och kostnaderna för placeringar för barn och unga. Det ekonomiska biståndet i staden har hittills under året visat en fortsatt kraftig nedgång. Såväl nettokostnaden som antalet hushåll med behov av försörjningsstöd minskar tydligt. För första gången har en kvalitetsrapport tagits fram för sektor Individ- och familjeomsorg samt funktionshinder. Den är gemensam för hela sektorn. Rapporten tar sin utgångspunkt i Socialstyrelsens allmänna råd och föreskrifter (SOFS) 2011:9 om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbetet och de kvalitetsområden som finns beskrivna där. Rapporten innehåller analyser och slutsatser samt förbättringsområden för verksamhetens olika områden. De mått som använts för analys av verksamhetens kvalitet är bland annat nationella kvalitetsregister, Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada) samt kostnad per brukare (KPB). Nämnderna har även använt avvikelser och synpunkter, interna och externa tillsyner, lex Sarah, lex Maria samt riskbedömningar som underlag för sitt analysarbete. Stadsledningskontoret har sammanställt och analyserat en stadenövergripande kvalitetsrapport för sektorn vilken bifogas denna uppföljning. Resultaten är även en del av uppföljningsrapportens sammanvägda analys för sektorn. 3.1 Resultat och slutsatser Ekonomiska biståndet visar en kraftig minskning Det ekonomiska biståndet i staden har hittills under året visat en fortsatt kraftig nedgång. Såväl nettokostnaden som antalet hushåll med behov av försörjningsstöd minskar tydligt. Förändringen innebär att nettokostnaden för försörjningsstöd minskar med 5,9 procent medan antalet hushåll minskar med 9,4 procent jämfört med samma tid förra året. Nämnderna uppvisar stor variation i graden av minskning. I de centrala stadsdelsnämnderna minskar kostnader och antal hushåll i betydligt lägre grad än genomsnittet och i SDN Norra Hisingen ökar både kostnader och antal hushåll med bidrag. Ett extra glädjande resultat är att även gruppen långtidsberoende hushåll (med Uppföljningsrapport del 2 13

57 försörjningsstöd under minst 10 månader på ett år) fortsätter att minska. Minskningen i jämförelse med tredje kvartalet 2015 är 7,5 procent eller ca 800 personer till Detta torde vara den största sänkningen sedan Minskning för unga vuxna i åldersspannet år är exceptionell och mäter 23 procent jämfört med samma tid förra året. Förklaringen till denna förändring är främst de goda allmänna konjunkturerna som lett till att efterfrågan på arbetskraft har ökat väsentligt. Stadsdelsnämndernas strukturerade arbete för att minska antalet långvarigt beroende har sannolikt också bidragit. Enligt stadsdelsnämndernas helårsprognos kommer kostnaderna för försörjningsstöd under 2016 att minska med 55 mkr till mkr. Denna prognos bedöms vara något försiktig och det slutliga resultatet kan komma att hamna ytterligare fem mkr lägre. Institutionsvård för vuxna minskar Nettokostnaderna för behandlingsinsatser och antal vårddygn på institution, enligt både SoL och LVM, har minskat kraftigt jämfört med samma period Stadsdelsnämnderna rapporterar att man i högre utsträckning arbetar med förbyggande och tidiga insatser, boendestöd och öppenvård. För personer med komplexa behov på grund av samsjuklighet (ex. missbruk och psykiatrisk problematik) pågår införande av Bostad först, en metod som utgår ifrån att en egen bostad är en förutsättning för individen att kunna ta emot och tillgodogöra sig stöd och behandling. Modellen innebär att individen har stort inflytande över de insatser som ges av ett team med personal från socialtjänst och psykiatri samt personer med egen erfarenhet av hemlöshet (mer information under Socialt boende). Socialt boende Stadsdelsnämndernas kostnader för köpt socialt boende fortsätter att öka, men i en lägre takt än tidigare år. Kostnaderna under perioden jan-okt 2016 uppgår till 447 mkr. Detta är en ökning med nio procent jämfört med motsvarande period Tre stadsdelsnämnder, Örgryte-Härlanda, Askim-Frölunda-Högsbo och Norra Hisingen redovisar kostnadsökningar över 20 procent. Fyra nämnder (Angered, Östra Göteborg, Centrum och Majorna-Linné) redovisar marginellt förändrade kostnader. Bostadsbristen innebär att fler personer vänder sig till socialtjänsten för att få hjälp att lösa sitt boende. Detta medför höga kostnader för köpta boendelösningar och en stor arbetsbelastning för sektorns medarbetare. Stadsdelsnämnderna redovisar att antalet personer som beviljas boende utan stöd fortsätter öka. Främst består ökningen av akuta boendelösningar för barnfamiljer som står utan tak över huvudet och för personer som har behov av skydd och stöd utifrån våld i nära relationer. Årets kartläggning av hemlösa och utestängda från bostadsmarknaden (BoInvent1) visar att hushåll (3 926 vuxna och barn) betecknas som hemlösa i Göteborg. Detta är en ökning med tre procent jämfört med föregående års kartläggning. Av dessa är andelen ensamhushåll 73 procent och andelen barnfamiljer 26 procent. Sammanlagt har antalet barnfamiljer som befinner sig i hemlöshet passerat 700 hushåll vilket gör att de nu står för en femtedel av det totala antalet hemlösa i staden. I en satsning via AB Framtiden tar staden fram 500 bostäder till bostadslösa barnfamiljer till årsskiftet 2017/2018. Denna satsning har i år löst bostadssituationen för 190 barnfamiljer och sammantaget har drygt 400 barn erbjudits möjlighet till ett boende med förstahandskontrakt. Vecka 45 genomfördes en särskild kartläggning av barnfamiljer som är placerade i tillfälliga boenden som vandrarhem, hotell eller jourlägenheter. Den visar att antalet barnfamiljer (jämfört med vecka 10) har minskat från 246 till 214 och från 641 till 578 barn. Stadsdelsnämnderna Angered och Östra Uppföljningsrapport del 2 14

58 Göteborg (som varit prioriterade i satsningen) har särskilt kommenterat att denna satsning på lägenheter till bostadslösa barnfamiljer har gett resultat. I dagsläget finns inga beslut om att förlänga eller utöka satsningen. Kommunfullmäktige antog i juni 2015 Göteborg Stads strategi och plan mot hemlöshet Planen innehåller fem mål, tre strategier och en handlingsplan med 23 aktiviteter. Syftet med planen är att ge en samlad beskrivning av hur Göteborg Stad ska gå tillväga för att minska hemlösheten fram till En uppföljning av planen presenterades i september Denna visar att tre av målen har en positiv utveckling och två har en negativ. Bedömningen är ändå sammantaget negativ eftersom de mål som uppvisar en negativ utveckling väger tyngre. I uppföljningen presenteras en handlingsplan med åtgärder för ökad måluppfyllelse. Bostad först fortsätter utvecklas som en metod mot hemlöshet. Totalt har ca 60 personer fått bostad genom arbetssättet. Trots att antalet inte är särskilt omfattande innebär detta ändå att Göteborg är störst i landet. En utvärdering av verksamheten som bedrivs av social resursnämnd har genomförts under Utvärderingen visar på att metoden leder till ökad livskvalitet för de boende och minskar kostnaderna för staden. En motsvarande utvärdering genomförs av stadsdelsnämnden i Askim-Frölunda-Högsbo verksamhet (BODIL), som har upprättat ett Idéburet Offentligt Partnerskap (IOP) med Stadsmissionen avseende boendestödet till de personer som ingår. Myndighetsutövning Barn och familj Skillnader mellan könen i antal barn och unga som är aktuella 0-20 år har ökat sedan Andelen flickor var procent och pojkar 52 procent. Under 2016 var andelen flickor 38 procent och andelen pojkar 62 procent. Sannolikt är det ökningar av ärenden avseende ensamkommande barn som påverkat resultatet. De ensamkommande barnen består till största delen av ensamkommande pojkar. Antal utredningar avseende barn och familj som pågått mer än 120 dagar Under perioden 1 januari till 31 juli 2016 hade utredningar pågått längre än 120 dagar (exklusive de ensamkommande barnen). Under hösten har antalet utredningar stadigt minskat. Under oktober månad återstod 721 utredningar som pågått under mer än 120 dagar. Liknande trend återfinns bland utredningar som rör ensamkommande barn. Under oktober hade 58 sådana utredningar pågått under längre tid än 120 dagar. För långa utredningstider skulle kunna leda till att barn och unga som är i behov av stöd kan behöva vänta på insats samtidigt som osäkerhet inför vad som ska hända efter utredningstiden kan uppstå. Fortlöpande skyddsbedömningar ska dock genomföras under utredningsprocessen och insatser kan initieras under pågående utredning vilket minskar dessa risker. Risk finns dock att dokumentationen inte går att följa på ett korrekt sätt. Stadsdelsnämnderna arbetar målmedvetet med att öka skyndsamheten i handläggningen av ärenden som rör barn och unga. Flertalet nämnder redovisar att de fortfarande har svårigheter att uppfylla lagkravet om en utredningstid om max 4 månader. Nämndernas åtgärder kan sammanfattas enligt följande: Förstärkning av personella resurser som innefattar rekrytering och stöd till såväl chefer och socialsekreterare Rapporter till individutskottet om antal utredningar mer än 120 dagar, varje månad eller oftare Lokala handlingsplaner som innehåller skärpta rutiner för verksamheten, metodhandledning och omstrukturering av arbetet Under våren 2016 har också inflödet av ensamkommande flyktingbarn minskat Uppföljningsrapport del 2 15

59 drastiskt, varför situationen har stabiliserats något. Stadsledningskontoret bedömer att detta tillsammans med nämndernas arbete är orsak till att antalet utredningar som överskridit 120 dagar nu börjat minska. Stadsledningskontorets bedömning är att nämndernas åtgärder i dagsläget är tillräckliga men arbetet med att säkra kvaliteten måste ha fortsatt hög prioritet. Nämnderna behöver ha fortsatt beredskap inför det höga antalet ärenden, ändringar i lagstiftning och föreskrifter samt ökade krav på handläggning. Stadsledningskontoret följer frågan fortlöpande. Familjehemsvård Nettokostnadsökningen är 11 procent jämfört med samma period Antal barn i familjehem har ökat med 47 procent. Totalt är barn placerade (jan- okt 2016). Ensamkommande flyktingbarn utgör 62 procent av de placerade. Ökningen av antalet barn i familjehem kan till större delen förklaras av ökningen av ensamkommande barn. Göteborgs behov av familjehem ligger kvar på en hög nivå. Under året har en omfattande rekrytering, utredning och utbildning av familjehem genomförts. Många av de nytillkomna familjehemmen är riktade mot ensamkommande barn och fortsatt behov av rekrytering kvarstår. Bristen på egna familjehem gör att förvaltningarna köper platser från konsulentstödda familjehemsföretag, vilka är kostsamma, eller tvingas placera barnet på institution. Andel familjehemsplacerade pojkar och flickor som uppnår kunskapsmålen i grund- och gymnasieskola Andelen familjehemsplacerade barn som uppnår kunskapsmålen ökar Flickornas reslutat ökar från 44 procent under 2015 till 67 procent Motsvarande siffror för pojkar är 27 procent 2015 och 58 procent Resultatet påverkas dock sannolikt av att ensamkommande barn inte ingår i mätningen Detta mått bör följas långsiktigt då placerade barn är en särskilt utsatt grupp. Flera nämnder (Centrum, Norra Hisingen, Västra Hisingen, Örgryte-Härlanda och Östra Göteborg) anger att en trolig orsak till ökningen är att många av de familjehemsplacerade barnen är delaktiga i insatsen Skolfam. Institutionsplaceringar (HVB) Nettokostnaden har ökat med 10 procent jämfört med samma period Nettokostnaderna för LVU i staden ökar med 17 procent jämfört med samma period Kostnaderna ökar mest i Angered, Östra Göteborg och Västra Hisingen. Antalet vårddagar på institution har ökat med 72 procent och 70 procent av de placerade är ensamkommande barn. Totalt är barn placerade (jan- okt 2016). Antalet vårddagar ökar i åtta av tio nämnder (Västra Hisingen och Norra Hisingen minskar). Ökningen i antalet dygn förklaras till största delen av SoL-placeringar av ensamkommande barn. En tredjedel av de ensamkommande barnen (oavsett placeringsform) är placerade i Social resursnämnds verksamheter. Ensamkommande barn och unga Antalet ensamkommande barn som anvisats till Göteborg har minskat dramatiskt sedan hösten 2015, som ett resultat av en ändrad statlig migrationspolitik. Fram till oktober i år har 182 ensamkommande barn tagits emot, jämfört med 890 ensamkommande barn samma period förra året. Det omfattande mottagandet av dessa barn under hösten 2015 har starkt påverkat den sociala sektorns arbete och gör fortsatt så i samband med uppföljningen av dessa ärenden. Minskningen av antalet barn har medfört ett omfattande omställningsarbete beträffande kommunens särskilda boenden för Uppföljningsrapport del 2 16

60 målgruppen. Arbete pågår med att utveckla alternativa boendeformer. Under 2017 kommer många av de ensamkommande barnen nå myndig ålder. I normalfallet övergår då ansvaret, för personerna som är asylsökande, till migrationsverket. De erbjuds då plats vid ett anläggningsboende. Ett undantag är när kommunen bedömer att personen har ett omfattande vårdbehov utifrån socialtjänstlagen eller lagen om särskild vård för unga (LVU). Många av ungdomarna, framförallt från Afghanistan, kommer att få utvisningsbeslut och andra kommer att bli uppskrivna i ålder. Dessa nya beslut innebär svåra situationer för de enskilda individerna att hantera. I högre grad än tidigare behöver handläggare förbereda de ensamkommande ungdomarna på vad som kommer att ske. Information, stöd och vägledning till handläggare är en viktig del i arbetet. Prognosen för antalet asylsökande ensamkommande barn 2017 uppgår till ca i riket och omkring 100 av dessa förväntas anvisas till Göteborg. Stadsledningskontoret ser en risk att unga som fått ett utvisningsbeslut i allt större utsträckning kommer att leva som papperslösa i staden. Dessa ungdomar lever under svåra förhållanden och det finns en stor risk att de kommer att fara illa. Ökat antal aktualiseringar inom området Barn och unga Antalet anmälningar om barn som far illa har ökat jämfört med samma period föregående år (ensamkommande barn ej inräknat). Åtta av tio nämnder rapporterar ett ökat antal aktualiseringar över de senaste åren och flera av nämnderna rapporterar att ökningen pågått sedan De mest förekommande aktualiseringsorsakerna är våld i nära relation, förälders missbruk och fysisk och/eller psykisk vanvård. Antalet utredningar ökar dock inte i samma takt. Anledningen till ökningen är oklar. Uppmärksammade fall i media, en ökad medvetenhet om barn som far illa och ett medvetet arbete kring att uppmärksamma anmälningsplikten kan ha bidragit till ökningen. Stadsledningskontorets bedömning är att en fördjupad analys och framtagande av hållbara strategier för att möta inflödet av anmälningar inom barn och unga behövs. Arbetsmiljö, rekrytering och stabil bemanning Arbetsmiljön och svårigheterna att rekrytera socialsekreterare och arbetsledare med rätt kompetens och erfarenhet fortsätter att stå i fokus. Någon nämnd har varit tvungen att anställa personer med annan yrkesbakgrund. Socialsekreterarna är ofta unga och oerfarna, vilket ställer krav på god introduktion och kompetensutveckling. En gemensam introduktion för nyanställda socialsekreterare finns sedan några år och en Uppföljningsrapport del 2 17

61 gemensam fördjupad introduktion för handläggare arbetas fram. Många stadsdelar har också intensifierat den lokala introduktionen. Omsättningen av personal gör dock att effekten av insatserna minskar. En stor andel oerfaren personal ökar också belastningen på den mer erfarna gruppen av handläggare, vilket ger negativa effekter på arbetsmiljön. Den ständiga rekryteringssituationen gör det svårare att arbeta långsiktigt för en bättre arbetsmiljö. Sammantaget påverkar dessa svårigheter verksamhetens kvalitet och effektivitet. Fem av nämnderna anger att ytterligare förstärkningar gjorts för att öka stabiliteten i arbetsgrupperna. Antalet anställda socialsekreterare i staden har ökat med 15 procent, 187 personer, jämfört med samma period föregående år. Inom Barn och unga i staden har antalet anställda socialsekreterare ökat med 23 procent, 138 personer, under motsvarande period. Kommunstyrelsen fattade i november beslut om en gemensam handlingsplan för förbättrad arbetsmiljö för Individ- och familjeomsorgen samt funktionshinderverksamheten. Den omfattar såväl stadengemensamma som lokala åtgärder. Uppföljningsrapport del 2 18

62 4 Funktionshinderverksamhet Funktionshinder (FH) omfattar myndighetsutövning och utförande av insatser till personer med funktionsnedsättning. Samtliga stadsdelsnämnder och social resursnämnd arbetar enligt socialtjänstlagen (SoL) samt med insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Under perioden jan-okt 2016 hade personer insatser enligt LSS och personer insatser enligt SoL (snitt/månad), jämfört med LSS och SoL motsvarande period En del personer har samtidiga insatser enligt LSS och SoL, men en uppskattning är att ca personer har insatser på grund av funktionsnedsättning I verksamheten finns årsarbetare. Nettokostnadsutveckling Nettokostnadsökningen är 5,5 procent för staden som helhet. SDN Majorna-Linné har minskade kostnader (- 2,2 %) medan SDN Angered (11 %) och SDN Centrum har den största ökningen (12,6 %). Som orsak till ökningen anges för båda nämnderna expansion av BmSS under perioden men också ökade volymer samt kostnader för köpt vård. Kvalitetsrapport I den för sektorn gemensamma kvalitetsrapporten (se avsnitt 3) är de områden som är aktuella för verksamheten funktionshinder och funktionshinder psykiatri. Mått som nämnderna haft till grund för sin analys är bland annat nationella kvalitetsregister, Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada) och kostnad per brukare (KPB). Nämnderna har även använt avvikelser, synpunkter, interna och externa tillsyner, brukarrevisioner, lex Sarah, lex Maria samt riskbedömningar som underlag. Stadsledningskontoret har sammanställt och analyserat en stadenövergripande kvalitetsrapport för sektorn vilken bifogas denna uppföljning. Resultaten är även en del av uppföljningsrapportens sammanvägda analys för sektorn. 4.1 Resultat och slutsatser På väg mot en evidens- och kunskapsbaserad verksamhet En tydlig tendens är att man inom verksamheterna ökar nyttjandet av evidens- och kunskapsbaserade metoder. Trots ett begränsat utbud och att forskningen inom området funktionshinder bedrivs i relativt liten skala finns det en tydlig inriktning i verksamheterna att öka användandet av kända metoder. Utvecklingen har skett inom såväl myndighetsdelen som utförardelen. Inom myndighetsutövningen har arbetet med strukturerad uppföljning (UH) av rambeslut i hemtjänst inom ramen för Programmet Attraktiv hemtjänst skett. Genom Psykiatrisamordningen som drivs av staden har verksamheterna fått utbildning inom ett antal evidensbaserade metoder såsom t ex Individual Placement Support (IPS), Vård och Stödsamordning (VSS) och Ett Självständigt Liv (ESL). Detta har medfört en ökad systematisering kring arbete med personer med psykiska funktionsnedsättningar men även bidragit till ökad kunskap i andra delar av verksamheten. Inom bostad med särskild service (BmSS) och daglig verksamhet arbetar man med t ex med tydliggörande pedagogik, lågaffektivt bemötande som är metoder för att möta brukare med komplexa behov på ett mer systematiskt sätt. Ett ökat användande av metoder kräver kontinuerlig kunskap och kompetensutveckling hos personalen. Det finns en risk att personalsituationen som verksamheterna beskriver Uppföljningsrapport del 2 19

63 (svårigheter att rekrytera rätt kompetens) kan få en negativ påverkan på det fortsatta utvecklingsarbetet. Brukarinflytande och delaktighet Nämndernas arbete med att öka brukarnas inflytande och delaktighet har ökat. Inom BmSS arbetar många nämnder med att stärka brukarinflytandet genom flera metoder. Liknande arbete bedrivs även inom daglig verksamhet. Man beskriver också att arbetet sker på olika nivåer, individ, grupp och på strukturell nivå. Örgryte-Härlandas arbete har under året särskilt uppmärksammats då de nominerats och fått pris för "bästa LSS kommun". Genomförandeplaner är en av grunderna för att skapa delaktighet. Ett flertal nämnder beskriver arbetet med genomförandeplaner som ett utvecklingsarbete där man behöver förbättra dokumentationen men också att man i det arbetet kan få stöd av socialtjänstprocessens brukarperspektiv. Brukarråd, ett forum där brukare och brukarrepresentanter ges möjlighet att påverka situationen i sin bostad och på sin dagliga verksamhet, förekommer i alla nämnders verksamheter. Andra former för brukarmedverkan är brukarrevisioner, brukarenkäter, Delaktighetsmodellen (DMO). För att fortsatt kunna utveckla områden är det avgörande med kompetens hos personalen och metoder för kommunikation som underlättar för brukare att vara delaktiga och kunna utöva sitt inflytande. Välfärdens processer Välfärdens processer utgår från brukarperspektivet och målet är ökad rättsäkerhet, delaktighet och inflytande. En gemensam socialtjänstprocess har införts för hela verksamhetsområdet, myndighetsutövningen och utförarverksamheterna. Alla nämnder beskriver arbetet med att implementera och löpande arbeta med socialtjänstprocessen. Det ger möjlighet till en ökad grad av kvalitet och systematisering av verksamhetens arbete inom såväl myndighetsutövningen som utförarverksamheten. Flera nämnder beskriver hur arbetet med socialtjänstprocessen kan vara en del av ett arbete med att skapa goda förutsättningar för introduktion för nya medarbetare. Ej verkställda beslut Totalt redovisas för kvartal tre 199 ej verkställda beslut inom funktionshinderområdet (177 LSS och 22 SoL). Av dessa har 133 personer (66 %) beslut om BmSS, en minskning med tre personer jämfört med kvartalet innan. 25 personer har fått erbjudande om bostad men tackat nej. Stadens kostnad för särskilda avgifter för ej verkställda beslut uppgår till 4,5 mkr. Det innebär en minskning jämfört med motsvarande period Situationen kring antalet ej verkställda beslut har trots expansion och utbyggnad inte förändrats nämnvärt över tid. Göteborgs Stad ligger fortfarande högt avseende ej verkställda beslut i förhållande till andra kommuner, såsom Stockholm och Malmö. Tidigare undersökning visar att en hög andel av personer tackar nej till ett erbjudande av BmSS, ca 30 procent. Ett strategiskt arbete pågår över staden för att öka andelen som tackar ja. Effekten av detta arbete på hela stadennivå kan ännu inte ses. Från 1 januari 2016 har organisationen för boendeplanering och förmedling inom funktionshinderområdet förändrats och finns som ett resursnämndsuppdrag i SDN Örgryte-Härlanda. Detta för att skapa möjligheter för en tydligare ledning och styrning kring bland annat förmedling. Kostnaden för särskilda avgifter för ej verkställda beslut har inte ökat i den takt som förväntats. Anledningen till detta är att stadsdelsförvaltningarna beviljar och verkställer beslut om andra insatser enligt SoL och LSS, för personer i väntan på verkställighet av Uppföljningsrapport del 2 20

64 BmSS. Det kan vara insatser som korttidsplats, personlig assistans, ledsagning, hemtjänst mm. Stadsledningskontorets bedömning är att detta har en påverkan i de ärenden där IVO beslutar att ansöka om särskilda avgift. Fortsatt behov av fler bostäder Behovet av bostäder för personer med funktionsnedsättningar är fortsatt stort. Utbyggnaden av BmSS går inte i takt med ökningen av behov. Konsekvenserna är flera. Många göteborgare får inte sina behov tillgodosedda, men bristen innebär även kostnader för stadsdelsnämnderna för korttidsplatser i avvaktan på BmSS och särskilda avgifter för ej verkställda beslut. Under 2016 färdigställs 60 lägenheter i BmSS i 12 olika objekt. Detta är en minskning jämfört med 2015 och en något lägre nivå än genomsnittet under senare år. Utbyggnaden av BmSS fortsätter men trots det kvarstår behov. I planen för funktionshinderområdet bedöms att 244 nya lägenheter behövs för att uppnå balans mellan behov och utbud Nuvarande planering bedöms resultera i ett tillskott på drygt 180 lägenheter, vilket innebär att det fortfarande kommer att saknas ca 60 lägenheter efter planperiodens slut om inte planeringsvolymen ökar. SDN Örgryte-Härlandas resursnämndsuppdrag för planering och samordning av bostäder för personer med funktionsnedsättningar förväntas förbättra situationen även avseende planering av bostäder. Därutöver har även lokalsekretariatet, fastighetskontoret, stadsbyggnadskontoret och lokalförvaltningen gemensamt ansvar att ge förutsättningar för att en produktion av BmSS ska kunna ske. Inom ramen för resursnämndsuppdraget planeras initiativ att i dialog med stadsbyggnadskontoret, lokalförvaltningen och lokalsekretariatet ta fram en gemensam handlingsplan för att öka utbyggnaden. Fastighetsnämnden har ett ansvar för bostadsförsörjning för stadens samtliga invånare och har ett processägaransvar avseende målet att öka antalet bostäder för personer med funktionsnedsättningar. I stadens budget 2017 ges fastighetsnämnden ett uppdrag att säkerställa att målet om att bygga ikapp behovet av bostäder med särskilt stöd ska genomföras under mandatperioden. Ytterligare åtgärder behöver vidtas för att Uppföljningsrapport del 2 21

65 detta ska kunna ske. I Göteborg råder idag brist på bostäder för alla. Detta medför en risk att personer med funktionsnedsättning, som skulle kunna klara ett ordinärt boende, istället ansöker om BmSS. En förutsättning för att personer med funktionsnedsättning ska klara ett boende i vanliga lägenheter är ett anpassat stöd i bostaden och att det finns möjligheter till sysselsättning och gemenskap för de som har behov av stöd för detta. Under perioden januari till oktober har 46 personer fått lägenhet genom F100 och för helåret bedöms det bli ca 54 personer, vilket ligger i nivå med tidigare år. Den 31 oktober hade ca personer beslut om boendestöd, en ökning med 12 procent jämfört med samma period Stadsdelarna rapporterar om ett fortsatt behov av lägenheter i ordinarie bostadsbestånd och om en fortsatt satsning på boendestöd. Antalet personer i korttidsboende har minskat med 6 procent sedan I oktober bodde 353 personer i olika korttidsboenden i och utanför Göteborgs kommungräns. Av dess har 228 bott längre tid än sex månader, vilket är en minskning med 10 procent. Många av personerna som bor i korttidsboende väntar på erbjudande om lägenhet i ordinarie bostadsbestånd med tillgång till stöd eller i BmSS. Enligt kartläggningsinstrumentet BoInvent 2 (per september 2016) bor 131 personer i korttidsboende som väntar på BmSS. Boendefrågorna visar en komplex bild. Det har skett en utbyggnad av BmSS, fler personer har fått vanliga lägenheter med tillgång till stöd och antalet bostadslösa som bor i korttidsboende minskar. Ändå minskar inte antalet personer som bedöms ha behov av BmSS och antalet personer med beslut om BmSS som inte verkställts inom tre månader ligger kvar på en fortsatt hög nivå. F100 är ett åtagande från fastighetsägare att via fastighetskontoret erbjuda lägenheter till personer med funktionsnedsättning som behöver stöd för att klara sitt boende och som på grund av sin funktionsnedsättning saknar förmåga att ordna bostad på egen hand. Kvalificerat boendestöd ingår i konceptet. Daglig verksamhet Antalet personer med beslut om insatsen uppgick i oktober 2016 till personer, jämfört med 2014 då det fanns personer. Det finns en stark tendens inom nämnderna att utveckla verksamheterna mot fler arbetsplatsintegrerade platser. I flera nämnder sker en översyn av verksamheterna med fokus på t ex samlokalisering och samarbete mellan nämnder men även inför ett eventuellt införande av en valfrihetsmodell. Detta för att skapa en större effektivitet och utvecklingsmöjligheter men också för att ge förutsättningar för brukare att utvecklas och göra karriär inom verksamheterna. Antal personer som avslutat daglig verksamhet för att gå vidare till skyddad anställning eller annan anställning har ökat sedan föregående mätning oktober 2014 från 13 personer till 18 personer oktober Det visar på den stora svårigheten för personer med funktionsnedsättning att komma ut i den reguljära arbetsmarknaden och ett behov av fortsatt fokus på frågan. Sysselsättning och arbetsrehabilitering för personer med psykisk funktionsnedsättning För personer med psykisk ohälsa/funktionsnedsättning erbjuder stadens aktivitetshus öppna verksamheter, social samvaro, strukturerad sysselsättning och arbetsrehabilitering. På aktivitetshusen erbjuds brukare arbetsrehabilitering enligt IPS. Enda kravet är att den enskilde själv uttrycker att han vill ha ett arbete eller studera. Arbetsspecialister finns som stöd under obegränsad tid om den enskilde vill. Modellen bygger på teamarbete. Metoden är framgångsrik och beforskad internationellt och ny Uppföljningsrapport del 2 22

66 svensk forskning visar att den också fungerar bra i Sverige. Det har visat sig att IPS är välfungerande för många som har försörjningsstöd och som står långt från arbetsmarknaden vilket gör att det finns ett behov av att ha utbildade arbetsspecialister i stadsdelarna. Psykiatrisamordningen genomför successivt utbildningar till arbetsspecialister i IPS. En gemensam organisation för hela staden är under uppbyggnad. Hot och våld ur flera perspektiv Kvalitetsmätningen i KOLADA visar att hot och våld är ett problem i BmSS i alla stadsdelar och att det krävs ett utvecklingsarbete för att förbättra situationen. Man kan dra paralleller till området våld i nära relationer i de fall brukare tvingas bevittna hot och våld i sin bostad. Hot och våld riktat mot personal utgör ett allvarligt problem för berörda brukare. Kopplat till kända svårigheter att rekrytera personal med kompetens så kan situationen kring hot och våld försvåras. Personlig assistans, rättspraxis och rättssäkerhet I myndighetsutövningen ska den enskildes behov sättas i centrum och delaktighet och inflytande säkerställas. Rättspraxis har skärpts gällande LSS-lagstiftningen t ex när det gäller personkretsbedömning och rätten till personlig assistans. Det har inneburit att beslut om insatser har omprövats och antingen upphört eller minskat i omfattning för vissa personer. Särskilt fokus har det varit i denna fråga när det gäller insatsen personlig assistans kom ett avgörande i Högsta förvaltningsdomstolen som innebar en kännbar förändring kring personer med funktionsnedsättningar med omfattande medicinska behov där insatsen ofta är av övervakande karaktär. Denna dom kommer på sikt få påverkan för kommunernas insatser, när dessa ärenden inte beviljas assistans. Personer med omfattande behov kan då beviljas andra insatser enligt SoL eller LSS, t ex avlösarservice, boendestöd, hemtjänst eller personlig assistans enligt LSS. Stadelsnämnderna beskriver att man redan idag kan se konsekvenser av detta i ett ökat antal ärenden där situationen har förändrats för personer som varit beviljade assistansersättning enligt socialförsäkringsbalken (SFB). Försäkringskassan har under flera år tillämpat en mer strikt bedömning kring grundläggande behov när det gäller gränsdragningen på 20 timmar. Det är den gräns som innebär att om behoven hos den enskilde understiger så är man hänvisad att ansöka om kommunal personlig assistans enligt LSS. Stadsledningskontorets bedömning är att den situationen på sikt kommer att innebära ökade kostnader för kommunen. I oktober 2016 var det 246 personer som var beviljade kommunal personlig assistans enligt LSS. Antalet personer som var beviljade statlig assistansersättning enligt SFB var motsvarande period 748. Under åren har antalet beviljade assistanstimmar enligt LSS (kommunal) ökat med 11 procent. Timmarna som är beviljade per person ökar mer än antalet personer och det är en situation som stämmer överens med hur det ser ut i landet. Uppföljningsrapport del 2 23

67 Personal Andelen av tillsvidareanställda inom verksamhetsområdet med heltid är 91 procent. En kontinuerlig ökning har skett på området sedan 2011, men under de senaste åren har ökningen varit mer marginell. Sedan 2014 är ökningen 1,9 procentenheter. Andel arbetad tid utförd av timavlönade har sedan 2014 minskat från 11,4 procent till 9,9 (exkl anställda enligt PAN-avtalet, som anger timlön som anställningsform). Sjukfrånvaron är hög för stödpersonal inom funktionshinderområdet. I oktober 2016 var den 11,3 procent (+0,8 procentenheter jämfört motsvarande period förra året). En kontinuerlig ökning av sjukfrånvaron har skett under de senaste åren. Tydligt är att sjukfrånvaron över 14 dagar ökar. Sedan 2011 har ökningen skett från 4,5 procent till 8,5 procent oktober Nämnderna rapporterar om ökade svårigheter att rekrytera personal. Färre personer söker de lediga tjänster som finns. Svårigheterna avser personalkategorier som stödassistent, stödpedagog, socialsekreterare samt enhetschefer. Den bemanningssituation som beskrivs medför en hög risk för påfrestning på arbetsmiljön för personalen och det kan medföra effekter i verksamheterna. Svårigheter att rekrytera personal med den kunskap och erfarenhet som verksamheten kräver medför svårigheter att möta de komplexa behov som finns hos brukarna. Nämnderna lyfter fram behov av förstärkt kompetens och introduktion som ett utvecklingsområde. Uppföljningsrapport del 2 24

68 5 Kultur och fritid Inledning Kultur och fritidssektorn bidrar till social hållbarhet, att uppnå ett jämlikt Göteborg och ett gott liv för alla. Idrott, engagemang i föreningsliv, att delta och utöva konst och kultur har en dokumenterad effekt på hälsa och inlärning. I vissa stadsdelar blir kulturoch fritidsverksamheterna barnens vardagsrum på grund av trångboddhet. Därför är bibliotek och fritidsgårdar en plats för många elever att göra läxor och klara skolarbetet. Medborgarenkäten som gjorts under hösten 2016 pekar på att göteborgarna är nöjda med sitt kultur- och fritidsutbud men ytterligare satsningar skulle ge fler nöjda invånare. Trenden är att allt fler vill ta del av stadens kultur och fritidsutbud okt Besök bibliotek Antal medialån Besök bad * Besök museer därav barn och ungdomar *Frölundabadet stängt 3,5 månader Staden har 12 nämnder som ansvarar för kultur- och fritidsverksamheter. Sex SDN har sektorschefer kultur och fritid, tre har sektorchef utbildning, kultur och fritid och i en ligger verksamheten under sektor utbildning. Sektorschefsgruppen arbetar med gemensamma strategiska frågor. Detta arbete försvåras av att representation från stadsdelarna är en blandning av operativa och strategiska chefer samt att sektorchefer utbildning/ kultur och fritid har ett stort område att ansvara för. Kultur och fritid är ett nav mellan sektorer, fackförvaltningar, bolag och med civilsamhället. SDN, Kulturnämnden, Idrotts- och föreningsnämnden och Park- och naturnämnden samt bolagen Göteborg & Co, Got Event, Lisberg AB och Göteborgs stadsteater AB har rapporterat utifrån sina olika uppdrag inom området. 5.1 Resultat och slutsatser Stadsutveckling med fokus på kultur och fritid Göteborg ska växa till dubbel storlek. Planen är att skapa en tät, grön och socialt hållbar stad med såväl bostäder som lokaler för kommunal service och grönytor. Stadens anpassning till en ökad takt och komplexitet i genomförandet av stadsutveckling pågår och flera viktiga steg har tagits för att möjliggöra effektivare samhällsplanering. Kulturförvaltningen har genomfört en omorganisation i syfte att stärka närvaron i stadenövergripande arbete samt att stärka det strategiska arbetet. Förvaltningens kulturstrategiska avdelning medverkar med kulturplanering i centrala Älvstaden och Västlänken. Ett verktyg för ökad sektorövergripande samordning är Älvstadens arbete med att testa nya planeringsprinciper för lokaler/platser för kommunal service. Att planera behovet av kommunal service av hög kvalitet där fysiska ytor är begränsade kräver därför en ökad inriktning mot samnyttjande. Styrande dokument, strategier och verktyg Uppföljningsrapport del 2 25

69 Strategiskt arbete inom kultur- och fritidssektorn har stärkts genom att ett antal styrande dokument och strategier har tagits fram. Arbetet med att ta fram fler styrande dokument pågår inom de områden som ännu inte tagits omhand. Kulturprogrammet som antogs i KF 2013 har konkretiserats i handlingsplaner för kulturpolitik, konstpolitik och kulturplanering. Kulturförvaltningen har huvudansvar för processen i nära samverkan med stadsdelarna, andra förvaltningar och bolag. Utifrån kulturhusutredningen har arbetet med att tillföra kulturhus och bibliotek på strategiska platser fortsatt. Arbete med Kulturhus i Bergsjön pågår och förstudie om Kulturhus på Backaplan är påbörjad. Utredningen föreslog också kulturhus i Gamlestaden men detta har ersatts av planering för ett Världslitteraturhus/bibliotek i Gamlestadens nya resecentrum. Detta ligger helt i linje med Biblioteksplan för Göteborgs stad och Bibliotekslokaliseringsanalys där ett kriterium för etablering är en plats med naturligt flöde av människor. Andra styrande dokument som håller på att tas fram är IOFF:s badstrategi för utveckling av stadens badanläggningar och PONF:s arbete med att ta fram ett friluftsprogram som har sin utgångspunkt i de tio nationella friluftspolitiska målen. Stadsledningskontoret har dessutom fått i uppdrag att belysa olika möjliga lösningar för hur Scandinavium och Lisebergshallen kan ersättas. Staden har i bred samverkan arbetat fram ett processtöd för hur social- och barnperspektiv ska beaktas i planprocesser. Sedan årsskiftet 2013/2014 ska sociala konsekvensanalyser (SKA) och barnkonsekvensanalyser (BKA) genomföras i alla planer. Kultur- och fritidsområdets perspektiv finns med i både SKA och BKA. För att ytterligare belysa kulturperspektivet pågår ett arbete med att ta fram en kulturkonsekvensanalys som komplement. Verksamhetsanpassade lokaler Kulturförvaltningens institutioner är gamla och inte anpassade för dagens verksamhetsbehov. Ett flertal problem är identifierade: tillgänglighet, funktionalitet, klimatstyrning, säkerhet och arbetsmiljö. Ett antal förstudier har påbörjats. Genom KF:s beslut om budget 2017 antogs en färdplan avseende Sjöfartsmuseet Akvariet, Göteborgs Konstmuseum och Röhsska museet. Kulturnämnden fick även i uppdrag att genomföra en fördjupad förstudie gällande nya visningsbara magasin som ska inkludera alternativa ambitionsnivåer. Kulturnämnden har fattat beslut om att stänga Röhsska museet 15 månader för en rekonstruktion och samtidigt genomförs ett underhållsarsbete i fastigheten. Kultur och fritid för alla 2021 och Kulturår 2016 Inom ramen för 2021 arbetar staden med temaår, 2016 Kultur. Göteborg & Co samordnar och planerar arbetet och har 2016 fördelat medel till SDN för att säkerställa att kulturåret skulle synas och invigas i hela staden. Satsningen resulterade i gatukonstfestivalen Artscape 2016 med 19 nya gatukonstverk. Festivalen genomfördes i samverkan med alla stadsdelsförvaltningar samt flera bolag och fackförvaltningar. Festivalen har fått stort utrymme i media både lokalt, nationellt och internationellt samt i sociala medier. Under Kulturkalaset arrangerades 20 fullsatta guidade bussturer. Urban Konst och 2021 har genom museilektioner genomfört ytterligare turer som också blev fullbokade, 80 lärare och 648 elever. Park- och naturförvaltningen har upplåtit mark för 35 evenemang under året. Gothenburg Green World (GGW), ett samarbete mellan nordens främsta parker, har under hela 2016 inspirerat till ekologisk och hållbar livsstil. Nyckelorden har varit Lust, Uppföljningsrapport del 2 26

70 Inspiration, Hållbarhet och Delaktighet. Platserna med exempel skapades av olika grupper med lokal, nationell och internationell förankring. Miniparkerna har varit välbesökta och skapat diskussionen om man får förändra platser tillfälligt, göra oväntade installationer på olika platser samt om detta är positivt eller negativt. Sommarlovsaktiviteter Staden har sökt och erhållit 17,6 mkr i statliga medel via Myndigheten för ungdomsoch civilsamhällsfrågor för att genomföra kostnadsfria sommarlovsaktiviteter för barn och ungdomar mellan 6-15 år. Det statliga bidraget har medfört att redan planerad sommarverksamhet har kunnat utökas eller genomföras kostnadsfritt för deltagarna. Det har även möjliggjort nya aktiviteter utifrån arbetet inom Jämlikt Göteborg. Samtliga SDF, Idrotts- och föreningsförvaltningen, Kulturförvaltningen, Social resursförvaltning och Park- och naturförvaltningen anordnade aktiviteter för sammanlagt barn och unga. Enligt en enkätundersökning har 76 procent av deltagarna aldrig prövat aktiviteten tidigare och 46 procent har rört sig i ett (för dem) nytt område i staden. Kulturskolan En ny e-tjänst har implementerats inom ramen för välfärdens processer som utgår ifrån brukarperspektiv och målet ökad rättsäkerhet, delaktighet och inflytande. Den kommer att underlätta ansökningar, schemaläggning och ge goda förutsättningar att ta fram statistik. Ändamålsenliga lokaler är fortfarande en utmaning för flera stadsdelar. Det pågår en dialog om att kulturskolans behov av lokaler ska in i ramprogram och hyresmodell för skolan. En särskild satsning för att hitta stadengemensamma kulturskolelokaler för ungdomar år leds av Örgryte-Härlanda. Kulturskolan Antagna Nettokö Det är fortsatt stora skillnader i andelen elever i den frivilliga delen av kulturskolan i olika delar av staden men flera stadsdelar framför att andelen elever som kulturskolan når under skoltid har ökat kraftigt. Detta innebär att fler elever får en introduktion till kulturskolan vilket på sikt kan leda till att fler söker sig till den frivilliga delen av kulturskolan. Det görs många riktade insatser och i t.ex. Angered finns en mobil kulturskola, kultureskolefritids och kulturskoleambassadörer. SDN Andel antagna i % av elever i grundskolan Angered 10,9 Askim-Frölunda-Högsbo 10,2 Centrum 19,2 Lundby 11,9 Majorna-Linné 20,1 Norra Hisingen 10,3 Västra Göteborg 11,2 Västra Hisingen 7,1 Örgryte-Härlanda 21,5 Östra Göteborg 9 Uppföljningsrapport del 2 27

71 Kulturförvaltningen fördelar årligen utvecklingsstöd till kulturskolorna och har fått i uppdrag att genomlysa stödet. Syftet är att göra en fördjupad utvärdering av effekter, samt ge förslag på framtida utveckling, inriktning och lämpliga åtgärder. Staden har ansökt och erhållit 6,4 mkr från Kulturrådet, för att förbättra möjligheterna för alla barn och unga att delta i verksamheten. Föreningsliv, kulturstöd och det fria kulturlivet Idag är det 13 nämnder som fördelar olika typer av bidrag, drygt 260 mkr i föreningsbidrag och ytterligare 170 mkr i anläggningsstöd. Det pågår en översyn av stadens modell för föreningsbidrag som pekar på brister i hantering, beslutsunderlag, kontroll och information. Upphandling av ny kommungemensam e-tjänst för föreningsbidrag och lokalbokning pågår i samverkan med SKL och över 140 andra kommuner. Processkartläggning av förvaltningarnas rutiner kommer att genomföras i syfte att säkerställa att handläggningsrutiner och beslutvägar blir mer likvärdiga och rättssäkra för att alla ska kunna delta på samma villkor. Göteborg är en av pilotkommunerna som kommer att pröva den nya e-tjänsten Kulturstöd och föreningsbidrag Mkr Idrotts- och föreningsnämnden 84,0 Kulturnämnden 74,9 Stadsdelsnämnderna 11,5 Social resursnämnd 89,6 Bidrar till en jämlik stad Kultur- och fritidsverksamheter är involverade och bidrar till arbetet med Jämlikt Göteborg bland annat inom mobiliseringsområdet Göteborg staden där vi läser för våra barn. Särskilda kampanjer på temat bidrog till att mobiliseringsområdet fick genomslag i hela staden under våren. Under barnkulturkalaset var stadens barnbibliotekarier aktiva i olika läsfrämjande aktiviteter i Trädgårdsföreningen, deltog. Biblioteken i staden erbjuder studiearbetsplatser, vägledning till viktig samhällsinformation och språkcaféer. Pilotprojekt med fri simundervisning har genomförts i Angereds Arena, Askims simhall, Lundbybadet och Kärra simhall. Simskolan sker i samverkan med skolan som har ansvar för barns simkunnighet. Femton skolor deltar med sina förskoleklasser och med elever i årskurs fem som behöver extra stöd i simundervisningen. Skolorna har i första hand valts ut från områden med låg simkunnighet och lägre betyg i ämnet Idrott och hälsa. Den första februari infördes fria bad (gratis entré) för barn, unga och pensionärer i stadens simhallar. Under perioden februari till oktober har drygt fria entréer registrerats, varav cirka 74 procent är barn och resten är pensionärer. De fria baden har lett till en stor ökning av besökare. Störst är ökningen på Angered Arena, 22 procent. Eftersom ökningen är stor är det troligt att införandet av fri entré bidragit till att personer som tidigare inte besökte simhallarna nu gör det och att uppdraget därmed bidrar till ett mer jämlikt Göteborg. Besökstrycket har varit så högt att ordnings- och säkerhetsproblem uppstått vilket inneburit att personaltäthet fått ökas och att vissa begränsningar införts i öppettiderna för fria bad. Insatser för nyanlända Sektorn har tagit fram en gemensam plan för riktade insatser. Grunden har varit att förstärka grundverksamhet med kultur, språk och normkritisk kompetens. Strukturer/mötesforum centralt och lokalt har skapats för kontinuerlig dialog med Uppföljningsrapport del 2 28

72 föreningslivet och övriga civilsamhället. Kulturskolans arbete på förskolor och skolor har förstärkts och utökats. Nyanlända/ensamkommande introduceras till verksamhetsområdena genom introduktionsenheter, Välkomsten och dialogmöten samt förskola och skola. Biblioteket som integrationsplats har ökat enormt eftersom de flesta nyanlända känner till bibliotek. Alla får lånekort, även de utan pass eller personnummer. Kulturförvaltningen har gjort en sommarsatsning för nyanlända 7-30 år bl a för sommarlovsmiljonen och pengar från Det har ordnats stadsvandringar för nyanlända och det har tagits fram stadsvandringskartor på sex olika språk. Samverkan i staden kring El Sistema Sweden Dream Orchestra är ett s.k. IOP - Idéburet offentligt partnerskap. Kulturnämnden har beslutat att tillfälligt låna ut instrument kostnadsfritt från instrumentförrådet till orkestern fr o m september 2016, i syfte att bidra till ensamkommande ungdomars möjlighet att få en meningsfull fritid. Hösten 2015 avsatte IOFF 500 tkr i föreningsbidrag för insatser riktade till denna målgrupp. I år innefattas dessa insatser i utvecklingsbidrag. Ett informationsblad har tagits fram tillsammans med PON om "fritidssektorn" att dela ut till boenden. Många boenden är klippkortskunder på stadens anläggningar (gym & bad). Brukarinflytande och delaktighet Alla nämnder som rapporterat arbetar med att öka brukarinflytande och delaktighet. Flera beskriver att samarbete med föreningslivet ökar vilket bl.a. resulterat i flera arrangemang som lockat många nya besökare. Samarbetet ger ny energi och nya perspektiv till verksamheterna. Föreningsvandringar genomförs i SDF Östra Göteborg sedan flera år tillbaka. Verksamheten organiseras med fritid och föreningar har blivit en viktig del i arbetet Trygg i Östra Göteborg. Stadsdelen rapporterar att detta också resulterat i ökat förtroende och tillit mellan invånare, förvaltning och myndigheter i delar av stadsdelen där förtroendet är lågt. På initiativ av stadsbyggnadskontoret och Göteborgs universitet har staden tagit fram en digital modell över Hammarkullen för plattformsspelet Minecraft. Här kan alla som vill bygga om sina kvarter. Alla byggnader, vägar och parker är uppbyggda och placerade korrekt och skalenligt utifrån verkliga geografiska data. Detta är ett sätt för ungdomar och andra boende att få en känsla av vad stadsplanering innebär och sätta det i relation till sitt eget område. Syftet har varit att få in idéer av ungdomarna men också att de ska bli inspirerade att tro på sin stad och tänka på stadsutveckling. SDN Örgryte-Härlandas beslut att HBTQ-certifiera bibliotek och programverksamhet har utgjort en grund för dialog med brukarna och har utvecklat kommunikation och bemötande på ett genomgripande sätt. Park- och naturnämnden har under året utvecklat arbetet med medborgardialoger och medskapande, exempelvis kring Poseidon i det gröna inom ramen för GGW. Därutöver har nämnden arbetat mer med hållbara livsmiljöer i form av aktivitetsytor, mötesplatser, parker, friluftsområden och badplatser. Generationsöverskridande möten Flera stadsdelar arbetar med generationsöverskridande möten som också är ett uppdrag i KF:s budget SDN Centrum har startat en ny generationsöverskridande mötesplats för målgruppen år tillsammans äldreomsorgens brukare över 65 år. Under hösten har det arrangerats gemensamma bussturer för skolor och äldreboenden för att ta del av Artscape. Alla stadsdelar gavs möjlighet men med kort anmälningstid var det 50 procent som deltog. En guide berättade om offentliga rum, gatukonst och om konstnärerna och konsten. Äldre och yngre parades ihop och gjorde en sittande tipspromenad på vad de har lärt sig. Tanken var att i största möjliga mån para Uppföljningsrapport del 2 29

73 äldreboenden med intilliggande skolor för att turen skulle vara början på långsiktigt samarbete. Uppföljningsrapport del 2 30

74 6 Äldreomsorg 6.1 Väsentliga händelser Antalet personer som har beslut om äldreboende och inte fått det verkställt är fortfarande högt. En tredjedel av de som vistas på korttidsplats väntar på att flytta till äldreboende. Det finns personer på sjukhus som väntar på korttidsplats och antalet betaldagar för utskrivningsklara patienter blir därför högt. Mer om detta finns att läsa under uppföljning av riskbedömning i del 1. Sjukfrånvaron inom hemtjänst och äldreboende är fortfarande hög men har inte ökat från föregående år. Arbete med att sänka sjukfrånvaron pågår enligt plan. Stadsdelsnämnderna förbereder sig inför valfrihetssystemet enligt LOV som enligt tidsplan kommer verkställas från senhösten Stadsledningskontoret har genomfört en mätning av utförd tid inom hemtjänsten som en uppföljning av mätningen som gjordes Resultatet bli en vägledning för om nämndernas arbete inför övergång från ersättning för beviljad tid till utförd tid har gett effekt. Kvalitetsrapport hemtjänst Äldre med hemtjänst är generellt sett nöjda. Det gäller såväl helhetsbedömning, förtroende för personal, att personalen tar hänsyn till åsikter och önskemål samt trygghet med att bo hemma. Förbättringsområden är angiven personalkontakt, information om tillfälliga förändringar och synpunktshantering. Andelen genomförandeplaner måste öka för att säkerställa rättsäkerheten med rambesluten och klara målsättningen med Attraktiv hemtjänst. Kvalitetsrapport äldreboende Äldre som bor i äldreboende är generellt sett nöjda med sitt boende. Det gäller såväl helhetsbedömning, förtroende för personal, upplevelse av att äldreboendet är tryggt och personalens bemötande. Brukarnas nöjdhet med aktiviteter och verksamhetens erbjudande om aktiviteter har ökat från föregående år men är liksom utevistelse ett fortsatt förbättringsområde. Andra förbättringsområde är nöjdhet med mat och upplevelse av måltiderna samt synpunktshantering. Kvalitetsrapporterna finns som bilaga till uppföljningsrapporten. Uppföljningsrapport del 2 31

75 7 Hälso- och sjukvård 7.1 Väsentliga händelser Kvalitetsarbetet De nationella kvalitetsregistren är en viktig del för utvecklings- och patientsäkerhetsarbetet. Den ökande personalomsättningen bland sjuksköterskor innebär risk för att arbetet med kvalitetsregistren tappar fart. Det minskar även möjligheterna till teamsamverkan vilket är en viktig framgångsfaktor inom vård och omsorg och för patientsäkerheten. Projekt Personcentrerad vård som utgår från att individen ska vara i centrum pågår nu i de flesta stadsdelar. Ett samverkande team med olika professioner är en förutsättning för det fortsatta kvalitetsarbetet med syfte att öka brukarnas upplevelse av god kvalitet. De pågående projekten med mobil hemsjukvårdsläkare visar på mycket goda resultat. En ökad tillgänglighet till läkare innebär både en resursbesparing för den legitimerade personalen och minskade besök på akutmottagning. Utvecklingsområden Arbetet med att utföra utredningar vid inkontinens och för att följa upp att rätt hjälpmedel förskrivs är fortfarande ett förbättringsområde. Kompetens om kostens betydelse för hälsan är viktig och rent generellt behöver kunskap om mat och måltider öka hos samtliga yrkesgrupper inom äldreomsorgen. Uppföljningsrapport del 2 32

76 8 Bebyggelse och bostad samt trafik 8.1 Väsentliga händelser Intresset för att bygga är stort hos såväl etablerade som nya aktörer i staden. Produktionsvolymerna är stabila eller ökande i såväl planering och markanvisningar som i färdiga bostäder. Också intresset för att bygga hyresrätter är påtagligt högt. Samtidigt minskar omsättningen i hyresrättsbeståndet och bostadsrättspriserna är fortsatt höga. Bostadsbristen bedöms bestå. Kompetens Alla nämnder och styrelser rapporterar svårigheter i att säkra nödvändig kompetens. Allt fler yrkesgrupper inom stadsutveckling är mycket svårrekryterade. I några fall har kompetensbrist direkt påverkat förmågan att genomföra uppdrag. Förvaltningar och bolag som tidigare kunnat parera resursproblem med konsultstöd ser allt oftare att inte heller konsulterna har resurser att bidra med. Genomförande Stadens problem med otakt i genomförandet och höga planeringsvolymer i relation till genomförandeförmåga kvarstår. T.ex. har trafiknämnden inte kapacitet att genomföra all utbyggnad av allmän plats som krävs i planerade exploateringsprojekt. Även investeringsprojekten visar bristande genomförande i relation till budget, de investerande nämnderna genomför cirka 3/4 av budgeterad volym. Såväl investeringssom exploateringsprojekt försenas med negativa konsekvenser för stadens tillväxtarbete och utvecklingen av välfärdsservice som följd. De planerande förvaltningarna arbetar med ökad samordning i t.ex. gemensam produktionsplan och gemensam byggprocess och VEX projektet (Verksamhetsutveckling Exploateringsprocessen), som slutrapporteras i december. Byggsamordning Många projekt är igång samtidigt och kommer att vara det under flera år. Trafikkontoret behöver utveckla en byggsamordning av projekt som påverkar varandra, så att byggtrafiken fungerar. Projekt kommer att behöva senareläggas. Nyanlända Sammanfattningsvis har staden uppfyllt sitt åtagande om 880 anvisningar av nyanlända enligt bosättningslagen för Staden har klarat utmaningen genom att Framtiden AB tagit fram lägenheter i ordinarie bestånd och fastighetsnämnden har hyrt in villavagnar. I slutet av året har även rum/sovplatser i kommunala lokaler aktiverats. Det pågår ett intensivt arbete för att få fram såväl permanenta som temporära boenden. Merparten kommer dock att färdigställas under nästa år. Kommuntalet för 2017 anges till ca men kommer att revideras till en något lägre nivå. Det kommer att krävas stora ansträngningar av stadens verksamheter för att nå målet. Mellan väntas antalet anvisningar minska successivt till en nivå om personer per år. Statligt agerande Statens hantering av bl.a. riksintressen och miljökvalitetsnormer leder till förseningar i stadsutvecklingen. Staten har inte matchat stadens ökade fokus på stadsutveckling, vilket lett till ökade handläggningstider på statliga myndigheter och större krav på att kommunen utreder påverkan på statliga intressen. Ökat utredningsarbete och otydlighet i statens samlade vilja utgör betydande projektrisker i flera projekt. Uppföljningsrapport del 2 33

77 Kollektivtrafik Hänvisning till delårsrapport 2016 med mindre justeringar. Ett förslag till målbild för stadstrafiken i Göteborg, Mölndal och Partille 2035 (GMP) har varit på bred remiss. Under ledning av Stadstrafikforum arbetas nu med fördjupade studier med anledning av de synpunkter som framförts. Efter revideringar kommer målbilden för stadstrafiken att föreslås för beslut i kommunfullmäktige i Göteborg, Mölndal och Partille samt i regionfullmäktige VGR. Arbetet med målbilden görs parallellt med samtalen med regeringsuppdraget om Sverigeförhandlingen, vilken ger en möjlighet till statlig finansiering av särskilt de åtgärder som stödjer bostadsbyggande i storstadsregionen. Trafikkontoret har under våren arbetat vidare med planeringen för en linbana över älven från Järntorget till Lindholmen och vidare till Lundby och Wieselgrensplatsen, som en integrerad del av kollektivtrafiken i staden. Kommunfullmäktige har beslutat att Göteborgs Stad ska planera för att bygga en första stomlinbana i Göteborg med sikte på att ha en linbana färdigställd till 400-årsjubiléet Uppföljningsrapport del 2 34

78 Bilaga 2 Kvalitetsrapport Utbildning 2016 Göteborgs stad

79 Innehållsförteckning 1 Inledning Systematiskt kvalitetsarbete Redovisning per verksamhetsform Förskola Fritidshem Grundskola Grundsärskola Gymnasieskola och gymnasiesärskola Vuxenutbildning Fördjupning

80 1 Inledning 1.1 Sammanfattande bedömning Utbildningsområdet har stått i fokus under 2016, såväl nationellt som i Göteborg. Skolinspektionen har genomfört regelbunden tillsyn av dels samtliga skolformer på huvudmannanivå i kommunen, dels 100 skolor som bedömdes ha särskilda utvecklingsbehov. Tillsynen väntas pågå en bit in i nästa år. Stadsledningskontoret har på kommunstyrelsens uppdrag genomfört en större skolutredning om hur styrning och ledning kan gynna elevernas lärande i grundskola, grundsärskola och fritidshem. Det stadengemensamma strategiska utvecklingsarbetet (stadsdelsförvaltningarna, utbildningsförvaltningen och stadsledningskontoret) har breddats och utvecklats och bedrivs numera i följande tre områden; systematiskt kvalitets- och utvecklingsarbete, kompetens och likvärdighet. Dessa tre begrepp inrymmer väl de utmaningar som utbildningsområdet står för i Göteborg. Systematiskt kvalitets- och utvecklingsarbete På övergripande nivå har det skett en positiv utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet, men det är inte förankrat och levande på alla förskolor, fritidshem och skolor. Att rektor och lärare, med stöd av huvudman och förvaltning, fullt ut tar elevernas resultat som utgångspunkt i utvecklingsarbetet är grundläggande för att alla elever ska lyckas och den verksamhetsnära uppföljningen är central för att skolans personal och ledning ska kunna analysera sin verksamhet och identifiera samt genomföra förbättringar. Uppföljning, analys och utveckling gör sig helt enkelt bäst där resultaten produceras. Det behöver skapas system i de tidiga skolåren för att fånga upp och sätta in åtgärder för elever som inte når uppsatta mål. I det pedagogiska ledarskapet behöver rektorernas uppmärksamhet i högre grad ägnas åt att leda lärarna i deras utvärdering av undervisningen. Inom grundsärskolan har en förbättrad analys av kunskapsresultaten påannonserats under flera år men än syns ingen förändring. Huvudman och förvaltning behöver också ta ett tydligare ansvar för att utifrån sina roller stödja och skapa förutsättningar för rektorer och lärare att utveckla undervisningen. För förskolan har ett självskattningsverktyg utvecklats, att relatera till när man analyserar brukarenkätens resultat. Användandet av verktyget varierar över staden och stadsledningskontorets bedömning är att alla förskolor bör använda det i sitt kvalitets- och utvecklingsarbete. Inom gymnasieverksamheten har nya rutiner tagits fram för det systematiska kvalitetsarbetet så att resultatuppföljning sker på varje skolenhet. På förvaltningsövergripande nivå har arbetssätt tagits fram baserat på aggregerade analyser av resultatutvecklingen inom och mellan verksamheten. Åtgärderna svarar mot de brister Skolinspektionen påvisade i den regelbundna tillsynen. Kompetens Tillgång till kompetens är en avgörande fråga för kvaliteten i utbildningsverksamheten. Jämfört med 2015 är läget än mer prekärt. I den här rapporten görs en fördjupad analys av personalsituationen i fritidshemmen, men stadsdelsförvaltningarna rapporterar stora svårigheter att rekrytera behörig personal i flera grupper: fritidspedagoger, förskollärare och lärare. Samtidigt uppgår exempelvis rekryteringsbehovet i förskolan till 450 förskollärare och 200 barnskötare fram till Under året har personalomsättningen ökat i yrkesgrupperna som arbetar med barn och elever i staden, samtidigt som sjukfrånvaron är fortsatt hög, framförallt bland förskollärare. Många verksamheter rekryterar och introducerar kontinuerligt medarbetare såväl på tillsvidareanställningar som vikariat, vilket är påfrestande för hela verksamheten och ökar arbetsbelastningen 3

81 både för chefer och de medarbetare som är kvar. Det är även betydligt svårare än tidigare att rekrytera rektorer och förskolechefer. Ett flertal insatser behöver göras; exempelvis förbättrat samarbete med lärosätena, möjlighet till karriärutveckling, att se över i vilken utsträckning uppgifter kan utföras av andra yrkesgrupper och att skapa incitament både för att attrahera och behålla medarbetare i de områden som har störst utmaningar. Kartläggningar visar att variationen i nuläget är stor mellan olika områden i staden vad gäller tillgången på lärare och rektorer med rätt kompetens. Förskolor och skolor i områden med störst utmaningar har svårast att rekrytera, vilket kräver kraftfulla insatser från staden för att attrahera och behålla ledare och medarbetare i dessa verksamheter. Om inte staden lyckas med det uppdraget bidrar bristen på rätt kompetens till att likvärdigheten minskar ytterligare. Likvärdighet Det kompensatoriska uppdraget uttrycks i skollagen bland annat som att förskolan och skolan ska sträva efter att uppväga skillnader i barns och elevers förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Dessutom ska barn och elever få det stödet framförallt inom den grupp som barnet/eleven tillhör. När det gäller kunskapsresultat i grundskolan finns det i år liksom tidigare år stora skillnader både mellan enskilda skolor och stadsdelar. Det finns kända samband mellan måluppfyllelse (betyg) och föräldrarnas utbildningsnivå. Mellan 2012 och 2014 minskade antalet grundskolor där färre än 60 procent av eleverna nådde målen i alla ämnen, men under de två senaste åren har dessa skolor blivit fler igen. Skillnaderna mellan flickors och pojkars resultat ökar. Sammantaget ökar andelen elever som når målen i alla ämnen (årskurs 9) med två procentenheter. Inom gymnasieskolan ökar andelen elever som uppnår gymnasieexamen för tredje året i rad. Samtidigt är det cirka elever i gymnasieskolan som nu går i individuella program. En mycket begränsad andel av dessa når gymnasieexamen på ett nationellt program. Idag går nyanlända elever i Göteborg oftast på skolor med många andra nyanlända elever. Sedan ett år tillbaka samarbetar stadsdelarna för att nyanlända elever ska uppmärksammas på att man har möjlighet att välja andra skolor och att fler skolor ska utveckla kapacitet att ta emot. Utgångspunkten är att nyanlända elever och elever i behov av särskilt språkstöd ska ges så goda förutsättningar som möjligt att lyckas i sin skolgång, bl a genom att vara i lärmiljöer där de lättare kan tillgodogöra sig det svenska språket. Utvecklingen går åt rätt håll, men det går långsamt och fler åtgärder behöver prövas. Som elevgrupp motsvarar de nyanlända ca sex procent av det totala antalet Göteborgselever på kommunala skolor. Även hur resurser fördelas är ett verktyg för likvärdighet. Under hösten har kommunstyrelsen uppdragit åt stadsledningskontoret att ta fram ett förslag till en resursfördelningsmodell för en framtida central skolnämnd som styr mot en likvärdig skola av god kvalitet. 1.2 Så här har rapporten kommit till Uppföljningsrapport 3, bilaga kvalitetsrapport, utgår från nationella mål ur skollagen. Under arbetet har centrala och aktuella områden lyfts fram, därefter har relevanta rapporter och studier studerats med syfte att göra en bedömning av måluppfyllelse. Stadsdelsnämnderna, utbildningsnämnden och nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning har tagit fram var sin egen bilaga till uppföljningsrapport 3. I dessa beskriver respektive nämnd sitt systematiska kvalitetsarbete till form och innehåll, samt respektive skolforms uppnådda resultat och utvecklingsbehov. Underlagen för denna kvalitetsrapport har i huvudsak bestått av sådan intern uppföljning, men även av andra studier, aktuell statistik, enkäter och rapporter från till exempel Skolverket och 4

82 Skolinspektionen. Varje skolform redovisas separat. Denna kvalitetsrapport (bilaga) består av tre delar: systematiskt kvalitetsarbete, redovisning per skolform och ett fördjupningsområde. Rapportens delar har en gemensam struktur. Först finns ett avsnitt med rubriken mål, här finns angivet de avsnitt i skollagen som varit i fokus för bedömning av måluppfyllelse. I nästa avsnitt redovisas resultat och slutsatser i punktform. Det tredje avsnittet redogör för de underlag och resonemang som lett fram till de redovisade resultaten och slutsatserna, det som kan anses visa på i vilken grad måluppfyllelse har uppnåtts. Varje del av rapporten kan läsas fristående och det finns en röd tråd i strukturen som är lätt att följa. I årets rapport (2016) har fördjupningsområdet rubriken Inflytande och skolplikt och omfattar delar av kapitel 4 och 7 i skollagen. I denna rapport redovisas en uppföljning av stadens utbildningsverksamhet samt analyser av resultaten i förhållande till de nationella målen. Nästa steg i det stadenövergripande kvalitetsarbetet är att förvissa sig om behov av förbättringar och ta fram åtgärder för vidare utveckling. Dels kommer rapporten att ingå i underlaget för den politiska beredningen, dels utgöra underlag för stadenövergripande samverkan inom sektor utbildning. 5

83 2 Systematiskt kvalitetsarbete 2.1 Mål Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. (Skollagen 4 kap. 3-5 ) 2.2 Slutsatser och viktiga resultat Förvaltningarna har fortsatt utveckla sina rutiner och sin systematik i kvalitetsarbetet med syfte att få uppföljning, analys och åtgärder att hänga ihop. Det systematiska kvalitetsarbetet är inte förankrat och levande på alla skolor På skolnivå finns det behov av att utveckla förmågan att analysera och påvisa sambanden mellan undervisningens kvalitet och elevers utveckling I det pedagogiska ledarskapet behöver rektorerna sätta ökat fokus på att leda lärarna i deras utvärdering av undervisningen. Förvaltningar lyfter fram att det är av betydelse att skolorna får återkoppling på sina analyser och får det stöd som de behöver för att kunna utveckla undervisningen Förvaltningarnas resultatdialoger spelar en viktig roll för att kommunicera kvalitetsarbetet mellan skola och huvudman. Att skolresultat synliggörs i en sådan dialog ska inte i första hand användas för ansvarsutkrävande och kontroll utan för att lärare, rektorer, förvaltning och politiker utifrån sina roller ska skapa förutsättningar för en bra undervisning Uppföljningen av måluppfyllelsen i de lägre årskurserna behöver utvecklas för att kunna identifiera behov av tidiga insatser 2.3 Underlag till slutsatser och resultat Den övergripande tanken för det systematiska kvalitetsarbetet inom utbildningsområdet i Göteborg är att samtliga förvaltningar har ett gemensamt ramverk att utgå ifrån men att förvaltningarna ska äga process och produkt för att öka förståelse, engagemang och upplevd nytta. Det gör att det systematiska kvalitetsarbetet på förvaltningsnivå ser olika ut beroende på att förvaltningarna självständigt utformat arbetet utifrån sin organisation och sina prioriteringar. Samtliga förvaltningar har som gemensam utgångspunkt skollagens bestämmelser avseende systematiskt kvalitetsarbete och därtill Skolverkets allmänna råd för det systematiska kvalitetsarbetet. Stadsdelsförvaltningarna Tidig uppföljning tidigare insatser Förvaltningarna beskriver hur deras systematiska kvalitetsarbete är organiserat. De beskriver ett arbete som har utvecklas till att bli mer systematiskt och där det eftersträvas att uppföljning, analys och förbättringsåtgärder ska hänga ihop och utgöra en helhet. Av förvaltningarna beskrivningar framgår att denna systematik utvecklas alltmer på huvudmannanivå. Det är dock svårare att utläsa i vilken omfattning det systematiska kvalitetsarbetet är förankrat och levande på de enskilda skolorna. Skolinspektionens tillsyn över skolorna i Göteborgs visar att flera skolor behöver utveckla formerna för systematiska kvalitetsarbetet. Den verksamhetsnära uppföljningen på en skola är helt central för att skolans personal och ledning ska kunna analysera sin 6

84 verksamhet och identifiera samt genomföra förbättringar. Uppföljning, analys och utveckling gör sig helt enkelt bäst där resultaten produceras. Av förvaltningarnas redovisningar framgår att uppföljningen av måluppfyllelsen i de lägre årskurserna behöver förbättras. Detta är en väsentlig förutsättning för att kunna sätta in tidiga insatser för de elever som behöver det. Sammantaget kan vi konstatera att uppföljningen av elevernas utveckling på aggregerad nivå framförallt är kopplad till de årskurser där betyg sätts och att det saknas sammanställningar för de lägre årskurserna. Att det inte finns en sammanställning av elevernas kunskapsnivå i årskurs 3 har kritiserats av Skolinspektionen. Uppföljning och dokumentation av elevernas måluppfyllelse behöver breddas till att också omfatta de lägre årskurserna. Genom tätare uppföljningar kan det också på så sätt bli möjligt att synliggöra utvecklingen i skolarbetet på ett tydligare sätt. Resultatanalys Att det saknas dokumenterade sammanställningar behöver inte innebära att uppföljning av elevers utveckling i skolarbetet saknas. Under rubriken Läraren ska i läroplanen uttalas ett tydligt ansvar för läraren i detta avseende. Läraren ska: utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling, muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och hemmen samt informera rektorn (Lgr 11) En lärare som på detta sätt utvärderar och dokumenterar varje elevs kunskapsutveckling har en god överblick över varje elevs individuella utveckling i skolarbetet. Det är också den förväntan som behöver läggas på lärare. Sedan några år finns en stor förhoppning på lärares formativa bedömning. I ett lärarperspektiv innebär det att lärare bedömer elevernas utveckling och utifrån det formativt kontinuerligt anpassar sina didaktiska strategier utifrån varje elevs förutsättningar och behov. Det finns också enligt styrdokumenten ett tydligt resultatansvar kopplat till varje skola. Med det förväntas att varje skola ansvarar för sina resultat och varje skola förväntas utvärdera och utveckla sin verksamhet för att förbättra resultaten. En förutsättning för detta är att skolor synliggör sina resultat på individ, ämne, grupp och skolnivå. Men också förmågan att analysera verksamheten och resultaten så att behov av åtgärder blir tydliga. I detta sammanhang beskriver förvaltningarna generellt att det finns behov av att utveckla den analytiska kompetensen och förmågan att analysera och påvisa sambanden mellan undervisningens kvalitet och elevers utveckling. För att få till detta behövs det att lärare, skolledare och övrig personal har förståelse och vilja att se sambandet mellan undervisningens kvalitet och elevers kunrskapsutveckling det spelar roll vad man gör och man kan göra skillnad. Det är vanligtvis först då som motivationen att synliggöra och analysera resultat infinner sig. Här har skolans rektorer ett viktigt pedagogiskt uppdrag i att leda lärarna i deras utvärdering av undervisningen. Dialog och återkoppling Erfarenheter visar att det omgivande skolsystemet behöver präglas av en kultur där skolor kan vara trygga med att synliggöra sina resultat och utvärdera sin egen undervisning. Här spelar förvaltningarnas resultatdialoger en roll för att kommunicera kvalitetsarbetet mellan skola och huvudman. Någon förvaltning uttrycker att denna dialog behöver ha karaktären av just dialog och samtal och mindre av redovisning. Att skolresultat blir synligjorda ska därför inte i första hand ses som underlag för ansvarsutkrävande och kontroll utan för att lärare, rektorer, förvaltning och politiker utifrån sina roller ska kunna skapa förutsättningar för så bra undervisning som möjligt. I denna samverkan är tilliten till varandra central. Dialogen är en förutsättning för att få förståelse för verksamheternas behov och att nivåerna i systemet ska kunna stödja och ta ansvar utifrån resultaten. Därför lyfter också flera förvaltningar fram att det är av 7

85 betydelse att skolorna får återkoppling på sina analyser. Att områdeschefer, sektorschefer och politiker har höga förväntningar på att skolor tar ansvar för det systematiska kvalitetsarbetet är väsentligt likväl som att denna ledningsstruktur aktivt leder och stödjer detta arbete. En inte helt oväsentlig aspekt i detta sammanhang är att de olika aktörerna i ledningsstrukturen är förebildlig på sätt att man kritiskt kan granska sin egen ansvarsroll och ha förmåga att ompröva och utveckla sina stödjande strategier, vilket då också bör återkopplas till skolorna. Utbildningsförvaltningen Vid Skolinspektionens regelbundna tillsyn påtalades brister i det systematiska kvalitetsarbetet avseende utbildningsnämndens huvudmannanivå. Nya rutiner för uppföljning, dokumentation, dialog och analys har därför utvecklats baserat på de nationella målen. Exempel på detta utvecklingsarbete är att resultatuppföljning och systematiskt kvalitetsarbete numera ska genomföras på skolenhetsnivå. Tidigare genomfördes motsvarande redovisning på skolnivå. Syftet är att tydligare kunna följa utvecklingen mellan enheter och för att kunna härleda respektive rektors ansvar. Förvaltningen planerar vidare att under 2017 genomföra utvecklingsinsatser för att stötta rektorerna i att utveckla arbetet med planering och uppföljning utifrån de nationella målen. Arbetet på förvaltningsövergripande nivå har också förändrats under det gångna året. En ny stuktur har implementerats och ett tydligare arbetssätt baserat på aggregerade analyser av resultatutvecklingen inom och mellan skolenheter. Ett syfte är att tydligare kunna följa likvärdigheten mellan skolenheter och att kunna bedöma de olika enheternas förutsättningar som ett underlag för kommande prioriteringar. 8

86 3 Redovisning per verksamhetsform 3.1 Förskola Förskolan är en egen skolform som vänder sig till barn från ett års ålder till dess de börjar förskoleklass/skola. Antalet barn i förskoleverksamhet boende i Göteborg är Antal barn i den kommunala förskoleverksamheten är I fristående förskola finns barn inskrivna. (genomsnitt mars/oktober) Mål 2 Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och förbereda barnen för fortsatt utbildning. 8 Huvudmannen ska se till att barngrupperna har en lämplig sammansättning och storlek och att barnen även i övrigt erbjuds en god miljö. (Skollagen 8 kapitlet 2 och 8 ) Slutsatser och viktiga resultat Barns utveckling och lärande Det finns ett långsiktigt och stort behov av att rekrytera förskollärare till förskolan Arbetet med den stadenövergripande kompetensförsörjningsplanen fortsätter Vårdnadshavarna är i hög grad nöjda med verksamheten i förskolan Förskolorna bör genomföra den självskattning av verksamheten som ingår i arbetet med brukarenkäten och analysera/jämföra med bilden som vårdnadshavarna ger Informationen till vårdnadshavarna om förskolans arbetsformer och uppdrag kan förbättras Förskolan håller god kvalitet när det gäller att motverka traditionella könsmönster och könsroller, men bör både höja ambitionsnivån i och bli bättre på att informera vårdnadshavarna om detta uppdrag Det språkutvecklande arbetssättet är framgångsrikt och har fått god spridning Kontakter och social gemenskap Bemötandet och tryggheten är god i Göteborgs Stads förskolor Sjukfrånvaron bland förskollärare och barnskötare fortsätter att öka Samverkan med och information till vårdnadshavarna om verksamhetens innehåll och mål bör öka Barngruppernas sammansättning och storlek, samt miljö Satsningar har gjorts under året för att minska barngruppernas storlek, bland annat med hjälp av det riktade statsbidraget Investeringar behöver göras för att modernisera och/eller ersätta vissa förskolelokaler 9

87 3.1.3 Underlag till slutsatser och resultat Utveckling och lärande Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Uppdraget som ges i läroplanen för förskolan (Lpfö 98) är att verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan ska stimulera och utmana barnets utveckling och lärande, samt erbjuda en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Förskolan ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för verksamheten. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet. Vidare ska verksamheten anpassas till alla barn i förskolan. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och stimulans än andra ska få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar så att de utvecklas så långt som möjligt. Personalens förmåga att förstå och samspela med barnet och få föräldrarnas förtroende är viktig, så att vistelsen i förskolan blir ett positivt stöd för barn med svårigheter. Alla barn ska få uppleva den tillfredsställelse det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter och att vara en tillgång i gruppen. Göteborgs Stad genomförde hösten 2015 en brukarenkät, där vårdnadshavarnas uppfattning om förskoleverksamheten utvärderades på ett nytt sätt baserat på läroplanens mål. Vårdnadshavarna fick ta ställning till ett antal påståenden och ange i vilken omfattning de instämde i dessa påståenden på en sjugradig skala. I tabellerna nedan färgkodas enkätsvaren enligt följande. Enkätresultatet visar att vårdnadshavarna genomgående ger kommunens förskoleverksamhet ett högt betyg. Medelvärdet i staden på alla frågor ligger mellan 4,9 och 5,8 (där 7 är max). För några av de frågor som berör området utveckling och lärande ser resultatet ut så här. Källa: Brukarenkät inom förskolan 2015, kommunala verksamheter (%), Göteborgs Stad (Scandinfo) Resultatet visar att vårdnadshavarna i hög grad är nöjda med verksamheten i förskolan vilket är positivt, men det finns en svaghet med den här typen av brukarenkäter. Dels visar resultatet vårdnadshavarnas uppfattning om verksamheten och dels kan vårdnadshavarna ha svårt att uttala sig om delar av verksamheten som de inte känner så bra till. Att hög andel svarat vet ej på fråga 9 beror sannolikt på detta senare. En del 10

88 vårdnadshavarna har helt enkelt ingen uppfattning om ifall barnen får möjlighet att ha inflytande över verksamhetens innehåll eller inte. Det behöver inte betyda att förskolan bör förbättra verksamheten på detta område, utan snarare att förskolan måste bli bättre på att informera vårdnadshavarna om sina arbetsformer och sitt uppdrag. Som komplement till vårdnadshavarnas enkätresultat kan respektive förskola genomföra en självskattning av verksamhet utifrån samma frågor/frågeområden. Förskolechefens och personalens bild av verksamheten kan sedan jämföras med den bild som vårdnadshavarna gett. En sådan fördjupad analys ger förskolechefen och respektive förvaltning bra verktyg i arbetet med att utveckla verksamheten. Dessa analyser finns inte sammanställda på en aggregerad nivå (stad eller stadsdel), men har där de genomförts använts som underlag i nämndernas egna rapporter (UR 3 bilaga). Flera stadsdelar beskriver ett förbättrat och utvecklat systematisk kvalitetsarbete i förskolan där barnens utveckling och lärande är i fokus. Stadsledningskontorets bedömning är att fler förskolor bör genomföra den självskattning av verksamheten som ingår i arbetet med enkäten och analysera/jämföra denna med den bild som vårdnadshavarna ger. Flickor och pojkar Förskolans läroplan understryker att vuxnas bemötande av flickor och pojkar liksom de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma flickors och pojkars uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt. Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Källa: Brukarenkät inom förskolan 2015, kommunala verksamheter (%), Göteborgs Stad (Scandinfo) Vårdnadshavarnas uppfattning är enligt enkätresultatet att den kommunala förskolan i Göteborg i relativt hög grad lyckas med detta uppdrag (medelvärde: 5,7) men även här finns en stor andel som svarar "vet ej. Stadsledningskontorets slutsats är att verksamheten håller god kvalitet på området. Förskolan bör dock både höja ambitionsnivån i och bli bättre på att informera vårdnadshavarna om detta uppdrag. I förskolan läggs grunden för fortsatta studier och i Göteborg finns stora skillnader mellan flickornas och pojkarnas betyg i grundskolan, en skillnad som i år dessutom ökar markant (se avsnittet Grundskola). Kvalitet och likvärdighet Pedagogiskt ledarskap Som pedagogisk ledare och chef för förskollärare, barnskötare och övrig personal i förskolan har förskolechefen det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med målen i läroplanen och uppdraget i dess helhet. För att kunna utföra detta uppdrag på ett tillfredsställande sätt måste förskolechefen ha goda förutsättningar och rätt kompetens. Antal medarbetare och förskoleavdelningar som chefen har ansvar för påverkar förutsättningarna, frågor som stadsdelarna arbetar kontinuerligt med. Stadsdelarna rapporterar i hög utsträckning om hur förskolechefer och områdeschef samverkar i de frågor som berör ledarskap och utveckling av verksamheten. Kompetens och kompetensutveckling Tillgång till behörig och kompetent personal är en avgörande fråga för kvaliteten i 11

89 förskolan framöver. Stadens expansion av förskoleplatser i kombination med målsättningen att öka andelen förskollärare gör att rekryteringsbehovet i verksamheten kommer vara mycket stort under lång tid framöver. Göteborgs Stad har stort behov av att rekrytera personal till förskolan, årligen är behovet 450 förskollärare och 300 barnskötare fram till Rekryteringsbehovet av barnskötare beror dels på expansionen och dels på ersättning då dessa vidareutbildar sig eller valideras till förskollärare. Dessutom har omsättningen bland pedagoger varit stor och tillgången på legitimerade förskollärare har minskat. En bidragande orsak till den stora omsättningen är konkurrensen på utbildade förskollärare mellan stadsdelar och kommuner. Stadsdelarna och förskolorna har fortsatt arbeta efter den kompetensförsörjningsplan med tillhörande aktivitetsplan som tagits fram. Stadsledningskontorets bedömning är att inriktningen på detta arbete bidrar till den utveckling som bör ske inom förskolan för att öka kvaliteten. Bemötande och trygghet Att barnen och deras vårdnadshavare är trygga med och i förskolan är en mycket viktig faktor för måluppfyllelsen. Tryggheten påverkas av osäkerhetsfaktorer som stor omsättning av personal, hög sjukfrånvaro bland personalen och många vikarier, eller undermåliga lokaler (läs om lokaler under avsnittet Gruppernas sammansättning och storlek). Stadsdelarna bedömer i sina rapporter att det finns brister i verksamheten på dessa områden. Den stora omsättningen på personal och behovet av att rekrytera de kommande åren har redan nämnts. Till detta kan läggas en stor sjukfrånvaro bland personalen i förskolan, som dessutom har ökat under lång tid. En nulägesanalys av arbetsmiljön i förskolan har gjorts och en handlingsplan har tagits fram i syfte att minska sjukfrånvaron. Trots kända brister kring omsättning av personal och hög sjukfrånvaro är det glädjande att vårdnadshavarna är mycket nöjda med bemötandet och tryggheten i Göteborg Stads förskolor. I enkäten till vårdnadshavarna får de frågor som berör detta område högst medelvärde av alla: 5,8 och 5,7. När det gäller bemötande och trygghet finns dessutom inte den osäkerhet i frågorna och stor andel vet ej svar som har noterats tidigare. Här har nästan alla vårdnadshavare en uppfattning och de ger verksamheten ett bra betyg. Det visar att förskolechefer och personal ändå lyckas med uppdraget att ge barnen ett gott bemötande och skapa trygghet. Källa: Brukarenkät inom förskolan 2015, kommunala verksamheter (%), Göteborgs Stad (Scandinfo) Gruppernas sammansättning och storlek Förskolan ska erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Den ska inspirera barnen att utforska omvärlden. I förskolan ska barnen möta vuxna som ser varje barns möjligheter och som engagerar sig i samspelet med både det enskilda barnet och barngruppen. Stadsdelarna i Göteborg arbetar med uppdraget att minska gruppstorleken i förskolan, för detta ändamål används bland annat ett särskilt statsbidrag. Arbetet har förhindrat en ökning av antalet barn per grupp under hösten och att befintlig bemanning kunnat 12

90 bibehållas. Statsbidraget har också använts till att starta tillfälliga förskoleavdelningar för att möta hög efterfrågan på plats under våren I stadsdelarnas rapporter kan utläsas en viss frustration kring uppdraget att minska gruppstorleken. Dels innebär uppdraget ökade kostnader för förvaltningarna och dels utnyttjas i vissa fall lokalerna dåligt när dessa är anpassade för fler barn eller större grupper. Dessutom upplevs uppdraget vara i konflikt med målet att skapa full behovstäckning. När det gäller lokalerna saknas i vissa fall förutsättningar för att skapa en stimulerande lärmiljö eftersom dessa inte är anpassade till den moderna förskolans pedagogiska arbete. Lokalerna kan vara omoderna och kräver därmed stora investeringar, eller för små för att vara resurseffektiva. Flera förskolor med enbart en avdelning behöver ersättas med andra med möjlighet att skapa flera avdelningar. Mindre förskolor med färre avdelningar är även mer sårbara när personalen blir sjuk. Fler avdelningar ger bättre möjligheter till flexibilitet i den pedagogiska verksamheten och variation av gruppstorlekar, samt minskar behovet av externa vikarier som är okända för barnen. Källa: Brukarenkät inom förskolan 2015, kommunala verksamheter (%), Göteborgs Stad (Scandinfo) Språkutvecklande arbetssätt, språk och kommunikation Språk och lärande hänger samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta till vara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen. Barn med utländsk bakgrund som utvecklar sitt modersmål får bättre möjligheter att lära sig svenska och även utveckla kunskaper inom andra områden. Språkutvecklande arbetssätt i förskolan är vanligt förekommande. Det beror på att frågan har identifierats som ett särskilt fokusområde i det systematiska kvalitetsarbetet. Olika aktiviteter har genomförts, som kartläggningar, fortbildningssatsningar och föreläsningar på temat språk och kommunikation. Särskilda språkutvecklare har utsetts och lärgrupper eller nätverk har skapats, men framför allt har ett förhållningssätt och en miljö skapats som gynnar barnens språkutveckling. Det språkutvecklande arbetssättet är bra för alla barn och i linje med förskolans uppdrag. Arbetet med språk och kommunikation får högt betyg av vårdnadshavarna. Källa: Brukarenkät inom förskolan 2015, kommunala verksamheter (%), Göteborgs Stad (Scandinfo) Samverkan med hemmen Förskolans arbete ska enligt läroplanen (Lpfö 98) ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten. Förskolan ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran, utveckling och växande. Förskolans uppgift innebär att 13

91 i samarbete med föräldrarna verka för att varje barn får möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande. Källa: Brukarenkät inom förskolan 2015, kommunala verksamheter (%), Göteborgs Stad (Scandinfo) I enkäten till vårdnadshavarna är det på detta område Göteborgs Stad får sämst omdöme. Även om många vårdnadshavare också är nöjda, är det 18 % som anger att måluppfyllelsen är otillräcklig eller minimal. Stadsledningskontorets bedömning är att detta är ett område som relativt enkelt bör kunna förbättras och rekommenderar stadsdelarna att lyfta upp frågan som ett fokusområde. För att öka upplevelsen av delaktighet räcker det dock inte att ordna fler föräldramöten eller liknande. Samverkan handlar om att mötas på lika villkor och skapa varaktiga relationer. 3.2 Fritidshem Fritidshemmet regleras i skollagen (kapitel 1-6 samt 14). Vid sidan av skollagen är läroplanen det viktigaste styrdokumentet för verksamheten, där fritidshemmet ska tillämpa del 1, 2 och 4 av läroplanen (del 4 nytt sedan 1 juli i år). Fritidshemmets uppgift är att komplettera förskoleklassen och skolan och att göra det möjligt för föräldrar att förena föräldraskap med arbete eller studier. Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande och erbjuda dem en meningsfull fritid. Antal barn boende i Göteborg i fritidshem (6-12 år) är , vilket innebär en ökning med sedan Antal barn i de kommunala fritidshemmen är , i fristående fritidshem finns barn (genomsnitt mars/oktober) Mål 2 Fritidshemmet kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan och särskilda utbildningsformer som skolplikt kan fullgöras i. Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Fritidshemmet ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap. (Skollagen 14 kapitlet) Slutsatser och viktiga resultat Elevernas utveckling och lärande Utvecklingsarbetet av fritidshemmen pågår i stadsdelarna, vilket bedöms har ökat kvaliteten i verksamheten Det systematiska kvalitetsarbetet har utvecklats och anpassats till fritidshemmen 14

92 Verksamheten har blivit mer målmedveten i sitt kvalitetsarbete och kompletterar skolans uppdrag i högre grad Kontakter och social gemenskap I elevenkäten anger eleverna att de saknar en lugn plats att gå till på fritidshemmet Barngruppernas sammansättning och storlek, samt miljö Fritidshemsverksamheten står inför stora utmaningar främst vad gäller hantering av gruppstorlekar och sammansättning Att definiera vad som är en lämplig sammansättning av barn med avseende på ålder samt barngruppernas storlek är av största vikt Svårigheter med att rekrytera behörig personal de kommande åren och det kommer att fortsätta att vara svårt att rekrytera fritidspedagoger Vissa brister finns i fritidshemmens miljö, främst beroende på icke ändamålsenliga lokaler Underlag till slutsatser och resultat Center för skolutveckling har under året erbjudit stadsdelarna utbildning och stöd för rektorer i styrning och ledning av fritidshem samt de verksamhetsspecifika krav som råder kring fritidsverksamhet vad gäller barngruppernas storlek. Syftet med utvecklingsarbetet har varit att tydliggöra och synliggöra fritidshemmets uppdrag, elevernas lärande och fritidspedagogens roll i skolan. Dessutom har utvecklingssamordnare för fritidshemmen arbetat med att öka medvetenheten och dialogen hos fritidshemspersonal och rektorer. Detta har bidragit till en kvalitetshöjning och ökad likvärdighet. I flera stadsdelar har det systematiska kvalitetsarbetet förstärkts genom att förvaltningen kontinuerligt har följt verksamhetens kvalitet på ett övergripande plan. Stadsdelarna har blivit mer medvetna om fritidshemmen uppdrag och har tagit fram årsplaneringar för verksamheten. Nätverket för fritidshemsutvecklare som leds av Center för skolutveckling fokuserar på att fördjupa kunskaperna kring fritidshemmets styrdokument. Genom föreläsningar/workshops, att gemensamt läsa litteratur (bokcirklar), knytkonferenser kallade Ed-camps (som bygger på att deltagarna lär av varandra) samt anordna så kallad Torghandel där några rektorer synliggjort utvecklingsarbetet. Alla stadsdelar har också erbjudits en fördjupning i systematiskt kvalitetsarbete. Resultaten av det pågående förändringsarbetet varierar mellan stadsdelarna, men sammantaget sker en positiv utveckling. Stadsdelarna har under flera år arbetat aktivt med att utveckla och förbättra kvalitet och likvärdigheten i fritidshemmen. Alla statsdelar har ansökt om statsbidrag för att öka personaltätheten. Bidraget är till för att anställa mer personal i fritidshemmen och syftet är att höja verksamhetens kvalitet. För läsåret 2016/17 fick Göteborg nästa 20 Mkr. Inför läsåret 2017/18 kommer kommunerna att kunna ansöka om bidrag för att behålla den personalförstärkning som de eventuellt har fått bidrag för året tidigare. I någon stadsdel har en översyn av resursfördelningen för fritidshemverksamheten genomförts vilket har gett rektorer ett utrymme att reglera gruppsammansättningen. För att se över barngruppernas sammansättning och storlek har man börjat att genomföra uppföljning per termin. Rektorerna får svara på frågor som Har barngruppen en lämplig sammansättning, storlek och en god miljö?", samt om så inte är fallet analysera vad det beror på och vilka åtgärder som bör göras för att få en lämplig sammansättning. 15

93 Elever och personal Som en konsekvens av det kraftigt ökande elevantalet inom grundskolan i Göteborg kommer efterfrågan av plats på fritidshem att öka de närmaste åren. Den senaste befolkningsprognosen tyder på att antalet elever i åldersgruppen (6-10 år) kommer att öka med ca elever fram till 2025 vilket motsvarar en volymökning på cirka 10 procent. Trenden med stora fritidshemsgrupper håller därför i sig över tid och det ökande antalet elever riskerar att antalet elever i grupperna växer ytterligare. Ovanstående i kombination med att var tredje fritidspedagog kommer att uppnå pensionsåldern inom tio år, innebär att staden står inför en svårlöst situation. Dessutom kan konstateras att enbart en dryg tredjedel av de som har en anställning som fritidspedagog har rätt utbildning och av de nyrekryterade fritidspedagogerna är det enbart 5 procent som har rätt kompetens. Detta har förvärrats de senaste två åren. Fritidspedagogers utbildning och åldersfördelning Källa: Stadsledningskontoret Bedömningen är att bristen på fritidspedagoger kommer att vara bestående under lång tid. På riksnivå beräknas examination av fritidspedagoger motsvara ca hälften av det årliga rekryteringsbehovet. Läget ser inte annorlunda ut i Göteborg och kommer att förvärras ytterligare av att nästan varannan av de 239 som har fritidspedagogutbildning uppnår pensionsålder inom 10 år. Inflödet av yngre ser inte ut att matcha avgångarna. Källa: Stadsledningskontoret Personalomsättningen har ökat kraftigt jämfört med de senaste tre åren. Delvis beror det på att det är en god arbetsmarknad i regionen för fritidspedagoger och de kan också 16

94 välja andra yrken. I staden finns 425 anställda som har fritidspedagogutbildning, men bara 239 av dessa arbetar som fritidspedagog. I tabellen nedan framgår inom vilka andra yrken stadens fritidspedagoger arbetar. Källa: Stadsledningskontoret Elevernas upplevelse av fritidshemsverksamheten I den kommungemensamma enkätundersökningen som genomförs årligen, tillfrågas elever i grundskolans år 2 och 5 även om fritidshemsverksamheten. En jämförelse av indexvärdet för frågor om fritidshem visar att resultaten i åk 2 på en kommunövergripande nivå har ökat något från 2015 till I enkäten efterfrågas hur eleverna trivs på fritidshemmet, frågan ställs som ett påstående: Jag trivs på fritids. Av de elever i år 2 som svarat på enkäten uppger 95 procent att påståendet stämmer överens helt och hållet eller stämmer ganska bra. Totalt 4 procent svarar att det stämmer ganska dåligt eller stämmer inte alls. Av eleverna i år 5 är det 88 procent att påståendet stämmer överens helt och hållet eller stämmer ganska bra. Totalt 12 procent svarar att det stämmer ganska dåligt eller stämmer inte alls. En fråga i enkäten handlar om elevens möjlighet att få vara "med och bestämma", alltså elevernas upplevelse av delaktighet i och inflytande över verksamheten på fritidshemmet. Av de svarande eleverna i år 2 upplever 86 procent att det stämmer helt och hållet eller stämmer ganska bra motsvarande för år 5 är 80 procent. Skillnaden mot förra året inte är så stor. Utvecklingsområden Även om alla stadsdelar påvisar en positiv utveckling av kvaliteten i fritidshemsverksamheten, visar också stadsdelarnas skrivningar att utvecklingen går i ett förhållandevis långsamt tempo. En anledning till detta kan vara en låg andel utbildad personal med adekvat utbildning för fritidhemsverksamheten. Utvecklingsområden som lyfts av flera stadsdelar: behov av rekrytering av behörig personal behov av valideringsutbildningar för anställda utan adekvat utbildning 17

95 kontinuerlig kompetensutveckling för all personal Dessa punkter är centrala när det gäller elevernas möjlighet till utveckling och lärande på fritidshemmet. Utöver detta lyfter flera stadsdelar fram utvecklingsområden som: fortsätta utveckla det systematiska kvalitetsarbetet utveckling av ändamålsenliga lokaler för fritidshemsverksamheten Samtliga stadsdelar betonar vikten av att fortsätta samt värna de redan pågående utvecklingsinsatser som respektive stadsdel har påbörjat. 3.3 Grundskola Från sex års ålder erbjuds förskoleklass. Grundskolan är obligatorisk från 7 års ålder och omfattar nio årskurser. Antal elever i förskoleklass, grundskola och grundsärskola boende i Göteborg är , varav i förskoleklass. Antal elever i kommunal verksamhet är , vilket är en ökning med 774 elever sedan I fristående verksamhet går elever, en ökning med 850 sedan 2015 (genomsnitt mars/oktober) Mål Grundskolan ska ge eleverna kunskaper och värden och utveckla elevernas förmåga att tillägna sig dessa. Utbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig utveckling samt förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt utbildning. Utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet. (Skollagen 10 kapitlet 2 ) Slutsatser och viktiga resultat Kunskaper och värden Andelen elever som nått målen i alla ämnen ökar i Göteborgs kommunala grundskolor Skillnaden mellan pojkars och flickors betygsresultat ökar Det är fortfarande stora skillnader mellan stadsdelars och skolors betygsresultat Antalet skolor där mindre än 60 procent av eleverna når målen i alla ämnen ökar För första gången sedan 2013 minskar andelen elever som når målen i alla ämnen i årskurs 6, endast i tre stadsdelar förbättras resultaten Personlig utveckling, förberedelse för aktiva livsval, grund för fortsatt utbildning Stor andel av eleverna anser inte att deras lärare har höga förväntningar på dem eller att lärarna tar hänsyn till deras behov och förutsättningar Stadsdelarna bör i högre grad arbeta med, analysera och rapportera om verksamheten utifrån faktorer som enligt forskning och beprövad erfarenhet har stor betydelse för måluppfyllelse Spridningen av nyanlända elever har ökat i staden, ytterligare åtgärder krävs Tillgången till vägledning har förbättrats för eleverna Kontakter, social gemenskap och god grund för aktivt deltagande i samhällslivet En stor andel av eleverna i årskurs 2 och 5 anger att de upplever sin skolsituation 18

96 som trygg, i årskurs 8 återspeglas gjorda insatser ännu inte i enkätresultatet Underlag till slutsatser och resultat Kunskapsresultat Kunskapsresultat i grundskolan brukar redovisas på tre olika sätt. Stadsledningskontoret har under lång tid främst använt andel elever som når målen i alla ämnen, det vill säga elever med lägst betyget E i alla ämnen. Ett annat sätt att redovisa kunskapsresultaten på är att ange andel elever som är behöriga till gymnasieskolan, då avses behörighet till ett yrkesförberedande program. Dessa mått brukar skilja sig åt eftersom det inte krävs betyg i alla ämnen i grundskolan för att vara behörig till ett yrkesförberedande program i gymnasieskolan. Det tredje sättet att redovisa elevernas kunskapsresultat är meritpoäng. Det är ett beräknat värde där de olika betygsstegen ger olika mycket poäng. Detta mått används främst vid ansökan och urval till gymnasieskolan. I Göteborgs Stads kommunala skolor förbättras 2016 elevernas kunskapsresultat oavsett vilket mått som används. Andelen elever som når målen i alla ämnen ökar med 2 procentenheter, andelen elever som är behöriga till ett yrkesprogram ökar med 1,5 procentenheter och den genomsnittliga meritpoängen ökar med 4,7 poäng till 219 (max är 340). Bland storstäderna (Göteborg, Malmö, Stockholm) har Göteborg den bästa utvecklingen 2016, särskilt när det gäller andelen elever som når målen i alla ämnen och behörigheten till gymnasieskolans yrkesprogram. Källa: Stadsledningskontoret Skolinspektionen betonar vid sin senaste inspektion vikten av tidig uppföljning av elevernas kunskapsresultat. Sedan några år tillbaka efterfrågar stadsledningskontoret kunskapsresultat från årskurs 3, men då stadsdelarna och skolorna brister i sin rapportering finns inget aggregerat resultat att redovisa. För årskurs sex finns sedan 2013 betyg. En sammanställning av dessa visar att en positiv trend bryts i år. För första gången sedan betygen började sättas i årskurs sex minskar andelen elever som når målen i alla ämnen. Det är stora skillnader mellan stadsdelarna, större än i årskurs nio (se nedan). I staden är andelen elever som når målen i alla ämnen högre i årskurs 6 än i årskurs 9. 19

97 Källa: Stadsledningskontoret Skillnader mellan flickors och pojkars resultat I årskurs 9 har 2016 en tydlig ökning skett i skillnaden mellan flickornas och pojkarnas resultat, främst gäller detta andelen elever som når målen i alla ämnen och behörigheten till gymnasieskolans yrkesprogram. Även skillnaden i meritvärde ökar något, men inte lika mycket. Skillnaden mellan flickornas och pojkarnas resultat när det gäller andelen elever som når målen i alla ämnen är så stor att flickorna står för hela stadens ökning. Andelen flickorna ökar med 4,6 procentenheter och andelen pojkar med 0,1 procentenheter. När det gäller behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram försämras pojkarnas resultat något. Skillnaden mellan flickor och pojkar ökar för detta mått från 0,7 till 4,9 procentenheter. Källa: Stadsledningskontoret Flickornas kunskapsresultat brukar vara bättre än pojkarnas, det är ett välkänt fenomen inom skola och forskning. Varför det är så är dock svårare att uttala sig om. En hypotes som har prövats här är om förändringen kan bero på ett stort antal nyanlända pojkar som kommit till Göteborg på senare tid, vilket i så fall skulle ha påverkat resultatet? Så tycks dock inte vara fallet. Andelen pojkar har inte ökat utan tvärtom minskat de senaste åren, från 53 procent 2014 till 50 procent I antal har flickorna ökat mest under samma tidsperiod, totalt sett är det 345 fler grundskoleelever i staden 2016 än det var Stadsledningskontoret har inte heller i stadsdelarnas uppföljningar funnit några förklaringar till varför skillnaderna mellan pojkar och flickor ökar just i år. Enligt en stadsdel använder skolorna ofta elevfaktorer som förklaringsmodell när analyser görs, 20

98 som att flickor tar mer ansvar eller att pojkar i högre utsträckning tänker att resultat beror på intelligens snarare än hårt arbete. Sådana faktorer är inte irrelevanta som förklaringsmodeller, men fokus bör flyttas till att det är verksamheten som ska utvärderas, bedömas och utvecklas. Vilka anpassningar och förändringar krävs av skolan för att flickor och pojkar ska få lika förutsättningar och skillnaderna i kunskapsresultaten utjämnas? En möjlig slutsats är att de utvecklingsinsatser som skolorna och stadsdelarna gjort på senare år gynnar flickor i högre utsträckning än pojkar. Ska kunskapsresultaten fortsätta förbättras i Göteborg måste skolorna i så fall även göra insatser som i hög grad gynnar pojkar. Vad detta skulle kunna vara innebära behöver definieras, förslagsvis genom analys av elevernas kunskapsresultat i relation till gjorda insatser. Skillnader mellan stadsdelars och skolors resultat Liksom tidigare år finns stora skillnader både mellan enskilda skolor och stadsdelar när det gäller kunskapsresultaten. I åtta stadsdelar ökar andelen elever som når målen i alla ämnen, i fyra av dessa är ökningen mellan 2 och 4 procentenheter över genomsnittet. Angered och Centrum har förbättrat sina resultat tre år i rad, Lundby och Majorna-Linné två år i rad. Källa: Stadsledningskontoret På skolnivå varierar andelen elever som når målen i alla ämnen 2016 mellan 25 och 97,5 procent. Stadsledningskontoret har följt utvecklingen i stadens kommunala skolor under några år, för att synliggöra en förändring. I diagrammet nedan finns dessa skolor med. De vita staplarna motsvarar skolor där 80 procent eller mer av eleverna når målen i alla ämnen, de ljusgråa staplarna skolor där mellan procent av eleverna når målen i alla ämnen och de mörkgråa staplarna skolor där mindre än 60 procent av eleverna målen i alla ämnen. Som framgår av bilden varierar resultaten från år till år. Mellan 2012 och 2014 minskade antalet skolor där färre än 60 procent av eleverna nådde målen i alla ämnen, men under senare år har dessa skolor blivit fler igen. Tolv av de femton skolorna i denna kategori (2016) kommer från någon av stadsdelarna Angered, Östra Göteborg eller Västra Hisingen. Under perioden har samtidigt antalet skolor där mer än 80 procent av eleverna når målen i alla ämnen blivit färre. Kunskapsresultaten speglar den verklighet som stadens grundskolor befinner sig i. Det finns kända samband mellan måluppfyllelse (betyg), föräldrarnas utbildningsnivå och utländsk bakgrund. Dessa faktorer förklarar åtminstone delvis den stora spridningen av resultaten mellan stadsdelarna och skolorna i Göteborg. 21

99 Diagram - Spridning kommunala skolor över tid för godkänt i alla ämnen i åk 9 Källa: Stadsledningskontoret Nyanlända Skolverket redovisar 2016 behörighet till gymnasiet på ett (för Göteborgs Stad) nytt sätt. När eleverna delas in i grupper beroende på hur länge de gått i svensk skola, skiljer sig behörigheten till gymnasiet åt mellan grupperna. Det är stora skillnader mellan elever som är födda i Sverige och de som har okänd bakgrund eller har invandrat i årskurs 6-9. I gruppen okänd bakgrund finns bland annat elever som nyligen kommit till Sverige och som saknar personnummer, en grupp som 2016 ökat i antal i årskurs 9 jämfört med året innan. Att personnummer saknas kan bero på att eleven inte blivit folkbokförd i Sverige, men det kan också finnas andra orsaker. Den stora majoriteten av eleverna i gruppen okänd bakgrund är asylsökande. I övrig redovisning av kunskapsresultaten i Göteborgs Stad är elever som saknar personnummer inte med, här redovisar alltså Skolverket deras resultat i en separat grupp. I Göteborgs Stads kommunala skolor var behörigheten till gymnasiet 3,8 procent 2016 i gruppen med okänd bakgrund. Elever som invandrat före ordinarie skolstart har lika hög (högre 2016) behörighet till gymnasiet som de elever som är födda i Sverige. Källa: Skolverket 22

100 För elever som gått hela sin skolgång i en svensk skola är det alltså ingen större skillnad i resultat. Statistiskt sett skulle 88 procent av eleverna i Göteborg (90 procent i riket) vara behöriga till gymnasiet om alla var födda i Sverige eller invandrade innan skolstart. Så ser inte verkligheten ut. En stor del av eleverna i Göteborg börjar skolan ett eller flera år efter sina jämnåriga kamrater, en del av dessa saknar tidigare skolbakgrund. För elever som går kortare tid i svensk skola tycks möjligheten att få betyg i alla ämnen och/eller behörighet till gymnasiet minska beroende på hur länge det bott i Sverige. När Skolverket redovisar denna grupp separat ser vi att behörigheten minskar där men ökar i alla andra grupper. För Göteborgs Stad innebär detta en stor utmaning, inte minst med tanke på segregation och den ojämna spridningen av eleverna. De nyanlända eleverna är i hög grad koncentrerade till några stadsdelar och behov finns av ökad spridning. I UR redovisade Stadsledningskontoret hur arbetet med frågan går till. Dels handlar det om utökad samverkan mellan stadsdelarna vid skolplaceringar och om att flytta hanteringen av placeringar från skolnivå till stadsdelsnivå, dels om att skapa utrymme för fler elever vid skolor med få nyanlända. En samordnare tillsattes med uppgift att skapa en överblick över tillgängliga skolplatser på alla skolor i hela staden, en uppföljning av detta arbete görs i UR 4. Ökningen av antalet nyanlända elever hösten och vintern 2015 innebar stor påfrestning på skolorganisationen, särskilt i stadsdelarna Angered, Västra Hisingen och Östra Göteborg. Arbetet för en jämnare spridning har därför i hög grad präglats av att vissa skolor haft problem att rent fysiskt få plats med fler elever. Vissa stadsdelar har gjort överenskommelser direkt mellan varandra och den stadengemensamma samordningsfunktionen har inte tillämpats i någon större utsträckning. Med tanke på detta är det positivt att behörigheten till gymnasiet ökar i just dessa stadsdelar. I Östra Göteborg med hela 4,7 procentenheter. Även elever som ingår i gruppen okänd bakgrund (t.ex nyanlända vintern 2015 som ännu inte fått något personnummer) bor i dessa tre stadsdelar, men ingår alltså inte ännu i redovisningen av kunskapsresultaten. Källa: Stadsledningskontoret Om de nyanlända eleverna i Göteborg vore jämnt fördelade skulle ca sex procent av eleverna på varje kommunal grundskola vara nyanländ. Av diagrammet nedan framgår den verkliga spridningen. Det kan utläsas att en tredjedel av skolorna står för den del som ligger över genomsnittet. Bland de totalt 161 skolenheterna utgör de nyanlända mer 23

101 än 20 procent av eleverna vid 16 skolenheter, medan det inte finns några nyanlända alls vid 39 skolenheter. Fördelningen är alltså fortfarande ojämn men vid en jämförelse med hösten 2015 framgår att utvecklingen går i rätt riktning. Hälften av skolorna som ligger över genomsnittet har minskat sin andel och av de skolor som ligger nära genomsnittet har tre fjärdedelar ökat sin andel. Dessutom har andelen minskat vid mer än hälften av de skolor där de nyanlända utgör minst 20 procent av elevgruppen. Källa: Stadsledningskontoret Bedömningen av om insatserna för ökad spridning av eleverna lett till en jämnare fördelning av nyanlända elever är osäker. Det är fortfarande vanligast att en nyanländ elev börjar i en skola nära hemmet, däremot bor fler nyanlända i bostadsområden utanför de tre stadsdelarna med flest nyanlända. Fördelningen har blivit jämnare, delvis beroende på ovanstående insatser men även till följd av att nyanlända familjer erbjudits bostad i olika delar av Göteborg. Det kan därför konstateras att även om fördelningen blivit jämnare så är den fortfarande ojämn och fler insatser behöver prövas. Exempelvis att etablera skolor för de senare skolåren vid knutpunkter för lokaltrafiken, dit ungdomar från flera bostadsområden kan resa. Dessa skolor skulle kunna ha olika profil och eleverna uppmuntras att göra aktiva val av skola utifrån sina intressen. Skolor för de yngre eleverna, från förskoleklass och de tidigare årskurserna bör fortsatt placeras i bostadsområdena närmare barnens hem. Trivsel, delaktighet och inflytande Enligt elevenkäten som genomförs i februari varje år har elevernas upplevelse av delaktighet och inflytande ökat sedan 2015, särskilt i årskurs 2 och 5. I årskurs 8 har värdet minskat något sedan förra året, vilket det också gjorde i samtliga årskurser året innan. Förra årets nedgång tycks alltså i de lägre årskurserna ha varit en tillfällig förändring, medan det i årskurs åtta skett en nedgång två år i rad. I årskurs fem återfinns det bästa värdet i denna kategori sedan När det gäller elevernas upplevelse av trivsel och trygghet ser enkätresultaten ut på ett liknande sätt. Ökad upplevelse av trivsel och trygghet i årskurs 2 och 5, samt en minskning av värdet i årskurs 8 över tid. 24

102 Källa: Stadsledningskontoret Kategorin förutsättningar för lärande och trygghet är ett område där Skolinspektionen riktar kritik mot många skolor vid den senaste inspektionen. Hela 57 procent av de inspekterade kommunala skolorna i Göteborgs Stad får förelägganden på detta område. Med tanke på det är det intressant att notera att mellan 85 och 92 procent av eleverna ändå anger att de upplever sin skolsituation som trygg och att utvecklingen åtminstone i de lägre årskurserna är positiv. Flera stadsdelar uppger i sina redovisningar att de arbetar aktivt med båda dessa kategorier: delaktighet och inflytande samt trivsel och trygghet. Troligen återspeglas detta i de förbättrade enkätresultaten, även om inga synliga effekter ännu syns för årskurs 8. Faktorer med betydelse för ökad måluppfyllelse Stadsledningskontoret har inför arbetet med denna rapport definierat ett antal faktorer som har betydelse för måluppfyllelse. Vid läsning av stadsdelarnas rapporter har dessa sedan kompletterats med ytterligare faktorer, sådant som stadsdelarna rapporterar om, som de identifierat som viktiga utvecklingsområden eller som de bedömer är särskilt viktigt för de egna eleverna. Exempel på faktorer som definierats på detta sätt är: språkutvecklande arbetssätt, lärarnas förväntningar på eleverna, riktade kompensatoriska insatser, kollegialt lärande, arbete med extra anpassningar och särskilt stöd m.m. Alla faktorer är sådant som forskning och beprövad erfarenhet menar har inverkan på kunskapsresultat och måluppfyllelse och som stadsdelarna i olika omfattning rapporterar att de arbetar med. I resultatet från grundskoleenkäten återspeglas elevernas uppfattning om skolornas arbete med några av de faktorer som definierats. Eleverna får i enkäten ta ställning till i vilken omfattning de håller med eller inte håller med om olika påståenden. Två av dessa påståenden har valts ut här, dels Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen och dels Lärarna tar hänsyn till mina behov och förutsättningar. Källa: GR enkät ( ) 25

103 Elevernas uppfattning om lärarnas förväntningar återspeglas tydligt i enkätresultatet eftersom det är just detta som påståendet undersöker. När det gäller det andra påståendet är kopplingen inte lika tydlig till någon särskild faktor, men resultatet säger något om i vilken grad eleverna uppfattar att skolan jobbar med till exempel riktade kompensatoriska insatser eller extra anpassningar och särskilt stöd. Det är positivt att eleverna i hög grad anser både att lärarna har höga förväntningar på dem och att lärarna tar hänsyn till deras behov och förutsättningar. Å andra sidan är det oroväckande att så hög andel av eleverna som uppger att de inte instämmer i dessa påståenden (svarar stämmer ganska dåligt eller stämmer inte alls) eller svarar vet ej. Det är också anmärkningsvärt att andelen elever som i hög utsträckning instämmer i dessa påståenden inte ökar över tid. Lärarnas förväntningar är en faktor som forskning säger har betydelse för måluppfyllelse. Många stadsdelar rapporterar att de arbetar med detta och därmed borde också andelen elever som instämmer i påståendet öka. Stadsledningskontorets slutsats är att stadsdelarna arbetar med, analyserar och rapporterar om verksamheten utifrån faktorer som enligt forskning och beprövad erfarenhet har stor betydelse för måluppfyllelse, men bör göra detta i ännu högre grad för att synliggöra sambanden mellan gjorda insatser och resultat. Lärarnas förväntningar och att lärarna tar hänsyn till elevernas behov och förutsättningar är exempel på sådana faktorer. Arbetet måste organiseras och genomföras på ett sådant sätt att det tydligt återspeglas i elevernas uppfattning om verksamheten. Stadsgemensamma resurser Stadsdelarna tar hjälp av gemensamma resurser inom det Stadsgemensamma området: Center för skolutveckling, Språkcentrum och Vägledningscentrum i arbetet med att nå ökad måluppfyllelse. Center för skolutveckling (CfS) har flera funktioner, som till exempel att bevaka forskning, anordna kompetensutveckling, samordna nätverk för professionella, arrangera idéutbyten m.m. Stadsdelarna rapporterar om att CfS till exempel varit delaktiga i att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet och bidragit till måluppfyllelse genom olika utbildningsinsatser. CfS har också involverats i stadsdelarnas arbete med att utveckla en inkluderande undervisning och aktivt bidragit till ökad likvärdighet i staden. Språkcentrum är en annan viktig tillgång för stadsdelarna, inte minst när det gäller att tillhanda personal till studiehandledning på modersmål och modersmålsundervisning. Denna enhet anlitas av stadsdelarna i stor utsträckning. Studie- och yrkesvägledning är ett ansvar för hela skolan och ska bland annat vara en del i undervisningen. Med anledning av den kritik som Skolinspektionen gav vid sin senaste tillsyn har stadsdelsnämnderna vidtagit åtgärder för att förstärka vägledningsarbetet, särskilt för yngre elever. I det arbetet är Vägledningscentrum en viktig resurs genom att antalet vägledare på skolorna har ökat, men insatser har också genomförts för att göra lärarna mer medvetna om sitt uppdrag kring studie- och yrkesvägledning. Överlag bedömer stadsdelarna att åtgärderna förbättrat tillgången till vägledning för eleverna. 3.4 Grundsärskola Grundsärskolan är till för elever med utvecklingsstörning. Inom grundsärskolan finns en särskild inriktning som benämns träningssärskola, denna är avsedd för elever som inte 26

104 kan tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i ämnen. En elev som efter utredning uppfyller kraven för mottagande, kan få sin utbildning inom ramen för grundsärskolan. I Göteborg går 481 elever i grundsärskola, inklusive individintegrerade elever Mål Grundsärskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en för dem anpassad utbildning som ger kunskaper och värden och utvecklar elevernas förmåga att tillägna sig dessa. Utbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig utveckling, förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt utbildning. Utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet. (Skollagen 11 kapitlet 2 ) Slutsatser och viktiga resultat Mottagande i grundsärskolan Likvärdigheten och rättsäkerheten i utredningsförfarandet inför mottagande i grundsärskolan uppmärksammas Beslutsunderlag skapade 2010 eller senare uppfyller de krav som ställs i författningarna Det saknas stadengemensamma rutiner för förvaringen av beslut och beslutsunderlag Ge eleverna kunskaper och värden Förbättringar av uppföljningen av kvaliteten inom grundsärskolan har under flera år påannonserats, men ännu syns ingen förändring Andelen elever som är individintegrerade i en grundskola minskar Det är stor brist på lärare med behörighet att undervisa i grundsärskolan I princip alla elever med avslutad grundsärskola går vidare till gymnasiesärskola Personlig utveckling Det finns goda förutsättningar att individanpassa undervisningen Underlag till slutsatser och resultat Mottagande i grundsärskolan För att säkerställa likställigheten och komma tillrätta med oklarheter genomförde stadsledningskontoret och stadsdelsförvaltningarna en översyn av arbetet med mottagande i grundsärskolan under 2014 och Hela processen från det att frågan om en elev kan ha rätt att gå i grundsärskolan till ett beslut om mottagande eller ej mottagande, har kartlagts. Gemensamma rutiner och kvalitetsnivåer har fastställts. Mottagningsteamen har medverkat i arbetet. Hösten 2015 gjordes implementeringsinsatser riktade till alla grund- och grundsärskolerektorer och förskolechefer. Hösten 2016 har samma insatser gjorts denna gång riktade till barn- och elevhälsopersonal. I dessa möten ges också tillfälle för berörda att lämna synpunkter och förslag till förändringar. De olika professionerna inom elevhälsan har bland annat framfört synpunkter dels angående hur självständiga de enskilda bedömningarna ska vara, dels hur bedömningarna ska dokumenteras och förvaras. En del anser att bestämmelserna om journalföring inte har beaktats tillräckligt i processbeskrivningen. Synpunkterna samlas in och kommer ligga till grund för revideringar av 27

105 processbeskrivningen i början av Skolinspektionen har inom ramen för regelbunden tillsyn granskat kommunens arbete med mottagande. Det har visat sig att det råder viss oordning på beslut och beslutsunderlag framförallt sådana som är gjorda före Det saknas dokument. I vissa fall rör det sig om dokument som kommit bort, men det vanligaste felet är att det inte gjorts en separat social bedömning. Från och med 2010 står det i skollagen att det ska göras fyra separat bedömningar, en pedagogisk, en psykologisk, en social och en medicinsk. Tidigare har den sociala bedömningen ofta ingått i någon av de andra. Skolinspektionen påpekar att detta inte är rätt och har ålagt kommunen att rätta till felet. Att det också saknas dokument för att de kommit bort tyder på att det behövs insatser för att skapa kommungemensamma rutiner för hur och var dokumenten ska sparas. I den planerade revideringen av processbeskrivningen kommer rutiner för dokumenthantering tas med. Dessutom har stadsledningskontoret och stadsdelarna framfört till intraservice att det i den framtida planeringen av IT-stöd bör finnas med det ett system för ärendehantering inom utbildningssektorn. Eleverna Elevantalet i Sveriges grundsärskolor började minska läsåret 2004/05 och har minskat stadigt sedan dess. Läsåret 2015/16 är andra läsåret i rad som elevantalet ökar i grundsärskolan. Tidigare utgjorde andelen elever i grundsärskolan som mest 1.5 procent av det totala antalet elever i den obligatoriska skolan, nu ligger denna siffra knappt på 1 procent. Källa: Stadsledningskontoret I grundsärskolan går det fler elever i de högre årskurserna än i de lägre. Det gäller främst i den del av grundsärskolan som inte är inriktningen träningsskola. I årskurs 1 utgör eleverna i träningsskolan mer än hälften av eleverna i grundsärskolan, i årskurs 9 är det cirka en tredjedel. Könsfördelningen har inte förändrat sig över tid. Ungefär fyra av tio elever är flickor. Undervisningen Grundsärskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en anpassad utbildning. Eftersom variationen i de individuella förutsättningarna för elever kan vara mycket stor, ställs särskilda krav på att undervisningen anpassas efter varje elev. Det förutsätter i sin tur att skolorna har väl fungerande system för att kontinuerligt ta reda på elevernas förutsättningar, behov och möjligheter. Den höga personaltätheten ger möjligheter till individuella anpassningar. Flera stadsdelar framhäver särskilt elevernas förmåga till 28

106 språk och kommunikation är en framgångsfaktor. Att stärka elevernas förmåga i det avseende lyfts också som ett område som det satsas på, framförallt genom kompetens i tecken som stöd och olika digitala verktyg. Inkluderande förhållningssätt och samarbete med grundskolan framhålls också som framgångsrika satsningar. Elever mottagna i grundsärskolan kan få sin utbildning tillsammans med elever i en grundskoleklass, så kallad individintegrering. Under 2016 har Skolinspektionen genomfört en kvalitetsgranskning av skolsituationen för individintegrerade elever. Göteborg har ingått i granskningen. Granskningen visar att lärarna i stor utsträckning anpassar undervisningen utifrån elevernas behov och att de i hög grad arbetar för att eleverna ska vara delaktiga i klassen. Samtidigt finns exempel på att undervisningen inte alltid utgår från rätt kursplan. Resultaten talar för att invidintegrering i många fall är bra för eleverna. Andelen av elever grundsärskolelever som läser tillsammans med grundskolelever har minskat de senast två åren. Detta är en trend som omfattar såväl Göteborg som Stockholm och riksgenomsnittet. I Malmö har andelen ökat det senaste året, men å andra sidan från en mycket låg nivå. I alla tre storstäderna är andelen lägre än riksgenomsnittet. Om elever i träningsskolan exkluderas stiger riksgenomsnittet till runt 18 procent. Källa: Stadsledningskontoret I samband med kvalitetsgranskningen har Skolinspektionen även lagt ut ett självvärderingsverktyg för hemsidan. Med hjälp av det verktyget kan lärare, rektorer och huvudmän reflektera över hur skolsituationen ser ut för elever mottagna i grundsärskolan men som får hela eller delar av sin undervisning inom grundskolan. Verktyget kan ge vägledning i hur verksamheten kan utvecklas. Med tanke på de goda resultat som individintegrering kan ge för eleverna bör stadsdelarna analysera varför andelen sjunkit och överväga åtgärder för att öka andelen. Tillgång till behöriga lärare Det råder stor brist på lärare som är behöriga att undervisa i grundsärskolan. Behörighetskravet på lärare i grundsärskolan gäller fullt från och med Andelen behöriga i Göteborgs grundsärskola är få och få finns att rekrytera. Pedagoger väljer inte att läsa in behörighet då komplettering är en process på flera år. Detta är ett problem som Göteborg delar med resten av landets kommuner. 29

107 Vilken skillnad gör skolan? Under flera år har det uppmärksammats att det inte finns aggregerade resultat av arbetet i grundsärskolan. Skolorna, stadsdelsförvaltningarna och stadsledningskontoret har flera år i rad rapporterat att kunskapsresultaten blir alltmer i fokus och att en metod för att samla resultaten håller på att tas fram, men att det än så länge är det svårt att avgöra kvaliteten på utbildning eftersom det inte finns några jämförbara resultat att ta ställning till. Skolinspektionen konstaterar detsamma och har förelagt stadsdelsnämnderna att förbättra uppföljningen och utvecklingsarbetet. Alla nämnder har redovisat åtgärder till Skolinspektionen men i årets dokumentation av kvalitetsarbetet i grundsärskolan syns inte dessa förbättringar. Stadsledningskontoret avser att i början av 2017 ta initiativ till att tillsammans med stadsdelarna utveckla ett utvärderingsinstrument som kan användas på skol- och huvudmannanivå. 3.5 Gymnasieskola och gymnasiesärskola I Göteborgs Stad ansvarar utbildningsnämnden för all kommunal gymnasie- och gymnasiesärskoleutbildning samt för insyn i fristående skolor inom de båda skolformerna. Antal elever i respektive verksamhetsform framgår i redovisningen nedan Mål Gymnasieskolan Gymnasieskolan ska ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för en personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Utbildningen ska utformas så att den främjar social gemenskap och utvecklar elevernas förmåga att självständigt och tillsammans med andra tillägna sig, fördjupa och tillämpa kunskaper. Gymnasiesärskolan Gymnasiesärskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en för dem anpassad utbildning som ska ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för en personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Utbildningen ska utformas så att den främjar social gemenskap och utvecklar elevernas förmåga att självständigt och tillsammans med andra tillägna sig, fördjupa och tillämpa kunskaper. (Skollagen kap 15 och 18) Slutsatser och viktiga resultat Utbildningsförvaltningens utvecklingsarbete kring det systematiska kvalitetsarbete på såväl huvudmannanivå som skolenhetsnivå är väsentligt för att förbättra analys och möjligheten till att föreslå förbättringsåtgärder. Det är ett långsiktigt arbete som över tid ökar likvärdigheten mellan olika skolor och program Grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier Andelen elever som uppnår en gymnasieexamen ökar för tredje året i rad och uppgår nu till 75,6 procent. Flickorna når gymnasieexamen i högre grad än pojkar Genomsnittligt betygspoäng sjunker för elever med gymnasieexamen jämfört 30

108 med föregående läsår. Pojkar har fortsatt lägre genomsnittligt betygspoäng än flickor, både på högskoleförberedande program och på yrkesprogram Ungdomars etableringsgrad ett år efter avslutade studier är starkt beroende till konjunkturläge mm. Pojkar har en något högre etableringsgrad än flickor Utvecklingen där allt färre elever vid gymnasiesärskolan går vidare till arbetsmarknaden fortsätter. Gymnasiesärskolans utvecklingsarbete kring APL (arbetsplatsförlagt lärande) är väsentligt men också hur Göteborgs Stad agerar som arbetsgivare för ungdomar med olika funktionsnedsättningar Social gemenskap och ett aktivt deltagande i samhällslivet Antalet och andelen elever vid något av introduktionsprogrammen ökar fortsatt, framförallt på språkintroduktion. Det medför stora utmaningar för organisationen och allt fler elever kommer få förlängda gymnasiestudier Elevernas frånvaro har ökat under året. Utbildningsförvaltningen har analyserat närvarons betydelse för en god måluppfyllelse. De samband som påvisas belyser vikten av ett uthålligt arbete med ökad närvaro inom gymnasieskolan Underlag till slutsatser och resultat Totalt beräknas drygt Göteborgselever studera i gymnasieskolan under Det är en ökning med ca 900 elever jämfört med föregående år. För andra året i rad ökar antalet elever och skolformen är nu inne i en period av allt större elevkullar. Antalet elever i gymnasiesärskolan minskar och uppgår till 325 elever under Källa: Utbildningsförvaltningen Precis som föregående år studerar 49,5 procent av gymnasieelever boende i Göteborg vid någon av de kommunala gymnasieskolorna och drygt 42 procent har valt en fristående gymnasieskola. I stadens gymnasieskolor återfinns elever från Göteborg och elever från andra kommuner. Totalt uppgår därmed elevantalet till elever, där 26,6 procent kommer från andra kommuner. Introduktionsprogrammen utgör fortsatt en stor andel av den kommunala gymnasieskolan och under 2016 beräknas elever studera vid något av de fem programmen. Störst är språkintroduktion med över 1800 elever, utbildningen har ökat med över 470 elever sedan hösten

109 Gymnasiesärskolan I stadens gymnasiesärskolor studerar 314 elever från Göteborg och 32 elever som kommer från någon annan kommun, sammantaget återfinns därmed 347 elever i stadens gymnasiesärskolor. Källa: Utbildningsförvaltningen Resultat - grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier Gymnasieskolans mål är att en utbildning på ett nationellt program ska leda till en gymnasieexamen. Begreppet gymnasieexamen är en övergripande benämning för två olika examina med olika krav. Utbildning på yrkesprogram syftar till en yrkesexamen och utbildning på ett högskoleförberedande program syftar till en högskoleförberedande examen. Båda dessa examina kallas gymnasieexamen. En gymnasieexamen innehåller ett antal kvalitetskrav vilka varierar beroende på de olika programmålen mm. Källa: Utbildningsförvaltningen Andelen elever som tar gymnasieexamen ökar, samtidigt som genomsnittligt betygspoäng sjunker för elever med gymnasieexamen jämfört med föregående läsår. Pojkar har fortsatt lägre genomsnittligt betygspoäng än flickor, både på högskoleförberedande program och på yrkesprogram. Vid jämförelse av de genomsnittliga meritvärden som pojkar och flickor har med sig från grundskolan, konstaterar utbildningsförvaltningen att skillnaderna i stort redan fanns i grundskolan. Källa: Utbildningsförvaltningen Teknikprogrammet är det högskoleförberedande program som har högst andel elever med gymnasieexamen medan samhällsprogrammet har lägst andel elever med examen. Samhällsprogrammet finns på flera gymnasieskolor och det är stor variation mellan enheterna både vad gäller genomsnittligt meritvärde från grundskolan och andel elever med gymnasieexamen. Det finns också andra skillnader mellan skolorna, exempelvis 32

110 elevernas frånvaro. Då programmet finns på flera skolor finns dock goda förutsättningar att lära av varandra och på så sätt öka likvärdigheten. Andelen elever med gymnasieexamen ökar totalt på yrkesprogrammen men det är stor variation mellan de olika programmen. Gymnasiesärskolan Källa: Utbildningsförvaltningen Läsåret 2015/16 var sista året med elever som läste enligt det gamla betygssystemet. Andelen elever som fullföljer nationella program minskar, även om det skiljer en del mellan skolorna. Man bör beakta att skolformen omfattar ett relativt begränsat elevantal och variationer per årskurs kan handla om enstaka elever. Orsaken till ett avbrott i gymnasiesärskolan behöver dessutom inte alltid vara negativt. Elever kan välja att avsluta efter tre år inom skolformen och exempelvis gå vidare till arbetsmarknaden. Meritvärdet ökar men utbildningsförvaltningen konstaterar att det är ett något trubbigt verktyg att använda. Andelen elever med betyg efter avslutad kurs har ökat. Yrkesverksamhet och fortsatta studier I skollagens portalparagrafer för gymnasie- och gymnasiesärskola anges att skolformerna ska ge en grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier. Det är därför av stort värde att följa hur väl förberedda ungdomar är för vidare studier och arbete. Ett vanligt uppföljningsmått i detta sammanhang är att studera hur många gymnasieelever som når en högskolebehörighet. Ett annat sätt att följa upp detta mål är att följa vad eleverna gör efter avslutade studier. Den nationella statistik som finns på området redovisar bl a uppgifter baserade på gymnasieelever per lägeskommun, dvs elever som gått på någon av stadens gymnasieskolor oavsett skolhuvudman. Ungdomars etableringsgrad är dessutom beroende på ett antal faktorer som inte har direkt koppling till gymnasieskolan, exempelvis aktuellt konjunkturläge. Att med enbart underlag av nationell statistik bedöma hur väl gymnasie- och gymnasiesärskola lyckas att förbereda eleverna för yrkesliv eller vidare studier är därför mycket vanskligt. Viktiga områden att följa är dock hur väl skolorna förbereder eleverna är för framtida yrkesval genom studie- och yrkesvägledning, samverkan med branscher genom exempelvis förutsättningar för arbetsplatsförlagt lärande (APL) inom yrkesprogrammen. Ett annat viktigt område är stadens arbete inom ramen för det kommunala aktivitetsansvaret. 33

111 Källa: Kolada Av tabellen ovan kan konstateras att etableringsgraden för Göteborg ligger i paritet med övriga storstäder i landet. Flickor studerar vidare direkt efter gymnasiet i högre utsträckning än pojkar. Pojkar är etablerade på arbetsmarknaden i betydligt högre utsträckning än flickor, här är skillnaden nästan 7 procentenheter mellan könen. Det är också denna skillnad som avgör att pojkar totalt sett är mer etablerade än flickor. En förklaring till denna skillnad är troligen att pojkar i högre utsträckning studerar vid yrkesprogram och att flertalet av dessa program har stora rekryteringsbehov och därmed leder till en snabbare etablering på arbetsmarknaden. Det är små skillnader i etableringsgrad som kan förklaras av om eleven studerat på en kommunal eller fristående skola. Gymnasiesärskolan Källa: Utbildningsförvaltningen Andelen elever från gymnasiesärskolans nationella program som går vidare till arbetsmarknaden har minskat markant under de senaste åren. Närvaro Elever som inte är närvarande i skolan löper stor risk att inte klara kunskapskraven, vilket kan få negativa konsekvenser både för individen och för samhället. Trenden med lägre frånvaro har brutits och elevfrånvaro har ökat generellt inom samtliga program inom gymnasieskolan. 34

112 Källa: Utbildningsförvaltningen Frånvaron ökar på samtliga program och för både pojkar och flickor. Spridningen mellan skolorna är fortfarande stor. I snitt har närvaron minskat med drygt 2 procentenheter. Stora minskar finns på Angeredsgymnasiet och Bräckegymnasiet, där närvaron har minskat med 5-7 procentenheter. Högst närvaro har Polhemsgymnasiet med nästan 90 procent. Elevnärvaron är högre på nationella program än på introduktionsprogram, men det är också stora skillnader mellan de olika programmen inom varje grupp. Anmäld frånvaro och oanmäld frånvaro har ökat på alla skolor. Den oanmälda frånvaron, som kan likställas med skollagens begrepp utan giltigt skäl, är 7,2 procent. Detta innebär en ökning med närmare en procentenhet sedan föregående år. Utbildningsförvaltningen konstaterar att många skolenheter beskriver reaktiva åtgärder som indraget studiestöd och kontakt med vårdnadshavare. Men det finns också behov av proaktiva och främjande åtgärder för ökad närvaro. Utbildningsförvaltningen ska utreda orsaker till skolfrånvaro och ta fram en plan för hur skolnärvaron ska öka. Rapporten Främjande skolnärvaro som tagits fram inom ramen för Jämlikt Göteborg kommer beaktas i arbetet. I gymnasiesärskolan har närvaron ökat på både nationella och individuella program. 3.6 Vuxenutbildning Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning ansvarar för all utbildning inom skolformerna komvux (grundläggande och gymnasial vuxenutbildning och svensk undervisning för invandrare) och särvux (särskild utbildning för vuxna). Nämnden arbetar med information, vägledning, antagning, upphandling av utbildning, uppföljning mm. Utbildningen upphandlas hos olika anordnare, varav utbildningsförvaltningen genom Studium är en. Antal elever i respektive verksamhetsform framgår i redovisningen nedan Mål Målet för den kommunala vuxenutbildningen, särskild utbildning för vuxna med utvecklingsstörning samt utbildning i svenska för invandrare är att vuxna ska stödjas 35

113 och stimuleras i sitt lärande. De ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling. Utgångspunkten för utbildningen ska vara den enskildes behov och förutsättningar. De som fått minst utbildning ska prioriteras. (Skollagen kap 20, 21 och 22) Slutsatser och viktiga resultat Andelen avbrott inom vuxenutbildningen ligger fortsatt på en hög nivå. I syfte att minska avbrotten pågår sedan tidigare ett pilotprojekt inom ämnet matematik En rad samarbeten med det omgivande samhället har inletts för att skapa en tydligare koppling mellan yrkeslivet och Sfi-undervisningen Arbetsmarknad och vuxenutbildningsförvaltningen lyfter fram betydelsen av att ta vara på den kunskap som genereras ur uppföljningar och utvärderingar. Det saknas dock analyser och utvecklingsåtgärder i årets rapport kopplat till flera av uppföljningsmåtten som förvaltningen redovisat Underlag till slutsatser och resultat Inom grundläggande vuxenutbildning har andelen godkända betyg av totalt antal satta betyg för de studerande som påbörjade sina studier i januari 2016 (85 %) minskat i jämförelse med samma kursstart 2015 (93 %). För januaristarten 2016 (45 %) har andelen avbrott ökat i jämförelse med samma kursstart 2015 (39 %). Inom den gymnasiala högskoleförberedande vuxenutbildningen uppgår andelen godkända betyg av totalt antal satta betyg för januaristarten till 80 %. Detta ligger i nivå med samma kursstart Andelen avbrott för januaristarten uppgick till 40 procent och har minskat i jämförelse med samma kursstart 2015 (46 %) Inom den gymnasiala vuxenutbildningen med yrkesinriktning har arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen gjort en uppföljning på de elever som påbörjade utbildning under våren Detta då en majoritet av de elever som läser kurspaket med yrkesinriktning slutför sina studier under tre terminer. Andelen avbrott har ökat generellt i jämförelse med den studerandegrupp som startade Andelen godkända betyg av betygsatta ligger på ungefär samma nivå mellan de två studerandegrupperna. En förändring i Sfi-utbildningen för högutbildade har gjorts så att den blivit mer yrkesinriktad. Utbildningen består av Sfi i snabb takt i kombination med yrkesinriktad Sfi. Eleverna förväntas vara klara på 30 veckor. En rad samarbeten med det omgivande samhället har inletts för att skapa en tydligare koppling mellan yrkeslivet och Sfiundervisningen. För att öka antal satta betyg inom särvux har förvaltningen kontinuerligt fört dialog med utbildningsanordnarna om likvärdig bedömning och betygssättning inom skolformen. För att fler elever ska nå sina kursmål och få betyg antas fler elever på delkurser. Vidare används orienteringskurser vid ingång i studier för att säkerställa att elever antas på rätt kurs och på rätt nivå. Arbetsmarknad - och vuxenutbildningsförvaltningen beskriver att syftet med de uppföljande och utvärderande aktiviteterna är att de ska bidra med olika underlag så att förvaltningen effektivt ska kunna styra och leda vuxenutbildningen mot uppsatta mål. Det handlar om att ta vara på den kunskap som genereras ur uppföljningar och utvärderingar och låta denna påverka det fortsatta planeringsarbetet. Uppföljningsmåtten visar på en hög andel avbrott. Förvaltningen har därför gjort en 36

114 fördjupad avbrottsanalys vilken presenterades i januari Denna visade bland annat att ingången till studier är av stor betydelse för att minska avbrotten. En åtgärd med anledning av avbrottsanalysen är att tidigare matteprojekt gick över till att bli en Mattepilot, vilken ska pågå till sommaren Syftet är att färre elever ska avbryta sina studier i förtid och att fler ska nå ett godkänt betyg. Mattepiloten är ett pilotprojekt som tagits fram för att förbättra resultaten i matematik. Resultat som till stor del påverkas av att elever som söker matematik ofta saknar de grundläggande kunskaper som behövs för att klara av den nivå de sökt. Något som i sin tur leder till stora avhopp, avbrott och underkända betyg. Syftet med mattepiloten är att komma tillrätta med detta genom att på ett systematiskt sätt kartlägga de sökandes förkunskaper så att de i så stor utsträckning som möjligt kommer på rätt kurs från början. Arbetsmarknad och vuxenutbildningsförvaltningen bedömer att detta förhållningssätt, att ge eleven en möjlighet att börja där den faktiskt befinner sig är viktigt för att få upp matematikresultaten. En fortsatt analys kommer att göras för att se hur gruppundervisning förhåller sig till flex- och distansundervisning. Den är särskilt angelägen eftersom förvaltningens senaste uppföljningsmått avseende komvux visar på att flex- och distansstudier många gånger leder till fler avbrott och färre andel godkända betyg. Utbildningsvolym Källa: Arbetsmarknad och vuxenutbildningsförvaltningen Arbetsmarknaden präglas för närvarande av den rådande högkonjunkturen vilket innebär att det råder stor brist på yrkesutbildad/yrkeskunnig arbetskraft i många branscher samtidigt som det finns stora grupper som fortfarande har svårt att etablera sig. Det rör främst personer kort utbildningsbakgrund och bristande kunskaper i det svenska språket samt de med funktionsnedsättning. Frågan om matchning inom arbetsmarknaden handlar idag således inte om att välutbildad arbetskraft och arbetsgivare inte finner varandra utan om hur de mindre välutbildade kan tillföras arbetsmarknaden genom att successivt erbjudas kompetensutveckling varvat med arbetslivserfarenhet. Tendensen just nu är att den formella vuxenutbildningen i allt större utsträckning kan kompletteras med skräddarsydd kompetensutveckling utifrån den enskildes och arbetslivets behov. Inom vuxenutbildningen motsvarar volymen ungefär den planerade vad gäller den gymnasiala delen. Den förväntade ökningen inom SFI som en konsekvens av förra årets flyktingvåg har dock hittills uteblivit. Sannolikt kommer den att inträffa under beroende på att handläggningen inom Migrationsverket blir lång utifrån deras belastning. 37

115 4 Fördjupning 4.1 Mål Se kapitel 4 och 7 Skollagen. 4.2 Slutsatser och viktiga resultat Inflytande Inflytande är centralt och bedöms ha stor betydelse för elevers motivation och lust att lära Elevernas upplevelse av delaktighet och inflytande har ökat för årskurs 2 och 5 i jämförelse med föregående år. För årskurs 8 minskar dock elevernas upplevelse av delaktighet och inflytande de senaste två åren. För gymnasieskolans år 2 ser vi en tydlig minskning i jämförelse med föregående år Äldre elever upplever, i jämförelse yngre elever, i mindre grad ha möjligheter till delaktighet och inflytande Flera stadsdelar ser elevers inflytande som utvecklingsområde och arbetar därför kontinuerligt med att utveckla inflytandeformerna Det faktum att all undervisning ska styras av läroplan och kursplaner begränsar möjligheterna för eleverna att ha inflytande över innehållet i undervisningen Överlag bedömer förvaltningarna att fritidshemmen arbetar bra med inflytandefrågor. Det upplevs lättare att på ett naturligt sätt låta eleverna ha inflytande över fritidshemsverksamheten Skolplikt Samtliga förvaltningar har rutiner för att kontrollera att folkbokförda elever har skolplacering Efterlevnaden av rutinerna för närvaroregistrering behöver ytterligare säkerställas 4.3 Underlag till slutsatser och resultat Inflytande Elevinflytande Av förvaltningarnas beskrivningar kan vi utläsa att elever ges möjligheter till både ett formellt och informellt inflytande. Det formella inflytandet är tämligen lika organiserat. Alla skolor har klassråd och elevråd där eleverna har möjlighet att lyfta de frågor de vill ha inflytande över och som de vill påverka. Därtill är det många skolor som har andra typer av samråd med barn och elever. Matråd och biblioteksråd är exempel på andra sådana forum. Genom olika forum för samråd kan skolans demokratiska uppdrag hållas levande. Att uppleva delaktighet i beslutsprocesser generellt kan på så sätt sägas vara ett ändamål i sig i enlighet med skolans uppdrag. För samtliga skolor och skolenheter inom gymansieskolan redovisas också olika former av elevinflytande via representation i klassråd, programråd, elevråd, etc. I många fall finns flera sådana konstellationer, där elever har möjlighet att föra fram åsikter och påverka beslut inom samma skola, vissa bundna till enhet eller program, andra till skolhuset. För gymnasieskolan upplevs problemet vara den korta tiden eleverna finns på skolan och när en tredjedel av eleverna är nya varje år blir kontinuiteten lidande. Genom informellt inflytandet ges eleverna dagligen möjlighet att påverka utbildningen och sitt eget lärande. Det kan handla om att formulera mål i den individuella 38

116 utvecklingsplanen (IUP), de lokala pedagogiska planeringarnas innehåll, arbetssätt och material. Här beskriver förvaltningarna att elever och lärare samplanerar terminens aktuella arbetsformer och på så sätt inkluderar eleverna i den pedagogiska planeringen. Syftet med ämnet och kunskapskraven bearbetas och tolkas i samråd. En stor del av detta delaktighetsarbete sker i samband med nya arbetsområden, men även kontinuerligt under och mellan lektionerna. Överlag lyfter förvaltningarna fram inflytandefrågorna som centrala och av stor betydelse för motivation och lust att lära. Någon förvaltning uttrycker det som att barn och elever som känner tillhörighet, växer som individer och utvecklas med ansvar samt blir medvetna om att deras åsikter har betydelse. En annan dimension av elevinflytande som lyfts fram av stadsdelarna hänger ihop med det systematiska kvalitetsarbetet. Barn och eleverna görs delaktiga på olika sätt i arbetet med att vidareutveckla utbildningen. Att barn och elever ges möjlighet att svara på exempelvis enkäter ger dem möjlighet att kunna påverka de underlag som ligger till grund för utvecklingsarbeten. Källa: Stadsledningskontoret Enligt den årliga elevenkäten har elevernas upplevelse av delaktighet och inflytande ökat för årskurs 2 och 5 i jämförelse med föregående år. För årskurs 8 minskar dock elevernas upplevelse av delaktighet och inflytande de senaste två åren. För gymnasieskolans år 2 ser vi en tydlig minskning i jämförelse med föregående år. Enkätundersökningen visar också att äldre elever i mindre grad upplever sig ha möjligheter till delaktighet och inflytande. Förvaltningarna lyfter i detta sammanhang fram att de äldre eleverna i större utsträckning önskar påverka undervisningens innehåll. Det faktum att all undervisning ska styras av läroplan och kursplaner begränsar möjligheterna för eleverna att ha inflytande över innehållet i undervisningen. Särskilt har det blivit tydligt med de senaste kursplanerna där centralt innehåll styr innehållet mer än tidigare. Det innebär att elevernas faktiska inflytande i större utsträckning är begränsat till omfatta formerna för lärandet. Flera stadsdelar ser elevers inflytande som utvecklingsområde och arbetar därför kontinuerligt med att utveckla inflytandeformerna. Flera stadsdelar anser att många skolor tydligare behöver definiera vad elevinflytande är. Upplevelsen är att det inte råder konsensus bland personalen vad som räknas som elevinflytande. Även i samråd 39

117 med barn och elever behöver inflytandet definieras. Förvaltningarna bedömer att fritidshemmen arbetar bra med inflytandefrågor. Det upplevs lättare att på ett naturligt sätt låta eleverna ha inflytande över fritidshemsverksamheten. Fritidshemmen saknar också det centrala innehållet som styr grundskolans ämnen och som många lärare upplever är svårt att hantera utifrån ett elevinflytandeperspektiv. Föräldrainflytande Den bild som framkommer i förvaltningarnas beskrivningar är att vårdnadshavare inte alla gånger är medvetna vad de kan ha inflytande över. Förvaltningarnas egna undersökningar visar att många föräldrar inte heller är fullt så nöjda med möjligheten att påverka. Att utveckla samverkan med vårdnadshavare genom bättre dialog samt att tydliggöra gränssnitten vad det är vårdnadshavare kan och vill ha inflytande över, lyfts fram som angelägna utvecklingsområden. Förvaltningarna lyfter fram flera olika forum där vårdnadshavare kan vara delaktiga. Brukarråd, föräldramöten och inskolningssamtal där vårdnadshavare möter pedagoger/förskolechef kring barn och verksamhet, är exempel på sådana forum. Hjärntorget beskrivs också som ett forum för delaktighet och inflytande då det där är mycket information och planering som läggs ut och som ger möjlighet till dialog. Flera förvaltningar lyfter fram att tolkar många gånger är nödvändigt för att föräldrar ska kunna utöva sitt inflytande. Skolplikt Stadsdelsförvaltningarna bevakar skolplikten via det adminstrativa systemet ProCapita. Samtliga förvaltningar har rutiner för hur detta ska gå till och genomför täta kontroller i systemet. Syftet med skolpliktbevakningen är att hålla ordning på vilka elever som är folkbokförda i stadsdelen och se om samtliga dessa elever är skolplacerade. Om det finns elever som inte är skolplacerade görs en utredning om vad detta beror på. Det kan handla om att elever är inskrivna på en friskola och skolan inte rapporterat in detta till förvaltningen. Det kan också handla om att elever befinner sig utomlands på grund av föräldrars arbete. Det kan också handla om flyktingar som kan ha återvänt till sina hemländer. Flera stadsdelar rapporterar om ökad skolfrånvaro. Därför är närvarokontroller och åtgärder för minska frånvaron ett prioriterat område i många stadsdelar. Skolorna registrerar frånvaron i Hjärntorget och när ogiltig frånvaro registreras finns rutiner för hur skolorna ska agera. En del i dessa rutiner är att snabbt ta kontakt med vårdnadshavare som också själva kan följa sina barns närvaro. Även om det finns rutiner framtagna för registrering finns det skolor som brister i detta. Därför behöver arbetet fortsätta med att säkerställa att rutinerna för registrering följs. Flera stadsdelar beskriver också att de kontinuerligt tar fram statistik över frånvaron. Skolfrånvaro grundar sig många gånger i en komplex problematik. Därför är det viktigt att skolans samtliga professioner samverkar i de åtgärder som behövs för att minska den olovliga frånvaron. I någon stadsdel har särskilda närvaroteam bildats med olika professioner som arbetar tillsammans med elever, föräldrar och skolor aktivt arbetar med de bakomliggande orsakerna till frånvaron. Inom ramen för Jämlikt Göteborg finns en studie genomförd som presenterar ett kunskapsunderlag som beskriver ett urval av Göteborgs Stads närvaroarbete, utifrån vad verksamheterna identifierat som framgångsrikt arbete för att öka skolnärvaron. Studien visar att det finns både kompetens och erfarenheter i staden som behöver delas och utvecklas. Det finns inte en lösning för att stärka närvaroarbetet. Värdegrund och 40

118 förhållningssättet i det dagliga arbetet spelar en avgörande roll. Det innebär att personal, ledarskap och skolbyggnad står för en skolkultur och ett synsätt som signalerar ett värde. I ett ihärdigt relationsskapande och ett närvarande ledarskap finns också möjligheten att långsiktigt utveckla skolnärvaron. Vidare lyfter studien fram betydelsen av att eleverna känner sig sedda och trygga, att skolgången blir förutsägbar samt att det finns höga förväntningar på såväl eleven som på skolan som förmedlare av kunskap. Roller, rättigheter och ansvar hos elev, vårdnadshavare och skola behöver vara tydliga. En kontinuitet i personalgruppen är en förutsättning som underlättar närvaroarbetet, liksom att den interna samverkan mellan personalen fungerar. 41

119 Bilaga 3 Kvalitetsrapport IFO/FH 2016 Göteborgs stad

120 Innehållsförteckning 1 Inledning Kvalitetsrapporten i sitt sammanhang Socialstyrelsens definition av kvalitetsområden Syfte Ansvarig för kvalitetsrapporten Barn och ungdomsvård Analys och slutsatser Kunskapsbaserad verksamhet Självbestämmande och integritet Helhetssyn och samordning Trygghet och säkerhet Tillgänglighet Jämlik Ekonomiskt bistånd Analys och slutsatser Kunskapsbaserad verksamhet Självbestämmande och integritet Helhetssyn och samordning Trygghet och säkerhet Tillgänglighet Jämlik Vuxna Analys och slutsatser Kunskapsbaserad verksamhet Självbestämmande och integritet Helhetssyn och samordning Trygghet och säkerhet Tillgänglighet Jämlik Funktionshinder och funktionshinder psykiatri Analys och slutsatser Kunskapsbaserad verksamhet Självbestämmande och integritet Helhetssyn och samordning Trygghet och säkerhet Uppföljningsrapport del 2 kvalitetsrapport IFO/FH 2

121 5.1.5 Tillgänglighet Jämlik Uppföljningsrapport del 2 kvalitetsrapport IFO/FH 3

122 1 Inledning Stadsledningskontorets övergripande analys Denna första samlade kvalitetsrapport inom IFO/FH redovisas på ett öppet och transparent sätt av de elva nämnderna. Nämnderna har på ett systematiskt sätt tagit sig an uppgiften att genomlysa verksamheterna utifrån de kvalitetsområden som anges i Ledningssystemet för kvalitet (SOFS 2011:9). Det område som i rapporteringen omnämns som funktionshinder psykiatri har av flera nämnder redovisats tillsammans med området funktionshinder. I denna övergripande rapportering har dessa områden slagits samman. Stadsledningskontoret vill lyfta fram några områden som genomgående har belysts i nämndernas rapportering och som bedöms vara angelägna för fortsatt kvalitetsutveckling: En kvalitetsbrist för samtliga nämnder är sena utredningar inom området barn och unga. Ett aktivt arbete med åtgärder för att komma till rätta med problemen pågår. Åtgärdsarbetet kommer att fortsatt följas. Arbetet med Välfärdens processer och särskilt socialtjänstprocessen är en styrka i sektorns arbete. Det arbetet har fått genomslag i verksamheterna, både inom myndighetsdelarna och inom utförarverksamheterna. Arbetet med processerna har gett ett tydligt stöd och får ett särskilt värde i den personalsituation som för närvarande råder inom sektorn. Nämnderna ger en samstämmig bild av att utveckla en mer systematisk och strukturerad avvikelse och synpunktshantering. Två olika delar omnämns dels behov av ökad kunskap för personalen dels ett särskilt stöd som underlättar rapportering. Ett sådant stöd infördes i verksamhetssystemet Treserva i september Detta blir ett angeläget område för fortsatt bevakning. Samverkan och samordning framhålls av alla nämnder som ett särskilt angeläget utvecklingsområde. Såväl intern som extern samverkan/samordning behöver uppmärksammas fortsättningsvis. Rapporterna visar att det i flertalet verksamheter saknas fungerande och kända strukturer och rutiner för den interna samverkan inom sektorn. Den externa samverkan med hälso- och sjukvård inom olika delar i Västra Götalandsregionen lyfts som särskilt bekymmersam. Kvaliteten i verksamheterna påverkas negativt av den höga personalomsättningen och bristen på personal med längre erfarenhet. Personalomsättningen medför till exempel svårigheter att upprätthålla kvaliteten i en kunskapsbaserad verksamhet. För att åtgärderna inom kvalitetsområdena ska kunna genomföras och få tillräcklig effekt behöver personalsituationen stabiliseras. 1.1 Kvalitetsrapporten i sitt sammanhang Ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) innehåller bestämmelser för hur kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande ska utvecklas och säkras. Arbetet med att utveckla och säkra verksamhetens kvalitet ska dokumenteras genom en sammanhållen kvalitetsberättelse. Staden har därför introducerat en gemensam kvalitetsrapport för uppföljning av kvalitetsarbetet som, förutom att möta ovanstående krav, skapar bättre förutsättningar för ett sammanhållet arbete och för en mer likvärdig stad. Uppföljningsrapport del 2 kvalitetsrapport IFO/FH 4

123 1.2 Socialstyrelsens definition av kvalitetsområden Socialstyrelsen rekommenderar att kommunen upprättar en sammanhållen kvalitetsberättelse och definierar kvalitet i nedanstående områden. Kvalitetsområdena är därför utgångspunkt för hur denna rapport besvaras och verksamheten bedömer sin nivå i förhållande till Socialstyrelsens definitioner. Området Effektivitet däremot överlappar det som hela uppföljningsrapporten syftar till att besvara, därför bortses från detta område i bilagan. KUNSKAPSBASERAD VERKSAMHET Kunskapsbaserad innebär att tjänsterna utförs i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Den enskildes erfarenheter tas till vara. SJÄLVBESTÄMMANDE OCH INTEGRITET Självbestämmande och integritet innebär att den enskilde är delaktig, har inflytande och ges möjlighet till egna val. HELHETSSYN OCH SAMORDNING Helhetssyn utgår från den enskildes samlade livssituation. Då den enskilde har behov av tjänster som bedrivs inom olika verksamheter eller av olika utförare/professioner är dessa samordnade. Det finns en tydlig ansvarsfördelning. Tjänsterna präglas av kontinuitet TRYGGHET OCH SÄKERHET Trygg och säker innebär att tjänsterna utförs enligt gällande regelverk. Tjänsterna är transparanta vilket innebär förutsägbarhet och möjlighet till insyn. Risk för kränkning, försummelse, fysisk eller psykisk skada förhindras genom förebyggande arbete. TILLGÄNGLIGHET Tillgänglig innebär att det är lätt att få kontakt med socialtjänsten och vid behov få del av tjänsterna inom rimlig tid. Information och kommunikation är begriplig och anpassad efter olika gruppers och individers behov. Kommunikationen mellan den enskilde och professionen präglas av ömsesidighet och dialog. Verksamheterna är fysiskt tillgängliga. EFFEKTIVITET Effektivitet innebär att resurserna utnyttjas på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål för verksamheten. JÄMLIK Vården och omsorgen ska tillhandahållas och fördelas på lika villkor för alla. 1.3 Syfte Kvalitetsrapporten, som är en del av den kommungemensamma uppföljningen, ska synliggöra kvaliteten och det systematiska förbättringsarbetet i utförande av kärnverksamheten. Syftet är också att säkerställa kvaliteten i utförandet till medborgarna. 1.4 Ansvarig för kvalitetsrapporten Nämnd för individ- och familjeomsorg och funktionshinder är ytterst ansvarig för rapporten. Ansvarig för rapporteringen är områdeschefer inom sektor IFO-FH. Uppföljningsrapport del 2 kvalitetsrapport IFO/FH 5

124 2 Barn och ungdomsvård 2.1 Analys och slutsatser Kunskapsbaserad verksamhet Verksamheterna använder flertalet verktyg och metoder som kan innebära förutsättningar för en kunskapsbaserad verksamhet. De behöver i högre grad kunna utläsa om rätt insats erbjuds i rätt tid, till rätt person. Implementering av systematisk uppföljning och analys av resultaten på gruppnivå är en strategisk utvecklingsfråga. Genom en sådan uppföljning kan egen kunskapsbaserad erfarenhet skapas vilken kan ligga till grund för kvalitetsförbättringar. Samtliga nämnder använder sig av arbetssättet BBIC (Barn behov i centrum) som ger en enhetlig och evidensbaserad struktur för handläggning, genomförande och uppföljning. Socialstyrelsen har tagit fram en ny version som möjliggör att en systematisk uppföljning av biståndsbeslut och att sammanställningar av resultaten på gruppnivå görs inom ramen för systemet. Arbetet med implementering av nya BBIC kommer att intensifieras under Hälften av nämnderna framhåller att ett förbättringsområde är implementeringen av standardiserade bedömningsinstrument vid till exempel bedömning av föräldraförmåga, farlighetsbedömning vid våld i nära relationer och screening för missbruk och våld. Den stadengemensamma introduktionen bidrar till en bas för arbetet men en fördjupad introduktion behövs. Den gemensamma introduktionen måste också följas av en lokal yrkesintroduktion över tid. Fortsatta satsningar på kompetensutveckling krävs för att utveckla medarbetarnas kompetens i förhållande till invånarna för att få en verksamhet med hög kvalitet. För att åtgärderna inom kvalitetsområdet ska kunna genomföras och få tillräcklig effekt måste personalsituationen stabiliseras och personalomsättningen bromsas upp. Ett aktivt arbete pågår inom staden för att minska personalomsättningen och förbättra socialsekreterarnas förutsättningar och arbetsmiljö Självbestämmande och integritet BBIC medverkar till att göra barn och föräldrar och deras nätverk delaktiga i processen kring utredning och uppföljning. Barnets situation tydliggörs samtidigt som det finns många svåra ställningstaganden kopplat till barns delaktighet och inflytande. Nämnderna framhåller att vård- och genomförandeplaner upprättas i samverkan med den enskilde och verksamheterna strävar efter att vara flexibla för att tillmötesgå den enskildes önskemål. Under genomförandet av insatser använder några verksamheter metoder för direkt återkoppling i anslutning till insatsens utförande. Hälften av nämnderna framhåller att svarsfrekvensen i brukarenkäten bör förbättras. Det framkommer i enkäten att brukarna anser att det kan vara svårt att påverka vilket tyder på att ytterligare insatser behövs. Utbildningsinsatser kring barnsamtal har genomförts inom alla nämnder men den stora personalomsättningen leder till att insatserna inte ger tillräcklig effekt Helhetssyn och samordning Socialtjänsten har en skyldighet att vid behov hos den enskilde samordna insatser med andra utförare. Nämnderna rapporterar att det finns överenskommelser och rutiner såväl på strategisk som lokal nivå inom Västbus-, SIP (samordnad individuell plan) - och Uppföljningsrapport del 2 kvalitetsrapport IFO/FH 6

125 SSPF-arbetet (samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritid). De är dock i olika grad implementerade i verksamhetens vardagsarbete. Den höga omsättningen på socialsekreterare och arbetsledning har inverkat på möjligheterna till systematisk samordning och uppföljning i enskilda ärenden. Vid hög personalomsättning föreligger också kontinuerligt behov av att säkerställa utbildning för nya medarbetare både vad gäller handläggningsrutiner och metoder. En kvalitetsbrist som åtta av tio nämnder anger är att det saknas vissa rutiner och överenskommelser för samverkan internt mellan olika enheter. Åtgärder som redovisas inom kvalitetsområdet är bland annat framtagande av rutiner som rör samverkan mellan olika enheter inom sektorn samt olika utvecklingsarbeten för att öka samverkan inom och mellan sektorerna. Implementeringen av existerande rutiner behöver fortgå. Ett familjecentrerat arbetssätt lyfts fram som en åtgärd för att arbeta samordnat med ett tidigt förebyggande och främjande arbete kring barn och deras familjer. Implementering av arbetssättet lyfts fram av ett par nämnder som åtgärder för att öka helhetssynen och samordningen (Lundby och Norra Hisingen) Trygghet och säkerhet Arbetet i enlighet med socialtjänstprocessen är en styrka. Arbete med fortsatt implementering av socialtjänstprocessen för att nå ökad kvalitet på utredning och uppföljning är dock fortsatt prioriterat av de flesta nämnderna. En sedan tidigare identifierad kvalitetsbrist för samtliga nämnder är sena utredningar. Nio av tio nämnder beskriver att ett aktivt arbete med åtgärder för att komma till rätta med problemen pågår. Anledningar till de sena utredningstiderna är bland annat problemen med personalomsättning och svårigheten att rekrytera erfaren personal samt brister i hanteringen av verksamhetssystemet. Förstärkningar inom bemanningen tillsammans med ett minskat inflöde av nya ärenden och nämndernas åtgärder kring bland annat tydliggörande av roller, avlastning av administrativa uppgifter bidrar till att antalet försenade utredningar nu minskar. Västra Göteborg redogör för IVO: s granskning gällande handläggningen avseende ensamkommande barn där enheten inte fick någon kritik, vilket visar att verksamheten haft hög kvalitet också under en period av stort inflöde av ärenden. Majorna-Linné lyfter fram att egenkontroll genomförs inom området genom bland annat månatliga aktgranskningar. Resultatet sammanställs och gås igenom med 1:e socialsekreterare i syfte att rikta metodstödet till handläggarna utifrån identifierade brister. Andra nämnder (Norra Hisingen, Örgryte-Härlanda) rapporterar att egenkontrollen behöver utvecklas. Åtta av tio nämnder framhåller att det låga antalet registrerade avvikelser påvisar att medarbetarnas kunskaper om avvikelserapportering och lex Sarah behöver förbättras och planerar utbildningsinsatser under året Tillgänglighet Verksamheten är tillgänglig dygnet runt via de enskilda socialkontoren och sociala jouren. Flertalet socialkontor har kvällsöppet en kväll i veckan. Handläggarna kan nås via telefon eller e-post och mottagningsfunktioner finns i flera nämnder som vidarebefordrar ärenden till rätt enhet och handläggare. Majorna-Linné beskriver att familjer som anmält intresse för att bli uppdragstagare får förslag på en första mötestid inom en vecka. Det finns upparbetade rutiner för att hänvisa telefon och mejl vid frånvaro och målsättningen är att personalen ringer upp Uppföljningsrapport del 2 kvalitetsrapport IFO/FH 7

126 inom en dag. Tolk används i stor utsträckning. Verksamheterna strävar också efter att vara flexibla i att möta enskilda på tid och plats som ligger utanför verksamhetens lokaler och kontorstider. Tre nämnder (Lundby, Social resurs och Örgryte-Härlanda) beskriver att det finns lokaler som inte är tillgängliga. Det går inte att komma in i lokalerna med rullstol eller barnvagn. Lundby föreslår åtgärder kopplade till denna brist. Övriga nämnder bör arbeta med att komma tillrätta med bristerna. Information om verksamheterna finns tillgänglig på stadens hemsida och länkar till en barnanpassad informationssida koll på soc finns på ett flertal sidor. Ett utvecklingsområde som identifierats av flera nämnder är dock att kontaktuppgifter och information på kommunens hemsida behöver utvecklas utifrån lätt svenska, bildstöd och klarspråk. Skriftligt informationsmaterial om verksamheterna saknas också i vissa nämnder. Ett modernt tidsbokningssystem via internet och andra tekniska hjälpmedel lyfts fram som exempel på hur tillgängligheten kan förbättras. Också gemensamt informationsmaterial översatt till fler språk är förbättringsåtgärder som föreslås. Förbättringsåtgärder i form av omarbetning av rutin för ärendemottagning har också identifierats för att korta ner tiden mellan ett biståndsbeslut och inledd verkställighet (Lundby). Västra Hisingen lyfter också fram att förbättringar i tillgängligheten kan ske genom att erbjuda stöd genom serviceinsatser i större omfattning, via till exempel familjecentraler. Östra Göteborg rapporterar att åtgärder för förbättrad tillgänglighet är kopplad till insatser i form av administrativ avlastning för socialsekreterare så att de ska kunna fokusera på med mötet med brukaren och öka sin tillgänglighet Jämlik Socialtjänsten har inte analyserats särskilt mycket ur ett jämlikhetsperspektiv tidigare. Hälften av nämnderna framhåller dock arbetet med ett jämlikt Göteborg som ett sätt att utveckla ett mer jämlikt arbete genom till exempel inrättandet av fler familjecentraler och familjecentrerat arbetsätt. Könsuppdelad statistik tas fram men ett utvecklingsbehov finns avseende att få stöd i att göra jämlikhetsanalyser och utvecklingsarbeten pågår i form av kompetenshöjande utbildning kring HBTQ och normkritik i de flesta verksamheterna. Uppföljningsrapport del 2 kvalitetsrapport IFO/FH 8

127 3 Ekonomiskt bistånd 3.1 Analys och slutsatser Kunskapsbaserad verksamhet Det saknas i grunden en evidensbaserad metod direkt kopplad till arbetet med försörjningsstöd, som gör att man kan säkerställa att arbetet med utredningar och beslut sker på likartat sätt i alla stadsdelar. Flera stadsdelar beskriver att man använder ett systemiskt förhållningssätt där Motiverande samtal (MI) är ett verktyg. Därtill börjar allt fler använda Socialstyrelsens utredningsstöd FIA (Förutsättningar Inför Arbete), för att bättre kunna matcha behov och resurser med rätt insatser. I övrigt utarbetar stadsdelarna sina egna rutiner och förhållningssätt. Viss samordning sker genom nätverksmöten för enhetschefer och 1:e socialsekreterare. Gällande riktlinjer och vägledning för Göteborgs Stad vilar i hög grad på Socialstyrelsens Handbok som stöd till likvärdiga beslut i jämförbara situationer. Den kraftiga personalomsättningen och bristen på personal med längre erfarenhet ökar svårigheterna för att upprätthålla tillräcklig kunskapsbaserad kvalitet i arbetet. Därför har man i flera stadsdelar valt att förstärka resurserna för arbetsledning och metodhandledning. I de stadsdelar som har lägre grad av personalomsättning anges det som ett kvalitetskriterium Självbestämmande och integritet Kvalitetsområdet Självbestämmande och integritet betraktas ofta som ett utvecklingsområde i stadsdelarna. Det finns en uppenbar svårighet att balansera viss restriktivitet och korrekthet i myndighetsutövningen med att ge stödjande bistånd till att klienterna ska kunna uppnå självförsörjning och ett självständigt liv. Det är emellertid just detta dubbla uppdrag som präglar arbetsförutsättningarna inom verksamheten Ekonomiskt bistånd. Verksamheten kommunicerar alla utredningarna med den det berör och arbetar aktivt med arbets- och genomförandeplaner i samarbete med brukaren. Flera stadsdelar prioriterar sitt arbete med att använda "klarspråk" för att underlätta förståelsen av det skrivna materialet Helhetssyn och samordning Kvalitetsområdet kan delas upp i intern och extern samordning och beskrivs av några stadsdelar som välfungerande, med kända rutiner för samtliga anställda. Det är särskilt viktigt med tanke på den rådande personalomsättningen. För andra är detta fortfarande ett utvecklingsområde. Generellt sett är det oftare den externa samverkan med vårdgrannar som behöver fungera bättre. Relationen till primärvård och psykiatri är tydligast utpekad som ett problemområde, men även samordningen med Arbetsförmedling, Försäkringskassa, frivården samt företags- och fastighetsägarnätverk behöver utvecklas. Förhoppningar finns att kunna utveckla området med stöd av samordningsförbunden. Den interna samordningen mellan beställare och utförare av sociala insatser har förbättrats genom att verksamhetssystemet Treserva stöder upprättande av arbets- och genomförandeplaner. Uppföljningsrapport del 2 kvalitetsrapport IFO/FH 9

128 Arbetet med att hantera de samordnade individuella planerna (SIP) har uppmärksammats av flertalet stadsdelar som ett viktigt utvecklingsområde. Olika utbildningstillfällen kommer att erbjudas till såväl handläggare som utförare fr.o.m. vintern 2016 och fortsatt under våren 2017, det är ett viktigt arbetssätt för att öka samordningen av stöd kring den enskilde, särskilt då socialtjänsten kan vara sammankallande gentemot sjukvården Trygghet och säkerhet Det finns en uttalad medvetenhet om vikten av detta kvalitetsområde i en verksamhet som är så myndighetsinriktad som socialtjänstens arbete med ekonomiskt bistånd. Man bedömer på flera håll att kvalitén i detta avseende är god eller upplevs som en styrka. Det finns ändå flera exempel på i vilka avseenden tryggheten och säkerheten för klienterna kan öka. Man ser t.ex. behov av att förbättra och förstärka informationen till klienter. Viktigt att säkerställa att klienten vet vad han eller hon kan förvänta sig och har rätt till, bland annat rätten till en individuell plan. De flesta nämnder slår fast att verksamheten arbetar utifrån "välfärdens processer" och har tydliga och kända riktlinjer för handläggning och bedömning av ärenden. Det ger grundläggande förutsättningar för likvärdiga och rättssäkra beslut. Klienternas möjligheter till delaktighet och att påverka valet av insatser och dess innehåll kan också stödjas av socialtjänstprocesserna. Ett nytt IT-stöd för avvikelserapportering inom Treserva har införts under hösten Detta innebär ett omtag för ökad systematik i arbetet med avvikelser för att kunna identifiera förbättringsområden och undvika negativa händelser framöver Tillgänglighet Tillgängligheten till verksamhetsområdet Ekonomiskt bistånd är en mycket viktig kvalitetsindikator eftersom ärenden i stor utsträckning aktualiseras i en mer eller mindre akut situation. Människor drar sig i det längsta för att söka försörjningsstöd och väntetiderna kan därför inte vara alltför långa. Socialstyrelsen har sedan länge lagt fast att en väntetid vid nybesök inte bör överstiga två veckor. Denna norm gäller även i Göteborgs stad. Samtliga nämnder lever för närvarande upp till detta Det finns därutöver en rad ytterligare tillgänglighetskriterier att ta hänsyn till i verksamheten. Tillgängligheten per telefon är ofta en kritisk faktor, vilket också framgår av brukarundersökningen. Receptionen på socialkontoret nämns som en viktig del i tillgänglighetsarbetet. Flera nämnder anordnar klarspråksutbildningar för personalen för att öka möjligheten för människor att ta till sig information från utredningar och andra underlag. Samverkan med stadens Kontaktcenter är något som nämns som ett utvecklingsområde. Tillgängligheten på stadens hemsida upplevs som svårnavigerad av flera grupper som idag söker information om socialtjänsten där. Ett modernt tidsbokningssystem, telefontjänst, e-tjänster och andra tekniska hjälpmedel vore utvecklingsområden som skulle innebära bättre tillgänglighet Jämlik Många insatser inom Individ- och familjeomsorgen har traditionellt riktats främst till män, vilket har lett till att insatserna är mer utvecklade för att passa män. Det kan påverka hur mycket bistånd som betalas ut och under hur lång tid det sker. Det krävs Uppföljningsrapport del 2 kvalitetsrapport IFO/FH 10

129 mer ingående studier för att tydligt belägga bristerna inom detta område. Förste socialsekreterarna deltar i ett utvecklingsarbete där jämlikheten i myndighetsutövningen ska undersökas. Det förekommer också kompetenshöjande insatser för medarbetarna på flera håll i form av utbildningar i normkritiskt förhållningssätt för att kompensera för kompetensbristerna. Dessa satsningar bör ske utifrån ett långt tidsperspektiv. Inom ramen för Jämlikt Göteborg finns IFO erfarenheterna representerade i en arbetsgrupp inom klustergrupp vuxna och äldre. Uppföljningsrapport del 2 kvalitetsrapport IFO/FH 11

130 4 Vuxna 4.1 Analys och slutsatser Kunskapsbaserad verksamhet Samtliga nämnder beskriver ett pågående arbete med att implementera och/eller vidmakthålla och utveckla arbetet med de evidensbaserade metoder som rekommenderas i de nationella riktlinjerna för vård och stöd vid missbruk och beroende. Det är tydligt att förvaltningarna har kommit olika långt med detta. Social resursförvaltning är en stor utförare inom missbruksområdet. Evidensbaserade metoder används i boendeverksamheten och i verksamheten för stöd till familjer och individer. Användning av ASI (Addiction Severity Index) som rekommenderas i de nationella riktlinjerna används inom myndighetsutövningen för kartläggning, behovsbedömning, behandlingsplanering och uppföljning. ASI är väl etablerat i några förvaltningar medan implementering pågår i andra. Staden har ett centralt metodstöd för implementering av ASI. Andra rekommenderade metoder som används eller håller på att implementeras är bl.a. Motiverande samtal (MI), bedömningsinstrumenten Audit/Dudit och Återfallsprevention (ÅP). För att upptäcka våld i nära relationer och ge stöd för våldsutsatta använder man i några förvaltningar verktyget FREDA. En brist är avsaknaden av systematisk uppföljning och utvärdering av insatser utifrån ett brukarperspektiv. Flera nämnder gör bedömningen att det krävs ett systematiskt utvecklingsarbete för att till fullo kunna erbjuda en kunskapsbaserad verksamhet. Det finns behov av gemensam kompetensutveckling. För närvarande pågår ett arbete med att ta fram en gemensam plattform inom missbruksområdet där alla stadsdelsförvaltningar och Social resursförvaltning deltar. Plattformsarbetet förväntas ge positiva effekter på kvalitet och fokus på den enskildes process. Välfärdens processer ses också som ett viktigt kunskapsstöd och Självbestämmande och integritet Samtliga nämnder beskriver det grundläggande arbetet med arbetsplaner och genomförandeplaner som ett sätt att systematiskt säkra den enskildes självbestämmande och integritet. Välfärdens processer är ett stöd i att arbeta utifrån rättssäkerhet och likabehandling vilket innebär att den enskilde har inflytande över sin egen process. Brukarenkäter och brukarrevisioner används som underlag för att ta del av brukarnas syn på möjlighet till inflytande och hur de blir bemötta. Ett gott exempel är Norra Hisingen som beskriver att man arbetar systematiskt med ASI och att samtliga medarbetare har en bred kompetens när det gäller ASI, MI, Återfallsprevention, missbrukspsykologi med mera. Askim-Frölunda-Högsbo bedömer att området är både en styrka och ett utvecklingsområde och att ett långsiktigt arbete krävs. Resultatet från bostad först projektet BODIL visar effekter på hög nivå av upplevd kvalitet för den enskilde vilket stimulerar till fortsatt utvecklingsarbete. Alla förvaltningar arbetar i olika grad med att införa evidensbaserade metoder som ökar brukarnas självbestämmande och integritet (ex MI, MET, Återfallsprevention, Bostad Först) Genom ASI ges den enskilde en hög grad av inflytande och delaktighet i utredningsprocessen genom självskattning av behov och egen prioritering av vad som är Uppföljningsrapport del 2 kvalitetsrapport IFO/FH 12

131 viktigast att börja med Helhetssyn och samordning Kvalitetsområdet beskrivs otydligt i flera rapporter. Fokus ligger främst på den interna samverkan. Nästan alla förvaltningar har någon form av organiserad samverkan/samordning internt men många saknar skriftliga rutiner för detta. Flera förvaltningar arbetar med eller avser prioritera att ta fram skriftliga rutiner. Samverkan med externa vårdgivare eller aktörer nämns inte alls i sju av tio rapporter. Tre nämnder (Askim-Frölunda-Högsbo, Lundby och Norra Hisingen) har pågående arbete med att förbättra den externa samverkan, t.ex att utveckla och öka antalet samordnade individuella planer (SIP) eller Vård och stödsamordning (VSS), rutiner för våld i nära relationer och samordnare för Sociala insatsgrupper. Askim-Frölunda- Högsbo och Norra Hisingen beskriver svårigheter när det gäller samverkan med sjukvården och bristande respekt för avtal och överenskommelser från sjukvårdens sida. Norra Hisingen har också goda erfarenheter av ett förbättrat samarbete med vårdcentralerna Trygghet och säkerhet Socialtjänstprocessen lyfts fram av samtliga nämnder som viktig för att säkerställa rättsäkerhet, att gällande regelverk följs och att tjänsterna är transparanta för den enskilde. Flera förvaltningar har fått önskemål via brukarenkäter om bättre information om hur och var synpunkter kan lämnas. Förbättringsåtgärder pågår. Många arbetar med att förbättra avvikelsehanteringen vilket underlättas av att det från september 2016 finns ett IT-stöd i verksamhetssystemet för detta. Personalomsättningen gör att kunskapen om gällande rutiner och regelverk brister. Handläggarskola och introduktion till socialtjänstsprocessen för nyanställda är exempel på åtgärder Tillgänglighet Inom vuxenområdet är tillgänglighet ett utvecklingsområde. Tillgänglighet på telefon är i de flesta förvaltningar god, men det finns synpunkter och resultat i brukarenkäter som visar att brukare upplever det svårt att nå socialkontoret per telefon. Tolk används vid behov. Angered uppger att de behöver införa utökad jourtid för att möta akuta behov, det är svårt att få tag i tolkar inom den korta jourtiden. Klarspråk bör utvecklas och användas allt mer. Tydlig information tas fram på olika språk för att öka tillgängligheten. Stadens webbplats upplevs som otillgänglig av många Jämlik Området är ett utvecklingsområde. Flera nämnder arbetar med normkritiskt förhållningssätt och med att arbeta utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Jämlikt Göteborg nämns av flera som en del i arbetet med att förbättra jämlikheten men av rapporterna framgår inte att man arbetar systematiskt med Uppföljningsrapport del 2 kvalitetsrapport IFO/FH 13

132 området i någon större utsträckning på stadsdelsnivå. Östra Göteborg beskriver att det finns skillnader mellan olika delar av stadsdelen. Bergsjön är ett område med en sårbar befolkning med höga ohälsotal, trångboddhet eller hemlöshet. Unga vuxna är särskilt utsatta för risker att hamna i utsatthet med exempelvis kriminalitet. De har därför stora behov av "samhällsguidning" i det svenska systemet. Utbildningar i jämställdhet och jämlikhet har genomförts i några förvaltningar. Norra Hisingen har vid en granskning av behovsbeskrivningar funnit ojämlika skillnader och tagit fram stöddokument att använda vid bedömningar. Uppföljningsrapport del 2 kvalitetsrapport IFO/FH 14

133 5 Funktionshinder och funktionshinder psykiatri 5.1 Analys och slutsatser Kunskapsbaserad verksamhet Tillgången till forskning inom området är begränsad och det påverkar tillgången till evidensbaserade metoder inom verksamheterna. Nämnderna rapporterar att det trots begränsningen sker en utveckling inom området. I kvalitetsrapporterna lyfter nämnderna fram ett antal metoder som man använder och som bedöms bidra till en högre kvalité i verksamheten. Metoderna används både inom myndighetsdelen och utförardelen av verksamheten. De metoder som används inom myndighetsutövningen är till exempel uppföljning för insatser till personer med psykiska funktionsnedsättningar (UIP), uppföljning hemtjänst (UH), samordnad individuell plan (SIP), Motiverande samtal (MI). Metoder som beskrivs inom boendeverksamhet och daglig verksamhet samt boendestöd och annat personligt stöd är exempelvis tydliggörande pedagogik, lågaffektivt bemötande, ett självständigt liv (ESL), Vård och stöd samordning (VSS), Individual Placement Support (IPS) men även MI. Den sociala dokumentationen som skall vara till grund för genomförande av varje enskild brukares insatser är också ett stöd för att utveckla metoder och stöd. Under ett antal år har Göteborgs stad bedrivit en särskild kompetenssatsning via Psykiatrisamordning, vilket nämnderna rapporterar som en viktig del av det fortsatta arbetet med att skapa hållbar kompetens och systematisk uppföljning kring arbetet för målgruppen med psykiska funktionsnedsättningar. För att upprätthålla kunskap och kompetens kring metoder krävs en strukturerad och systematisk kompetensförsörjning inom respektive område och verksamhet. Flertalet av nämnderna beskriver i sina åtgärder planer på att arbeta med regelbundna och systematiska kompetenskartläggningar och kompetensplaner för att säkerställa personalens kunskap inom respektive område och metod. Att arbeta med evidensbaserade metoder kräver kunskap och kompetens bland personalen i verksamheten. Flertalet nämnder beskriver att det i många verksamheter finns personal med uppgift att vara metodutvecklare och metodstöd t ex stödpedagoger. Brister som lyfts fram är behov av ett mer systematiskt omhändertagande av brukarnas erfarenheter. Idag används brukarrevisioner, dialoger och brukarenkäter som metoder att tillvarata upplevelser och erfarenheter hos brukarna men dessa metoder behöver utvecklas. En särskild risk som betonas i flera nämnders rapportering är när det uppstår brist på personal med kompetens och kunskap. Det bidrar till ökade svårigheter att använda de metoder som finns i verksamheterna. Nämnderna beskriver åtgärder i form av särskilda introduktionsutbildningar, rutindokument och checklistor inom verksamheten för att åtgärda brister som kan uppstå Självbestämmande och integritet Samtliga nämnder beskriver arbetsätt och metoder för att säkerställa brukarens delaktighet och inflytande i verksamheten. Ett av de viktigaste verktygen för ökat inflytande och självbestämmande bedöms genomförandeplanen vara. Ytterligare metoder för att öka brukarens delaktighet som beskriv är till exempel Delaktighetsmodellen (DMO), brukarenkäter, brukarrevisioner, brukarråd. En utveckling av metoder har skett över tid och det bedöms ge en positiv utveckling av Uppföljningsrapport del 2 kvalitetsrapport IFO/FH 15

134 kvalitetsområdet. Möjligheten till kommunikation med brukare utifrån dens förutsättningar är en avgörande faktor för hur självbestämmande kan säkerställas. Inom verksamheterna finns brukare med behov av särskilt stöd vid kommunikation vilket kan försvåra möjligheten till delaktighet om det inte finns utvecklade metoder för att stödja. Nämnderna rapporterar ett flertal sätt att använda sig av metoder och tekniska hjälpmedel i dessa situationer men beskriver också att kunskap och kompetens hos personalen att kunna nyttja dessa metoder är avgörande. Systematisk synpunktshantering är ett viktigt instrument för att fånga brukarnas synpunkter och åsikter men av flera nämnder beskriv detta som ett fortsatt utvecklingsområden Helhetssyn och samordning Nämnderna beskriver att Välfärdens processer ger ett ökat stöd för mer systematiskt och strukturellt arbete med sikte på att skapa helhetssyn utifrån brukarfokus. Införande och implementering av socialtjänstprocessen har påverkat verksamheterna i riktning mot att förbättra förutsättningarna för ökad helhetssyn på den enskildes samlade livssituation. Flertalet verksamheter har haft genomgångar och arbetat med socialtjänstprocessen och följsamheten till den. Till följd av det har man i vissa verksamheter tagit fram rutiner i förhållande till de olika delarna i socialtjänstprocessen som skall bidra till ökad samordning då brukaren är i behov av stöd från olika delar av socialtjänsten. Ur ett brukarperspektiv är det angeläget att det finns rutiner för att säkerställa samverkan mellan de olika delarna i socialtjänsten internt och med externa samverkanspartners. Detta följer nämnderna bland annat genom indikatorerna i Öppna jämförelser (ÖJ) och några nämnder anger det som ett utvecklingsområde. Både upprättandet av rutiner men även den systematiska uppföljningen av rutinerna är ett fortsatt angeläget arbete. De metoder som beskrivs och lyfts fram som grund för den systematiska uppföljningen på individnivå är exempelvis: genomförandeplaner som är grunden till den enskildes delaktighet och utförande av insats, samordnad individuell plan (SIP), Vård och stöd samordning (VSS). De senare är även viktiga i samverkan med externa partners. Nämnderna har god samverkan med övriga sektorer och andra samverkanspartners. Men det finns identifierade utvecklingsområden. Samverkan med externa partners såsom hälso- och sjukvård beskrivs av flera som ett utvecklingsområde. Den interna samverkan mellan myndighetsutövning och utförarverksamheter behöver förbättras, men också samverkan mellan olika utförarenheter såsom boende och daglig verksamhet. När brister i samverkan uppstår så spelar ofta avsaknad av rutiner för en systematisk och strukturerad samverkan roll. Att rutiner och checklistor är kända och implementerade hos personal är av avgörande betydelse för samordning. Personalsituationen som beskrivs bedöms av flertalet stadsdelar utgöra en risk för kvalitetsområdet Trygghet och säkerhet Nämnderna beskriver att man med ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete som grund arbetar med att säkerställa utförandet av tjänsterna. Det stora flertalet lyfter fram positiva resultat av arbetet med genomgångar av välfärdens processer och då specifikt socialtjänstprocessen. Men man poängterar även att det är ett ständigt pågående kvalitetsarbete. Ur individperspektivet beskrivs genomförandeplanen som en utgångspunkt i verksamheternas kontinuerliga förbättringsarbeten gällande tjänsternas utförande. SDN Majorna-Linné lyfter särskilt fram att man inom myndighetsutövningen påbörjat en handläggarskola som ett komplement till den centrala introduktionen i staden. Detta för att öka handläggarnas kunskaper inom dokumentation och utredningsmetodik. Uppföljningsrapport del 2 kvalitetsrapport IFO/FH 16

135 Kvalitetsregistret KOLADA visar på brister i hot- och våld situationer för brukare i bostad med särskild service, i alla stadsdelar. Nämnderna beskriver i rapporten arbetet med handlingsplaner och åtgärder utifrån de hot- och våldsituationer som kan uppstå i verksamheterna. SDN Västra Hisingen beskriver i rapporten att man i verksamheterna bedriver ett kontinuerligt trygghets- och säkerhetsarbete med regelbunden uppföljning av hot- och våldsplaner. Flertalet nämnder påtalar behovet av att det systematiska arbetet med att omhänderta avvikelser och synpunkter behöver utvecklas och förbättras så att verksamheterna får ett bättre underlag som ligger till grund för de riskanalyser som görs i verksamheterna Tillgänglighet Kvalitetsområdet beskrivs av nämnderna ur flera perspektiv. Både den kommunikativa tillgängligheten och den fysiska tillgängligheten. Inom myndighetsutövningen rapporterar man om tillgänglighet via telefon och tillgång till tolk, kontaktcenter samt stadens webbsida. Flertalet nämnder bedömer den egna tillgängligheten via telefon som god. Sammantaget med stadens kontaktcenters "en väg in" (ett gemensamt telefonnummer till hela staden) bedömer man att tillgängligheten har ökat. Kommunikationsstöd både i form av skriftligt material, men även fysiskt stöd och digitalt stöd bedöms av alla nämnder vara ett utvecklingsområde. Personalens möjligheter att kunna kommunicera för att möta och omhänderta brukares behov är centralt i utförandet av tjänster och ett angeläget område att utveckla vidare. I rapporterna beskrivs brister i den fysiska tillgängligheten när det gäller lokaler och i vissa nämnder även bostäder med särskild service. Nämnderna arbetar med åtgärder och handlingsplaner för att öka och förbättra den fysiska tillgängligheten Jämlik Kvalitetsområdet är ett utvecklingsområde för verksamheterna, både inom myndighetsdelen såväl som utförarenheterna. SDN Centrum, Norra Hisingen och Västra Hisingen rapporterar arbete med att integrera jämställdhets och jämlikhetsperspektiv i verksamheterna. De flesta nämnderna beskriver att man arbetar med könsuppdelad statistik för att möjliggöra analyser utifrån genusperspektiv. I nämndernas rapporter konstateras att kunskapen kring jämlikhetsområdet behöver fördjupas och analyseras i flera perspektiv. Diskrimineringsgrunderna omnämns som en viktig del av en sådan analys. Rapporten Skillnader i livsvillkor omnämns av några nämnder som en viktig del av verksamheternas analysarbete. Uppföljningsrapport del 2 kvalitetsrapport IFO/FH 17

136 Kvalitetsrapport hemtjänst och äldreboende 2016 Bilaga 4

137 Innehållsförteckning 1 Inledning Hemtjänst Beskrivning Personal Ekonomi Verksamhetens egen bedömning av förutsättningar för kvalitet Andra mått Brukarnöjdhet Könsperspektivet i brukarundersökningen Analys och resultat Styrkor respektive förbättringsområden Äldreboende Beskrivning Personal Ekonomi Verksamhetens egen bedömning av förutsättningar för kvalitet Andra mått Brukarnöjdhet Väntetid från ansökan till erbjudande om lägenhet Könsperspektivet i brukarundersökningen Analys och resultat Styrkor respektive förbättringsområden Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Kvalitetsrapport hemtjänst och äldreboende 2(24)

138 1 Inledning För tredje året görs kvalitetsrapporter för hemtjänst respektive äldreboende enligt en gemensam struktur. De mått som använts för analys av verksamhetens kvalitet är sådana mått som redan rapporteras eller hämtas i äldreguiden, nationella brukarundersökningen, kvalitetsregister, Kommun och landstingsdatabasen (Kolada), kostnad per brukare (KPB) och stadens medarbetarenkät. Uppgifterna har lämnats i antal män och kvinnor där sådana uppgifter finns. Verksamhetens mått och resultat har samlats uppdelat på olika kvalitetsområden i syfte att underlätta analys och jämförelser och därmed ge ett bättre underlag för enhetens förbättringsarbete, internkontroll och verksamhetsplanering. Denna kvalitetsrapport är en sammanställning och analys av samtliga stadsdelsnämnders kvalitet på hemtjänst och äldreboende. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Kvalitetsrapport hemtjänst och äldreboende 3(24)

139 2 Hemtjänst 2.1 Beskrivning Under perioden januari augusti 2016 hade i snitt ca 8400 personer insatser från hemtjänsten varje månad. Uppdelat per kön var det 66 procent kvinnor och 34 procent män. 2.2 Personal Totalt är ca undersköterskor/vårdbiträden tillsvidareanställda inom stadens hemtjänst. Andelen medarbetare per chef inom hemtjänsten varierar både inom och mellan stadsdelarna. Variationerna mellan stadsdelarna är från 23 till 38 medarbetare per chef. Genomsnittet för staden är 32 vilket är två färre än föregående år. Målet för staden är att andelen arbetad tid utförd av timavlönade ska vara fem procent. Stadsdelsnämndernas andel varierar mellan ca 8 procent och ca 16 procent. Den genomsnittliga andelen arbetad tid utförd av timavlönade är 10,4 procent vilket är en minskning med en procentenhet mot föregående år. Under de senaste åren är trenden att andelen successivt sjunker. Genomsnittet i stadens hemtjänst på andelen arbetad tid utförd av timavlönade var 22 procent år Västra Hisingen och Askim-Frölunda- Högsbo har lägst andel timavlönade i förhållande till arbetad tid. Engagerade och kompetenta medarbetare förutsätts ha betydelse för verksamhetens kvalitet. Medarbetarna inom hemtjänst svarar på en medarbetarenkät som bl.a. mäter hållbart medarbetarengagemang (HME), vilket också är ett nationellt jämförelseindex. HME beräknas utifrån nio frågor som handlar om arbetssätt och uppdrag, engagemang, kompetensutveckling och ledarskap. Resultatet från 2015 års undersökning varierar mellan stadsdelsnämnderna. Högsta värdet är 82 (Majorna-Linné) och lägsta 72 (Örgryte-Härlanda). Genomsnittet för Göteborg är 77 procent. Genomsnittet för de kommuner i landet som använder sig av HME är 75 procent. Göteborgs Stad har ökat HME sedan föregående år medans riket har försämrat sitt. Uppgifter om andelen grundutbildade är hämtade från det senast uppdaterade nationella utbildningsregistret (UREG) kompletterad med uppgifter från nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning av uppdragsutbildningar inom ramen för omvårdnadslyftet. I grundutbildade ingår alla som har betyg från utbildning med omvårdnadsinriktning på lägst motsvarande gymnasienivå, inkl. Komvux. Uppgiften anger den lägsta kvalitetssäkrade andelen med grundutbildning (samma definitioner har använts i urvalet). Stadens genomsnittliga värde är 70 procent. Den korta sjukfrånvaron till och med juni (1-14 dagar) varierar i staden från 2,8 (Centrum) procent till knappt 4 procent (Angered och Askim-Frölunda-Högsbo). Den långa sjukfrånvaron (längre än 14 dagar) varierar mellan 5,9 procent (Angered) och 12,7 procent (Örgryte-Härlanda). Totalt är den genomsnittliga sjukfrånvaron 12,9 procent som är oförändrat mot föregående år. 2.3 Ekonomi Nettokostnaden för en hemtjänsttimma mäts på samma sätt i hela staden i bokslutet. Genomsnittkostnaden i staden är 427 kronor per timma. Variationerna inom staden är mellan 392 kr per timma (Örgryte-Härlanda) och 481 kr per timma (Östra Göteborg). Några jämförelser med övriga storstäder eller riket är inte möjliga att göra. Totalt omsluter Göteborgs Stads hemtjänst mkr netto. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Kvalitetsrapport hemtjänst och äldreboende 4(24)

140 3 Verksamhetens egen bedömning av förutsättningar för kvalitet Verksamheternas egen bedömning Samtliga enheter i staden gör en årlig självskattning av tre utvalda kvalitetsfaktorer. Skattningen har genomförts de senaste tre åren. Resultaten summeras på stadsdelsnivå för möjlighet till jämförelse inom staden, och på kommunnivå vilket möjliggör jämförelse med andra kommuner via Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada). Inga jämförelser kan dock göras med Malmö och Stockholm eftersom de inte rapporterar in till Kolada. Personalen talar hemtjänsttagarens språk Alla stadsdelsnämnder uppger att de kan erbjuda personal som talar hemtjänsttagarens språk. Kan välja man/kvinna vid hjälp med personlig hygien Alla stadsdelsnämnder uppger att de kan erbjuda valmöjlighet vid hjälp med personlig hygien. Flexibel tid för insats Samtliga stadsdelsnämnder uppger att man kan erbjuda flexibla tider för insats. Dagverksamhet Samtliga stadsdelsnämnder erbjuder dagverksamhet för personer med demenssjukdom och social dagverksamheter vardagar. Askim-Frölunda- Högsbo är ensam stadsdelsnämnd att erbjuda båda typerna av dagverksamhet även på helger. Västra Hisingen erbjuder social dagverksamhet på både vardagar och helger. Personalkontinuitet Personalkontinuitet är ett kvalitetsnyckeltal i Kolada som undersöks genom att man mäter hur många olika personal ett urval hemtjänsttagare, som är beviljade två eller flera besök per dag, möter under 14 dagar. Hemtjänsttagarna i Göteborg möter i medeltal knappt 15 olika personal under en tvåveckorsperiod, vilket är en marginell ökning jämfört med tidigare år och i nivå med medel för inrapporterande kommuner i riket. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Kvalitetsrapport hemtjänst och äldreboende 5(24)

141 Skillnaderna mellan stadsdelarna är ungefär den samma som förra året, och det är samma stadsdelar som ligger högt respektive lågt. Det finns inget samband mellan reslutat i kontinuitetsmätningen och hur nöjd man är med sin hemtjänst. 3.1 Andra mått Andra mått på verksamhetens förutsättningar för kvalitet är andel brukare med genomförandeplan och om det finns en namngiven kontaktpersonal. Detta är mått som redovisas i Socialtstyrelsens enhetsundersökning varje år. Stadsdelsnämndernas resultat på andel brukare med genomförandeplan varierar mellan 46 procent (Örgryte-Härlanda) och 93 procent (Majorna-Linné). Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Kvalitetsrapport hemtjänst och äldreboende 6(24)

142 4 Brukarnöjdhet Sedan 2013 genomför Socialstyrelsen en årlig nationell enkät där de frågar alla äldre med äldreomsorg vad de tycker om sin vård och omsorg. Svarsfrekvensen för en enkät som riktar sig till äldre, ofta sjuka, personer riskerar naturligtvis att bli relativt låg. När det gäller hemtjänst är svarsfrekvensen 65 procent i riket, och 67 procent i Göteborg. Socialstyrelsen konstaterar att bortfallet troligen är skevt och de som svarade är med största sannolikhet friskare än de som inte svarade på enkäten. Det kan påverka resultatet om de som svarar därmed är mer positiva till sin äldreomsorg än de som inte svarar. En annan möjlig felkälla är att någon annan hjälper till att fylla i enkäten eller besvarar enkäten åt den äldre. Det finns också en risk för att äldre med demenssjukdom eller andra svåra sjukdomar inte representeras med sina åsikter i undersökningen, om de själva inte kan besvara enkäten och inte heller har möjlighet att få hjälp av någon. I tabellen nedan presenteras resultatet på några utvalda frågor. De flesta svarande är nöjda med hemtjänsten. I Göteborg svarar 82 procent att de är mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten som helhet, vilket är i nivå med övriga storstäder men lite lägre än i riket i stort. Inom staden är variationen på samma nivå som förra året i Majorna-Linné är 76 procent nöjda, i Östra Göteborg och Västra Göteborg är 85 procent nöjda. Personalen är en viktig faktor för att de äldre ska vara nöjda med sin hemtjänst. Socialstyrelsen konstaterar att förtroende för personalen är den fråga som starkast samvarierar med nöjdhet med hemtjänsten i sin helhet, på nationell nivå. Förtroendet för personalen är också stort, 86 procent i Göteborg och 91 procent i riket har förtroende för flertalet eller alla i personalen. Majorna-Linné särskiljer sig något för andra året i rad genom att ha en relativt lågt andel nöjda trots en hög andel som har förtroende för personalen, vilket skulle kunna tyda på att det här i något större utsträckning finns andra faktorer som påverkar nöjdheten. Att veta var man framför synpunkter har ett lågt värde, men Göteborg avviker inte nämnvärt från rikets reslutat. Stockholm redovisar ett högre värde än Göteborg och riket i stort. Svaren som redovisas i tabellen nedan bygger på svarsalternativen mycket/ganska samt ja. Tabellen innehåller endast ett urval av de frågor som besvarats i brukarenkäten. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Kvalitetsrapport hemtjänst och äldreboende 7(24)

143 Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Kvalitetsrapport hemtjänst och äldreboende 8(24)

144 5 Könsperspektivet i brukarundersökningen I Göteborg är männen något mer nöjda med sin hemtjänst än kvinnorna. I den nationella brukarundersökningen säger sig 84 procent av männen vara ganska eller mycket nöjda med hemtjänsten i sin helhet jämfört med 80 procent av kvinnorna. På samtliga aspekter som tas upp i undersökningen så är en något större andel av männen som är positiva. Även på stadsdelsnivå är skillnaderna små i hur män och kvinnor upplever sin hemtjänst, men i de fall där skillnaden är något större så är det männen som är mer nöjda. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Kvalitetsrapport hemtjänst och äldreboende 9(24)

145 6 Analys och resultat Resultatet har sammanställts och analyseras utifrån hur nyckeltalen i kvalitetsrapporten har kategoriserats, vilka bygger på socialtjänstens mål och inriktningar. Nöjdhet med hemtjänsten De äldre är generellt sett nöjda med sin hemtjänst. I Göteborg svarar 82 procent att de är mycket eller ganska nöjda med hemtjänst som helhet, vilket är i nivå med övriga storstäder men lite lägre än i riket i stort. Inom staden är variationen på samma nivå som förra året i Majorna-Linné är 76 procent nöjda, i Östra Göteborg och Västra Göteborg är 85 procent nöjda. Den sammantagna bedömningen är att äldre är nöjda med sin hemtjänst Bemötande Nöjd med personalens bemötande är högt. Andelen som är nöjd med bemötandet är i staden mellan 99 procent (Västra Göteborg) och 92 procent (Norra Hisingen och Angered). Den sammantagna bedömningen är att äldre är mycket nöjda med bemötandet inom hemtjänsten. Aktiv och meningsfull tillvaro Hemtjänstens åtagande avseende aktiv och meningsfull tillvaro beror till största del på vilket biståndsbeslut den enskilde har fått. Bedömningen av detta kvalitetsområde blir därmed ganska urvattnat. De mått staden har att använda sig av för bedömning av detta område är Koladamåtten social dagverksamhet respektive biståndsbedömd dagverksamhet för personer med demenssjukdom vardag och vardag/helg. Den sammantagna bedömningen är att staden ger förutsättningar för aktiv och meningsfull tillvaro genom öppna träffpunkter/sociala dagverksamheter samt dagverksamhet för personer med demenssjukdom. I nuläget erbjuder endast Askim- Frölunda-Högsbo och Västra Hisingen dagverksamhet helg vilket kan vara ett förbättringsområde i fall efterfrågan finns. Trygghet Under området trygghet återfinns fem nyckeltal, varav tre besvarades av den enskilde genom Socialstyrelsens nationella brukarundersökning; trygg med hemtjänsten, förtroende för personalen och information om förändringar. 86 procent av de äldre känner förtroende för personalen (variationer mellan 78 procent i Angered och 90 procent Västra Göteborg), 79 procent upplever att det är tryggt att bo hemma med stöd av hemtjänsten (variationer mellan 75 procent Majorna-Linné och 81 procent (Östra Göteborg och Centrum), 64 procent upplever att de får information om tillfälliga förändringar (variationer mellan 55 procent Norra Hisingen och 73 procent Askim-Frölunda-Högsbo). De Koladamått som kan anses höra hemma här är; välja könoch språkkompetens samt kontinuitet. Samtliga stadsdelar svarar att de erbjuder att enskilda kan välja man eller kvinnlig personal vid personlig hygien. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Kvalitetsrapport hemtjänst och äldreboende 10(24)

146 Endast Örgryte-Härlanda och Angered svarar att de inte kan erbjuda hemtjänstpersonal som talar brukarnas språk. Hemtjänsttagarna i Göteborg möter i medeltal knappt 15 olika personal under en tvåveckorsperiod, vilket är en marginell ökning jämfört med tidigare år och i nivå med medel för inrapporterande kommuner i riket. Variationerna i staden är mellan 13 (Lundby, Västra Hisingen, Angered) och 17 (Centrum, Norra Hisingen). Den sammantagna bedömningen är att staden ger äldre med hemtjänst möjlighet till hemtjänst under trygga förhållanden men att det finns förbättringar att göra avseende information. Inflytande och delaktighet Under området inflytande och delaktighet återfinns fem nyckeltal, varav tre besvarades av den enskilde genom Socialstyrelsens nationella brukarundersökning; nöjdhet mer att kunna påverka vid vilka tider personalen kommer, om personalen tar hänsyn till åsikter och önskemål om hur hjälpen ska utföras och om man vet vart man ska lämna synpunkter och klagomål. 51 procent är nöjda med att kunna påverka vilka tider (variationer mellan 46 procent Angered och Majorna-Linné och 58 procent Östra Göteborg), 80 procent är nöjda med att personalen tar hänsyn till åsikter och önskemål (variationer Angered 66 procent och Centrum 85 procent). 59 procent har svarat att de vet var man ska framföra synpunkter och klagomål (variationer mellan 55 procent Majorna-Linné och 64 procent Centrum). Verksamhetens egen skattning (Kolada) avseende om brukarna kan välja tid för insats svarar samtliga stadsdelar att brukarna kan välja tid för insats. Det finns därmed en stor skillnad mellan vad verksamheten uppger att man erbjuder och brukarnas upplevelse av detta. Andelen genomförandeplaner varierar mellan 46 och 93 procent. Den sammantagna bedömningen av området inflytande och delaktighet är att det finns förbättringar att göra inom området. Möjligheten att välja tid behöver tydliggöras avseende förväntningar och/eller eventuella icke uppfyllda önskemål. Andelen genomförandeplaner måste öka generellt sett i staden för att säkerställa rättsäkerheten med rambesluten och klara målsättningen att brukarnas självbestämmande och inflytande ska öka (Attraktiv hemtjänst). Synpunktshanteringen är ett ytterligare förbättringsområde. 6.1 Styrkor respektive förbättringsområden Äldre med hemtjänst är generellt sett nöjda med sin hemtjänst. Det gäller såväl helhetsbedömning som förtroende för personal och att personalen tar hänsyn till åsikter och önskemål om hur hjälpen ska utföras som trygghet med att bo hemma med hemtjänst. Verksamheten erbjuder enligt egen självskattning, av kvalitetsfaktorer i Kolada, hög kvalitet. Det som saknas för högsta möjliga kvalitet enligt Koladamåtten är öppethållande av dagverksamhet på helger. De förbättringsområden som finns på en hela-staden-nivå är andelen genomförandeplaner, angiven personalkontakt och information om tillfälliga Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Kvalitetsrapport hemtjänst och äldreboende 11(24)

147 förändringar. Att informera om tillfälliga förändringar är en värdighetsgaranti vilket ytterligare ger tyngd i att det behöver förbättras. Andelen genomförandeplaner måste öka för att säkerställa rättsäkerheten med rambesluten och klara målsättningen med att brukarnas inflytande och självbestämmande ska öka (Attraktiv hemtjänst). Vetskapen om var man lämnar synpunkter och klagomål är lågt, men Göteborg avviker inte något nämnvärt från riket. Med tanke på värdighetsgarantierna som är beslutade och kommer att följas upp bland annat genom synpunkter och klagomål är det viktigt att arbeta med denna fråga. Synpunkter från de äldre är något som är viktigt att omhänderta och systematisera för att få till stånd en kvalitetsutveckling. När det gäller medarbetare är den höga sjukfrånvaron ett område som behöver arbetas med. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Kvalitetsrapport hemtjänst och äldreboende 12(24)

148 7 Äldreboende 7.1 Beskrivning Totalt finns 64 äldreboenden inom staden. I oktober 2016 bodde ca 4000 personer i lägenhet på äldreboende. Av dessa var 69 procent kvinnor och 31 procent män 7.2 Personal Totalt finns ca 3200 undersköterskor/vårdbiträden anställda tillsvidare inom stadens äldreboenden. Antalet medarbetare per chef inom särskilda boenden varierar både inom och mellan stadsdelarna. Variationerna mellan stadsdelarna är från med ett genomsnitt på 33 medarbetare per chef. Det är två färre medarbetare per chef jämfört föregående år, och från två år tillbaka är minskningen fem medarbetare per chef. Norra Hisingen har klart flest medarbetare per chef och de stadsdelsnämnder som avviker genom att ha färre medarbetare per chef är Västra Göteborg och Västra Hisingen. Stadens mål är att andelen arbetad tid utförd av timavlönade ska vara fem procent. Den genomsnittliga andelen arbetad tid utförd av timavlönade inom äldreboende är elva procent. Det är en minskning med en procentenhet sedan föregående år. Trenden är att andelen arbetat tid utförd av timavlönade sjunker, om än i långsam takt. Genomsnittet i staden för andelen arbetad tid utförd av timavlönade var 16,5 procent De stadsdelsnämnder som har högst andel är Askim-Frölunda-Högsbo, Lundby och Örgryte-Härlanda. En förklaring till sin höga andel är att de inte får ihop bemanningskravet med medarbetarnas schema och timavlönade måste användas för att ha budget i balans. Även i år är det stadsdelsnämnderna Norra Hisingen (6,3%) och Centrum (7,9%) som har lägst andel arbetad tid av timavlönade. Engagerade och kompetenta medarbetare förutsätts ha betydelse för verksamhetens kvalitet. Medarbetarna på särskilt boende svarar på en medarbetarenkät som bl.a. mäter hållbart medarbetarengagemang (HME), vilket också är ett nationellt jämförelseindex. HME beräknas utifrån nio frågor som handlar om arbetssätt och uppdrag, engagemang, kompetensutveckling och ledarskap. Resultatet från undersökningen 2015 varierar mellan stadsdelsnämnderna. Högsta värdet är 80 (Angered) och lägsta 70 (Östra Göteborg), genomsnittliga värdet är 76 i Göteborg och riket totalt (de kommuner som använder) är 77. Sedan föregående år har det nationella värdet sjunkit och Göteborg har ökat. Andelen med grundutbildning är från det senast uppdaterade nationella utbildningsregistret (UREG) kompletterad med uppgifter från nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning av uppdragsutbildningar inom ramen för omvårdnadslyftet. I grundutbildade ingår alla som har betyg från utbildning med omvårdnadsinriktning på lägst motsvarande gymnasienivå, inkl. Komvux. Uppgiften anger den lägsta kvalitetssäkrade andelen med grundutbildning (samma definitioner har använts i urvalet). Stadens andel varierar mellan 65 och 86 procent och genomsnittet är 74 procent. När det gäller den korta sjukfrånvaron (1-14 dagar) varierar i staden från 2,5 procent (Centrum) till 3,8 procent (Angered och Majorna-Linné). Den långa sjukfrånvaron (längre än 14 dagar) varierar mellan 6,7 procent (Västra Hisingen) och 11,2 procent (Västra Göteborg). Två stadsdelsnämnder (Angered och Västra Göteborg) har en långtidssjukfrånvaro som är högre än 10 procent av den tillgängliga arbetstiden. Totalt Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Kvalitetsrapport hemtjänst och äldreboende 13(24)

149 är den genomsnittliga sjukfrånvaron 11,8 procent inom särskilt boende. Sjukfrånvaron har inte ökat från föregående. 7.3 Ekonomi Produktionskostnaden för särskilt boende mäts på samma sätt i hela staden i bokslutet. På detta sätt beräknas vad en plats i äldreboende kostar varje år. Genomsnittkostnaden i staden är kronor per plats och dygn. Variationerna inom staden är mellan kronor (Östra Göteborg) och kronor (Västra Hisingen) per dygn. Några jämförelser med övriga storstäder eller riket är inte möjliga att göra. Totalt omsluter Göteborgs Stads äldreboende mkr netto. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Kvalitetsrapport hemtjänst och äldreboende 14(24)

150 8 Verksamhetens egen bedömning av förutsättningar för kvalitet Samtliga enheter i staden gör en årlig självskattning av utvalda kvalitetsfaktorer. Skattningen innebär att varje enhet gör en bedömning av sin verksamhets förmåga att leva upp till de för brukaren viktigaste kvalitetsfaktorerna och har genomförts de senaste tre åren. Resultaten summeras på stadsdelsnivå för möjlighet till jämförelse inom staden, och på kommunnivå vilket möjliggör jämförelse med andra kommuner via Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada). Tyvärr kan inga jämförelser med de båda övriga storstäderna göras, då de inte rapporterar in till Kolada. Kvalitetsfaktorerna är åtta till antalet och visar hur stor andel av de boende som kan erbjudas respektive aktivitet/valmöjlighet. I bilden nedan visas resultatet för Göteborg år 2016 jämfört med riket (ovägt medel för inrapporterande kommuner) och utveckling jämfört med år Helhetsbilden är att Göteborg har förbättrat sig på de flesta områden under det senaste året och ligger ungefär som riket i övrigt på fem av faktorerna men betydligt bättre när det gäller gemensamma aktiviteter och tillgång till egen internetuppkoppling. Den till synes stora minskningen i andel brukare som kan erbjudas internetuppkoppling är inte en verklig minskning, utan beror på felrapportering under Inom staden är variationerna stora. Generellt är stadsdelsförvaltningarna bra på olika saker. Fyra stadsdelar Östra Göteborg, Västra Göteborg, Lundby och Västra Hisingen ökar kraftigt jämfört med 2015 när man summerar de åtta faktorerna. Askim- Frölunda-Högsbo minskar kraftigt troligen beroende på felrapportering De två stadsdelar som rapporterar högst resultat är Norra Hisingen och Östra Göteborg. I det följande beskrivs resultat och utveckling för var och en av kvalitetsfaktorerna. Andel boende som kan erbjudas daglig utevistelse I Göteborg uppger verksamheterna att 85 procent av de boende har möjlighet att vistas ute dagligen, samma nivå som 2015 och som i riket i helhet. Fem stadsdelar och de externa utförarna uppger att de kan erbjuda samtliga boende daglig utevistelse, Lundby bara en tredjedel (vilket är en ordentlig nedgång jämfört med förra året då man uppgav att samtliga kunde erbjudas möjligheten). Andel boende som erbjuds daglig tid utifrån egna önskemål Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Kvalitetsrapport hemtjänst och äldreboende 15(24)

151 64 procent av de boende erbjuds daglig individuell aktivitet i Göteborg, en liten ökning jämfört med Det är fortfarande något lägre än riket (69%). Variationen inom staden är stor. I tre stadsdelar (och de externa utförarna) erbjuds möjligheten till samtliga boende, i Centrum inte till någon. Detta mått är föremål för mycket tolkningsdiskussioner. Definitionen är att det ska vara utöver det som står i genomförandeplanen och dagens arbetssätt utgår från genomförandeplanerna som är individuellt utformade. Andel boende som erbjuds möjlighet till egen internetuppkoppling Möjligheten till internetuppkoppling i det egna rummet är mycket god i Göteborg, som sig bör i en storstad med väl utbyggd IT-infrastruktur. 65 procent av de boende kan erbjudas detta, mot 42 procent i riket i helhet. I åtta av stadsdelarna erbjuds en majoritet av de boende möjligheten. Liksom tidigare år sticker Majorna-Linné ut, då inga boende erbjuds möjlighet till egen internetuppkoppling. Även i Askim-Frölunda-Högsbo saknar de flesta egen uppkoppling. Andel boende som serveras kvälls/nattmål En organiserad kvällsmåltid serveras på de flesta äldreboenden i staden. 93 procent av de boende serveras kvälls/nattmål, vilket är en ökning med sex procentenheter jämfört med Det är nu bara fem särskilda boenden i staden som inte serverar en måltid på kvällen, varav ett externt. Andel boende som kan välja tid för nattvila Andel boende som kan välja tid för uppstigning Flexibiliteten när det gäller tidpunkt för nattvila och uppstigning är god i Göteborg, liksom i övriga riket. 95 procent kan gå till sängs när de vill och 98 procent stiga upp när de vill. Andel boende som erbjuds minst två organiserade gemensamma aktiviteter under vardagar Andel boende som erbjuds minst en organiserad gemensam aktivitet per dag under helgen Andelen boende som erbjuds gemensamma aktiviteter, under såväl vardagar som helger, fortsätter att öka i Göteborg och är nu betydligt högre än genomsnittet i riket. Tillgången till dagliga gemensamma aktiviteter varierar kraftigt inom staden, men mindre kraftigt än tidigare år. Liksom år 2015 kan man i Centrum erbjuda samtliga boende såväl två aktiviteter på vardagar som en på helgdagar, men det är nu inte längre någon stadsdel där ingen boende erbjuds gemensamma aktiviteter. Det står dock helt klart att detta är ett förbättringsområde för flera stadsdelar. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Kvalitetsrapport hemtjänst och äldreboende 16(24)

152 9 Andra mått Andra mått som följs är mått från kvalitetsregistren Senior Alert och Palliativregistret samt andel personer som fått inkontinensutredning. Andelen av de äldre som har fått en inkontinensutredning på det särskilda boendet varierar stort mellan (0 och 99 procent) stadsdelsnämnderna. Genomsnittet är dock lågt. Kvalitetsregistret Senior Alert omfattar undernäring, trycksår och fall. Mellan 40 och 87 procent av de äldre har fått planerad riskförebyggande åtgärder. Andelen närvaro vid dödsfall är ett mått i palliativregistret. Samtliga dödsfall registreras. Det finns personer som inte vill ha någon närvarande vid dödsfallet och en del dödsfall sker plötsligt, vilket innebär att 100% är svårt att nå. Målvärdet för staden är satt till 95 procent. Den farhåga som väckts gällande risken att rapporteringarna i kvalitetsregistren minskar med anledning av att de statliga stimlansmedlen försvann har inte besannats. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Kvalitetsrapport hemtjänst och äldreboende 17(24)

153 10 Brukarnöjdhet Sedan 2013 genomför Socialstyrelsen en årlig nationell enkät där de frågar alla äldre med äldreomsorg vad de tycker om sin vård och omsorg. Svarsfrekvensen för en enkät som riktar sig till äldre, ofta sjuka, personer riskerar naturligtvis att bli relativt låg. När det gäller särskilt boende är svarsfrekvensen 56 procent i riket, och 59 procent i Göteborg. Socialstyrelsen konstaterar att bortfallet troligen är skevt och de som svarade är med största sannolikhet friskare än de som inte svarade på enkäten. Det kan påverka resultatet om de som svarar därmed är mer positiva till sin äldreomsorg än de som inte svarar. En annan möjlig felkälla är att någon annan hjälper till att fylla i enkäten eller besvarar enkäten åt den äldre. Det finns också en risk för att äldre med demenssjukdom eller andra svåra sjukdomar inte representeras med sina åsikter i undersökningen, om de själva inte kan besvara enkäten och inte heller har möjlighet att få hjälp av någon. I tabellen nedan presenteras resultatet på några utvalda frågor. I Göteborg svarar 80 procent att de är mycket eller ganska nöjda med äldreboendet som helhet, vilket är i nivå med övriga storstäder och riket i stort. Inom Göteborg är variationerna ganska stora, i Västra Hisingen är 88 procent nöjda men i Angered bara 66 procent. Noterbart är att Lundby som avvek negativt 2015 får ett betydligt bättre betyg av brukarna i år. Resultatet är bättre på nästan alla enkätens frågor, ibland mycket bättre t.ex. är 82 procent nöjda med sitt äldreboende, en uppgång med 15 procentenheter. Enligt Socialstyrelsens analys på nationell nivå är personalen den viktigaste faktorn för att de äldre ska vara nöjda med sitt äldreboende. Har man förtroende för personalen så är man vanligen också nöjd med helheten. Förtroendet för personalen är stort, 82 procent i Göteborg och 87 procent i riket har förtroende för flertalet eller alla i personalen. Kopplingen mellan förtroende för personalen och nöjdhet med äldreboendet är tydlig även på stadsdelsnivå i Göteborg i Västra Hisingen känner 92 procent av de boende förtroende för personalen, i Angered (och Östra Göteborg) endast 70 procent. Samma differens som i hur nöjd man är med helheten alltså. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Kvalitetsrapport hemtjänst och äldreboende 18(24)

154 Att uppleva sitt boende som tryggt är självklart viktigt för välbefinnandet. I Göteborg totalt upplever en stor majoritet, 87 procent, sitt äldreboende som tryggt. Variationerna inom staden är också jämförelsevis små. Att måltiderna upplevs som en trevlig stund på dagen är det bara 66 procent som tycker. Precis som förra året så är det de boende i Västra Hisingen som i störst utsträckning upplever måltiderna som trevliga. Det är också i Västra Hisingen som störst andel tycker att maten smakar bra (en fråga som inte lyfts fram i tabellen). Information om vart man vänder sig för att framföra synpunkter och klagomål på äldreboendet är fortsatt ett stort förbättringsområde, i riket såväl som Göteborg. Färre än hälften uppger att de vet vart de skall vända sig. Allra sämst ställt är det i Angered där bara 35 procent uppger sig veta vart man vänder sig med synpunkter och klagomål. Generellt är brukarnas uppfattning om äldreboendena stabil över tid. På stadennivå har ingen förändring skett som varit utom felmarginalen på någon fråga över de fyra år som undersökningen gjorts. På stadsdelsnivå är det betydligt större variationer från år till år, några tydliga trender över hela perioden är dock svårt att se. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Kvalitetsrapport hemtjänst och äldreboende 19(24)

155 11 Väntetid från ansökan till erbjudande om lägenhet Väntetid i antal dagar från ansökan till erbjudet inflyttningsdatum är ett kvalitetsnyckeltal i Kolada. Detta tas fram ur verksamhetssystemet Treserva. Väntetiden till särskilt boende ökar ganska kraftigt i Göteborg för tredje året i rad. I medeltal var väntetiden 97 dagar under det första halvåret i år. I riket som helhet har väntetiden under samma period ökat från 50 till 58 dagar. Inom Göteborg är variationen stor, kortast genomsnittlig väntetid hade Centrum med 63 dagar och längst fick man vänta i Askim-Frölunda-Högsbo med 120 dagar. Det bör dock påpekas att väntetiden kan variera kraftigt på individnivå de som erbjöds särskilt boende under första halvåret i Göteborg hade väntat allt från 0 till 650 dagar vilket innebär att man kan förvänta sig stora svängningar från år till år på stadsdelsnivå. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Kvalitetsrapport hemtjänst och äldreboende 20(24)