Anneli Hulthén Lina Isaksson

Transkript

1 Handling 2016 nr 4 Uppföljningsrapport , del 1 och del 2 Till Göteborgs kommunfullmäktige Kommunstyrelsens förslag Stadsledningskontorets förslag till beslut för egen del har bifallits med tillägg enligt yrkande från S, MP och V den 13 januari Kommunstyrelsen tillstyrker stadsledningskontorets förslag i tjänsteutlåtande den 7 december 2015 och den 17 december 2015 och föreslår att kommunfullmäktige beslutar: Uppföljningsrapport 3 del 1 och del antecknas Vid behandlingen av uppföljningsrapport 3 del i kommunstyrelsen antecknade representanterna från L, M och KD som yttrande en skrivelse från den 11 januari Vid behandlingen av uppföljningsrapport 3 del i kommunstyrelsen antecknade representanterna från L, M och KD som yttrande en skrivelse från den 12 januari Göteborg den 13 januari 2016 Göteborgs kommunstyrelse Anneli Hulthén Lina Isaksson 1(1)

2 Yrkande S, MP, V Kommunstyrelsen Ärende Yrkande gällande åtgärdspaket i syfte att förbättra arbetsmiljön och minska sjukskrivningstalen inom Göteborgs Stad I Uppföljningsrapport , del 1 framgår det tydligt att stadens verksamheter har en ansträngd situation utifrån ett arbetsmiljöperspektiv. Det är framförallt den psykosociala arbetsmiljön som försämras. Sjukfrånvaron i stadens förvaltningar har ökat konstant de sista fyra åren och det är inom kvinnligt dominerade yrkesgrupper som vi ser de högsta sjukskrivningstalen. Extra allvarligt är att anställda under 35 år har en hög sjukfrånvaro som ökar över tid. Utifrån ett medarbetarperspektiv är det alltid ett misslyckande när en person sjukskriver sig på grund av en ohållbar arbetsmiljösituation på sin arbetsplats. Det påverkar även verksamheten och de medborgare som berörs negativt och ser man frågan ur ett ekonomiskt perspektiv föranleder sjukskrivningarna stora ekonomiska kostnader för staden. Stadsdelsnämnder, facknämnder och bolag rapporterar in att det är en ansträngd situation kopplat till den psykosociala arbetsmiljön, men även andra områden lyfts såsom risker med anledning av hot- och våldssituationer och problematik gällande den fysiska arbetsmiljön. Även så kallad IT-stress bidrar till försämrad arbetsmiljö genom exempelvis krånglande IT-system, undermålig teknisk utrustning och dåliga möjligheter till mobila tekniska lösningar. För att motverka en försämrad arbetsmiljö rapporterar stadsdelsnämnderna att de genomför olika åtgärder för att komma tillrätta med problematiken men få av dem kan se effekter eller förväntade effekter av de olika åtgärderna. Då vi under flera år sett en negativ utveckling inom arbetsmiljöområdet, med ökande sjukskrivningstal, vill vi att Stadsledningskontoret tar ett samlat grepp kring arbetsmiljöproblematiken inom Göteborgs Stads verksamheter. Detta genom att arbeta fram ett åtgärdspaket med inriktning på strategiskt viktiga områden som ger ett stöd för förvaltningar och bolag att utifrån deras arbetsgivaransvar på ett systematiskt och resultatinriktat arbetssätt vända den negativa utveckling vi ser idag.

3 En modell kan vara att ta fram handlingsplaner för olika sektorer motsvarande vad som nyligen gjorts inom äldreomsorgen. Viktiga områden att fokusera kring är exempelvis: Möjligheten att skapa en modell för en hållbar bemanning inom stadens olika verksamheter sett ur ett fysiskt såväl som psykosocialt arbetsmiljöperspektiv Förebyggande fysiskt, psykiskt och socialt arbete Fysisk aktivitet på betald arbetstid Fortbildningsaktiviteter Arbetstidsinnovationer Utveckla IT-verktyget så att det blir ett reellt stöd i arbetet Skapa goda förutsättningar för stadens chefer att utveckla sitt ledarskap genom bland annat identifiera vilka arbetsuppgifter som de kan avlastas med. Angående det sistnämnda anser vi att det är av stor vikt att se över olika yrkesroller inom staden med fokus på att de ska kunna utöva sina professioner i så stor utsträckning som möjligt och där det behövs, avlasta med kompletterande rekrytering av personal. Ovanstående är exempel på prioriterade områden vi önskar se i ett åtgärdspaket. För att komma fram till vad som krävs för att nå en förbättrad arbetsmiljösituation inom Staden ser vi att detta sker i nära samarbete med berörda verksamheter och fackliga organisationer. Kommunstyrelsen föreslås besluta Att Stadsledningskontoret, på hela staden-nivå, återkommer med ett åtgärdspaket i syfte att förbättra arbetsmiljön och minska sjukskrivningstalen inom Göteborgs Stad.

4 Göteborg den 11 januari 2016 Yttrande (L) (M) (KD) Kommunstyrelsen Ärende Uppföljningsrapport del 1 ÄRENDET Uppföljningsarbetet syftar till att både tillgodose kommunstyrelsens uppsiktsplikt och att åstadkomma en uppföljning av kommunfullmäktiges budget. Med nedanstående kommenterar vi uppföljningsrapport 3. Stadens ekonomi Göteborgs stads nettokostnadsutveckling är mycket hög och uppgick till och med oktober till 5,8 procent, vilket är en minskning sedan augustirapporten på 6,3 procent. Ökningstakten är dock inte hållbar varför kostnadsutvecklingen måste dämpas, vilket vi påpekat tidigare. För en god ekonomisk hushållning måste kostnadsutvecklingen pressas till ca 3,7 procent. Samtidigt är det viktigt att påpeka att en sänkt kostnadsutveckling under hösten skett samtidigt som staden på kort tid hanterat en stor ökning av flyktingar. Det är en mycket god arbetsinsats av alla inblandade som gett det resultatet, samtidigt som den sänkta nettokostnadsutvecklingen visar att det finns utrymme för nödvändiga effektiviseringar inom organisationen. Personalsituationen Fokus i rapporten ligger på personalområdet där det kvarstår svårigheter att rekrytera och behålla yrkesutbildad personal och det finns inget som tyder på att läget kommer att förbättras, snarare tvärtom. I rapporten framgår också att sjukfrånvaron ökar, att många nämnder rapporterar om ansträngd psykosocial arbetsmiljö och en upplevelse av hög arbetsbelastning med små möjligheter till återhämtning. Även om förebyggande åtgärder nu genomförs är det många utmaningar som ska hanteras kompetensförsörjning som ska säkerställas där det redan idag är svårt att rekrytera och behålla vissa yrkeskategorier. Vad gäller chefsförsörjning har det till oktober 2015 rekryterats fler chefer än under hela 2012 som var det år efter omorganisationen inom SDN då det hittills rekryterats flest chefer. Förutom viljan att söka nya utmaningar och gå vidare i karriären är orsaker som nämns brister i arbetsmiljön, målkonflikter, otydligt uppdrag eller brist på stöd. Sammantaget måste åtgärder vidtas för att säkerställa en god utveckling framöver. Här handlar det om särskilda utbildningsinsatser, att premiera egna initiativ och öka spridandet av de goda exemplen inom den egna organisationen. Chefer måste känna att det är bättre att ta initiativ och få stöd för det, än att avvakta utvecklingen. I chefskapet ligger också att se möjligheter utanför boxen intraprenad inom exempelvis äldreomsorgen kan vara ett sätt att både höja kvaliteten inom

5 äldreomsorgen samtidigt som det ökar personalens möjligheter att själva forma sin egen arbetsplats. Därför måste staden uppmuntra och underlätta för fler som arbetar inom vård och omsorg att starta eget. Göteborgs stad är stadens största arbetsgivare och rekryterar varje år tusentals nya medarbetare. Allt fler förvaltningar har stora svårigheter att rekrytera personal och bristen sprider sig till fler yrken. Arbetet med att utveckla Göteborgs stad som en attraktiv arbetsgivare måste fortsätta med bland annat fler karriärvägar och fler kompetenser, liksom kompetenshöjande åtgärder för personal främst i legitimationsyrken. Det handlar exempelvis om åtgärder för att lyfta läraryrket med inrättande av lektorat och fortsätta satsningen på förstelärare och att stärka skolorna och den pedagogiska ledningen med administrativt stöd och stärka socialsekreterarna genom bättre anställningsvillkor, högre lön, förbättrad introduktion och mentorskap i kombination med ökat administrativt stöd. Inom äldreomsorgen är ett förslag att återinföra vårdbiträden, men även här behövs ett administrativt stöd. Att ta bort administratörerna från arbetsplatserna innebär inte att de administrativa behoven försvinner. I och med den nya lagstiftningen som träder i kraft 31 mars så får också staden som arbetsgivare ett mycket större ansvar för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Det ställer ytterligare krav på en god personalpolitik i en organisation som redan är hårt ansträngd. En på stadsledningskontoret för staden central och samlande HR-funktion har en viktig funktion för att samlat följa utvecklingen på personalsidan. Det handlar om nya metoder för rekrytering av såväl medarbetare som chefer, likvärdiga löneförmåner över staden och utveckling av utbildningsaktiviteter för att främja ett gott och öppet ledarskap. Det handlar också om att se över kärnuppgifterna inte bara för verksamheterna utan också för befattningarna, och att sätta in adekvat stöd där det behövs, för att bättre kunna fokusera på det egna jobbet. En förutsättning i detta är att alla medarbetare känner att de har stöd i sin vardag, att kunna påverka sin arbetssituation och har förståelse för den från sina chefer. Det förslag till åtgärdspaket som S, MP och V nu föreslår i sitt yrkande är till stora delar positivt. Vi har efterfrågat ett sammanhållet utvecklingsarbete under flera år och även tagit flera initiativ till detta bland annat i personalutskottet, något de rödgröna inte velat hörsamma. Det vi är kritiska till är att det tagit alldeles för lång tid att komma till denna insikt. När det gäller de fokusområden som föreslås har vi inga särskilda synpunkter på dem. Effektiviseringar av IT-stödet har varit uppe i många olika sammanhang tidigare. Det viktigaste är att personalen frigörs administrativa uppgifter för att i stället kunna fokusera på mötet med människan, oavsett om det sker i en skola eller på ett äldreboende. Inom vilka områden personalstödet ska utvecklas och på vilka sätt blir en viktig fråga för HRfunktionerna samlat under 2016.

6 Göteborg den 12 januari 2016 Yttrande (L) (M) (KD) Kommunstyrelsen Ärende Yttrande angående Uppföljningsrapport , del 2 Äldreomsorg Allt fler äldre med beslut om en plats på äldreboende får vänta i kö och denna växer. I medeltal var väntetiden 84 dagar under det första halvåret, vilket är en ökning med 20 dagar sedan Vi har under flera år kritiserat avvecklingen av äldreboende- och korttidsplatser i Göteborg, nu ser vi konsekvenserna. Vi är av uppfattningen att fler nya moderna äldreboenden behöver byggas, gärna av externa aktörer. Kontinuiteten inom hemtjänsten har försämrats. Genomsnittet för staden är i år 14 olika personal, vilket är en ökning med en personal jämfört med föregående år. Men kontinuiteten varierar fortsatt mellan stadsdelarna. Det är helt centralt för kvaliteten och tryggheten inom hemtjänsten att antalet personal runt en individ med hemtjänstinsatser hålls nere. Göteborgs äldre är fortfarande betydligt mer missnöjda med sitt äldreboende och hemtjänst än jämförbara kommuner. Vi är av uppfattningen att arbetet med Attraktiv hemtjänst och införandet av Lagen om Valfrihet kommer att innebära ett lyft för hemtjänsten i Göteborg. Vi noterar också att vetskapen om var man lämnar synpunkter och klagomål om verksamheten fortsatt är låg. Precis som Stadsledningskontoret konstaterar är det viktigt att arbeta med denna fråga för att på sikt förbättra kvaliteten inom äldreomsorgen. En äldreombudsman kan bidra i detta arbete. Precis som vi tidigare påpekat är det viktigt att resurser till äldreomsorgen används till just äldreomsorg. I rapporten beskriver man att satsningar på äldreomsorgen nu gjorts, vilket även givit goda resultat. Det är allvarligt att sjukfrånvaron för personal inom hemtjänst och äldreboende fortsätter att öka från en redan hög nivå. Sammanfattningsvis behöver arbetet med att utveckla stadens som en attraktiv arbetsgivare stärkas. Bostäder Bostadsbristen i Göteborg ökar. Ska fler ha möjlighet att flytta hemifrån så väl som till Göteborg behöver byggandet av nya bostäder öka kraftigt. Bland annat ser man nu i bostadsbristens tecken att fler personer vänder sig till socialtjänsten för att få hjälp med bostad. Göteborg är en av de städer i landet som har byggt allt för lite bostäder under allt för många år. Även om det framöver planeras för att byggas betydligt fler bostäder i Göteborg så är underskottet idag så stort att man inte når önskvärd takt ändå. På kontorssidan är bristen också stor med låga vakanser vilket slår mot företag, näringsliv och jobbtillväxt. Staden måste skapa smidiga processer för att omvandla stort markinnehav och planmonopol till byggnation, något som staden har stor potential för med en god tillväxt. Att exempelvis planera utifrån

7 områdesplaner tycker vi hade varit ett intressant angreppssätt att testa för att snabba upp processerna. Vi instämmer i analysen att en större helhetssyn gällande exploaterings- och investeringsekonomi behövs för att skapa hållbara projekt. Gällande brist på nyckelkompetenser så är det en stor utmaning där vi behöver ha en god rekryteringsstrategi men också ett gott ledarskap för att behålla viktiga kompetenser. En dialog med universitet och högskola är också viktig för att visa på behoven. Utbildning Barngrupperna i förskolan blir allt större trots att förskolan har expanderat under fler år. Mellan 2013 och 2014 ökade antalet barn per grupp vilket inte är en positiv utveckling. Ökat fokus på kvalitet i förskolan är ett prioriterat område. Ska det vara möjligt krävs färre barn per grupp och att förskolan fortsätter att expandera. Sedan millennieskiftet har antalet elever per avdelningen inom fritidshemmen ökat kraftigt. Sedan 2004 har varje elevgrupp ökat med cirka 10 elever. Även om Göteborgs stad i jämförelse med andra storstäder har betydligt mindre grupper är trenden tydlig. Eleverna är också mer missnöjda än tidigare. Arbetet med att utveckla och stärka fritidshemmen måste fortsätta. Trenden med vikande kunskapsresultat i grundskolan måste brytas. I sju av tio stadsdelar minskade andelen med godkänt i alla ämnen i årskurs 9. Samtidigt fortsätter kunskapsresultaten att variera kraftigt mellan skolor och stadsdelar. Det systematiska kvalitetsarbetet behöver stärkas och utvecklas vidare. Alla skolor ska vara bra skolor. För närvarande utreds grundskolans framtida organisering i Göteborg. Vi är av uppfattningen att skolan måste lyftas från stadsdelarna som har misslyckats med sitt uppdrag som lokala skolnämnder. Åter igen ser vi att kritik från Skolverket och Skolinspektionen, inte har åtgärdats trotts att britsen återkommit gång på gång. Fler skolor och stadsdelar måste ta ett betydligt större ansvar för nyanlända elever. I dag är det ett fåtal skolor, i tre stadsdelar, som har nära hälften av nyanlända elever i årskurs 9. Kunskapsresultaten i gymnasieskolan förbättras. Andelen elever med gymnasieexamen ökade om än från historiskt låga nivåer. Gymnasieskolan i Göteborg är fortsatt underfinansierad i jämförelse med andra kommuner och elevpengen måste öka samt närma sig GR:s prislista. Ett stort utvecklingsområde de kommande åren är att bygga nya moderna förskolor och skolor. Tillgången till lokaler är redan i dag ansträngd och antalet provisoriska lokaler ökar, vilket inte bidrar till en positiv lärmiljö. Styrningen av hyresmodellen och planeringen av nya skolor behöver förbättras. Rekryteringsbehovet i förskolan och skolan är fortsatt omfattande samtidigt som sjukfrånvaron ökar. Arbetet med att stärka läraryrket måste fortsätta tillsammans med en förbättrad rekrytering. Fler studenter måste lockas till lärarutbildningen, fler pedagoger måste stanna kvar i yrket och pedagoger som har lämnat förskolan och skolan behöver lockas tillbaka.

8 Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 0019/15 Repronummer 374/15 Ledningsstaben Helen Torstensson Telefon E-post: Uppföljningsrapport , del 1 Förslag till beslut I kommunstyrelsen: Uppföljningsrapport 3, del antecknas och överlämnas till kommunfullmäktige som ett led i uppsikten. I kommunfullmäktige: Uppföljningsrapport 3 del antecknas. Sammanfattning Uppföljningsarbetet syftar till att både tillgodose kommunstyrelsens uppsiktsplikt och att åstadkomma en uppföljning av kommunfullmäktiges budget och dess olika delar. Uppföljningsrapport 3 består av två olika delar. Denna del, enligt bilaga 1, har fokus på övergripande ekonomi och personal, väsentlig styrinformation om stadens nämnder och bolag, uppföljning av särskilda uppdrag och aktuella uppsiktsfrågor. Rapportens del 2, som behandlas i kommunstyrelsen i januari, har fokus på ett urval av kärnverksamheterna. Perioden sedan förra uppföljningstillfället har präglats av den pågående flyktingsituationen. För Göteborg och övriga kommuner i landet har den oväntat stora ökningen på kort tid inneburit en stor utmaning. Stora ansträngningar har gjorts för att få fram boendeplatser, transitboenden, platser i skolan och för att säkra myndighetsutövningen Tack vare många goda insatser från stadens organisationer och dess medarbetare har utmaningen klarats hittills. Trots den extraordinära situationen behöver stadens nämnder och styrelser samtidigt fortsätta ha fokus på sina grunduppdrag för att ge invånare service och tjänster av hög kvalitet. Göteborgs Stads koncerns samlade ekonomiska situation som redovisas i denna uppföljningsrapport bekräftar i stort de slutsatser som redovisades i samband med delårsrapporten för augusti. Prognosen för koncernens samlade resultat för 2015 har justerats upp till cirka mkr. Kommunens resultat för 2015 beräknas uppgå till cirka 650 mkr vilket är i nivå med vad som prognostiserades i delårsrapporten i augusti. Investeringsvolymerna i staden beräknas under 2015 uppgå till cirka 6,1 miljarder. 1 (3)

9 Inom personalområdet kvarstår svårigheter att rekrytera och behålla yrkesutbildad personal och det finns inget som tyder på att läget kommer att förbättras, snarare tvärtom. Utifrån särskilda uppdrag pågår eller planeras framtagande av handlingsplaner för förbättrad arbetsmiljö och sänkt sjukfrånvaro inom flera verksamhetsområden. De verksamhetsrisker som stadsledningskontoret redovisade i Riskbedömning 2015 kvarstår och åtgärder pågår för att reducera riskerna. Risker kopplade till nyanlända och bristen på bostäder har accentuerats vilket också beskrivs i rapporten. Övriga frågor utifrån uppdrag och aktuell uppsiktsplikt som redovisas i rapporten föranleder inga ytterligare åtgärder. Ekonomiska konsekvenser Rapportens olika delar innehåller ekonomiska analyser och bedömningar. Barnperspektivet Barnperspektivet är belyst där det bedöms relevant. Jämställdhetsperspektivet Jämställdhetsperspektivet är inarbetat i analyser och statistiken är könsuppdelat där det bedöms adekvat och möjligt. Mångfaldsperspektivet Mångfaldsperspektivet är belyst där det bedöms relevant. Miljöperspektivet Omvärldsperspektivet Omvärldsperspektivet har tillförts i rapportens olika delar. Stadsledningskontoret Helen Torstensson Processledare Eva Hessman Stadsdirektör Bilaga 1 Uppföljningsrapport del 1 Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2 (3)

10 Bilaga 1 Uppföljningsrapport del 1 Översändes som separat handling Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 3 (3)

11 Bilaga 1 Uppföljningsrapport Del 1 Denna rapportdel innehåller övergripande analysrapport ur ett organisatoriskt perspektiv med fokus på väsentlig styrinformation utifrån kommunstyrelsens uppsiktsplikt innehållande; Uppföljning och analys - övergripande ekonomi Uppföljning och analys - övergripande personal Uppföljning och analys av stadens nämnder och bolag väsentlig styrinformation Uppföljning av särskilda uppdrag och aktuella uppsiktsfrågor Uppföljningsrapporterna är ett verktyg i arbetet med uppsikt och genomförs enligt nedanstående årshjul. UR 3 per oktober fokus kärnverksamhet: fördjupning: äldreomsorg, bostad o bebyggelse, trafik Strategiska tjänstemannadialoger Dialoger för ökad måluppfyllelse Okt Uppföljning 2015 Nov Dec Jan Feb Preliminärt bokslut 2014 Mar Riskbedömning 2015 UR Årsredovisning 2014 Ekonomisk lägesrapport vid behov UR 2 per augustidelårsrapport samt fokus på hur N/S tagit sig an priomålen i KF:s budget Sep Aug Maj Apr UR 1 per mars Jul Jun Ekonomisk lägesrapport vid behov

12 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Uppföljning och analys - ekonomi Sammanfattande bedömningar av den ekonomiska situationen för Göteborgs Stads koncern Kommunens ekonomiska utveckling Finansierings- och kostnadsutveckling Resultatet för kommunen Kommunens investeringar och låneutveckling Balanskravsutredning och redovisning av resultatutjämningsreserv Stadsdelsnämnder Stadsledningskontorets bedömning Ekonomisk utveckling - Befolkningsramen Ekonomisk utveckling - Resursnämndsuppgifterna Facknämnder Stadsledningskontorets bedömning Ekonomisk utveckling Nämndernas investeringsredovisning Stadsledningskontorets bedömning Ekonomisk utveckling Investeringsredovisning Kommunalförbund Ekonomisk utveckling Uppföljning och analys - personal Sammanfattande bedömningar av personalsituationen Personalutveckling - övergripande Personalutveckling inom stadsdelsnämnder Personalutveckling inom facknämnder Personalutveckling inom bolagen Uppföljning utifrån särskilda uppdrag och uppsiktsplikt Riskbedömning Mottagning av nyanlända Kommunens betalningsansvar för utskrivningsklara patienter Krav på lärarlegitimation från Social ekonomi Insatser för barn i familjehem eller i familjer som uppbär försörjningsstöd Värdighetsgarantier Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Del 1 2(38)

13 4.8 Våld i nära relationer Ej verkställda beslut enligt SoL eller LSS och särskilda avgifter med anledning av detta Anmälningar enligt Lex Maria och Lex Sarah Bilagor Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Del 1 3(38)

14 1 Sammanfattning Många av stadens verksamheter har under hösten påverkats av flyktingsituationen. För Göteborg och övriga kommuner i landet har den oväntat stora ökningen av flyktingar på kort tid inneburit en stor utmaning. Stora ansträngningar har gjorts för att få fram boendeplatser, transitboenden, platser i skolan och för att säkra myndighetsutövningen. Tack vare många goda insatser från stadens organisationer och dess medarbetare har utmaningen hittills klarats. Det långsiktiga arbetet fortsätter under överskådlig tid. Trots den extraordinära situationen är det viktigt att stadens nämnder och styrelser samtidigt behåller fokus på sina grunduppdrag för att ge invånare service och tjänster av hög kvalitet. Göteborgs Stads koncerns samlade ekonomiska situation som redovisas i denna uppföljningsrapport bekräftar i stort de slutsatser som redovisades i samband med delårsrapporten för augusti. Prognosen för koncernens samlade resultat för 2015 har justerats upp till cirka1 000 mkr. Kommunens resultat för 2015 beräknas uppgå till cirka 650 mkr vilket är i nivå med vad som prognostiserades i delårsrapporten i augusti. Investeringsvolymerna i staden inklusive bolagen beräknas under 2015 uppgå till cirka 6,1 miljarder. Staden står inför betydande ekonomiska utmaningar kommande år. Det gäller både stadsutvecklingen och utvecklingen i kärnverksamheterna och den sociala hållbarheten. Investeringsvolymerna förväntas öka betydligt under kommande år och stadens ekonomiska förutsättningar kommer att ansträngas framöver. Inom personalområdet kvarstår svårigheter att rekrytera och behålla yrkesutbildad personal och det finns inget som tyder på att läget kommer att förbättras, snarare tvärtom. Stadsledningskontoret bedömer att nämnders åtgärder för att underlätta chefers arbetssituation kan få positiva effekter på arbetsmiljön genom att öka möjligheterna till nära chefskapet. Utifrån uppdrag pågår eller planeras framtagande av handlingsplaner för förbättrad arbetsmiljö och sänkt sjukfrånvaro inom flera verksamhetsområden. De verksamhetsrisker som stadsledningskontoret redovisade i Riskbedömning 2015 kvarstår och åtgärder pågår för att reducera riskerna. Risker kopplade till nyanlända och bristen på bostäder har accentuerats vilket också beskrivs i rapporten. Övriga frågor utifrån uppdrag och aktuell uppsiktsplikt som redovisas i rapporten föranleder inga ytterligare åtgärder. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Del 1 4(38)

15 2 Uppföljning och analys - ekonomi 2.1 Sammanfattande bedömningar av den ekonomiska situationen för Göteborgs Stads koncern Koncernens resultat för perioden och prognostiserat helårsresultat Staden växer, vilket innebär betydande ekonomiska utmaningar. Det blir därför allt viktigare att i alla relevanta sammanhang planera, följa upp och analysera den ekonomiska situationen för Göteborgs Stads samlade koncern i ett helhetsperspektiv. Beskrivningarna och analyserna av stadens ekonomiska utveckling nedan utgår därför från ett koncernperspektiv som sedan bryts ner i delanalyser för kommunen, nämnderna och bolagen. Resultatprognosen för koncernen för 2015 i nivå med föregående prognos Bolagens resultat avser efter bokslutsdispositioner och skatt. Resultatet för koncernen Göteborgs Stad uppgick per oktober 2015 till mkr kronor jämfört med mkr för samma period under Prognosen för koncernens samlade resultat för 2015 har justerats upp till cirka mkr kronor. Bakom, den relativt sett mindre, justeringen av koncernprognosen finns det justeringar i de olika delarna av koncernen. I allt väsentligt bekräftas dock den bild som gavs i delårsrapporten per augusti. Prognosen för kommunens resultat uppgår till 650 mkr vilket är helt i nivå med den prognos som lämnades i augusti. Av det totala resultatet svarar reavinster och andra engångsposter för merparten av överskottet, vilket innebär att om dessa exkluderas så är resultatet betydligt svagare än vad som är långsiktigt hållbart. Prognosen för bolagens resultat uppgår till cirka 400 mkr och har därmed justerats upp med 100 mkr jämfört med föregående prognos. Det beror främst på en teknisk justering av finansiering inom klustret kultur, turism och evenemang. Investeringsprognosen för koncernen 2015 De samlade investeringsvolymerna beräknas uppgå till 6,1 miljarder kronor under helåret 2015 vilket är 350 mkr lägre än vid rapportering i samband med delårsbokslut per augusti. Av den samlade prognosförändringen står kommunen för cirka 250 mkr och bolagen för cirka 100 mkr. Den prognos som nu föreligger för investeringsvolymerna samlat är cirka 2,5 miljarder kronor lägre än vad som budgeterades vid årets ingång. Det Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Del 1 5(38)

16 är en relativt stor skillnad och det är problematiskt att volymerna ofta överskattas i budgetskedet. Investeringsprojekt genomförs ofta under flera år och det kan vara svårbedömt att ange exakt hur mycket som beräknas ske de enskilda åren. Eftersom investeringsvolymerna i staden är i kraftig expansion är det viktigt att vidareutveckla metodik för att få en högre precision i bedömningarna. 2.2 Kommunens ekonomiska utveckling Finansierings- och kostnadsutveckling I utfall och prognosen för helåret har kontoret inkluderat den bedömning som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) presenterades den 8 oktober. Utöver den bedömningen har också hänsyn tagits till slutavräkning avseende 2014 års inkomster som redovisats den 23 november. Övriga bedömningar har baserats på det senaste konjunkturläget och de prognoser som föreligger i skrivande stund avseende det allmänekonomiska läget i Sverige och för landets kommuner. Finansieringsutvecklingen beräknas uppgå till cirka 4,6 procent på helåret. Det är en relativt god finansieringsutveckling, men den förmår inte täcka den rådande kostnadsutvecklingen. Sammantaget innebär detta att de ekonomiska marginalerna äts upp. I den prognos som nu lämnas ligger det strukturella resultatet på cirka 80 mkr. (Strukturellt resultat för kommunen är exklusive reavinster, utdelning från bolag, jämförelsestörande- och extraordinära poster.) Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Del 1 6(38)

17 Att begränsa kostnadsutvecklingen är angeläget. Även om kostnadsutvecklingen ligger inom ramen för kommunfullmäktiges budget och därmed är planerad är den inte hållbar på lite längre sikt och är bekymmersam med tanke på de betydande ekonomiska utmaningar som staden står inför. En analys av den trendmässiga utvecklingen till och med oktober visar på en något lägre ökningstakt av nettokostnads- och personalvolymsutvecklingen. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Del 1 7(38)

18 2.2.2 Resultatet för kommunen 2015 Kommunens resultat per oktober 2015 uppgick till mkr k jämfört med mkr under samma period för Rensat för poster av engångskaraktär uppgår det strukturella resultatet per oktober i år till 674 mkr. Prognosen för kommunen pekar på ett resultat på i storleksordningen 650 mkr inklusive reavinster och jämförelsestörande poster. Enligt balanskravets definition, det vill säga då reavinsterna exkluderas, uppnår kommunen ett resultat på cirka 280 mkr med hjälp av engångsintäkter från AFA. I denna prognos antas ingen utdelning från Stadshus AB. Staten har beslutat tillföra kommunsektorn medel för ökade kostnader för den flyktingsituationen som nu råder. För kommunens del handlar det om 369 mkr för 2015 och I skrivande stund pågår arbetet med att klargöra hur dessa medel skall hanteras i bokslutet. Anvisning har just kommit till kommunsektorn där det tydliggörs att de skall hanteras som generella stadsbidrag. Kvar att lösa är att hur det skall fördelas mellan 2015 och Nämnderna gör en ytterligare prognosförbättring i denna rapport (40 mkr) i förhållande till augustis rapportering. Stadsledningskontoret gör sammantaget ingen annan bedömning än nämnderna. Dock finns risk att stadsdelarnas reslutat kan bli något lägre samtidigt som facknämndernas resultat kan bli något högre Kommunens investeringar och låneutveckling Göteborgs kommuns samlade investeringsvolym uppgick under de första tio månaderna 2015 till mkr, varav mkr utgör den investeringsvolym som inte finansieras av externa inkomster. Prognosen avseende investeringsvolymen för 2015 har reviderats ned med anledning av tidsförskjutningar av projekt. Det är dock fortfarande en ökad volym i förhållande till föregående år men den är på en betydligt lägre nivå än vad som budgeterades för I bilden nedan visas de årliga investeringsvolymerna i kommunen både ur ett totalperspektiv men också utifrån hur stor del av investeringarna som måste finansieras av egna medel. Totalt beräknas investeringsvolymen till cirka 2,3 miljarder kronor Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Del 1 8(38)

19 under 2015 varav cirka 0,2 miljarder finansieras genom externa investeringsinkomster. Årets avskrivningar ger ett utrymme för ersättningsinvesteringar på ca 0,9 miljarder. Resterande del av investeringarna behöver finansieras genom egna medel, antingen genom ett resultatöverskott eller genom andra likvidtillskott eller genom lånefinansiering. Med den prognosen för 2015 som nu föreligger bör kommunens resultat ligga i storleksordning 1,2 miljarder kronor för att undvika ökad lånefinansiering. Mkr Ack utfall tom perioden Prognos Helår Budget Helår Inkomster Utgifter Netto I diagrammet nedan redovisas utvecklingen av kommunens nettolåneskuld i ett historiskt perspektiv. Till och med oktober månad har nettolåneskulden ökat med cirka 650 mkr och uppgick till mkr. I slutet av detta år kommer, bland annat, statliga medel för flyktingsituationen om 369 mkr varav merparten hänförs till Det innebär att utveckling av nettolåneskulden, tillfälligt, inte ökar mellan oktober och december. Med den prognos för investeringar och resultat som nu lämnas beräknas nettolåneskulden öka med cirka 500 mkr under 2015, och hamna kring Mkr. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Del 1 9(38)

20 2.2.4 Balanskravsutredning och redovisning av resultatutjämningsreserv Balanskravsresultat uppgår i denna prognos till 280 mkr. Resultatnivåer överstigande 1 procent av skatteintäkterna kan enligt regelverket för resultatutjämningsreserv (RUR) komma ifråga för avsättning till reserven. En procent av skatteintäkterna motsvara cirka 270 mkr och resultat därutöver kan då värderas för avsättning till RUR. Med den prognos som nu föreligger är det möjligt med en avsättning till resultatutjämningsreserven på knappt 10 mkr. Sedan tidigare finns 549 mkr avsatt till denna reserv. Enligt stadens fastställda regelverk bör en avsättning till RUR även stödjas av konjunkturläget. Som mått på konjunkturläget används en jämförelse mellan årsvis faktisk utveckling av skatteunderlaget och utvecklingen enligt ett tioårs rullande genomsnitt. Den analysen visar i nuläget att konjunkturen är tillräckligt stark för att motivera en avsättning till RUR. Eftersom stadens regelverk anger att konjunkturen bör stödja en avsättning kan man i kommande bokslut överväga att göra avsättning till RUR, på det balanskravsresultat som överstiger cirka 270 mkr. Mkr Prognos 2015 Årets resultat 644 Avgår samtliga realisationsvinster 364 Årets resultat efter balanskravsutredning före avsättning/ianspråktagande av resultatutjämningsreserv Medel till/från resultatutjämningsreserv - Årets balanskravsresultat efter avsättning/ianspråktagande av resultatutjämningsreserv Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Del 1 10(38)

21 2.3 Stadsdelsnämnder Stadsledningskontorets bedömning Stadsdelsnämndernas ekonomiska utveckling följer totalt sett den planerade. Nämnderna prognostiserar ett resultat för i år strax över noll. Med hänsyn till nettokostnads- och resultatutvecklingen hittills under hösten bedömer stadsledningskontoret att det finns risk för ett något lägre resultat. Nettokostnadsutvecklingen är och beräknas bli i stort sett inom ramarna för kommunfullmäktiges budget, men ökningstakten är inte långsiktigt hållbar utifrån det vi idag vet om våra möjligheter till finansiering kommande år Ekonomisk utveckling - Befolkningsramen Ekonomisk utveckling befolkningsramen Belopp i Mkr Utfall perioden Aktuell budget perioden Avvikelse utfall - budget Prognos helår (aktuell) Aktuell budget helår Bokslut fg år Nettokostnad Kommunbidrag Resultat Resultat t o m perioden Stadsdelsnämnderna redovisar t o m oktober ett resultat på 176 mkr. Resultatet är knappt 40 mkr högre än det budgeterade resultatet för perioden. I delårsrapporten per augusti var den positiva budgetavvikelsen knappt 60 mkr. I jämförelse med motsvarande period föregående år är resultatet t o m oktober ca 50 mkr lägre. Fyra nämnder redovisar negativa avvikelser mot det budgeterade resultatet, SDN Östra Göteborg med 26 mkr, Norra Hisingen med 20 mkr, Västra Göteborg med 6 mkr och Majorna-Linné med 4 mkr. I Östra Göteborgs resultat ingår inte statsbidrag med ca 10 mkr, vilket innebär att avvikelsen mot det budgeterade resultatet de facto är ca 16 mkr. Resultat helår Totalt för året prognostiserar stadsdelsnämnderna ett resultat på 13 mkr, vilket är 40 mkr högre än det budgeterade resultatet för året. Det är en liten sänkning jämfört med den prognos som lämnades i delårsrapporten per augusti. Tre nämnder prognostiserar en negativ avvikelse mot det budgeterade resultatet, SDN Norra Hisingen med ca 18 mkr, Östra Göteborg med 10 mkr och Majorna-Linné med 6 mkr. För Östra Göteborg har nämnden godkänt ett ianspråktagande av eget kapital upp till 10 mkr. Övriga nämnder prognostiserar en positiv avvikelse eller ett resultat i nivå med det budgeterade. Nettokostnadsutveckling T o m oktober har stadsdelsnämndernas nettokostnader ökat med 6,8 procent jämfört med samma period förra året, vilket är samma nivå som i delårsrapporten. För att uppnå det prognostiserade resultatet krävs att nettokostnadsutvecklingen för november och december begränsas till drygt 5 procent. Per verksamhet följer utvecklingen den som rapporterades i delårsrapporten. Det innebär i korthet följande: Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Del 1 11(38)

22 En lägre nettokostnadsutveckling inom förskolan än förra året p g a lägre ökning av antal barn. En högre utveckling inom skolan p g a en större ökning av antal elever och satsningar i budget 2015 och vårens kompletterande budgetbeslut. En högre utveckling inom äldreomsorgen p g a av satsningar i budget 2015 och vårens kompletterande budgetbeslut. En högre utveckling är förra året inom funktionshinderområdet. En fortsatt hög nettokostnadsutveckling inom individ- och familjeomsorgen. Orsakerna är främst ökade kostnader för socialt boende och otillräcklig statlig finansiering av kostnader för placeringar av ensamkommande barn. Uppföljning av stadsledningskontorets ekonomiska riskbedömning I delårsrapporten per augusti bedömde stadsledningskontoret att det fanns en risk att SDN Norra Hisingen och Majorna-Linné inte skulle uppnå det budgeterade resultatet, men att risken för Majorna-Linné var beloppsmässigt mer begränsad. Denna riskbedömning kvarstår. Stadsledningskontoret bedömer också att det finns risk att Östra Göteborgs underskott inte begränsas till de 10 mkr som nämnden har godkänt Ekonomisk utveckling - Resursnämndsuppgifterna Ekonomisk utveckling resursnämndsuppgifter Belopp i Mkr Utfall perioden Aktuell budget perioden Avvikelse utfallbudget Prognos helår (aktuell) Aktuell budget helår Bokslut fg år Resultat T o m oktober redovisar nämnderna en positiv avvikelse med 4 mkr mot det budgeterade resultatet för resursnämndsuppgifterna. Störst positiv avvikelse rapporteras för uppgifterna Planering och samordning inom funktionshinderområdet (SDN Centrum) med 1,0 mkr, Hospiceverksamhet (Askim-Frölunda-Högsbo) med 0,8 mkr, Äldreboendeplanering (Örgryte-Härlanda) med 0,7 mkr och Ungdomars fritid (Lundby) med 0,7 mkr. För helåret lämnar nämnderna en prognos på ett resultat på 2 mkr att jämföra med ett Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Del 1 12(38)

23 budgeterat nollresultat. Störst positiv avvikelse prognostiseras för Planering och samordning (SDN Centrum) med 1,0 mkr och Äldreboendeplanering med 0,8 mkr. För uppgiften Regionbiblioteket Hisingen prognostiserar SDN Lundby med ett negativt resultat på 450 tkr. 2.4 Facknämnder Stadsledningskontorets bedömning I likhet med utfallet per augusti så redovisar facknämnderna ett utfall som avviker positivt i förhållande till periodens budget. Såväl utfallet som avvikelsen jämfört med budget per oktober är sammantaget högre än för motsvarande period föregående år. Stadsledningskontoret bedömer att det finns ett visst utrymme för förbättrade prognoser än nämndernas egna prognoser för helåret Ekonomisk utveckling Mkr Utfall perioden Aktuell budget perioden Avvikelse utfall - budget Prognos helår (aktuell) Aktuell budget helår Bokslut fg år Resultat Resultat till och med perioden Facknämnderna redovisar ett resultat för perioden på 387 mkr kronor, vilket är 294 mkr bättre än periodens budget. Utfallet är drygt 47 mkr bättre än för motsvarande period föregående år. Bortsett från något enstaka undantag redovisar de enskilda facknämnderna positiva avvikelser. De nämnder som uppvisar störst positiv avvikelse för perioden är fastighetsnämnden, trafiknämnden, kretslopp och vattennämnden samt utbildningsnämnden. Avvikelserna förklaras bland annat av ett överskott gällande personalkostnader, periodiseringsdifferenser beträffande kostnader för drift och underhåll, lägre kostnader på grund av förhållandevis mild väderlek samt lägre avskrivningskostnader till följd av förseningar i investeringsprojekt. Utbildningsnämnden har lägre kostnader för perioden på grund av lägre elevantal än beräknat under våren. I likhet med uppföljningstillfället per augusti så förekommer det även positiva avvikelser på intäktssidan bland annat till följd av nya arrendeavtal (fastighetsnämnden), fler sålda tjänster samt ökade intäkter inom vuxenutbildning och yrkeshögskola (utbildningsnämnden) eller ökade intäkter från avgiftsparkering (trafiknämnden). Resultat helår Facknämnderna redovisar totalt sett en prognos på 145 mkr, vilket innebär en förbättring med drygt 179 mkr i förhållande till budgeten för året och 52 mkr jämfört med prognosen per augusti. Med något enstaka undantag lämnar facknämnderna prognoser som avviker positivt i förhållande till budget. Jämfört med prognosen per augusti så redovisar fastighetsnämnden, kretslopp och vattennämnden, utbildningsnämnden samt byggnadsnämnden de största prognosförbättringarna med omkring mkr vardera. Lokalnämnden samt nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning justerar ner sina prognoser med drygt 4 miljoner jämfört med augusti, men båda nämnderna redovisar fortsatt prognoser som överstiger budget för helåret. Valnämnden vidtog vissa förberedande åtgärder till följd av det nyval som utlystes på riksnivå i december Även om nyvalet sedermera ställdes in så har det för Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Del 1 13(38)

24 nämndens del inneburit en något högre kostnadsnivå under inledningen av Nämnden redovisar per oktober en negativ helårsprognos på -141 tkr och Stadsledningskontoret föreslår att underskottet, i den mån det kvarstår vid årets slut, hanteras inom ramen för bokslutsberedningen. Uppföljning av stadsledningskontorets ekonomiska riskbedömning Per augusti gjorde stadsledningskontoret bedömningen att särskilt följa den ekonomiska utvecklingen när det gäller trafiknämnden, VA-verksamheten inom kretslopp och vattennämnden samt de arvoden till ställföreträdare som överförmyndarnämnden ansvarar för. Bedömningen kvarstår även efter uppföljningstillfället per oktober Nämndernas investeringsredovisning Nämndernas investeringsutgifter för perioden januari oktober uppgår till mkr. Totalt lämnar nämnderna en prognos för 2015 på mkr. Det är drygt 250 mkr lägre än i samband med uppföljningen per augusti. Samtliga nämnder, förutom Park- och naturnämnden, sänker sina prognoser jämfört med augustiuppföljningen. Den främsta förklaringen är projekt som förskjuts i tid. Samlat är den prognos som nu föreligger för nämnderna drygt 900 mkr lägre än budget. Nämndernas investeringsutgifter Mkr Ack utfall tom perioden Prognos helår Budget helår Inkomster Utgifter * Nettoinvesteringar *exklusive kommunövergripande investeringsutrymme om 350 mkr Exploateringsinvesteringar Mkr Ack utfall tom perioden Prognos helår Budget helår Inkomster Utgifter Netto Stadsledningskontorets bedömning I likhet med uppföljningstillfället per augusti redovisar koncernen ett ackumulerat utfall för perioden som avviker negativt från budget för perioden. Det samma gäller för helårsprognosen relativt budget för Avvikelsen förklaras främst av nedskrivningar av biogasanläggningar inom energiklustret som till viss del kompenseras genom en förbättrad ekonomisk utveckling inom flera andra kluster i koncernen. Stadshus AB gör ingen annan bedömning än bolagen när det gäller prognosen för helåret Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Del 1 14(38)

25 2.4.5 Ekonomisk utveckling Mkr Utfall perioden Aktuell budget perioden Prognos helår (aktuell) Prognos helår (fg rapport) Aktuell budget helår Bokslut fg år Energi Bostäder 449, Lokaler Kollektivtrafik Näringsliv Turism kultur och evenemang Hamn Interna bolag Regionala bolag Boplats Göteborg AB Stadshus AB Koncernjusteringar Summa Göteborgs Stadshuskoncern Resultat till och med perioden Sammantaget redovisar bolagen ett utfall, resultat efter finansiella poster, för perioden på 443 mkr, vilket innebär en avvikelse mot periodens budget på -217 mkr. Utfallet för motsvarande period föregående år var 887 mkr. Flertalet kluster/bolag visar ett bättre utfall än budget för perioden och det är framförallt energiklustret som redovisar ett försämrat utfall för perioden till följd av nedskrivningar av biogasanläggningar. Periodutfallet inom energiklustret ligger på -662 mkr att jämföras med budget för perioden på 196 mkr. Resultat helår Bolagen inom stadshuskoncernen redovisar sammantaget en prognos på 362 mkr kronor, vilket innebär en negativ avvikelse i förhållande till budget för året med 229 mkr. Jämfört med föregående prognos innebär den som redovisas per oktober en förbättring med 163 mkr, men en stor andel av den förklaras av en förändrad redovisningsteknisk förändring inom klustret Turism, kultur och evenemang. Prognosen innebär fortsatt ett förväntat helårsresultat som är lägre än föregående års bokslut. I likhet med periodutfallet så är det främst nedskrivningen av biogasanläggningar inom energiklustret som förklarar den negativa avvikelsen för helåret. Effekten kompenseras i viss mån av en positiv resultatutveckling inom övriga kluster, framförallt inom lokalklustret vilket förklaras av Älvabs försäljning av fastigheten Ankaret. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Del 1 15(38)

26 2.4.6 Investeringsredovisning Bolagens investeringsutgifter Belopp i Mkr Utfall oktober Prognos oktober Föregående prognos Budget Helår Avvikelse budget - prognos Energi Bostäder Lokaler Kollektivtrafik Näringsliv Turism kultur evenemang Hamn Interna bolag Regionala bolag Boplats AB Summa Göteborgs Stadshuskoncer n 2.5 Kommunalförbund Ekonomisk utveckling Mkr Utfall perioden Aktuell budget perioden Utfall perioden fg år Prognos helår (aktuell) Aktuell budget helår Bokslut fg år Räddningstjänstförbundet 3,4 2,0 11,8-1,0 0 3,9 Periodens resultat uppgår till 3,4 mkr vilket innebär en positiv avvikelse mot budget för perioden med 1,4 mkr. Det prognostiserade årsresultatet är -1,0 mkr. Underskottet för året uppstår på grund av kostnader för uppbyggnad av enheten för brandskyddskontroll samt sjunkande intäkter och utebliven ersättning för VMA underhåll (Viktigt Meddelande till Allmänheten). Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Del 1 16(38)

27 3 Uppföljning och analys - personal 3.1 Sammanfattande bedömningar av personalsituationen De svårigheter som förvaltningarna rapporterar kring att rekrytera och behålla yrkesutbildad personal kvarstår, och det finns inget som tyder på att läget kommer att förbättras, snarare tvärtom. Det finns risk att konkurrensen skärps ytterligare då rekryteringsbehoven ökar i samband med ökningen av nyanlända. Flera förvaltningar har medarbetare som på olika sätt är involverade i mottagandet av flyktingar och genomför detta arbete med stort engagemang och professionalitet. Sjukfrånvaron för stadens nämnder fortsätter att öka. Kvinnor har fortsatt högst sjukfrånvaro. Många nämnder rapporterar överlag om en ansträngd psykosocial arbetssituation. En upplevd hög arbetsbelastning i kombination med liten möjlighet till återhämtning, medför en upplevelse av stress hos många medarbetare och chefer. Stadsledningskontoret bedömer att nämnders rapporterade åtgärder för att underlätta chefers arbetssituation kan få positiva effekter på arbetsmiljön genom att öka möjligheterna till det nära chefskapet. Åtgärderna för medarbetares arbetssituation är på grund av sin karaktär svåra att bedöma. Få åtgärder rapporteras där man med förändringar i verksamheten/arbetssättet underlättar arbetssituationen. Utifrån uppdrag pågår eller planeras framtagandet av handlingsplaner för förbättrad arbetsmiljö och sänkt sjukfrånvaro inom flera verksamheter. 3.2 Personalutveckling - övergripande Personalvolym Nämndernas prognoser över antal årsarbetare (arbetad tid) för 2015 innebär en ökning med nästan årsarbetare jämfört med Per oktober är personalvolymökningen 2,5 procent. Ökningen är något lägre för stadsdelsnämnderna och 4,3 procent för facknämnderna. Bolagens motsvarande prognos för helår 2015 innebär en ökning av personalvolymen med ca 150 årsarbetare. Andel av den arbetade tiden utförd av timavlönade är t o m oktober 7,2 procent totalt för förvaltningarna, en minskning med två tiondelar sedan motsvarande period En uppföljning av uppdraget om max 5 procent sker i samband med årsrapporten. Personalstruktur Antalet anställda vid förvaltningarna uppgår i oktober till , en ökning med sedan oktober 2014, hela ökningen avser tillsvidareanställda. Yrkesgrupper som har ökat mest till antalet är socialsekreterare, socialvårdspersonal, vårdbiträden och elevassistenter. Andelen tillsvidareanställda med en anställning på heltid har under året ökat från 91 till 92 procent (kvinnor 91,5 män 93,8 procent). Arbetsmiljö Många nämnder rapporterar om en ansträngd psykosocial arbetsmiljö. Upplevelsen av hög arbetsbelastning i kombination med liten möjlighet till återhämtning medför stress hos många medarbetare och chefer. För att motverka denna utveckling genomförs förebyggande åtgärder samt åtgärder kring bemanningen. Sjukfrånvaron Sjukfrånvaron för stadens nämnder fortsätter att öka och kvinnor har fortsatt högst sjukfrånvaro. I diagrammet nedan resovisas den ackumulerade sjukfrånvaron per Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Del 1 17(38)

28 oktober månad för åren Sjukfrånvaron uppdelad i åldersklasser (< 35 år, år, > 50 år), visar att desto äldre medarbetare, desto högre sjukfrånvaro och desto högre ökning av denna. Det som är allvarligt är att den yngre åldersklassen (< 35 år) har hög sjukfrånvaro (6,9 %) som dessutom ökar över tid. Detta är medarbetare som har många år kvar i arbete. Kompetensförsörjning Flertalet förvaltningar utökar sin verksamhet och därmed ökar också rekryteringsbehoven. Till och med oktober 2015 har medarbetare anställts på tillsvidareanställning och på tidsbegränsad anställning. Det är en ökning med drygt jämfört med motsvarande period medarbetare har lämnat sin anställning i staden, varav 670 med pension. Även det är en ökning jämfört med Trots det stora antalet rekryteringar som gjorts hittills i år har flertalet förvaltningar svårigheter att tillgodose sina rekryteringsbehov och tvingas ibland att sänka kraven på erfarenhet eller att anställa sökande som saknar efterfrågad utbildning. Det medför längre inskolningsperioder och större behov av arbetsledning. Det ökar arbetsbelastningen för chefer och befintlig personal och får konsekvenser för kvalitet och kontinuitet i verksamheten. Förvaltningarna har särskilt svårt att rekrytera och behålla socialsekreterare, sjuksköterskor, förskollärare, fritidspedagoger, ingenjörer/tekniker samt lärare med inriktning ma/no, svenska som andraspråk och praktisk-estetiska ämnen. Chefsförsörjning och chefsrörlighet Till och med oktober 2015 har det rekryterats 313 chefer. Det är fler än under hela år 2012, som är det år (efter omorganisationen) då det rekryterats flest chefer. En orsak till den ökade rekryteringen är att verksamheterna expanderar och fler chefer behövs. En annan orsak är att några förvaltningar organiserat om sin verksamhet, då uppstår ofta rörlighet i chefsledet. En tredje orsak är att många chefer lämnar kommunen. För att fånga upp varför chefer väljer att sluta genomförs avgångssamtal i flertalet förvaltningar. Den vanligaste orsaken som framkommer vid samtalen är viljan att söka nya utmaningar och gå vidare i karriären men andra, vanligt förekommande, orsaker till Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Del 1 18(38)

29 att chefer slutar är brister i arbetsmiljön, hög arbetsbelastning, målkonflikter (t ex mellan mål och resurser), otydligt uppdrag eller brist på stöd. Flertalet förvaltningar arbetar med att skapa bättre förutsättningar för chefer, delvis baserat på det som framkommit i avgångssamtalen. 3.3 Personalutveckling inom stadsdelsnämnder Personalvolym Stadsdelsnämndernas prognoser för personalvolymen (arbetad tid) 2015 anger en ökning med drygt 600 årsarbetare jämfört med Hittills i år är ökningen 2,2 procent jämfört med motsvarande period Störst är den procentuella ökningen inom individ- och familjeomsorg, därefter äldreomsorgens ordinära boende, kultur och fritid, hälso- och sjukvård samt grundskola. Andel av den arbetade tiden utförd av timavlönad är inom stadsdelssektorn 7,9 procent, en minskning sedan förra året med två tiondelar. Totalt för äldreomsorg respektive förskola är andelen oförändrad (10,8 respektive 9,1 procent), enda minskningen har skett inom funktionshinderområdet, från 10,6 procent till 9,7. Trots oförändrad andel på totaler sker det förändringar även inom äldreomsorg och förskola, med antingen ökning eller minskning för de olika stadsdelarna som på totalen tar ut varandra. Andelen för äldreomsorgen beskrivs mer i fördjupningen av verksamhetsområdet. Sjukfrånvaron Sjukfrånvaron för stadsdelsnämnderna fortsätter att öka. Per oktober var denna 9,4 procent (okt 2014: 8,3 procent). Yrkesgrupperna förskollärare, barnskötare, habilitering/funktionshinder har en sjukfrånvaro på över 10 procent. Måltidspersonal, städpersonal och vårbiträden över 11 procent och undersköterskor över 12 procent. Arbetsmiljön Stadsdelsnämnderna rapporterar överlag om en ansträngd arbetssituation. Det som främst lyfts fram är den psykiska aspekten av arbetsmiljön. Många verksamheter upplever en hög arbetsbelastning. I kombination med liten möjlighet till återhämtning leder detta till upplevelse av stress. Detta gäller för såväl medarbetare som chefer. Flera stadsdelsnämnder lyfter fram äldreomsorg som en sektor med dessa problem, men de finns även inom sektorn Individ- och familjeomsorg med funktionshinder och sektorn Utbildning. För att motverka stress genomförs olika aktiviteter, som handledning, grupputveckling, förebyggande hälsoarbete och stöd i stresshantering. Det förekommer även att rutiner ses över och nya arbetsmetoder införs för att minska stressen. Chefer har fått utökat stöd från administration och stödfunktioner. Några nämnder har även tillsatt fler chefer. Genom ett nära ledarskap förbättras arbetsförutsättningarna för chefer och medarbetare, men det ges även möjlighet för chefer att arbeta mer med arbetsmiljön. Stadsdelsnämnderna genomför arbetsmiljöutbildningar för chefer och skyddsombud. En del stadsdelsnämnder rapporterar att det finns en oro för att utsättas för situationer som innebär risk för hot och våld i yrkesutövandet. Rutiner finns för att motverka detta. Stadsdelsnämnden Västra Hisingen lyfter även fram utomhusmiljön i norra Biskopsgården som ett arbetsmiljöproblem, på grund av oroligheter i området. Hemtjänstgrupper har ändrat sina rutiner och fritidsverksamheter har omprövat sina öppna aktiviteter. Verksamheterna i området omprövar sina hot- och våldsplaner kontinuerligt. En annan orsak till hög arbetsbelastning kan vara svårigheter med att bemanna organisationen. Detta kan bero på rekryteringssvårigheter, men även svårigheter med att Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Del 1 19(38)

30 behålla medarbetare och få tag på vikarier. För att motverka detta har man bland annat utökat samarbetet mellan verksamheterna och bemanningsenheterna. Chefer har även fått ökat stöd i rekryterings- och rehabiliteringsarbetet. Det förekommer problem med för små lokaler eller lokaler som inte är ändamålsenliga för verksamheten. Exempel är problem med ventilation, värme, kyla eller buller. För att åtgärda detta genomförs lokalöversyner, säkerställning av felanmälningsprocesser samt ombyggnationer. Andra problem kan gälla ergonomin på arbetsplatserna. Detta kan medföra nya hjälpmedel och översyn av arbetsmetoder. Några stadsdelsnämnder nämner att införandet och användandet av nya IT-system kan medföra stress, liksom krånglande system. Få av stadsdelsnämnderna rapporterar om effekter eller förväntade effekter av de olika åtgärderna, men några nämnder tror att de kan ha sänkt sjukfrånvaron på mindre enheter på grund av insatser. Flera stadsdelsnämnder avvaktar resultatet från årets medarbetaroch chefsenkät. Stadsdelsnämnden Lundby lyfter fram att deras kraftiga befolkningsutveckling är en arbetsmiljörisk. Det är en utmaning för dem att få balans mellan inflyttning och byggande. För att kunna genomföra detta håller de på att utarbeta en ny planeringsprocess. Kompetensförsörjning Förvaltningarnas svårigheter att rekrytera och behålla sjuksköterskor, socialsekreterare, förskollärare samt vissa lärargrupper (ma/no, svenska två, slöjd) kvarstår. Det börjar även bli brist på utbildade undersköterskor. Flera förvaltningar beskriver att konkurrensen hårdnat och det finns inga tecken på att svårigheterna kommer att minska, snarare tvärtom mot bakgrund av det stora antalet nyanlända och ensamkommande. Förvaltningarna tvingas ibland att sänka kraven och anställa sökande som saknar föreskriven utbildning och/eller erfarenhet. Det medför längre inskolningsperioder och större behov av arbetsledning och handledning. I stabila arbetsgrupper kan detta balanseras, men i grupper med hög rörlighet blir det svårt att upprätthålla kvaliteten i verksamheten om många nyanställda inte uppfyller kompetenskraven. Bemanningsproblematiken och rekryteringsarbete tar en stor del av chefers arbetstid i anspråk ofta på bekostnad av annat arbete, så som utvecklings- och förändringsarbete. I några förvaltningar har man satsat på att avlasta chefer genom att anställa särskilda rekryteringsspecialister. Chefsförsörjning och chefsrörlighet Verksamheterna i stadsdelarna expanderar och då behövs också fler chefer och i flera stadsdelar ökar man chefstätheten. Hittills i år har 218 chefer rekryterats i stadsdelarna, flest inom äldreomsorg och grundskola (se vidare i rapportens del 2 kvalitetsbilaga för utbildning respektive verksamhetsavsnittet om äldreomsorg). Hittills i år har 170 chefer slutat i kommunen eller bytt förvaltning. Flertalet förvaltningar genomför avgångssamtal med chefer som väljer att lämna sitt uppdrag. I samtalen framkommer att det finns brister i arbetsmiljön, uppdrag och roll upplevs otydliga, det uppkommer ofta målkonflikter och det saknas tydligt stöd från ledningen. Hög arbetsbelastning och för lite praktiskt stöd från stödfunktioner anges också som orsak. Förvaltningarna arbetar med att skapa bättre förutsättningar för chefer, delvis baserat på vad som framkommit vid avgångssamtalen. 3.4 Personalutveckling inom facknämnder Personalvolym Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Del 1 20(38)

31 Facknämnderna rapporterar en prognos för personalvolymen som innebär en ökning med 350 årsarbetare jämfört med Utöver detta har drygt 200 årsarbetare tillkommit till utbildningsförvaltningen som övertagit språkenhet från SDF Lundby. Utbildningsförvaltningen har även i övrigt en utökad verksamhet med anledning av ökat antal elever, och social resursförvaltning har en avsevärd ökning med anledning av utökade uppdrag. Även de planerande nämnderna rapporterar fortsatt ökad personalvolym. Arbetsmiljön Flera av facknämnderna lyfter fram stress bland medarbetarna som ett arbetsmiljöproblem. En av orsakerna är upplevd hög arbetsbelastning. För att motverka detta har man säkrat upp bemanningen och sett över chefers förutsättningar. Man genomför även utbildning och insatser för att motverka upplevd stress. Några facknämnder lyfter fram att deras medarbetare kan hamna i våld- och hotsituationer i sitt yrkesutövande. Det finns rutiner och processer för att bemöta detta. Många facknämnder har för lite utrymme för sin verksamhet och/eller andra lokalproblem, till exempel problem med ventilation, värme, kyla och buller. För att komma tillrätta med detta genomförs bland annat lokalöversyner, säkerställning av felanmälningsprocesser samt ombyggnationer. Dialoger förs med fastighetsägare och åtgärder pågår, men kan på grund av komplexitet ta tid innan det är helt åtgärdat. Under 2014 genomförde Arbetsmiljöverket en nationell tillsyn av skolans systematiska arbetsmiljöarbete. vilken resulterade i krav på utbildningsförvaltningen på åtgärder avseende ventilation, buller och arbetsbelastning. Utbildningsnämnden tog fram nya rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet, som har implementerats under Arbetsmiljöverket har nu godkänt utbildningsnämndens åtgärder. Social resursnämnd nämner att akut öppnade verksamheter för nyanlända medför risker i arbetsmiljön. Några av de områden som brister är rutiner, introduktion, otillräckliga arbetsledarresurser, hög arbetsbelastning och högt övertidsuttag. Nämnden kommer successivt att identifiera, prioritera och åtgärda arbetsmiljörisker inom dessa verksamheter. Kulturnämnden genomför en organisationsöversyn, och ett förslag till ny organisation är framtagen. Förhoppningen är att den nya organisationen kommer att förändra arbetssätt och öka samarbetet inom förvaltningen, vilket förväntas minska arbetsbelastningen hos medarbetare och chefer. Kompetensförsörjning Den rekryteringsproblematik som de planerande förvaltningarna rapporterat om tidigare under året kvarstår. Det är fortsatt hård konkurrens i synnerhet om erfarna ingenjörer och projektledare. Förvaltningarna lägger mycket tid och kraft på att rekrytera och behålla personal och det tar ofta lång tid att återbesätta vakanser. Ibland tvingas förvaltningarna att göra avsteg från kravet på erfarenhet och det medför långa inskolningsperioder, längre handläggningstider och ökad arbetsbelastning på befintlig personal. Social resursförvaltning har stora rekryteringsbehov för bemanning av boenden för ensamkommande barn och ungdomar. Det är delvis samma yrkesgrupper som stadsdelsförvaltningarna har behov av (socialsekreterare och yrkesutbildad personal inom vård- och omsorg) och det finns risk för ökad intern konkurrens. Lokalförvaltningen har varit delaktig i att få fram lokaler och boenden med anledning av flyktingsituationen och lösgjort tid för den ordinarie personalen att arbeta med detta. Det har gjort att ordinarie verksamhet har senarelagts eller utförts av externa Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Del 1 21(38)

32 entreprenörer. Chefsförsörjning och chefsrörlighet Chefsrörligheten är lägre i fackförvaltningarna än i stadsdelsförvaltningarna. Hittills i år har 94 chefer rekryterats inom fackförvaltningarna, flest i social resursförvaltning och utbildningsförvaltningen. Många rekryteringar har gjorts i samband med utökad verksamhet men också i samband omorganisation i några förvaltningar. I flera förvaltningar arbetar man med att skapa bra förutsättningar för ledarskapet så att man kan behålla sina chefer. Några förvaltningar har genomfört avgångssamtal med de chefer som slutat och den vanligaste orsaken som framkommer är att chefer gått vidare i karriären/fått nya utmaningar. Det finns några som anger hög arbetsbelastning och brist på tydlighet i uppdraget som orsak till att de lämnat sitt uppdrag. 3.5 Personalutveckling inom bolagen Personalvolym Några bolag prognostiserar smärre ökningar av personalvolymen, t ex Förvaltnings AB Framtiden, Göteborgs Spårvägar AB och Liseberg AB. Göteborgs stads Parkerings AB anger ökning som beror på att tidigare köpta administrativa tjänster nu utförs av egen personal. Prognos totalt för bolagssektorn anger en ökning med ca 150 årsarbetare jämfört med Arbetsmiljön Flera av bolagen lyfter fram en ansträngd psykosocial arbetsmiljö. Chefer och medarbetare upplever en ökad arbetsbelastning som får till följd en ökad stress. För att motverka denna trend ses bland annat rutiner och processer över och utbildningsinsatser genomförs. Flera av bolagen bedriver fysisk verksamhet av olika slag. Detta medför transporter, underhållsarbete ibland även utanför själva arbetsplatsen. Fokus har då legat på den fysiska arbetsmiljön och rutiner runt denna. Överlag rapporteras att detta fungerar bra. Göteborgs Spårvägar lyfter fram att det i trafikmiljön framför allt är hot- och våldsfrågor som kan vara aktuellt. Förare blir t ex attackerade med laserpekare eller sker så kallad koppelåkning mellan spårvagnarna. Tillsammans med polisen analyseras och vidtas åtgärder för att minska risker. Utbildning har även genomförts av förarna kring hur de ska bemöta resenärer för att minimera risken för konflikter. Förvaltnings AB Framtiden lyfter fram i sin rapportering om arbetsmiljöarbetet att oro kring hot och våld mot personalen är den vanligaste riskfaktorn. Även Liseberg AB lyfter fram motsvarande oro. Båda bolagen har riskhanteringsprocesser inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet för att motverka detta. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Del 1 22(38)

33 4 Uppföljning utifrån särskilda uppdrag och uppsiktsplikt 4.1 Riskbedömning 2015 I Riskbedömning 2015 redovisade stadsledningskontoret att det fanns risker inom nedanstående fyra verksamhetsområde. Riskerna kvarstår och för några av områdena redovisas utvecklingen för perioden i denna rapport. I del 2 av Uppföljningsrapport 3, som behandlas i januari, när verksamheterna bebyggelse och bostad samt trafik kommer att redovisas kommer utvecklingen när det gäller verksamhetslokaler och stora projekt till delar finnas med. Verksamhetslokaler Mottagande av nyanlända, se 4:2 Bostäder för utsatta grupper, se 4:2 Stora projekt inom stadsutveckling Nedanstående områden lyftes också: Utskrivningsklara patienter se, 4:3 Utredningar enligt socialtjänstlagen avseende barn Krav på lärarlegitimation från , se 4:4 4.2 Mottagning av nyanlända Den svåraste flyktingsituationen i modern tid Just nu pågår den svåraste flyktingsituationen i modern tid. Sverige och Europa står mitt i en enorm uppgift att ge människor som flyr från krig, förföljelse och förtryck en trygg tillvaro. Flyktingsituationen i Europa började förändras i slutet av juli och sedan dess har antalet asylsökande ökat snabbt till Sverige. Från mitten av september har framförallt Migrationsverket och kommunerna fått vidta extra ordinära åtgärder för att möta det stora antalet asylsökande. Antalet ensamkommande barn har varit fler än någonsin och utgör ca 30 procent av samtliga asylsökande. För Göteborg och övriga kommuner i landet har den oväntat stora ökningen på kort tid inneburit en stor utmaning, bland annat i att få fram tillräckligt med boendeplatser för ensamkommande barn. Fram till slutet av november har det kommit ca asylsökande till Sverige varav cirka ensamkommande barn. Migrationsverket bedömer att antalet för hela 2015 kommer att landa inom prognosintervallet I månadsskiftet november/december fanns ca asylsökande i Göteborg. En ökning med cirka personer jämfört med månadsskiftet oktober/november. Andelen barn och unga i åldern 0-19 år är cirka 45 procent. Större delen av barn och ungdomar är i grundskole- och gymnasieåldern. Nästan av de asylsökande i Göteborg har ordnat boende på egen hand (EBO). Övriga bor i Migrationsverkets anläggningsboende och boenden för ensamkommande barn. Extra ordinära insatser har krävts under hösten Många flyktingar har under hösten anlänt till Göteborg med tåg eller färja för att söka asyl här eller ta sig vidare till andra kommuner i Sverige eller för att söka asyl i Norge och Finland. Det omfattande inflödet av flyktingar via terminalerna har krävt att staden i samverkan med statliga myndigheter och frivilligorganisationer bemannat Centralenområdet och färjeterminalerna, ordnat med väntsal och tillfällig övernattningen för Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Del 1 23(38)

34 barnfamiljer. Staden har även bistått Migrationsverket med i genomsnitt 100 så kallade evakueringsplatser när verkets egna platser för asylsökande inte räckt till. Som ankomstkommun för ensamkommande barn har staden ansvar för att ordna tillfälliga boendeplatser i väntan på att barnet/ungdomen blir anvisad till annan kommun. På kort tid har staden iordningsställt nästan så kallade transitplatser och omkring ensamkommande barn har varit i kommunens transitboende under året. Under januari till mitten av november har ca ensamkommande barn anvisats till Göteborg jämfört med totalt 416 barn under hela Omkring hälften av barnen har anknytning till någon person boende i Göteborg, vilket är en betydligt högre andel jämfört med riksgenomsnittet på ca 30 procent av samtliga ensamkommande barn. Regeringen beslutade den 21 november att återinföra gränskontroll vid inre gräns. Den samlade bedömningen var att det är nödvändigt eftersom den nuvarande situationen innebär akuta utmaningar för viktiga funktioner i samhället. Antalet flyktingar till Sverige och Göteborg har sedan mitten av november stadigt minskat. Orsaken till minskningen är främst enligt Migrationsverket att färre människor på flykt tar sig till EU för närvarande. Mottagande av nyanlända lägre än väntat 2015 Under 2015 fram t o m september har nyanlända mottagits i landets kommuner och prognosen för året är ca Migrationsverkets handläggningstider i asylärenden är för närvarande månader, vilket innebär en förskjutning av högre nivåer i mottagandet till 2017 och framåt. Under samma period har1 823 nyanlända mottagits i Göteborg, varav 428 barn är i grundskoleåldern och 200 ungdomar i gymnasieåldern. Omkring 60 procent av de mottagna har ordnat boende på egen hand (EBO) under asyltiden. Prognosen för hela 2015 är ca istället för som stadsledningskontoret tidigare prognostiserat. Under 2014 mottogs ca nyanlända i Göteborg. Prognos för 2016 och åren därefter Huvudscenariot för 2016 är ca asylsökande varav ensamkommande barn. Beräknat utifrån Göteborgs befolkningsandel innebär det ca asylsökande i Göteborg varav ca asylsökande ensamkommande barn under nästa år. Andelen barn och unga är ca 40 procent av totala antalet asylsökande. Vilken eventuell effekt gränskontrollerna får för antalet asylsökande på längre sikt är svårbedömt. Enligt Migrationsverket har gränskontrollerna mer påverkat Sverige som transitland, eftersom det nu blivit svårare att passera Sverige. En faktor som kan få påverkan på antalet som söker skydd i Sverige på längre sikt är enligt Migrationsverket EU s överenskommelse med Turkiet som nyligen aviserades. Den innefattar bland annat att Turkiet ska ha hårdare gränsbevakning och skapa bättre förutsättningar för människor som flytt dit. För perioden har Migrationsverket i sin verksamhets- och kostnadsprognos för oktober 2015 tagit fram ett antal hypotetiska beräkningsantaganden. Det bygger på att man valt att kombinera olika scenarier för hur inbördeskriget i Syrien kommer att utvecklas och hur EU kommer att agera. Utifrån scenariot Förlängt internationaliserat inbördeskrig i Syrien kombinerat med ett EU agerande som benämns: Halvhjärtade kompromisser skulle enligt Migrationsverket kunna ge ca asylsökande år 2017, år 2018 och asylsökande år Beräknat utifrån Göteborgs befolkningsandel i landet skulle det betyda ca asylsökande år 2017, år 2018 och drygt asylsökande år I genomsnitt är barn och unga 40 procent av totala antalet asylsökande för vart och ett av åren. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Del 1 24(38)

35 Kommunmottagande Senaste bedömning av prognosen över mottagande av nyanlända i landets kommuner är för mellan och enligt följande: Prognos riket År Antal Från och med 1 mars 2016 väntas en lag införas som innebär en skyldighet för kommuner att ta emot nyanlända. Prioriterade målgrupper är nyanlända i anläggningsboende och kvotflyktingar. När den nyanlände har anvisats har kommunen ett ansvar för att ordna boende. Staten avser att ta fram planeringstal för respektive kommun och Länsstyrelsen har aviserat att storstadskommunerna får planera för ett ökat mottagande från anläggningsboenden från och med nästa år. Prognos mottagna i Göteborg År Antal Under 2016 kan en viss ökning av antalet nyanlända väntas till ca Åren därefter kan betyda nästan en fördubbling av mottagandet i Göteborg för vart och ett av åren Samordning och strategiska frågor framåt Den aktuella flyktingsituationen har ställt krav på samordning, flexibilitet och samverkan för att hantera den aktuella situationen såväl internt mellan nämnder/förvaltningar som externt med statliga myndigheter, andra kommuner och frivilligorganisationer. En särskild utmaning har varit att på kort tid ordna både tillfälliga och mer varaktiga boendeplatser/familjehem för ensamkommande barn. Det stora antalet asylsökande och mottagande har särskilt varit en utmaning för socialtjänst, grundskolan och gymnasieskolan. Under hösten har regional kommunsamverkan i mottagande av nyanlända intensifierats inom ramen för Göteborgsregionens kommunalförbund. Det har bland annat resulterat i fler tillfälliga boendeplatser för ensamkommande barn. Stadens strategiska utmaningar beträffande asylsökande och mottagande av nyanlända där samordning och nära samverkan är viktiga förutsättningar gäller särskilt följande områden: Boendefrågor, utifrån stadens strategi för bostadsförsörjning beträffande nyanlända - Temporära boendelösningar förbereds. De första boendena väntas stå klara våren Ny lagstiftning väntas. Kommuner blir skyldiga att ta emot nyanlända och Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Del 1 25(38)

36 erbjuda boende. Primär målgrupp är nyanlända från anläggningsboende och kvotflyktingar Boenden för ensamkommande barn: - Rekrytera fler familjehem - Ta fram fler asylplatser och platser för barn med uppehållstillstånd. - Från och med 1 januari 2016 väntas en ny placeringsform för barn/unga mellan år, s k stödboende, införas i socialtjänstlagen. Enligt stadsledningskontorets bedömning ger införande av stödboende möjlighet till fler placeringsalternativ för bl a ensamkommande barn. Nyanlända elever i grundskola och gymnasium - Förslag till handlingslinjer för en jämnare fördelning mellan skolor när det gäller elever i behov av särskilt språkstöd har tagits fram och lämnats till kommunstyrelsen för ställningstagande. - Korta väntetiden till Språkintroduktion inom gymnasieskolan. Erbjuda utbildningsplats inom rimlig tid gymnasieskolan inom en månad. Stärkt samarbete med Arbetsförmedlingen i etableringsuppdraget - konkreta riktade utbildnings- och arbetsmarknadsåtgärder för nyanlända anpassat efter individens behov, såväl korttidsutbildade som nyanlända med eftergymnasial utbildning. Bemanning och kompetensförsörjning Allmänt finns ett stort behov av socialsekreterare, chefer och personal till boenden för ensamkommande barn, vissa kategorier av lärare inom grundskola och gymnasieskola samt Sfi-lärare. Stärkt och samordnat samarbete med civilsamhället samt frivilligorganisationer Samarbete med civilsamhället och frivilligorganisationer kring nyanlända sker idag på många olika vis både lokalt i stadsdelarna och direkt i förhållande till stadens organisation för flyktingmottagande. Stadens ledningsgrupp för nyanlända avser att undersöka hur samarbetet kan stärkas och struktureras bättre i förhållande till stadens långsiktiga arbete i mottagande av nyanlända. Inom samtliga områden som anges ovan pågår arbete med att ta fram förslag och konkreta åtgärder. Beträffande boendefrågor har fastighetsnämnden nyligen fattat beslut om temporära boendelösningar och nu sker förberedelser för genomförande. Som tidigare nämnts har även ett förslag tagits fram beträffande nyanlända på fler skolor som nyligen lämnats till kommunstyrelsen för beslut. Åtgärderna har primärt syftet att dels underlätta boendesituationen för nyanlända, dels erbjuda nyanlända elever en likvärdig utbildning. Insatserna är även strategiska för att långsiktigt åstadkomma ett jämnare mottagande mellan stadsdelsområden i staden. Beträffande de övriga strategiska utmaningarna som nämns ovan befinner sig arbetet i ett inledningsskede. När det gäller samarbetet med Arbetsförmedlingen i etableringsuppdraget för stärkt jobbfokus är avsikten att det en fördel om viktigt att koppla insatserna också till stadens kompetensförsörjningsbehov inom olika verksamhetsområden. De strategiska frågor som staden arbetar med ger viktiga förutsättningar för att framöver klara de betydligt högre nivåer i mottagande av nyanlända som väntas från 2017 och de kommande åren därefter. Samtidigt behövs fler statliga initiativ för att ge bättre förutsättningar för kommunerna i mottagande av nyanlända. Sveriges kommuner och landsting (SKL) ser behov av att regeringen tar omedelbara initiativ för att göra regelförändringar eller undantag från gällande regelverk inom flera områden, bl a boende, skola och utbildning, socialtjänst samt arbetsmarknads- och migrationsområdet. En skrivelse med förslag på åtgärder har överlämnats till regeringskansliet. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Del 1 26(38)

37 4.3 Kommunens betalningsansvar för utskrivningsklara patienter Betalningsansvaret för personer som är utskrivningsklara från sjukhuset har under året bedömts vara ett riskområde. Det finns flera perspektiv som har bäring på utskrivningsklara patienter, framförallt flödet av korttidsplatser och lägenheter i särskilt boende. Antalet väntande till äldreboenden i staden har under året ökat och omsättningen på platser har varit låg. Detta har inneburit att fler blivit kvar på korttidsplatser i väntan på en permanentlösning, vilket i sin tur har påverkat flödet från sjukhuset med ökat antal betaldagar som följd. Stadsledningskontoret har följt upp de åtgärder som stadsdelsnämnderna vidtagit för att komma tillrätta med problemet. Bland annat har en processledare anställts, av Boendesamordning i Göteborg, för att se över och effektivisera processen kring korttidsvistelser och därmed öka antalet tillgängliga korttidsplatser. Det har även öppnats 18 nya korttidsplatser på Högsbo sjukhus och kvarvarande platser på Kallebäcks äldreboende, som skulle ha avvecklats under 2015, har omvandlats till korttidsplatser. Stadsledningskontoret bedömer att problematiken berör hela staden men att det är två stadsdelsnämnder, Askim-Frölunda-Högsbo och Västra Göteborg, som står för merparten av betalningsdagarna. Med anledning av detta har stadsledningskontoret genomfört en fördjupad uppföljning med Askim-Frölunda-Högsbo och bedömer att de åtgärder som gjorts i stadsdelen har börjat få god effekt. Snittet på antalet platser med betalningsansvar har sjunkit per den sista oktober 2015, men ligger fortfarande på en hög nivå jämfört med tidigare år. Stadsledningskontoret samlade bedömning är, efter fördjupad uppföljning med Askim-Frölunda-Högsbo, den stadenövergripande analysen av korttidsplatser och att de nyinrättade korttidsplatserna förlängs, att genomförda åtgärder leder till minskat antalet betaldagar. Det är dock viktigt att fortsätta följa utvecklingen av betaldagarna löpande. 4.4 Krav på lärarlegitimation från I samband med denna uppföljningsrapport riktade stadsledningskontoret en frågeställning till stadsdelarna och utbildningsförvaltningen om hur tillgången till legitimerade lärare kunnat möta utbildningsverksamhetens behov. Det är inte en helt enhetlig bild som rapporteras. Tillgången till legitimerade lärare varierar mellan förvaltningar och skolor men majoriteten beskriver en problematik i arbetet med tjänstefördelning och rekrytering av lärare inför läsåret 2015/16. Vissa stadsdelar beskriver stora svårigheter medan exempelvis utbildningsförvaltningen beskriver att de har haft ett gott urval av sökande och att problem främst uppkommit vid rekrytering av lärare inom svenska som andraspråk samt modersmål. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Del 1 27(38)

38 Några stadsdelar beskriver att antalet legitimerade lärare har ökat vilket troligen förklaras av att fler lärare fått sina legitimationer från Skolverket. De bristområden som främst lyfts fram är förskollärare, svenska som andraspråk, matematik, naturvetenskapliga ämnen, praktisk- estetiska ämnen och då särskilt slöjd, lärare med inriktning utvecklingsstörning inom särskolan. Fritidspedagoger lyfts också fram som ett bristområde trots att dessa inte omfattas av legitimationskrav. Rektorerna har inför årets läsårsstart ägnat mer tid och tjänstefördelning och rekrytering. Då inte legitimerade lärare funnits att tillgå har obehöriga lärare fått tidsbegränsade anställningar samt att rekryteringsarbetet fortsatt under hösten. Förskolor och skolor har på olika sätt anpassat verksamheten för att möta legitimationskraven. Exempel på detta är att man ökat andelen barnskötare i förskolan, anställt tidbegränsade obehöriga lärare samt att flera stadsdelar beskriver att lärare undervisar i flera SO- eller NO-ämnen trots att de bara är legitimerade i något eller några ämnen. Stadsledningskontorets bedömning är att det fortsatta arbetet med att säkra tillgången till legitimerade lärare behöver förstärkas och ske på alla nivåer i staden såväl lokalt på respektive förskola/skola, förvaltningsnivå och gemensamt på en staden övergripande nivå. Den lärarkategori som i nuläget, och inom den närmaste framtiden, främst lyfts fram som svårrekryterad är lärare i Svenska som andraspråk respektive Sfi. 4.5 Social ekonomi Social resursnämnd, SRN, har i beslutet om kommunal handlingsplan, KS , i uppdrag att samordna kunskapsutveckling för stadens förvaltningar och bolag rörande social ekonomi, stödja social ekonomi att finna finansieringsformer för deltagandet i arbetet med aktiviteter i den kommunala handlingsplanen samt att samordna uppföljning, utvärdering och uppdatering av den kommunala handlingsplanen. Handlingsplanen har tre målområden: Kunskapsökning, Förstärkt samspel och utveckling samt Finansieringsformer och mångfald av utförare. Genomförandeperiod är fram till 2016 års utgång. Social resursnämnd/förvaltning redovisar genomförda aktiviteter inom samtliga av de tre målområdena. Det har tillsatts ett processtöd som samordnar arbetet med kommunal handlingsplan och ger stöd till förvaltningar, bolag och sektor social ekonomi. Informationsinsatser, dialogmöten, webbsida, upphandlingsstöd, samverkansforum och fortsatt stöd i formen Idéburet Offentligt Partnerskap som är några exempel på genomförda aktiviteter. Inför 2016 är arbetet fokuserat på att länka ihop samverkan med social ekonomi och arbetet med Jämlikt Göteborg. Uppföljning och utvärdering av lokal överenskommelse ska genomföras under nästa år där resultaten kommer att presenteras på en kommande uppföljningskonferens. Business Region Göteborg, BRG, har i beslutet om finansieringsstöd, KS , i uppdrag att stärka företagsutveckling riktat till social ekonomi genom att inrätta en utvecklingspott samt uppdrag att teckna ett tidsbegränsat avtal med Mikrofonden väst för att stödja organisationer inom social ekonomi i Göteborgs Stad med garantier och finansiering. Genomförandeperiod är fram till 2016 års utgång. BRG har för utvecklingspotten genomfört två utlysningar. Vid första tillfället beviljades 14 stycken sociala företag finansieringsstöd utav de 57 som ansökte. Utlysningsomgång två pågår och där har beslut ännu inte tagits om vilka av de 49 sökande som kommer att beviljas medel. En redovisning av ansökningsomgång ett finns presenterad i en uppföljningsrapport. I redovisningen påtalar bolaget att det är en utmaning att få igång användandet av avsatta medel i Microfond Väst. Så här långt har endast tre sociala Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Del 1 28(38)

39 företag fått finansiering igenom denna form. BRG lyfter att de i dagsläget inte kan bedöma om det låga inflödet beror på ett litet behov, att viljan för denna typ av finansiering inte finns eller svårighet att nå ut med information. BRG har anställt en projektledare som samordnar arbetet med finansieringsstöd och genomfört aktiviteter så som att tillgängliggöra information och ansökningsfunktion på webbsida. Bolaget har börjat bygga upp kunskapen kring socialt företagande genom omvärldsbevakning, att deltar i olika samverkansforum och bolaget deltar i olika aktörsnätverk där sociala ekonomin finns representerade. För utdelning av medel har det skapats en bedömningsgrupp som är partsammansatt med deltagande från BRG, Social resursförvaltning, CSR Västsverige, GU Ventures, Coompanion och Göteborgs Föreningscenter. 4.6 Insatser för barn i familjehem eller i familjer som uppbär försörjningsstöd Samtliga stadsdelsnämnder använder SkolFam eller SkolPrev som metod för att förebygga psykisk ohälsa. Det är allmänt känt genom forskning att utbildning är en av de mest kraftfulla skyddsfaktorerna för barn och unga som lever i social utsatthet. Skolprestationen är också, till skillnad från många andra omständigheter, en faktor som går att påverka. I Göteborg omfattas 233 barn av SkolFam och 24 barn av SkolPrev Det är en marginell ökning jämfört med Av dessa 233 har 27 barn i stadsdelen Angered även fått en andra kartläggning två år efter den första. Det innebär att stadsdelen kan göra en "svag" uppskattning om SkolFam faktiskt ger avsedd effekt, åtminstone lokalt. Stadsdelsförvaltningen Angered rapporterar att 73 procent av flickorna och 44 procent av pojkarna som ingår i projektet SkolFam har uppnått kunskapsmålen i skolan. Att jämföras med övriga familjehemsplacerade barn i samma stadsdel där endast 26 procent av flickorna och 13 procent av pojkarna uppnått kunskapsmålen. SkolFam leder med största sannolikhet till att fler barn i samhällsvård klarar skolan vilket är den enskilt starkaste skyddsfaktorn för att motverka psykisk ohälsa som vuxen. Antalet familjehemsplacerade barn i Göteborg och som är i rätt ålder för att ingå i målgruppen för SkolFam-teamen är fler, än vad antalet team hinner arbeta med. Den statistik som finns tillgänglig för alla barn i samhällsvård, från Socialstyrelsens öppna jämförelser 2015, visar att bara 55 % klarar behörighet till gymnasiet. Trenden i Göteborgs Stad om placerade barns uppnådda kunskapsmål visar fortsatt negativ utveckling, vilket är allvarligt. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Del 1 29(38)

40 Det är angeläget att fler familjehemsplacerade barn får möjlighet att delta i SkolFam och att stadsdelsförvaltningarna etablerar en formaliserad samverkan. Stadsledningskontoret forsätter följa utvecklingen. 4.7 Värdighetsgarantier Stadens värdighetsgarantier är; Vi garanterar att medarbetare som besöker dig i ditt hem visar sin tjänstelegitimation när de presenterar sig (gäller medarbetare inom hemtjänst och hälso- och sjukvård). Vi garanterar att vi tar kontakt med dig så fort vi vet om att vi inte kan komma inom överenskommen tid (gäller inom hemtjänst och hälso- och sjukvård). Vi garanterar att vi tar kontakt med dig i förväg om en ny medarbetare ska ge dig stöd och hjälp (gäller inom hemtjänst och hälso- och sjukvård). Vi garanterar att planeringen för hur din hjälp och ditt stöd ska utföras görs tillsammans med dig eller med person som företräder dig. Planeringen ska vara klar inom två veckor från det att din hjälp påbörjats. Har du annat modersmål än svenska garanterar vi att din plan översätts om du så önskar (gäller för hemtjänst, äldreboende och dagverksamhet). Vi garanterar avgiftsfri och individuellt anpassad avlösning i hemmet efter biståndsbeslut. När du meddelar att du behöver avlösning ska du kunna få det senast inom 48 timmar (vi behöver två vardagar för att planera och verksamheten gäller inom ordinärt boende). Uppföljningen av värdighetsgarantierna Reslutat och analys Samtliga stadsdelsnämnder och social resursnämnd har redogjort för de aktiviteter som genomförts, vilka resultat som uppnåtts samt ställningstaganden till om garantierna är tydliga, uppföljningsbara och kända. Nämnderna ger regelbunden information till medarbetare inom äldreomsorgen med syfte att värdighetsgarantierna ska vara kända och efterlevas. Kommunikationsmaterial till medarbetare och brukare är framtaget och informationsbroschyrer har delats ut till brukarna. Önskemål framkommer om att det bör finnas en broschyr per verksamhetsområde. Tre stadsdelsnämnder har tagit reda på hur brukare och anhöriga uppfattar Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Del 1 30(38)

41 värdighetsgarantierna. Mer än 300 brukare och anhöriga inom äldreboende, hemtjänst och hemsjukvård har blivit intervjuade. Det framkommer att värdighetsgarantierna är viktiga för dem. Dock upplever en majoritet av de tillfrågade att de inte känner till garantierna samt att verksamhetens efterlevnad av värdighetsgarantierna behöver bli bättre. På motsvarande sätt har tre stadsdelsnämnder tagit reda på hur medarbetarna uppfattar garantierna. Medarbetarna känner generellt sett till värdighetsgarantierna men även de uppger att efterlevnaden av värdighetsgarantierna behöver bli bättre. Stadsledningskontoret kan konstatera att stora kommunikationssatsningar genomförts. Trots detta är inte värdighetsgarantierna tillräckligt kända för brukare och anhöriga. Stadsledningskontoret anser att broschyrerna behöver omarbetas och förtydliga vilken verksamhet värdighetsgarantierna riktar sig till samt att verksamheten överväger om det finns alternativa sätt att informera brukare och anhöriga. Uppföljning av värdighetsgarantierna på brukarnivå kan ske genom nationella brukarundersökningen, den nya modellen för uppföljning av hemtjänst (UH) samt mätning av genomförandeplaner i Treserva. Stadsledningskontoret bedömer att det är för tidigt att följa upp hur värdighetsgarantierna påverkar verksamhetens kvalitets- och måluppföljning. Vidare bedömer stadsledningskontoret att det är viktigt att nämnderna arbetar vidare med förankring och efterlevnad av de nu gällande värdighetsgarantier och att inga förändringar bör göras i nuläget. 4.8 Våld i nära relationer Kommunfullmäktige antog förslaget till Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer Samtidigt gavs ett tilläggsuppdrag till social resursnämnd, att under komplettera planens innehåll för att säkerställa att alla som utsätts för våld i nära relationer omfattas av planens mål och aktiviteter. I denna rapport redovisar social resursnämnd utbildningsinsatser som gjorts i syfte att stärka kompetensen hos chefer och medarbetare om särskilt sårbara grupper. Under våren 2016 kommer social resursförvaltning att erbjuda fördjupningsutbildningar i bemötande, där normkritik och intersektionalitet utgör viktiga delar. Normkritik innebär att få syn på, och ifrågasätta, de normer som påverkar uppfattningar om vad som är normalt och därmed oreflekterat uppfattas som önskvärt. Detta är en önskvärd utveckling då den normkritiska och inkluderande ansatsen ytterligare behöver tydliggöras i samtliga utbildningar inom området våld i nära relation social resursförvaltning erbjuder. 4.9 Ej verkställda beslut enligt SoL eller LSS och särskilda avgifter med anledning av detta Enligt Socialtjänstlagen (SoL) 4 kap 1 och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 9 är staden skyldig att anmäla alla gynnande beslut som inte verkställts inom tre månader till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Samtliga stadsdelsnämnder ska en gång i kvartalet även lämna rapport till kommunfullmäktige. Tabellen nedan avser kvartal Lag LSS FH SoL FH SoL IFO SoL ÄO Summa Kvinnor Män Angered Östra Göteborg Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Del 1 31(38)

42 Lag LSS FH SoL FH SoL IFO SoL ÄO Summa Kvinnor Män Örgryte- Härlanda Centrum Majorna- Linné Askim- Frölunda- Högsbo Västra Göteborg Västra Hisingen * Lundby Norra Hisingen Summa varav 11 avser s k förhandsbesked Det totala antalet ej verkställda beslut har ökat sedan föregående kvartal, från 291 till 344 gynnande ej verkställda beslut. Drygt 80 procent av de beslut som ej är verkställda avser bostäder med särskilt stöd eller särskild boendeform. Inom äldreomsorgen fanns 112 personer som inte fått sina beslut gällande särskilt boende verkställda inom tre månader från beslutsdatum vilket är en ökning med 24 personer jämfört med kvartalet innan. Ökningen har framför allt skett i SDN Lundby, Centrum och Norra Hisingen. 87 personer (68 procent) har tackat nej till erbjudanden, 13 personer har fått boende men efter längre tid än tre månader och 12 personer har inte fått något erbjudande. En av förklaringarna till det ökande antalet ej verkställda beslut är att färre lägenheter har blivit lediga. Inom funktionshinderområdet fanns 128 personer med beslut om bostad med särskild service (BmSS). Detta är en ökning med 15 personer jämfört med kvartalet innan. 36 personer (28 procent) har fått erbjudande om bostad men tackat nej och 14 personer har fått lägenhet men efter längre tid än tre månader. Stadsledningskontoret har i riskbedömningen för 2015 lyft frågan om bristen på bostäder för olika grupper. Trots utbyggnad av BmSS minskar inte behoven för personer med funktionsnedsättningar och flertalet nämnder påtalar bristen på bostäder med särskild service som ett problem. Stadsdelarna får istället stora kostnader för bl a korttidsplatser i avvaktan på lämpliga bostäder samt även kostnader för särskilda avgifter (se nedan). Övriga typer av insatsbeslut som inte kunna verkställas inom tre månader är exempelvis bostad/boende IFO, beslut om kontaktperson/kontaktfamilj samt daglig verksamhet. Fördelning över staden Fördelningen när det gäller ej verkställda beslut är ojämn över staden. SDN Västra Göteborg är den stadsdel som har störst antal ej verkställda beslut. I antalet beslut ingår även s k förhandsbesked för personer som vill flytta till Göteborg. och antalet har öka kraftigt sedan föregående rapporteringstillfälle, främst avseende beslut om äldreboende. SDN Majorna-Linné har näst flest gynnande ej verkställda beslut och antalet har ökat sedan föregående kvartal, främst avseende SoL-beslut inom IFO och funktionshinder. SDN Östra Göteborg har också ett stort antal ej verkställda gynnande beslut huvudsakligen inom funktionshinderverksamheten. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Del 1 32(38)

43 Könsfördelningen är jämn, 48 procent män och 52 procent kvinnor. Särskilda avgifter Om Inspektionen för vård och omsorg (IVO) bedömer att insatsen inte verkställts inom skälig tid har de en skyldighet att ansöka hos förvaltningsrätten om utdömande av särskild avgift. I samband med denna rapport har en uppföljning gjorts av hur mycket stadsdelarna faktiskt betalat i särskilda avgifter under perioden januari-oktober Totalt har drygt 5,5 mkr betalats under året vilket är en kraftig ökning jämfört med samma period föregående år. Samtliga beslut utom ett avser beslut om BmSS. Inga särskilda avgifter har utdömts för ej verkställda beslut inom äldreomsorgen Anmälningar enligt Lex Maria och Lex Sarah Stadsledningskontoret har i uppdrag att sammanställa uppgifter om anmälningar enligt Lex Maria och Lex Sarah från stadsdelsnämnderna, social resursnämnd samt även anmälningar från enskilda och externa utförare av socialtjänst och hälso- och sjukvård på stadens uppdrag. Lex Maria avser rapportering av händelser där patient drabbats av allvarlig skada eller utsatts för risker i hälso- och sjukvården och ska anmälas till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Lex Sarah omfattar all verksamhet inom socialtjänsten, inklusive LSS-verksamhet, och är en del av det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 kap. 3 SoL och 6 i LSS och ska anmälas till IVO. Rapporteringen sker kvartalsvis och avser i denna rapportering tredje kvartalet Äldreomsorg IFO/Funktionshinder Annan verksamhet Lex Maria Lex Sarah Totalt Vidtagna åtgärder efter händelser som lett till Lex Maria-anmälningar Utökad bemanning samt ökad kunskap om sårvård för sjuksköterskor Handlingsplan utifrån identifierade förbättringsområden har upprättats Ytterligare handledning från sjukgymnast och korrigerade instruktioner Totalt Alla Lex Maria-anmälningar avser egen verksamhet och en avser både egen verksamhet och ett assistansföretag. Antalet har ökat jämfört med kvartalet innan. Vidtagna åtgärder efter händelser som lett till Lex Sarah-anmälningar Gemensam rutin för ansvarsfrågan mellan ordinarie personal och vikarier samt vid dubbelgång Översyn av rutiner för mottagande av nycklar och registrering i nyckelskåp Brukare får regelbunden kontakt med stödperson och temat relation anställdbrukare har diskuterats på arbetsplatsträff Avtal mellan beställande och utförande stadsdel med kvalitetskrav och strategier Medarbetare skiljts från nattjänstgöring Alla Lex Sarah-anmälningar avser kommunens egen verksamhet. Antalet har minskat jämfört med kvartalet innan. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Del 1 33(38)

44 5 Bilagor Resultatredovisning nämnder Belopp i mkr Utfall jan- okt Budget jan-okt Prognos helår Prognos helår (fg) Budget helår Utfall fg år STADSDELSNÄMNDER Angered 19,1 13,5-11,0-11,0-11,0-6,7 Askim-Frölunda-Högsbo 39,6 17,0 20,0 11,0 0,0-10,3 Centrum 40,3 10,8 29,0 20,0 5,0 20,3 Lundby 11,6 5,3-2,0 0,0-7,0-5,9 Majorna-Linné 9,2 13,1-6,0-3,0 0,0 7,2 Norra Hisingen -9,5 10,6-26,6-9,2-9,0 7,2 Västra Göteborg 7,5 13,1-5,3-6,5-6,5-6,9 Västra Hisingen 44,3 24,1 15,0 15,0 0,0 9,9 Örgryte-Härlanda 22,7 13,5 10,0 10,0 2,0-9,7 Östra Göteborg -8,5 17,4-10,0 0,0 0,0 0,9 Resursnämndsuppgifter 6,0 2,2 1,9 0,4 0,0 2,0 SUMMA STADSDELSNÄMNDER 182,5 140,6 15,0 26,7-26,5 8,0 FACKNÄMNDER MED SÄRSKILD INRIKTNING Byggnadsnämnden 12,3 6,3 17,6 6,6 0,0-12,1 Fastighetsnämnden 36,5 7,3 25,0 15,0 0,0 6,4 Färdtjänstnämnden 3,4 4,1 1,6 0,0 0,0 2,2 Idrotts- och Föreningsnämnden 2,7-4,7 7,5 2,0-2,5 9,3 Kommunledning 11,9 2,7 5,0-2,0-8,0-5,1 Kulturnämnden 11,8 6,4 0,0 0,0 0,0 4,5 Lokalnämnden 25,2 6,7 2,8 7,1 0,0 3,3 Miljö- och klimatnämnden 2,6 0,5 0,0 0,0 0,0 1,5 Nämnden för Intraservice 19,4 1,2 2,9 3,4 0,0 0,0 Nämnden för Konsument och medborgarservice 5,7 0,4 3,7 0,0 0,0 1,4 Park- och naturnämnden 10,5-1,2 2,0 2,0 0,0 5,4 Sociala resursnämnden 27,7 3,2 7,0 7,0 0,0 5,9 Trafiknämnden 101,6 26,9 50,5 48,2-5,7 8,4 Utbildningsnämnden 48,3 16,5 10,0 0,0-12,0 17,6 Valnämnden -0,4 0,0-0,1-0,2 0,0 0,1 Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning 12,7 4,6 6,1 10,6 0,0 0,1 Överförmyndarnämnden 0,7-0,7 0,3 0,2-1,1 0,2 FACKNÄMNDER MED TAXEFINANSIERAD VERKSAMHET Krettslopps- och vattennämnden 47,8 14,8 15,0 3,8-5,1-5,7 Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Del 1 34(38)

45 Belopp i mkr Utfall jan- okt Budget jan-okt Prognos helår Prognos helår (fg) Budget helår Utfall fg år ÖVRIGA FACKNÄMNDER OCH ANSLAG Arkivnämnden 3,8 0,6 2,2 0,8 0,4 1,5 Fastighetsnämnden; transfereringar Idrotts- och föreningsnämnden; studieförbunden -7,2 0,0-9,8-9,5 0,0-8,2-5,2-5,2 0,0 0,0 0,0 0,0 Revisorskollegiet 8,2 4,0 0,0 0,0 0,0 0,7 Trygg vacker stad 11,4-0,1 0,0 0,0 0,0 0,3 Överförmyndarnämnden; arvoden -4,6-0,8-4,1-1,6 0,0-6,7 SUMMA FACKNÄMNDER 386,8 93,4 145,2 93,5-34,0 31,0 Investeringsredovisning nämnder Belopp i mkr Fastighetsnämnden Utfall tom perioden Prognos 2015 Budget 2015 Investeringsvolym Investeringsvolym som inte finansierats av externa medel Idrotts- och föreningsnämnden Investeringsvolym Investeringsvolym som inte finansierats av externa medel Kretslopp och vattennämnden Investeringsvolym Investeringsvolym som inte finansierats av externa medel Lokalnämnden Investeringsvolym Investeringsvolym som inte finansierats av externa medel Park och naturnämnden Investeringsvolym Investeringsvolym som inte finansierats av externa medel Trafiknämnden Investeringsvolym Investeringsvolym som inte finansierats av externa medel Kommunövergripande investeringsutrymme Totalt kommunen Investeringsvolym Investeringsvolym som inte finansieras av externa medel Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Del 1 35(38)

46 Resultatredovisning bolag Belopp i mkr Energi Utfall jan-okt Budget jan-okt Prognos helår Prognos helår föregåen de Budget helår Utfall föregående år Göteborg Energi Bostäder Förvaltnings AB Framtiden Lokaler Higab Ab Fastighet AB rantorget Älvstranden utveckling AB Förvaltnings AB Göteborgslokaler Göteborg Stads Parkering AB Idrotts- och kulturcentrum Scandinavium Koncernjusteringar Kollektivtrafik Göteborgs spårvägar AB Näringsliv Business region Göteborg AB Utveckling Nordost AB Lindholmen Science Park AB Johanneberg Science park AB Göteborg Tekniska College AB Koncernjusteringar Turism kultur Evenemang Liseberg AB Got Event AB Göteborgs Stadsteater AB Gbg & Co Kommunintressent AB Gbg& Co Träffpunkt AB Koncernjusteringar Hamn Göteborgs Hamn AB Interna Bolag Kommunleasing i Göteborg AB Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Del 1 36(38)

47 Belopp i mkr Utfall jan-okt Budget jan-okt Prognos helår Prognos helår föregåen de Budget helår Utfall föregående år Göteborgs Gatu AB Försäkrings AB Göta Lejon Göteborgs Stads Upphandling AB AB Gothenburg European Office Regionala Bolag Grefab AB Gryaab AB Renova AB Boplats AB Boplats Göteborg AB Göteborg Stadshus AB Koncernjusteringar Summa Göteborgs Stadshuskoncernen Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Del 1 37(38)

48 Investeringsredovisning bolag Belopp i mkr Energi Utfall perioden Prognos helår Föregående prognos Budget helår Göteborg Energi Bostäder Förvaltnings AB Framtiden Lokaler Higab Ab Förvaltnings AB Göteborgslokaler Göteborg Stads Parkering AB Älvstranden utveckling AB Kollektivtrafik Göteborgs spårvägar AB Näringsliv Business region Göteborg AB Turism kultur Evenemang Liseberg AB Got Event AB Göteborgs Stadsteater AB Hamn Göteborgs Hamn AB Interna Bolag KLAB Göteborgs Gatu AB Försäkrings AB Göta Lejon Regionala Bolag Grefab AB Gryaab AB Renova AB Boplats AB Boplats Göteborg AB Totalt Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Del 1 38(38)

49 Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 0019/15 Repronummer 385/15 Ledningsstaben Helen Torstensson Telefon E-post: Uppföljningsrapport , del 2 Förslag till beslut I kommunstyrelsen: Uppföljningsrapport 3, del antecknas och överlämnas till kommunfullmäktige som ett led i uppsikten. I kommunfullmäktige: Uppföljningsrapport 3 del antecknas. Sammanfattning Uppföljningsarbetet syftar till att både tillgodose kommunstyrelsens uppsiktsplikt och att åstadkomma en uppföljning av kommunfullmäktiges budget och dess olika delar. Uppföljningsrapport 3 består av två olika delar. Del 2, enligt bilaga 1, har fokus på kärnverksamheterna: äldreomsorg, hälso- och sjukvård, trafik, bebyggelse och bostad. Stadsdelsnämnderna har satsat ekonomiskt på äldreomsorgen. Det har gett utrymme för kvalitetsutveckling vilket bl a visar sig i ökad utevistelse och fler aktiviteter. Antalet personer som har beslut om äldreboende och inte fått det verkställt har ökat ytterligare. Även antalet betaldagar för utskrivningsklara patienter är högt. Fler korttidsplatser har skapats för att minska antalet. Sjukfrånvaron för personal inom hemtjänst och äldreboende ökar från en redan hög nivå. En handlinsplan för förbättra arbetsmiljön inom äldreomsorgen är framtagen. Inom hälso- och sjukvård ökar antalet patienter och andelen patienter med behov av komplexa hälso- och sjukvårdinsatser ökar. För att öka patient och närståendes delaktighet i vårdprocessen, arbetar flera stadsdelsförvaltningar med projekt personcentrerad vård och omsorg med fokus på ledarskap och teambaserat arbetssätt. Det finns stora svårigheter att rekrytera sjuksköterskor och då särskilt specialistutbildade sjuksköterskor. Åtgärder är planerade. Färdriktningen för stadsutveckling går fortsatt åt rätt håll enligt beslutade målsättningar, om än inte i rätt takt. Huvudsaklig följsamhet i gäller till mål och inriktningar i översiktsplan och andra styrdokument. Staden planerar och genomför en omfattande bostadsutbyggnad och stor infrastruktursatsningar jämfört med tidigare år. De ökande planeringsvolymerna ställer krav på ökad samordning. Det finns kritiska tidplaner 1 (2)

50 främst för de stora projekten. Organisations- och verksamhetsutveckling, ny gemensam projektstyrningsmodell samt samverkan för att koordinera infrastruktur- och stadsutvecklingsprojekt är exempel på hur staden under 2015 tagit steg på vägen för att hantera en ökad takt i genomförandet. Under 2015 har sektor utbildning från förskola till gymnasiet fortsatt arbeta med tre strategiska områden; systematiskt kvalitetsarbete, det pedagogiska ledarskapet och det kompensatoriska uppdraget. Utbildningsområdet står inför stora utmaningar. Antalet nyanlända har ökat i en omfattning som inte kunde förutses, vilket ställer stora krav på samordning och utveckling av stadens organisation. De gemensamma riktlinjerna för nyanlända är ett stöd i arbetet. Ekonomiska konsekvenser Rapporten belyser till viss del ekonomiska aspekter inom respektive område Barnperspektivet Barnperspektivet är belyst där det bedöms relevant. Jämställdhetsperspektivet Jämställdhetsperspektivet är inarbetat i analyser och statistiken är könsuppdelat där det bedöms adekvat och möjligt. Mångfaldsperspektivet Mångfaldsperspektivet är belyst där det bedöms relevant. Miljöperspektivet Miljöperspektivet är belyst där det bedöms relevant. Omvärldsperspektivet Omvärldsperspektivet har tillförts i rapportens olika delar. Bilaga 1: Uppföljningsrapport del 2 Bilaga 2: Kvalitetsrapport hemtjänst 2015 Bilaga 3: Kvalitetsrapport äldreboende 2015 Bilaga 4: Kvalitetsrapport utbildning 2015 Stadsledningskontoret Helen Torstensson Processledare Eva Hessman Stadsdirektör Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2 (2)

51 Bilaga 1 Uppföljningsrapport del 2 Denna rapportdel innehåller uppföljning av kärnverksamheten med fokus på följande områden: Äldreomsorg Hälso- och sjukvård Bebyggelse och bostad Trafik Övriga områden finns med i den mån det finns väsentliga händelser att rapportera med undantag av utbildningsområdet. För utbildningsområdet ingår det också en sammanfattning av det systematiska kvalitetsarbetet för att säkerställa huvudmannens uppföljningsansvar. Uppföljningsrapporterna är ett verktyg i arbetet med uppsikt och genomförs enligt nedanstående årshjul. UR 3 per oktober fokus kärnverksamhet: fördjupning: äldreomsorg, bostad o bebyggelse, trafik Strategiska tjänstemannadialoger Dialoger för ökad måluppfyllelse Okt Uppföljning 2015 Nov Dec Jan Feb Preliminärt bokslut 2014 Mar Riskbedömning 2015 UR Årsredovisning 2014 Ekonomisk lägesrapport vid behov UR 2 per augustidelårsrapport samt fokus på hur N/S tagit sig an priomålen i KF:s budget Sep Aug Maj Apr UR 1 per mars Jul Jun Ekonomisk lägesrapport vid behov

52 Innehållsförteckning 1 Inledning Dialoger för ökad måluppfyllelse Sammanfattning Äldreomsorg Resultat och slutsatser Kvalitetsrapporter Attraktiv hemtjänst Förebyggande arbete Medarbetare och chefer Kostnads- och volymutveckling Hälso- och sjukvård Resultat och slutsatser Bebyggelse, bostad och trafik Resultat och slutsatser Staden står inför en kraftig utbyggnad Takten i utförandet Uppföljning i relation till ÖP Utbildning Väsentliga händelser och sammanfattning av kvalitetsrapport Individ- och familjeomsorg Väsentliga händelser Funktionshinderverksamhet Väsentliga händelser Övrig verksamhet Väsentliga händelser Göteborgs stad, Uppföljningsrapport del 2 med fokus på kärnverksamhet 2(33)

53 1 Inledning Denna rapport bygger på den rapportering nämnder och styrelser har gjort om sina grunduppdrag. Stadsledningskontoret har klustrat verksamheterna i olika områden för att kunna beskriva och analysera utvecklingen ur ett helhetsperspektiv. Enligt den struktur som är fastställd för uppföljningen är följande områden i fokus under Äldreomsorg Hälso- och sjukvård Bebyggelse och bostad Trafik Övriga områden finns med i den mån det finns väsentliga händelser att rapportera med undantag av utbildningsområdet. För utbildningsområdet ingår det också en sammanfattning av det systematiska kvalitetsarbetet för att säkerställa att huvudmannen får tillräcklig uppföljning. En kvalitetsrapport bifogas. Utvecklingen inom samtliga kärnverksamhetsområden kommer att beskrivas i årsredovisningen. Rapporten har därmed tre bilagor: Kvalitetsrapport hemtjänst Kvalitetsrapport äldreboende Kvalitetsrapport utbildning 1.1 Dialoger för ökad måluppfyllelse Stadsledningskontoret genomför årligen dialoger med förvaltningar och bolag utifrån resultatet av uppföljningen av de prioriterade målen. I år hade uppföljningen fokus på hur nämnder och styrelser har tagit sig an de prioriterade målen. Vid dialogerna framfördes önskemål om att stadsledningskontoret bjuder in de förvaltningar/bolag där nämnd/styrelse har ett processägarskap för att diskutera vilka behov av samordning som finns. Stadsledningskontoret kommer därför att kalla till ett möte under första kvartalet På mötena framkom också att det finns ett behov av att lära av varandra när det gäller att utveckla arbetet med målstyrning. Det föreslogs att de nätverk som redan är etablerade runt processen för planering, budget och uppföljning kan användas för kunskapsutbyte och för att sprida goda exempel. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport del 2 med fokus på kärnverksamhet 3(33)

54 2 Sammanfattning Stadsdelsnämnderna har satsat ekonomiskt på äldreomsorgen. Det har gett utrymme för kvalitetsutveckling vilket bl a visar sig i ökad utevistelse och fler aktiviteter. Antalet personer som har beslut om äldreboende och inte fått det verkställt har ökat ytterligare. Även antalet betaldagar för utskrivningsklara patienter är högt. Fler korttidsplatser har skapats för att minska antalet. Sjukfrånvaron för personal inom hemtjänst och äldreboende ökar från en redan hög nivå. En handlinsplan för förbättra arbetsmiljön inom äldreomsorgen är framtagen. Inom hälso- och sjukvård ökar antalet patienter och andelen patienter med behov av komplexa hälso- och sjukvårdinsatser ökar. För att öka patient och närståendes delaktighet i vårdprocessen, arbetar flera stadsdelsförvaltningar med projekt personcentrerad vård och omsorg med fokus på ledarskap och teambaserat arbetssätt. Det finns stora svårigheter att rekrytera sjuksköterskor och då särskilt specialistutbildade sjuksköterskor. Åtgärder är planerade. Färdriktningen för stadsutveckling går fortsatt åt rätt håll enligt beslutade målsättningar, om än inte i rätt takt. Huvudsaklig följsamhet i gäller till mål och inriktningar i översiktsplan och andra styrdokument. Staden planerar och genomför en omfattande bostadsutbyggnad och stor infrastruktursatsningar jämfört med tidigare år. De ökande planeringsvolymerna ställer krav på ökad samordning. Det finns kritiska tidplaner främst för de stora projekten. Organisations- och verksamhetsutveckling, ny gemensam projektstyrningsmodell samt samverkan för att koordinera infrastruktur- och stadsutvecklingsprojekt är exempel på hur staden under 2015 tagit steg på vägen för att hantera en ökad takt i genomförandet. Under 2015 har sektor utbildning från förskola till gymnasiet fortsatt arbeta med tre strategiska områden; systematiskt kvalitetsarbete, det pedagogiska ledarskapet och det kompensatoriska uppdraget. Utbildningsområdet står inför stora utmaningar. Antalet nyanlända har ökat i en omfattning som inte kunde förutses, vilket ställer stora krav på samordning och utveckling av stadens organisation. De gemensamma riktlinjerna för nyanlända är ett stöd i arbetet. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport del 2 med fokus på kärnverksamhet 4(33)

55 3 Äldreomsorg Äldreomsorg omfattar i huvudsak verksamhetsområdena hemtjänst, särskilt boende, korttidsvistelse, förebyggande arbete samt anhörigstöd. För stadsdelsnämnderna som ansvarar för denna verksamhet är nettokostnaden inklusive hälso- och sjukvård 3,6 miljarder kronor per helår. Cirka personer har hemtjänst och cirka personer bor i särskilt boende. 3.1 Resultat och slutsatser Viktiga slutsatser Stadsdelsnämnderna har satsat ekonomiskt på äldreomsorgen. Det har gett utrymme för kvalitetsutveckling. Antalet personer som har beslut om äldreboende och inte fått det verkställt har ökat ytterligare. Även antalet betaldagar för utskrivningsklara patienter är högt. Sjukfrånvaron inom hemtjänst och äldreboende ökar från en redan hög nivå. 3.2 Kvalitetsrapporter För andra året görs kvalitetsrapporter för hemtjänst och äldreboende enligt en gemensam struktur. De mått som använts för analys av verksamhetens kvalitet är sådana som redan rapporteras eller hämtas i äldreguiden, nationella brukarundersökningen, kvalitetsregister, Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada), kostnad per brukare (KPB) och stadens medarbetarenkät. Uppgifterna har lämnats i antal män och kvinnor där sådana uppgifter finns. Flera av stadsdelsnämnderna skriver att de genomför interna granskningar av verksamheterna, utifrån socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen. Detta ger värdefull information för ett löpande kvalitetsarbete samt ger ett bra komplement till kvalitetsrapporterna. Stadsledningskontoret har sammanställt och analyserat en stadenövergripande kvalitetsrapport för hemtjänst respektive äldreboende, vilka bifogas denna uppföljning. Under respektive rubrik nedan sammanfattas resultaten. Äldreboende I Göteborg svarar 78 procent av de som bor i äldreboende att de är mycket eller ganska nöjda med äldreboendet som helhet, vilket är något lägre än övriga storstäder (Malmö 81 och Stockholm 80) och riket i stort som har 82 procent. Inom Göteborg är variationerna ganska stora. De stadsdelsnämnder som har högst brukarnöjdhet är Centrum med 85 procent nöjda och Örgryte-Härlanda och Västra Göteborg där 83 procent är nöjda. Lägst brukarnöjdhet har Lundby med 67 procent nöjdhet följt av Östra Göteborg (71) och Angered (72). Enligt Socialstyrelsens analys på nationell nivå är personalen den viktigaste faktorn för att de äldre ska vara nöjda med sitt äldreboende. Har man förtroende för personalen så är man vanligen också nöjd med helheten. Förtroendet för personalen är stort, 82 procent i Göteborg och 87 procent i riket har förtroende för flertalet eller alla i personalen. Kopplingen mellan förtroende för personalen och nöjdhet med äldreboendet är tydligt även på stadsdelsnivå i Göteborg. I Centrum känner 89 procent av de boende förtroende för personalen och i Lundby 72 procent. Även upplevelsen av trygghet på boendet är nära kopplat till förtroendet för personalen. Lundby avviker negativt, 78 procent upplever boendet som ganska eller mycket tryggt. I Göteborg totalt upplever 86 procent sitt äldreboende som tryggt, marginellt lägre än övriga storstäder och riket. Generellt är brukarnas uppfattning om äldreboendena stabil över tid. På hela-staden- Göteborgs stad, Uppföljningsrapport del 2 med fokus på kärnverksamhet 5(33)

56 nivå har ingen större förändring skett under de tre år som undersökningen gjorts. På stadsdelsnivå är det återigen Lundby som sticker ut. Brukarna är betydligt mindre nöjda i år när det gäller aktiviteterna, personalens hänsyn till åsikter och önskemål samt möjligheterna att få träffa sjuksköterska vid behov. Vetskapen om var man lämnar synpunkter och klagomål är lågt, men Göteborg avviker inte nämnvärt från riket. Med tanke på värdighetsgarantierna som är beslutade och kommer att följas upp, bland annat genom synpunkter och klagomål, är det viktigt att arbeta med denna fråga. Synpunkter från de äldre är något som är viktigt att omhänderta och systematisera för att få till stånd en kvalitetsutveckling. Samtliga enheter inom stadsdelarna gör sedan tre år en årlig självskattning av utvalda kvalitetsfaktorer Kolada. Resultaten summeras på stadsdelsnivå för möjlighet till jämförelse inom staden, och på kommunnivå för jämförelse med andra kommuner. Inga jämförelser kan dock göras med Malmö och Stockholm då de inte rapporterar till Kolada. Kvalitetsfaktorerna är åtta till antalet och visar: andel boende som kan erbjudas daglig utevistelse andel boende som erbjuds daglig tid utifrån eget önskemål, andel boende som erbjuds minst två organiserade gemensamma aktiviteter under vardagar andel boende som erbjuds minst en organiserad gemensam aktivitet per dag under helgen andel boende som serveras kvälls/nattmål, andel boende som kan välja tid för nattvila andel boende som kan välja tid för uppstigning andel boende som erbjuds möjlighet till egen internetuppkoppling. Göteborg avviker väldigt positivt när det gäller andelen lägenheter som har internetuppkoppling. Verksamhetens självskattning (Kolada) och brukarundersökningen ger möjlighet att jämföra utomhusvistelse. Enligt verksamheterna kan 84 procent av de boende erbjudas möjlighet till daglig utomhusvistelse i Göteborg, men bara 53 procent av brukarna anser att möjligheterna att komma utomhus är mycket eller ganska bra. Det är trots allt en ökning med tre procentenheter sen föregående år, vilket tyder på att den ökning verksamheterna rapporterat (åtta procentenheter) fått visst genomslag. Sämst överensstämmelse på stadsdelsnivå finns i Majorna-Linné och Västra Hisingen som båda uppger att samtliga brukare kan erbjudas daglig utomhusvistelse, men bara en dryg tredjedel av brukarna svarar att möjligheterna att komma utomhus är mycket eller ganska bra. Väntetiden till särskilt boende ökar ganska kraftigt i Göteborg för andra året i rad. I medeltal var väntetiden 84 dagar under det första halvåret i år vilket kan jämföras med 68 dagar år 2014 och 48 dagar år Detta stämmer väl överens med att antalet personer som väntar på verkställighet av sitt beslut om särskilt boende ökat rejält de senaste åren. I riket har väntetiden under samma period ökat marginellt från 50 till 52 till 55 dagar. När det gäller Koladamåttet att erbjuda kvälls- och nattmål erbjuder 87 procent av enheterna inom äldreboende detta. Det kan ses som ett högt värde men önskvärt är att Göteborgs stad, Uppföljningsrapport del 2 med fokus på kärnverksamhet 6(33)

57 100 procent serverar kvälls/nattmål, så att den äldre inte ska vara utan mat mer än 11 timmar, eftersom cirka 70 procent av personerna i äldreboende har planerad åtgärd mot undernäring. På frågor om hur maten smakar och om man upplever måltiderna som trevliga är resultatet något lägre (65 respektive 69 %). På detta område sticker Västra Hisingen ut rejält med 76 respektive 81 procent. De boende i Göteborg har något bättre resultat på hur maten smakar än riket, men något lägre när det gäller upplevelsen av måltidsstunden. Ett eftersatt område som förutsätter nära samarbete med sjuksköterskan är inkontinensutredningar. En anmärkningsvärd liten andel av de äldre har fått en sådan utredning. Detta kan leda till onödigt lidande för de äldre samt onödiga kostnader för stadsdelsnämnderna. När det gäller medarbetare är den höga sjukfrånvaron ett område som behöver arbetas med. Hemtjänst Generellt sett är de äldre nöjda med sin hemtjänst. I Göteborg svarar 81 procent att de är mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten som helhet. Detta är i nivå med övriga storstäder (Malmö 82 och Stockholm 84), men lite lägre än i riket i stort som har 88 procent. Inom Göteborg står centrumstadsdelarna för ytterligheterna; i Centrum (och Västra Göteborg) är 85 procent nöjda, i Majorna-Linné 76 procent. Personalen är en viktig faktor för att de äldre ska vara nöjda med sin hemtjänst. Socialstyrelsen konstaterar att 94 procent av de som känner förtroende för personalen också är nöjda med hemtjänsten i sin helhet på nationell nivå. Förtroendet för personalen är också stort, 86 procent i Göteborg och 91 procent i riket har förtroende för flertalet eller alla i personalen. I två av stadsdelarna (Majorna-Linné och Örgryte- Härlanda) är glappet mellan förtroendet och uppfattningen om helheten något större än förväntat, tio procentenheter, vilket skulle kunna tyda på att det här i något större utsträckning finns annat som stör helhetsintrycket tillräckligt mycket för att överskugga det faktum att man har högt förtroende för personalen. De svarande känner sig också trygga med att bo hemma med stöd av hemtjänsten, 79 procent i Göteborg är återigen i nivå med övriga storstäder och något lägre än riket. Spridningen inom staden är marginell, samtliga stadsdelar ligger mellan 77 och 82 procent. På frågan om personalen brukar ta hänsyn till brukarens åsikter och önskemål om hur hjälpen skall utföras är spridningen större, i Centrum upplever 84 procent av de svarande att de oftast eller alltid gör det, i Angered 72 procent. Kanske är resultatet på den frågan åtminstone delvis kopplat till hur väl informerad man är om vart man ska vända sig när man vill framföra synpunkter eller klagomål på hemtjänsten. Centrum har återigen bäst resultat, 66 procent vet vart man skall vända sig, och Angered sämst, 49 procent. Generellt är brukarnas uppfattning om hemtjänsten stabil över tid. På Göteborgsnivå har det inte skett förändringar med mer än någon enstaka procentenhet på någon fråga över de tre år som undersökningen gjorts, inte heller på stadsdelsnivå. Däremot finns en ganska tydlig trend över de tre åren att brukarna upplever det allt svårare att få träffa sjuksköterska eller läkare vid behov. Det kan i detta sammanhang påpekas att det inte är säkert att brukarna som svarat är inskrivna i kommunens hemsjukvård och därmed inget kommunen kan påverka. Personkontinuiteten inom hemtjänsten är mätt för tredje året i rad, utifrån definitionen Göteborgs stad, Uppföljningsrapport del 2 med fokus på kärnverksamhet 7(33)

58 antalet personal en brukare möter under en fjortondagarsperiod (gäller brukare med minst två besök per dag). Spridningen inom staden har minskat jämfört med tidigare år, samtliga stadsdelar ligger nu mellan 13 och 16 olika personal. Genomsnittet för staden är i år 14 olika personal, vilket är en ökning med en personal mot föregående år. Staden har fortfarande högre kontinuitet än genomsnittet i riket som är 15 olika personal. Denna ökade likvärdighet inom staden beror dock på att de stadsdelar som hade minst antal olika personal under 2014 har ökat i år, mest iögonfallande är Angered som ökat från 9 till 14 olika personal. För tredje året har Centrum flest olika personal, i år tillsammans med Askim-Frölunda-Högsbo och Norra Hisingen som liksom Angered har ökat ordentligt sedan förra året. Personalkontinuitet lyfts ofta fram i kvalitetshänseende. Att ha få personal runt en individ som har många hemtjänstinsatser är å ena sidan ett gott kvalitetsmått och å andra sidan har det en effekt på kostnaderna. Detta, tillsammans med att olika former av kontinuitet är olika viktiga för olika individer, innebär att det är viktigt att arbeta med samtliga kontinuitetsfaktorer (omsorgs- och uppgiftskontinuitet, tidskontinuitet och personalkontinuitet). Analysen av stadsdelsnämndernas svar på olika mått styrker detta resonemang. Centrum är en av de stadsdelar som har högst antal olika personal och samtidigt har de högsta graden av nöjdhet inom staden. Jämfört med Lundby som är en av stadsdelarna som har lägst antal olika personal men brukarna i denna stadsdel är samtidigt mindre nöjda än genomsnittet i staden på ett flertal olika frågor. De kvalitetsfaktorer som självskattas i Kolada är att personalen talar hemtjänsttagarens språk, kan välja man/kvinna vid hjälp med personlig hygien, flexibel tid för insats och dagverksamhet. Samtliga stadsdelar erbjuder enligt egen självskattning hög kvalitet. Det som saknas för högsta möjliga kvalitet enligt Koladamåtten är öppethållande av dagverksamhet på helger. På en fråga finns det möjlighet att jämföra självskattningen med brukarnas upplevelse: Samtliga stadsdelsnämnder uppger att man erbjuder hemtjänsttagarna möjlighet att välja tid för insats. Det är dock bara 50 procent av brukarna som svarar att man alltid eller oftast brukar kunna påverka vid vilka tider personalen kommer, en ganska kraftig diskrepans. Det är också ett område där Göteborg får betydlig sämre resultat än riket (62 procent) och Stockholm (65 procent). Malmö ligger på samma nivå som Göteborg. Av brukarna i Angered och Örgryte-Härlanda är det 44 procent som uppger att de kan påverka tiden för insats, medan Västra Göteborg är minst dåliga med 56 procent. En närliggande fråga är om personalen alltid eller oftast brukar komma på avtalad tid, om så inte sker är ju valmöjligheten inget värd. På denna fråga ser det bättre ut, även om Göteborg och Malmö (båda 78 procent) även här har en bit kvar till Stockholm (85) och riket (86). Den stadsdelsnämnd som redovisar bäst resultat på de flesta mått är Centrum. Lundby är den stadsdelsnämnd med flest förbättringsområden, de avviker negativt på både brukarupplevelse samt på andelen brukare med genomförandeplaner respektive fast personalkontakt. De förbättringsområden som finns på en hela-staden-nivå är andelen genomförandeplaner och angiven personalkontakt. I rambesluten som nu fattas inom utvecklingsprogrammet Attraktiv hemtjänst är det en förutsättning att de äldre har aktuella genomförandeplaner. Vetskapen om var man lämnar synpunkter och klagomål är lågt, men Göteborg avviker inte något nämnvärt från riket. Med tanke på värdighetsgarantierna som är beslutade och kommer att följas upp bland annat genom synpunkter och klagomål är det viktigt att Göteborgs stad, Uppföljningsrapport del 2 med fokus på kärnverksamhet 8(33)

59 arbeta med denna fråga. Synpunkter från de äldre är något som är viktigt att omhänderta och systematisera för att få till stånd en kvalitetsutveckling. När det gäller medarbetare är den höga sjukfrånvaron ett område som behöver arbetas med. 3.3 Attraktiv hemtjänst Arbetet med att utveckla stadens hemtjänst för att öka brukarnas inflytande och självbestämmande samt att medarbetarna ska uppfatta yrket attraktivt är i full gång. Utvecklingsarbetet är organiserat i fyra strategier; införa rambeslut, införa välfärdsteknologi, införa IT-stöd för planering och uppföljning av tid samt skapa goda arbetsplatser. Införa rambeslut; införandet av rambeslut har skett successivt i staden. Sedan november månad i år får brukare som ansöker om hemtjänst besluten utformade som rambeslut. Ungefär rambeslut har hittills fattats. Rambeslut innebär att biståndshandläggaren fattar beslut om ett antal hemtjänsttimmar per vecka för att tillgodose biståndsbedömda behov utifrån mål som tagits fram tillsammans med brukaren. Kontaktpersonalen i hemtjänsten och den enskilde planerar sedan tillsammans hur och när stöd och hjälp ska ges och till vad tiden ska användas utifrån målsättningen. Biståndshandläggare, enhetschefer och undersköterskor/vårdbiträden inom hemtjänsten har fått utbildning i rambeslut, både utifrån myndighetsutövning och genomförande. En modell för utvärdering av hemtjänstbesluten (UH) är utarbetad. Biståndshandläggaren kommer att utvärdera den enskildes hemtjänstbeslut och upplevelse av hemtjänsten inom tre månader efter att rambeslut är fattat. Införa välfärdsteknologi; Den första tjänsten, tillsyn via kamera, erbjuds sedan september i samtliga stadsdelsnämnder till de personer som vill och har behov. I slutet av november hade 32 personer trygghetskameror. Införa IT-stöd i verksamheten; Dokumentation enligt socialtjänstlagen som utförs av undersköterskor/vårdbiträden görs nu digitalt. Upphandlingen av ett stadengemensamt IT-stöd för planering och uppföljning pågår och förväntas bli färdigt våren 2016 för att införas i hela staden under hösten Skapa goda arbetsplatser; flera stadsdelsnämnder skriver att de har arbetat med att hemtjänstens arbetsplatser ska vara moderna och attraktiva och arbetskläder har och håller på att köpas in. 25 av stadens medarbetare som saknar grundutbildning har fått möjligheten att studera vård- och omsorgsprogrammet. Administratörsroll för planering av hemtjänst och drygt 40 omsorgshandledare (nya befattningar för att öka karriärvägarna inom yrket) har rekryterats. En webbaserad introduktionsfilm har tagits fram verksamheterna arbetar med att säkerställa användningen av kompetensmodellerna. 3.4 Förebyggande arbete Stadsdelsförvaltningarna följer sedan flera år upp det förebyggande arbetet. Öppethållande och besök på träffpunkter följs upp under en mätvecka per år. Samtliga stadsdelsnämnder har träffpunkter men antalet och öppethållande varierar. Samtliga stadsdelsförvaltningar erbjuder verksamheten under vardagar. Sammanlagt finns det 40 träffpunkter i staden vilket är en minskning med sju mot föregående år men den sammanlagda tiden för öppethållande har ökat marginellt. Antalet besökare har minskat något och minskningen har skett hos både män och kvinnor. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport del 2 med fokus på kärnverksamhet 9(33)

60 3.5 Medarbetare och chefer Undersköterskor Flera av stadsdelsnämnderna skriver i sina uppföljningsrapporter att utbildade undersköterskor börjar bli svårt att rekrytera, främst till tidsbegränsade anställningar. Antalet sökande till vård- och omsorgsutbildningarna är lågt och vuxenutbildningen kommer med nuvarande dimensionering inte att klara att utbilda enligt de ökade behoven. För att möta denna utveckling kommer det att behövas diskussioner om differentiering av arbetsuppgifter. Arbetsmiljö Många medarbetare upplever att det är hög arbetsbelastning och ansträngd arbetsmiljö. Riskfaktorer i äldreomsorgen är psykisk påfrestning i det brukarnära arbetet och fysisk belastning i kombination med upplevelsen av begränsade möjligheter till återhämtning. Det leder till att många medarbetare drabbas av stressrelaterade symptom och belastningsskador. För att motverka denna utveckling genomförs eller planeras förebyggande insatser som exempelvis friskvård, ergonomi, utbildning, förbättrad introduktion samt åtgärder för att stärka bemanningen. En handlingsplan för att förbättra arbetsmiljön inom hemtjänsten har arbetats fram. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron är hög inom äldreomsorgen och fortsätter att öka, främst i de två stora yrkesgrupperna undersköterska och vårdbiträde. Per oktober 2015 var sjukfrånvaron bland vårdbiträden 11,8 procent och undersköterskor 12,3 procent. Det är en kraftig ökning jämfört med samma period förra året, +1,6 procentenheter. Chefer Enhetschefer inom hemtjänst och inom särskilt boende har i genomsnitt fler medarbetare per chef jämfört med andra verksamheter i kommunen, undantaget förskolan. Andelen medarbetare per chef inom hemtjänsten och på särskilda boenden varierar både inom och mellan stadsdelarna. Variationerna mellan stadsdelsnämnderna är inom hemtjänsten från 24 till 47 medarbetare/chef med ett genomsnitt på 34, i princip oförändrat från föregående år. Avseende särskilt boende är variationerna mellan stadsdelarna från 27 till 54 med ett genomsnitt på 35 medarbetare/chef. Det är något färre (-3) medarbetare/chef jämfört med föregående år. Norra Hisingen och Örgryte- Härlanda har flest medarbetare/chef. De senaste åren har det varit hög omsättning av chefer inom både äldreboende och hemtjänst och det påverkar givetvis tempot och kontinuiteten i det förändringsarbete som pågår. Under 2015 var femte enhetschef inom hemtjänst ny på sin tjänst. Byte av chef, oavsett orsak, påverkar hela organisationen och man beräknar att det tar minst ett år innan en ny chef är i full produktion. De som anställts som chefer inom äldreomsorgen är förhållandevis unga och har relativt kort erfarenhet som chef. 14 av de 40 som rekryterades internt 2014 fick då sitt första chefsuppdrag. De flesta sökande har rätt formell kompetens. Biståndshandläggare Både rekryteringar och avgångar har ökat under 2015 jämfört med Biståndshandläggare är en ung yrkesgrupp och det är nästan inga pensionsavgångar. De som lämnar kommunen slutar på egen begäran. Den interna rörligheten är relativt hög och många biståndshandläggare söker sig till en annan förvaltning. Det tyder på en Göteborgs stad, Uppföljningsrapport del 2 med fokus på kärnverksamhet 10(33)

61 ökande intern konkurrens. Sjukfrånvaron är 8,5 procent per oktober 2015 och är oförändrad jämfört med Generellt är sjukfrånvaron lägre i yrkesgrupper med högskoleutbildning jämfört med andra yrkesgrupper. Biståndshandläggarnas sjukfrånvaro ligger på samma nivå som andra jämförbara yrkesgrupper. Andel tid utförd av timavlönade Enligt uppdrag i kommunfullmäktiges budget ska andelen tid utförd av timavlönad för staden uppgå till högst 5 procent. Andelen och utvecklingen inom äldreomsorgen varierar avsevärt mellan stadsdelar. Andel tid utförd av timavlönade inom särskilt boende är per oktober 12 procent. Andelen varierar från 7 procent (Norra Hisingen) till 17 procent (Lundby). Motsvarande andel för hemtjänsten är också 12 procent, med en variation mellan 8 procent (Norra Hisingen) och 20 procent (Centrum). Fyra stadsdelar ligger för hemtjänsten under 10 procent (Norra Hisingen, Örgryte-Härlanda, Västra Hisingen och Lundby). Inom båda områdena har fem stadsdelar minskat andelen och fem har ökat jämfört med föregående år, dock inte samma fem. 3.6 Kostnads- och volymutveckling Utveckling Utfall jan-okt 2015, faktiska tal Förändring i procent jämfört med samma period 2014 Nettokostnad (inkl hemsjukvård 65+) Personer med hemtjänst (genomsnitt perioden) mnkr 6, Hemtjänsttimmar ,3 Personalvolym ordinärt boende ,9 Personer i äldreboende permanent (genomsnitt perioden) Nyttjade platser, korttidsboende (genomsnitt perioden) Personalvolym, äldreboende Betaldygn utskrivningsklara Nettokostnadsutvecklingen är knappt sju procent vilket motsvarar högre kostnadsutveckling än vad som kan förklaras av ökad omfattning av verksamheten, pris och lönekompensation. Detta tyder på att stadsdelsnämnderna har gjort ekonomiska satsningar på äldreomsorgen. Stadsledningskontoret bedömer detta positivt eftersom det tidigare varit stort fokus på ekonomi och att det då funnits risk att kvalitetsfrågorna kommit i andra hand. Det högre antalet nyttjade korttidsplatser beror på att korttidsplatser tillskapats för att minska antalet utskrivningsklara patienter på sjukhus. Cirka en tredjedel av de som vistas på korttidsplats gör det i väntan på lägenhet i äldreboende. När det gäller personer som bor i särskilt boende har det skett en marginell minskning sedan förra året. Antalet personer som väntar på att få verkställighet av sitt beslut om särskilt boende har ytterligare ökat sedan förra året. Stadsledningskontoret följer upp antalet väntade vid fyra tillfällen per år. Den sista september 2014 var det 295 personer som väntade på verkställighet och samma datum 2015 var det 366 personer. Anledningarna till det ökade antalet väntande är att fler personer fått bifallsbeslut samt att det varit låg Göteborgs stad, Uppföljningsrapport del 2 med fokus på kärnverksamhet 11(33)

62 omsättning på lägenheter. Antalet personer som fått avslagsbeslut har däremot inte ökat. Antalet brukare med hemtjänst är samma som 2014 men antalet hemtjänsttimmar har ökat marginellt. Detta tyder på att brukarna i genomsnitt får något mer hemtjänst än tidigare, det är dock inga stora förändringar. Antalet hemtjänsttimmar per brukare var i genomsnitt 27,4 timmar per månad den 30/9, vilket var exakt samma timantal som samma tid Antalet betaldagar för utskrivningsklara patienter ligger under 2015 kvar på en hög nivå. Januari till och med oktober hade staden betaldagar (19 personer per dag), vilket är i nivå med samma period 2014 men klart fler än 2012 och Staden hade mellan 1500 och 2000 dagar (6-8 personer per dag) under dessa år. Det är framförallt stadsdelsnämnderna Askim-Frölunda-Högsbo och Västra Göteborg som står för merparten av betalningsdagarna. Betaldagarna motsvarar en kostnad för stadsdelsnämnderna på drygt 22,4 mkr och förutom att det är höga kostnader så är det en angelägenhet för både Västra Götalandsregionen och kommunen att personer som inte behöver slutenvård inte återfinns på sjukhusen. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport del 2 med fokus på kärnverksamhet 12(33)

63 4 Hälso- och sjukvård Rapporten beskriver den hälso- och sjukvård som kommunen ansvarar för på särskilt boende, bostad med särskild service, vid korttidsvistelse, viss dagverksamhet och sjukvård i eget boende till personer i alla åldrar. I underlaget ingår rapportering från de tio stadsdelsnämnderna samt de av nämnderna upprättade patientsäkerhetsrapporterna. I snitt får personer hälso- och sjukvårdsinsatser i stadens verksamheter varje månad, av dessa vårdas drygt 200 inom ASIH (avancerad sjukvård i hemmet). 4.1 Resultat och slutsatser Viktiga slutsatser Brister i arbetet med inkontinens och utredning av de patienter som använder inkontinenshjälpmedel kvarstår. Det innebär kvalitetsbrister för enskilda och ökade kostnader för vårdgivaren. Stora svårigheter att rekrytera sjuksköterskor. Under 2015 har även andelen specialistutbildade sjuksköterskor minskat och särskilt de med specialistutbildning inom vård av äldre och psykiatri. Detta leder till kvalitetsbrister i framför allt arbetet med kvalitetsregistren. Ekonomiska anpassningar av verksamheter på Sahlgrenska universitetssjukhuset (SU) innebär påfrestningar i samarbetet. En verksamhet i utveckling Den nya patientlagen som trädde i kraft den 1 januari 2015 har som syfte att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. De flesta stadsdelsförvaltningar arbetar med att öka kunskapen om patientcentrerad vård för att leva upp till lagens intentioner. I första hand fokuseras på ledarskapet och teambaserat arbetssätt utifrån alla yrkesroller runt patienten. Antalet avlidna har minskat jämfört med 2014, främst inom särskilt boende. Det är relativt många som avlider på sjukhus även om antalet minskat något. En orsak kan vara att berörd personal i kommunens verksamheter som upplever sig sakna stöd från läkare inom primärvården. En annan orsak kan vara den relativt stora omsättningen av sjuksköterskor. Resultaten i palliativregistren är positiva särskilt inom ASIH. Ett förbättringsområde är dock smärtskattning under sista levnadsveckan. Palliativ vård på särskilt boende är ett fortsatt utvecklingsområde. Några stadsdelar beskriver att det gjorts en satsning inom området. SDF Centrum har en specialistutbildad sjuksköterska som handleder och utbildar personal på särskilt boende. SDF Majorna-Linné har tillsammans med primärvården inrättat ett palliativt team som stöd till personal i verksamheterna. Mätning av kvalitetsindikatorer inom arbetsterapi och fysioterapi Socialstyrelsen har angett ett antal kvalitetsindikatorer att använda vid verksamhetsuppföljning inom bland annat områdena nutrition, fall och trycksår. För att säkerställa att verksamheten arbetar strukturerat med dessa områden inhämtas uppgifter från sjuksköterskor, arbetsterapeuter och fysioterapeuter/sjukgymnaster. Mätningen gjordes för sjätte gången gällande arbetsterapi och fysioterapi. Eftersom svaren de senaste fem åren inte visat någon avsevärd förändring över staden har årets frågor fördjupats vad gäller identifierade förbättringsområden; bedömningsinstrument, nutrition och samverkan. Bedömningsinstrument: Det faktum att de flesta arbetsterapeuter och fysioterapeuter/sjukgymnaster använder andra former än bedömningsinstrument för att utreda och utvärdera patientens hälsotillstånd, visar på ett utvecklingsbehov av Göteborgs stad, Uppföljningsrapport del 2 med fokus på kärnverksamhet 13(33)

64 evidensbaserad arbetsterapi och fysioterapi och ett strukturerat arbetssätt. Enligt hälsooch sjukvårdsprocessen i staden ska evidensbaserade bedömningsinstrument inklusive riskbedömning användas då detta är möjligt. Utifrån sin yrkeskompetens som arbetsterapeut och fysioterapeut ska professionen inför varje bedömning ta ställning till hur bedömningen ska utföras. Ledningen har stor påverkan på den utförda kvaliteten och har ett ansvar för att det ges utrymme för ett evidensbaserat arbetssätt. Enkätsvaren tyder på att det finns behov av ledningens stöd vid implementering av bedömningsinstrument och att detta följs upp. Nutrition: Cirka 40 procent uppgav att de kände till Riktlinjen för att identifiera och förebygga undernäring. 24 procent av arbetsterapeuterna och 16 procent av fysioterapeuterna uppgav att de arbetar efter riktlinjen. Trots att riktlinjen inte är så väl känd svarar 70 procent av båda yrkesgrupperna att initiativ tas till dialog med patient eller personal om frågor gällande måltidssituation och fysisk aktivitet. Samverkan: I samverkan är det viktigt att känna till alla teammedlemmars kompetens för att öka den gemensamma kunskapen och bättre tillgodose patientens behov och mål. På frågan om deltagande i tvärprofessionella teammöten anger 80 procent av arbetsterapeuterna och 89 procent av fysioterapeuterna/sjukgymnasterna att de deltar. Förbättringsområden som anges är att innehållet i tvärprofessionella teammöten är bättre än strukturen. Cirka hälften uppgav att de inte är nöjda med struktur och innehåll. Fortsatt utvecklingsområde Antalet personer som använder inkontinenshjälpmedel på äldreboende och korttid är 80 procent. Av dessa är endast 38 procent utredda för sina besvär. Resultatet är något bättre än 2014 då andelen var 26 procent. I kompetensanslaget för 2016 planeras en upphandling av en inkontinensutbildning på universitetet där sjuksköterskor ska få möjlighet att vidareutbilda sig inom området och få förskrivningsrätt av inkontinenshjälpmedel. En sådan satsning bör vara återkommande. Rekrytering av sjuksköterskor en viktig fråga för en god hälso- och sjukvård Trots svårigheter att rekrytera har hittills i år (t o m oktober ) totalt 117 sjuksköterskor anställts. Det är fler än under hela Andelen specialistutbildade sjuksköterskor har minskat jämfört med föregående år från att 25 procent var specialistutbildade 2014 till 22 procent Det är framför allt behov av specialistutbildade sjuksköterskor inom vård av äldre och psykiatri. Variationerna i stadsdelarna är stora. Stadsdelsnämnderna beskriver svårigheter både att rekrytera och behålla sjuksköterskor. Resultat i Socialstyrelsens brukarundersökning på frågan om möjligheten att träffa sjuksköterskan vid behov, visar generellt låga resultat i staden, 72 att jämföra med riket 77. För att stärka det nära ledarskapet och för att aktivt kunna arbeta med miljö och kompetensfrågor har nio stadsdelsnämnder satsat på att utöka antalet chefer för sjuksköterskor. År 2014 hade en chef i genomsnitt 37 medarbetare och för 2015 är siffran 24 medarbetare/chef. Bristen på specialistutbildade sjuksköterskor har beskrivits många gånger. En pilot planeras för hösten 2016 där 12 sjuksköterskor får möjligt att studera på halvfart och arbeta halvtid med full lön. I kompetensanslaget planeras att avsätta 1,2 mkr. I projektet ligger också att ta till vara specialistkompetensen målinriktat för att stärka kvalitetsarbetet inom hälso- och sjukvården. I satsningen för att rekrytera sjuksköterskor ska arbetet med den verksamhetsförlagda utbildningen stärkas. Stadens handledarorganisation ska närmare kopplas till Sahlgrenska akademin. Omvärlden Ett samarbetsavtal har träffats mellan de 49 kommunerna och Västra Götalandsregionen om en gemensam försörjning av personligt förskrivna hjälpmedel. Målen för samverkan är att hjälpmedlet följer patienten och att kostnaderna för hjälpmedel ska minska. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport del 2 med fokus på kärnverksamhet 14(33)

65 Arbetet med ett nytt hälso- och sjukvårdsavtal har inletts och ett förslag beräknas vara klart under våren Göteborgs stad, Uppföljningsrapport del 2 med fokus på kärnverksamhet 15(33)

66 5 Bebyggelse, bostad och trafik Göteborg ska bli en tätare, tillgängligare och hållbar stad med en stark, tät regional kärna och komplettering i kollektivtrafiknära lägen. Inriktning för stadens utveckling har beslutats av Kommunfullmäktige i översiktsplan och i visionen för Älvstaden. Fram till 2035 förväntas staden växa med upp till nya invånare och det krävs omfattande satsningar på att utveckla både befintliga och nya områden. Infrastrukturen är en förutsättning för att kunna bygga den attraktiva staden och för att kunna hantera framtidens utmaningar när det gäller miljö, klimat, tillväxt och socialt hållbar bostadsförsörjning. För att tydliggöra sammanhanget/de komplexa beroendesambanden redovisas stadsutveckling som en helhet bestående av bostad, bebyggelse och trafik. Facknämnder som rapporterat Byggnadsnämnden, fastighetsnämnden, lokalnämnden, färdtjänstnämnden, trafiknämnden, idrotts- och föreningsnämnden, kretslopp och vattennämnden, kulturnämnden, miljö- och klimatnämnden, park och naturnämnden Styrelser som rapporterat Boplats, Framtiden, HIGAB (inkl Älvstranden), Spårvägen, Gatubolaget Stora Projekt Västsvenska paketet, Älvstaden, Sverigeförhandlingen 5.1 Resultat och slutsatser Färdriktningen för stadsutveckling går fortsatt åt rätt håll enligt beslutade målsättningar, om än inte i rätt takt. Berörda nämnders och styrelsers verksamhet sker i enlighet med reglementen och ägardirektiv. Huvudsaklig följsamhet i gäller till mål och inriktningar i översiktsplan och andra styrdokument. Staden planerar och genomför en omfattande bostadsutbyggnad och stor infrastruktursatsningar jämfört med tidigare år. De ökande planeringsvolymerna ställer krav på ökad samordning. Det finns kritiska tidplaner främst för de stora projekten. Organisations- och verksamhetsutveckling, ny gemensam projektstyrningsmodell samt samverkan för att koordinera infrastruktur- och stadsutvecklingsprojekt är exempel på hur staden under 2015 tagit steg på vägen för att hantera en ökad takt i genomförandet. 5.2 Staden står inför en kraftig utbyggnad I relation till samhällets anspråk går Stadens utbyggnad inte i önskvärd takt. Sammantaget går det inte att säga att bostadsbristen i staden har minskat även om takten i nybyggnationen är avsevärt högre än tidigare år. Bristen på kontorslokaler för Göteborgs näringslivs syns i låga vakanser och bedöms kvarstå de närmaste åren. Stadens planeringsvolymer ökar kraftigt vilket, givet att branschen klarar av en ökad produktionstakt och att konjunkturen på bostadsmarknaden består, gör att staden står inför en mycket kraftig ökning i bostadsutbyggnaden framförallt mot slutet av mandatperioden och in i nästa. Utifrån pågående planering bedöms staden då även tillgodose den tillväxt inom handel, kontor och verksamhetslokaler som kan komma av en ökad befolkning och en starkare regionkärna. Ökade planeringsvolymer ställer krav på ökad samordning av aktörer för att nå samma takt i genomförandet. Staden behöver samordnat inrikta arbetet mot ett genomförande Göteborgs stad, Uppföljningsrapport del 2 med fokus på kärnverksamhet 16(33)

67 som leder till fler färdigställda bostäder, kommersiella ytor och infrastruktur. I dagsläget är Stadens genomförda investeringar genomgående lägre än planerat. Ett antal projekt senarelägger sin planerade start och skjuts därmed över åren. Eftersom samhällbyggnad kännetecknas av samverkande projekt och processer och flera av de stora projekten har kritiska tidplaner (till exempel Hisingsbron, Gamlestaden, Kvilleleden) behöver senareläggningarna bevakas utifrån ett helhetsperspektiv. På bostadsexploateringssidan finns ingen indikation på motsvarande men exploateringsprocessen har sådana likheter med investeringsprocessen att det finns anledning att befara att motsvarande situation kan uppstå. Stadens anpassning till en ökad takt i genomförandet av stadsutveckling pågår och flera viktiga steg har tagits för att möjliggöra en effektivare samhällsplanering och utbyggnad av ny stad. Fortsatt integrering av delprocesser är dock nödvändig och fler av stadens aktörer behöver ges plats i planeringsprocesserna. De kommande stora exploateringsvolymerna ställer ökade krav på redovisningsrutiner i exploaterings- och investeringsekonomi. För att säkerställa att avsatta pengar placeras effektivt behöver Staden följa projektportföljen med större helhetssyn. Det finns också tecken på att brist på nyckelkompetenser leder till att projekt försenas. Med ökade planerings- och investeringsvolymer i kommunerna, hos privata exploatörer och i den statliga infrastrukturen finns risk att begränsad tillgång till kompetens sätter en maximal takt i genomförandet av samhällsutvecklingen. 5.3 Takten i utförandet Nuläge Takten i stadsbyggandet har ökat under året och förväntas fortsätta öka. Intresset för att få tillgång till kommunal mark är stort och kommunens myndigheter med koppling till nybyggnation så som lantmäteri- och bygglovsverksamheterna ser ökad inströmning av ärenden. Som exempel har det totala antalet bygglovsärenden ökat med 15 procent under Bostadsbyggandet Bostadsbyggandet driver utvecklingen med en ökning av antalet färdigställda bostäder om 38 procent till 2790 i prognos för helår 2015, en trend som fortsätter i prognosen för 2016 om än inte med samma styrka. Även allmännyttan utökar sin produktion, de färdigställer i år cirka 430 lägenheter och har en pågående nyproduktion om cirka 1000 lägenheter. Aktiviteten i Göteborg återspeglas i regionen. Kommunerna i GR redovisar ökande bostadsproduktion och höga målsättningar för den kommande femårsperioden. GR Göteborgs stad, Uppföljningsrapport del 2 med fokus på kärnverksamhet 17(33)

68 konstaterar att följsamheten gentemot strukturbilden är god, cirka 80 procent av nybyggda bostäder är inom strukturbildens olika tillväxtområden. Länsstyrelsen bedömer att antalet hushåll i länets kommuner beräknas öka med cirka fram till Störst ökning förväntas ske i Göteborgs arbetsmarknadsregion med cirka nya hushåll. Det totala behovet av nya bostäder i hela länet uppgår till cirka under tidsperioden Under har det årliga färdigställandet som högst varit omkring i länet. För att möta behovet av bostäder de kommande tio åren behöver det årliga bostadsbyggandet i länet öka med 60 procent. Ökad bostadsproduktion kan inte nödvändigtvis likställas med att bostadsbristen minskar. Antalet bostadssökande som är registrerade hos Boplats ökar och nyregistreringen har ökat kraftigt under året. Sammantaget går det inte att säga att bostadsbristen i staden har minskat trots att takten i nybyggnationen är avsevärt högre än tidigare år. Socialt boende Bostadsbristen innebär att allt fler personer vänder sig till socialtjänsten för hjälp. Stadsdelsnämndernas kostnader för köpt socialt boende uppgår till 464 miljoner kronor under perioden jan-okt Detta är en ökning med 14 procent jämfört med motsvarande period 2014, vilket ligger i nivå med ökningarna under tidigare år. Stadsdelarna redovisar att antalet personer som beviljas "tak över huvudet" fortsätter öka. Totalt har antalet personer som beviljats hjälp och som inte har annat behov än bostad har ökat med 18 procent under perioden jan-okt Fastighetsnämnden bedömer att antalet hushåll som tillhör målgruppen för kommunala kontrakt beräknas öka med 15 % under Bostadsläget för nyanlända flyktingar är fortsatt mycket ansträngt och behovet att ordna bostäder akut. Bedömningen utifrån nuvarande prognos är att kommunen, utöver familjehemsplaceringar genom anknytning, behöver ordna med cirka boendeplatser fram till och med december 2016, både i egen och i extern regi. En av dellösningarna är att klara behovet är framtagande av modulbostäder, vilka med fördel kan samplaneras med framtagandet av genomgångsbostäder för bostadslösa barnfamiljer Kommunfullmäktige antog i juni 2015 Göteborg stads strategi och plan mot hemlöshet Arbetet med handlingsplanens 23 aktiviteter som ska genomföras under åren har påbörjats. En första kartläggning genomfördes i april 2015och visade att hushåll befann sig i hemlöshet. Illegala bosättningar med EU-immigranter har ökat markant sedan föregående år. Formen har dock ändrats från tält och enkla väderskydd till övernattning i bilar, som även flyttas i större utsträckning. Boende för personer med funktionsnedsättningar Under 2015 tillkommer 64 lägenheter i bostäder med särskild service (BmSS). Det är något färre än 2014 men i nivå med den genomsnittliga produktionen under senare år. Utbyggnaden av BmSS stadigt har lett till en ökning av antalet lägenheter i BmSS. Trots det täcks inte behoven. Ytterligare 300 lägenheter bedöms behövas för att behov och utbud ska vara i balans Planerad utbyggnad beräknas 2018 generera 265 lägenheter. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport del 2 med fokus på kärnverksamhet 18(33)

69 Utbyggnaden går alltså inte i önskad takt utifrån behovet. Samtidigt medför bristen på bostäder att en del personer som skulle klara ett ordinarie boende istället ansöker om bostad med särskild service. En viktig fråga, förutom utbyggnaden och utveckling av BmSS är därför att öka möjligheten att bo i en ordinarie lägenhet med stöd. Boendestödet har byggts ut för att minska behovet av BmSS och ett gemensamt basutbud av boendestöd finns nu i alla stadsdelar, men fortfarande är steget ofta stort mellan att bo i en BmSS och i ordinärt boende. Resandeutveckling Antalet cykelpassager i de permanenta cykelmätstationerna minskade med 10 procent andra kvartalet 2015 jämfört med andra kvartalet Minskningen ses på alla mätstationer, förutom en, och beror troligtvis på sämre väderförhållanden. Användningen av Styr & Ställ ökade med 9 procent. Sedan starten 2011 visar utlåningen på en kontinuerlig ökning. Antalet resor med kollektivtrafiken ökade med 3 procent under andra kvartalet 2015 jämfört med kvartal två För fordonstrafiken ses ingen förändring av antal resor (24 av 28 punkter). Trafiken över betalstationerna har ökat under första halvåret 2015 jämfört med samma period förra året. Ökningen ligger runt 2 procent under betalperioden. Under förmiddagens rusningstrafik har ökningen varit något mindre, runt 0,5 procent. Det innebär att trafiken har ökat mer på andra tider än under förmiddagens rusningstrafik. Trafiken över betalstationerna under betalperioden ligger fortfarande 6-7 procent lägre än samma period 2012 innan trängselskatten infördes. Näringslivets behov Bristen på kontorslokaler kvarstår och vakansgraden, framförallt i centrala Göteborg, är låg. För att kontorsbristen inte ska förvärras ytterligare pågår planering som möjliggör stora volymer kontorsytor men dessa bedöms kunna färdigställas först För Göteborgs stad, Uppföljningsrapport del 2 med fokus på kärnverksamhet 19(33)

70 logistik, hamn och andra ytkrävande verksamheter är situationen betydligt bättre med stora markområden tillgängliga för nyetableringar. Tillväxten i näringslivet är i stor utsträckning en regional fråga och flera av GR kommunerna kan avlasta Göteborg vad gäller logistik och industrietableringar. Vad gäller kontorsetableringar är etableringsintresset i kranskommunerna betydligt lägre, även om viss avlastning sker genom etablering i t.ex. Mölndal. Bristen på kontorslokaler för Göteborgs näringslivs bedöms därför kvarstå de närmaste åren. Stadsutvecklingens kärnprocesser Kommunen ansvarar för väsentliga delar av stadsutvecklingsprocesserna i staden. Processerna styr omfattning och form på den framtida staden och innefattar stadens åtgärder för att nå såväl tillväxt som kvalitetsmål. Den verksamhet som skett under året beskrivs därför utifrån den effekt den väntas få i framtiden. Takten ökar markant i alla stadsutvecklingsprocesser med ökade planeringsvolymer som följd. I linje med mål i såväl Kommunfullmäktiges budget för 2015 som nämndernas gemensamma inriktningsdokument till, Fastighets-, Stadsbyggnads- och Trafikkontoret görs en fokusering på planering för framtida bostäder. Till slutet av 2015 bedöms detaljplaner för cirka bostäder ha startat, mer än en fördubbling jämfört med föregående år. Av dessa utgörs knappt 8000 av Jubileumssatsningen. Byggnadsnämndens målsättning att anta eller godkänna detaljplaner för 3600 bostäder under året bedöms nås. Den årliga prognos för bostadsbyggandet som Fastighetskontoret tar fram visar på ett successivt ökande av bostadsbyggandet kommande år, från i genomsnitt cirka bostäder per år den senaste femårsperioden till cirka per år kommande femårsperiod. Till detta kommer de bostäder som omfattas av Jubileumssatsningen och som ska vara färdigställda till Det innebär den mest intensiva byggsatsningen sedan miljonprogrammets tid. Del av dessa kommer att uppföras av Allmännyttan som ökar sin planeringsvolym från cirka 4800 bostäder till cirka 7500 över de närmaste åren i syfte att kunna färdigställa 1400 lägenheter per år från 2018 och framåt. Övriga bostäder förväntas byggas av de privata aktörerna och förutsätter att de kan öka sin produktion i samma takt som Stadens planering. Pågående planering är fokuserad på bostäder i blandstad. Den stora mängden bostadsplaner för därmed med sig att plats görs även för handel och kontor alternativt: Många bostadsplaner innehåller också ytor för kontor och handel, varför plats ges även för en expansion för dessa. De stora projekten i centrala Göteborg är av sådan skala att de även kan ge plats åt större kontorsetableringar och handels anläggningar. Utifrån den planering som pågår bedöms att staden, på lång sikt, väl tillmötesgår den tillväxt inom handel och kontor som kan komma av en ökad befolkning och en starkare regionkärna. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport del 2 med fokus på kärnverksamhet 20(33)

71 Tillgången på verksamhetsytor för sådan verksamhet som inte kan ligga i blandad stadsbebyggelse är idag god och bedöms i dagsläget utgöra god framförhållning. Antalet antagna planer per år har ökat från cirka 40st 2013 till knappt 70st Storstadssatsning Ett arbete pågår med att ta fram en gemensam målbild för stadstrafikens stomnät i Göteborgs, Mölndals och Partilles sammanhängande tätortsområde. Arbetet, som är ett samarbete mellan VGR och de tre kommunerna, tar utgångspunkt i K2020 och annan planering som t ex översiktsplaner, utbyggnadsplanering, trafikstrategi och bostadsförsörjningsprogram. Målbilden för kollektivtrafiken ska stödja en fortsatt utveckling av staden, en utveckling där stadsbyggande och utvecklingen av kollektivtrafiken stödjer varandra, och en förbättrad tillgänglighet med kollektivtrafiken ger nyttor i stadsbyggnaden. Målbilden för stadstrafikens stomnät kommer att utgöra underlag för kommande revidering av det regionala trafikförsörjningsprogrammet, där stadstrafiken sätts in i ett helhetsperspektiv för Västra Götaland. Politisk styrgrupp för arbetet med målbild Göteborg, Mölndal och Partille är Stadstrafikforum. Dialog om den Göteborgs stad, Uppföljningsrapport del 2 med fokus på kärnverksamhet 21(33)

72 gemensamma målbilden har skett under 2015 och programmet kommer att skickas ut på remiss under Enhetliga arbetssätt och metoder En nyckel till ökad produktion i planeringen och säkrande av genomförandet av planerade bostäder och verksamhetslokaler är att de verksamheter som är beroende av varandra i planeringskedjan har väl fungerande gemensamma rutiner och arbetsätt. Under året har flera steg tagits mot en ökad integration av Stadens planeringsprocesser. GEM-projektet, ett samarbetsprojekt mellan stadsbyggnadskontoret, trafikkontoret och fastighetskontoret i syfte att kvalitets- och tidssäkra detaljplaneprocessen har avslutats och övergår i en förvaltningsfas. Därmed har en ny förprövningsprocess inom planverksamheten etablerats där även vissa genomförandefrågor bedöms i tidigt skede och en gemensam produktionsplan för detaljplaner 2016 upprättats. Kontoren avser starta ett nytt GEM-projekt med fokus på resten av exploateringsprocessen, det vill säga tid från idé till planstart, respektive genomförande av detaljplanen. Ny arbetsätt prövas även i Jubileumssatsningen, som är bemannad från de tre kontoren (FK, SBK, TK) och placerad på Fastighetskontoret. I Jubileumssatsningen genomförs aktiviteter i högre grad parallellt istället för sekventiellt, vilket kortar den totala projekttiden men också ökar risken för såväl kommunen som exploatörerna. Till projektet finns en följeforskare som ska studera och analysera detta nya arbetssätt. För att uppnå effektiv samverkan och framdrift i projekt krävs ett enhetligt arbetssätt i ledning och styrning av projekten också mellan förvaltningar. Projektstyrningsmodell och projektstyrningsverktyg har därför handlats upp under hösten. Dessa skall användas gemensamt inom Trafikkontoret, Fastighetskontoret, Stadsbyggnadskontoret, Park och naturförvaltningen och Älvstranden Utveckling AB. På bolagssidan har Framtiden beslutat om ny organisation av bygg- och fastighetsutvecklingsverksamheten inom koncernen. Framtiden (klustermodern) ska ta det fulla ansvaret för bostadsproduktionen inom koncernen. Där ska beslutas om all markanskaffning och nyproduktion, var det ska göras, när det ska utföras och inriktningen för hyresnivåer etc. Därtill skapas ett klustergemensamt byggherrebolag som på uppdrag av Framtiden ska genomföra nybyggnation. Sjösättning av den nya organisationen pågår. Trafikkontorets stora utmaningar med ett större och mer komplext uppdrag med omfattande stads- och infrastrukturutveckling som skall genomföras under kort tid i Staden ställer stora krav på trafikkontoret och dess samarbetspartners att utveckla arbetssättet. Trafikkontoret gör sig redo att möta utmaningarna genom en ny och större organisation, samt genom ett intensivt arbete med organisations- och verksamhetsutveckling som pågår fortsatt under Från januari till och med augusti 2015 har 25 personer börjat sin anställning på trafikkontoret och bara under september månad har ytterligare elva nya medarbetare kommit till kontoret. Skalökningen av organisationen och det intensiva utvecklingsarbetet innebär också flera utmaningar i sig. Ett exempel är det akuta behovet av kontorsplatser och ändamålsenliga lokaler. Projektet Hållbar Stadsutveckling i Kvillebäcken beviljades år 2010 med 20,5 mkr i stöd av Delegationen för Hållbara Städer till sex innovativa investeringsprojekt. Projektet har pågått sedan 2011 och slutredovisades till delegationen 2014, även om Göteborgs stad, Uppföljningsrapport del 2 med fokus på kärnverksamhet 22(33)

73 byggnation fortfarande pågår. Kvillebäcken har varit en idéspridningskanal och en testarena för innovativa lösningar. Många av delprojekten har fortsatt i andra projekt såsom t.ex. Celsius, Göteborgs innovationsplattform och Green Gothenburg. Lärdomar från Kvillebäcken har tagits vidare i arbetet med att förverkliga Vision Älvstaden där utvecklingen av Frihamnen är ett exempel. Projektet har gett resultat i ökad energieffektivitet och minskning av koldioxidutsläpp där projektet med hybridfordonen har varit särskilt lyckat. Kompetensbrist i vissa yrkesroller För att skapa och bibehålla ökade planeringsresurserna har de planerande förvaltningarna ökat sin personalstyrka under året. Förvaltningarna har samtidigt i huvudsak kunnat minska sina vakanser. Det råder dock stor konkurrens från omvärlden på flera av de kompetenser som förvaltningarna efterfrågar. Det är i vissa fall svårt att rekrytera och behålla medarbetare med rätt kompetens och erfarenhet och det krävs en kombination av mindre erfarna och de som har lång erfarenhet för att möta verksamhetskraven på ett optimalt sätt. När förvaltningarna inte kan rekrytera den kompetens som behövs tar kontoren in konsulter men även inom konsultbranschen är det svårt att finna rätt kompetens inom flera nyckelområden. För att möta detta och för att förutsäga kommande behov arbetar förvaltningarna proaktivt med strategisk kompetensförsörjning både internt och externt. De tekniska förvaltningarna har inlett ett samarbete gällande kompetensförsörjningen kopplat till svårrekryterade grupper. Uppväxlingen i stadsutvecklingen leder till att efterfrågan på kompetent personal ökar i alla led och konkurrensen om rätt kompetens blir allt hårdare. Inom vissa yrkesgrupper och nyckelkompetenser råder idag stor brist på framförallt erfarna medarbetare i hela regionen. Det finns tecken på att bristen på kompetens leder till att projekt försenas och med ökade planerings- och investeringsvolymer i kommunerna, hos privata exploatörer och i den statliga infrastrukturen finns risk att begränsad tillgång till kompetens sätter en maximal takt i genomförandet av samhällsutvecklingen. Stora projekt Stadsledningskontoret ansvarar för att koordinera stadens stora projekt: Älvstaden, Västsvenska paketet och Sverigeförhandlingen. Älvstaden Älvstaden har nu en fastlagd organisation och en beslutad färdplan. Älvstadens utbyggnad med femårsintervall fram till 2035 Godkänd av Älvstadens styrgrupp För att arbetet ska kunna bedrivas på ett strukturerat sätt har denna färdplan arbetats fram. Färdplanen är i första hand en viljeinriktning en målbild och utgör som sådan en del av styrpaketet för Älvstadsarbetet. Färdplanen är ett levande dokument som uppdateras löpande. Tidplanerna är redovisade fram till 2035 som rimlig tidsram för stora delar av Älvstadens genomförande. Ambitionen är att skapa en bild av vilka projekt som bör startas och fullföljas inom Älvstaden respektive 5-årsintervall med fokus på perioden På längre sikt är bilden rimligen mera osäker men ändå redovisad för att ge en bild av helheten. Målbilden är uppdelad i en redovisning av antalet bostäder resp arbetsplatser med femårsintervall. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport del 2 med fokus på kärnverksamhet 23(33)

74 Västsvenska paketet Västsvenska paketet går in en genomförandefas. Det finns kritiska tidplaner främst gällande de stora projekten kopplat till tillståndsprocesserna. För tillstånd att bygga Hisingsbron pågår flera processer: Tillstånd för vattenverksamhet (vattendom) Högsta domstolen har meddelat att Mark- och miljööverdomstolen ska pröva de åtta kommunernas överklagan. Utifrån dagens kunskap bedömer trafikkontoret att domen kan komma att vinna laga kraft under februari månad Järnvägsplan Fastställelseprocessen vilar hos Trafikverket som inväntar beslut från Markoch miljödomstolen avseende överklagan av detaljplanen. När detaljplanen har vunnit laga kraft kan fastställelsesprocessen fortsätta. Detaljplan Ale kommun har fått rätt att överklaga detaljplanen till Mark- och miljödomstolen. Domstolens beslut kan förväntas att dröja 6 månader, dvs april/maj Detta kan innebära att detaljplanen inte vinner laga kraft förrän sommaren Trafikkontoret analyserar vad detta kommer att innebära för projektets kostnader och möjlighet att hålla tidplan. Många stora entreprenader är/eller kommer att skickas ut på räkning. Marknadsläget påverkar prisbilden samt antalet anbudslämnare. Senareläggningar har aviserats för projekt inom Block 2 och även för projekt efter Block 2. Dock inget som indikerar påverkan på Västsvenska paketets totalbudget, slutförandetid eller mål. Årsprognosen (brutto) för investeringsområde Stora projekt är 539 mkr, vilket är lägre än budgeterat på 719,7 mkr. Som rapporterats i UR2 beror det främst på Hisingsbron där prognosen minskat i och med förseningar i tillståndsprocessen. Prognosen för 2015 har sedan UR2 sänkts med 14 mkr, vilket i huvudsak beror på nedanstående justeringar; Prognosen för Gamlestaden etapp 2 har förskjutits med 30 mkr från Detta beror på att utökade arkeologiska utgrävningar medfört att entreprenaden (Spårskede 4) inte har startas som planerat. För trafiknämndens andel i VP projekten har en justering av prognos och utfall 2015 gjorts sedan UR2 då den del av fastighetskontorets kostnader som finansieras av VP inte skall ingå. Detta medför en sänkning av prognosen med 14 mkr år 2015 för Hisingsbron samt 5,2 mkr för Gamlestaden etapp 1. Prognosen för Götaleden har höjts med nästan 40 mkr eftersom ledningarna till 75 procent skall finansieras av trafikkontoret enligt beslut från Kommunstyrelsen hösten 2014 och inkluderas därmed numera i prognosen för Götaleden. Från och med nästa år kommer många olika infrastrukturprojekt att starta i och runt Göteborg. Varje enskilt bygge kommer att påverka trafiken. För att undvika det, och även underlätta annan samordning mellan de olika projekten, har Kom Fram Göteborg bildats. Kom Fram är ett samverkansprojekt som drivs av Göteborgs stad, Trafikverket Göteborgs stad, Uppföljningsrapport del 2 med fokus på kärnverksamhet 24(33)

75 och Västtrafik för att säkra en fungerande stad under byggtid med fokus på framkomlighet. Kom Fram är en viktig pusselbit i att säkerställa att Västsvenska paketets övergripande mål och prioriterade trafikslag uppfylls och efterlevs under genomförandefasen. Genom att planering och samordning inför och under byggtiden ska de olika projekten samverka och underlätta för varandra. Det gemensamma målet är att det ska vara enkelt, trafiksäkert och pålitligt att nå sin destination under byggtiden. Kollektivtrafiken samt gång- och cykeltrafiken är prioriterade. Ett omfattande kartläggningsarbete av trafikstörande projekt pågår inom Kom Fram. Trafikstörande projekt 3:e kvartalet år 2018 Sverigeförhandlingen I Göteborg finns ett behov av fler bostäder för att möta den nuvarande bostadsbristen och för att möta den förväntade befolkningstillväxten under kommande år. Med detta följer även behov av en utbyggd kollektivtrafik, både på lokal och regional nivå. Genom satsningar på bostäder och utbyggd kollektivtrafik kan en positiv effekt uppnås för hela staden. Göteborg har ett strategiskt läge med stor potential för arbetsplatstillväxt, som också förstärks genom satsningar på bostäder och kollektivtrafik. Staden och regionen har flera beslutade och pågående strategiarbeten för att visa på hur staden och regionen ska möta dessa utmaningar genom utbyggd tillgänglighet och fler bostäder. Arbetet i Sverigeförhandlingen innehåller två delar, dels överenskommelser för infrastrukturutbyggnad i storstadsregioner och dels utbyggnad av stambanor. För Göteborgs Stad är ett fokus utbyggnaden av storstadens infrastruktur, för att dels öka tillgängligheten inom storstaden, men även för att öka nyttan av den tillgänglighet som utbyggda stambanor ger. En totalt sett ökad tillgänglighet stödjer stadens och regionens förutsättningar för tillväxt och utveckling. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport del 2 med fokus på kärnverksamhet 25(33)

76 Sverigeförhandlingen har planerat arbetet i regeringsuppdraget i olika faser med en första analys- och faktafas under 2015 för att i början av 2016 övergå till en förhandlingsfas. Göteborgs Stad har under 2015 lämnat in material till Svergieförhandlingens faktafas. 5.4 Uppföljning i relation till ÖP Göteborgs Stads översiktsplan utgör det övergripande styrdokumentet för markanvändningsfrågor och är därmed central för stadsutvecklingen. Byggnadsnämnden gör en årlig uppföljning av planeringsverksamheten gentemot översiktsplanen. Uppföljningen ger överblick av om den politiska viljeinriktningen i översiktsplanen nås i planeringsarbetet. Aktuell uppföljning är gjord på underlag från Inriktning för stadens utveckling Översiktplanen delar upp staden i sju områdesvisa inriktningar. Geografiska indelningar enligt ÖP. I den redan byggda staden (innerstaden, förnyelseområden och mellanstaden) sker planeringsarbetet i huvudsak i linje med översiktsplanens mål och strategier. De flesta detaljplaner och program som antogs under 2014 är lokaliserade i den redan byggda staden. 98 procent av bostäderna planeras i den redan byggda staden. För ytor för personal- och besöksintensiva verksamheter är siffran också mycket hög: 99,5 procent av dessa verksamhetsytor planeras inom samma avgränsning. Detta bekräftar att planeringen stödjer översiktsplanens mål och strategier. Man kan notera några planeringsaspekter som är viktiga att fortsätta följa upp framöver: kopplingen mellan Göteborgs stad, Uppföljningsrapport del 2 med fokus på kärnverksamhet 26(33)

77 mobilitetsfrågor och attraktiva stadsmiljöer, avvägningar kring kulturmiljöfrågor vid stadsutveckling i kulturhistoriskt värdefulla områden samt avvägningen mellan olika allmänna intressen när grönytor tas i anspråk. Utanför den redan byggda staden sker mindre arbete när det gäller planering och till viss del bygglovgivning. Dock är bebyggelsetrycket mot kustnära områden stort och översiktsplanens mål och strategier för de kustnära områdena och skärgården syftar till att balansera det bebyggelsetrycket med de stora natur-, kultur-, landskapsbilds- och friluftsvärden som finns och som är tillgångar för både staden och regionen. Det finns anledning att på ett tydligare sätt tillämpa översiktsplanens mål och strategier vid bedömning av ansökningar om planbesked. De detaljplaner som antogs i de kustnära områdena och skärgården under 2014 bedöms i huvudsak gå i linje med mål och strategier i översiktsplanen. För att staden ska utvecklas enligt översiktsplanens intentioner kan det behövas ytterligare underlag som stöd för handläggning av bygglov och förhandsbesked utanför planlagt område. Det kvarstår ett behov av att se över översiktsplanens mål och strategier för de kustnära områdena, i syfte att skapa ett tydligare förhållningssätt till utvecklingen. I de framtida utvecklingsområdena pågår inte mycket planeringsarbete, vilket är rimligt med tanke på att de ska fungera som utbyggnadsmöjligheter i framtiden och att de kräver stora investeringar i framför allt kollektivtrafik innan de kan tas i anspråk. Bygglov och förhandsbesked för bostäder som beviljas i dessa områden, skulle behöva sättas i ett översiktligt sammanhang för att säkerställa att de inte försvårar framtida stadsutveckling i dessa områden. Områdena för storindustri, hamn och logistik utvecklas i huvudsak i linje med översiktsplanen. I fortsättningen bör uppföljningen utvecklas kring ev. risker med en ökad kontorisering av områdena. Även risker med att bostadsbyggnation via bygglov och förhandsbesked lokaliseras i närheten är en viktig fråga. I de stora naturområdena sker väldigt lite planering och byggande, vilket bedöms vara i linje med översiktsplanen. Arbetet som sker är i stor utsträckning inriktad på bevarande och att skydda värdefulla miljöer och detta bör fortsätta. Utifrån uppföljningen bedömer stadsbyggnadskontoret att stadens arbete med planering och bygglov i regel förhåller sig väl till strategierna för de områdesvisa inriktningarna för den redan byggda staden. För de kustnära områdena och skärgården finns det behov att se över översiktsplanens mål och strategier, i syfte att skapa ett tydligare förhållningssätt till utvecklingen. Strategiska frågor Översiktsplanens tretton strategiska frågor spänner över en stor bredd av viktiga frågor för Göteborgs utveckling, som många aktörer i staden och regionen arbetar med. Att följa upp översiktsplanens mål och strategier är därför ett komplext arbete och avgränsningarna för vad som ska följas upp är inte självklara. Samhällsplaneringen består av att väga allmänna och enskilda intressen mot varandra och i det avvägningsarbetet uppstår en mängd intressekonflikter. Utvärdering av vilken måluppfyllelse planering har i förhållande till översiktsplanens mål och strategier försvåras av dessa intressekonflikter. Det går därför inte att ge ett entydigt svar på hur god måluppfyllelsen är sammantaget. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport del 2 med fokus på kärnverksamhet 27(33)

78 I de strategiska frågor där översiktsplanen har tydliga strategier som det är möjligt att ta fram indikatorer till och därmed följa upp bedöms måluppfyllelsen som starkast.. För dessa indikatorer har det också funnits ett tillgängligt och överskådligt underlag, till exempel antalet bostäder i antagna detaljplaner eller lokalisering av planerade bostäder och verksamhetsyta. Strategier som är svårare att följa upp berör till exempel kvaliteter i byggd miljö, segregation, trygghet och tillgång till natur och rekreation. Vad gäller sociala aspekter i planeringen har staden utvecklat arbetssätt sedan 2011, men än är det för tidigt att följa upp effekter i byggd miljö. För att kunna följa upp strategier som kopplar till dessa frågor, behövs ett fortsatt utvecklingsarbete En uppföljning av arbetet gentemot varje strategisk fråga med detaljerad bedömning av måluppfyllelse finns i Översiktsplan för Göteborg uppföljning för 2014 godkänd av Byggnadsnämnden Göteborgs stad, Uppföljningsrapport del 2 med fokus på kärnverksamhet 28(33)

79 6 Utbildning 6.1 Väsentliga händelser och sammanfattning av kvalitetsrapport Utbildningsområdet står inför stora utmaningar. Antalet nyanlända har ökat i en omfattning som inte kunde förutses, vilket ställer stora krav på samordning och utveckling av stadens organisation. Enskilda skolor och områden kan inte stå ensamma i denna utmaning, staden måste arbeta tillsammans genom engagemang från alla stadsdelar. Även friskolorna förväntas ta en roll. De gemensamma riktlinjerna för nyanlända är ett stöd i arbetet. Under 2015 har sektor utbildning från förskola till gymnasiet fortsatt arbeta med tre strategiska områden; systematiskt kvalitetsarbete, det pedagogiska ledarskapet och det kompensatoriska uppdraget. Gemensamt i staden finns arbetsgrupper på sektors- och områdeschefsnivå som samarbetar med stadsledningskontoret och Center för skolutveckling kring dessa teman. Med start under hösten inriktas arbetet i högre grad mot att dela erfarenheter inom staden i ett kollegialt lärande. I stadsledningskontorets utvärdering av den särskilda satsningen på elva skolor med medel från utvecklingsfonden, visar det sig att avgörande för ett framgångsrikt utvecklingsarbete är att det finns en effektiv och ändamålsenlig organisation med tydliga roller och uppdrag, stabilitet och kontinuitet. Det handlar om såväl struktur som kultur, exempelvis i form av höga förväntningar på eleven. Betygsresultat Det är fortsatt mycket stora skillnader mellan stadsdelars och skolors betygsresultat i Göteborg, vilket samvarierar med stora skillnader i elevgruppernas socioekonomiska bakgrund. Från 2010 till 2013 sjönk betygsresultaten i årskurs 9 (andel godkänt i alla ämnen). År 2014 vände resultaten uppåt med drygt 3 procentenheter. I år sjönk resultaten med drygt 2 procentenheter. Inom gymnasieskolan uppgick andelen elever som nådde en examen till 72,9 procent 2015, vilket är en förbättring jämfört med föregående år. En oroande utveckling är dock att andelen pojkar som når yrkesexamen minskar. Utvecklingen inom några gymnasiala yrkesprogram med bristande söktryck, behöver uppmärksammas. De är betydelsefulla för framtida kompetensförsörjning ur både ett nationellt och ett lokalt perspektiv. Staden bör ta tillvara de möjligheter som ges under 2016, som av regeringen utsetts till Yrkesutbildningens år. Tillgång till personal och lokaler Tillgång till personal inom hela utbildningsområdet är en nyckelfråga med tanke på den förväntade demografiska utvecklingen, ökningen av nyanlända och väntade pensionsavgångar. Rekryteringsbehovet kommer vara fortsatt stort. Det handlar om förskollärare och barnskötare, lärare (inte minst inom svenska som andra språk och sfi), samt lärare behöriga att undervisa i särskolan. Stadsledningskontoret ser allvarligt på situationen och bedömer att det fortsatta arbetet med att säkra tillgången till behöriga lärare och annan pedagogisk personal behöver förstärkas och ske på alla nivåer i staden, såväl lokalt på respektive förskola/skola, förvaltningsnivå som gemensamt på en stadenövergripande nivå. En annan avgörande faktor där läget bedöms ansträngt framöver är tillgången till lokaler. De initiativ som tas för ökat samarbete och helhetssyn över staden är positivt, men insatser behöver intensifieras och processen för anskaffning behöver ses över för att korta ledtiderna. Systematiskt kvalitetsarbete Jämfört med tidigare år är kedjan i det systematiska kvalitetsarbetet, från arbetslag till enhet, till område och sektor mer utförligt beskriven. För stadsdelsförvaltningarna gäller Göteborgs stad, Uppföljningsrapport del 2 med fokus på kärnverksamhet 29(33)

80 att det i första hand är uppföljningsprocessen som beskrivs, nerifrån och upp. I det sammanhanget kan stadsledningskontoret konstatera att det är få stadsdelar som tar med utbildningsutskotten när kedjan beskrivs, men att de som gör detta rapporterar att utskotten möjliggör dialoger, fördjupade analyser och diskussioner. Analysen av kunskapsresultaten uppmärksammas mer, men förmågan att påvisa samband mellan insats och effekt behöver utvecklas, något som förvaltningarna själva påtalar. I syfte att förbättra analysen i det systematiska kvalitetsarbetet, deltar förvaltningarna i en analysutbildning som anordnas av Göteborgs universitet. Deltagarna i kursen är till största delen verksamhetsutvecklare tillsammans med några rektorer och områdeschefer. Kursen ger högskolepoäng och avslutas med ett examinationsarbete. Kursdeltagarna undersöker och analyserar olika områden inom skola och utbildning vilka kan utgöra underlag till framtida utvecklingsinsatser i Göteborg. I rapporteringen märks generellt ökat fokus på fritidshemmen. Stadsledningskontoret bedömer att det gemensamma utvecklingsarbete i staden som startade 2013 kring fritidshemmen nu ger resultat och bidrar till en högre kvalitet i verksamheten. Årets rapport innehåller en fördjupad uppföljning av trygghet, studiero och förmågan att motverka kränkande behandling. Den aggregerade uppföljningen ger en positiv bild av det allmänna läget. Men när det gäller att skapa en trygg, säker miljö fri från kränkningar är en incident en för mycket. Betoningen i uppföljningen bör ligga på att säkerställa att det systematiska kvalitetsarbetet fungerar på alla nivåer, i synnerhet rutiner och förhållningssätt i det barn- och elevnära kvalitetsarbetet i barngrupper och skolklasser. Det pedagogiska ledarskapet På såväl nationell som lokal nivå fokuseras på rektors roll som pedagogisk ledare. I Göteborg är detta fortsatt en strategisk fråga, vilket märks bland annat i det stadengemensamma arbetet. Läraren som ledare är en central fråga att uppmärksamma, forskning visar att lärarens förväntningar på elevens resultat påverkar måluppfyllelsen. Staden har under året fortsatt rekryteringen av förstelärare. Här finns en gedigen kompetens som rätt prioriterad kan lyfta skolans kvalitetsarbete. Flera stadsdelar har under året haft ett särskilt fokus på fritidshemmen i skolledarnas kompetensutveckling. Det administrativa stödet till förskolechefer har stärkts under de senaste åren, genom fler administratörer och verksamhetsutvecklare. Det kompensatoriska uppdraget Utvecklingen av ett inkluderande arbetssätt pågår och fortsätter framöver, stadsledningskontoret bedömer att detta är av stor betydelse. Syftet är att förskolor och skolor i Göteborgs Stad ska kännetecknas av en demokratisk gemenskap där alla barn och elever är delaktiga, har möjlighet att utvecklas och lära sig, samt där olikheter ses som en tillgång. I arbetet ingår även översyn av särskilda undervisningsgrupper. Det fleråriga kompetensutvecklingsprojektet Reading to Learn har positiv påverkan på elevers resultat. Exempelvis minskade klyftan mellan hög- och lågpresterande elevgrupper. Närvaro på förskolan gynnar barnets fortsatta skolgång och att delta i förskolans verksamhet tidigt kan jämna ut en stor del av de skillnader som finns mellan barn till låg- respektive högutbildade föräldrar samt mellan barn till utrikes respektive inrikes födda föräldrar. Stadsdelarna bör intensifiera sitt uppsökande arbete för att nå barn som inte deltar i förskolan eller har hög frånvaro. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport del 2 med fokus på kärnverksamhet 30(33)

81 7 Individ- och familjeomsorg 7.1 Väsentliga händelser Göteborgs stads höga mottagande av ensamkommande barn medför påfrestningar både för verksamheter och personal. Myndighetsutövningen kring dessa barn är omfattande och tar mer arbetstid i anspråk än vad som är gängse för barn som ska placeras. En av svårigheterna som rapporteras är att det saknas asylboenden och att den enskilde handläggaren måste utarbeta egna lösningar. Att verkställa boendealternativ för målgruppen ensamkommande har försvårats under Inför 2016 och 2017 är bedömningen att boendealternativ för familjeåterföreningar kommer att behövas. Detta är en angelägen fråga för hela staden och kräver resurser och insatser från flera huvudmän. Det är inte en fråga enbart för socialtjänsten. Den mobilisering staden gör för att möta behovet av boende och insatser för nyanlända kan innebära en risk för undanträngningseffekter. Personal inom socialtjänsten står dagligen inför akuta ställningstaganden som måste lösas när det gäller nyanlända vilket kan innebära att utbudet av insatser minskar för andra utsatta grupper exempelvis när det gäller alternativa boendelösningar eller kontinuitet och tillgänglighet till socialsekreterare/ barnsekreterare. Stadsdelsförvaltningarnas kostnader för boendesociala lösningar fortsätter att öka. Under perioden jan- okt var ökningen 14 procent jämfört med samma period Denna ökning ligger i nivå med den årliga ökningen under de senaste åren. Främst är det akut boende för personer som inte behöver annat stöd än hjälp till boende (för t ex barnfamiljer och personer som drabbats av våld i nära relationer) och prisökningar som stadsdelarna anger som orsaker. Detta ger verksamheterna, förutom höga kostnader, också problem med att barnfamiljer tvingas flytta runt på vandrarhem och hotell, vilket inte är någon bra uppväxtmiljö för barnen. Barnrättsperspektivet åsidosätts. Verksamheterna har svårt att rekrytera personal i den takt mottagandet sker och det är en stor brist på socionomer. Det är stora svårigheter att rekrytera socialsekretare med erfarenhet och konkurrensen mellan kranskommunerna och mellan stadsdelarna är hög. Personalomsättningen måste avta och stabiliseras för att möjliggöra en mer kvalitativ och rättssäker myndighetsutövning inom individ- och familjeomsorgen. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport del 2 med fokus på kärnverksamhet 31(33)

82 8 Funktionshinderverksamhet 8.1 Väsentliga händelser Göteborgs stad kostnader för särskilda avgifter på grund av ej verkställda beslut har ökat väsentligt. Kostnadsökningen beror till stor del på att IVO har skärpt handläggningen av dessa ärenden. Besluten avser bostad med särskild service som ej verkställs inom tre månader och längre. Antal ej verkställda beslut per var 128, vilket är en ökning jämfört med tidigare år. Då produktionstakten inom bostad med särskild service för närvarande fortfarande inte motsvarar behovet finns det en stor risk att dessa kostnader kommer att öka ytterligare. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport del 2 med fokus på kärnverksamhet 32(33)

83 9 Övrig verksamhet 9.1 Väsentliga händelser Leveranserna till nytt telefonisystem håller inte utlovad kvalitet Bytet av telefonisystem har varit problematiskt. Leveranserna har inte hållit den kvalitet som ställdes i upphandlingen och tidpunkt för färdig leverans och verifiering passerades Leverantörerna kommer därför att krävas på vite enligt avtalet. Detta räcker inte. Nämnden för intraservice måste ta de tekniska problemen på allvar och kräva lösningar för att få ett fungerande telefonsystem i kommunen. I mitten av december fungerade inte uppsättningen av systemen tillsammans utan att störa varandra. Telefonkatalogen har kvalitetsbrister som drabbar kundtjänster. När uppföljningen rapporterades i mitten av november verkade problemen minska. Sedan dess har uppgraderingar gjorts med resultat att systemet återgick till den version det hade tidigare och svarstiderna ökade. Uppsättningen av systemet är svajigt med svarstider på i genomsnitt sju minuter att jämföra med en minut motsvarande tid Fler samtal tappas. För invånare och besökare har de tekniska problemen inneburit långa svarstider och sämre service. För att kunna hålla svarsfrekvensen på en någorlunda acceptabel nivå har nämnden för konsument- och medborgarservice behövt anställa fler personer på kontaktcenter vilket inte ingår i budget. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport del 2 med fokus på kärnverksamhet 33(33)

84 Bilaga 2 Kvalitetsrapport hemtjänst 2015

85 Innehåll 1 Inledning Beskrivning Personal Ekonomi Verksamhetens egen bedömning av förutsättningar för kvalitet Brukarnöjdhet Könsperspektivet Analys och resultat... 9 Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Kvalitetsrapport hemtjänst 2(10)

86 1 Inledning För andra året görs kvalitetsrapporter för hemtjänst respektive äldreboende enligt en gemensam struktur. De mått som använts för analys av verksamhetens kvalitet är sådana mått som redan rapporteras eller hämtas i äldreguiden, nationella brukarundersökningen, kvalitetsregister, Kommun och landstingsdatabasen (Kolada), kostnad per brukare (KPB) och stadens medarbetarenkät. Uppgifterna har lämnats i antal män och kvinnor där sådana uppgifter finns. Verksamhetens mått och resultat har samlats uppdelat på olika kvalitetsområden i syfte att underlätta analys och jämförelser och därmed ge ett bättre underlag för enhetens förbättringsarbete, internkontroll och verksamhetsplanering. Denna kvalitetsrapport är en sammanställning och analys av samtliga stadsdelsnämnders kvalitet på hemtjänst. 1.1 Beskrivning Under perioden januari oktober 2015 hade i snitt personer insatser från hemtjänsten varje månad. Uppdelat per kön var det ca 67 procent kvinnor och ca 33 procent män. 1.2 Personal Totalt är ca undersköterskor/vårdbiträden i tjänst inom stadens hemtjänst. Andelen medarbetare per chef inom hemtjänsten varierar både inom och mellan stadsdelarna. Variationerna mellan stadsdelarna är från 24 till 47 medarbetare per chef. Genomsnittet för staden är 34 vilket i princip är oförändrat från föregående år. Målet för staden är att andelen arbetad tid utförd av timavlönade ska vara fem procent. Stadsdelsnämndernas andel varierar mellan ca 8 procent och ca 20 procent. Den genomsnittliga andelen arbetad tid utförd av timavlönade är 12 procent vilket är en marginell minskning mot föregående år. Under de senaste åren är trenden att andelen successivt sjunker. Genomsnittet i stadens hemtjänst på andelen arbetad tid utförd av timavlönade var 22 procent år Norra Hisingen och Västra Hisingen är de stadsdelsnämnder som avviker positivt och Centrum har klart högst andel timavlönade i förhållande till arbetad tid. Engagerade och kompetenta medarbetare förutsätts ha betydelse för verksamhetens kvalitet. Medarbetarna inom särskilt boende svarar på en medarbetarenkät som bl.a. mäter hållbart medarbetarengagemang (HME), vilket också är ett nationellt jämförelseindex. Det har inte redovisats något resultat sedan föregående års kvalitetsrapport vilket innebär att det är samma värden som redovisas i år. HME beräknas utifrån nio frågor som handlar om arbetssätt och uppdrag, engagemang, kompetensutveckling och ledarskap. Resultatet varierar mellan stadsdelsnämnderna. Högsta värdet är 81, lägsta 67 och genomsnittet är 75 procent. Genomsnittet för de kommuner i landet som använder sig av HME är 78 procent. Uppgifter om andelen grundutbildade är hämtade från det senast uppdaterade nationella utbildningsregistret (UREG) kompletterad med uppgifter från nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning av uppdragsutbildningar inom ramen för omvårdnadslyftet. I grundutbildade ingår alla som har betyg från utbildning med omvårdnadsinriktning på lägst motsvarande gymnasienivå, inkl. Komvux. Uppgiften Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Kvalitetsrapport hemtjänst 3(10)

87 anger den lägsta kvalitetssäkrade andelen med grundutbildning (samma definitioner har använts i urvalet). Stadens genomsnittliga värde är 70 procent grundutbildade. Nytt för årets kvalitetsrapport är att sjukfrånvaron mäts. Den korta sjukfrånvaron till och med juni (1-14 dagar) varierar i staden från 3,1 procent till knappt 4,5 procent. Centrum har lägst och Angered högst korttidssjukfrånvaro. När det gäller den långa sjukfrånvaron (längre än 14 dagar) så varierar den mellan 5,2 procent (Angered) och 12 procent (Örgryte-Härlanda). Totalt är den genomsnittliga sjukfrånvaron 12,9 procent. Jämfört med föregående år är det en ökning med 1,5 procentenheter. 1.3 Ekonomi Kostnad Per Brukare (KPB) är en metod för kostnadsberäkning av olika insatser inom verksamheterna för äldre och funktionsnedsatta. KPB bygger på avidentifierade individdata, vilket innebär att vård och service för olika typer av brukare kan sammanställas och utgöra grunden för uppföljning ur olika perspektiv. Hittills medverkar cirka 90 kommuner i KPB och Göteborg är den enda storstaden som medverkar. Summan avser kostnad per beviljad hemtjänsttimma. Kostnader varierar inom staden mellan 368 och 471 kronor per hemtjänsttimma. Stadens genomsnitt var 408 kronor. Genomsnittet bland de kommuner som gjort KPB, med utfall för 2014, är 440 kr. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Kvalitetsrapport hemtjänst 4(10)

88 2 Verksamhetens egen bedömning av förutsättningar för kvalitet Samtliga enheter inom stadsdelsnämnderna gör sedan tre år en årlig självskattning av utvalda kvalitetsfaktorer. Resultaten summeras på stadsdelsnämndsnivå för möjlighet till jämförelse inom staden, och på kommunnivå vilket möjliggör jämförelse med andra kommuner via Kommunoch landstingsdatabasen (Kolada). Inga jämförelser kan dock göras med Malmö och Stockholm eftersom de inte rapporterar in till Kolada. Personalen talar hemtjänsttagarens språk Alla stadsdelsnämnder uppger att de kan erbjuda personal som talar hemtjänsttagarens språk. Kan välja man/kvinna vid hjälp mer personlig hygien Alla stadsdelsnämnder uppger att de kan erbjuda valmöjlighet vid hjälp med personlig hygien. Flexibel tid för insats Samtliga stadsdelsnämnder uppger att man kan erbjuda flexibla tider för insats. Dagverksamhet Samtliga stadsdelsnämnder erbjuder dagverksamhet för personer med demenssjukdom samt social dagverksamhet. Dagverksamheterna är öppna på vardagarna och ingen stadsdelsnämnd erbjuder sådan verksamhet på helger. Personalkontinuitet Nedanstående graf anger personalkontinuitet, mätt i antal personal en hemtjänsttagare möter under en 14-dagars period (dag- och kvällstid). Personerna som ingår ska ha minst två besök per dag. Spridningen inom staden har minskat jämfört med tidigare år, samtliga stadsdelsnämnder ligger nu mellan 13 och 16 olika personal. Genomsnittet för staden är i år 14 olika personal, vilket är en ökning med en personal. För riket är snittet 15. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Kvalitetsrapport hemtjänst 5(10)

89 Andra mått Andra mått på verksamhetens förutsättningar för kvalitet är andel brukare med genomförandeplan och om det finns en namngiven kontaktpersonal. Detta är mått som redovisas i Socialtstyrelsens enhetsundersökning varje år. Stadsdelsnämndernas resultat på andel brukare med genomförandeplan varierar mellan 16 procent (Lundby) och 80 procent (Majorna-Linné). Majorna-Linné skriver att de aktivt arbetat med att höja andelen genomförandeplaner. De upprättar numera genomförandeplanerna i brukarnas hem. Lundby skriver att de har högt fokus på att öka andelen genomförandeplaner. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Kvalitetsrapport hemtjänst 6(10)

90 3 Brukarnöjdhet Sedan 2013 genomför Socialstyrelsen en årlig nationell enkät där de frågar alla äldre med hemtjänst vad de tycker om sin vård och omsorg. Svaren som redovisas i tabellen nedan bygger på svarsalternativen mycket/ganska samt ja. Tabellen innehåller endast ett urval av de frågor som besvarats i brukarenkäten. Svarsfrekvensen för en enkät som riktar sig till äldre, ofta sjuka, personer riskerar naturligtvis att bli relativt låg. När det gäller hemtjänst är svarsfrekvensen 67 procent i riket, och 69 procent i Göteborg. I stadsdelarna varierar svarsfrekvensen mellan 66 och 72 procent. Socialstyrelsen konstaterar att de svarande är mycket lika de svarande under tidigare år med avseende på exempelvis kön, ålder och hälsa och bedömer att man därmed med viss tillförsikt kan göra jämförelser över tid. De flesta svarande är nöjda med hemtjänsten. I Göteborg svarar 81 procent att de är mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten som helhet. De svarande känner sig också trygga med att bo hemma med stöd av hemtjänsten, 79 procent i Göteborg anger att de är ganska eller mycket trygga. På frågan om personalen brukar ta hänsyn till brukarens åsikter och önskemål om hur hjälpen skall utföras är spridningen större, i Centrum upplever 84 procent av de svarande att de oftast eller alltid gör det, i Angered 72 procent. När det gäller andelen som vet vart man ska vända sig med synpunkter och klagomål så anger i genomsnitt 57 procent av personerna i Göteborg att de vet det. Spridningen i staden varierar mellan Angered 49 procent och Centrum 66 procent. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Kvalitetsrapport hemtjänst 7(10)

91 4. Könsperspektivet I Göteborg är männen något mer nöjda med hemtjänsten än kvinnorna. Både när det gäller helheten och i princip varje aspekt som tas upp i brukarundersökningen är männen något mer nöjda. I riket som helhet är det ingen skillnad mellan könen. I de enskilda stadsdelarna är också männen mer nöjda, men skillnaderna är även här generellt små, även om avvikelserna på enskilda områden kan vara större. Området med den största skillnaden är möjligheten att få träffa sjuksköterska och läkare vid behov, där männen i Angered, Örgryte-Härlanda och Lundby i betydligt högre grad upplever det som lätt jämfört med vad kvinnorna gör. Även i detta sammanhang kan det påpekas att det inte är säkert att brukarna som svarat är inskrivna i kommunens hemsjukvård och därmed inget kommunen kan påverka. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Kvalitetsrapport hemtjänst 8(10)

92 5. Analys och resultat Generellt sett är de äldre nöjda med sin hemtjänst. I Göteborg svarar 81 procent att de är mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten som helhet. Detta är i nivå med övriga storstäder men lite lägre än i riket i stort. Inom Göteborg står centrumstadsdelarna för ytterligheterna; i Centrum (och även i Västra Göteborg) är 85 procent nöjda, i Majorna-Linné 76 procent. Personalen är en viktig faktor för att de äldre ska vara nöjda med sin hemtjänst. Socialstyrelsen (som har möjlighet att korsa svaren) konstaterar att 94 procent av de som känner förtroende för personalen också är nöjda med hemtjänsten i sin helhet, på nationell nivå. Förtroendet för personalen är också stort, 86 procent i Göteborg och 91 procent i riket har förtroende för flertalet eller alla i personalen. I två av stadsdelarna (Majorna-Linné och Örgryte-Härlanda) är glappet mellan förtroendet och uppfattningen om helheten något större än förväntat, tio procentenheter, vilket skulle kunna tyda på att det här i något större utsträckning finns något annat som stör helhetsintrycket tillräckligt mycket för att överskugga det faktum att man har högt förtroende för personalen. De svarande känner sig också trygga med att bo hemma med stöd av hemtjänsten, 79 procent i Göteborg är återigen i nivå med övriga storstäder och något lägre än riket. Spridningen inom staden är marginell, samtliga stadsdelar ligger mellan 77 och 82 procent. På frågan om personalen brukar ta hänsyn till brukarens åsikter och önskemål om hur hjälpen skall utföras är spridningen större, i Centrum upplever 84 procent av de svarande att de oftast eller alltid gör det, i Angered 72 procent. Kanske är resultatet på den frågan åtminstone delvis kopplat till hur väl informerad man är om vart man ska vända sig när vill framföra synpunkter eller klagomål på hemtjänsten. Centrum har återigen bäst resultat, 66 procent vet vart man skall vända sig, och Angered sämst, 49 procent. Generellt är brukarnas uppfattning om hemtjänsten stabil över tid. På Göteborgsnivå har det inte skett förändringar med mer än någon enstaka procentenhet på någon fråga över de tre år som undersökningen gjorts. Inte heller på stadsdelsnivå har det skett några dramatiska förändringar. Däremot finns en ganska tydlig trend över de tre åren att brukarna upplever det allt svårare att få träffa sjuksköterska eller läkare vid behov. Det kan i detta sammanhang påpekas att det inte är säkert att brukarna som svarat är inskrivna i kommunens hemsjukvård och därmed inget kommunen kan påverka. Personkontinuiteten inom hemtjänsten är mätt för tredje året i rad, utifrån definitionen antalet personal en brukare möter under en fjortondagarsperiod (gäller brukare med minst två besök per dag). Spridningen inom staden har minskat jämfört med tidigare år, samtliga stadsdelsnämnder ligger nu mellan 13 och 16 olika personal. Genomsnittet för staden är i år 14 olika personal, vilket är en ökning med en personal mot föregående år. Staden har fortfarande högre kontinuitet än genomsnittet i riket. Denna ökade likvärdighet inom staden beror dock på att de stadsdelar som hade minst antal olika personal under 2014 har ökat i år, mest iögonfallande är Angered som ökat från nio till 14 olika personal. För tredje året har Centrum flest olika personal, i år tillsammans med Askim-Frölunda-Högsbo och Norra Hisingen som liksom Angered har ökat ordentligt sedan förra året. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Kvalitetsrapport hemtjänst 9(10)

93 Jämfört med grannkommunerna möter hemtjänsttagarna i de stadsdelsnämnder som har lägst kontinuitet (16 personal) trots detta färre antal personer än vad som är fallet i fyra av sju grannkommuner. Personalkontinuitet lyfts ofta fram i kvalitetshänseende. Att ha få personal runt en individ som har många hemtjänstinsatser är å ena sidan ett gott kvalitetsmått och å andra sidan har det en effekt på kostnaderna. Detta tillsammans med att olika former av kontinuitet är olika viktiga för olika individer, innebär att det är viktigt att arbeta med samtliga kontinuitetsfaktorer (omsorgs- och uppgiftskontinuitet, tidskontinuitet och personalkontinuitet). Analysen av stadsdelsnämndernas svar på olika mått styrker detta resonemang. Centrum är en av de stadsdelar som har högst antal olika personal och samtidigt har de hösta graden av nöjdhet inom staden. Jämfört med Lundby som är en av stadsdelarna som har lägst antal olika personal men brukarna i denna stadsdel är samtidigt mindre nöjda än genomsnittet i staden på ett flertal olika frågor. På en fråga finns det möjlighet att jämföra självskattningen med brukarnas upplevelse. Samtliga stadsdelsnämnder uppger att man erbjuder hemtjänsttagarna möjlighet att välja tid för insats. Det är dock bara 50 procent av brukarna som svarar att man alltid eller oftast brukar kunna påverka vid vilka tider personalen kommer. En ganska kraftig diskrepans. Det är också ett område där Göteborg får betydlig sämre resultat än riket (62 procent) och Stockholm (65 procent). Malmö ligger på samma nivå som Göteborg. Av brukarna i Angered och Örgryte-Härlanda är det 44 procent som uppger att de kan påverka tiden för insats, medan Västra Göteborg är minst dåliga med 56 procent. En närliggande fråga är om personalen alltid eller oftast brukar komma på avtalad tid, om så inte sker så är ju valmöjligheten inget värd. På denna fråga ser det bättre ut, även om Göteborg och Malmö (båda 78 procent) även här har en bit kvar till Stockholm (85 procent) och riket (86 procent). Den stadsdelsnämnd som redovisar bäst resultat på de flesta mått är Centrum. Lundby är den stadsdelsnämnd med flest förbättringsområden, de avviker negativt på både brukarupplevelse samt på andelen brukare med genomförandeplaner respektive fast personalkontakt. 5.1 Styrkor respektive förbättringsområden På hela-staden-nivå är brukarna generellt sett nöjda med sin hemtjänst. Det gäller såväl helhetsbedömning som förtroende för personal och hänsynstagande till åsikter som trygghet med att bo hemma med hemtjänst. Verksamheten erbjuder enligt egen självskattning, av kvalitetsfaktorer i Kolada, hög kvalitet. Det som saknas för högsta möjliga kvalitet enligt Koladamåtten är öppethållande av dagverksamhet på helger. De förbättringsområden som finns på en hela-staden-nivå är andelen genomförandeplaner och angiven personalkontakt. I rambesluten som nu fattas inom utvecklingsprogrammet Attraktiv hemtjänst är det en förutsättning att de äldre har aktuella genomförandeplaner. Vetskapen om var man lämnar synpunkter och klagomål är lågt, men Göteborg avviker inte något nämnvärt från riket. Med tanke på värdighetsgarantierna som är beslutade och kommer att följas upp bland annat genom synpunkter och klagomål är det viktigt att arbeta med denna fråga. Synpunkter från de äldre är något som är viktigt att omhänderta och systematisera för att få till stånd en kvalitetsutveckling. När det gäller medarbetare är den höga sjukfrånvaron ett område som behöver arbetas med. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Kvalitetsrapport hemtjänst 10(10)

94 Bilaga 3 Kvalitetsrapport äldreboende 2015

95 Innehåll 1 Inledning Beskrivning Personal Ekonomi Verksamhetens egen bedömning av förutsättningar för kvalitet Brukarnöjdhet Väntetid från ansökan till erbjudande om lägenhet Könsperspektivet Analys och resultat Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Kvalitetsrapport äldreboende 2(12)

96 1 Inledning För andra året görs kvalitetsrapporter för hemtjänst respektive äldreboende enligt en gemensam struktur. De mått som använts för analys av verksamhetens kvalitet är sådana mått som redan rapporteras eller hämtas i äldreguide, nationella brukarundersökningen, kvalitetsregister, Kommun och landstingsdatabasen (Kolada), kostnad per brukare (KPB) och stadens medarbetarenkät. Uppgifterna har lämnats i antal män och kvinnor där sådana uppgifter finns. Verksamhetens mått och resultat har samlats uppdelat på olika kvalitetsområden i syfte att underlätta analys och jämförelser och därmed ge ett bättre underlag för enhetens förbättringsarbete, internkontroll och verksamhetsplanering. Denna kvalitetsrapport är en sammanställning och analys av samtliga stadsdelsnämnders kvalitet på äldreboende. 1.1 Beskrivning Totalt finns 66 äldreboenden inom staden. I oktober 2015 bodde drygt personer i lägenhet på äldreboende. Av dessa var ca 69 procent kvinnor och ca 31 procent män. 1.2 Personal Totalt är ca undersköterskor/vårdbiträden i tjänst inom stadens äldreboenden. Andelen medarbetare per chef inom särskilda boenden varierar både inom och mellan stadsdelarna. Variationerna mellan stadsdelarna är från med ett genomsnitt på 35 medarbetare per chef. Det är något färre (- tre) medarbetare per chef jämfört föregående år. Norra Hisingen och Örgryte-Härlanda har flest medarbetare per chef. Stadens mål är att andelen arbetad tid utförd av timavlönade ska vara fem procent. Den genomsnittliga andelen arbetad tid utförd av timavlönade är 12 procent. Andelen är oförändrad sedan föregående år. Trenden är dock under senaste åren att andelen successivt sjunker. Genomsnittet i staden på andelen arbetad tid utförd av timavlönade var 16,5 procent Lundby har gått från att föregående år vara bland stadsdelsnämnder med lägst andel arbetad tid av timavlönade, till att bli den med högsta andelen. De andra stadsdelsnämnderna som har hög andel timavlönade är Örgryte-Härlanda och Askim- Frölunda-Högsbo. Två av nämnderna förklarar sin höga andel med att de inte får ihop bemanningskravet på helgerna med medarbetarnas schema. I stället används timavlönade för att täcka helger. Norra Hisingen och Centrum är de stadsdelsnämnder som har lägst andel arbetad tid av timavlönade. Engagerade och kompetenta medarbetare förutsätts ha betydelse för verksamhetens kvalitet. Medarbetarna på särskilt boende svarar på en medarbetarenkät som bl.a. mäter hållbart medarbetarengagemang (HME), vilket också är ett nationellt jämförelseindex. Det har inte redovisats något resultat sedan föregående års kvalitetsrapport vilket innebär att det är samma värden som redovisas i år. HME beräknas utifrån nio frågor som handlar om arbetssätt och uppdrag, engagemang, kompetensutveckling och ledarskap. Resultatet varierar mellan stadsdelsnämnderna. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Kvalitetsrapport äldreboende 3(12)

97 Högsta värdet är 81 och lägsta 70, genomsnittliga värdet är 75 i Göteborg och riket totalt (de kommuner som använder) är 79. Andelen med grundutbildning är från det senast uppdaterade nationella utbildningsregistret (UREG) kompletterad med uppgifter från nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning av uppdragsutbildningar inom ramen för omvårdnadslyftet. I grundutbildade ingår alla som har betyg från utbildning med omvårdnadsinriktning på lägst motsvarande gymnasienivå, inkl. Komvux. Uppgiften anger den lägsta kvalitetssäkrade andelen med grundutbildning (samma definitioner har använts i urvalet). Stadens andel varierar mellan 65 och 86 procent och genomsnittet är 74 procent grundutbildade. Nytt för årets kvalitetsrapport är att sjukfrånvaron mäts. Den korta sjukfrånvaron (1-14 dagar) varierar i staden från 2,3 procent till 3,9 procent. Centrum har lägst och Östra Göteborg har högst korttidssjukfrånvaro. När det gäller den långa sjukfrånvaron (längre än 14 dagar) så varierar den mellan 5,9 procent (Västra Hisingen) och 10,7 procent. Tre stadsdelsnämnder (Angered, Östra Göteborg, Centrum) har en långtidssjukfrånvaro som är högre än 10 procent av den tillgängliga arbetstiden. Totalt är den genomsnittliga sjukfrånvaron 11,7 procent inom särskilt boende. Jämfört med föregående år är det en ökning med 1,6 procentenheter. 1.3 Ekonomi Produktionskostnaden för särskilt boende mäts på samma sätt i hela staden i bokslutet. På detta sätt beräknas vad en plats i äldreboende kostar varje år. Genomsnittkostnaden i staden är 1503 kronor per plats och dygn. Variationerna inom staden är mellan 1340 kronor (Östra Göteborg) och 1664 kronor (Lundby) per dygn. Några jämförelser med övriga storstäder eller riket är inte möjliga att göra. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Kvalitetsrapport äldreboende 4(12)

98 2 Verksamhetens egen bedömning av förutsättningar för kvalitet Samtliga enheter inom stadsdelsnämnderna gör sedan tre år en årlig självskattning av utvalda kvalitetsfaktorer. Resultaten summeras på stadsdelsnämndsnivå för möjlighet till jämförelse inom staden, och på kommunnivå vilket möjliggör jämförelse med andra kommuner via Kommunoch landstingsdatabasen (Kolada). Inga jämförelser kan dock göras med Malmö och Stockholm eftersom de inte rapporterar in till Kolada. Kvalitetsfaktorerna är åtta till antalet och visar, i summerad form, hur stor andel av de boende som kan erbjudas respektive aktivitet/valmöjlighet. Tolkningarna är ett diskuterat område, men stadsledningskontoret har tillsammans med verksamheten arbetat med att säkra dem så långt som möjligt. I bilden nedan visas resultatet för Göteborg år 2015 jämfört med riket (ovägt medel för inrapporterande kommuner) och utveckling jämfört med år Helhetsbilden är att Göteborg har förbättrat sig på de flesta områden under det senaste året och nu ligger ungefär som riket i övrigt, något bättre på några områden, något sämre på andra och betydligt bättre när det gäller tillgången till egen internetuppkoppling. Andel boende som kan erbjudas daglig utevistelse I Göteborg uppger verksamheterna att 84 procent av de boende har möjlighet att vistas ute dagligen, en ökning med åtta procentenheter sedan Ökningen innebär att staden nu ligger i nivå med riket (83 procent). Fyra stadsdelsnämnder (Hisingsstadsdelarna och Majorna-Linné) kan erbjuda samtliga boende daglig utevistelse, Örgryte-Härlanda bara knappt hälften (vilket är en kraftig sänkning jämfört med 2014 då stadsdelen uppgav att alla erbjöds möjligheten). Under 2014 uppgav både Centrum och Östra Göteborg att inga boende kunde erbjudas daglig utevistelse, något som har förbättrats sedan dess till 83 respektive 59 procent. Andel boende som erbjuds daglig tid utifrån eget önskemål 61 procent av de boende erbjuds daglig individuell aktivitet i Göteborg, en ökning med åtta procentenheter jämfört med Det är fortfarande något lägre än riket (69 procent). Variationen inom staden är stor. Tre stadsdelsnämnder (och de externa utförarna) erbjuder möjligheten till samtliga sina boende, tre stadsdelsnämnder inte till någon. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Kvalitetsrapport äldreboende 5(12)

99 Denna fråga är diskuterad och flera av stadsdelsnämnderna skriver att de arbetar aktivt med att fånga upp den enskildes önskemål i genomförandeplanen och arbetar utifrån den. Andel boende som erbjuds möjlighet till egen internetuppkoppling Möjligheten till internetuppkoppling i det egna rummet är mycket god i Göteborg, som sig bör i en storstad med väl utbyggd IT-infrastruktur. 78 procent av de boende kan erbjudas detta, mot bara 36 procent i riket i helhet. I nio av stadsdelarna erbjuds minst två tredjedelar av de boende möjligheten. Liksom år 2014 sticker Majorna-Linné ut, då inga boende erbjuds möjlighet till egen internetuppkoppling. Andel boende som erbjuds minst två organiserade gemensamma aktiviteter under vardagar samt andel boende som erbjuds minst en organiserad gemensam aktivitet per dag under helgen Andelen boende som erbjuds minst två aktiviteter per vardag ökade ordentligt i Göteborg mellan år 2013 och år Den nya högre nivån bibehålls i år och dessutom ökar andelen boende som erbjuds minst en aktivitet per dag under helgen. Andelen som erbjuds vardagsaktiviteter är 64 procent, betydligt bättre än i riket (48 procent) och andelen som erbjuds helgaktiviteter 39 procent, numera något bättre än riket (35 procent). Tillgången till dagliga gemensamma aktiviteter varierar kraftigt inom staden. I Centrum kan man erbjuda samtliga boende såväl två aktiviteter på vardagar som en på helgdagar, i Västra Hisingen och Angered erbjuds varken två vardagsaktiviteter eller en daglig helgaktivitet på något äldreboende. Det bör noteras att det även i övriga stadsdelar, med undantag av Majorna-Linné och såklart Centrum, finns äldreboenden som varken erbjuder organiserade aktiviteter två gånger per vardag eller en gång per helgdag. Andel boende som serveras kvälls/nattmål En organiserad kvällsmåltid serveras på de flesta, men inte alla, äldreboenden i staden. 87 procent av de boende serveras ett kvälls/nattmål, vilket är samma nivå som Precis som föregående år är det bara Västra Göteborg (37 procent) och Lundby (20 procent) som inte erbjuder en majoritet av de boende ett organiserat kvällsmål. I övrigt är det bara ett boende i Östra Göteborg och ett externt boende som inte erbjuder detta. Andel boende som kan välja tid för nattvila och uppstigning Flexibiliteten när det gäller tidpunkt för nattvila och uppstigning är god i Göteborg, liksom i övriga riket. 97 procent kan gå till sängs när de vill och 96 procent stiga upp när de vill. Lundby är den enda stadsdelsnämnd som inte erbjuder alla valmöjlighet gällande uppstigningstid, och trots kraftig förbättring från föregående år när det gäller möjlighet att välja tid för nattvilan ligger de lägst även på det området. Andra mått Andra mått som följs är mått från kvalitetsregistren Senior Alert och Palliativregistret samt andel personer som fått inkontinensutredning. Andelen av de äldre som har fått en inkontinensutredning på det särskilda boendet varierar stort mellan (3 och 51 %) stadsdelsnämnderna. Några av stadsdelsnämnderna förklarar den låga andelen med att inkontinensutredning skett innan flytt till äldreboendet. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Kvalitetsrapport äldreboende 6(12)

100 Kvalitetsregistret Senior Alert omfattar undernäring, trycksår och fall. Mellan 48 och 91 procent av de äldre har fått planerad riskförebyggande åtgärder. Andelen närvaro vid dödsfall är ett mått i palliativregistret. Samtliga dödsfall registreras. Det finns personer som inte vill ha någon närvarande vid dödsfallet och en del dödsfall sker plötsligt, vilket innebär att 100 procent är svårt att nå. Målvärdet för staden är satt till 95 procent. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Kvalitetsrapport äldreboende 7(12)

101 3 Brukarnöjdhet Sedan 2013 genomför Socialstyrelsen en årlig nationell enkät där de frågar alla äldre som bor i särskilt boende vad de tycker om sin vård och omsorg. Svaren som redovisas i tabellen nedan bygger på svarsalternativen mycket/ganska samt ja. Tabellen innehåller endast ett urval av de frågor som besvarats i brukarenkäten. Svarsfrekvensen för en enkät som riktar sig till äldre, ofta sjuka, personer riskerar naturligtvis att bli relativt låg. När det gäller särskilt boende är svarsfrekvensen 55 procent i riket, och 57 procent i Göteborg. I stadsdelarna varierar svarsfrekvensen mellan 52 och 62 procent. Av de svarande i Göteborg är det så många som 63 procent där enkäten besvaras helt av någon annan än brukaren själv. Detta ser ut på samma sätt i riket. Socialstyrelsen konstaterar att de svarande är mycket lika de svarande under tidigare år med avseende på exempelvis kön, ålder och hälsa och bedömer att man därmed med viss tillförsikt kan göra jämförelser över tid. De flesta svarande är nöjda med sitt äldreboende. I Göteborg svarar 78 procent att de är mycket eller ganska nöjda med äldreboendet som helhet. Information om vart man vänder sig för att framföra synpunkter och klagomål på äldreboendet är ett stort förbättringsområde, i riket såväl som Göteborg och övriga storstäder. Färre än hälften uppger att de vet vart de skall vända sig. Centrum är den enda stadsdel där en majoritet (57 procent) har besvarat frågan jakande. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Kvalitetsrapport äldreboende 8(12)

102 4 Väntetid från ansökan till erbjudande om lägenhet Väntetid i antal dagar från ansökan till erbjudet inflyttningsdatum är också ett kvalitetsnyckeltal i Kolada. Verksamheten tar utifrån en manual ut uppgiften från verksamhetssystemet Treserva. Väntetiden till särskilt boende ökar ganska kraftigt i Göteborg för andra året i rad. I medeltal var väntetiden 84 dagar under det första halvåret i år vilket kan jämföras med 68 dagar år 2014 och 48 dagar år I riket har väntetiden under samma period ökat marginellt från 50 till 52 till 55 dagar. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Kvalitetsrapport äldreboende 9(12)

103 5 Könsperspektivet Det tycks inte finnas någon skillnad i hur män och kvinnor upplever sitt äldreboende, varken i riket eller i Göteborg. Andelarna som är nöjda med boendet i sin helhet och med de olika områden man frågar om är i princip identiska för män och kvinnor. Den bilden är dock delvis skenbar, på stadsdelsnämndsnivå är skillnaderna ganska stora. Skillnader som alltså tar ut varandra på en hela-staden-nivå. I sju av stadsdelarna varierar det från område till område och stadsdelsnämnd till stadsdelsnämnd om kvinnor eller män är mest nöjda medan det på frågan om äldreboendet som helhet är ganska jämnt. I de övriga tre stadsdelarna är skillnaderna mer systematiska. I Östra Göteborg är männen mer nöjda med helheten och på i princip varje område, i Örgryte-Härlanda är det på motsvarande sätt men där är det istället kvinnorna som är mer nöjda. Även i Lundby är kvinnorna mer nöjda och där är skillnaden iögonfallande stor. 74 procent av kvinnorna är ganska eller mycket nöjda med sitt äldreboende som helhet mot bara 45 procent av männen. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Kvalitetsrapport äldreboende 10(12)

104 6 Analys och resultat I Göteborg svarar 78 procent att de är mycket eller ganska nöjda med äldreboendet som helhet, vilket är något lägre än övriga storstäder och riket i stort. Inom Göteborg är variationerna ganska stora. De stadsdelsnämnder som har högst brukarnöjdhet är Centrum med 85 procent nöjda och Örgryte-Härlanda och Västra Göteborg där 83 procent är nöjda. Lägst brukarnöjdhet har Lundby med 67 procent nöjdhet följt av Östra Göteborg (71 procent) och Angered (72 procent). Enligt Socialstyrelsens analys på nationell nivå är personalen den viktigaste faktorn för att de äldre ska vara nöjda med sitt äldreboende. Har man förtroende för personalen så är man vanligen också nöjd med helheten. Förtroendet för personalen är stort, 82 procent i Göteborg och 87 procent i riket har förtroende för flertalet eller alla i personalen. Kopplingen mellan förtroende för personalen och nöjdhet med äldreboendet är tydlig även på stadsdelsnivå i Göteborg. I Centrum känner 89 procent av de boende förtroende för personalen och i Lundby 72 procent. Samma differens som i hur nöjd man är med helheten alltså. Även upplevelsen av trygghet på boendet är nära kopplat till förtroendet för personalen. Återigen är det också Lundby som sticker ut negativt, 78 procent upplever boendet som ganska eller mycket tryggt. I Göteborg totalt upplever 86 procent sitt äldreboende som tryggt, marginellt lägre än övriga storstäder och riket. Generellt är brukarnas uppfattning om äldreboendena stabil över tid. På hela-stadennivå har ingen större förändring skett under de tre år som undersökningen gjorts. På stadsdelsnivå är det återigen Lundby som sticker ut. Brukarna är betydligt mindre nöjda i år när det gäller aktiviteterna, personalens hänsyn till åsikter och önskemål samt möjligheterna att få träffa sjuksköterska vid behov. Verksamheternas självskattning (Kolada) och brukarundersökningen ger möjlighet till jämförelse när det gäller utomhusvistelse och flexibel uppstigning och nattvila. Verksamheten skattar sig själva högt när det gäller flexibel uppstigning och nattvila och ungefär 75 procent av de äldre svarar att personalen tar hänsyn till önskemål och synpunkter om hur hjälpen ska utföras. Enligt verksamheterna kan 84 procent av de boende erbjudas möjlighet till daglig utomhusvistelse i Göteborg, men det är bara 53 procent av brukarna som anser att möjligheterna att komma utomhus är mycket eller ganska bra. Det är trots allt en ökning med tre procentenheter sen föregående år, vilket tyder på att den ökning verksamheterna rapporterat (åtta procentenheter) fått visst genomslag. Sämst överensstämmelse på stadsdelsnämndsnivå finns i Majorna-Linné och Västra Hisingen som båda uppger att samtliga brukare kan erbjudas daglig utomhusvistelse, men bara en dryg tredjedel av brukarna svarar att möjligheterna att komma utomhus är mycket eller ganska bra. Väntetiden till särskilt boende ökar ganska kraftigt i Göteborg för andra året i rad. I medeltal var väntetiden 84 dagar under det första halvåret i år vilket kan jämföras med 68 dagar år 2014 och 48 dagar år Detta stämmer väl överens med att antalet personer som väntar på verkställighet av sitt beslut om särskilt boende ökat rejält de senaste åren. I riket har väntetiden under samma period ökat marginellt från 50 till 52 till 55 dagar. Väntetiden i övriga nio inrapporterande GR-kommuner varierar enormt, från 16 till 176 dagar. Här placerar sig Göteborg någonstans i mitten. Även inom Göteborg är variationen stor, kortast genomsnittlig väntetid hade Västra Hisingen med 50 dagar och längst har Majorna-Linné med 112 dagar. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Kvalitetsrapport äldreboende 11(12)

105 I kvalitetsregistret Senior Alert genomförs riskbedömningar av fall, trycksår och undernäring. Andelen av de boende som får en planerad åtgärd för att förhindra problem inom dessa områden är generellt sett högt. Detta tyder på att de som bor i särskilt boende har stora vård- och omsorgsbehov. En handlingsplan mot fall och fallskador är beslutad av kommunstyrelsen under 2015 och bidrar förhoppningsvis till att minska antalet fall och fallskador. När det gäller Kolada måttet erbjuda kvälls- och nattmål erbjuder 87 procent av enheterna inom äldreboende detta. Det kan ses som ett högt värde men önskvärt är att 100 procent serverar kvälls/nattmål, så att den äldre inte ska vara utan mat mer än 11 timmar, eftersom cirka 70 procent av personerna i äldreboende har planerad åtgärd mot undernäring. I övrigt när det gäller hur maten smakar och om man upplever måltiderna som trevliga är dessa resultat något lägre (65 respektive 69 procent). På detta område sticker Västra Hisingen ut rejält med 76 respektive 81 procent. De boende i Göteborg har något bättre resultat på hur maten smakar än riket, men något lägre när det gäller upplevelsen av måltidsstunden. 6.1 Styrkor respektive förbättringsområden På hela-staden-nivå är brukarna generellt sett ganska nöjda med sitt äldreboende. Det gäller såväl helhetsbedömning som förtroende för personal som trygghet med att bo på äldreboende. Göteborg avviker väldigt positivt när det gäller andelen lägenheter som har internetuppkoppling. Arbetet med kvalitetsregistren är ett arbete som ger resultat på brukarnivå och det är viktigt att fortsätta detta arbete trots att de statliga stimulansmedlen nu försvinner. Arbetet med kvalitetsregistren förutsätter nära samverkan med den legitimerade hälsooch sjukvårdspersonalen. Ett eftersatt område som också förutsätter nära samarbete med sjuksköterskan är inkontinensutredningar. En anmärkningsvärd liten andel av de äldre har fått en sådan utredning. Avsaknaden av inkontinensutredning kan leda till onödigt lidande för de äldre samt onödiga kostnader för stadsdelsnämnderna. De förutsättningar som verksamheten ger till aktiviteter är förhållandevis låga. Dock har stadsdelsnämnderna ökat helgaktiviteterna rejält sedan föregående år. De äldre skattar också nöjdheten med de aktiviteter som erbjuds lågt (59 procent är nöjda). Eftersom många hänvisar till vad som står i genomförandeplanen, är det viktigt att frågor om aktiviteter (såväl individuella som allmänna) och utevistelser säkras i planen. Vetskapen om var man lämnar synpunkter och klagomål är lågt, men Göteborg avviker inte något nämnvärt från riket. Med tanke på värdighetsgarantierna som är beslutade och kommer att följas upp bland annat genom synpunkter och klagomål är det viktigt att arbeta med denna fråga. Synpunkter från de äldre är något som är viktigt att omhänderta och systematisera för att få till stånd en kvalitetsutveckling. När det gäller medarbetare är den höga sjukfrånvaron ett område som behöver arbetas med. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Kvalitetsrapport äldreboende 12(12)

106 Kvalitetsrapport utbildning 2015 Bilaga 4

107 Innehållsförteckning 1 Inledning Systematiskt kvalitetsarbete Redovisning per verksamhetsform Förskola Fritidshem Grundskola Grundsärskola Gymnasieskola och gymnasiesärskola Vuxenutbildning Fördjupning Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Bilaga Utbildning 2(37)

108 1 Inledning 1.1 Sammanfattande bedömning Utbildningsområdet står inför stora utmaningar. Antalet nyanlända har ökat i en omfattning som inte kunde förutses, vilket ställer stora krav på samordning och utveckling av stadens organisation. Enskilda skolor och områden kan inte stå ensamma i denna utmaning, staden måste arbeta tillsammans genom engagemang från alla stadsdelar. Även friskolorna förväntas ta en roll. De gemensamma riktlinjerna för nyanlända är ett stöd i arbetet. Under 2015 har sektor utbildning från förskola till gymnasiet fortsatt arbeta med tre strategiska områden; systematiskt kvalitetsarbete, det pedagogiska ledarskapet och det kompensatoriska uppdraget. Gemensamt i staden finns arbetsgrupper på sektors- och områdeschefsnivå som samarbetar med stadsledningskontoret och Center för skolutveckling kring dessa teman. Med start under hösten inriktas arbetet i högre grad mot att dela erfarenheter inom staden i ett kollegialt lärande. I stadsledningskontorets utvärdering av den särskilda satsningen på elva skolor med medel från utvecklingsfonden, visar det sig att avgörande för ett framgångsrikt utvecklingsarbete är att det finns en effektiv och ändamålsenlig organisation med tydliga roller och uppdrag, stabilitet och kontinuitet. Det handlar om såväl struktur som kultur, exempelvis i form av höga förväntningar på eleven. Betygsresultat Det är fortsatt mycket stora skillnader mellan stadsdelars och skolors betygsresultat i Göteborg, vilket samvarierar med stora skillnader i elevgruppernas socioekonomiska bakgrund. Från 2010 till 2013 sjönk betygsresultaten i årskurs 9 (andel godkänt i alla ämnen). År 2014 vände resultaten uppåt med drygt 3 procentenheter. I år sjönk resultaten med drygt 2 procentenheter. Inom gymnasieskolan uppgick andelen elever som nådde en examen till 72,9 procent 2015, vilket är en förbättring jämfört med föregående år. En oroande utveckling är dock att andelen pojkar som når yrkesexamen minskar. Utvecklingen inom några gymnasiala yrkesprogram med bristande söktryck, behöver uppmärksammas. De är betydelsefulla för framtida kompetensförsörjning ur både ett nationellt och ett lokalt perspektiv. Staden bör ta tillvara de möjligheter som ges under 2016, som av regeringen utsetts till Yrkesutbildningens år. Tillgång till personal och lokaler Tillgång till personal inom hela utbildningsområdet är en nyckelfråga med tanke på den förväntade demografiska utvecklingen, ökningen av nyanlända och väntade pensionsavgångar. Rekryteringsbehovet kommer vara fortsatt stort. Det handlar om förskollärare och barnskötare, lärare (inte minst inom svenska som andra språk och sfi), samt lärare behöriga att undervisa i särskolan. Stadsledningskontoret ser allvarligt på situationen och bedömer att det fortsatta arbetet med att säkra tillgången till behöriga lärare och annan pedagogisk personal behöver förstärkas och ske på alla nivåer i staden, såväl lokalt på respektive förskola/skola, förvaltningsnivå som gemensamt på en stadenövergripande nivå. En annan avgörande faktor där läget bedöms ansträngt framöver är tillgången till lokaler. De initiativ som tas för ökat samarbete och helhetssyn över staden är positivt, men insatser behöver intensifieras och processen för anskaffning behöver ses över för att korta ledtiderna. Systematiskt kvalitetsarbete Jämfört med tidigare år är kedjan i det systematiska kvalitetsarbetet, från arbetslag till enhet, till område och sektor mer utförligt beskriven. För stadsdelsförvaltningarna gäller Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Bilaga Utbildning 3(37)

109 att det i första hand är uppföljningsprocessen som beskrivs, nerifrån och upp. I det sammanhanget kan stadsledningskontoret konstatera att det är få stadsdelar som tar med utbildningsutskotten när kedjan beskrivs, men att de som gör detta rapporterar att utskotten möjliggör dialoger, fördjupade analyser och diskussioner. Analysen av kunskapsresultaten uppmärksammas mer, men förmågan att påvisa samband mellan insats och effekt behöver utvecklas, något som förvaltningarna själva påtalar. I syfte att förbättra analysen i det systematiska kvalitetsarbetet, deltar förvaltningarna i en analysutbildning som anordnas av Göteborgs universitet. Deltagarna i kursen är till största delen verksamhetsutvecklare tillsammans med några rektorer och områdeschefer. Kursen ger högskolepoäng och avslutas med ett examinationsarbete. Kursdeltagarna undersöker och analyserar olika områden inom skola och utbildning vilka kan utgöra underlag till framtida utvecklingsinsatser i Göteborg. I rapporteringen märks generellt ett ökat fokus på fritidshemmen. Stadsledningskontoret bedömer att det gemensamma utvecklingsarbete i staden som startade 2013 kring fritidshemmen nu ger resultat och bidrar till en högre kvalitet i verksamheten. I år uppmärksammas trygghet, studiero och förmågan att motverka kränkande behandling särskilt. Den aggregerade uppföljningen ger en positiv bild av det allmänna läget. Men när det gäller att skapa en trygg, säker miljö fri från kränkningar är en incident en för mycket. Betoningen i uppföljningen bör ligga på att säkerställa att det systematiska kvalitetsarbetet fungerar på alla nivåer, i synnerhet rutiner och förhållningssätt i det barn- och elevnära kvalitetsarbetet i barngrupper och skolklasser. Det pedagogiska ledarskapet På såväl nationell som lokal nivå fokuseras på rektors roll som pedagogisk ledare. I Göteborg är detta fortsatt en strategisk fråga, vilket märks bland annat i det stadengemensamma arbetet. Läraren som ledare är en central fråga att uppmärksamma, forskning visar att lärarens förväntningar på elevens resultat påverkar måluppfyllelsen. Staden har under året fortsatt rekryteringen av förstelärare. Här finns en gedigen kompetens som rätt prioriterad kan lyfta skolans kvalitetsarbete. Flera stadsdelar har under året haft ett särskilt fokus på fritidshemmen i skolledarnas kompetensutveckling. Det administrativa stödet till förskolechefer har stärkts under de senaste åren, genom fler administratörer och verksamhetsutvecklare. Det kompensatoriska uppdraget Utvecklingen av ett inkluderande arbetssätt pågår och fortsätter framöver, stadsledningskontoret bedömer att detta är av stor betydelse. Syftet är att förskolor och skolor i Göteborgs Stad ska kännetecknas av en demokratisk gemenskap där alla barn och elever är delaktiga, har möjlighet att utvecklas och lära sig, samt där olikheter ses som en tillgång. I arbetet ingår även översyn av särskilda undervisningsgrupper. Det fleråriga kompetensutvecklingsprojektet Reading to Learn har positiv påverkan på elevers resultat. Exempelvis minskade klyftan mellan hög- och lågpresterande elevgrupper. Närvaro på förskolan gynnar barnets fortsatta skolgång och att delta i förskolans verksamhet tidigt kan jämna ut en stor del av de skillnader som finns mellan barn till lågrespektive högutbildade föräldrar samt mellan barn till utrikes respektive inrikes födda föräldrar. Stadsdelarna bör intensifiera sitt uppsökande arbete för att nå barn som inte deltar i förskolan eller har hög frånvaro. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Bilaga Utbildning 4(37)

110 2 Systematiskt kvalitetsarbete 2.1 Mål Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. (Skollagen 4 kap. 3-5 ) 2.2 Slutsatser och viktiga resultat I förvaltningarnas beskrivningar av arbetet har roller, metoder, fora, material, dokumentation och aktiviteter tydliggjorts ännu mer jämfört med tidigare år Jämfört med tidigare år är hela kedjan i det systematiska kvalitetsarbetet, från arbetslag till enhet till område och sektor, mer utförligt beskriven De verksamhetsformer som av stadsdelarna beskrivs mest frekvent och noggrant är förskola och grundskola Jämfört med tidigare års redovisningar av det systematiska kvalitetsarbetet märks ett ökat fokus på fritidshem, medan grundsärskola och förskoleklass generellt beskrivs mer summariskt Analys av kunskapsresultat är mer uppmärksammat och formerna för detta är mer utförligt beskrivet jämfört med tidigare år Förmågan att påvisa samband mellan insats och effekt behöver utvecklas Verksamheten behöver utveckla barns och elevers delaktighet i verksamhetens planering och uppföljning För att öka kvaliteten i analysen behöver underlaget i uppföljningen avgränsas och kvalitetssäkras 2.3 Underlag till slutsatser och resultat Systematiskt kvalitetsarbete sektor utbildning SDF: förskola, grundskola, grundsärskola, förskoleklass och fritidshem Den övergripande tanken för det systematiska kvalitetsarbetet inom utbildningsområdet i Göteborg är att samtliga förvaltningar har ett gemensamt ramverk att utgå ifrån men att förvaltningarna ska äga process och produkt för att öka känslan av förståelse, engagemang och upplevd nytta. Samtliga förvaltningar har som gemensam utgångspunkt skolverkets allmänna råd för det systematiska kvalitetsarbetet. Förvaltningarnas rapportering av systematiskt kvalitetsarbete Förvaltningarnas årliga dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet utgår ifrån Göteborgs Stads uppföljningsrapport 3, uppföljning av kärnverksamhet. Utbildningssektorns dokumentation samlas i en bilaga till uppföljningsrapport 3. Varje förvaltnings bilaga består av tre delar; del 1 beskrivning av formerna och utvecklingen av det systematiska kvalitetsarbetet, i del 2 utvärdering av kvaliteten per verksamhetsform samt olika utvecklingsområden och del 3 som innehåller uppföljning av ett Göteborgsgemensamt fördjupningsområde som täcker de nationella målen under en fyraårsperiod.. Detaljutformningen av det systematiska kvalitetsarbetet skiljer sig åt eftersom förvalt- Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Bilaga Utbildning 5(37)

111 ningarna självständigt har fått utforma processen utifrån sin organisation och sina prioriteringar. I förvaltningarnas beskrivningar av arbetet har roller, metoder, fora, material, dokumentation och aktiviteter tydliggjorts ännu mer jämfört med tidigare år. Förvaltningarna beskriver också system som innehåller muntliga dialoger mellan olika nivåer i organisationen, exempelvis Sektorschef - områdeschef - rektor, samt mötesformer enligt en bestämd tidpunkt i årshjul och efter en bestämd systematik. Jämfört med tidigare år är hela kedjan i det systematiska kvalitetsarbetet, från arbetslag till enhet till område och sektor, mer utförligt beskriven. Beskrivningar av arbetet är i första hand utifrån ett uppföljningsperspektiv, nerifrån och upp. Det är få stadsdelar som tar med utbildningsutskotten i beskrivningen av kedjan i det systematiska kvalitetsarbetet. De stadsdelar som beskriver arbetet med utbildningsutskottet, rapporterar att det fungerar bra och att utbildningsutskotten möjliggör dialoger, fördjupade diskussioner och analyser. De verksamhetsformer som beskrivs frekvent och mest noggrant, är förskola och grundskola. Beskrivningar av det systematiska kvalitetsarbetet inom fritidshem har ökat jämfört med tidigare år medan grundsärskola och förskoleklass generellt beskrivs mer summariskt. Analys av kunskapsresultat är mer uppmärksammat och formerna för detta är mer utförligt beskrivet jämfört med tidigare år. Ett utvecklingsområde som förvaltningarna lyfter fram i samband med analys, är att förmågan att påvisa samband mellan insats och effekt behöver utvecklas. Flera fortsatta utvecklingsområden är kopplingen uppföljning, analys och planering samt barn och elevers delaktighet i verksamhetens planering och uppföljning. En förvaltning påpekar att de mål och aktiviteter som inte uppmärksammas tenderar att försvinna. De varken planeras eller följs upp och riskerar då att ställas utanför det fortsatta utvecklingsarbetet, varför följdfrågan blir: Om en tydlig prioritering krävs för att få det systematiska kvalitetsarbetet att fungera, hur många prioriterade mål och aktiviteter mäktar man med och väljer man rätt? Elvagrupp Göteborg har en gemensam "elvagrupp" med representanter från stadsdelsförvaltningarna och utbildningsförvaltningen. Gruppens uppdrag är att bidra till utvecklandet av det systematiska kvalitetsarbetet i Göteborg genom att dela erfarenheter och goda exempel, diskutera gemensamma metoder och förhållningssätt samt vid behov genomföra gemensamma uppdrag Systematiskt kvalitetsarbete UBF: gymnasieskola Utbildningsförvaltningens Program för kvalitetsutveckling startade våren 2012 för att stärka det systematiska kvalitetsarbetet. Målet är att uppnå bättre studieresultatet för alla elever inom gymnasieskola och gymnasiesärskola - genom strategier och metoder som påverkar elevers studieresultat positivt och som vilar på vetenskaplig grund. En målsättning är att programmet ska vara helt genomfört 2021 och att de förhållningssätt, attityder, värderingar och arbetsformer som eftersträvas då ska utgöra gemensamma normer och en gemensam kultur av ständigt och kontinuerligt förbättringsarbete och lärande. De prioriteringar av utvecklingsbehov som gjordes av programgruppen, arbetsgruppen kvalitet samt representanter från förvaltningsledningen gav fyra fokusområden för det fortsatta arbetet: 1. Det finns behov av att kartlägga befintliga system som används inom Utbildningsförvaltningen för planering, uppföljning, avstämning, utvärdering och att tydliggöra sambanden med Program för kvalitetsutveckling Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Bilaga Utbildning 6(37)

112 2. Slutföra vidareutvecklingen av metoder och material för självskattning och spegling, ett arbete som beräknas vara klart inför årsskiftet 2015/16 3. Det behövs en fortsatt satsning på omvärldskunskap och kunskapsspridning med bevakning av ny forskning och en breddning av kunskapsbasen 4. Ståndpunkterna och värdegrunden behöver konkretiseras och det krävs ett gemensamt språkbruk Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Bilaga Utbildning 7(37)

113 3 Redovisning per verksamhetsform 3.1 Förskola Förskolan är en egen skolform som vänder sig till barn från ett års ålder till dess de börjar förskoleklass/skola. Antalet barn i förskoleverksamhet boende i Göteborg är Antal barn i den kommunala förskoleverksamheten är I fristående förskola finns barn inskrivna. (Genomsnitt mars/oktober) Mål Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och förbereda barnen för fortsatt utbildning. Huvudmannen ska se till att barngrupperna har en lämplig sammansättning och storlek och att barnen även i övrigt erbjuds en god miljö. (Skollagen 8 kap 2 och 8 ) Slutsatser och viktiga resultat Barns utveckling och lärande Det finns ett långsiktigt och fortsatt stort behov av att rekrytera förskollärare till förskolan Det råder stor variation mellan stadsdelar vad gäller antalet medarbetare per förskolechef Framtagande av en stadenövergripande kompetensförsörjningsplan har identifierat gemensamma utvecklingsbehov för förskolan i Göteborg. Utbildningsinsatser har genomförts för samtliga förskolechefer, områdeschefer och verksamhetsutvecklare Kontakter och social gemenskap Viktigt att tydliggöra att närvaro på förskolan gynnar barnets fortsatta skolgång. Tidig förskola kan jämna ut en stor del av de skillnader som finns mellan barn till låg- respektive högutbildade föräldrar samt mellan barn till utrikes- respektive inrikesfödda föräldrar Barngruppernas sammansättning och storlek, samt miljö Definitionen av vad en avdelning är blir allt svårare i takt med att flexiblare lösningar blir mer vanligt i verksamheten. Att organisera verksamhet i stora grupper är inget nytt pedagogiskt grepp. Barnen delas under dagen in i mindre grupper och genom en flexiblare organisation minskar den sårbarhet som exempelvis små förskolor är utsatta för när det gäller vikarier m.m. Sjukfrånvaron bland förskollärare och barnskötare fortsätter att öka. Denna utveckling måste tas på största allvar Under 2015 genomförs en ny brukarenkät där frågeställningarna utgår till största del från läroplanen för förskolan Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Bilaga Utbildning 8(37)

114 3.1.3 Underlag till slutsatser och resultat Demografisk utveckling fram till 2018 samt efterfrågan av plats Förskolan har expanderat kraftigt under de senaste åren med ca 1000 platser per år. I november 2015 var drygt barn i åldern 1-5 år inskrivna i kommunal och fristående verksamhet. I befolkningsprognosen från 2015 till 2025 ökar antalet 1-5 åringar i genomsnitt med 400 barn per år, med undantag för 2016 då det är en minskning av 3-5 åringarna. Stadsdelen Lundby står fortfarande för en mycket stor del av denna ökning. Brukarenkäter Sedan 1998 har staden genomfört samma brukarenkät inom förskola och familjedaghem. Resultaten på en kommunövergripande nivå har haft en liten variation de senaste åren och svarsfrekvensen har varit låg. Under 2014 genomfördes ett pilottest av en nyframtagen brukarenkät i stadsdelen Askim-Frölunda-Högsbo. Enkäten ingår på ett tydligare sätt som en del i verksamhetens systematiska kvalitetsarbete och har fått en tydligare koppling till förskolans läroplan samt speglar föräldrarnas upplevelse av verksamhetens kvalitet. Den nya brukarenkäten genomförs under hösten 2015 i hela staden och resultatet kommer att redovisas under Samtidigt har ett självskattningsmaterial för personalen tagits fram. Frågorna i självskattningsmaterialet är jämförbara med frågorna till vårdnadshavarna. Detta innebär att verksamheterna kan jämföra sin egen skattning med vad vårdnadshavarna tycker. Prognos rekryteringsbehov förskollärare och barnskötare Stadens expansion av förskoleplatser i kombination med stadens målsättning att öka andelen förskollärare gör att rekryteringsbehovet av förskollärare kommer att vara fortsatt mycket stort under hela prognosperioden Rekryteringsbehovet av barnskötare beror dels på expansion och på ersättningsrekrytering. Dessutom har omsättningen bland pedagoger varit stor och tillgången på legitimerade förskollärare har minskat. En bidragande orsak till den stora omsättningen är att det är konkurrens på utbildade förskollärare mellan stadsdelar och mellan kommuner. Enligt prognos har staden ett årligt behov av 350 förskollärare och dessutom ett prognostiserat årligt behov av 200 barnskötare fram till Prognosen kan ligga något i underkant och kan komma att räknas upp då den nya befolkningsprognosen kommer i februari. Frånvaro förskolepersonal Bland förskollärare och barnskötare fortsätter sjukfrånvaron att öka. Den mest markanta Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Bilaga Utbildning 9(37)

115 ökningen med 1,5 procent enheter på ett år, ses bland förskollärare. Kommunstyrelsen har beslutat att en nulägesanalys av arbetsmiljön i förskolan ska genomföras, samt att en handlingsplan tas fram i syfte att minska sjukfrånvaron i förskolan. Källa: Stadsledningskontoret Förutsättningar för det pedagogiska ledarskapet En viktig faktor för det pedagogiska ledarskapet är antalet medarbetare. En jämförelse mellan 2014 och 2015 visar att genomsnittligt antal medarbetare per chef inom stadens förskolor ligger oförändrat på snitt 37 medarbetare. Det råder dock stor variation mellan stadsdelarna. I Majorna-Linné, Askim-Frölunda-Högsbo och Centrum har förskolecheferna fler medarbetare än genomsnittet och i Västra Hisingen, Västra Göteborg och Angered har förskolecheferna betydligt färre medarbetare än genomsnittet. En jämförelse av de senaste fem åren ( ) vad avser det administrativa stödet visar en positiv utveckling. Totalt har antalet administratörer under perioden ökat med nära tio årsarbetare. I statistiken kan också utläsas att förskolan det senaste året fått ett tillskott med tio verksamhetsutvecklare, i detta ingår befattningsnämningarna verksamhetsutvecklare, metodutvecklare, kvalitetsutvecklare och utvecklingsledare. Kompetensförsörjningsplan Förskoleverksamheten fortsätter att arbeta utefter den kompetensförsörjningsplan med tillhörande aktivitetsplan som har tagits fram. Områdescheferna har beslutat att även under 2015 fortsätta arbeta med de tre utvecklingsområden som har sitt ursprung i aktivitetsplanen. Systematiskt kvalitetsarbete Dokumentation Synliggöra förskolans uppdrag Med utgångspunkt från dessa tre utvecklingsområden har alla förskolechefer, områdeschefer samt utvecklingsledare för förskolan genomgått fortbildningsdagar både under 2014 och Center för skolutveckling stöttar sedan stadsdelarna i bearbetningen av fortbildningsdagarna. Dessutom har under 2015 cirka 100 barnskötare påbörjat utbildning genom Studiums Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Bilaga Utbildning 10(37)

116 fördjupade barnskötarutbildning. Denna utbildning ger deltagarna en djupare kompetens om innehållet i läroplanen för förskolan. Giftfri förskola I stadens förskolor exponeras barnen för olika skadliga ämnen och kemikalier. Göteborgs Stad har som mål att minska förekomsten av olämpliga kemikalier eller ämnen i barns vardag. Stadsrevisionen har genomfört en granskning i syfte att utreda den eventuella förekomsten av giftiga och skadliga ämnen i stadens förskolor samt bedöma om risken att barn exponeras för skadliga ämnen hanteras på ett ändamålsenligt sätt av ansvariga nämnder och bolag. Inom förskolan kan leksaker av plast innehålla ämnen som har hormonstörande och reproduktionsstörande egenskaper. Elektronik kan innehålla flamskyddsmedel och tungmetaller. På flera förskolor används gammal elektronik för lek, som gamla mobiltelefoner, sladdlösa telefoner, kameror, bandspelare m.m. Även i utklädningsmaterial förekommer föremål som inte är avsedda som leksaker. Pedagogisk verksamhet, städning och måltider i förskolan organiseras under olika ansvarsområden inom stadsdelsförvaltningarna. Det innebär att förskolechefen saknar ansvar för städ- och måltidspersonalen. Av det följer också mindre insyn och inflytande över dessa verksamheter. Insatser görs när det gäller att förbättra och säkerställa en bra förskolemiljö i Göteborgs Stad. Det bedrivs också ett arbete i staden som går under beteckningen giftfri förskola. Inom ramen för det arbetet har det tagits fram ett informationsmaterial Vägen till en giftfri förskola som tillhandahålls av miljöförvaltningen. Flera stadsdelar och förskolor har tagit tag i frågan och har en plan över hur man ska sanera verksamheten. Att rensa ut riskabla leksaker är relativt lätt gjort medan andra åtgärder kräver mer tid och resurser. Lokaler I vissa fall saknas förutsättningar för att skapa stimulerande lärmiljöer eftersom lokalerna inte alltid är anpassade för den moderna förskolans pedagogiska arbete. Lokalerna kan vara omoderna och kräver därmed stora investeringar eller så kan förskolorna ha för få avdelningar för att vara resurseffektiva. Flera en-avdelningsförskolor behöver ersättas av mer resurseffektiva fler-avdelningsförskolor. Barnens frånvaro och närvaro Göteborgs förskolor saknar ett digitalt verktyg för att registrera barnens sjukfrånvaro och närvaro. Registrering av barnens närvaro skulle ge en övergripande bild över närvaron både för hela dagar och närvaro under dagen. Det skulle underlätta förskolchefernas bemanningsplanering både vad gäller behov av vikare men också vad gäller samverkan kring öppettider mellan avdelningar. Genom att kökspersonalen kan få tillgång till aktuella scheman, dagens frånvaroanmälningar och barnens specialkost kan man planera matlagningen på ett effektivare sätt. Vid eventuella förändringar av barnens schema skulle ett närvarosystem dessutom kunna underlätta för vårdnadshavarna genom att de enkelt kan skicka ett sms till förskolan istället för att behöva ringa. Detta gör också att tillgängligheten för vårdnadshavarna är dygnet runt och har man glömt att säga till om ledighet kan man enkelt skicka ett sms. Ur ett arbetsmiljöperspektiv synliggör systemet förutsättningarna för personalen som då har ett verktyg över vilka tider man kan avsätta till planering och dylikt. Sjukfrånvaron hos barnen är ett tillgängligt och praktiskt mått för att följa barnens sjuklighet i förskolan över tid. I syfte att minska smittspridningen inom förskolorna har kommunen sedan flera år tillbaka ett samarbete med smittskyddsenhetens HYFS- pro- Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Bilaga Utbildning 11(37)

117 jekt (hygiensjuksköterska i förskolan). Ett digitalt system som där barnens sjukfrånvaro och uppgifter om vilken sjukdom barnet har skulle underlätta arbetet för att minska smittspridningen. Ett projekt med att registrera närvaro har pågått under hösten med start vecka 44 i Östra Göteborg. Sex förskolor med 24 avdelningar har infört att barnen/vårdnadshavarna ska registrera sin närvaro. Hela projektet ska vara klart i mars månad då en rapport kommer att tas fram. Jämställdhet I flera stadsdelar arbetar man med jämställdhet- och/eller normkritik. Genom arbetet vill man öka medvetenheten hos pedagogerna om de mekanismer som påverkar barnen i deras val och möjligheter samt öka medvetenheten om de normer som råder i vårt samhälle och hur de påverkar oss i mötet med andra människor. Det konkreta arbetet med jämställdhet och normkritik ger goda resultat i värdegrundsarbetet. Majorna-Linné håller på att utveckla ett analysverktyg för att kunna bedöma jämställdhetsarbetet och därefter ska förskolorna kunna diplomeras. Stadens gemensamma administrativa processer Under läsåret har staden implementerat delar av stadens gemensamma administrativa processer. Arbetet tydliggör hur stadsdelarna ska arbeta med ett urval av processer som inhämta inkomstuppgifter och beräkna avgifter, hantera förändringar under placering, varsel och uppsägning. Arbetet innebär att arbetsrutiner kvalitetssäkrar så att stadsdelarna behandlar medborgarna lika. 3.2 Fritidshem Fritidshemmets uppgift är att komplettera förskoleklassen och skolan och att göra det möjligt för föräldrar att förena föräldraskap med arbete eller studier. Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande, erbjuda dem en meningsfull fritid, främja allsidiga kontakter och social gemenskap. Antal barn boende i Göteborg i fritidshem (6-12 år) är , vilket innebär en ökning med sedan Antal barn i de kommunala fritidshemmen är , i fristående fritidshem finns barn (genomsnitt mars/oktober) Mål Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Fritidshemmet ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap. Huvudmannen ska se till att elevgrupperna har en lämplig sammansättning och storlek och att eleverna även i övrigt erbjuds en god miljö. (Skollagen 14 kap. 2 och 9 ) Slutsatser och viktiga resultat Elevernas utveckling och lärande Ett utvecklingsarbete av fritidshemmen pågår i stadsdelarna, vilket bedöms ha ökat kvaliteten i verksamheten under året. Inte minst genom förbättrat systema- Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Bilaga Utbildning 12(37)

118 tiskt kvalitetsarbete, tydligare koppling mellan fritidshem och skola, ökat lärande, betoning av rektors roll, samt implementering av Skolverkets allmänna råd Kontakter och social gemenskap Stadsdelarna bör arbeta aktivt med att öka elevernas delaktighet i och inflytande över verksamheten på fritidshemmen, elevernas upplevelse av delaktighet och inflytande mäts årligen i elevenkäten Barngruppernas sammansättning och storlek, samt miljö Fritidshemsverksamheten står inför stora utmaningar på grund av ökat antal elever och svårigheter att rekrytera behörig personal i kombination med stora pensionsavgångar de kommande åren Vissa brister finns i fritidshemmens miljö, ibland beroende på små eller omoderna lokaler Underlag till slutsatser och resultat Sedan 2013 pågår ett utvecklingsarbete av fritidshemmen i stadsdelarna, under ledning av Center för skolutveckling. Samtliga stadsdelar deltar och beskriver i sina redovisningar hur det påverkar verksamheten. Syftet med utvecklingsarbetet är att tydliggöra och synliggöra fritidshemmets uppdrag, elevernas lärande och fritidspedagogens roll i skolan. För att säkerställa att stadens fritidshem arbetar i enlighet med de nationella målen, finns ett nätverk som fokuserar på aktiviteter och kompetensutvecklingsinsatser som rör implementeringen av de nya allmänna råden för fritidshemmet. Arbetet grundar sig på stadens kompetensförsörjningsplan, för Grundskola år 1-3 samt förskoleklass och fritidshem. Det stadengemensamma nätverket är kopplat till stadens sektors- och områdeschefsgrupp för utbildning. Resultaten av det pågående förändringsarbetet varierar mellan stadsdelarna, men sammantaget sker en positiv utveckling. Tydliga och samordnade insatser görs, bland annat identifierade utifrån den kritik Skolinspektionen riktade mot Göteborgs Stad vid sin senaste tillsyn. I stadsdelarnas systematiska kvalitetsarbete betonas rektorns roll och ansvar som pedagogisk ledare och en tydlig koppling görs mellan fritidshem och skola. Flera stadsdelar har under året haft ett särskilt fokus på fritidhemmen även i skolledarnas kompetensutveckling. Från att ha varit en "bortglömd" verksamhet, arbetar nu stadsdelarna aktivt med att utveckla och förbättra kvalitet och likvärdighet i fritidshemmen. Elever och personal Den senaste befolkningsprognosen tyder på att antalet elever i åldersgruppen (6-10 år) kommer att öka med ca elever fram till 2019 vilket motsvarar en volymökning på cirka 11,5 procent (jämfört med 2014). Göteborg ligger fortfarande under både riksgenomsnittet och kommunerna inom GR i antalet barn per avdelning i fritidshemmen, vilket redovisas i diagrammet nedan. Uppgifterna från 2014 är de senaste som finns att tillgå. Ökad efterfrågan på fritidshemsplatser i kombination med att många fritidspedagoger beräknas gå i pension, ställer verksamheten inför stora utmaningar de närmaste åren. Under 2015 och 2016 beräknas Göteborgs Stad behöva nyanställa 160 fritidspedagoger, delvis som en utökning men även som en ersättning för de som slutar. Vissa stadsdelar lyfter dessutom fram frågan om lokaler som ett problem, detta gäller skolor med brist på lokaler men också de som har omoderna eller ej ändamålsenliga lokaler för verksamheten. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Bilaga Utbildning 13(37)

119 Källa: Skolverket Med anledning av den förväntade bristen på fritidspedagoger har universiteten fått ett utökat antal utbildningsplatser, till dessa platser är det dock få sökande. Verksamheten har dessutom svårigheter att få fram handledare till den verksamhetsförlagda delen av utbildningen (VFU) för studenterna, vilket innebär ett moment 22. I många stadsdelar finns små grundskoleenheter med få elever. För dessa enheter kan konstateras stora bekymmer vad gäller att kunna erbjuda heltidstjänster inom fritidshemsverksamheten. I några stadsdelar kombineras fritidspedagogtjänsten med timmar som elevassistent för att kunna behålla utbildad personal. Elevernas upplevelse av fritidshemsverksamheten I den kommungemensamma enkätundersökningen som genomförs årligen, får elever i grundskolans årskurs 2 och 5 möjlighet att i fyra frågor tycka till om fritidshemsverksamheten. En jämförelse av indexvärdet för frågor om fritidshem visar att resultaten i åk 2 på en kommunövergripande nivå har sjunkit marginellt över tid, men också att nedgången tycks ha stannat upp under de senaste två åren. Göteborgsregionen som helhet följer samma utveckling och Göteborg ligger strax under genomsnittet. Svarsfrekvensen för 2015 års undersökning var 84 procent i årskurs 2, vilket är något lägre än tidigare år. Källa: Stadsledningskontoret I enkäten efterfrågas hur eleverna trivs på fritidshemmet, frågan ställs som ett påstående: Jag trivs på fritids. Av de elever som svarat på enkäten uppger 95 procent att påståendet stämmer överens helt och hållet eller stämmer ganska bra. Totalt 5 procent svarar Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Bilaga Utbildning 14(37)

120 att det stämmer ganska dåligt eller stämmer inte alls. Detta innebär en liten ökning sedan 2014, då motsvarande siffror var 94 procent respektive 6 procent. En fråga i enkäten handlar om elevens möjlighet att få vara "med och bestämma", alltså elevernas upplevelse av delaktighet i och inflytande över verksamheten på fritidshemmet. Av de svarande eleverna upplever 81 procent att det stämmer helt och hållet eller stämmer ganska bra, vilket kan bedömas som ett lågt värde. Skillnaden mot förra året inte är så stor, men stadsdelarna uppger inte heller att de under det senaste året har jobbat med att öka elevernas delaktighet och inflytande över fritidshemsverksamheten i någon större utsträckning. Detta är därför ett utvecklingsområde, som vid förbättring även skulle ge effekt på den totala upplevelsen av nöjdhet. 3.3 Grundskola Från sex års ålder erbjuds förskoleklass. Grundskolan är obligatorisk från 7 års ålder och omfattar nio årskurser. Antal elever i förskoleklass, grundskola och grundsärskola boende i Göteborg är , varav i förskoleklass. Antal elever i kommunal verksamhet är , vilket är en ökning med elever sedan I fristående verksamhet går elever, en ökning med 521 sedan 2014 (genomsnitt mars/oktober) Mål Grundskolan ska ge eleverna kunskaper och värden och utveckla elevernas förmåga att tillägna sig dessa. Utbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig utveckling samt förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt utbildning. Utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet. (Skollagen 10 kapitlet 2 ) Slutsatser och viktiga resultat Ge eleverna kunskaper och värden Göteborgs kommunala skolor betygsresultat i årskurs 9 sjunker 2015 Skillnaden mellan pojkars och flickors betygsresultat minskar i årskurs 9 Det är mycket stora skillnader mellan stadsdelars och skolors betygsresultat Antalet skolor där minst 80 procent av eleverna får godkänt i alla ämnen i årskurs 9 minskar 2015 Betygsresultaten i årskurs 6 ökar varje år mellan för både pojkar och flickor Betygsresultaten har stor samvariation med elevers föräldrars utbildningsnivå och utländsk bakgrund De stora skillnaderna mellan skolors betygsresultat i Göteborg samvarierar med stora skillnader i elevgruppernas socioekonomiska bakgrund Förvaltningarna bör arbeta med, samt redovisa och analysera sin verksamhet, på de områden som har stor betydelse för måluppfyllelsen Metoden Reading to Learn har en positiv effekt på elevers kunskapsresultat såväl som på lärares lärande Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Bilaga Utbildning 15(37)

121 Kontakter, social gemenskap och god grund för aktivt deltagande i samhällslivet Stadsdelarna bör i större utsträckning arbeta aktivt med att öka elevernas delaktighet i och inflytande i grundskolan. Organisation Det är avgörande att det finns en effektiv och ändamålsenlig lärande organisation som kan omvandla resurser till ett långsiktigt utvecklingsarbete Underlag till slutsatser och resultat Betygsresultat - Godkänt i alla ämnen Stadsledningskontoret använder sig av måttet andel elever med godkänt i alla ämnen som ingått i elevens utbildning. Andelen beräknas av de elever som fått eller skulle ha fått betyg enligt det mål - och kunskapsrelaterade betygssystemet (elever som saknar godkänt betyg i alla ämnen ingår). Källa: Siris, skolverket Källa: Stadsledningskontoret Spridning skolor I diagrammet över spridningen av resultat per skola är varje liggande stapel en kommunal skola. De mörkgrå skolorna är skolor med mindre än 60 procent elever med godkänt i alla ämnen, de ljusgrå ligger mellan procent och de vita staplarna är skolor med 80 procent elever som godkänt i alla ämnen. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Bilaga Utbildning 16(37)

122 Diagram - Spridning kommunala skolor över tid för godkänt i alla ämnen åk 9 Källa: Stadsledningskontoret Andel godkända i alla ämnen åk 6 Betyg sattes första gången 2013 och statistiken byggs på med fler år i framtiden. Idag finns statistik för årskullar per enhet som ett underlag till förvaltningarnas analysarbete. Stadsledningskontoret avser att följa förra årets årskurs 6 som en årskull under mandatperioden genom att följa statistiken för årskurs 7 år 2015, årskurs 8 år 2016 och årskurs 9 år Syftet med att följa årskullen är att försöka se om det är möjligt att skarpare kunna bedöma olika utvecklingsinsatsers effekt i Göteborg under mandatperioden. Källa: Stadsledningskontoret Sociala bakgrundsfaktorer och betygsresultat Sambandet mellan skolresultat och föräldrars utbildningsnivå är stark, se bild som redo- Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Bilaga Utbildning 17(37)

123 visar relationen skolresultat och föräldrars utbildningsnivå för samtliga skolor i Göteborg. Varje prick i bilden är en skola. Intilliggande bild visar att sambandet mellan skolresultat och utländsk bakgrund är nästan lika starkt. Diagram - Samvariation föräldrars utbildningsnivå och utländsk bakgrund Källa: Stadsledningskontoret Andelen nyinvandrade elever får direkt påverkan på skolors resultat eftersom det är mycket ovanligt att de eleverna får godkänt i alla ämnen. Diagrammet visar att det är sju skolor i tre stadsdelar som har nästan hälften av de nyinvandrade eleverna i årskurs 9. Femton skolor har 75 procent av de nyinvandrade eleverna. Diagram - antal nyinvandrade elever i åk 9, kommunala skolor Göteborg 2014/15 Källa: Stadsledningskontoret Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Bilaga Utbildning 18(37)

124 Gruppen elever som inte är nyinvandrade är emellertid den största gruppen på varje skola och den grupp som har störst påverkan på resultatet. Skolors resultatutveckling över tid följer de ej nyinvandrade elevernas resultat. När stadsledningskontoret undersökt om det finns ett samband mellan de ej nyanlända elevernas resultat och andelen nyinvandrade elever på skolorna, blir slutsatsen att det inte finns några säkra samband. Förklaringar till betygsresultat och exempel på utvecklingsinsatser Stadsledningskontoret har inför arbetet med denna rapport identifierat faktorer som bedöms ha betydelse för måluppfyllelsen. Om skolorna i ökad omfattning arbetar med dessa faktorer, bör det ha en positiv inverkan på elevernas betyg. I samband med läsning av stadsdelarnas rapportering på grundskoleområdet har en sökning gjorts på nyckelord och begrepp, som indikerar att stadsdelarna arbetar med de identifierade faktorerna. Att stadsdelarna inte skriver om dessa saker innebär inte att de inte jobbar med dem. Slutsatser kan därför egentligen bara dras om stadsdelarnas rapportering, inte om deras arbete. Ändå ger detta arbetssätt en indikation på vad stadsdelarna jobbar med och vad de lyfter fram som viktigt i sin rapportering. De faktorer som har identifierats och eftersökts i rapporteringen, redovisas i nedanstående diagram. Förutom faktorer som påverkar arbetsmiljö, återfinns pedagogiska metoder och arbetssätt, omsättning av elever och personal (kontinuitet) samt hur stadsdelsförvaltningarna hanterar sina egna resultat. Listan ska betraktas som ett urval av faktorer och inte som en komplett förteckning. Källa: Stadsledningskontoret Det som sticker ut mest i resultatet är att nästan alla stadsdelar beskriver sitt arbete med IKT, men enbart en skriver om lärarnas förväntningar på sina elever. Hur kommer det sig att förvaltningarna i så mycket högre grad rapporterar om datorer och IT-frågor, än om lärarnas förhållningssätt till eleverna? Forskning (t.ex. Hattie 2008, 2014) visar att lärarens förväntningar på elevernas resultat påverkar måluppfyllelsen - höga förväntningar ger bättre resultat, alltså borde denna faktor vara av stort intresse. Det kan vara så att lärarna har höga förväntningar på eleverna, men att detta är svårt att följa upp och därmed inte går att rapportera om. En jämförelse kan göras med elevernas egen upplevelse av lärarnas förväntningar, vilket efterfrågats i GR s elevenkät (årskurs 5 och 8). Ungefär hälften av eleverna i årskurs 8 uppger att de "helt" håller med om påståendet om lärarnas förväntningar, lägger man till de som uppger att det stämmer "ganska bra" Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Bilaga Utbildning 19(37)

125 blir andelen runt 90 procent. I årskurs 5 är andelen ännu högre och ligger på 95 procent de tre senaste åren ( ). Detta får betraktas som ett bra resultat. Summan av resonemanget blir att eleverna upplever att lärarna har höga förväntningar, men att stadsdelarna inte rapporterar eller drar några slutsatser om detta i sina redovisningar. IKT arbetar/skriver stadsdelarna å andra sidan mycket om, därmed borde elevernas medvetenhet om god eller ökad tillgång till IKT kunna ses i enkätresultatet. Så är det dock inte. Förutom att andelen elever i årskurs 8 som helt höll med om påståendet Vi har god tillgång till datorer/läsplattor på min skola ökade påtagligt mellan 2013 och 2014, har snarare en minskning skett i andelen elever som håller med om detta påstående mellan åren Utveckling sammanfaller med stora satsningar på inköp av surfplattor och datorer i staden, vilket gör det lite anmärkningsvärt att eleverna ändå inte upplever att tillgången på IKT är god eller ökar. Frågan ställdes inte i enkäten före 2013, därför kan inte jämförelser längre bak i tiden göras. Övriga faktorer som identifierats ha betydelse för måluppfyllelsen redovisas i varierande grad av stadsdelarna. Fem stycken (av nio) av fem eller flera stadsdelar, fyra stycken (av nio) av färre än hälften av stadsdelarna. Om redovisningarna speglar det arbete som verkligen görs i skolorna, borde det finnas ett samband mellan fokus på faktorer som påverkar måluppfyllelsen och elevernas resultat. En jämförelse mellan stadsdelarnas redovisningar och betygen 2015 (andel elever som får betyg i samtliga ämnen), visar dock inte på ett sådant samband. Några av de stadsdelar som redovisar ett stort arbete med dessa faktorer, har i år (2015) ändå sjunkande betygsresultat och för några av stadsdelarna är resultatet det omvända. Det tycks alltså enbart finnas ett svagt samband mellan stadsdelarnas rapportering av arbete/utvecklingsinsatser som har betydelse för måluppfyllelsen och förändringar i betygsresultat mellan 2014 och Dessutom finns naturligtvis ett flertal andra faktorer som också påverkar måluppfyllelsen, vilka inte tagits hänsyn till. Forskning och beprövad erfarenhet visar dock att de faktorer som redovisas här har betydelse för måluppfyllelse, men i Göteborg kan vi ännu inte se effekterna av arbetet med dessa faktorer. Slutsatsen är därför att stadsdelarna bör intensifiera sitt arbete, sin redovisning och sin analys på dessa områden. Trivsel, delaktighet och inflytande Enligt den årliga elevenkäten har elevernas upplevelse av delaktighet och inflytande minskat det senaste året, särskilt i årskurs 5 och 8. Det har varit några år av uppåtgående trend på området i dessa årskurser, vilken nu kan anas vara bruten. Flera förvaltningar uppger i sina redovisningar att de arbetar aktivt med delaktighet och inflytande, men ytterligare och/eller andra insatser behövs. Källa: GR enkät ( ) Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Bilaga Utbildning 20(37)

126 Medel ur utvecklingsfonden till de mest utsatta skolorna Kommunstyrelsen beslutade i mars 2013 att avsätta 29,2 mkr av de 70 mkr som fullmäktige beslutat ska användas för de mest utsatta skolorna. Under 2014 fortsatte satsningen med samma tilldelning av medel som under 2013 och förlängdes sedan ytterligare fram till juni De elva skolor som fått medel under perioden februari 2013 juni 2015 är Bergsjöskolan, Sandeklevsskolan, Utmarksskolan, Gårdstensskolan, Lövgärdesskolan, Nytorpsskolan, Vättleskolan, Ryaskolan, Sjumilaskolan, Jättestensskolan och Tynneredsskolan. De elva skolornas betygsresultat fluktuerar kraftigt från år till år samtidigt som det sker flera förbättringar som inte syns. Stadsledningskontoret har tagit initiativ till att hitta flera indikatorer som mäter elevers förbättringar. Exempel på framgångsfaktorer som skolorna lyfter fram är metoden Reading to Learn, organisationsutveckling och ökad personaltäthet. Att tidslängden på satsningen inte var bestämd från början försvårade anställning av personal. Stadsledningskontorets analys tar upp rektors möjligheter att bygga organisation, skapa kultur med motiverande lärare med höga förväntningar, skapa trygg och säker miljö samt social stabilitet, inkludering och bra mottagande av nyanlända elever. En viktig slutsats var att det allra mest avgörande för framgång och eventuella framtida satsningar, är att det finns en effektiv och ändamålsenlig lärande organisation som kan omvandla resurser till ett långsiktigt utvecklingsarbete. I framtida satsningar bör det först göras en bedömning av organisationen. Om det bedöms nödvändigt, ska resurserna först gå till att skapa en ändamålsenlig och effektiv organisation med tydliggjorda roller och uppdrag. Reading to Learn Göteborgs Stad genomförde, under ledning av Center för skolutveckling, under läsåret det andra året i kompetensutvecklingsprojektet Reading to Learn I projektet deltog ca 55 lärare från 17 skolor. Kompetensutvecklingen innehöll åtta utbildningsdagar plus handledning utspridda över läsåret. Dessutom fick ca 50 lärare som deltagit i projektet under en 4-dagars kompetensutveckling med syfte att fördjupa kunskaperna. Projektet samlade in lärar- och elevdata och analysen av denna visade liknande resultat som års projekt visade, d v s att projektet hade en positiv effekt på elevers resultat såväl som på lärares lärande, exempelvis minskade klyftan mellan hög- och lågpresterande elevgrupper. 3.4 Grundsärskola Mål Grundsärskolan är till för elever med utvecklingsstörning. Inom grundsärskolan finns en särskild inriktning som benämns träningssärskola, denna är avsedd för elever som inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i ämnen. En elev som efter utredning uppfyller kraven för mottagande, kan få sin utbildning inom ramen för grundsärskolan. I Göteborg går 524 elever i grundsärskola, inklusive individintegrerade elever. Mål Grundsärskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en för dem anpassad utbildning som ger kunskaper och värden och utvecklar elevernas förmåga att tillägna sig dessa. Utbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig utveckling, förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt utbildning. Utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge en god grund Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Bilaga Utbildning 21(37)

127 för ett aktivt deltagande i samhällslivet. (Skollagen 11 kapitlet 2 ) Slutsatser och viktiga resultat Mottagande i grundsärskolan Likvärdigheten och rättsäkerheten i utredningsförfarandet inför mottagande i grundsärskolan har uppmärksammats särskilt Underlagen som ligger till grund för mottagande till särskolan håller god kvalitet Ge eleverna kunskaper och värden Uppföljning och dokumentation av grundsärskolans kvalitetsarbete har förbättrats och ytterligare utvecklingsarbete pågår Vid bedömningar av måluppfyllelsen är kunskapsuppdraget i fokus men kunskapsresultat redovisas inte aggregerat Det är stor brist på lärare med behörighet att undervisa i grundsärskolan I princip alla elever med avslutad grundsärskola går vidare till gymnasiesärskola Personlig utveckling Det finns goda förutsättningar att individanpassa undervisningen Underlag till slutsatser och resultat Mottagande i grundsärskolan Att kunna fatta beslut om att en elev har rätt till grundsärskola förutsätter ett noggrant förarbete i form av en utredning med tydligt resultat. För den enskilde eleven är rättssäkerheten av största vikt. I Göteborgs Stad finns fem mottagningsteam som har till uppgift att granska utredningsunderlag och ge rekommendationer till aktuell beslutsfattare. Modellen med mottagningsteam fungerar bra. Beslutsunderlaget som ligger till grund för mottagande till grundsärskolan håller i allmänhet god kvalitet, utredningstiden inför ett mottagande kan dock vara onödigt lång till följd av oklarheter i hur hanteringen ska gå till. För att säkerställa likställigheten och komma tillrätta med oklarheter har en översyn av arbetet med mottagande i särskolan genomförts under 2014 och Hela processen från det att frågan om en elev kan ha rätt att gå i grundsärskolan till ett beslut om mottagande eller ej mottagande har kartlagts. Gemensamma rutiner och kvalitetsnivåer har fastställts. Mottagningsteamen har medverkat i arbetet. Under hösten 2015 har implementeringsinsatser till alla grund- och grundsärskolerektorer och förskolechefer genomförts. Dessa tillfällen har även lett till att andra spörsmål om särskolan har kommit upp. Systematiskt kvalitetsarbetet Kvalitetsarbetet inom grundsärskolan har gjort framsteg men det finns utvecklingsmöjligheter. Grundsärskolan har blivit synligare i stadsdelarnas dokumentation så gott som samtliga stadsdelar påtalar dock att det behövs ytterligare förbättringar. Information från de skolor som har särskoleklasser samlas in och analyseras, men på lite olika sätt. Flera stadsdelsförvaltningar har skapat organisation för samordning av särskolefrågor. Exempelvis har särskoleklasser förts samman till en skolenhet och alltså fått en rektor för all särskoleverksamhet i stadsdelen. En del stadsdelar har utsett en funktion med ansvar för att samordna och följa upp särskolefrågor eller skapat nätverk för rektorer och annan Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Bilaga Utbildning 22(37)

128 särskolepersonal. Svårigheterna att inom grundsärskolan aggregera resultat, följa resultat över tid samt kunna jämföra olika skolor uppmärksammas i flera kommuner. Nätverket för särskolefrågor inom GR har därför tagit sig an uppgiften att ta fram kvalitetsindikatorer. Uppdraget är utmanande, ett antal frågor behöver beaktas. Främst gäller detta definitionen av vad kvalitet inom särskolan är samt hur den ska utvärderas. Uppdraget har delats i två delar gällande indikatorer, dels indikatorer som mäter förutsättningar för lärande, dels indikatorer som mäter faktiskt lärande hos elever. Det har också lyfts fram att förutsättningarna för kvalitetsarbete i förskolan har vissa likheter med grundsärskolan. Möjligheten att enbart fokusera på förutsättningar för lärande, med förskolan som exempel, har diskuterats. Nätverket enades dock om att båda delarna, förutsättningar för lärande och faktiskt lärande, bör vara fortsatt fokus. Nätverket menar att det är viktigt att genom ett gott underlag kunna analysera verksamheternas arbete och individernas progression, dels för att kunna rapportera till politikerna samt för att kunna utveckla och förbättra verksamheten. Första halvåret 2016 beräknas det finnas förslag att presentera. Undervisningen Grundsärskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en anpassad utbildning. Eftersom variationen i de individuella förutsättningarna för elever kan vara mycket stor, ställs särskilda krav på att undervisningen anpassas efter varje elev. Det förutsätter i sin tur att skolorna har väl fungerande system för att kontinuerligt ta reda på elevernas förutsättningar, behov och möjligheter. Den höga personaltätheten ger möjligheter till individuella anpassningar. Ur stadsdelsnämndernas uppföljning framgår att många skolor fokuserar samarbetet mellan de olika personalgrupper som träffar eleverna. Om samarbetet mellan lärare, elevassistenter, elevhälsa och fritidshemspersonalen fungerar bra ökar möjligheterna både att följa elevens kunskapsutveckling och att individanpassa undervisningen. Stärka elevernas förmåga till språk kommunikation anses som en framgångsfaktor och är även ett utvecklingsområde som det satsas på. Framförallt med kompetens i tecken som stöd och olika digitala verktyg. Inkluderande förhållningssätt och samarbete med grundskolan framhålls också som framgångsrika satsningar. Uppföljning av kunskapsresultat Kunskapsresultaten används i kvalitetsarbetet på skolnivå och till viss del på stadsdelsnivå. Betyg sätts för de elever som begär betyg. Alla elevers kunskapsutveckling följs däremot i individuella utvecklingsplaner (IUP) och skriftliga omdömen. De elever som begärt betyg har i allmänhet nått minst E. C och B är vanliga betyg medan det är ovanligt att någon nått nivån för A. På skolnivå används även resultaten som finns IUP mm för att följa skolans arbete med att eleverna ska nå kunskapsresultaten. Stadsledningskontoret konstaterar dock att så gott som alla stadsdelar uppger att dokumentationen av elevernas kunskapsutveckling alltjämt behöver utvecklas och systematiseras. Några stadsdelar uppger att det finns goda rutiner för att följa upp elevernas utveckling mot kunskapskraven. Det är mest skolor som har särskoleklasser som har kvalitetsarbete om/för särskolan. Det är mer oklart hur kvalitetsarbetet ser ut för elever som är integrerade i klasser med grundskoleelever. På huvudmannanivå handlar det om att försäkra sig om att det finns system på rektorsoch lärarnivå för att följa upp och säkerställa att eleverna får rätt utmaningar för sin kunskapsutveckling. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Bilaga Utbildning 23(37)

129 Personal Det råder stor brist på lärare som är behöriga att undervisa i grundsärskolan. Behörighetskravet på lärare i grundsärskolan gäller fullt från och med Andelen behöriga i Göteborgs grundsärskola är få och få finns att rekrytera. Pedagoger väljer inte att läsa in behörighet då komplettering är en process på flera år. Detta är ett problem som Göteborg delar med resten av landets kommuner. 3.5 Gymnasieskola och gymnasiesärskola I Göteborgs Stad ansvarar utbildningsnämnden för all kommunal gymnasie- och gymnasiesärskoleutbildning samt för insyn i fristående skolor inom de båda skolformerna. Antal elever i respektive verksamhetsform framgår i redovisningen nedan Mål Gymnasieskolan Gymnasieskolan ska ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för en personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Utbildningen ska utformas så att den främjar social gemenskap och utvecklar elevernas förmåga att självständigt och tillsammans med andra tillägna sig, fördjupa och tillämpa kunskaper. Gymnasiesärskolan Gymnasiesärskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en för dem anpassad utbildning som ska ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för en personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Utbildningen ska utformas så att den främjar social gemenskap och utvecklar elevernas förmåga att självständigt och tillsammans med andra tillägna sig, fördjupa och tillämpa kunskaper. (Skollagen kap 15 och 18) Sammanfattning av slutsatser och viktiga resultat Grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier Totalt uppgick andelen elever som når en gymnasieexamen till 72,9 procent. Flickorna når gymnasieexamen i högre grad än pojkar, särskilt oroande är utvecklingen för pojkar på yrkesprogram. Dagens ungdomar kommer möta en arbetsmarknad i snabb förändringstakt och många kan behöva återvända till studier senare i livet för kompetensutveckling eller för studier mot en helt ny yrkesbana. Fullständiga gymnasiestudier är en viktig skyddsfaktor för ett hållbart och långt yrkesliv Allt färre elever vid gymnasiesärskolan går vidare till arbetsmarknaden. Gymnasiesärskolans utvecklingsarbete kring APL (arbetsplatsförlagt lärande) är väsentligt men också hur Göteborgs Stad agerar som arbetsgivare för ungdomar med olika funktionsnedsättningar Social gemenskap och ett aktivt deltagande i samhällslivet Antalet och andelen elever vid något av introduktionsprogrammen har ökat kraf- Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Bilaga Utbildning 24(37)

130 tigt under det senaste året, framförallt på språkintroduktion. Det medför stora utmaningar för organisationen och allt fler elever kommer få förlängda gymnasiestudier Utbildningsförvaltningen har analyserat närvarons betydelse för en god måluppfyllelse. De samband som påvisas belyser vikten av ett uthålligt arbete med ökad närvaro inom gymnasieskolan Sammanfattning av underlag till slutsatser och viktiga resultat Totalt beräknas drygt Göteborgselever studera i gymnasieskolan, vilket är en ökning med ett 100-tal elever jämfört med föregående år. Det innebär att gymnasieskolan nu lämnat en period av minskande elevkullar och att antalet elever beräknas öka under en lång period framåt. Källa: Utbildningsförvaltningen Av årets gymnasieelever studerar 49,5 procent vid någon av stadens gymnasieskolor och drygt 42 procent studerar i en fristående gymnasieskola. Andelen elever i den kommunala gymnasieskolan ökar alltså något i förhållande till andelen i fristående skolor. Den stora förklaringen till detta trendbrott är att allt fler gymnasieelever återfinns vid något av de fem introduktionsprogrammen och i nuläget är det bara en fristående skola i staden som erbjuder utbildning vid något av dessa program. Antalet elever på språkintroduktion, som är ett av de fem introduktionsprogram, har ökat markant under I november 2015 fanns elever på språkintroduktion och 250 elever väntade på placering eller kartläggning. Tillströmningen ser ut att fortsätta under året. Situationen är helt ny för utbildningsförvaltningen och för att klara uppdraget krävs stora insatser på flera områden som anskaffning av lokaler, rekrytering och kompetensutveckling av personal. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Bilaga Utbildning 25(37)

131 Källa: Utbildningsförvaltningen Diagrammet ovan visar antalet elever som antagits efter avslutad reservantagning i september dvs. endast antagna elever som skrivs in i år 1 och inte de som redan befinner sig i systemet och går kvar ytterligare ett år. Det som framkommer tydligt är den stora ökning av elever på språkintroduktion som sker löpande under året efter det att ordinarie antagning avslutats. Betyg gymnasieskolan Gymnasieskolans mål är att en utbildning på ett nationellt program ska leda till en gymnasieexamen. Begreppet gymnasieexamen är en övergripande benämning för två olika examina med olika krav. Utbildning på yrkesprogram syftar till en yrkesexamen och utbildning på ett högskoleförberedande program syftar till en högskoleförberedande examen. Båda dessa examina kallas gymnasieexamen. En gymnasieexamen innehåller ett antal kvalitetskrav vilka varierar beroende på de olika programmålen mm. Källa: Utbildningsförvaltningen Den första kullen elever som studerat enligt den reviderade gymnasieskolan (Gy11) slutförde sina studier läsåret 13/14. Analyser över tid är därmed ännu inte möjliga att göra. Av tabellen ovan kan dock konstateras att andelen elever med gymnasieexamen har ökat jämfört med föregående läsår och den största ökningen återfinns inom yrkesprogrammen. Sjöfartsutbildningen har högst andel elever med yrkesexamen (93,3 procent). Flera yrkesprogram uppvisar dock examensnivåer under 50 procent men då elevtalen är låga kan förändringar på individnivå påverka utfallet i hög utsträckning. Utbildningsförvaltningen har i årets betygsrapport analyserat genomsnittliga betygspoäng för de elever som erhållit en gymnasieexamen. Bland eleverna med högskoleexa- Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Bilaga Utbildning 26(37)

132 men är skillnaden 0,3 poäng till flickornas fördel och differensen är oförändrad jämfört med föregående år. För elever med en yrkesexamen uppgår skillnaden till 1,2 poäng för läsåret 14/15 vilket också är en ökning med 0,6 poäng jämfört med föregående år, även här till flickornas fördel. En förklaring till utvecklingen kan vara att många elever på en yrkesutbildning redan kan ha ett erbjudande om jobb och att studiemotivationen då kan avta. Utvecklingen är dock oroande då andelen pojkar med yrkesexamen minskar. Dagens ungdomar kommer möta en arbetsmarknad i snabb förändringstakt och många kan behöva återvända till studier senare i livet för kompetensutveckling eller för studier mot en helt ny yrkesbana. Fullständiga gymnasiestudier och goda förkunskaper är en skyddsfaktor för ett hållbart och långt yrkesliv. Elevnärvaro och studieresultat Närvarons betydelse för om eleven klarar sina studier i tid har ofta poängterats och utbildningsförvaltningen har genom att sammanställa frånvaro med examensresultat påvisat samband. Även ganska marginella sänkningar av den genomsnittliga närvaron ger kraftiga utslag i andelen elever som får gymnasieexamen inom tre år. När den genomsnittliga andelen närvarande elever sjunker till 80 procent eller därunder sjunker också andelen elever som når examen drastiskt. Också en svagt ökad närvaro, som den på en procentenhet från tidigare år för Katrinelundsgymnasiet, ger utslag; andelen med examen tre år senare har ökat från 60 till 65 procent och visar att ökad närvaro kan vara en viktig faktor. Källa: Utbildningsförvaltningen Insatser för att förbättra närvaron genom en snabb reaktion och kontakt med elev och föräldrar samt en snabb analys av varför inte eleven kommer kopplats eventuella åtgärder är viktiga. Flera gymnasieskolor konstaterar att insatser ger goda resultat och att måluppfyllelsen ökar. Det är ett ständigt pågående arbete för skolorna när en tredjedel av skolans elever byts ut varje år. Gymnasiesärskolan Medan antalet elever inom gymnasieskolan ökar något är det en fortsatt elevminskning inom gymnasiesärskolan. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Bilaga Utbildning 27(37)

133 Källa: Utbildningsförvaltningen, Stadsledningskontoret Antalet nyanlända ökar och detta påverkar även verksamheten inom gymnasiesärskolan. Flera nyanlända elever har tagits emot i gymnasiesärskolan det senaste året. Dock saknar många nyanlända elever med en utvecklingsstörning de utredningar som krävs som grund för mottagandet till gymnasiesärskolan, vilket kan medföra en lång väntan för eleven innan beslut kan fattas. Ett utvecklingsarbete pågår tillsammans med gymnasiesärskolan i Malmö och Stockholm för att utbyta erfarenheter kring arbetet med GYS 13, uppföljning av aggregerade resultat samt hantering av APL (arbetsplatsförlagt lärande). Källa: Utbildningsförvaltningen När det gäller andelen som fullföljer gymnasiesärskolan på fyra år kan det konstateras att det inte har skett någon större förändring de senaste tre åren. Likaså ligger genomsnittligt meritvärde kvar på ungefär samma nivå som tidigare (max är 15). Värt att notera är att andelen elever som går vidare till arbetsmarknaden har minskat betydligt sedan läsåret 12/13 och att andelen elever som går vidare till daglig verksamhet ökar. Andelen elever som går vidare till studier är fortfarande lågt i jämförelse med läsåret 12/13. Närvaron 14/15 är lägre än tidigare år, men läsåren 12/13 och 13/14 avser en genomsnittlig närvaro för hela gymnasiesärskolan och inkluderar individuellt program där frånvaron generellt är lägre. Närvaron på de nationella programmen är jämförbar med närvaron på motsvarande program på gymnasiet. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Bilaga Utbildning 28(37)

134 3.6 Vuxenutbildning Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning ansvarar för all utbildning inom skolformerna komvux (grundläggande och gymnasial vuxenutbildning), sfi (svensk undervisning för invandrare) och särvux (särskild utbildning för vuxna). Nämnden arbetar med information, vägledning, antagning, upphandling av utbildning, uppföljning mm. Utbildningen upphandlas hos olika anordnare, varav utbildningsförvaltningen genom Studium är en. Antal elever i respektive verksamhetsform framgår i redovisningen nedan Mål Målet för den kommunala vuxenutbildningen, särskild utbildning för vuxna med utvecklingsstörning samt utbildning i svenska för invandrare är att vuxna ska stödjas och stimuleras i sitt lärande. De ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling. Utgångspunkten för utbildningen ska vara den enskildes behov och förutsättningar. De som fått minst utbildning ska prioriteras. (Skollagen kap 20, 21 och 22) Sammanfattning av slutsatser och viktiga resultat Tillgången till vuxenutbildning bedöms fortsatt vara god Många vuxenstuderande avbryter sina studier, särskilt inom gymnasiala högskoleförberedande kurser. Förvaltningens arbete med att följa upp orsaker till avbrotten för att sedan vidta adekvata åtgärder är därför mycket väsentligt Nämndens systematiska kvalitetsarbete har ett stort fokus på utbildningsanordnarna. Analys och slutsatser kring förvaltningens egna processer och arbetssätt saknas däremot i rapporteringen, exempelvis kunde antagningsarbetet och studie- och yrkesvägledningen lyftas fram på ett tydligare sätt i nämndens rapportering Komvux Inom grundläggande vuxenutbildning är engelska det vanligaste ämnet. Andelen godkända betyg av totalt antal satta betyg för januaristarten 2015 är 93 procent. Andelen avbrott uppgår till 39 procent i genomsnitt. En majoritet av de studerande är kvinnor. Inom den gymnasiala vuxenutbildningen med högskoleprofil är matematik det vanligaste ämnet. Andelen satta betyg för januaristarten uppgick till 93 procent och för sommarstarten till 82 procent. Även inom denna utbildningsform är majoriteten av de studerande kvinnor. Andelen avbrott för januaristarten uppgick till 46 procent och i sommarstarten uppgick den till 41 procent. Inom den gymnasiala vuxenutbildningen med yrkesinriktning har arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen gjort en uppföljning på de elever som påbörjade utbildning under våren Detta då en majoritet av de elever som läser kurspaket med yrkesinriktning slutför sina studier under tre terminer. En övervägande majoritet av eleverna studerar inom vård och omsorg och flertalet är Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Bilaga Utbildning 29(37)

135 kvinnor. Andelen satta betyg för den gymnasiala yrkesutbildningen uppgick till 91procent medan 14 procent av eleverna som påbörjade en yrkesutbildning avbröt sina studier. I förvaltningens senaste effektstudie uppger 69 procent av komvux elever att de uppnått mål med sina studier. Trenden över tid är att måluppfyllelsen stigit från drygt 60 till 70 procent. SFI I uppföljningen av sfi följs den grupp elever som var nybörjare den termin som ligger två år tillbaka i tiden vid tidpunkten för mätningen. Resultatet visar att andelen betygsatta, efter två års studier, uppgick till 47 procent och att andelen avbrott efter två års studier uppgift till 39 procent i genomsnitt. I förvaltningens effektstudie för 2015 uppger 51 procent av sfi-eleverna att de nått sitt mål med studierna. Sett över de senaste 12 månaderna ligger måluppfyllelsen på 56 procent. Trenden är just nu vikande. Särvux Redovisning för särskild utbildning för vuxna följer inte en specifik kursstart utan samtliga registreringar för individer som påbörjade studier under hösten 2013 redovisas. Drygt 200 ansökningar inkom under hösten 2013 och såväl fördelningen mellan kvinnor och män som mellan grundläggande och gymnasial nivå var relativt jämn. Flest betyg sätts vid den gymnasiala nivån. Andelen elever som studerar inom yrkesinriktad utbildning har ökat och dessa elever når i högre utsträckning betyg i jämförelse med elever på grundläggande nivå. Ett utvecklingsområde är att öka antalet sökande till grundläggande nivå. För att öka effekten av yrkesinriktad utbildning fortsätter förvaltningen arbetet med att skapa rekryteringsvägar till anställningar inom Göteborgs Stad. Samarbetet med Arbetsförmedlingen och stadens nätverk har intensifierats under året Sammanfattning av underlag till slutsatser och viktiga resultat Den 1 juli 2015 trädde det nya ramavtalet Mångfald med kvalitet i kraft. Med anledning av den nya upphandlingen har kvalitetsbedömningar för respektive utbildningsanordnare under innevarande år uteblivit. Först under 2016 görs en sammanfattande kvalitetsbedömning av utbildningsanordnarna som kommer ligga till grund för kommande års planerade beställning av utbildning. Antalet helårsplatser per oktober månad 2015 tyder på att utbildningsvolymen under innevarande år blir något lägre än under Tillgången till utbildning bedöms fortsatt som god. Förvaltningen uttrycker dock en oro inför kommande volymökningar inom sfi och då främst vad avser tillgången till sfi-lärare. Källa: Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Bilaga Utbildning 30(37)

136 Avbrott inom gymnasial vuxenutbildning Ett avbrott inom vuxenutbildningen kan ha många förtecken som inte alltid är negativa. Eleven kan exempelvis påbörjat andra studier, fått ett arbete eller blivit förälder. Uppföljningen från nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning visar dock på en hög andel avbrott bland de vuxenstuderande, särskilt inom gymnasiala högskoleförberedande kurser se diagram nedan. Källa Arbetsmarknad och vuxenutbildning Diagrammet visar andel avbrott bland de elever som antagits vid gymnasiala högskoleförberedande kurser under januari Förvaltningen för arbetsmarknad och vuxenutbildning har med anledning av denna utveckling beslutat att göra en fördjupad analys. Gruppen elever som gör avbrott kommer att studeras för att få en utvecklad bild av vilka elever det är som gör avbrott (kön, ålder mm), när avbrotten görs och inom vilka kurser. Det planeras också telefonintervjuer med elever som har avbrutit sina kurser för att identifiera avbrottsorsaker samt vad förvaltningen och utbildningsanordnarna hade kunnat göra för att förhindra ett avbrott. I Studiums kvalitetsrapport kommenteras också denna utveckling. Lärare och utbildningsledare vid Studium upplever att eleverna har sämre förutsättningar för studier idag än tidigare. Även studiemotivationen bland eleverna upplevs ha sjunkit över tid. Fler elever än tidigare är föremål för särskilda insatser i form av kuratorsstöd, specialpedagogiska insatser och ämnesspecifikt språkstöd. Elevgruppen i dag är mer diversifierad än någonsin tidigare och exempelvis måste arenor för samverkan olika professioner emellan skapas. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Bilaga Utbildning 31(37)

137 4 Fördjupning: trygghet och studiero 4.1 Mål Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever samt att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. (Ur: Skollagen kapitlet 5 och 6) 4.2 Slutsatser och viktiga resultat Övergripande slutsats Den aggregerade uppföljningen ger en positiv bild av det allmänna läget. Men när det gäller att skapa en trygg, säker miljö fri från kränkningar är en incident en för mycket. Betoningen i uppföljningen bör ligga på att säkerställa att det systematiska kvalitetsarbetet fungerar på alla nivåer, i synnerhet rutiner och förhållningssätt i det barn- och elevnära kvalitetsarbetet i barngrupper och skolklasser Trygghet och studiero Många elever i upplever trygghet och studiero i sin skola, men inte alla Skolornas fysiska miljö har stor betydelse för elevernas upplevelse av trygghet, skolornas toaletter betonas särskilt Arbetet med att motverka kränkande behandling Det pågår ett aktivt arbete med relevanta och rimliga åtgärder för att främja likabehandling samt att förebygga och motverka kränkande behandling. Arbetet engagerar alla nivåer i organisationen Alltjämt förekommer det att barn och elever blir utsatta för kränkningar Utbildningsnämnden och stadsnämnderna har system för att ta emot anmälningar om kränkande behandling Bestämmelserna om att det ska finnas en dokumenterad plan mot diskriminering och kränkande behandling, en likabehandlingsplan, är väl kända. Det upprättas i allmänhet sådana planer, men det finns tecken på att brister i planerna förekommer. Det finns brister avseende barns och elevers möjlighet till delaktighet när likabehandlingsplanerna tas fram 4.3 Underlag till slutsatser och resultat Trygghet och studiero Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. En förutsättning för detta är att elever, lärare och annan personal känner ett gemensamt ansvar för arbetsmiljön på skolan och har respekt för varandra. Eleverna ska beredas möjlighet att delta i utformningen av lärandemiljön, bland annat genom att medverka i utarbetandet av ordningsregler. Det är även viktigt att skolan samarbetar med elevernas vårdnadshavare för att skapa gemensamma förutsätt- Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Bilaga Utbildning 32(37)

138 ningar för en trygg skolmiljö. Kommunerna inom GR genomför årligen en gemensam elevenkät. Ett av frågeområdena handlar om trivsel och trygghet. I diagrammet nedan visas hur eleverna i Göteborg svarat åren 2011 till Källa: GR enkät ( ) Enkätresultaten visar att grundskoleeleverna i Göteborg i hög grad upplever en trygg skolmiljö och att de trivs i skolan. Resultatet för Göteborg är i samtliga årskurser lägre än i GR som helhet. Grundskolan ligger 2015 på en lägre nivå (index) än 2014 i årskurs 5 och 8 (årskurs 2 är oförändrat), gymnasiet har förbättrat sitt resultat sedan Cirka 10 procent av eleverna i respektive kategori anger dock att de inte känner sig trygga eller trivs i skolan, vilket innebär att Göteborg inte når upp till målet att alla elevers skolmiljö ska präglas av trygghet och studiero. Åtminstone upplever inte alla elever att de har en sådan skolmiljö. Utbildningsförvaltningen har påbörjat en kartläggning som avhandlar trygghet och säkerhet i alla gymnasieskolor och gymnasiesärskolor. Nämnden kommer att ges en rapport om detta i mars Stadsdelsförvaltningarna har inför årets redovisning särskilt analyserat sin verksamhet utifrån sju frågor ur GR s enkät hämtade från tre olika frågeområden, dels området "trivsel och trygghet" (som redovisas ovan) men också från områdena "skolmiljö" och "bemötande". Sammantaget ger dessa frågor en bild av elevernas upplevelse av trygghet och studiero, som även innefattar fysisk miljö och relationer. I diagrammet nedan redovisas hur Göteborgseleverna i årskurs 5 besvarade dessa sju frågor. Bland dessa utmärker sig frågan om skolans toaletter på ett negativt sätt. 61 procent av eleverna i årskurs 5 håller inte med om påståendet att "skolans toaletter är bra". Källa: GR enkät (2015) Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Bilaga Utbildning 33(37)

139 Motverka diskriminering och annan kränkande behandling Bestämmelser i diskrimineringslagen och skollagen förbjuder diskriminering och kränkande behandling. Det ställer krav på att förskolor och skolor bedriver ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter samt för att förebygga och motverka trakasserier och kränkande behandling. Stadsledningskontoret erfar att det finns kunskap om och bedrivs ett aktivt och engagerat arbete för att motverka kränkande behandling, på alla nivåer i organisationen. Nämnder, förvaltningar, förskolechefer, rektorer, lärare och annan personal, vidtar relevanta och rimliga åtgärder. Men faktum kvarstår att fall av kränkande behandling uppstår. Händelser anmäls till stadsdelsnämnderna och anmälningarna om missnöje med de insatser som kommunen vidtagit görs till Skolinspektionen. Skolmiljön tycks dock utgöra en trygg miljö för många av eleverna på alla skolor. Svarsfrekvensen, på till exempel elevenkäten, är dock i allmänhet så låg på skolor i socioekonomiskt utsatta områden att eventuella skillnader avseende värdegrundsfrågor inte syns. Enskilda barn och elever och enskilda händelser syns inte i aggregerad uppföljning. Det gör det än viktigare att säkerställa att det lokala kvalitetsarbetet i varje stadsdelsnämnd och utbildningsnämnden samt vid varje förskola och skola fungerar väl. Ett viktigt instrument för detta är de anmälningar om kränkande behandlig som rektorer och förskolechefer lämnar till sin nämnd. Ett annat verktyg är att kvalitetssäkra likabehandlingsplanerna som ska finnas vid varje enhet. Våren 2015 ombads förskolechefer och grundskolerektorer att värdera insatserna för att motverka kränkande behandling som vidtagits vid den egna enheten. Ca 60 procent av de tillfrågade svarade på enkäten. De svarandes helhetsbedömning visar att de allra flesta anser att arbetet som utför är av god kvalitet. Som helhet bedömer jag att arbete mot diskriminering och kränkande behandling vid mina enheter fungerar Källa: Stadsledningskontoret (2015) Det främjande arbetet handlar om att stärka förutsättningarna för likabehandling. I ett framgångrikt sådant arbete läggs ett värdegrundraster på planering, genomförande och uppföljning av den pedagogiska verksamheten. Flera stadsdelsnämnder pekar på vad som görs för att stärka värdegrundsfrågorna såsom den stadenövergripande satsningen på att ett inkluderande och normkritiskt förhållningssätt ska råda i förskolor och skolor. Det lyfts också fram att förskolor och skolor har olika utgångsläge. Vissa skolor har en stor omsättning på elever och tar emot många nyanlända elever. Dessa skolor ligger i socialt utsatta områden. Det är mer komplext att bygga upp en gemensam värdegrund på en sådan skola än i en skola med mer stabil elevgrupp. Mer resurser finns tillgängliga och många utvecklingsinsatser prövas. Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och utgår från identifierade riskfaktorer. För att kunna förebygga trakasserier och kränkningar behöver förskolans och skolans personal ha kunskaper bland annat om den forskning som finns inom området. Kompetensutveckling för chefer eller all personal är den vanligaste åt- Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Bilaga Utbildning 34(37)

140 gärden som stadsdelsförvaltningarna bistår med. En annan viktig del i det förebyggande arbetet är att ha god kännedom om elevernas kamratrelationer vilket innebär att det finns systematiskt arbete med att skapa kunskaper om barns/elevers situation på förskolan eller skolan. I denna process ingår kartläggning av risker för var och när kränkande behandling skulle kunna ske. Observationer i barngruppen, sociogram, hög vuxennärvaro, trygghetsvandringar, barnintervjuer, elevenkäter är exempel på metoder för kartläggning som används. Stadsdelsnämndernas uppföljning av det förebyggande och främjande arbetet bygger dels på att efterfråga vilka insatser som genomförs i varje förskola och skola dels på att undersöka barns, elevers och vårdnadshavares upplevda trygghet och trivsel. Den sammantagna bilden redovisas men variationen mellan enheterna framgår inte, likaså framgår inte vilka särskilda stödinsatser som görs för de förskolor eller skolor som har svårigheter med det främjande och förebyggande arbetet. Enkäten som förskolechefer och rektorer svarat på visar att de svarande överlag bedömer att det vidtas relevanta såväl främjande som förebyggande insatser. Vidta åtgärder mot diskriminering och annan kränkande behandling När fall av misstänkta trakasserier eller kränkningar kommer till förskole- eller skolpersonalens kännedom måste skolan ha tydliga rutiner för det åtgärdande arbetet. Rutinerna ska vara kända av alla personal, elever och föräldrar och även, efter ålder och mognad, barn i förskolan. Det ska finnas kompetens att snabbt utreda, dokumentera och följa upp fall. Så snart någon ur personalen får signaler om att ett barn eller en elev känner sig kränkt måste de agera. Personalen är också skyldig att anmäla det inträffade till förskolechefen alternativt rektorn. Rektorn eller förskolechefen ska vid sådana tillfällen alltid se till att huvudmannen informeras. Alla stadsdelsnämnder har system för att ta emot sådana anmälningar. I alla stadsdelar och utbildningsförvaltningen samlas och analyseras anmälningar kontinuerligt. Det ger värdefull information som ligger till grund för insatser som behöver göras vid vissa förskolor eller skolor eller för alla verksamheter. Analyserna visar bland annat att de flesta anmälningar gäller grundskolan. Det är ovanligt att händelser i förskolan eller i fritidshemmet rapporteras till nämnden, och det är mycket ovanligt att det rör en elev i grundsärskolan. Utbildningsförvaltningen påbörjade våren 2015 ett arbete för att förbättra rutiner vid anmälan och utredning av kränkande behandling och trakasserier. Kartläggning av anmälningar bakåt i tiden, rektorsintervjuer, framtagande av nya gemensamma blanketter för anmälan och utredning samt informations- och diskussionsmöten är delar av detta arbete. En uppföljning av arbetet kommer att äga rum våren En förälder eller elev som är missnöjd med förskolans eller skolans agerande kan göra anmäla detta till Skolinspektionen. Närmare hälften av de anmälningar som kommer till Skolinspektionen handlar om kränkande behandling. Under första halvåret 2015 inkom 810 sådana anmälningar och 45 av dessa (6 procent) rörde en förskola eller skola i Göteborg. Samma halvår avslutades 356 ärenden där det konstaterades att huvudmannen brustit i arbetet för att motverka kränkande behandling, varav 24 (7 procent) avsåg Göteborg. En övervägande majoritet av anmälningarna rör elever i grundskolan och fler rör pojkar än flickor. Det är också vanligast att inkomna anmälningar rör skolor i storstäder eller förortskommuner. De regionala skillnaderna försvinner dock i stort sett när det kommer till antal anmälningar där Skolinspektionen konstaterat en brist. Antalet anmälningar med konstaterad brist är mellan 6 och 9 anmälningar per invånare i hela landet. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Bilaga Utbildning 35(37)

141 Plan mot kränkande behandling För varje verksamhet ska det årligen upprättas en likabehandlingsplan tillika plan mot kränkande behandling. Planen ska vara en dokumentation av det arbetet och de rutiner som upprättats. I enkäten som skickades till förskolechefer och grundskolerektorer ombads de svarande att ta ställning till huruvida deras arbete med likabehandlingsplaner uppfyller de krav som Skolverket beskriver i allmänna råd för arbete mot diskriminering och kränkande behandling. I diagrammet nedan redovisas svaren. Källa: Stadsledningskontoret (2015) De flesta av de svarande uppger att det finns en likabehandlingsplan för varje verksamhet, samt att planerna till vanligen uppfyller de krav som ställs. De vanligaste avvikelserna gäller barns och elevers medverkan i framtagande av planen samt tydlighet kring vilka resurser som är avsatta för att genomföra likabehandlingsarbetet. Utbildningsförvaltningen samlar in likabehandlingsplanerna från gymnasieskolorna en Göteborgs stad, Uppföljningsrapport Bilaga Utbildning 36(37)