Uppföljningsrapport mars 2019

Transkript

1 Kommunfullmäktige Handling 2019 nr 118 Uppföljningsrapport mars 2019 Till Göteborgs kommunfullmäktige Kommunstyrelsens förslag Stadsledningskontorets förslag till beslut av kommunstyrelsen för egen del har bifallits. Kommunstyrelsen tillstyrker stadsledningskontorets förslag i tjänsteutlåtande den 30 april 2019 och föreslår att kommunfullmäktige beslutar: Göteborgs Stads uppföljningsrapport per mars 2019, antecknas. Vid behandlingen av ärendet i kommunstyrelsen förekom skiljaktiga meningar: ---- Karin Pleijel (MP) yrkade bifall till tilläggsyrkande från MP, S och V den 16 maj Tjänstgörande ordföranden Helene Odenjung (L) yrkade bifall till stadsledningskontorets förslag och avslag på tilläggsyrkande från MP, S och V den 16 maj Kommunstyrelsen beslutade först att bifalla stadsledningskontorets förslag. Vid omröstning beträffande avslag respektive bifall till tilläggsyrkande från MP, S och V röstade Martin Wannholt (D), Hampus Magnusson (M), Jessica Blixt (D), Jörgen Fogelklou (SD), Naod Habtemichael (C), tjänstgörande ersättaren Nina Miskovsky (M) och tjänstgörande ordföranden Helene Odenjung (L) för avslag. Daniel Bernmar (V), Karin Pleijel (MP), Marina Johansson (S), Grith Fjeldmose (V), Jonas Attenius (S) och tjänstgörande ersättaren Viktoria Tryggvadottir Rolka (S) röstade för bifall. Kommunstyrelsen beslutade med sju röster mot sex att avslå tilläggsyrkandet från MP, S och V. Karin Pleijel (MP) antecknade till protokollet vad som framgår av skrivelse från den 22 maj Göteborgs Stad kommunfullmäktige 1 (2)

2 Representanterna från M, L, C och KD antecknade som yttrande en skrivelse från den 21 maj Representanterna från V antecknade som yttrande en skrivelse från den 21 maj Göteborg den 22 maj 2019 Göteborgs kommunstyrelse Helene Odenjung Mathias Sköld Göteborgs Stad kommunfullmäktige 2 (2)

3 Kommunstyrelsen Protokollsanteckning Miljöpartiet Protokollsanteckning angående Uppföljningsrapport mars 2019 Stadsledningskontoret har i uppföljningsrapport 1 för året flaggat för att MLCKDbudgeten innebär stora ekonomiska påfrestningar. Vi har tidigare flaggat för riskerna med den ekonomistyrning som MLCKD valt att använda sig av, vilket nu blir uppenbart. Det är först viktigt att konstatera att den uppkomna ekonomiska situationen är något som alliansen aktivt har valt att gå in i. Det handlar om uppenbara felberäkningar och stora risker som finns i alliansens budgetförslag. Några av de tydligaste exemplen på dessa är; Felräkning i samband med uteblivna subventioner i kollektivtrafiken. Stadens tillköp på kollektivtrafiken för att subventionera göteborgarnas månadskort beräknades uppgå till 0 kr den första januari. Det är allmänt känt att avtal med VGR inte förändras genom ett ensidigt beslut i kommunfullmäktige några dagar innan det ska genomföras. Den styrande minoriteten borde varit medveten om att avtalet tar tid att förändra och därmed borde alliansen avsatt medel för kostnaderna de månader som subventionerna fortsätter. Minskade möjligheter att använda eget kapital skapar ryckighet. Nämndernas kan inte längre använda någon del av eget kapital, utan en framställan till kommunstyrelsen. Att på kort tid meddela nämnderna att de inte får använda medel de sparat ihop, påverkar möjligheten för nämnderna att agera utifrån den planering de lagt. Minskade reserver för förändringar i kostnadsutveckling i nämnderna innebär även långsiktiga problem i form av ryckig styrning och ökad ekonomisk osäkerhet. Minimala reserver centralt. MLCKD har valt att avsätta minimala centrala reserver för kommunen; troligtvis de minsta reserver som kommunen haft i modern tid. När en skatteprognos felar på 100 miljoner, vilket är en helt normal avvikelse från tidigare prognos, så slår det nu direkt in i verksamheterna. MLCKD har genom att minimera reserverna kunnat ge intrycket av att lägga mer pengar till verksamheten än vad de alternativa budgetar som haft större reserver gjort. Räknat på lågt försörjningsstöd. MLCKD har valt att räkna på lägre försörjningsstöd än vad SKLs prognoser pekat på. Detta har varit återkommande genom åren, där man hänvisat till att deras politik per automatik skulle minska försörjningsstödet mer än prognoserna. Eftersom alliansens prognos inte stämde med den verkliga utvecklingen fick MLCKD redan i december höja avsättningen till försörjningsstödet till mer realistiska nivåer genom att använda sig av de små reserver som avsatts. Göteborgs Stad kommunstyrelsen 1 (2)

4 Glädjekalkyl vid utförsäljning. MLCKD:s budget utgår från en försäljning av kommunal verksamhet har de budgeterat med en försäljning på miljoner en försäljning om ytterligare miljoner. Det finns idag inga tecken på att detta kommer hinna genomföras så snabbt. Det finns stora svårigheter att göra sådana schablonmässiga antaganden om försäljningsvärden. Det saknas också en seriös redovisning av vilka tillgångar som avses. Om försäljning sker av kommunala bolag som går med vinst, så behöver MLCKD även redovisa vilket inkomstbortfall som en försäljning av verksamheten innebär, något som saknas. Uteblivna effektiviseringar. MLCKDs budget bygger på ett antal effektiviseringar som ännu inte visar sig falla ut. Sådana effektiviseringar återfinns i många detaljer, men främst inom IT och inköp. Det finns ännu ingen rapportering från stadsledningskontoret att dessa antaganden gett effekt. Bristande ekonomisk kontroll. MLCKD har genom sitt ledarskap nu hamnat på en kostnadsutveckling om 6 % samtidigt som intäkternas utveckling är runt 3 %. Det är uppenbart att de har svårigheter att hantera nämndernas kostnadsutveckling i relation till sin budget. Minskade grundbelopp för nämnderna. MLCKD har gjort ett allmänt antagande om att kostnaderna för nämndernas grundbelopp kunde justeras ned med 15 mnkr. Det finns inga tecken på att denna förutsättning innebär annat än besparing och återrapportering om detta saknas helt i uppföljningen. Inga resurser för att genomföra reformer. MLCKD har inte avsatt några omstruktureringskostnader trots att de lanserat ett antal reformer för staden. Det är rimligt att till exempel anta att en omorganisation av SDN kostar pengar. Tar inte klimathotet på allvar. Det är även synnerligen allvarligt att MLCKD har valt att skära ned på miljö- och klimatarbetet. Vi vet sedan länge att den globala uppvärmningen kommer innebära stora kostnader för kommunen och världen framöver och att åtgärder behöver tas nu. Dels krävs satsningar för att kraftigt minska utsläpp av klimatgaser och dels krävs motåtgärder för kommande klimatförändringar redan nu. En seriös budgethantering bör innehålla kostnadsberäkningar för de större skador som staden kommer få kommande år och börja buffertera för dessa. Vi ser redan nu kostnader som orsakas av förändrade regn- och vattenflöden. Kostnader som kommer öka framgent. Vi ser det som en uppenbar risk att MLCKD använder sig av den självskapade ekonomiska problematiken som ursäkt för att skala bort kommunal verksamhet de inte önskar se. Det är bekvämt att peka på att ekonomin är dålig utan att ta ansvar för att de själva har försatt staden i den situationen. Vi kommer återkomma med ett antal reformförslag för att få ekonomin i bättre balans efter den skada som MLCKD medvetet åsamkat den. Göteborgs Stad kommunstyrelsen 2 (2)

5 Kommunstyrelsen Yttrande (Vänsterpartiet) Yttrande angående Uppföljningsrapport mars 2019 Uppföljningsrapporten för mars 2019 belyser flera viktiga områden. Det är tydligt att den borgerliga budgeten redan fått stora negativa konsekvenser för stadens verksamheter, personal och för göteborgarna. Vi vill särskilt lyfta fram följande områden som vi anser särskilt viktiga att följa utvecklingen kring. Ekonomi På bara tre månader har det borgerliga styrets budget kastat kommunen in i ett svårt ekonomiskt läge. Med en hög nettokostnadsutveckling, och trots hårda besparingar på verksamheten, lyckas de orsaka ett uruselt ekonomiskt resultat. För första gången i modern tid är kostnadsutvecklingen högre än finansieringsutvecklingen. Det betyder att borgerligheten inte lyckas att finansiera den löpande verksamheten med intäkter. Den borgerliga budgeten tycks istället vara finansierad av vad som verkar vara glädjekalkyler och orimliga förväntningar på att kunna spara pengar. Nu får det konsekvenser för välfärden. Priset för de borgerliga partiernas misslyckande får betalas av stadens personal genom nedskärningar i verksamheter. Nedskärningarna döljs dock bakom ord som effektiviseringar men innebär i praktiken att personalen får springa ännu fortare. Det är tydligt att de borgerliga partierna saknar kunskap eller förmåga att förstå de specifika förutsättningarna för välfärdsverksamheter. Vänsterpartiet kommer fortsätta göra sitt yttersta för att skydda välfärden och kämpa för att mer resurser omfördelas dit de behövs som mest. Hemtjänsten Äldreomsorgen är nu ett av de områden som riskeras när borgarnas nedskärningspolitik. När det gäller hemtjänsten så beskriver samtliga stadsdelar i början av året stora problem kopplat till införandet av ersättningsmodellen utförd tid. Några stadsdelsnämnder beskriver också att arbetet med rambeslut hamnat i målkonflikt med förutsättningarna som är kopplade till arbetet med valfrihetssystemet LOV. Dessa målkonflikter varnade vi för i samband med att LOV skulle införas, och att ett införande skulle få konsekvenser för arbetet med Attraktiv Hemtjänst., särskilt om förändringarna inte innebar en resursförstärkning. Det stora arbete som har lagts ned på Attraktiv Hemtjänst är svårt att upprätthålla och flera delar monteras ned till följd av svårigheter att anpassa ekonomin och arbetsmiljön är oerhört ansträngd i verksamheterna. Vänsterpartiet ser oerhört allvarligt på den situation hemtjänsten nu befinner sig i och har därför också lämnat förslag på konkreta åtgärder för att komma till rätta med de problem som finns. Bland annat måste det finns en gemensam process för att arbetet med rambeslut ska fungera och att den följer den nya ersättningsmodellen med utförd tid. Vi Göteborgs Stad kommunstyrelsen 1 (4)

6 ser också att utifrån de problem och brister som rapporterats om PluGo måste omhändertas och det är nödvändigt med en gemensam styrmodell för det. Dock är det så att många av de organisatoriska problemen hemtjänsten står inför inte kommer lösas om inte mer resurser ges till verksamheten. Det går inte att bortse ifrån att verksamheterna är underfinansierade. Vidare belyser stadsledningskontoret i uppföljningsrapporten att de förvisso ser allvarligt på rapporteringen som inkommit i samband med uppföljningsrapporteringen men att de inte delar stadsdelsnämndernas beskrivningar av förutsättningar och dessutom har en hel del följdfrågor beträffande stadsdelsnämndernas analyser och bedömningar. Detta ger en väldigt tydlig bild på att det råder oklarheter mellan stadsledningskontoret, stadsdelarna och intraservice vad gäller problemställning och analys av orsaker till problemen. Detta menar vi måste lösas omgående. Personal Att Göteborgs Stad har stora problem med kompetensförsörjning är inte nytt. Det är därför glädjande och bra att personalvolymen ökat under första kvartalet 2019 med 2,0 procentenheter jämfört med Det är dock relevant att diskutera den stora skillnaden i ökning av personalvolym mellan de olika nämnderna. Att stadsdelsnämnderna, grundskolenämnden och förskolenämnden har sammantaget ökat med 1,8 procent jämfört med samma period förra året medan nämnderna inom stadsutveckling har ökat med 4,1 procent och övriga nämnder har ökat med 8,3 procent, menar vi bör belysas ytterligare. Staden har stora rekryteringsbehov inom välfärdsyrkena och dessa siffror visar tydligt att vi inte i samma utsträckning lyckas rekrytera till välfärdsnämnderna. När det gäller sjukfrånvaron är det positivt att stadens sjukfrånvaro sjönk under 2018 och landade på 8,6% för året. Tyvärr är det fortfarande så att Göteborg hamnar bland de 10 kommuner i landet med högst sjukfrånvaro. Under 2019 års två första månader uppgick sjukfrånvaron till 9,0%. Även om det är en minskning med 0,9 procentenheter jämfört med samma period förra året, så är det fortfarande högre än den totala sjukfrånvaron För flera yrkesgrupper, som t.ex. undersköterskor, så har sjukfrånvaron legat betydligt högre, vilket inte lyfts fram i uppföljningsrapporten. För 2018 låg sjukfrånvaron i yrkesgruppen undersköterska på 12,3% och under de första två månaderna av 2019 ökade den till 12,4%. Samma sak gäller för yrkesgruppen förskollärare, där sjukfrånvaron för 2018 låg på 10,1% och har under de två första månaderna stigit drastiskt till 11,5%. Samtidigt lyfter stadsledningskontoret fram i uppföljningsrapporten att sjukfrånvaron minskat de första månaderna trots att det brukar florera influensa och vinterkräksjuka under årets första månader. Att då inte lyfta fram de kontaktyrken som oftast drabbas av dessa sjukdomar, och att deras sjukfrånvaro ökat under nämnda tidsperiod blir en aning missvisande. Mot bakgrunden av att välfärdsnämnderna drabbats av nedskärningar i form av minskad ekonomisk ram till följd av den borgerliga budgeten gör att det finns stor risk för än mer pressade arbetsvillkor och ännu högre sjukfrånvaro som konsekvens. När arbetsvillkoren är för dåliga och arbetsmiljön för tuff uppstår också den onda spiral vi nu ser med de stora problem som finns att rekrytera undersköterskor, barnskötare och förskollärare bland annat. Här ser vi också med stor oro på att omsättningen på Göteborgs Stad kommunstyrelsen 2 (4)

7 enhetschefer inom äldreomsorgen ökat under Det är nödvändigt för att ha en stabil verksamhet att omsättningen på enhetschefer minskar kraftigt. En hög omsättning av chefer leder dessutom till ännu sämre arbetsmiljö på arbetsplatserna samt att sjukfrånvaron riskerar att öka ytterligare då chefer byts ut. Våld i nära relationer Av uppföljningsrapporten framgår att stadsrevisionens granskning av stöd och hjälp till personer som utsatts för våld i nära relationer i stadsdelsnämnderna Angered och Lundby, samt socialjouren inom social resursnämnd visade på brister när det gäller att upptäcka våld, kvaliteten på utredningar som genomförs, utbudet av insatser på kort och lång sikt samt kvalitetssäkring och uppföljning av insatsen skyddat boende. Att socialtjänsten har tillräckligt med resurser för att kunna arbeta både proaktivt och reaktivt med att erbjuda rätt stöd och hjälp vid våld i partnerrelationer är viktigt. Alldeles för många blir utsatta för våld i partnerrelation och många gånger blir även barn drabbade. Kunskapen om våld och våldets mekanismer är inte tillräcklig, området ingår sällan i grundutbildningen för socionomer, som istället hänvisas till föreläsningsserier och kortare utbildningar, som ges i den mån det finns tid och resurser. Det kommer krävas ett omfattande utbildningsarbete för att öka kunskapen och kompetensen hos stadens socialsekreterare. Vi vill se ett ökat fokus på arbete med våldsutövare, som måste hållas ansvariga för sina handlingar, ta ansvar för sitt problem och förändra sitt beteende. Det är viktigt att bygga strukturer för att möjliggöra att det är våldsutövaren som ska lämna det gemensamma hemmet och inte den våldsutsatta. Här finns stora insatser att göra. Arbetet mot mäns våld mot kvinnor handlar inte enbart om att ingripa när våldet är ett faktum. Det krävs ett våldspreventivt arbete för att förebygga och förhindra våldet i sig. För att lyckas med det krävs ett aktivt jämställdhetsarbete på samhällets alla nivåer, med fokus på att förändra normer kring maskulinitet, makt och våld. En viktig del i det arbetet är att upptäcka våldsutsatta innan våldsprocessen eskalera och att upptäcka personer som är våldsbenägna. Här har socialsekreterarna en helt avgörande roll. Därför måste socialsekreterarnas möjligheter att utföra arbetet förbättras avsevärt. Miljö och klimat Som vi påpekat i vårt gemensamma yrkande med Miljöpartiet och Socialdemokraterna måste miljö-och klimatarbetet prioriteras högt. Det är tydligt att de borgerliga partierna inte har klimatfrågorna högst upp på dagordningen. Borttagandet av miljöstimulansmedlen i den borgerliga budgeten riskerar att framgångsrika åtgärder för minskad miljöbelastning stannar av. Det är ytterst märkligt att ta bort dessa utan någon som helst konsekvensanalys. Det borgerliga styret har dessutom höjt priset på månadskort genom att ta bort göteborgssubventionen. Att höja priset i kollektivtrafiken är dåligt både ur ett jämlikhetsperspektiv och ett klimatperspektiv. Dessutom höjs priserna i mitten av augusti, vilket betyder att det saknats ekonomisk täckning i stadens budget då de borgerliga partierna i sin budget slopade subventionen redan från årsskiftet. Detta kostar göteborgarna närmre 100 miljoner extra, enbart på grund av slarvigt budgetarbete. Det är också ett av skälen till den urusla ekonomiska situation de försatt staden i. Göteborgs Stad kommunstyrelsen 3 (4)

8 Kommunstyrelsen Yttrande Datum Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet, Kristdemokraterna Yttrande angående yrkande från (S) (MP) (V) angående uppföljningsrapport och miljöstimulansmedel De senaste åren har miljö- och klimatnämnden haft i uppdrag att fördela så kallade miljöstimulansmedel till stadens övriga nämnder. Medlet har inneburit möjligheter till tillfälliga och kortvariga projektsatsningar på att utveckla stadens miljöarbete. År 2017 avsattes 17,5 miljoner kronor, varav cirka 12,4 miljoner kronor användes eftersom andra nämnder inte fullt utnyttjat de medel de ansökt om. En del av stimulansmedlet har kunnat användas till att slutföra rapporten Fossilfritt Göteborg och dess förslagsåtgärder. Rapporten och dess åtgärder, vilka nu politiskt samordnas i en särskild arbetsgrupp, ligger till grund för att implementera permanenta miljösatsningar in i ordinarie verksamhet så långt som möjligt. Miljö- och klimatnämnden har även fått utökad budget för sitt arbete med ett kommungemensamt miljöledningssystem, med fokus på att effektivisera och samordna stadens miljöarbete. Ledningssystemet är tänkt att hjälpa planera, genomföra, följa upp och förbättra miljöarbetet inom respektive verksamhet. Miljö- och klimatarbete är något varje nämnd och förvaltning behöver prioritera att arbeta med. Med bakgrunden av det nya ledningssystemet, tillsammans med en tydlig samverkan kring åtgärderna i Fossilfritt Göteborg, minskar vi behovet för miljöstimulansmedel utan att begränsa stadens arbete i miljöfrågor. 1 (1)

9 Kommunstyrelsen Yrkande MP, S, V Yrkande angående uppföljningsrapport 1 och borttagandet av miljöstimulansmedel Förslag till beslut I kommunstyrelsen: 1. Stadsledningskontoret får i uppdrag att återkomma till kommunstyrelsen med en konsekvensbeskrivning för miljöarbetet inom de projekt som tidigare beviljats miljöstimulansmedel för flera år och som nu inte fått pengar för 2019 och framåt. Yrkandet Många av dagens miljöproblem är globala och kräver internationella överenskommelser för att lösas. Men det behövs också praktiska åtgärder som genomförs på lokal nivå. Städerna har ett särskilt ansvar i att driva utvecklingen framåt. Göteborgs stad har tolv lokala miljömål som grundar sig i de nationella miljökvalitetsmålen. För att nå målen finns ett miljöprogram och en nyligen uppdaterad handlingsplan med nödvändiga åtgärder. Precis som på nationell nivå är det svårt att nå miljömålen. Det krävs ytterligare åtgärder och ansträngningar. Miljö- och klimatarbetet behöver prioriteras högt. I den rödgrönrosa budgeten och i socialdemokraternas budget fanns avsatt särskilda miljöstimulansmedel för att öka takten i miljöarbetet. Miljöstimulansmedlen har gett möjligheter för att sätta igång och testa nya saker som sedan implementerats i ordinarie verksamhet. Det har varit ett framgångsrikt sätt att motivera stadens olika förvaltningar att kreativt arbeta med olika miljöåtgärder för att närma oss våra miljömål, och har skapat mer jämlika villkor för fler att aktivt delta i stadens miljö- och klimatarbete. Skrota Skräpet är ett exempel på ett framgångsrikt arbete som hittills lett fram till 16 diplomerade äldreboende som minskat sitt mat- och restavfall med 20%. Göteborgsmodellen för minskat matsvinn är ett annat exempel, där man lyckats halvera matsvinnet på två år. Båda koncept där Göteborg lyfts fram som förebild och som nu sprids i landet till andra kommuner. Cirkulära Göteborg, Giftfri förskola och Lärande hållbara måltider är annat betydelsefullt miljöarbete där vi nu riskerar att implementering och utveckling prioriteras bort. Det är dåligt för miljön, för stadens ekonomi och ur ett jämlikhetsperspektiv. Alliansen har utan konsekvensanalys valt att plocka bort miljöstimulansmedlen ur sin budget för Någon konsekvensbeskrivning av detta finns heller inte med i uppföljningsrapporten. Därför vill vi nu att konsekvenserna tydliggörs. Göteborgs Stad kommunstyrelsen 1 (1)

10 Stadsledningskontoret Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 0261/19 Handläggare Lena Albinsson Telefon: E-post: Uppföljningsrapport mars 2019 Förslag till beslut I kommunstyrelsen: 1. Göteborgs Stads uppföljningsrapport per mars 2019 antecknas och överlämnas till kommunfullmäktige som ett led i uppsikten. 2. Kommunstyrelsens uppdrag till stadsledningskontoret att återkomma med en redovisning över Angereds kamelcenters finansiella stöd, förklaras fullgjort. I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: Göteborgs Stads uppföljningsrapport per mars 2019, antecknas. Sammanfattning Uppföljningsarbetet syftar till att både tillgodose kommunstyrelsens uppsiktsplikt och att åstadkomma en uppföljning av kommunfullmäktiges budget och dess verksamheter utifrån ett bredare perspektiv. Bilagd rapport har fokus på övergripande ekonomi och personal, väsentlig styrinformation om stadens nämnder och styrelser samt uppföljning av några uppdrag från kommunfullmäktige och/eller kommunstyrelsen till nämnder och styrelser. Resultatet per mars för Göteborgs Stads koncern uppgår till 731 mnkr, vilket är ungefär 250 mnkr högre än periodiserad budget för perioden. Det prognostiserade helårsresultatet för 2019 för koncernen uppgå till mnkr, vilket är på en väsentligt lägre nivå än de senaste åren. Nettokostnadsutvecklingen för kommunen bedöms för helåret 2019 uppgå till strax under sex procent, vilket är en relativt hög kostnadsutveckling. Samtidigt är finansieringsutvecklingen betydligt lägre och bedöms hamna på drygt tre procent Investeringsvolymerna för koncernen förväntas fortsätta öka och uppgår enligt prognosen till 13,1 miljarder för 2019, vilket är en ökning med 3,2 miljarder jämfört med Den ökade investeringstakten ställer krav på planering och uppföljning av investeringarna. Personalvolymen i staden ökar med två procent första kvartalet jämfört med samma period föregående år medan sjukfrånvaron fortsatte att minska något. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 1 (4)

11 Ekonomiska konsekvenser Rapporten ger underlag för ekonomiska bedömningar. Barnperspektivet, Mångfaldsperspektivet, Jämställdhetsperspektivet, Miljöperspektivet Perspektiven är belysts där de är relevant. Omvärldsperspektivet Perspektivet har tillförts i rapportens olika avsnitt där det är relevant. Samverkan Varje uppföljningsrapport redovisas till de fackliga organisationerna. Bilagor 1. Göteborgs Stads Uppföljningsrapport mars 2019 Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2 (4)

12 Ärendet Enligt den fastställda uppföljningsprocessen för 2019 och som ett led i uppsiktsplikt avlämnas Uppföljningsrapport mars 2019 till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Beskrivning av ärendet Uppföljningsarbetet syftar till att både tillgodose kommunstyrelsens uppsiktsplikt och att åstadkomma en uppföljning av kommunfullmäktiges budget och dess verksamheter utifrån ett bredare perspektiv. Denna rapport har fokus på övergripande ekonomi och personal, väsentlig styrinformation om stadens nämnder och styrelser samt uppföljning av några uppdrag från kommunfullmäktige och/eller kommunstyrelsen till nämnder och styrelser. Göteborgs Stad står inför stora utmaningar utifrån ett flertal perspektiv, staden växer och stora stadsutvecklingsprojekt är nu i full gång. Demografin förändras liksom skatteunderlagstillväxten. Resultatet per mars för Göteborgs Stads koncern uppgår till 731 mnkr, vilket är ungefär 250 mnkr högre än periodiserad budget för perioden. Totalt för helåret bedöms resultatet för koncernen hamna på mnkr. Resultatet för bolagen förväntas bli mnkr vilket är i linje med de senaste årens resultat medan kommunens resultat bedöms ligga väsentligt lägre än föregående år och hamna på 710 mnkr. Kommunens resultat förklaras till största delen av realisationsvinster men också av planerad utdelning från Stadshus AB på 540 mnkr. Stadsledningskontoret menar utifrån detta att kommunstyrelsen i nuläget inte har möjlighet att fatta beslut som ökar kostnaderna för kommunen Denna bedömning grundar sig på att prognosen i sig inte visar något överskott. Vidare att det är tidigt på året och att det finns ett flertal nedåtrisker som mycket väl kan komma att försämra kommunens ekonomiska läge. Nettokostnadsutvecklingen för kommunen bedöms för helåret 2019 uppgå till strax under sex procent, vilket är en relativt hög kostnadsutveckling. Samtidigt är finansieringsutvecklingen betydligt lägre och bedöms hamna på drygt tre procent Detta innebär att marginalerna fortsätter att krympa även 2019, vilket inte är långsiktigt hållbart och är bekymmersamt med tanke på de betydande ekonomiska utmaningar som staden står inför. Investeringsvolymerna för koncernen förväntas fortsätta öka och uppgår enligt prognosen till 13,1 miljarder för 2019, vilket är en ökning med 3,2 miljarder jämfört med Den ökade investeringstakten ställer krav på planering och uppföljning av investeringarna samt att staden upprätthåller resultatnivåer som gör att låneskulden inte ökar i en allt för snabb takt. Personalvolymen i staden ökar med två procent första kvartalet jämfört med samma period föregående år medan sjukfrånvaron fortsatte att minska något. Samtliga stadsdelsnämnder har i rapporteringen lyft ett antal frågeställningar inom kompetensförsörjningsområdet, som också påverkar arbetsmiljöarbetet. De problematiserar kring utvecklingen inom välfärdssektorn och hur det påverkar kompetensförsörjningen. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 3 (4)

13 I rapporten lyfts även ett antal frågor som är av vikt att informera kommunstyrelsen om som ett led i uppsiktsplikts ansvaret. Ekonomisk situation för vissa nämnder Allvarlig ekonomisk situation för SDN Örgryte-Härlanda och Lokalnämnden. Göteborgs Stads hemtjänst Situationen i utförandet av hemtjänst och problematiken kring övergången till utförd tid. Verksamhetssystem VIGO - Effekter av ett pausat införandet av nytt verksamhetssystem inom kommunal hälso- och sjukvård. Våld i nära relationer Brister som framkommit i revisionsgranskning Volym och takt inom stadsutvecklingen Fortsatt hög risk att staden inte når de volymer i stadsutvecklingsprocesserna som bedömts nödvändiga Jonas Kinnander Eva Hessman Direktör Stadsdirektör Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 4 (4)

14 Uppföljningsrapport mars 2019

15 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Uppföljning och analys - ekonomi Omvärldsförutsättningar Sammanfattande bedömning av den ekonomiska situationen för Göteborgs stads koncern Kommunens ekonomiska utveckling Nämnder inom välfärd Stadsledningskontorets bedömning Ekonomisk utveckling Nämnder inom utbildning Stadsledningskontorets bedömning Ekonomisk utveckling Nämnder inom stadsutveckling Stadsledningskontorets bedömning Ekonomisk utveckling Övriga nämnder Stadsledningskontorets bedömning Ekonomisk utveckling Bolag Stadsledningskontorets bedömning Ekonomisk utveckling Uppföljning och analys - personal Sammanfattande bedömning av personalsituationen Personalutveckling - övergripande Övriga uppdrag och frågor utifrån uppsiktsplikt Göteborgs Stads hemtjänst SDN Örgryte-Härlanda - ekonomisk situation Lokalnämnden - ekonomisk situation Våld i nära relationer Införandet av nytt verksamhetssystem inom Hälso- och sjukvård har stoppats Volym och takt inom stadsutvecklingen Stadsrevisionens granskning av läkemedelshantering inom bostad med särskild service Fördelning av expansionsmedel för Bostäder med särskild service Fördelning av statsbidrag för höjd habiliteringsersättning OBS! NY Finansiering Angereds kamelcenter

16 4.11 Ej verkställda beslut enligt SoL eller LSS och särskilda avgifter med anledning av detta Anmälningar enligt Lex Maria och Lex Sarah Rapport om Styrning och ledning inom den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling Uppföljning av miljöstimulansmedel Sverigeförhandlingen Uppföljning av Färdplan Älvstaden Uppdrag att utreda det framtida huvudmannaskapet för Stora Teatern Tabeller med resultat- och investeringsuppgifter per nämnd

17 1 Sammanfattning Uppföljningsarbetet syftar till att både tillgodose kommunstyrelsens uppsiktsplikt och att åstadkomma en uppföljning av kommunfullmäktiges budget och dess verksamheter utifrån ett bredare perspektiv. Denna rapport har fokus på övergripande ekonomi och personal, väsentlig styrinformation om stadens nämnder och styrelser samt uppföljning av några uppdrag från kommunfullmäktige och/eller kommunstyrelsen till nämnder och styrelser. Göteborgs Stad står inför stora utmaningar utifrån ett flertal perspektiv, staden växer och stora stadsutvecklingsprojekt är nu i full gång. Demografin förändras liksom skatteunderlagstillväxten. Resultatet per mars för Göteborgs Stads koncern uppgår till 731 mnkr, vilket är ungefär 250 mnkr högre än periodiserad budget för perioden. Totalt för helåret bedöms resultatet för koncernen hamna på mnkr. Resultatet för bolagen förväntas bli mnkr vilket är i linje med de senaste årens resultat medan kommunens resultat bedöms ligga väsentligt lägre än föregående år och hamna på 710 mnkr. Kommunens resultat förklaras till största delen av realisationsvinster men också av planerad utdelning från Stadshus AB på 540 mnkr. Stadsledningskontoret menar utifrån detta att kommunstyrelsen i nuläget inte har möjlighet att fatta beslut som ökar kostnaderna för kommunen Denna bedömning grundar sig på att prognosen i sig inte visar något överskott. Vidare att det är tidigt på året och att det finns ett flertal nedåtrisker som mycket väl kan komma att försämra kommunens ekonomiska läge. Nettokostnadsutvecklingen för kommunen bedöms för helåret 2019 uppgå till strax under sex procent, vilket är en relativt hög kostnadsutveckling. Samtidigt är finansieringsutvecklingen betydligt lägre och bedöms hamna på drygt tre procent Detta innebär att marginalerna fortsätter att krympa även 2019, vilket inte är långsiktigt hållbart och är bekymmersamt med tanke på de betydande ekonomiska utmaningar som staden står inför. Investeringsvolymerna för koncernen förväntas fortsätta öka och uppgår enligt prognosen till 13,1 miljarder för 2019, vilket är en ökning med 3,2 miljarder jämfört med Den ökade investeringstakten ställer krav på planering och uppföljning av investeringarna samt att staden upprätthåller resultatnivåer som gör att låneskulden inte ökar i en allt för snabb takt. Personalvolymen i staden ökar med två procent första kvartalet jämfört med samma period föregående år medan sjukfrånvaron fortsatte att minska något. Samtliga stadsdelsnämnder har i rapporteringen lyft ett antal frågeställningar inom kompetensförsörjningsområdet, som också påverkar arbetsmiljöarbetet. I rapporten lyfts även ett antal frågor som är av vikt att informera kommunstyrelsen om som ett led i uppsiktsplikts ansvaret. Ekonomisk situation för vissa nämnder Allvarlig ekonomisk situation för SDN Örgryte-Härlanda och Lokalnämnden. Göteborgs Stads hemtjänst Situationen i utförandet av hemtjänst och problematiken kring övergången till utförd tid. Verksamhetssystem VIGO - Effekter av ett pausat införandet av nytt verksamhetssystem inom kommunal hälso- och sjukvård. Våld i nära relationer Brister som framkommit i revisionsgranskning Volym och takt inom stadsutvecklingen Fortsatt hög risk att staden inte når de volymer i stadsutvecklingsprocesserna som bedömts nödvändiga 4

18 2 Uppföljning och analys - ekonomi 2.1 Omvärldsförutsättningar Som stadsledningskontoret skrivit om i de senaste uppföljningsrapporter samt årsredovisning 2018 ser världsekonomin nu ut att bromsa in. Konjunkturinstitutet konstaterar i sin senaste konjunkturrapport från mars att tillväxten i den globala ekonomin har börjat bromsa in. Inbromsningen avspeglas tydligt i en vikande tillväxt i världshandeln och i den globala industriproduktionen. Som litet exportberoende land är den globala ekonomins tillväxt en viktig komponent för Sveriges tillväxt, och därmed i förlängningen förutsättning för att finansiera det kommunala uppdraget. Flertalet prognosmakare har också i sina senaste prognoser skruvat ned sina bedömningar avseende BNP-utveckling de kommande åren. För svensk del noteras också en tydlig inbromsning från högkonjunktur till ett mer normalt konjunkturläge. Även för svensk del gäller att flertalet prognosmakare dragit ned sina förväntningar avseende BNP-utvecklingen. I tabellen visar respektive prognos avseende procentuell BNP-utveckling mot föregående år. Den prognos som dessa tre banker samt regeringen gjorde i höstas visade ett genomsnitt om 2,1 procent för Prognosen som nu görs för 2019 visar ett genomsnitt om 1,4 procent. För 2020 har motsvarande prognos gått från 1,9 procent i höstas till 1,5 procent. Den 10 april presenterade regeringen vårändringsbudgeten och riktlinjer för den ekonomiska politiken. För stadens del innebär förslaget relativt marginella förändringar i förhållande till gällande budget. Sveriges kommuner och landsting (SKL) kommenterar vårändringsbudgeten på följande sätt. Prognos Nordea jan -19 Nordea sep -18 SEB jan -19 SEB nov -18 Swedbank apr -19 Swedbank nov -18 Regeringen apr -19 Regeringen sep -18 1,0 % 1,3 % 2,1 % 1,8 % 1,6 % 1,7 % 2,3 % 2,0 % 1,3 % 1,5 % 1,8 % 1,8 % 1,6 % 1,4 % 2,1 % 1,8 % I vårpropositionen, som redovisar inriktningen för politiken kommande åren, saknas besked om anslag för kommunsektorn framöver. Vi är fortsatt kritiska till att regeringen brister i att ge kommuner och regioner långsiktiga planeringsförutsättningar. Det behövs en strategi och gemensamma överenskommelser kring hur vi möter sektorns utmaningar framöver, framför allt bristen på arbetskraft.. Stadsledningskontoret delar den bedömningen och kan också konstatera att antalet riktade stadsbidrag i dagsläget uppgår till kring 200. Detta medför sammantaget att staten inte bidrar till mer långsiktiga förutsättningar för kommunsektorn utan tvärtom skapar kortsiktiga planeringsförutsättningar för kommunen. 2.2 Sammanfattande bedömning av den ekonomiska situationen för Göteborgs stads koncern Staden växer, vilket innebär betydande ekonomiska utmaningar. Det blir därför viktigt att i alla relevanta sammanhang planera, följa upp och analysera den ekonomiska 5

19 situationen för Göteborgs Stads samlade koncern i ett helhetsperspektiv. Beskrivningarna och analyserna av stadens ekonomiska utveckling nedan utgår därför från ett koncernperspektiv som sedan bryts ner i delanalyser för kommunen, nämnderna och bolagen. Resultat per mars samt prognosen för koncernen 2019 Resultat per mars uppgår till 731 mnkr vilket är cirka 250 mnkr högre än budget. Det är cirka 300 mnkr lägre än motsvarande period föregående är. Helårsprognosen för koncernen bedöms för 2019 uppgå till mnkr. Det är väsentligt lägre än resultatet de senaste åren. Stadens bolag redovisar en prognos om drygt mnkr och i nivå med tidigare år. Kommunen resultat bedöms uppgå till 710 mnkr vilket är väsentligt lägre än de senaste årens resultat. Resultatet förklaras till största delen av realisationsvinster i kommunen. Vidare återfinns en utdelning från Stadshus AB i prognosen, i enlighet med budget, om 540 mnkr. Investeringsprognosen för koncernen 2019 Koncernens investeringar för januari-mars uppgick till 2,1 mdkr, vilket är i nivå med samma period föregående år. Både nämnder och bolag bedömer dock att investeringstakten kommer accelerera under resterande del av året. Sett till helåret beräknas koncernens investeringar uppgå till 13,1 mdkr, vilket skulle innebära en ökning med 3,2 mdkr jämfört med föregående år. Bland nämnderna är det framför allt lokalnämnden och trafiknämnden som står för ökningen och bland bolagen är det framför allt Framtidenkoncernen som bedömer en kraftig ökning av investeringstakten. Investeringsökningarna har sin grund i demografin, med en snabbt ökande befolkning som ställer krav på kommunala lokaler såsom skolor och äldreboende, men hänger även ihop med ökade ambitioner inom stadsutvecklingen. Trots den kraftiga ökningen ligger prognostiserad volym klart under årets budgeterade investeringsvolym vilket framför allt hänger ihop med tidsförskjutningar inom både nämndernas och bolagens investeringar. Den kraftigt ökande investeringstakten som vi nu ser ställer utökade krav på planering och uppföljning av investeringarna samt att staden upprätthåller resultatnivåer som gör att låneskulden inte ökar i en allt för snabb takt. 6

20 2.3 Kommunens ekonomiska utveckling Stadsledningskontoret har inför bedömningarna i denna rapport använt sig av de skattebedömningar som Sveriges kommuner och landsting (SKL) presenterade i februari i år och som bygger på de bedömningar av det allmänekonomiska läget som redovisats tidigare i denna rapport. SKL kommer med en ny skatteprognos den 2 maj och denna har av tidskäl inte varit möjlig att inarbeta i denna prognos. Utvecklingen de senaste tolv månaderna I bild nedan framgår nettokostnads- samt personalvolymsutveckling mätt som rullande tolvmånader. Det vill säga utvecklingen de senaste tolv månaderna i förhållande till föregående tolvmånadersperiod. Nettokostnadsutvecklingen uppgår till cirka fyra procent och personalvolymsutveckling till cirka en procent. Då staden för närvarande växer med cirka personer årligen är det i sig inte orimligt med viss ökning i antal medarbetare. Finansierings- och kostnadsutveckling efter tre månader samt prognos för helåret 2019 Efter tre månader konstateras att finansieringsutvecklingen i form av skatteintäkter och kommunalekonomisk utveckling ökat med nära fyra procent. För helåret 2019 bedöms dessa hamna kring drygt tre procent. Nettokostnadsutvecklingen uppgår till och med mars till knappt fem procent och bedöms uppgå till knappt sex procent för Det innebär att det strukturella resultat (resultat för engångsposter) nu är negativt. Kommunen uppnår ett balanskravsresultat om 90 mnkr i enlighet med budget med hjälp av utdelningen från Stadshus AB. 7

21 Prognostiserat resultat, före engångsposter, i enlighet med budget Prognostiserat strukturellt resultat uppgår till -450 mnkr vilket motsvarar budgeterat resultat. Stadsledningskontoret har i prognosen förutsatt att den allmänna reserven, som uppgår till 82,6 mnkr inte används till verksamhet utan bidrar till att nå kommunfullmäktiges budgetmål. Stadsledningskontoret menar därav att kommunstyrelsen i nuläget inte har möjlighet att fatta beslut som ökar kostnaderna för kommunen Denna bedömning grundar sig då dels på att prognosen i sig inte visar något överskott. Vidare att det är tidigt på året och att det finns ett flertal nedåtrisker som mycket väl kan komma att försämra kommunens ekonomiska läge. Kommunens resultat "på sista raden" bedöms för 2019 uppgå till 710 mnkr och byggs till stor del upp av realisationsvinster. Den del av resultat som består av realisationsvinster kan kommunen inte bedriva driftverksamhet för då dessa intäkter inte får räknas in i balanskravsutredningen. Balanskravsresultatet uppgår då till 90 mnkr. Prognosen avseende resultat före engångsposter om -450 mnkr fördelar sig på ett bedömt överskott för kommuncentrala poster om 150 mnkr. Nämnderna bedömer sammantaget ett underskott om cirka 150 mnkr, vilket är 100 mnkr mer än de kommuncentralt avsatta medlen för nämndernas användning av eget kapital. Nämnderna har inte rätt att använda eget kapital, det vill säga gå med underskott under 2019, utan medgivande från kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen har för närvarande inte givit sådant medgivande till någon nämnd, med undantag från 8

22 Kretslopp och vattennämnden där kommunfullmäktige i beslut om avgiftsuttag för nämnden beviljat användning av eget kapital. Vidare analys av nämndernas ekonomiska situation återfinns i avsnitten samt i respektive nämnds egna uppföljningsrapport. Kommuncentrala poster Skatter, generella statsbidrag och övriga intäkter Som tidigare angivits bygger denna prognos på SKL:s skatteprognos från mitten av februari Nästa prognos kommer i början av maj. Bedömningar av stadens skatteintäkter bygger dels på hur arbetade timmar utvecklar sig i riket samt hur löneutvecklingen ser ut såväl i privat som kommunal sektor. Arbetade timmar påverkas i hög grad av konjunkturutveckling och som tidigare redovisats har flera konjunkturbedömare justerad ned sina prognoser den senaste tiden. Även om skatteintäkterna påverkas av fler saker än arbetade timmar bedömer kontoret att prognosen avseende skatteintäkter huvudsakligen har nedåtrisker. Skatteintäkterna, inklusive de generella statsbidragen samt utjämningen, bedöms hamna på drygt mnkr Det är cirka 90 mnkr lägre än vad som ligger i budget, vilket då motsvarar en avvikelse om 0,3 procent. Avvikelsen förklaras huvudsakligen av att ett statsbidrag för bostadsbyggande inte fortsatt 2019 där antagande om detta fanns finns i budgeten uppgående till 65 mnkr. Som framgår av bilden har den procentuella utvecklingen gått från starka 5-7 procent per år till mer normala tre procent Internbanken prognostiseras ge ett högre resultat än budget, om cirka 90 mnkr. Orsak är dels lägre räntor än vad som antogs i budget, dels att skuldutvecklingen inte ökat i den omfattning som tidigare förutsatts, främst under Uppföljning av kommuncentrala kostnader Nedanstående tabell visar de bedömningar som kontoret gjort avseende de kommuncentrala poster som finns budgeterade som beredskap för särskilda ändamål. Som där framgår så bygger prognosen på att dessa ger en budgetavvikelse på 198 mnkr och därmed bidrar till att nå budget i balans. Redovisning av Beredskap särskilda ändamål Resultat, mnkr Prognos Budget Avvikelse Kommentar Allmän reserv Prognosen bygger på att dessa medel inte används under året. Frigjort utrymme i samband med beslut i KS (justering av trafiknämndens ram) Prognosen bygger på att dessa medel inte används under året. 9

23 Redovisning av Beredskap särskilda ändamål Beredskap för nämndernas användning av eget kapital Beredskap för ökade kostnader för försörjningsstöd Inarbetat i nämndernas prognoser Inarbetat i nämndernas prognoser I tabellen nedan redovisas några av de större avvikelserna avseende kommuncentrala kostnader för särskilda ändamål. Övriga kostnader kommuncentralt bedöms i huvudsak följa budget. Sammantaget summerar nedanstående budgetavvikelser till - 45 mnkr. Kostnader för särskilda ändamål Resultat, mnkr Prognos Budget Avvikelse Kommentar Kostnader för assistansersättning (första 20 tim) Ökade kostnader kommunledningen flytt högvakten Uppdaterad prognos Kommuncentralt avsatta medel bedöms inte behöva nyttjas. Hyresmodellen Uppdaterad prognos över de kommuncentrala kostnaderna för nybyggda objekt hos lokalnämnden som inte täcks av hyresintäkter. Pensionskostnader (kommuncentral del) Pensionskostnader för tidigare intjänad pension kostnadsförs kommuncentralt. Denna är svår att prognistera varför avvikelser mellan budget och utfall regelmässigt förekommer. Tillköp kollektivtrafik VGR Subvention av månadskort inom Göteborg upphör först den 18 augusti 2019 och inte som budgeterat från 1 januari. Temporära bostäder (fastighetsnämnden) Inarbetat i fastighetsnämndens prognos Kapitalkostnader Aktivering av pågående investeringar har inte skett iden omfattning som budgeterats. Sammanfattande bedömning Som ovan redovisas så bedöms kommunens resultat före engångsposter ligga i nivå med budget. Denna prognos är dock huvudsakligen förknippad med nedåtrisker. Dels finns signaler om inbromsning i tillväxt vilket mycket väl kan ge lägre skatteintäkter för 2019 än vad som nu prognostiseras. Vidare finns så här tidigt på året generellt osäkerheter kring nämndernas ekonomiska utveckling. Som nedan framgår (avsnitt ) krävs en dämpad nettokostnadsutveckling för såväl stadsdelsnämnderna som nämnderna inom utbildning. Stadsledningskontoret menar därav att kommunstyrelsen i nuläget inte har möjlighet att fatta beslut som ökar kostnaderna för kommunen

24 Kommunens investeringar och låneutveckling I bilden nedan åskådliggörs de årliga investeringsvolymerna i kommunen både ur ett totalt perspektiv, och utifrån hur stor del av investeringarna som måste finansieras med egna medel. Totalt prognostisera nämnderna investeringsvolymen till cirka 5,5 mdkr under 2019 varav cirka 0,5 mdkr finansieras genom externa investeringsinkomster. Årets avskrivningar ger ett utrymme för ersättningsinvesteringar på cirka 1,2 mdkr. Resterande del av 2019 års investeringar behöver finansieras antingen genom resultatöverskott, genom andra likvidtillskott eller genom lånefinansiering. Sammantaget innebär detta att med den prognos som nämnderna lämnar avseende investeringarna behöver kassaflödet från driftsverksamhet uppgå till i storleksordningen på 3,8 mdkr för att helt undvika lånefinansiering. I diagrammet nedan redovisas utvecklingen av kommunens nettolåneskuld i ett historiskt perspektiv. Till och med mars har nettolåneskulden ökat med cirka 300 mnkr. Under första kvartalet har nettolåneskulden bland annat påverkats av att utdelningen från Stadshus AB avseende 2018 om 810 mnkr har reglerats likvidmässigt i mars samt av utbetalningar till den avgiftsbestämda pensionen också gjorts i mars. För helåret beräknas nettolåneskulden öka med cirka 1,5 mdkr. Bedömningen utgår från den prognos över resultatet som nu lämnas samt ett erfarenhetsmässigt antagande om att nämnderna inte fullt ut kommer klara att öka investeringstakten enligt vad deras prognoser nu visar. Därutöver har övriga poster som påverkar likviditeten beaktats. 11

25 I nedanstående avsnitt 2.4 till 2.7 redovisar stadsledningskontoret översiktligt nämndernas ekonomiska läge i fyra områden. Syftet med detta är att beskriva nämnderna utifrån sina huvudsakliga verksamhetsområden. Det är inte så att dessa nämnder i sig har något ansvar i förhållande till varandra. Under respektive avsnitt beskrivs vilka nämnder som ingår i kapitlet. 2.4 Nämnder inom välfärd I detta avsnitt redovisas stadsdelsnämnderna inklusive resursnämndsuppgifter, social resursnämnd samt studieförbunden Stadsledningskontorets bedömning Nämnderna inom välfärd lämnar totalt sett en prognos på -40 mnkr. I förhållande till nämndernas omslutning är det en marginell avvikelse, vilket gör det svårt att på en totalnivå värdera den i förhållande till en nollprognos. En procent i stadsdelsnämndernas nettokostnadsutveckling innebär +/- 130 mnkr. Utifrån att de samlade prognoserna förutsätter en väsentligt dämpad nettokostnadsutveckling, både jämfört med perioden och med tidigare år, bedömer stadsledningskontoret att det finns risk för ett sämre resultat Ekonomisk utveckling Resultat Belopp i mnkr Utfall perioden Aktuell budget perioden Avvikelse utfallbudget Prognos helår (aktuell) Aktuell budget helår Bokslut fg år SDN Angered SDN Östra Göteborg SDN Örgryte-Härlanda SDN Centrum SDN Majorna-Linné SDN Askim-Frölunda- Högsbo SDN Västra Göteborg SDN Västra Hisingen SDN Lundby SDN Norra Hisingen Resursnämndsuppgift er Social resursnämnd Studieförbunden Uppgifterna per stadsdelsnämnd avser befolkningsramen. Resursnämndsuppgifterna redovisas totalt för samtliga stadsdelsnämnder. Stadsdelsnämnderna - befolkningsramen Stadsdelsnämnderna rapporterar till och med mars ett resultat i stort sett i nivå med det budgeterade. Det är dock relativt stora skillnader i resultat mellan nämnderna. Fyra nämnder rapporterar väsentliga negativa avvikelser från det budgeterade resultatet, Västra Göteborg -11 mnkr, Örgryte-Härlanda -6 mnkr, Västra Hisingen -5 mnkr och 12

26 Angered -4 mnkr. För övriga nämnder varierar avvikelsen mot det budgeterade resultatet från omkring noll till en positiv avvikelse på 16 mnkr för Östra Göteborg. Nämndernas prognos för helåret uppgår till -36 mnkr. Örgryte-Härlanda lämnar en prognos på -16 mnkr att jämföra med det budgeterade resultatet på 18 mnkr. Västra Hisingen prognostiserar ett resultat på -15 mnkr och Centrum ett resultat på -5 mnkr. Övriga nämnder lämnar en nollprognos. Örgryte-Härlandas ekonomiska situation beskrivs mer utförligt under avsnittet för uppsiktsplikt. Till och med mars uppgår stadsdelsnämndernas nettokostnadsutveckling till 2,8 procent, vilket är i nivå med förra årets utveckling exklusive förskola och skola. Den positiva utvecklingen för kostnaderna för försörjningsstödet fortsätter. Utvecklingen för perioden är minus 6 procent jämfört med samma period förra året. Även utvecklingen för övrig individ- och familjeomsorg är i likhet med förra året på en betydligt lägre nivå än åren innan (cirka 2 procent). Däremot har nettokostnadsutvecklingen för äldreomsorgen ökat med drygt 5 procent under perioden, vilket är en relativt hög nivå jämfört med tidigare år och jämfört med befolknings-, pris- och löneutvecklingen. Nämndernas prognos förutsätter en nettokostnadsutveckling för helåret på något under en procent, efter att hänsyn har tagits till att kostnaderna för stadsdelsbiblioteken och transporterna för daglig verksamhet förts över till kulturnämnden respektive trafiknämnden. Resursnämndsuppgifterna Resultatet för resursnämndsuppgifterna till och med mars, är något lägre än det budgeterade resultatet. De största negativa avvikelserna redovisas för Bergums fritidslantgård (SDN Angered), Kulturhuset Kåken (SDN Örgryte-Härlanda) och Äldreboendeplanering (SDN Örgryte-Härlanda). För helåret prognostiseras ett resultat på -3,8 mnkr. Störst underskott prognostiseras för Bergums fritidslantgård, -1,6 mnkr, och LSS; boende utanför Göteborg (SDN Askim-Frölunda-Högsbo), -1,4 mnkr. Social resursnämnd Nämnden redovisar till och med mars en positiv avvikelse mot budget på 15 mnkr exklusive studieförbunden. Avvikelsen beror bland annat på retroaktiva statsbidrag avseende 2016 och 2017 för flyktingmottagande. 2.5 Nämnder inom utbildning I detta avsnitt redovisas de fyra nämnder som huvudsakligen verkar inom utbildningsområdet. Dessa nämnder är förskolenämnden, grundskolenämnden, utbildningsnämnden samt nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning Stadsledningskontorets bedömning Totalt sett bör nämnderna inom utbildning uppnå minst ett nollresultat för året givet nämndernas ekonomiska förutsättningar. Stadsledningskontoret ser dock vissa risker för ett negativt resultat för förskolenämnden och utbildningsnämnden, men förutsätter att nämnderna kan hantera dessa. 13