Jonas Ransgård Christina Hofmann

Transkript

1 Handling 2015 nr 99 Uppföljningsrapport 1, 2015 Till Göteborgs kommunfullmäktige Kommunstyrelsens förslag Stadsledningskontorets förslag till beslut av kommunstyrelsen för egen del har bifallits. Kommunstyrelsen tillstyrker stadsledningskontorets förslag i tjänsteutlåtande den 12 maj 2015 och föreslår att kommunfullmäktige beslutar: Uppföljningsrapport 1, 2015 antecknas. Göteborg den 20 maj 2015 Göteborgs kommunstyrelse Jonas Ransgård Christina Hofmann 1(1)

2 Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 0019/15 Repronummer 143/15 Ledningsstaben Helen Torstensson Telefon E-post: Uppföljningsrapport 1, 2015 Förslag till beslut I kommunstyrelsen Uppföljningsrapport 1, 2015 antecknas och överlämnas till kommunfullmäktige som ett led i uppsikten I kommunfullmäktige Uppföljningsrapport 1, 2015 antecknas Sammanfattning/slutsatser Uppföljningsarbetet syftar till att både tillgodose kommunstyrelsens uppsiktsplikt och att åstadkomma en uppföljning av kommunfullmäktiges budget och dess verksamheter utifrån ett bredare perspektiv. Denna rapport enligt bilaga 1, har fokus på övergripande ekonomi och personal, väsentlig styrinformation om stadens nämnder och bolag samt uppföljning av särskilda uppdrag. Stadsledningskontoret bedömer att Göteborgs Stads koncerns samlade ekonomiska resultat för 2015 förväntas bli positivt såväl i kommunen som i stadens bolagskoncern. Resultatet för 2015 förväntas bli högre än föregående år men det beror framförallt på poster av engångskaraktär. Kostnadsutvecklingen ökar snabbare än finansieringsutvecklingen vilket medför att kommunens underliggande strukturella resultat nu är negativt. Utvecklingen är i enlighet med kommunfullmäktiges budgetbeslut för 2015 och sker därmed planerat. Nämndernas och styrelsernas ekonomiska läge utifrån det inrapporterade materialet är totalt sett i nivå med förväntningarna. Stadsledningskontoret ser i det här läget, efter bara tre månader på året, inte någon anledning att göra en annan bedömning än nämndernas/styrelsernas egna prognoser för helåret De verksamhets- och personalrisker som stadsledningskontoret redovisade i Riskbedömning 2015 kvarstår och åtgärder pågår för att reducera riskerna. Övriga frågor utifrån uppsiktsplikten som redovisas i rapporten föranleder inga ytterligare åtgärder. 1 (2)

3 Ekonomiska konsekvenser Rapporten ger underlag för ekonomiska bedömningar Barnperspektivet Perspektivet har belysts där det bedöms relevant Jämställdhetsperspektivet Perspektivet har belysts där det bedöms relevant Mångfaldsperspektivet Perspektivet har belysts där det bedöms relevant Miljöperspektivet Stadsledningskontoret har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv Omvärldsperspektivet Perspektivet har tillförts i rapportens olika delar Stadsledningskontoret Helen Torstensson Processledare Eva Hessman Stadsdirektör Bilaga 1: Uppföljningsrapport Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2 (2)

4 Bilaga 1 Uppföljningsrapport Övergripande analysrapport ur ett organisatoriskt perspektiv med fokus på väsentlig styrinformation utifrån kommunstyrelsens uppsiktsplikt innehållande; Uppföljning och analys - övergripande ekonomi Uppföljning och analys - övergripande personal Uppföljning och analys av stadens nämnder och bolag väsentlig styrinformation Uppföljning av särskilda uppdrag Uppföljningsrapporterna är ett verktyg i arbetet med uppsikt och genomförs enligt nedanstående årshjul. UR 3 per oktober fokus kärnverksamhet: fördjupning: äldreomsorg, bostad o bebyggelse, trafik Strategiska tjänstemannadialoger Dialoger för ökad måluppfyllelse Okt Uppföljning 2015 Nov Dec Jan Feb Preliminärt bokslut 2014 Mar Riskbedömning 2015 UR Årsredovisning 2014 Ekonomisk lägesrapport vid behov UR 2 per augustidelårsrapport samt fokus på hur N/S tagit sig an priomålen i KF:s budget Sep Aug Maj Apr UR 1 per mars Jul Jun Ekonomisk lägesrapport vid behov

5 Uppföljningsrapporteringen till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige sker i huvudsak vid fyra tillfällen per år. Uppföljning av det organisatoriska perspektivet sker vid samtliga tillfällen. Då följs också särskilda uppdrag från kommunstyrelsen till nämnder och bolag upp. Uppföljningen av fullmäktiges budget sker vid två av uppföljningstillfällena. Kärnverksamheten är i fokus vid ett tillfälle och sammanfattas i Årsredovisningen. Nämnders och styrelsers möjlighet till direktkommunikation med KS/KF finns vid ett tillfälle. Sammantaget kan innehållet vid de olika uppföljningstillfällena beskrivas enligt följande: Uppföljningstillfällen 2015 i kommunstyrelse och kommunfullmäktige Tillfälle 1 Tillfälle 2 Tillfälle 3 Tillfälle 4 Uppföljningsrapport 1 Uppföljningsrapport 2 inklusive delårsrapport Uppföljningsrapport 3 Årsredovisning samt Uppföljningsrapport 4 (endast till KS) Uppföljning och analys - övergripande ekonomi och personal Uppföljning och analys -övergripande ekonomi och personal Uppföljning och analys - övergripande ekonomi och personal Uppföljning och analys -övergripande ekonomi och personal Övrig uppsikt av stadens nämnder och bolag Övrig uppsikt av stadens nämnder och bolag Övrig uppsikt av stadens nämnder och bolag Övrig uppsikt av stadens nämnder och bolag Uppföljning av KF:s budget utifrån hur n/s tagit sig an de prioriterade målen Uppföljning av KF:s budget utifrån prioriterade mål och uppdrag Uppföljning av kärnverksamhet med fördjupning inom äldreomsorg och hälsooch sjukvård, bebyggelse och bostad samt trafik Sammanfattning av kärnverksamhet utifrån grunduppdraget Direktkommunikation från nämnder och styrelse Göteborgs stad, Uppföljningsrapport (42)

6 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Uppföljning och analys ekonomi Omvärldsförutsättningar Sammanfattande bedömningar av den ekonomiska situationen för Göteborgs Stads koncern Stadens riktlinjer för god ekonomisk hushållning Kommunens ekonomiska utveckling Stadsdelsnämnder Stadsledningskontorets bedömning Befolkningsramen Resursnämndsuppgifterna Facknämnder Stadsledningskontorets bedömning Ekonomisk utveckling Bolag Stadsledningskontorets bedömning Ekonomisk utveckling Kommunalförbund Ekonomisk utveckling Uppföljning och analys personal Sammanfattning HR Personalutveckling - övergripande Personalutveckling inom stadsdelsnämnder Personalutveckling inom facknämnder Personalutveckling inom bolagen Övriga frågor utifrån uppsiktsplikt Riskbedömning Stadsdelnämnder övriga frågor utifrån uppsiktsplikten Medel ur utvecklingsfonden till de mest utsatta skolorna Ej verkställda beslut enligt SoL eller LSS och särskilda avgifter med anledning av detta Anmälningar enligt Lex Maria och Lex Sarah Värdighetsgarantier inom äldreomsorgen Tabeller med resultat- och investeringsuppgifter per nämnd och bolag Göteborgs stad, Uppföljningsrapport (42)

7 1 Sammanfattning Staden står inför betydande ekonomiska utmaningar kommande år. Det gäller både stadsutvecklingen och utvecklingen i kärnverksamheterna och den sociala hållbarheten. Investeringsvolymerna förväntas öka betydligt under kommande år och stadens ekonomiska förutsättningar kommer att ansträngas alltmer framöver. Göteborgs Stads koncerns samlade ekonomiska resultat för 2015 förväntas bli positivt såväl i kommunen som i stadens bolagskoncern. Resultatet för 2015 förväntas bli högre än föregående år men det beror framförallt på poster av engångskaraktär. Den strukturella utvecklingen är mer bekymmersam, särskilt i ett längre perspektiv. Stadsledningskontoret bedömer att kommunen kommer att klara balanskravet även 2015 men det sker framförallt med hjälp av tillfällig finansiering. Kostnadsutvecklingen ökar snabbare än finansieringsutvecklingen vilket medför att kommunens underliggande strukturella resultat nu är negativt. Utvecklingen är i enlighet med kommunfullmäktiges budgetbeslut för 2015 och sker därmed planerat. Den är dock inte hållbar på sikt och med de utmaningar som staden står inför så kan den inte fortsätta i samma riktning under kommande år. Investeringsvolymerna i staden ökar och beräknas under 2015 uppgå till ca 7,8 miljarder sammantaget i nämnder och bolag. Nämndernas och styrelsernas ekonomiska läge utifrån det inrapporterade materialet är totalt sett i nivå med förväntningarna.stadsledningskontoret ser i det här läget, efter bara tre månader på året, inte någon anledning att göra en annan bedömning än nämndernas/styrelsernas egna prognoser för helåret För stadsdelsnämnderna är den ekonomiska utvecklingen stabil för de flesta verksamheter och följer väl nämndernas planering. Undantaget är individ- och familjeomsorgen där nettokostnaderna fortsätter att öka kraftigt Inom personalområdet kvarstår svårigheter att rekrytera yrkes- och specialistutbildad personal, hög omsättning bland chefer och ökad sjukfrånvaro särskild bland kvinnor. Stadsledningskontoret bedömer att riskerna kommer att kvarstå under De åtgärder nämnderna beskriver i rapporteringen är av långsiktig karaktär och kommer inte att få nämnvärd effekt på kort sikt. De verksamhetsrisker som stadsledningskontoret redovisade i Riskbedömning 2015 kvarstår och åtgärder pågår för att reducera riskerna. Under avsnittet om övriga frågor utifrån uppsiktsplikt redovisas Lex Maria, Lex Sara, ej verkställda beslut enligt SoL eller LSS, medel till de mest utsatta skolorna och värdighetsgarantier inom äldreomsorgen. Inga ytterligare åtgärder föreslås utifrån rapporteringen. Av rapporteringen framgår att de skolor som erhåller särskilda medel har gjort prognoser för resultatet på sin skola läsåret 2014/15 jämfört med läsåret 2013/14. Fyra skolor svarar att det kommer att öka, fyra skolor svarar att det kommer att sjunka och tre skolor svarar att det är osäkert. Värdighetsgarantierna följs upp för första gången och stadsledningskontoret konstaterar att uppföljning av efterlevnad av värdighetsgarantierna förutsätter en väl fungerande synpunkts- och avvikelsehantering vilket i dagsläget är ett förbättringsområde. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport (42)

8 2 Uppföljning och analys ekonomi 2.1 Omvärldsförutsättningar Den allmänekonomiska utvecklingen i omvärlden Den internationella tillväxten förväntas återhämta sig gradvis. Återhämtningen inom euroområdet står på fastare grund och läget förstärks ytterligare i t ex USA och Storbritannien. Utvecklingen i våra nordiska grannländer är dock fortfarande svag. Norge, som utgör en väldigt viktig exportmarknad för Sverige, pressas av det låga oljepriset och Finland brottas med stora strukturella problem. Den svenska ekonomin förväntas utvecklas positivt framöver. Ett skäl är att tillväxten i omvärlden får allt bättre fart. Svensk BNP beräknas växa med drygt 3 procent både i år och nästa år. Det bör därmed finnas förutsättningar för att den svenska ekonomin kan nå konjunkturell balans under För åren därefter (2017 och 2018) antas utvecklingen vara i linje med trendmässig tillväxt vilket är liktydigt med en väsentligt svagare utveckling i ekonomin jämfört med i år och nästa år. Under fjolåret växte inhemsk efterfrågan mycket snabbt. Framförallt investeringarna ökade rejält. Förutsättningar finns för en fortsatt stark tillväxt i inhemsk efterfrågan också i år och nästa år. Företagens investeringar och hushållens konsumtionsutgifter är i utgångsläget låga. Med en ökad framtidstro bör företagens och hushållens benägenhet att investera och konsumera kunna höjas. Men för att framtidstron ska stärkas krävs att utvecklingen i omvärlden uppfattas som mer stabil. Den internationella konjunkturen behöver förstärkas ytterligare och den svenska exporten behöver få bättre fart. Prognosbedömningarna avseende den svenska ekonomin bygger på: Ökad BNP-tillväxt i år och nästa år Ökad export Fortsatt svag krona Ökad produktivitet samt ökade löner och priser Fortsatt låga räntor (negativ reporänta fram till 2016/2017) Mycket högt sparande hos hushållen ger förutsättningar för ökad konsumtion Ökad sysselsättning och långsamt fallande arbetslöshet Förbättringar i de offentliga finanserna men fortsatt underskott Den senaste konjunkturmätningen som Konjunkturinstitutet redovisat visar på en 120 > 110 Läget är mycket starkt < 90 Läget är mycket svagt Barometerindikatorn 60 dec- 97 dec- 98 dec- 99 dec- 00 dec- 01 dec- 02 dec- 03 dec- 04 dec- 05 dec- 06 dec- 07 dec- 08 dec- 09 dec- 10 dec- 11 dec- 12 dec- 13 dec- dec Göteborgs stad, Uppföljningsrapport (42)

9 konjunkturbild med en utveckling som stått och stampat kring ett normalläge, men som fallit i de senaste mätningarna. Detta innebär att prognoserna kring en förbättrad svensk konjunkturutveckling förutsätter att utvecklingen vänder uppåt igen och utvecklas starkare framöver. Förutsättningarna för kommunsektorn Kommunsektorn har en god real skatteunderlagstillväxt under 2015 och Därefter förväntas en svagare utveckling. SKL bedömer i sin senaste ekonomirapport, som presenterades i slutet av april att kommunsektorn kommer att nå plusresultat både i år och nästa år, delvis med hjälp av att sektorn återigen erhåller återbetalda premier från AFA under SKL menar samtidigt att sektorn står inför betydande utmaningar. De kostnader som följer av den demografiska utvecklingen ökar kraftigt. De närmaste åren räknar SKL med höga kostnadsökningar beroende på en större andel unga och äldre i befolkningen. Det kan leda till att kommuner och landsting kan få svårt att klara detta med nuvarande skattesats och statsbidrag, även om man genomför effektiviseringar. Dessutom finns det stora behov av investeringar i infrastruktur, fastigheter och kollektivtrafik. Situationen med det politiska läget på riksplanet medför oklara planeringsförutsättningar för kommunerna. Det finns relativt stora oklarheter kring generella och specialdestinerade statsbidrag i år men framförallt inför nästa år. 2.2 Sammanfattande bedömningar av den ekonomiska situationen för Göteborgs Stads koncern Staden växer, vilket innebär betydande ekonomiska utmaningar. Det blir därför allt viktigare att i alla relevanta sammanhang planera, följa upp och analysera den ekonomiska situationen för Göteborgs Stads samlade koncern i ett helhetsperspektiv. Beskrivningarna och analyserna av stadens ekonomiska utveckling nedan utgår därför från ett koncernperspektiv som sedan bryts ner i delanalyser för kommunen, nämnderna och bolagen. Resultatprognosen för koncernen 2015 I den prognos för 2015 som nu lämnas för koncernen prognostiseras ett överskott på sammanlagt ca 800 mkr. Förbättringarna i förhållande till budget och den prognos som lämnades i februari är framförallt hänförbara till kommunen. Det positiva resultatet i Årets resultat (mkr) Kommunen extraord post Utfall 2015 (mars) Per bud 2015 (mars) Prognos 2015 (mars) Prognos 2015 (feb) Budget Bolagen Koncernjust Koncernen totalt kommunen kan te sig tillfredsställande men det är väldigt viktigt att då veta att det åstadkoms med hjälp av poster av engångskaraktär såsom reavinster och återbetalda premier från AFA. Resultatet är därmed inte något tecken på ett förbättrat ekonomiskt läge för 2015 utan problematiken med ett strukturellt underliggande negativt resultat Göteborgs stad, Uppföljningsrapport (42)

10 kvarstår. Engångsposterna bidrar dock på det sättet genom att de tillför tillfällig finansiering och de har därmed möjliggjort för kommunen att dra ner nivån på den budgeterade utdelningen från Stadshus AB. Strategin är att utdelning tas bara ut för att klara ett balanskravsresultat. Bolagskoncernen prognostiserar ett resultat för 2015 på ca 450 mkr efter skatt. Det är i princip i nivå med budget. Stadsledningskontoret bedömer att det finns potential för ytterligare resultatförbättring i bolagskoncernen samlat. Investeringsprognosen för koncernen 2015 Koncernens investeringar för 2015 beräknas uppgå till ca 7,8 miljarder. Volymen beräknas därmed öka med 1,5 miljarder jämfört med föregående år. Investeringsvolymerna förväntas öka kraftigt under kommande år, vilket gör det mycket Mkr Kommunen Bolag Prognos 2015 Budget 2015 angeläget att fortsätta utveckla planeringen och analyserna avseende koncernens investeringar. För att klara de ökande investeringsvolymerna krävs inte bara finansieringslösningar utan även att organisationerna kan möta de ökade volymerna i det faktiska genomförandet av investeringarna. Det ställer stora krav på de berörda organisationerna. 2.3 Stadens riktlinjer för god ekonomisk hushållning Staden har under en rad år haft en ekonomisk utveckling som varit i linje med god ekonomisk hushållning. Kommunfullmäktige fastställde i beslut under 2013 sex inriktningar för att säkerställa god ekonomisk hushållning i Göteborgs Stads samlade koncern, vilket blir allt mer angeläget i takt med att de ekonomiska utmaningarna ökar. Under 2014, inför ny mandatperiod, beslutade kommunfullmäktige att bibehålla inriktningarna även kommande år. Inriktningarna omfattar flera av de aspekter som är viktiga att analysera för att utröna huruvida den ekonomiska utvecklingen kan sägas vara långsiktigt hållbar. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport (42)

11 Nedan kommenteras lite kort det aktuella läget avseende respektive inriktning Inriktning Stadens skall över tid eftersträva resultatöverskott motsvarande minst två procent av kommunens skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. Resultatnivån skall vara förenlig med stadens riskexponering. Staden kan (enligt särskilt regelverk) använda sig av resultatutjämningsreserv för att utjämna förändrade omvärldsförutsättningarna på grund av framförallt konjunkturella svängningar. Staden skall över tid säkerställa att investeringsvolymerna är förenliga med stadens långsiktiga finansieringsförmåga. Hög egenfinansieringsgrad skall eftersträvas. Staden skall över tid bedriva stadsutveckling och exploatering inom ramen för god ekonomisk hushållning. Staden skall i samband med betydande beslut om att ingå långsiktiga åtaganden i alla former eller att avyttra egendom värdera de finansiella konsekvenserna för stadens förmåga att upprätthålla god ekonomisk hushållning. Staden skall över tid värdera och säkerställa de finansiella åtaganden som är kopplade till ägandet av stadens bolag. Kommentar Resultatnivån på minst två procent av skatteintäkterna ska betraktas i ett flerårsperspektiv, inte som ett mål för varje enskilt år. Kommunens förväntade resultat för 2015 beräknas i nuläget inte riktigt nå upp till nivån på 2 procent och den nivå som uppnås åstadkoms framförallt med hjälp av poster av engångskaraktär. Den strukturella utvecklingen är i ett längre perspektiv inte förenlig med inriktningen för god ekonomisk hushållning. I kommunfullmäktiges budgetbeslut för 2015 planeras inte för varken nyttjande av eller avsättning till resultatutjämningsreserv. Den prognostiserade resultatnivån för 2015 medger inte heller någon avsättning till resultatutjämningsreserv. Stadens samlade investeringsvolym under 2015 på 7,8 miljarder kommer inte att fullt ut kunna finansieras med hjälp av egna medel. Ökad lånefinansiering beräknas ske inom såväl kommunen som bolagen. Exploateringsverksamheten uppvisar för fjärde året i rad ett negativt utfall. Det är en utveckling som behöver vändas för att säkerställa god ekonomisk hushållning. Det krävs ett utvecklingsarbete för att utveckla planerings- och beslutsunderlag avseende såväl nämnder som bolag för att denna inriktning ska kunna uppnås. Ett sådant utvecklingsarbete har påbörjats, men det finns mycket mer att göra. Medvetenheten om stadens långsiktiga ekonomiska utmaningar har ökat och arbetet fortsätter. De beslutsunderlag som har levererats i samband med den samlade bolagsöversynen är viktiga förutsättningar för att värdera stadens ägande av bolagen. Beslutet om att samordna den finansiella hanteringen av bolagens samlade låneportfölj är en annan viktig förutsättning för att hantera de finansiella riskerna kopplat till bolagen. I budgetunderlaget för har en särskild bolagsdel presenterats som belyser bolagens finansiella förutsättningar. Särskilt de långsiktiga planeringsunderlagen för bolagens investeringar har bidragit till att öka möjligheterna till ägarstyrning i dessa frågor. Det återstår dock mer utvecklingsarbete för att staden ska kunna arbeta systematiskt enligt denna inriktning för god ekonomisk hushållning. Sammanfattningsvis gör stadsledningskontoret bedömningen att den ekonomiska utvecklingen i staden på sikt är bekymmersam i förhållande till vad som stipuleras i inriktningarna för god ekonomisk hushållning. Med tanke på utmaningarna framöver är det viktigt att följa och analysera utvecklingen utifrån detta perspektiv. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport (42)

12 2.4 Kommunens ekonomiska utveckling Finansierings- och kostnadsutveckling Stadsledningskontoret har inför bedömningarna i denna rapport använt sig av de skattebedömningar som SKL presenterade i april i år och som bygger på de bedömningar av det allmänekonomiska läget som redovisats tidigare i denna rapport. Nettokostnadsutvecklingen uppgår to m mars till ca 6,2 procent och prognosen för helåret 2015 uppgår till ca 7,1 procent. Det är en mycket hög kostnadsutveckling. Senast staden hade en så hög kostnadsutveckling var 2007/2008 vilket var åren strax före det att finanskrisen drabbade världen hösten Mkr Finansieringsutveckling och nettokostnadsutveckling 3,6% 4,1% 3,6% 3,3% 4,8% 6,1% 4,2% Utfall mars 2,5% 5,9% 3,7% 6,2% 5,3% Prognos 6,3% 3,0% 0,9% 7,1% 5,8% 7,4% 4,2% 1,7% 6,2% 7,2% 4,2% 5,0% 3,0% 2,8% Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning Utfall mars 4,8% Prognos helår 5% Verksamhetens nettokostnader exkl reavinster Finansieringsutvecklingen beräknas med nu föreliggande prognos uppgå till ca 5 procent på helåret. Det är en relativt god finansieringsutveckling, men den förmår inte täcka den rådande kostnadsutvecklingen. Sammantaget innebär detta att de ekonomiska marginalerna äts upp och ersätts av ett strukturellt ekonomiskt underskott. Det är viktigt att i det här sammanhanget poängtera att utvecklingen sker i enlighet med kommunfullmäktiges budget för 2015 och är därmed planerad. Den är dock inte hållbar på lite längre sikt och ter sig bekymmersam med tanke på de betydande ekonomiska utmaningar som staden står inför. Stadsledningskontoret bedömer att det därför är angeläget med en restriktiv hållning i kommande kompletteringsbudgetar under året för att sträva efter att begränsa det strukturella underskottet. En analys av den trendmässiga utvecklingen till och med mars visar på en bestående ökningstakt på ca 2 procent i personalvolymen. Ökningstakten är stigande avseende kostnadsutvecklingen och bekräftar analysen av den ekonomiska strukturella utvecklingen och den expansiva utvecklingen bedöms fortsätta under året. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport (42)

13 12,0% 10,0% 8,0% Nettokostnadsutveckling senaste 12 mån Personalvolymsutveckling senaste 12 mån 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% -2,0% -4,0% 08-mar 08-maj 08-aug 08-okt 08-dec 09-feb 09-mar 09-maj 09-aug 09-okt 09-dec 10-feb 10-mar 10-maj 10-aug 10-okt 10-dec 11-feb 11-mar 11-maj 11-aug 11-okt 11-dec 12-feb 12-mar 12-maj 12-aug 12-okt 12-dec 13-feb 13-mar 13-maj 13-aug 13-okt 13-dec 14-feb 14-mar 14-maj 14-aug 14-okt 14-dec 15-feb 15-mar Resultat för kommunen 2015 Det är tidigt på året och osäkerhetsfaktorerna kring den ekonomiska utvecklingen är relativt många. Stadsledningskontoret gör därför på ett övergripande plan bedömningen att det är alltför tidigt att dra några långtgående slutsatser. Utvecklingen hittills tyder dock på att utvecklingen i huvudsak sker inom ramen för fullmäktiges budget. Stadsledningskontoret gör i denna rapport ingen annan bedömning av nämndernas resultatutveckling än den som nämnderna själva redovisar. Prognosen för kommunen pekar på ett resultat på ca 450 mkr inklusive reavinster och jämförelsestörande poster. Enligt balanskravets definition, d v s då reavinsterna exkluderas, skulle då kommunen uppnå ett nollresultat med hjälp av engångsintäkter från AFA samt utdelning från Stadshus AB. I tabellen nedan redovisas mer detaljerade siffror för de olika delarna i kommunen. Nämndernas ekonomiska utveckling kommenteras under andra avsnitt i rapporten. I kommunfullmäktiges budget för 2015 budgeterades med ett strukturell underskott på 270 mkr som med hjälp av finansiering genom utdelning från Stadshus AB på 670 mkr resulterar i ett sammantaget överskott på 400 mkr. Eftersom reavinster är Göteborgs stad, Uppföljningsrapport (42)

14 svårförutsägbara samtidigt som de inte kan användas för att åstadkomma en budget i balans enligt balanskravet inkluderas dessa inte i budgeten. I prognosen som nu lämna för 2015 bedöms det strukturella underskottet på 270 mkr kvarstå på samma nivå som i budgeten. Däremot görs en del förändringar i bedömningar av de poster av engångskaraktär som redovisas i den nedre delen av tabellen. Stadsledningskontoret bedömer att det är angeläget att bara ta ut den utdelning från Stadshus AB som kan betraktas som nödvändig för att uppnå ekonomisk balans. Utdelningsmöjligheter bör i möjligaste mån sparas till kommande år för att möta de ansträngningar som de stora utmaningarna innebär. För att åstadkomma en ekonomisk balans 2015 behövs 270 mkr för att finansiera det strukturella underskottet. AFA:s styrelses beslut om att betala tillbaka premier från 2004 bidrar till den finansieringen med 171 mkr. Resterande 99 mkr av det strukturella underskottet finansieras med hjälp av utdelning från Stadshus AB. På detta sätt uppnås en ekonomisk balans för 2015 enligt balanskravsdefinitionen. Utöver det nollresultatet prognostiseras reavinster på 446 mkr under Resultatet inklusive reavinster bedöms därmed uppgå till 446 mkr. Kommunens investeringar och låneutveckling Prognosen avseende investeringsvolymen för 2015 beräknas bli lägre än budget. I bilden nedan åskådliggörs de årliga investeringsvolymerna i kommunen både ur Mkr Beloppen som anges motsvarar den investeringsvolym som måste finansieras av kommunen; tex resultatöverskott eller lån. Ca 600 Mkr Ca Mkr Ca 750 Mkr Ca 850 Mkr Ca Mkr Prognos 2015 Investeringsvolym Investeringsvolym som inte finansieras av externa medel Avskrivningsnivå, ca ett totalt perspektiv, och utifrån hur stor del av investeringarna som måste finansieras med egna medel. Totalt beräknas investeringsvolymen till ca 3,1 miljarder under 2015 varav ca 0,5 miljarder finansieras genom externa investeringsinkomster. Årets avskrivningar ger ett utrymme för ersättningsinvesteringar på ca 0,9 miljarder. Resterande del av 2015 års investeringar behöver finansieras genom egna medel, antingen genom ett resultatöverskott eller genom andra likvidtillskott eller genom lånefinansiering. Det innebär att med den prognosen för 2015 som nu föreligger bör kommunens resultat ligga i storleksordningen 1,8 miljarder för att undvika ökad lånefinansiering. I diagrammet nedan redovisas utvecklingen av kommunens nettolåneskuld i ett historiskt perspektiv. Med den prognos för investeringar och resultat som nu lämnas (inklusive ett beaktande av de engångsposter mm som förstärker likviditeten) beräknas Göteborgs stad, Uppföljningsrapport (42)

15 nettolåneskulden öka med ca 900 mkr under Till och med mars månad har nettolåneskulden ökat med ca 400 mkr Mkr Prognos Stadsdelsnämnder Stadsledningskontorets bedömning Totalt sett är den ekonomiska utvecklingen stabil för de flesta verksamheter och följer väl nämndernas planering. Undantaget är individ- och familjeomsorgen där nettokostnaderna fortsätter att öka kraftigt. Beloppsmässigt är kostnadsökningen störst för sociala boenden där ökningen hittills i år motsvarar drygt sju miljoner per månad. Individ- och familjeomsorgens kostnadsutveckling är också den främsta orsaken till att flera nämnder antingen har ett negativt utfall t o m mars eller prognostiserar ett negativt utfall för helåret, jämfört med det budgeterade resultatet Befolkningsramen Ekonomisk utveckling befolkningsramen Belopp i Mkr Utfall perioden Aktuell budget perioden Avvikelse utfall - budget Prognos helår (aktuell) Aktuell budget helår Bokslut fg år Nettokostnad Kommunbidrag Resultat Resultat t o m perioden Stadsdelsnämnderna redovisar t o m mars ett resultat på -56 mkr. Resultatet är drygt 20 mkr högre än det budgeterade resultatet för perioden och i stort sett lika med resultatet för motsvarande period förra året. Angered redovisar en negativ avvikelse mot det budgeterade resultatet med drygt 2 mkr och Lundby och Norra Hisingen en avvikelse med vardera ca 5,5 mkr. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport (42)

16 Resultat helår Totalt för året prognostiserar stadsdelsnämnderna ett resultat på -50 mkr vilket är 35 mkr lägre än det budgeterade resultatet. Fyra nämnder prognostiserar en negativ avvikelse mot budget, Angered (-10 mkr), Östra Göteborg (-8 mkr), Majorna-Linné (-14 mkr) och Norra Hisingen (-3 mkr). Nettokostnadsutveckling T o m mars har stadsdelsnämndernas nettokostnader ökat med närmare sex procent jämfört med samma period förra året. Nämndernas prognoser förutsätter att nettokostnadsutvecklingen för helåret blir ca en halv procentenhet lägre. Per verksamhetsområde är det inom individ- och familjeomsorgen som kostnadsutvecklingen är fortsatt hög. Kostnadsökningen är betydligt högre än den budgeterade och sex av tio nämnder har en nettokostnadsökning på mer än tio procent. För övriga verksamhetsområden är det däremot totalt sett en god överensstämmelse mellan nettokostnadsutvecklingen hittills under året och den planerade utvecklingen.. Diagrammet ovan visar nettokostnadsutvecklingen per verksamhetsområde helår 2014 jämfört med 2013 och januari till mars 2015 jämfört med motsvarande period Den lägre nettokostnadsökningen för förskolan i år jämfört med utvecklingen förra året och den högre för skolan, motsvaras av befolkningsutvecklingen. Den högre kostnadsutvecklingen inom äldreomsorgen jämfört med utvecklingen förra året beror på en planerad satsning på området i nämndernas budgetbeslut. Uppföljning av stadsledningskontorets ekonomiska riskbedömning Stadsledningskontoret bedömde tidigare i år att den fanns anledning att särskilt följa den ekonomiska utvecklingen för Askim-Frölunda-Högsbo, Majorna-Linné och Lundby. Askim-Frölunda-Högsbo redovisar ett överskott mot det budgeterade resultatet t o m mars, men överskottet förklaras av engångsintäkter och är därför inte rättvisande för nämndens ekonomiska situation. Nämnden har reviderat ner det ekonomiska målet i år från 15 mkr till 11,4 mkr och nämnden har fortfarande obalanser inom sektorerna IFO/FH och Äldreomsorg. Majorna-Linné redovisar t o m mars ett resultat i nivå med det budgeterade. För helåret Göteborgs stad, Uppföljningsrapport (42)

17 lämnar nämnden en prognos på -14 mkr att ställas mot ett budgeterat nollresultat. Avvikelserna hänför sig till sektorerna Utbildning och IFO/FH. Lundby har t o m mars en negativ avvikelse mot det budgeterade resultatet på 5,5 mkr. Förvaltningen har lämnat en nollprognos som bl a förutsätter att nämnden beslutar om en åtgärdsplan. Vid nämndens sammanträde den 29 april bordlades förvaltningens förslag till åtgärder. Nämndens obalanser är inom sektorerna IFO/FH och Äldreomsorg. Utöver dessa nämnder redovisar Angered, Östra Göteborg och Norra Hisingen negativa avvikelser mot det budgeterade resultatet och/eller prognostiserar en negativ avvikelse för helåret. Det finns därför anledning att ägna även dessa nämnders ekonomiska utveckling särskild uppmärksamhet Resursnämndsuppgifterna Ekonomisk utveckling resursnämndsuppgifter Belopp i Mkr Utfall perioden Aktuell budget perioden Avvikelse utfallbudget Prognos helår (aktuell) Aktuell budget helår Bokslut fg år Nettokostnad Kommunbidrag Resultat T o m mars redovisar nämnderna en positiv avvikelse mot budgeterat resultat för resursnämndsuppgifterna med 2 mkr. Störst positiv avvikelse t o m mars rapporteras för uppdragen Hospice (Askim-Frölunda-Högsbo) med 0,9 mkr och Frölunda Kulturhus (Askim-Frölunda-Högsbo) med 0,7 mkr. Prognosen för helåret är i stort sett lika med det budgeterade resultatet totalt sett för samtliga resursnämndsuppgifter. Störst avvikelser prognostiseras för uppgifterna Regionbibliotek Hisingen (Lundby) med -0,8 mkr och Äldreboendeplanering (Örgryte- Härlanda) med 0,5 mkr. 2.6 Facknämnder Stadsledningskontorets bedömning Facknämndernas ekonomiska läge utifrån det inrapporterade materialet är totalt sett i nivå med förväntningarna. Att resultatet avviker positivt i förhållande till periodens budget är ett mönster som liknar tidigare år. Årets utfall för perioden är något lägre än motsvarande period föregående år. Stadsledningskontoret ser i det här läget, efter bara tre månader på året, inte någon anledning att göra en annan bedömning än nämndernas egna prognoser för helåret Ekonomisk utveckling Mkr Utfall perioden Aktuell budget perioden Avvikelse utfall - budget Prognos helår (aktuell) Aktuell budget helår Bokslut fg år Resultat Resultat t o m perioden Göteborgs stad, Uppföljningsrapport (42)

18 Facknämnderna redovisar ett resultat för perioden på knappt 6 mkr, vilket är omkring 93 mkr bättre än periodens budget. Utfallet är i stort sett i nivå med motsvarande period föregående år. Det är sammanlagt sex nämnder som redovisar ett utfall för perioden som avviker negativt mot budget. Den negativa avvikelsen på 7,7 mkr som nämnden för Intraservice uppvisar förklaras av i första hand högre volymer för flera av de levererade tjänsterna. Intraservice reglerar eventuella över- eller underskott med stadens förvaltningar och bolag varför helårsprognosen ligger fast på ett nollresultat. Kommunledningen redovisar ett negativ avvikelse för perioden på 4,8 mkr vilket förklaras av att periodiseringen av budgeten inte speglar den kostnadsbelastning kontoret haft första kvartalet. Av nämnderna som uppvisar negativa avvikelser för perioden är det enbart färdtjänstnämnden som försämrar helårsprognosen jämfört med budget vilket kommenteras vidare nedan. Flertalet facknämnder redovisar ett utfall per mars som avviker positivt från budget. De största avvikelserna återfinns inom utbildningsnämnden, kretslopp och vattennämnden, lokalnämnden, trafiknämnden samt park och naturnämnden. Ett mildare väder i förhållande till ett normalår innebär lägre kostnader för flera av dessa verksamheter, bl a när det gäller el och värme, vinterväghållning samt skador som i flera fall kan vara väderrelaterade. En annan förekommande förklaring är lägre personalkostnader samt fördröjningar i olika projekt, bland annat när det gäller underhållsåtgärder, i förhållande till den periodiserade budgeten. Avvikelsen inom utbildningsnämnden förklaras av flera olika samverkande faktorer, däribland lägre personalkostnader till följd av vakanser. Nämnden lämnar en helårsprognos som avviker med -5 mkr i relation till budget i enlighet med en hemställan och beslut i kommunstyrelsen. Resultat helår Facknämnderna redovisar totalt sett en prognos på -34 mkr, vilket innebär en försämring med knappt 6 mkr i förhållande till budgeten för året. Utöver utbildningsnämnden som omnämnts ovan lämnar färdtjänstnämnden och idrotts- och föreningsnämnden prognoser som avviker negativt mot budget. Flertalet facknämnder redovisar en oförändrad prognos i förhållande till budget, men det finns några som lämnar en prognos som avviker positivt mot budget, däribland social resursnämnd, park- och naturnämnden samt kretslopp och vattennämnden. Även byggnadsnämnden lämnar en prognos som avviker positivt från budget, men det har sin förklaring i att nämnden under året planerar att vidta åtgärder för att återställa underskottet som uppstod i och med bokslutet för Lokalnämnden redovisar en helårsprognos i paritet med budget, men i detta ryms en en omfördelning mellan ett överskott i budgeten för värme, el samt VA och en ökad satsning på planerat underhåll om ca 10 mkr. Färdtjänstnämnden redovisar både ett periodutfall och en helårsprognos som avviker negativt mot budget med ca 1,2 mkr. Avvikelsen förklaras främst av ett ökat färdtjänstresande i förhållande till budget. Nämnden har i samband med beslutet om uppföljningsrapporten per mars, i enlighet med stadens regler för budget och uppföljning, fattat beslut om en åtgärdsplan för att återställa ett helårsresultat i nivå med budget. Idrotts- och föreningsnämnden uppvisar en positiv avvikelse på drygt 4 mkr mot budget sett till utfallet per mars samtidigt som nämnden lämnar en helårprognos per mars på -9,4 mkr att jämföras med ett budgeterat resultat på -2,5 mkr. Periodavvikelsen förklaras främst av högre intäkter, bl a gällande isanläggningarna, och lägre kostnader beträffande personal och el/uppvärmning. Den försämrade helårsprognosen förklaras av ett antal Göteborgs stad, Uppföljningsrapport (42)

19 projekt där nämnden ännu inte fått eller hemställt om utökad kommunbidragsram för drift- och kapitaltjänstskostnader för investeringar och nya anläggningar som tagits i bruk. För nämndens verksamhet i övrigt, utöver dessa projekt, ligger prognosen i linje med budget. Kretslopp och vattennämnden redovisar ett utfall per mars som avviker positivt mot budget med omkring 18 mkr. Avvikelsen återfinns i huvudsak inom VA-verksamheten och förklaras främst av att det planerade underhållet har upparbetats till en lägre nivå än budgeterat. Nämnden lämnar totalt sett en helårsprognos som innebär en positiv avvikelse mot budget på närmare 3 mkr. Prognosen per mars är också omkring 6 mkr bättre än den prognos som nämnden redovisade per februari. Bidragande till denna förändring är det åtgärdsprogram som nämnden i enlighet med stadens regler för budget och uppföljning beslutat om efter prognosen per februari. Uppföljning av stadsledningskontorets ekonomiska riskbedömning Stadsledningskontoret bedömde tidigare i år att den fanns anledning att särskilt följa den ekonomiska utvecklingen för byggnadsnämnden, trafiknämnden, fastighetsnämnden, överförmyndarnämnden, nämnden för Intraservice samt kretslopp och vattennämnden. Stadsledningskontoret gör ingen annan bedömning efter uppföljningsrapporten per mars. Investeringsredovisning för planperioden Nämndernas investeringsutgifter Mkr Ack utfall tom perioden Prognos 2015 Budget 2015 Investeringsvolym Investeringsvolym som inte finansieras av externa medel Nämndernas investeringsutgifter för perioden januari mars uppgår till 376 mkr vilket utgör ca 10 procent av årsbudgeten. Totalt lämnar nämnderna en prognos för 2015 som är 540 mkr lägre än årsbudget. Lokalnämnden hemställer om att justera ner nämndens investeringsram med 30 mkr för 2015 och Idrotts- och föreningsnämnden hemställer om utökad ram för 2015 med 8 mkr. Nedan kommenteras större avvikelser mellan prognos för helår och årsbudget. Fastighetsnämndens investeringsprognos för 2015 är 127 mkr lägre än budget och beslutad ram. Förklaringen till den lägre prognosen jämfört med budget avser Västsvenska Paketet där budgeterade markförvärv för Hisingsbron och sänkning av Götaleden flyttas fram till 2017 samt tillbyggnad av Operan (75 mkr) som är försenat och beräknas vara avslutat under Lokalnämndens reinvesteringar som syftar till att säkerställa befintliga funktioner i det befintliga beståndet, förväntas bli enligt budgetför helåret, det vill säga 220 mkr. Ramen för nämndens nyinvesteringar för helåret uppgick ursprungligen till tkr. I samband med vårens budgetjustering korrigerades beloppet till 888 mkr. Efter prognosarbetet per mars föreslås lokalnämnden att justera ned budgetvolymen enlig prognos med ytterligare 30 mkr, till 858 mkr för Idrotts- och föreningsnämndens investeringsbudget för 2015 uppgår till 110 mkr och prognosen för året är 118 mkr. Differensen förklaras främst av att Torslandaskolans sporthall beräknas bli i stort sett klar till årsskiftet och årets investeringsutgift blir därmed 51 mkr mot planerade 35 mkr. Den totala kostnaden för projektet Göteborgs stad, Uppföljningsrapport (42)

20 Torslandaskolans sporthall beräknas hålla sig till budget utan det är fördelningen i tid som har ändrats. Sporthallen i Örgryte kommer däremot endast förbruka 8 mkr mot 20 mkr i budget. Den tillfälliga sporthallen i Backa blev försenad förra året och förbrukar drygt 5,2 mkr i år men nämnden har ännu inte erhållit budget. Upprustning av isanläggningar förskjuts i tid och årets förbrukning blir 4 mkr lägre än budget. Idrottsoch föreningsnämnde hemställer om en utökning av investeringsramen för 2015 med 8 mkr. Kretslopp och vattennämndens totala investeringsprognos för året uppgår till 361 mkr jämfört med årets budgeterade investeringsvolym på 503 mkr. Avvikelsen mellan prognos och budget förklaras med projekt inom dricksvattenproduktion för projektet Lackarebäck Ultrafilter och utökad kapacitet i området där prognos uppgår till 150 mkr vilket innebär en lägre investeringsvolym än budgeterad nivå på 250 mkr. För området dricksvattendistribution uppgår prognosen till 44 mkr jämfört med budget 37 mkr. Helårsprognosen för investeringsprojekt inom avloppsavledning uppgår till 68 mkr jämfört med budgeterad investeringsvolym om 100 mkr. Det finns en osäkerhet i den totala investeringsutgiften för helåret då skiljedomsutslag i tvist angående projekt södra skärgården förväntas under andra kvartalet. Investeringsutgiften som är föremål för skiljedomsförfarande uppgår till cirka 25 mkr. Trafiknämndens investeringsram för 2015 uppgår till netto 733 mkr. Då innefattas även projekten inom det Västsvenska paketet. Prognosen för helåret är netto 854 mkr, det är en avvikelse mot investeringsramen på 121 mkr. Prognosen för investeringsutgifterna ligger på mkr, en avvikelse mot investeringsramen på 66 mkr. För investeringsinkomsterna ligger prognosen på 425 mkr vilket ger en avvikelse mot ramen på 55 mkr kronor. Den huvudsakliga orsaken till den prognostiserade nettoavvikelsen i förhållande till årets investeringsram är utgiftsökningar och förändrade inkomstperiodiseringar inom projektet Skeppsbron, etapp 1. Det sker dessutom ett antal justeringar inom ramen för projekten inom det Västsvenska paketet dessa justeringar har dock i de flesta fall endast en påverkan på bruttobeloppen eftersom utgifter och inkomster matchar varandra. Justeringarna är en följd av förändrade prognoser för när utgifter och inkomster faller ut inom projekten och beror inte på en förändring av de totala prognoserna för respektive projekt. Exploateringsinvesteringar Belopp i Mkr Utfall perioden Prognos 2015 Föregående prognos Årsbudget Inkomster Utgifter Över-/underskott Totalt för staden bedöms prognosen för exploateringsinvesteringar 2015 till 212 mkr netto, vilket är en avvikelse mot budget på +145 mkr. Avvikelsen beror till största del på att projekt har flyttats fram i tiden. Inkomsterna har ökat jämfört med föregående prognos tillföljd av att försäljningsinkomster har ökat i ett antal projekt. Utgifterna har minskat med 88 mkr jämfört med föregående prognos. Avvikelsen beror på förskjutningar av projekt i tiden. Fastighetsnämndens exploateringsinvesteringar bedöms ge ett överskott mot budget på 42 mkr för Avvikelsen beror på att projekt flyttas fram i tiden. Exempel på projekt som flyttas fram i tiden är Halvårsäng och Logistikcentrum. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport (42)

21 Inkomster från markförsäljning bedöms ligga i nivå med budget (ca 520 mkr). Gatukostnadsersättningarna bedöms minska med 35 mkr i projekten Halvårsäng och Logistikcentrum. Detta medför även en minskning av utgifter för gata. Utgifter för markförvärv bedöms minska med 75 mkr jämfört med budget. Förvärv för exploateringsprojektet Ny Älvförbindelse och Ringön har skjutits fram i tiden. I projektet Selma Lagerlöfs torg har förvärv av Rysåsen tidigarelagts. Dessa var budgeterade under perioden Utgifter för övriga anläggningar bedöms öka med 31 mkr jämfört med budget och beror bland annat på utgifter för rivning och evakuering i projket Lillhagsparken som var budgeterade Prognosen för Kretslopp och vatten är ca 30 mkr lägre än vinterns kompletterande budgetbeslut. Avvikelsen beror på att projekt har skjutits fram i tiden. Prognosen för övriga nämnder bedöms ligga i nivå med budget. Prognosen för Park- och naturnämnden har ökat med 125 mkr avseende jubeleumsparken i Frihamnen. En inkomst från Älvstaden finns inlagd med samma belopp. Investeringsutgiften täcks därmed så här långt av exploateringsersättning från Älvstaden. 2.7 Bolag Stadsledningskontorets bedömning Resultatutvecklingen inom bolagskoncernerna är sammantaget bättre än budgeterat. Stadsledningskontoret konstaterar att det är flera bolag som förbättrar sina resultat och prognoser. Tjänstemannaorganisationen inom Stadshus AB bedömer att det finns ett utrymme för en något mer positiv resultatutveckling än styrelsernas egna prognoser för helåret Stadsledningskontoret gör ingen annan bedömning Ekonomisk utveckling Mkr Utfall perioden Aktuell budget perioden Prognos helår (aktuell) Prognos helår (fg rapport) Aktuell budget helår Bokslut fg år Energi Bostäder Lokaler Kollektivtrafk Näringsliv Turism, kultu, evenemang Hamn Interna bolag Regionala bolg Boplats AB Göteborgs stad, Uppföljningsrapport (42)

22 Resultat t o m perioden Stadshuskoncernen redovisar sammantaget ett resultat efter finansiella poster för perioden på 329 mkr, vilket är 129 mkr bättre än periodens budget. Resultatet är i nivå med motsvarande period föregående år. De flesta kluster/bolag redovisar ett bättre utfall än budget varav de största avvikelserna återfinns inom Regionala bolag (49 mkr), Lokaler (29 mkr), Hamn (17 mkr) och Energi (16 mkr). Resultat helår Sammantaget lämnar Stadshuskoncernen en prognos för 2015, inklusive aktieägartillskott på 116 mkr (avseende Göteborg & Co Kommunintressent AB), på 716 mkr, vilket innebär en förbättring med drygt 19 mkr i förhållande till budgeten för året. Prognosen innebär ett förväntat helårsresultat som är omkring 99 mkr bättre än föregående års bokslut. Men om jämförelsestörande poster förs till föregående års resultat så innebär bolagens samlade prognos per mars snarare ett lägre helårsresultat. De kluster som uppvisar störst förbättring av förväntat helårsresultat är Lokaler (32 mkr) och Hamn (28 mkr) medan Bostäder och Kollektivtrafik minskar med -40 mkr respektive -18 mkr. Energi Koncernen Göteborg Energi AB redovisar ett periodresultat på 309 mkr, vilket är 16 mkr bättre än periodbudgeten. Den milda inledningen av året påverkar koncernens stora volymaffärer - fjärrvärme, elhandel och elnät - vilket i sin tur inneburit en lägre nettoomsättning än budget för koncernen under perioden. Täckningsbidraget var dock högre än budgeterat till följd av lägre råvarupriser. Koncernens finansnetto avviker negativt till följd av en reaförlust vid försäljning av andelar i Lerum Energi AB samt högre räntekostnad beroende på minskad balanserad byggränta för GoBiGas. Prognosen för årsresultatet lämnas oförändrad och uppgår till 341 mkr. Förädlingsvärdet för koncernens produktion förbättras något, vilket motverkas av ett försämrat finansnetto. Biogasområdets prognos är under revidering och indikerar ett sämre resultat än budget. Bostäder Framtidenkoncernen redovisar ett periodresultat på 65 mkr, vilket är 6 mkr bättre än periodbudgeten. Hyresintäkterna är lägre till följd av lägre utfall i hyresförhandlingarna än förväntat. Koncernens taxebundna kostnader är lägre än budgeterat, det är främst värmekostnaderna som avviker positivt, vilket är en effekt av en mild vinter. Koncernen lämnar en prognos för resultat efter finansiella poster för helåret om 352 mkr vilket är en negativ avvikelse på 40 mkr mot budget, men en förbättring med ca 11 mkr i förhållande till prognosen per februari. Driftsresultatet är enligt senaste prognosen 51 mkr lägre än budget framförallt beroende på helårseffekten av ovan nämnda faktorer som påverkat periodresultatet. Prognosen innehåller därutöver högre kostnader för underhåll och avskrivningar vilket vägs upp utav minskade jämförelsestörande kostnader i form av nedskrivningar av projekt. Lokaler Periodresultatet för Higab AB blev 14 mkr, vilket är 3 mkr sämre än budgeten för perioden. De främsta orsakerna till den negativa avvikelsen är ökade underhålls- och riskkostnader under perioden. Bolaget förbättrar sin helårsprognos med 12 mkr till 57 mkr, huvudsakligen till följd av minskade avskrivningar och lägre räntekostnader som en effekt av lägre räntenivåer och senarelagd upplåning. Resultatet för Älvstranden Utveckling AB för perioden uppgick till -7 mkr, vilket Göteborgs stad, Uppföljningsrapport (42)

23 överstiger budget med 16 mkr. Det förbättrade resultatet beror till största delen på ökade hyresintäkter, lägre underhållskostnader än budgeterat samt lägre räntekostnader. För helåret förbättrar koncernen sin prognos med 20 mkr till -60 mkr, främst som en effekt av lägre finansiella kostnader, men även till följd av ökad uthyrning av lokalyta. Fastighetsförsäljningar pågår, men är inte beaktade i prognosen, då de inte är slutförda. Periodresultatet för Förvaltnings AB Göteborgslokaler blev 5 mkr, vilket är 2 mkr bättre än periodbudgeten. Förbättringen förklaras med minskade kostnader för marknadsaktiviteter och fastighetsskötsel under perioden. För helåret lämnar bolaget en prognos på 14 mkr, vilket är i nivå med föregående prognos. Periodresultatet för Göteborgs Stads Parkerings AB blev 36 mkr, vilket är 3 mkr bättre periodbudgeten. Det förbättrade resultatet förklaras av positiva avvikelser inom flera kostnadsslag. För helåret lämnar bolaget en prognos på 121 mkr, en försämring med 2 mkr i jämförelse med föregående prognos. Förklaringen till försämringen är ökade förvaltningskostnader. Bolagets prognos innehåller inte planerade markförsäljningar eller nedskrivningar, vilka ännu inte tecknats avtal/fattats beslut om. Periodresultatet för Idrotts- och Kulturcentrum Scandinavium AB blev 2 mkr, vilket är i nivå med periodbudgeten. För helåret justeras prognosen upp med 1 mkr till 8 mkr. Förklaringen till förbättringen av prognosen är minskade räntekostnader. Kollektivtrafik Koncernen Göteborgs Spårvägar AB redovisar ett resultat för perioden på -5 mkr, vilket överstiger budgeten för perioden med 1 mkr. Spårvagnsverksamheten visar ett negativ resultat på -11 mkr vilket utgör en negativ avvikelse mot budget med 6 mkr. Försämringen förklaras av minskade intäkter från spårvagnsavtalet samt ökade driftskostnader i depåerna. Minskade elkostnader motverkar till viss del försämringen av resultatet. Dotterbolaget GS Buss AB visar ett resultat på 3 mkr vilket är 4 mkr bättre än budget och GS Trafikantservice AB uppvisar ett resultat i nivå med budget. För helåret försämrar koncernen prognosen med 20 mkr till -14 mkr. Spårvagnsverksamheten lämnar en kraftigt försämrad prognos, som en följd av lägre intäkter från spårvagnsavtalet med lägre index och resande samt minskad tågkilometerersättning. Bussverksamhetens prognos ökar med 3 mkr i förhållande till föregående prognos, främst på grund av minskad omställningsreserv och försäljning av bussar. Trafikantservice förbättrar sin prognos som en följd av att bolaget vann upphandlingen av hållplatsservice. Näringsliv Business Region Göteborg AB redovisar ett periodresultat på -9 mkr, vilket är 1 mkr bättre än periodbudgeten. Verksamheten följer plan och årsprognosen lämnas oförändrad och uppgår till -40 mkr. Utveckling Nordost AB redovisar ett resultat för perioden på -2 mkr, vilket är 1 mkr sämre än periodbudgeten. Personal och verksamhet i bolaget integreras i BRG AB från och med 1 april. Därefter planeras en fusion av Utveckling Nordost AB att genomföras under innevarande år. I de delägda bolagen Lindholmen Science Park AB, Johanneberg Science Park AB och Göteborgs Tekniska College AB följer verksamheten plan. I Sahlgrenska Science Park AB pågår rekrytering av ny styrelseordförande och därefter inleds rekrytering av ny VD. Turism, kultur, evenemang Göteborg & Co Kommunintressent AB förvärvade i början av året Liseberg AB, Göteborgs Stadsteater AB samt Got Event AB från Göteborgs Stadshus AB och utgör nu moderbolag i Turism, Kultur och Evenemangsklustret. Beslut om en Göteborgs stad, Uppföljningsrapport (42)

24 avsiktsförklaring av förvärv av utestående aktier i Göteborg & Co Träffpunkt AB och fortsatta samverkansformer har tagits av bolagets styrelse. Göteborg & Co Träffpunkt AB:s periodresultat blev -14 mkr, vilket är 25 mkr sämre än periodbudgeten. Försämringen i förhållande till budget förklaras av att bolaget istället för en uppdragsersättning nu erhåller ett aktieägartillskott på 24 mkr, vilket kompenserar den negativa avvikelsen. För övrigt följer verksamheten budget. Årsprognosen lämnas oförändrad och uppgår till -5 mkr, efter erhållet aktieägartillskott. När det gäller Liseberg AB har bolagets kärnverksamhet, nöjesparken, inte startat för året. För perioden redovisar bolaget ett resultat på -112 mkr, vilket är 5 mkr bättre än periodbudgeten. Prognosen för helåret lämnas oförändrad på 75 mkr. Periodresultat för Got Event AB blev -29 mkr, vilket är 9 mkr bättre än periodbudgeten. Förbättringen av resultatet i förhållande till budget beror på ökade intäkter från evenemang, uthyrning och restauranger samt en återbetalning av FORA premier. Prognosen för årsresultatet förbättras med 1 mkr till -163 mkr. Göteborg Stadsteater AB:s resultat för perioden blev -26 mkr, vilket är i nivå med periodbudgeten. Bolaget lämnar också en oförändrad helårsprognos på -104 mkr. Hamn Göteborgs Hamn AB redovisar ett periodresultat på 51 mkr, vilket överstiger periodbudgeten med 17 mkr. Den huvudsakliga förklaringen till resultatförbättringen är att bolaget inte upparbetat kostnader i den takt som budgeterats. Även avskrivningar avviker positivt då aktiveringar har senarelagts. Årsprognosen förbättras med 27 mkr och uppgår till 144 mkr. Förändringen av prognosen innehåller något ökade intäkter, men framförallt minskade kostnader, särskilt avskrivningar på grund av senarelagda aktiveringar och lägre räntekostnader. Interna bolag Försäkrings AB Göta Lejon redovisar ett periodresultat på 3 mkr, vilket är 2 mkr bättre än periodbudgeten. Prognosen för helåret uppgår till 6 mkr vilket är oförändrat i jämförelse med föregående prognos. Periodresultatet för Kommunleasing i Göteborg AB blev 1 mkr, vilket är i nivå med periodbudgeten. Årsprognosen lämnas oförändrad och uppgår till 5 mkr. Göteborgs Stads Upphandlings AB redovisar ett periodresultat på 1 mkr, vilket är 4 mkr bättre än periodbudgeten. För helåret justeras prognosen upp med 4 mkr till -3 mkr. Förklaringen till förbättringen av bolagets prognos är högre provisioner avseende år Periodresultatet för Göteborgs Gatu AB blev 9 mkr, vilket är 6 mkr bättre än periodbudgeten. Den positiva avvikelsen beror på en realisationsvinst i fordonsförsäljningen samt att bolagets intäkter ökat och att motsvarande kostnader inte ökat i samma omfattning. Även bolagets administrationskostnader visar en positiv avvikelse mot budget. Kostnaden för historiska pensionsåtaganden är något sämre än budget. Pensionskostnaden har historiskt sett visat sig vara svår att prognostisera, men då förutsättningarna för beräkningen inte förändrats jämfört med föregående år förväntas ingen avvikelse på helår. Bolaget bedömer att de positiva effekter som uppstått under första kvartalet består och förbättrar därför sin prognos med 5 mkr till 22 mkr. AB Gothenburg European Office startade sin verksamhet i början av 2013 och har etablerat en filial i Bryssel. Bolaget redovisar ett nollresultat för perioden, vilket är något sämre än budget. Prognosen lämnas oförändrad på 0 mkr. Bolagets resultat per Göteborgs stad, Uppföljningsrapport (42)

25 mars innebär att mer än halva aktiekapitalet är förbrukat. Styrelsen har därför beslutat att upprätta kontrollbalansräkning och kalla till extra bolagsstämma snarast. Regionala bolag Renovakoncernens resultat för perioden uppgick till 56 mkr, vilket är i nivå med budget. Renova AB lämnar ett resultat på 20 mkr för perioden, vilket är 6 mkr sämre än budget. Den negativa avvikelsen är till stor del beroende på omställningskostnader. I resultatet ingår också en reavinst vid försäljning av återvinningscentraler. Renova Miljö AB redovisar ett resultat på 36 mkr, vilket är 5 mkr bättre än budget. Affärsområde Logistik visar ett negativt resultat på 8 mkr, 3 mkr bättre än budget. Förbättringen är kopplad till kostnadssidan, där främst personalkostnaderna avviker positivt. Affärsområde Återvinning visar ett resultat på 44 mkr, något sämre än budget. Både intäkter och kostnader inom affärsområdet följer budget väl. För helåret förbättrar koncernen sin prognos med 3 mkr till 33 mkr. Förbättringen av prognosen ligger främst inom Affärsområde Återvinning med ökade intäkter som en effekt av ökade volymer. För Renova AB sänks prognosen som en följd av ökade omställningskostnader. Gryaab AB:s periodresultat blev 0 mkr, vilket är 1 mkr bättre än periodbudgeten. Bolagets intäkter är högre än budgeterat beroende på större försäljning av gas och värme till Göteborg Energi. På kostnadssidan är personalkostnader och räntekostnader lägre än budgeterat. De positiva effekterna från kvartal ett förväntas bestå och årsprognosen förbättras då med 1 mkr och uppgår till 1 mkr. Bolaget är inblandad i en tvist avseende byggande av tunnel till Lerum. Förhandling i tingsrätten pågår och beräknas pågå till och med mars Bolaget bedömer att motparten inte har någon fordran på Gryaab. Grefab AB redovisar ett periodresultat blev -5 mkr, vilket är i nivå med periodbudgeten. Årsprognosen lämnas oförändrad och uppgår till 1 mkr. Bolagets underhålls- och investeringsarbete följer den plan styrelsen antagit. Bolaget fick under 2013 ett föreläggande från Miljöförvaltningen att ta fram en handlingsplan för miljöåtgärder. En detaljerad genomförandeplan är nu framtagen och kommer att beslutas av styrelsen i april. Boplats Göteborg AB Utfall för perioden uppgår till 0 mkr och årsprognosen lämnas oförändrad och uppgår till 0 mkr. Bolagets verksamhet präglas av fortsatt arbete med och utveckling av det nya systemet och webbplatsen. Antalet registrerade sökande uppgick till , vid årsskiftet var siffran Investeringsredovisning Mkr Ack utfall tom perioden Prognos 2015 Budget 2015 Energi Bostäder Lokaler Kollektivtrafik Näringsliv Turism, kultur, evenemang Hamn Göteborgs stad, Uppföljningsrapport (42)

26 Mkr Ack utfall tom perioden Prognos 2015 Budget 2015 Interna bolag Regionala bolag Boplats AB Ovan redovisas investeringsutgifter för perioden samt bolagens bedömning för helåret Efter tre månader redovisas utgifter på 705 mkr. För 2015 bedöms investeringsutgifterna uppgå till mkr vilket är 592 mkr lägre än budget för året. Nedan kommenteras de väsentligaste avvikelserna. Bostäder Framtiden koncernens investeringar för perioden uppgår till 297 mkr och har pågående projekt bland annat på Glasmästaregatan, i Backa samt i Brunnsbo. Koncernen sänker sin investeringsprognos med 293 mkr till mkr för helåret. Lokaler Sammantaget uppgår periodens investeringar i klustret till 83 mkr och helårsprognosen innebär en sänkning i förhållande till budget med 106 mkr. Den största förändringen görs inom Higab AB som sänker sin investeringsprognos för året med 77 mkr till 265 mkr, till största delen som en följd av förskjutningar i projekt Högvakten. Även Göteborgs Stads Parkerings AB sänker sin helårsprognos, från 80 mkr till 50 mkr. Hamn Göteborgs Hamn AB redovisar en prognos som uppgår till 382 mkr vilket är 60 mkr lägre än budget. Förändringen förklaras av tidsförskjutningar inom ett antal projekt. 2.8 Kommunalförbund Ekonomisk utveckling Mkr Utfall perioden Aktuell budget perioden Utfall perioden fg år Prognos helår (aktuell) Aktuell budget helår Bokslut fg år Räddningstjänstförbundet 7,6 4,9 8, ,9 Räddningstjänstförbundet rapporterar per mars ett resultat efter finansiella intäkter och kostnader på 7,6 mkr vilket i stort sett motsvarar resultatet för samma period föregående år. Avvikelsen mot den periodiserade budgeten är + 2,7 mkr och förklaras främst av lägre övriga verksamhetskostnader, men prognosen ligger fast i relation till ett budgeterat nollresultat. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport (42)

27 3 Uppföljning och analys personal 3.1 Sammanfattning HR I Riskbedömning 2015 bedömde stadsledningskontoret att följande risker finns inom HR-området: Svårigheter att rekrytera yrkes- och specialistutbildad personal Fortsatt hög omsättning bland chefer Fortsatt ökad sjukfrånvaro, särskild bland kvinnor Stadsledningskontoret bedömer att riskerna kommer att kvarstå under De åtgärder nämnderna beskriver i rapporteringen är av långsiktig karaktär och kommer inte att få nämnvärd effekt på kort sikt. 3.2 Personalutveckling - övergripande Sammanfattning - Enligt prognoserna förväntas personalvolymen för 2015 öka med 700 årsarbetare - Senaste Jämixmätningen visar på jämställda lednings- och chefsgrupper - Fortsatta svårigheter att rekrytera till vissa yrkes- och specialistutbildade yrkesgrupper - Fortsatt ökad sjukfrånvaro, särskilt bland kvinnor - Löneöversynen genomförd med alla förbund med utbetalning i april Personalvolym Personalvolymen i arbetad tid för förvaltningarna t o m mars 2015 visar på en ökning med 2,6 procent jämfört med motsvarande period För stadsdelarna är ökningen 2,0 procent och för fackförvaltningarna 4,7 procent. Nämndernas prognoser för helåret 2015 anger en ökning jämfört med 2014 på drygt 700 årsarbetare (2 %). Bolagens samlade prognoser anger i princip oförändrad personalvolym för Personalstruktur Antalet anställda i förvaltningarna i mars 2015 är drygt fler än för ett år sedan. Andel av tillsvidareanställda som har en anställning på heltid är 91 procent, en procentenhet högre än mars Antalet tidsbegränsat månadsavlönade har ökat med drygt 600 till medarbetare. Andelen av den arbetade tiden som utförs av timavlönade har sedan första kvartalet 2014 minskat från 7,1 till 6,8 procent, totalt för förvaltningarna. För stadsdelarna har andelen minskat från 7,9 till 7,6 procent (andelar exkl anställda enligt PAN-avtalet, som bara kan vara timavlönade). Några nämnder anger översyn av arbetet inom bemanningsenheter och användandet av bemanningsprocessen som ett medel att öka takten i att minska andelen arbetad tid utförd av timavlönade. Jämställda arbetsplatser Resultatet av Jämixmätningen för 2014 visar på fortsatt jämställd könsfördelning i våra ledningsgrupper (inom intervallet % för kvinnor respektive män) och att könsfördelningen bland övriga chefer väl speglar andelen av respektive kön bland medarbetarna, som ett mått på "lika karriärmöjligheter". Däremot försämrades vårt resultat för nyckeltalet om lång sjukfrånvaro som har ökat mer bland kvinnor än bland män och skillnaden mellan könen därmed ökat. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport (42)

28 JÄMIX i jämförelse med föregående år JÄMIX Tillsvidareanställda Jämställdhetsarbete Långtidssjukfrånvaro Yrkesgrupper Göteborgs Stad (exkl bolag) Föregående år Ledningsgrupp Heltidstjänster Lön Föräldradagar Karriärmöjligheter JÄMIX 2014 Kompetensförsörjning utveckling av rekryteringar och avgångar Under första kvartalet har det skett en kraftig ökning av antalet rekryteringar jämfört med motsvarande period Totalt (+500) varav drygt (+200) till en tillsvidareanställning. Flera förvaltningar ökar sin verksamhet och har behov både av nyrekrytering och av ersättningsrekrytering. Samtidigt rapporterar nämnderna om svårigheter att tillgodose rekryteringsbehoven av yrkes- och specialistutbildad personal. I staden pågår flera projekt/satsningar tillsammans med olika samarbetspartners för att öka tillgången på yrkesutbildad arbetskraft, exempelvis generationsväxlingsprogrammet för sjuksköterskor, slussa vikarier som visat lämplighet och intresse vidare till utbildning som undersköterska samt olika traineeprogram i de tekniska förvaltningarna. Även antal som lämnat sin anställning i kommunen har ökat jämfört motsvarande period Under första kvartalet har 600 (+200) tillsvidareanställda medarbetare lämnat sin anställning i kommunen, varav knappt 200 (+100) med pension. Chefsförsörjning Både rekryteringar och avgångar har ökat jämfört med första kvartalet 2014 och det tyder på fortsatt hög chefsomsättning. Totalt har 103 chefer rekryterats vilket är 34 fler än motsvarande period föregående år och 69 chefer har lämnat sin anställning i kommunen vilket är 24 fler. Samtidigt rapporterar flera nämnder om ökade svårigheter att rekrytera enhetschefer. Arbete med att förbättra chefers arbetsmiljö och arbetsvillkor pågår i samtliga förvaltningar. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron i stadens nämnder fortsätter att öka. För första kvartalet var denna 9,6 procent. Jämfört med samma period förra året är detta en ökning med 1,2 procentenheter, vilket innebär en höjd ökningstakt. Den korta sjukfrånvaron (1-14 dagar långa sjukfall) har ökat något (0,4 procentenheter), medan den långa sjukfrånvaron (sjukfall längre än 14 dagar) har ökat mer (0,8 procentenheter). I nedanstående diagram redovisas utvecklingen av den ackumulerade sjukfrånvaron per månad under några år. Sjukfrånvaron för december månad är densamma som Göteborgs stad, Uppföljningsrapport (42)

29 sjukfrånvaron för hela kalenderåret. Skillnaden i sjukfrånvaro mellan könen fortsätter att öka. Första kvartalet var sjukfrånvaron 10,5 procent för kvinnor (+1,4 procentenheter) och 6,3 procent för männen (+0,8 procentenheter). Stadsdelsnämndernas sjukfrånvaro är högre (10,4 %) än facknämndernas (6,3 %). Staden har sedan flera år tillbaka en så kallad ramöverenskommelse med Försäkringskassan för att klargöra och effektivisera parternas samarbete. Detta avtal håller på att förnyas och ambitionen är att säkerställa processen och hanteringen för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen och därmed minska sjukfrånvaron. I samband med detta kommer även ett projekt att påbörjas inom främst stadsdelsnämnderna för att motverka den stigande sjukfrånvaron. Löneöversynen 2015 Löneöversynen 2015 är genomförd med utbetalning av den nya lönen i april (ny lön gäller enligt avtal från 1/4). Detta var möjligt då samtliga förbund har gällande flerårsavtal och löneöversynen kunde genomföras samlat under början av året. Analys av resultatet av löneöversynen, i enlighet med den lönepolitiska inriktningen jämställda och konkurrenskraftiga löner, genomförs under maj. Rapportering av detta sker till Personalutskottet och i uppföljningsrapport Personalutveckling inom stadsdelsnämnder Personalvolym Stadsdelarna anger prognoser för personalvolymen arbetad tid för 2015 som innebär en ökning med drygt 500 årsarbetare (1,8 %). Störst ökning t o m mars finns inom individoch familjeomsorg. Tre nämnder (Askim-Frölunda-Högsbo, Majorna-Linné, Norra Hisingen) rapporterar Göteborgs stad, Uppföljningsrapport (42)

30 om pågående eller planerade anpassningsåtgärder för en budget i balans. Sjukfrånvaro och arbetsmiljö För första kvartalet var sjukfrånvaron för stadsdelsnämnderna 10,4 procent. Detta är en ökning med 1,3 procentenheter jämfört med samma period förra året. Den korta sjukfrånvaron (1-14 dagar långa sjukfall) har ökat något (0,4 procentenheter), medan de långa sjukfallen (sjukfall längre än 14 dagar) har ökat mer (0,9 procentenheter). Den långa sjukfrånvaron ökar mer än tidigare. Stora yrkesgrupper som har hög och ökande sjukfrånvaro är vårdbiträde (14,4 %), undersköterska (13,0 %), barnskötare (12,1 %), habilitering/funktionshinder (11,8 %), och förskollärare (11,5 %). Enligt Försäkringskassan är generellt sett sjukfrånvaron högre bland kvinnor än män och sjukfrånvaron ökar med stigande ålder. I ovanstående yrkesgrupper är en överväldigande majoritet kvinnor och en stor andel av dessa är äldre. Försäkringskassan, och aktuell forskning inom området, menar att både kvinnor och män som arbetar inom yrken med nära kontakt med brukare av välfärdstjänster (t ex personal inom vård och omsorg), har en högre risk att påbörja ett sjukfall med en psykisk diagnos. Yrken med nära kontakt med brukare innebär även exponering för virusbaserade sjukdomar som influensa, förkylningar etcetera. Stadsdelsnämnderna uppmärksammar den stigande sjukfrånvaron i sin rapportering. Faktorer som lyfts fram för att motverka denna utveckling är att arbeta med hälsofrämjande åtgärder, rehabilitering och arbetsmiljö. Arbetet med arbetsmiljön är i fokus för stadsdelsnämnderna. Kompetensförsörjning - rekryteringar och avgångar I samtliga stadsdelsförvaltningar kvarstår den risk som lyfts fram tidigare, med svårigheter att tillgodose behoven av utbildade förskollärare, fritidspedagoger, sjuksköterskor och i viss mån socialsekreterare. I hälften av förvaltningarna ser man ökade svårigheter att rekrytera utbildade undersköterskor och läget kan bli extra besvärligt under sommaren, även bland sjuksköterskor. Rekryteringsarbetet inför sommaren pågår i förvaltningarna och de möjligheter som står till buds för att underlätta bemanningen används, exempelvis särskild sommarersättning till sjuksköterskor. Chefsförsörjning Både rekryteringar och avgångar har ökat jämfört med första kvartalet 2014 och det tyder på fortsatt hög chefsomsättning, i synnerhet inom äldreomsorg och individ- och familjeomsorg. Även inom grundskolan, där det under en period varit stabilare, syns nu en ökning av rekryteringar till rektorstjänster. Samtidigt rapporterar flera nämnder om ökade svårigheter att rekrytera chefer. Arbete med att förbättra chefers arbetsmiljö och arbetsvillkor pågår i samtliga förvaltningar. Förvaltningarna genomför strukturerade avgångssamtal med chefer som slutar. De slutsatser som dragits av dessa avser stadsledningskontoret att redovisa i uppföljningsrapport Personalutveckling inom facknämnder Personalvolym Den samlade prognosen för 2015 från facknämnderna innebär en ökning med drygt 200 årsarbetare jämfört med Störst procentuell ökning anger nämnden för intraservice och nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning, som båda har utökade uppdrag. Även fastighetsnämnden, trafiknämnden och byggnadsnämnden anger fortsatta ökningar. Sjukfrånvaro Göteborgs stad, Uppföljningsrapport (42)

31 Sjukfrånvaron inom facknämnderna ökar. För första kvartalet var denna 6,3 procent, en ökning med 0,9 procentenheter jämfört med samma period förra året. Den korta sjukfrånvaron (1-14 dagar långa sjukfall) har ökat med 0,4 procentenheter och den långa (sjukfall längre än 14 dagar) har ökat med 0,6 procentenheter. Flera av de rapporterande facknämnderna uppmärksammar sjukfrånvaron och arbetet med det förebyggande och rehabiliterande arbetet. Kompetensförsörjning Under flera år framåt kommer det att vara stora behov av personal med utbildning inom teknik- och ingenjörsyrken. De nämnder som berörs av infrastruktursatsningen beskriver ett målinriktat och långsiktigt arbete med sin kompetensförsörjning. Rekryteringsarbetet kräver ofta stora arbetsinsatser och den hårda konkurrensen om arbetskraft är kostnadsdrivande, både genom behov att marknadsanpassa löneläget, men också genom långa introduktionsperioder. Övriga facknämnder redovisar inga svårigheter att tillgodose sina rekryteringsbehov. Utbildningsnämnden räknar med ett mindre omställningsbehov inför höstterminen. Social resursnämnd har ökat sin verksamhet kraftigt under kort tid vilket varit påfrestande för hela organisationen. 3.5 Personalutveckling inom bolagen Personalvolym Bolagens samlade prognoser över personalvolymen i arbetad tid för 2015 anger i princip ingen förändring jämfört med Kompetensförsörjning - rekryteringar och avgångar Renova AB har en fortsatt restriktiv hållning vid rekryteringar efter omstruktureringen. Den höga personalomsättningen inom Göteborgs Hamn AB är ett problem. Konkurrensen om arbetskraft inom bygg och anläggning har hårdnat. Liseberg AB driver projekt Jobbswinget tillsammans med Arbetsförmedlingen med syfte att fler unga med funktionshinder ska få arbete. I år räknar man med att 20 unga ska komma i jobb. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport (42)

32 4 Övriga frågor utifrån uppsiktsplikt 4.1 Riskbedömning 2015 I Riskbedömning 2015 redovisade stadsledningskontoret att det finns risker inom nedanstående fyra verksamhetsområde. Stadsledningskontoret bedömer att riskerna kvarstår men att åtgärder pågår för att reducera riskerna. Stadsledningskontoret följer utvecklingen och återkommer i uppföljningsrapporter under året. Nedan exemplifieras några av de åtgärder som pågår. Verksamhetslokaler Långsiktig lokalförsörjningsplan (10 år), förskola, skola. äldreboende och bostäder med särskildservice (BmSS) Ökad regional planering Mottagande av nyanlända Boende för nyanlända inklusive boende för ensamkommande barn/unga. Strategi för att bättre möta bostadsbehovet antagen av kommunstyrelsen. Åtgärder vidtagna för att öka takten med att ta fram åtgärder. Nyanlända barn och ungdomars skolgång. Införande av riktlinjer för nyanlända barns skolgång väntas vara klart under Arbete startat för att stärka samordning och regional samverkan vid skolplaceringar. Framtagande av förtydligade stadenövergripande process avseende mottagandet av nyanlända inklusive ensamkommande barn/unga beräknas klart under juni. Förvaltningsövergripande ledningsstruktur för arbetet är etablerad, leds av stadsledningskontoret (ledningsgrupp, planeringsgrupp och områdesspecifika arbetsgrupper) Lägesrapport lämnas i KS 3 juni Bostäder för utsatta grupper Upphandling av boende för ensamkommande barn/unga pågår. Bostadsbrist och ökande kostnader för boendesociala lösningar. Hemlöshetsplanen antogs av kommunfullmäktige 7/5 med åtgärder för att minska hemlösheten. Planen framtagen i bred samverkan mellan många aktörer. Fastighetskontoret har minskat krav på referensboende i vissa fall, vilket medför att SDF inte alltid behöver köpa platser för att personer ska bli kvalificerade för kommunalt kontrakt. Trots utbyggnad av BmSS minskar inte behoven för personer med funktionsnedsättningar Analys och översyn initieras från SLK. Förändring av planeringsorganisationen till en resursnämnd planeras from 2017 i syfte att förbättra styrning och ledning av bl.a. planering och förmedling. Stora projekt inom stadsutveckling Trafikkontorets omorganisation Gem-projektet som syftar till en bättre organisering i stadsbyggnadsprojekten Göteborgs stad, Uppföljningsrapport (42)

33 Nedanstående områden uppmärksammades också: Utskrivningsklara patienter Antalet personer som bedömts utskrivningsklara från sjukhuset och som kommunen har betalningsansvar för, är ett bedömt riskområde. I diagrammet framgår utvecklingen av antalet personer/platser med betalningsansvar för helåren 2012 och 2013 samt utvecklingen under 2014 och Antalet dagar har utvecklats från 12 i genomsnitt jan-mars 2014 till 26 i genomsnitt jan-mars Det är stadsdelsnämnderna Västra Göteborg och Askim-Frölunda-Högsbo som står för den högsta antalet personer med betalningsansvar. Stadsdelsnämnderna har vidtagit två åtgärder för att komma tillrätta med problematiken; Anställt en processledare för effektivisering av korttidsvistelser och därmed öka antalet tillgängliga korttidsplatser. Den 1 april öppnades 18 nya korttidsplatser på Högsbo sjukhus. Askim-Frölunda- Högsbo är produktionsansvarig stadsdelsnämnd för de nyinrättade platserna. Stadens gemensamma boendesamordning, Boendesamordning i Göteborg, som är organiserad som resursnämnd i Örgryte-Härlanda startade 1 mars och är också en av åtgärderna för att minska antalet personer som är utskrivningsklara. Det finns flera perspektiv som har bäring på utskrivningsklara patienter, framförallt flödet av korttidsplatser och lägenheter i särskilt boende. Antalet personer som väntar på verkställighet av äldreboende är nu något färre än vid årskiftet vilket ses som en positiv riktning. Stadsdelsnämnden Askim-Frölunda-Högsbo har det högsta antalet ej verkställda beslut. Det, tillsammans med antalet betalningsdagar för utskrivningsklara, innebär att Askim- Frölunda-Högsbo är den nämnd som bedöms ha stadens största utmaning inom området. Stadsledningskontoret bedömer att de nu vidtagna åtgärderna är tillräckliga för att kunna ge effekt och avser att på nytt följa upp läget i stadsdelsnämnderna den sista juni Ett ytterligare område att följa upp i anslutning till utskrivningsklara patienter är de ökade svårigheterna att rekrytera sjuksköterskor till kommunens verksamhet. Utredningar enligt socialtjänstlagen avseende barn Stadsrevisionen har granskat de tio stadsdelsnämndernas arbete med utredningar enligt socialtjänstlagen avseende barn. Det pågår f.n. arbete i samtliga stadsdelsnämnder Göteborgs stad, Uppföljningsrapport (42)

34 utifrån granskningens resultat. Stadsledningskontoret kommer att följa upp de åtgärder nämnderna avser genomföra med anledning av den kritik och de rekommendationer som lämnats av stadsrevisionen. I uppföljningen ingår en bedömning av om åtgärderna är tillräckliga eller om nämnderna behöver vidta ytterligare åtgärder. Stadsledningskontoret avser att återkomma till kommunstyrelsen med en fördjupad redogörelse i augusti med anledning av stadsrevisionens rapport. 4.2 Stadsdelnämnder övriga frågor utifrån uppsiktsplikten Medel ur utvecklingsfonden till de mest utsatta skolorna Kommunstyrelsen beslutade i mars 2013 att avsätta 29,2 miljoner ur utvecklingsfonden för att användas i de mest utsatta skolorna. Kännetecknande för de utvalda elva skolorna var låga kunskapsresultat, hög andel elever med utländsk bakgrund samt i de flesta fall hög andel nyanlända elever. Under 2014 fortsatte satsningen med samma tilldelning av medel till samma elva skolor som under Satsningen är bestämd att pågå fram till och med vårterminen Förutom att höja skolornas kunskapsresultat är syftet med satsningen att skapa arbetsformer som främjar erfarenhetsutbyte och kunskapsspridning av metoder och arbetssätt i staden. Ledande princip i tilldelningen av medel är att rektor har full kontroll över hur medlen ska disponeras för att få så väl lokalt anpassad och effektiv användning som möjligt. Under perioden som satsningarna pågått, har stadsledningskontoret och center för skolutveckling sammankallat till månadsvisa träffar med skolornas rektorer och områdeschefer för att föra dialog och utbyta erfarenheter. Stadsledningskontoret har fått i uppdrag att följa upp denna satsning. I oktober presenterades en rapport för läsåret 2013/14 (drnr 0666/13). Senaste uppföljningen skedde i uppföljningsrapport Innehållet handlade då om höstterminsbetygen 2014 samt om skolornas nyanlända elever. Prognos inför läsårets resultat juni 2015 Skolorna fick i april 2015 frågan om vilken prognos de ställer för resultatet på sin skola läsåret 2014/15 jämfört med läsåret 2013/14. Fyra skolor svarar att det kommer att öka (Ryaskolan, Vättleskolan, Nytorpsskolan, Sandeklevsskolan), fyra skolor svarar att det Göteborgs stad, Uppföljningsrapport (42)