Socialnämnden prognos efter november 2017 Äldreomsorg, funktionsnedsättning samt förvaltningsgemensamt

Transkript

1 Socialnämnden prognos efter november 2017 Äldreomsorg, funktionsnedsättning samt förvaltningsgemensamt Belopp i tkr Nettobudget 2017 Nettokostnad 2017 Result at / prognos Särskilda boenden för äldre Hemtjänst Biståndsenheten exkl. SB Serviceboende Hemtjänst kommunens utförare exkl. SB Serviceboende Larm- och nattpatrull samt dagverksamhet Resursverksamhet Sjuksköterskor Rehabenheten, hjälpmedel Bostadsanpassning Funktionsnedsättning Förvaltningsgemensamt Nämnd, Biståndsavd, administration, chefer

2 Socialnämnden prognos efter november 2017 BUDGET 2017 FÖR SOCIALNÄMNDEN Individ- och familjeomsorgen Nettobudget 2017 Nettokostnad 2017 Resultat 2017 Avdelningschef Individ- och familjeomsorgen Personal- och övriga kostnader Verksamhetskostnader Barn/Unga vuxna Verksamhetskostnader Vuxna Verksamhetskostnader Ekonomi Verksamhetskostnader LSS Verksamhetskostnader Socialpsyk Våld i nära relationer Biståndsbedömda insatser Förebyggande insatser Connect Falköping Ensamkommande barn Arbetsmarknadsåtgärder, lönebidragsanställning Utvecklingsarbete från socialbidrag till sysselsättning TOTALT

3

4

5 Socialnämndens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Dnr 2017/ Sida 1 (1) Detaljbudget 2018 och verksamhetsplan Arbetsutskottets förslag till socialnämnden 1. Socialnämnden antar verksamhetsplan för Förvaltningsgemensamt, äldreomsorg och funktionsnedsättning samt för Individ- och familjeomsorg. 2. Socialnämnden antar detaljbudget 2018 för Förvaltningsgemensamt, äldreomsorg och funktionsnedsättning samt för Individ- och familjeomsorg Särskilt uttalande Ingrid A. Jarlsson (M) anmäler att hon inte deltar i beslutet. Bakgrund Enligt kommunens riktlinjer för verksamhets- och ekonomistyrning skall nämnden fram till december månad arbeta fram nämndsbudget, vilken ska innefatta såväl nämndsspecifika delmål som verksamhetsplan. Beslut om nämndsbudgeten ska fattas senast vid januari månads utgång. Tjänsteutlåtande, daterat , har utarbetats av ekonom Anneli Hedegård på socialförvaltningen. Till tjänsteutlåtandet har bifogats upprättat förslag till Detaljbudget 2018 och Verksamhetsplan för antagande av socialnämnden. Paragrafen skickas till SN Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

6 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) SN 2017/ Detaljbudget 2018 och verksamhetsplan Förslag till beslut 1 Socialnämnden antar verksamhetsplan för Förvaltningsgemensamt, äldreomsorg och funktionsnedsättning samt för Individ- och familjeomsorg. 2 Socialnämnden antar detaljbudget 2018 för Förvaltningsgemensamt, äldreomsorg och funktionsnedsättning samt för Individ- och familjeomsorg Sammanfattning Enligt kommunens riktlinjer för verksamhets- och ekonomistyrning skall nämnden fram till december månad arbeta fram nämndsbudget, vilken ska innefatta såväl nämndsspecifika delmål som verksamhetsplan. Beslut om nämndsbudgeten ska fattas senast vid januari månads utgång. Beslutet ska skickas till Socialchefen Soc/ek Annelie Hedegård Ekonom Socialförvaltningen Annelie Hedegård Ekonom anneli.hedegard@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

7 Verksamhetsplan Socialnämnden 1

8 Socialnämnden Verksamhetsplan Nämndens ordförande Susanne Larsson Förvaltningschef Magnus Schedin

9 Innehåll Inledning och syfte... 4 Kommunens uppdrag... 5 Nämndens uppdrag och verksamhetsbeskrivning... 5 Organisation... 6 Ett socialt hållbart Falköping... 6 Kvalitén inom verksamheten ska öka... 7 Volymförändringar... 7 Ansvarsområde... 8 Äldreomsorg... 8 Funktionsnedsättning... 8 Individ- och familjeomsorg... 8 Antal brukare, platser och timmar... 9 Fördelning av nettokostnader Omvärldsanalys Omvärldsförändringar Regel- och lagförändringar Planerade åtgärder/uppdrag utifrån identifierade mål/utvecklings-områden Ett socialt hållbart Falköping Kvalitén inom verksamheten ska öka Attraktiva arbetsplatser - åtgärder för kompetensförsörjning Verksamhets- och ambitionsförändringar Resursfördelning drift och investeringar Drift Investeringar Inventarier

10 Inledning och syfte Syftet med verksamhetsplanen är att vara ett verktyg för planering av verksamhet, tydliggöra mål och strategier samt vara ett stöd för uppföljning av verksamheten. Verksamhetsplanen syftar också till att mål och ambitioner ska samspela med de resurser som nämnden råder över. Likväl ska verksamhetsplanen bidra till en utvecklad framförhållning och beredskap för verksamhetsförändringar som kommer att bli nödvändiga. I samband med att nämnden beslutar om sin verksamhetsplan och budget beslutar den även om sin plan för intern kontroll. Planen ska ta sin utgångspunkt i kommunen som helhet, där varje nämnd har ansvar att bidra till kommunfullmäktiges övergripande mål och koppla till varje nämnds uppdrag och utvecklingsbehov. Det är viktigt att vi på sikt kan känna att planen blir heltäckande och användbar i vardagen. Kommunen är inne i ett utvecklingsarbete som syftar till att sammanföra verksamhets- och ekonomistyrning. Nämnden följer kontinuerligt upp sin verksamhetsplan och budget bland annat i samband med kommunens gemensamma uppföljningar vid första tertialen, delårsbokslutet och vid årsbokslutet. I framarbetandet av verksamhetsplanen behöver hänsyn till hela styrkedjan tas, vilket innebär att nationell styrning måste ligga i linje med kommunens viljeriktning. 4

11 Kommunens uppdrag Falköpings kommun har ansvar för viktiga samhällsfunktioner som en del av den service som samhället ger till sina medborgare. Kommunens verksamheter styrs till stor del av kommunallagens bestämmelser där det framkommer att den ansvarar för barnomsorg, utbildning, socialtjänst, funktionsnedsättning och äldrevård liksom ansvaret för byggande av bostäder, hälsoskydd, miljöskydd och räddningstjänst. Centralt i kommunallagen är att kommunen genom sitt självstyre får bestämma vad den ska arbeta med och i vilken omfattning men allt måste ta sin utgångspunkt i att kommunen är till för medborgaren. Syftet är att omsätta och nå nationella krav, statliga och kommunala mål. Kommunen som huvudman fördelar olika ansvarområden tillsammans med budget ut till nämnderna. Kommunen ska utifrån verksamhetens behov och budget skapa förutsättningar för fortsatt utveckling bland annat genom de områden som synliggörs i modellen nedan. Samverkan Organisation Kompetensutveckling Styrning och ledning Lokaliteter Resurser Kommunens vision, Det Goda Livet i Falköping, anger viljeriktning för kommunen. Verksamhetsplanen redogör för hur nämnden genom delmål och/eller strategi ska arbeta mot visionen och bidra till att förverkliga kommunfullmäktiges övergripande mål. Prioriterade utvecklingsområden beskriver vilka områden som behöver utvecklas och prioriteras under planperioden för att bidra till en högre måluppfyllelse. Kommunens budget visar hur kommunfullmäktige fördelat de ekonomiska resurserna mellan nämnderna. Nämndens uppdrag och verksamhetsbeskrivning Socialnämnden utför kommunens uppgifter inom socialtjänsten och vad som i lag sägs om socialnämnd. Socialnämnden ska också utföra kommunens uppgifter enligt lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), utöva ledningen av den kommunala hälsooch sjukvården samt ansvara för ensamkommande flyktingbarn enligt lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. Socialnämnden ansvarar för att dess organisation är tydlig och ändamålsenlig med hänsyn till av fullmäktige fastställda mål och styrning samt lagar och andra förordningar för verksamheten. 5

12 Under socialnämnden lyder socialförvaltningen. Organisation Förvaltningens organisation ser ut på följande sätt. Socialchef Gemensam administration Avdelning individ- och familjeomsorg Avdelning funktionsnedsättning Avdelning äldreboende Avdelning hemtjänst, inkl. larm/natt,dagverksamhet Gemensamma avdelningen, biståndsenhet, hälso- och sjukvård, korttid Nämndens plan Ett socialt hållbart Falköping Delmål 1 Verksamheterna ska genom förebyggande arbete bidra till social hållbarhet. När följs målet upp I samband med delårsbokslut och årsredovisning. Nämndens kommunikativa indikatorer gällande förebyggande arbete Antal sysselsatta inom socialpsykiatrins Aktivitetscenter. Andel avslutade ärenden inom försörjningsstöd där avslutningsorsaken är arbete. Antal frivilliga medhjälpare. Andel brukare inom hemtjänsten som inte besväras av ensamhet i brukarundersökning. Delmål 2 Verksamheterna ska ha ett tydligt barnperspektiv. När följs målet upp I samband med delårsbokslut och årsredovisning. Nämndens kommunikativa indikatorer gällande barnperspektiv Andel barn i befolkningen som lever i familjer med ekonomiskt bistånd. Andel barn i HVB som upplever delaktighet i beslut och insats. 6

13 Kvalitén inom verksamheten ska öka Delmål 1 Verksamheterna ska arbeta för att varje individ känner delaktighet och ges möjlighet att påverka utförandet av stödet. Nämndens kommunikativa indikatorer gällande delaktighet Andel genomförandeplaner. Andel som upplever trygghet och möjlighet att påverka insatserna i brukarundersökning äldreomsorg. Personalkontinuitet inom hemtjänsten. När följs målet upp I samband med delårsbokslut och årsredovisning. Därtill har socialnämnden antagit två ytterligare mål som är grundförutsättningar för såväl social hållbarhet som kvalitet: Ekonomiskt hållbarhet Verksamheterna ska skapa ekonomisk hållbarhet genom att hushålla effektivt med sina tilldelade resurser så att bästa möjliga resultat uppnås på både kort och lång sikt. När följs målet upp I samband med delårsbokslut och årsredovisning. Attraktiva arbetsplatser Att rekrytera och behålla medarbetare med god kompetens är grunden för att bedriva en socialtjänst av hög kvalitet. Verksamheterna ska verka för attraktiva arbetsplatser där medarbetar-och ledarskap präglas av en vilja till god arbetsmiljö, bra arbetsklimat och utvecklande arbetsuppgifter. När följs målet upp I samband med delårsbokslut och årsredovisning. För dessa mål har nämnden inga kommunikativa indikatorer. Dock kan verksamheterna på avdelnings- och/eller enhetsnivå ha indikatorer inom samtliga målområden. På avdelnings- och enhetsnivå ligger fokus för målarbetet på att identifiera konkreta aktiviteter som ska genomföras utifrån målen. Volymförändringar Under de senaste åren har antalet anmälningar ökat kraftigt. Detta har medfört ett större antal externa placeringar som ofta är mycket kostsamma. Det är svårt att säga om antalet anmälningar kommer fortsätta öka, minska eller ligga kvar på samma nivå under Kostnader kommer kvartstå under denna tid då effekterna av vår förebyggande verksamhet inte kommer ge några större ekonomiska effekter under denna period. Inom området ensamkommande barn (EKB) räknar vi med att verksamheten kommer kontinuerligt att minska under åren Under 2017 infördes ett nytt bidragssystem för EKB vilket innebär minskade intäkter i Falköpings kommun. 7

14 Ansvarsområde Äldreomsorg Äldreomsorg omfattar huvudsakligen insatser riktade till personer över 65 år. Till äldreomsorgen finns även knuten den kommunala hälso- och sjukvårdsorganisationen som omfattar även yngre personer. De vanligaste insatserna är äldreboende, korttidsvistelse, hemtjänst, dagvård, hemsjukvård, färdtjänst, bostadsanpassning, sjukgymnastik, arbetsterapi, hjälpmedelsansvar samt uppsökande verksamhet. I verksamheten ingår ett omfattande arbete med myndighetsutövning inklusive avgiftsbeslut. Det kommunala ansvaret för hälso- och sjukvård (HSL) omfattar verksamheten upp t o m sjuksköterskenivå i särskilda boenden. Genom överenskommelser mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna har ansvaret för all hemsjukvård lagts på kommunerna. Detta har inga åldersbegränsningar eller krav på minsta varaktighet, vilket innebär att även nyfödda, sjuka barn som vårdas i hemmet kan omfattas av äldreomsorgens resurser. Såväl HSL-insatser i särskilt boende som i ordinärt boende ingår i äldreomsorgen. Inom ramen för hälso- och sjukvård ges även insatser utförda eller ordinerade/delegerade av fysioterapeuter och arbetsterapeuter. Funktionsnedsättning Arbetet med funktionshindrade innebär utförande av stöd enligt LSS av personlig assistent samt finansiering av den del av kostnaderna som inte täcks av staten (de 20 första timmarna), ledsagarservice, kontaktperson, avlösarservice i hemmet, korttidsvistelse, korttidstillsyn för ungdom över 12 år, bostad med särskild service, särskilt anpassad bostad samt daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder i personkretsen. Dessutom ingår ansvaret för insatser såsom särskilt boende, dagverksamhet m.m. till personer med långvariga psykiska funktionshinder. Individ- och familjeomsorg Individ- och familjeomsorgen (IFO) omfattar bland annat kommunens ansvar enligt socialtjänstlagen för försörjningsstöd, insatser till barn och ungdomar som lever under oordnade och otrygga förhållanden som riskerar att skadas av missbruk eller lever i kriminella miljöer, familjerätt med samarbetsavtal, vårdnadsfrågor, fastställande av faderskap, familjerådgivning, vuxna som riskerar att skadas av eget missbruk av alkohol och droger. Även arbete och stöd till personer som utsätts för relationsnära våld är en del i IFO:s uppdrag. IFO utför utredningar och fattar beslut enligt LSS med olika typer av insatser såsom personlig assistans, ledsagning, kontaktperson med mera. Även utredningar och beslut inom socialpsykiatrin ligger under IFO:s ansvarsområde. IFO har ansvar för de nyanlända som på grund av sjukdom eller någon annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan, är förhindrad att delta i etableringsinsatser till minst 25% av heltid, nyanlända innan etableringsplan upprättas av arbetsförmedlingen samt för dem som genomgått etableringsarbetet men inte blivit självförsörjande. Ensamkommande barn hanteras inom IFO både med myndighetsutövning och även olika typer av boenden i egen regi, till exempel HVB-hem och stödboenden. 8

15 Antal brukare, platser och timmar I nedanstående tabell visas volymutveckling avseende brukare, platser och timmar i respektive ansvarsområde. Äldreomsorg och År 2016 År 2017 År 2018 År 2019 År 2020 funktionsnedsättning Äldreomsorg Antal brukare med hemtjänst och delegerad HSL Antal utförda timmar hos brukare med hemtjänst och delegerad n/a n/a n/a HSL* Antal beställda timmar hos utföraren* n/a n/a Antal beslut/brukare om trygghetslarm Antal platser i äldre- och demensboende samt korttidsvistelse Funktionsnedsättning Antal platser i gruppboende och boende med särskild service Antal personer i daglig verksamhet Antal personer med personlig assistans *Ny ersättningsmodell infördes 1 september 2017 Individ- och familjeomsorg År 2016 År 2017 År 2018 År 2019 År 2020 *) Myndighetsutövning Antal anmälningar och ansökningar barn och unga, 0-20 år Antal barn i familjehem/hvb SoL (1) Antal barn i familjehem/hvb LVU (1) Antal ensamkommande barn Antal vuxna i familjehem/hvb SoL (2) Antal vuxna i HVB LVM 2 1, Antal hushåll med försörjningsstöd (3) Antal barn som lever i hushåll med försörjningsstöd *) En uppskattning av utfall för resten av året 1, antal individer som erhållit vård under året 2, antal i heldygnsvård/år ej unika individer 3, Genomsnitt av antalet aktuella hushåll per månad 9

16 När det gäller volymutvecklingen av antalet brukare inom hemtjänst bygger den på antaganden utifrån befolkningsstatistik från SCB samt vår egen prognos. Antalet platser i äldre- och demensboende omfattar det nya demensboendet från Detta får även effekter på antalet korttidsplatser. Inom förvaltningen pågår planering för var delar av den sociala dagvården ska vara i samband med att Ranliden läggs ner. Beroende på lokalisering kan även detta komma att påverka antalet korttidsplatser. Inom funktionsnedsättning byggs ett nytt gruppboende med 12 platser och inflyttning Utvecklingen i daglig verksamhet är hänförlig till personer inom socialpsykiatrin. Fördelning av nettokostnader I nedanstående tabell visas hur kostnaderna för de olika ansvarsområdena fördelar sig Äldreomsorg Funktionsnedsättning FörvaltningsgemensamtIndivid- och familjeomsorg Omvärldsanalys Omvärldsförändringar Äldreomsorg och funktionsnedsättning Det finns nationella utvärderingar som visar att personer som utvecklar demenssjukdomar kommer att öka. Falköpings kommun har valt att möta ändrade behov för äldre personer med demenssjukdomar genom att bygga ett nytt särskilt boende med 80 platser, helt inriktat på demenssjukdomar. Samtidigt läggs ett äldreboende med 69 platser ner och som idag har platser för både demensproblematik och somatisk problematik. Inom vården pågår en ständig utveckling av digitala verktyg och hjälpmedel. Inom vår förvaltning pågår för närvarande till exempel tester och utvärdering av digital signering av HSL-insatser, där syftet är att säkerställa god vård och omsorg. Ett mer brukarorienterat hjälpmedel som ska testas är ett träningsredskap med hjälp av digital teknik i form av s.k. Bike Around. Detta är en träningscykel kopplad till en skärm där en bild över gator och städer projiceras på en skärm. Brukaren väljer själv vilken stad eller gata i världen den vill ladda ner 10

17 och därefter cykla runt på. Ett annat hjälpmedel vi avser att prova under perioden är en läkemedelsapparat som automatiskt delar ut medicin till brukare. Detta skulle kunna leda till både ökad självständighet för brukaren och minskade restider för personal. Under perioden kommer arbetet med upphandling av nytt verksamhetssystem att vara avslutad. Utvecklingen går även mot att alltmer av dokumentationen hos brukaren ska kunna ske med mobiler. Här finns dock anledning att bevaka att de regelsystem som ska garantera enskildas integritet följs och att de system vi upphandlar håller hög säkerhetsnivå, inte minst med anledning av den nya dataskyddsförordningen. En generell utmaning, såväl inom vår egen organisation som i Sverige i övrigt, är kompetensförsörjningen. I ett läge där Sverige har låg arbetslöshet är det svårare att hitta rätt kompetens och att behålla personal och chefer. Individ- och familjeomsorgen Sedan de senaste årens åtstramningar inom migrationspolitiken har andelen asylsökande som kommit till Sverige minskat, och det är också färre personer som får beslut om permanent uppehållstillstånd. Detta har påverkat IFO:s verksamhet under många år, både utifrån det stora antal ensamkommande som kom till kommunen. Detta innebar en snabb uppbyggnad av verksamheten, som även till viss del kommer att behöva avvecklas. Under 2017 har det även fattats beslut om sänkta ersättningar från staten för att ta emot målgruppen, och även det ställer krav på avdelningen att anpassa verksamheten efter nya ekonomiska förutsättningar. Falköping kommer troligtvis även fortsättningsvis ta emot en proportionerligt stor andel av egenbosatta asylsökande och/eller nyanlända. Den senare gruppen leder till ökade kostnader för försörjningsstöd i avvaktan på etableringsersättning (Glappet). Arbetsförmedlingen aviserar även förändringar kring etableringen, som efter årsskiftet mer kommer att fungera som deras övriga aktiviteter. Det kan leda till att en större andel av de nyanlända inte kommer kunna delta i etableringen, vilket kommer leda till ökade kostnader för försörjningsstöd. Regel- och lagförändringar Ny dataskyddsförordning ska börja tillämpas i maj 2018, och ersätter Personuppgiftslagen (PUL). Det kommer att påverka vår verksamhet eftersom vi hanterar personuppgifter. Från 1 januari 2018 träder en ny lag om utskrivningsklara från slutenvården i kraft som kan leda till ökade kostnader för kommunerna. Det pågår ett arbete inom förvaltningen med att se över organisation och beredskap för att ta emot personer med kortare ledtider/snabbare hemgång. Inom verksamheter som styrs av socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) pågår ett nationellt arbete för att få till ett likvärdigt, behovsinriktat arbetssätt där individens behov sätts i centrum, s.k. IBIC. Arbetet med hur tillämpningen ska se ut i Falköping kommer fortgå under perioden. Arbetsmiljöverket arbetar nu med framtagande av nya regler för arbetskläder till viss vårdoch omsorgspersonal. Förslagen innebär bland annat att arbetsgivaren ska tillse att kläderna tvättas, vilket medför ökade kostnader för verksamheterna. Dessa regler träder sannolikt ikraft i november Sedan 2017 har staten anvisat nyanlända ut till samtliga kommuner i landet, inför 2018 har bosättningstalet än mer tagit hänsyn till egenbosättingen, vilket för Falköpings del lett till att är det elva personer som under 2018 ska bosättas i kommunen. 11

18 Från och med januari 2018 kommer kommunen få samma ansvar för personer med problem med spel om pengar (spelmissbruk) som för personer med missbruk av alkohol och/eller droger. Det är osäkert hur detta kommer påverka verksamheten, men troligt är att det kommer öka inflödet av ansökningar om behandling till socialtjänsten. Planerade åtgärder/uppdrag utifrån identifierade mål/utvecklingsområden Ett socialt hållbart Falköping Meningsfull sysselsättning och möjlighet till egen försörjning för så många som möjligt bidrar på många sätt till social hållbarhet. Olika åtgärder för sysselsättning och arbete sker inom nämndens verksamhetsområde. Antalet personer i sysselsättning inom daglig verksamhet (LSS) och socialpsykiatrins aktivitetscenter fortsätter att öka vilket är positivt. Ytterligare personalresurser och lokaler behövs för att kunna möta behovet. Utökad samverkan med kompetens- och arbetslivsnämnden sker inom ramen för arbetsmarknadsstrategin. Syftet är att fler vuxna med försörjningsstöd ska nå egen försörjning men också att kunna minska tröskeleffekter mellan arbete, åtgärder och insatser. Socialstyrelsens årliga brukarundersökning inom äldreomsorgen visar att många äldre känner sig ensamma. För brukare med hemtjänst kan det vara svårt att minska känslan av ensamhet genom traditionella hemtjänstinsatser. En särskild arbetsgrupp har tillsatts för att arbeta förebyggande med frågan genom rekrytering av fler frivilliga medhjälpare med särskilt fokus på brukare i ordinärt boende. En stor utmaning för socialnämnden är det ökade antalet orosanmälningar och placeringar av barn och unga. I syfte att tidigt fånga upp behov och kunna stötta föräldrar och barn startas ett förebyggande team. Ytterligare ett planerat projekt för social hållbarhet kommer att ske i samverkan med Svenska kyrkan med medel ur sociala investeringsreserven. Syftet är att arbeta med maskulinitetsnormer hos pojkar och unga män för att på sikt minska mäns våld mot kvinnor. Kvalitén inom verksamheten ska öka En viktig förutsättning för god kvalitet i verksamheten är ökat nyttjande av välfärdsteknik. Det handlar om teknik som stöttar utförandet såsom verksamhetssystem för dokumentation eller avancerade larmlösningar, men också om teknik som underlättar vardagen för den enskilde som till exempel applikationer i smarta telefoner och surfplattor. Ökad digitalisering av verksamheten för med sig en rad utmaningar. För att syftet ska uppnås måste tekniken införas så att den möter de faktiska behoven, krav på IT-säkerhet ska uppfyllas och hänsyn behöver tas till etiska aspekter som till exempel samtycke vid användande av larm som innebär någon form av övervakning. Alla införanden av nya IT-stöd ska därför hanteras av en särskild arbetsgrupp där representation från IT-avdelningen ingår. För att säkerställa att enskilda personer får rätt insatser av god kvalitet och att den enskilde är delaktig i planering och genomförande ställs krav på dokumentation på individnivå inom samtliga lagstiftningar som styr nämndens verksamhet. Dokumentationen är en förutsättning för att kunna följa upp insatserna på ett systematiskt sätt. För att dokumentationen ska fylla sitt syfte utan att ta upp för stor del av arbetstiden behöver förutsättningar skapas. Åtgärder är framtagande av stöttande rutiner och processer samt webbutbildning och upphandling av nytt 12

19 verksamhetssystem för dokumentation. Utveckling av strukturerad dokumentation sker också för att så småningom på ett bättre sätt kunna använda dokumentationen för verksamhetsutveckling och även för att kunna tillgodose krav på statistik som ska lämnas till Socialstyrelsen. En stor utmaning för nämnden är den nya lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård som träder i kraft 1 januari 2018 och som innebär att kommunen behöver öka sin beredskap för att på kort tid kunna ta emot personer som vårdats på sjukhus. Under 2018 behöver interna rutiner och arbetssätt utifrån överenskommelse och rutiner på regional nivå tas fram. Attraktiva arbetsplatser - åtgärder för kompetensförsörjning Svårigheter att rekrytera personal råder i nuläget för samtliga yrkesgrupper inom nämndens verksamheter. För att möta rekryteringsutmaningen vidtas en mängd olika åtgärder. Det handlar bland annat om noggranna introduktionsplaner för ny personal, anpassning av arbetsuppgifter så att insatser säkras även när vikarier är oerfarna, traineeprogram för socionomer, kompetensutvecklingsplaner, tydligt kommunicerade förväntningar och kompetenskrav för ökad status inom yrkesområdena samt olika satsningar på marknadsföring. Att ligga i framkant när det gäller användandet av digital teknik bedöms som en viktig faktor för att öka attraktiviteten hos arbetsgivaren. Verksamhets- och ambitionsförändringar Under perioden kommer två nya boenden att byggas, ett demenscentrum med 80 platser och en gruppbostad med 12 platser. Det nya demensboendet kommer att behöva en högre personaltäthet än vad som är fallet idag på det boende som ersätts. Under 2017 har ett projekt med ungdomar pågått på tre äldreboenden, kallat Ung Omsorg. Syftet har varit att skapa meningsfulla möten mellan generationer och samtidigt ge unga en chans till en start i arbetslivet. Även denna verksamhet ska breddas till samtliga äldreboenden. De ändrade reglerna för snabbare hemgång från sjukhus gör att förvaltningen planerar för en insats, Trygg hemgång, inom Biståndsenheten. Det ska minska behovet av korttidsplatser och ge brukaren nödvändig vård och omsorg i det egna boendet. Det kommer även att medföra förändringar inom sjuksköterskeorganisationen. Förvaltningen planerar även för breddinförande av digital signering av hälso- och sjukvårdsinsatser. Inom utförarsidan av LSS förstärker vi med personal inom ett gruppboende, då de boende blir äldre och kommer att vara hemma mer under dagtid. Rekrytering av personal till det nya gruppboendet kommer att ske under Under 2018 kommer vi att starta upp boendestöd för bland annat personkretsen inom LSS. Anledningen är att det finns behov av att skapa en stödform för personer som inte behöver dygnet runt omsorg som på exempelvis ett gruppboende men som är i behov av ett mer pedagogiskt stöd än vad t ex hemtjänsten kan erbjuda. Kostnaderna för placeringar av barn och unga samt utredningsplaceringar har drastiskt ökat det senaste året. Som ett led i att istället förebygga och därmed undvika sociala problem har IFO under hösten 2017 startat upp ett förebyggande team som kommer arbeta proaktivt gentemot såväl skolor och föreningar som privatpersoner. Denna verksamhet kommer drivas i 13

20 projektform under två år och förhoppningen är att detta kommer leda till ökat välbefinnande bland barn och deras familjer i Falköping, samt i framtiden, minskat antal placeringar. Vidare kommer ett samverkansavtal med Svenska kyrkan att upprättas för att, med finansiering från den sociala investeringsreserven, driva ett projekt riktat mot pojkar och unga män i syfte att arbeta med maskulinitetsnormer. Detta med det uttalade syftet att öka det psykiska välbefinnandet i gruppen, samt minska mäns våld mot kvinnor. Att arbeta med utredningar av barn och unga är ett komplext och svårt arbete och det är av vikt att det finns en grundstruktur för de handläggare som arbetar med detta. Under 2017/18 kommer barnenheten att med stöd av verksamhetsutvecklare arbeta fram ett flödesschema med färdiga rutiner och mallar i syfte att rättsäkra handläggningsprocessen och underlätta arbetet för de enskilda handläggarna så de får en rimlig arbetssituation. Kring gruppen vuxna med försörjningsstöd så fortsätter arbetet under året att förverkliga arbetsmarknadsstrategin, detta i nära samverkan med Kompetens- och arbetslivsförvaltningen. Ett arbete är redan påbörjat i syfte att delvis samlokalisera personal som arbetar med försörjningsstöd med kommunens arbetsmarknadsenhet. För personer med missbruksproblem och långvarig hemlöshet fortsätter arbetet med projektet Bostad först. Under hösten har de första personerna gått in i projektet och förhoppningen är att detta kommer leda till ökad livskvalitet och minskade kostnader kring dessa personer. Som tidigare nämnts så kommer arbetet med att minska verksamheten kring ensamkommande barn att fortsätta de nästkommande åren. För målgruppen finns i dagsläget två stödboenden, planen för 2018 är att använda dessa till en utvidgad målgrupp för att utröna om denna, relativt nya, placeringsform bättre skulle kunna matcha en målgrupp som inte kan bo hemma och som i dagsläget befinner sig på HVB. Resursfördelning drift och investeringar Inom förvaltningen sker ett kontinuerligt arbete med att jobba effektivare med de resurser vi har, och vi omfördelar inom givna ramar i möjligaste mån. Ambitionsförändringar görs i den takt vi skapar egna utrymmen. Beslutad ram från Kommunfullmäktige innehåller både tillskott och besparingar. Budgetmässigt i ramen för Äldreomsorg, funktionsnedsättning och förvaltningsgemensamt 2018 får bistånd ökade intäkter i form av hyresdebiteringar på ett äldreboende, tkr och en generell besparing har gjorts med tkr. Tillskotten avser löneökningar från centrala lönepotten för 2017 års löneavtal för de tre första månaderna, förstärkning av personal i ett gruppboende och återläggning av tidigare besparingar. Netto ger detta en ökning av detaljbudgeten med tkr. Fördelningen visas i tabellen nedan. För åren har redovisas endast den ram som beslutats av kommunfullmäktige. Budgetmässigt ökar Individ- och familjeomsorgens (IFO) ingångsram 2018 med tkr. för volymökningar inom IFO. Vidare görs en flytt av Språkvän till Kultur & Fritidsförvaltningen på tkr. samt flytt av tkr. som avser Connect, tkr. för Bruk för alla och tkr. för arbetsmarknadsåtgärder till Kompetens- och arbetslivsförvaltningen. Den budget som IFO fick för utvecklingsarbete från socialbidrag till sysselsättning försvinner tkr. inför

21 Drift Tabell: Detaljbudget för Äldreomsorg, funktionsnedsättning och förvaltningsgemensamt Nettobudget 2018 (tkr) Nettobudget 2017 (tkr) Äldreomsorg, funktionsnedsättning samt förvaltningsgemensamt Särskilda boenden för äldre Hemtjänst Biståndsenheten Hemtjänst kommunens utförare 0 0 Larm- och nattpatrull samt dagverksamhet Resursverksamhet Ram 2019 (tkr) Ram 2020 (tkr) Sjuksköterskor Rehabenheten, hjälpmedel Bostadsanpassning Funktionsnedsättning Förvaltningsgemensamt Nämnd, Biståndsenh, administration, chefer Summa Tabell: Detaljbudget för Individ och familjeomsorgen Nettobudget 2018 (tkr) Nettobudget 2017 (tkr) Individ- och familjeomsorg Personal- och övriga kostnader Verksamhetskostnader Barn Verksamhetskostnader Vuxna Verksamhetskostnader Ekonomi Verksamhetskostnader LSS Verksamhetskostnader Socialpsyk Ram 2019 (tkr) Ram 2020 (tkr) Våld i nära relationer Biståndsbedömda insatser Förebyggande insatser Connect Falköping Ensamkommande barn 0 0 Arbetsmarknadsåtgärder, lönebidragsanställning Utvecklingsarbete från socialbidrag till sysselsättning Summa

22 Investeringar Inventarier De inventarieinköp som planeras för treårsperioden är möbler och IT-utrustning till de nya boendena, reinvesteringar i befintliga inventarier framför allt datorer, uppgradering av trygghetslarm, fortsatt införande av digitala nycklar och medicinskåp hos brukare i egna boenden. Investeringsplan socialnämnden (tkr) (tkr) (tkr) Digitala nycklar och lås till medicinskåp Datorer och IT-utrustning, larm Möbler och IT till nytt äldreboende och gruppboende Möbler och återinvesteringar i övrigt Summa

23 Socialnämndens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Dnr 2017/ Sida 1 (1) Hantering av det tillfälliga kommunbidraget riktat mot gruppen ensamkommande unga Arbetsutskottets förslag till socialnämnden 1. Socialnämnden beslutar att ensamkommande unga av nämnden ska behandlas utifrån den ålder de själva uppgett vid ankomst till Sverige och inte utifrån en eventuell åldersuppskrivning från Migrationsverket. Bakgrund Under såväl 2017 som 2018 kommer staten att utbetala ett tillfälligt kommunbidrag till samtliga kommuner för att göra det möjligt för ensamkommande ungdomar att bo kvar i kommunerna. Kommunerna förfogar självständigt över bidraget som kommer att utbetalas per automatik. Summan baseras på det antal ungdomar som tillhörde målgruppen i kommunen den 30 juni För Falköpings del är bidraget :- (2017) samt :- (2018). Med anledning av detta bör nämnden ta ställning till hur det tillfälliga kommunbidraget ska användas. Tjänsteutlåtande, daterat , har utarbetats av avdelningschefen för Individ och familjeomsorgen, Maria Olsson. Paragrafen skickas till SN Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

24 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (3) SN 2017/ Socialnämnden Hantering av det tillfälliga kommunbidraget riktat mot gruppen ensamkommande unga Förslag till beslut 1 Socialnämnden beslutar att ensamkommande unga av nämnden ska behandlas utifrån den ålder de själva uppgett vid ankomst till Sverige och inte utifrån en eventuell åldersuppskrivning från Migrationsverket Sammanfattning Under såväl 2017 som 2018 kommer staten att utbetala ett tillfälligt kommunbidrag till samtliga kommuner för att göra det möjligt för ensamkommande ungdomar att bo kvar i kommunerna. Med anledning av detta bör nämnden ta ställning till hur det tillfälliga kommunbidraget ska användas. I kommunen finns i dagsläget inga ensamkommande unga över arton som beviljats bistånd av nämnden. Däremot finns ett större antal unga (ca 40 stycken) som under det närmaste året kommer att fylla arton. Om de kommer att hinna få ett beslut i sitt asylärende innan dess är osäkert. Med stöd av beslut från Justitieombudsmannen (JO) görs bedömningen att de åldersuppskrivna unga ej bör överföras till staten då det är osäkert rättsläge kring hur åldersuppskrivningar ska tolkas. Om dessa ungdomar fortsatt erbjuds vård med stöd av Socialtjänstlagen (SoL) så kommer ersättning från staten ej att utgå. Det tillfälliga kommunbidraget skulle täcka en del av de kostnader som uppkommer i samband med att de unga kvarstannar i kommunen. Bakgrund Tillfälligt kommunbidrag Under såväl 2017 som 2018 kommer staten att utbetala ett tillfälligt kommunbidrag till samtliga kommuner för att göra det möjligt för ensamkommande ungdomar att bo kvar i kommunerna. Kommunerna förfogar självständigt över bidraget som kommer att utbetalas per automatik. Summan baseras på det antal ungdomar som tillhörde målgruppen i Individ- och familjeomsorgen Maria Olsson Avdelningschef individ- och familjeomsorgen maria.olsson@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

25 kommunen den 30 juni För Falköpings del är bidraget :- (2017) samt :- (2018). Med anledning av detta bör nämnden ta ställning till hur det tillfälliga kommunbidraget ska användas. Det kommunala ansvaret Ensamkommande asylsökande barn som fyller 18 är att ses som vuxna asylsökande och därmed tar staten över ansvaret för dem. Kommuner har inte rätt att utge bistånd till asylsökande med stöd av SoL 4.1 för förmåner som kan utges via Lagen om mottagande av asylsökande (LMA), som ex boende. För förmåner som inte kan tillgodoses via LMA kan bistånd enligt SoL 4:1 utgå. Det kan tex handla om unga asylsökande som har särskilda behov ex pga psykisk ohälsa. Enligt SKL har Migrationsverket dock en långtgående skyldighet att ge anpassat boende och det finns därför inte normalt en rätt till bistånd enl SoL 4.1, denna uppfattning stöds av domar från Kammarrätten. Även om det inte finns någon rättighet till bistånd enl SoL 4:1 så finns det möjlighet för kommunen att utge bistånd enl SoL 4:2 även om en annan huvudman är ansvarig för insatserna. 2(3) Aktuell situation Sedan beslut i Socialnämnden våren 2017 har asylsökande ensamkommande som fyllt 18 ej fortsatt vårdats inom kommunen, detta innebär att det endast finns asylsökande ungdomar under arton i kommunens vård. Under hösten 2017 blir ytterligare fjorton stycken asylsökande ungdomar myndiga. Under 2018 är det ytterligare tretton ungdomar per halvår som fyller arton. Det är fortfarande många ungdomar som väntar på ett första besked från Migrationsverket, om de får ett avslag finns det möjlighet att överklaga detta till Migrationsdomstolen vilket leder till ytterligare väntan. I dagsläget finns det flera exempel på när Migrationsdomstolen gett ett gynnade beslut efter en överklagan, och detta gör att majoriteten av de som får ett avslag troligen kommer överklaga beslutet för att få en ytterligare prövning. Det är troligt att det inte heller i slutet på 2018 kommer vara slutligt avgjort i samtliga ungdomars ärenden. Ekonomi Det är mycket svårt att kostnadsberäkna verksamheten då kostnaden är beroende på yttre orsaker som ej går att påverka som antal ungdomar som väljer att stanna kvar i kommunen, Migrationsverkets handläggningstider, ev avslag kontra bifall på ungdomarnas ansökningar och när dessa kommer. Med detta för handen har en beräkning ändock gjorts som visar att intäkterna för 2018 kommer landa på dryga 22 miljoner. I dagsläget har verksamheten haft utgifter på drygt 28 miljoner under årets första åtta månader, dock kommer kostnaderna sänkas under återstående del av året då det är mindre personalkostnader. De ungdomar som kommit till Sverige som ensamkommande, fyllt 18 och därefter fått ett beslut om uppehållstillstånd berättigar kommunen till ersättningen från staten, förutsatt att de har en fungerande skolgång som genererar bidrag från CSN, det är alltså rätten till studiemedel som ligger till grund för kommunens rätt till ersättning. För de som ej har studiemedel har kommunen rätt till ersättning för utbetalt försörjningsstöd.

26 Åldersuppskrivna ensamkommande De ungdomar som idag blir åldersuppskrivna av Migrationsverket betraktas av Migrationsverket som vuxna. Detta innebär att de kan erbjudas en plats på ett anläggningsboende samt att kommunen inte längre kan söka om ersättning för dessa ungdomar. JO har dock tidigare uttalat sig i frågan och menar att den uttalade presumtionsregeln ska gälla, dvs. den ålder som sökanden uppgett vid ansökningstillfället bör godtas om det inte är alldeles uppenbart att uppgiften är felaktig. Bedömning av rättsläget För de ungdomar som blivit åldersuppskrivna av Migrationsverket görs bedömning att det är högst osäkert hur detta ska tolkas. Till dess att Högsta förvaltningsdomstolen (HFD), eller tills det i vart fall har kommit fler avgöranden från kammarrätt är förvaltningens bedömning att uppgiven ålder är det kommunen bör rätta sig efter. Detta för att undvika att barn behandlas som vuxna och även mot bakgrund att många åldersjusteringar skett med ett år eller mindre, vilket torde ge utrymme för felaktiga bedömningar åt båda håll. 3(3) Att fortsatt erbjuda asylsökande ungdomar som fyller 18 den vård som i dagsläget erbjuds (HVB eller stödboende) kan dock inte anses vara kostnadseffektivt. Att tillhandahålla stöd för målgruppen är ett statligt ansvar och det stödet utges enligt LMA. Under 2017 och 2018 handlar det om 40 ungdomar som utifrån egen uppgift kommer fylla 18 och därmed behöva flytta. Konsekvensen blir att ungdomarna får ett nytt boende i Migrationsverkets regi. Beslutet ska skickas till Individ- och familjeomsorgen Maria Olsson Avdelningschef individ- och familjeomsorgen

27 Socialnämndens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Dnr 2016/ Sida 1 (2) Projekt med Unga resurspersoner till äldreboenden Arbetsutskottets förslag till socialnämnden 1. Socialnämnden antar anbudet från anbudsgivare Socialnämnden ger förvaltningen i uppdrag att teckna avtal gällande verksamhet unga resurspersoner till äldreboenden som ska pågå under tre år från och med då nuvarande avtal upphör. Bakgrund Socialnämnden tog den 15 augusti 2016 beslut om att under två år på tre äldreboenden (Stenstorp, St:Olofsgatan 11 samt Floby) bedriva ett projekt med företaget Ung omsorg. Syftet var att, som en förstärkning till ordinarie personal, öka den sociala samvaron och bryta känslan av upplevd ensamhet för våra brukare. Ytterligare syften var att skapa generationsmöten och ge ungdomar inblick inom vård-och omsorgsyrken för att ge inspiration inför framtida yrkesval. Företagets representant lämnade efter ca 4 månaders verksamhet en rapport som muntligt delgavs socialnämndens arbetsutskott i juni Sammanfattningsvis var resultaten mycket positiva- ungdomarna har trivts, fått nya kunskaper, inblick i arbetslivet och i många fall ändrat uppfattning om äldreomsorgen till mer positiv. De äldre har visat uppskattning för besök och aktiviteter som utförts. Socialförvaltningen överlämnade därför tjänsteutlåtande vari bl a anfördes att förvaltningen vill utöka denna typ av verksamhet till att omfatta fler äldreboenden. Beslut togs i socialnämnden den , Dnr 2016/ , om att ge förvaltningen i uppdrag att upphandla en utökad verksamhet som ska pågå under tre år. Under hösten 2017 utarbetades ett förfrågningsunderlag med krav på tjänster för att bedriva denna form av verksamhet. Uppdraget omfattar tjänster i form av administration, rekrytering och anställning, organisation, introduktion och ledning för unga resurspersoner. Underlaget utarbetades av avdelningschef för äldreboende samt biträdande socialchef och överlämnades därefter till upphandlingsenheten i Skövde. Upphandlare har där kompletterat med övriga upphandlingsvillkor samt utannonsering. Efter utannonseringen har det före sista dagen för inlämnande av anbud inkommit ett anbud benämnt anbudsgivare 1. Upphandlingen avser krav på tjänster enligt förfrågningsunderlag och prövning och utvärdering av anbudet har skett utifrån de obligatoriska krav (ska-krav) som finns uppställda. Skakraven avser formella krav på anbudet, krav på anbudsgivaren och krav på tjänster. Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

28 Socialnämndens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Anbudsgivare 1 uppfyller alla kvalifikationer och ställda ska-krav och har goda referenser från andra kommuner. Uppdragets planerade omfattning uppgår till timmar per år. (236 kr/timme) Kostnad uppgår till ca 1,3 miljoner per år totalt för alla äldreboenden. Finansiering ska i första hand ske via statliga stimulansmedel. Tjänsteutlåtande, daterat , har utarbetats av biträdande socialchef Birgit Lagergren. Sida 2 (2) Paragrafen skickas till SN Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

29 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) SN 2016/ Socialnämnden Projekt med Unga resurspersoner till äldreboenden Förslag till beslut 1.Anta anbud från anbudsgivare Ge förvaltningen i uppdrag att teckna avtal gällande verksamhet unga resurspersoner till äldreboenden som ska pågå under tre år från och med då nuvarande avtal upphör. Bakgrund Socialnämnden tog den 15 augusti 2016 beslut om att under två år på tre äldreboenden (Stenstorp, St:Olofsgatan 11 samt Floby) bedriva ett projekt med företaget Ung omsorg. Syftet var att, som en förstärkning till ordinarie personal, öka den sociala samvaron och bryta känslan av upplevd ensamhet för våra brukare. Ytterligare syften var att skapa generationsmöten och ge ungdomar inblick inom vård-och omsorgsyrken för att ge inspiration inför framtida yrkesval. Företagets representant lämnade efter ca 4 månaders verksamhet en rapport som muntligt delgavs socialnämndens arbetsutskott i juni Sammanfattningsvis var resultaten mycket positiva- ungdomarna har trivts, fått nya kunskaper, inblick i arbetslivet och i många fall ändrat uppfattning om äldreomsorgen till mer positiv. De äldre har visat uppskattning för besök och aktiviteter som utförts. Socialförvaltningen överlämnade därför tjänsteutlåtande vari bl a anfördes att förvaltningen vill utöka denna typ av verksamhet till att omfatta fler äldreboenden. Beslut togs i socialnämnden den , Dnr 2016/ , om att ge förvaltningen i uppdrag att upphandla en utökad verksamhet som ska pågå under tre år. Under hösten 2017 utarbetades ett förfrågningsunderlag med krav på tjänster för att bedriva denna form av verksamhet. Uppdraget omfattar tjänster i form av administration, rekrytering och anställning, organisation, Socialförvaltningen Birgit Lagergren bitr. socialchef birgit.lagergren@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

30 introduktion och ledning för unga resurspersoner. Underlaget utarbetades av avdelningschef för äldreboende samt biträdande socialchef och överlämnades därefter till upphandlingsenheten i Skövde. Upphandlare har där kompletterat med övriga upphandlingsvillkor samt utannonsering. Upphandlingens omfattning, prövning och utvärdering Efter utannonseringen har det före sista dagen för inlämnande av anbud inkommit ett anbud benämnt anbudsgivare 1.Upphandlingen avser krav på tjänster enligt förfrågningsunderlag och prövning och utvärdering av anbudet har skett utifrån de obligatoriska krav (ska-krav) som finns uppställda. Skakraven avser formella krav på anbudet, krav på anbudsgivaren och krav på tjänster. Anbudsgivare 1 uppfyller alla kvalifikationer och ställda ska-krav och har goda referenser från andra kommuner. 2(2) Finansiering Uppdragets planerade omfattning uppgår till timmar per år. (236 kr/timme) Kostnad uppgår till ca 1,3 miljoner per år totalt för alla äldreboenden. Finansiering ska i första hand ske via statliga stimulansmedel. Beslutet ska skickas till Per Gunnarsson, Upphandlingsenheten Skövde Marie Gustafsson, avdelningschef Äldreboenden Birgit Lagergren, biträdande socialchef Birgit Lagergren bitr. socialchef

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49 Socialnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Dnr 2016/ Sida 1 (1) Unga resurspersoner till äldreboenden - Uppföljning och utökning av projekt Socialnämndens beslut 1. Socialnämnden ger förvaltningen i uppdrag att upphandla en verksamhet Unga resurspersoner till äldreboenden som ska pågå under tre år. Bakgrund Socialnämnden tog den 15 augusti 2016 beslut om att under två år på tre äldreboenden (Stenstorp, St:Olofsgatan 11 samt Floby) bedriva ett projekt med företaget Ung omsorg. Syftet var att, som en förstärkning till ordinarie personal, öka den sociala samvaron och bryta känslan av upplevd ensamhet för våra brukare. Ytterligare syften var att skapa generationsmöten och ge ungdomar inblick inom vård-och omsorgsyrken för att ge inspiration inför framtida yrkesval. Ett ramavtal tecknades med avtalstid mellan grundat på anbud Förslag på verksamhet i Falköpings kommun. Företagets representant har inlämnat rapport som muntligt delgetts socialnämndens arbetsutskott i juni Sammanfattningsvis är resultaten mycket positiva- ungdomarna har trivts, fått nya kunskaper, inblick i arbetslivet och i många fall ändrat uppfattning om äldreomsorgen till mer positiv. De äldre har visat uppskattning för besök och aktiviteter och uttryckt att de längtar till nästa gång ungdomarna kommer. Socialförvaltningen överlämnar tjänsteutlåtande vari bl a anförs att förvaltningen nu vill utöka denna typ av verksamhet till att omfatta fler äldreboenden. Förslaget är att socialnämnden ska besluta att ge uppdrag om att upphandla en utökad verksamhet som ska pågå under tre år. Finansiering sker i första hand via statliga stimulansmedel. Socialnämndens arbetsutskott har behandlat ärendet , 274. Paragrafen skickas till ÄO-chef Bitr.socialchef Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

50 Socialnämndens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Dnr 2017/ Sida 1 (1) Inriktningsdokument för ungdomsmottagningar i Västra Götaland remiss från Västkom och VGR Arbetsutskottets förslag till socialnämnden 1. Socialnämnden antar förslag till inriktningsdokument för ungdomsmottagningar i Västra Götaland Socialnämnden ger socialchefen i uppdrag att i samverkan med Västra Götalandsregionen ta fram ett lokalt samverkansavtal för ungdomsmottagningen i Falköping. Bakgrund Ungdomsmottagningar bedrivs i samverkan mellan Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvård (VGR) och kommunernas socialtjänst och vänder sig till ungdomar till och med 24 år. Inriktningsdokumentet är ett samverkans-dokument vars syfte är en jämlik vård för unga i Västra Götaland. Inriktningsdokumentet beskriver ungdomsmottagningars mål, uppdrag och vårdnivå och ska ge en gemensam grund för verksamhet och utveckling av ungdomsmottagningarna i länet. Det ska utgöra ett stöd för de samverkansavtal som tecknas mellan kommun och Västra Götalandsregionen för varje ungdomsmottagning i länet. Tidigare inriktningsdokument ligger till grund för det nya förslaget. Det som är nytt i jämförelse med tidigare dokument är: En partssammansatt grupp med representanter för de fyra kommunalförbunden, koncernkontoret på VGR samt från verksamheterna har tagit fram förslag till inriktningsdokumentet. Den 20 oktober 2017 beslutade Skaraborgs Kommunalförbunds styrelse att ställa sig bakom förslaget till inriktningsdokument samt att rekommendera medlemskommunerna att anta detsamma. Tjänsteutlåtande, daterat , har utarbetats av socialchef Magnus Schedin. Paragrafen skickas till SN Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

51 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) SN 2017/ Socialnämnden Inriktningsdokument för ungdomsmottagningar i Västra Götaland remiss från Västkom och VGR Förslag till beslut 1 Socialnämnden antar förslag till inriktningsdokument för ungdomsmottagningar i Västra Götaland Socialnämnden ger socialchefen i uppdrag att i samverkan med Västra Götalandsregionen ta fram ett lokalt samverkansavtal för ungdomsmottagningen i Falköping. Sammanfattning Ungdomsmottagningar bedrivs i samverkan mellan Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvård (VGR) och kommunernas socialtjänst och vänder sig till ungdomar till och med 24 år. Inriktningsdokumentet är ett samverkansdokument vars syfte är en jämlik vård för unga i Västra Götaland. Inriktningsdokumentet beskriver ungdomsmottagningars mål, uppdrag och vårdnivå och ska ge en gemensam grund för verksamhet och utveckling av ungdomsmottagningarna i länet. Det ska utgöra ett stöd för de samverkansavtal som tecknas mellan kommun och Västra Götalandsregionen för varje ungdomsmottagning i länet. Tidigare inriktningsdokument ligger till grund för det nya förslaget. Det som är nytt i jämförelse med tidigare dokument är: Tydligare delat ansvar psykisk hälsa/psykosocialt perspektiv Beskrivning av resursnivå, nyckeltal och organisationsmodell Förslag till fördelngsinprincip för samverkansavtal Huvudmannaskap Förutsättniganr för längre avtalstid Socialförvaltningen Magnus Schedin Socialchef magnus.schedin@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

52 En partssammansatt grupp med representanter för de fyra kommunalförbunden, koncernkontoret på VGR samt från verksamheterna har tagit fram förslag till inriktningsdokumentet. Den 20 oktober 2017 beslutade Skaraborgs Kommunalförbunds styrelse att ställa sig bakom förslaget till inriktningsdokument samt att rekommendera medlemskommunerna att anta detsamma. 2(2) Beslutet ska skickas till Akt Skaraborgs Kommunalförbund Magnus Schedin, socialchef Maria Olsson, avdelningschef Magnus Schedin Socialchef

53 Inriktningsdokument för UNGDOMSMOTTAGNINGAR i Västra Götaland Rekommenderat av samrådsorganet för Västra Götalandsregionen och VästKom

54 1 Inledning Folkhälsan i Sverige utvecklas generellt positivt för befolkningen som helhet. Trots detta ökar skillnader i livsvillkor och hälsa mellan olika grupper i samhället. Utvecklingen av unga människors hälsa och välbefinnande skiljer sig från utvecklingen av hälsan befolkningen i övrigt. Sedan1990-talet har ungdomsgenerationen haft en sämre hälsoutveckling än övriga åldersgrupper framför allt när det gäller den psykiska hälsan. Första ungdomsmottagningen i Sverige startades 1970, därefter spred sig idén om en mottagning särskilt inriktad mot ungdomars fysiska och psykiska hälsa snabbt över landet. Målet med ungdomsmottagningarna har allt sedan starten varit att arbetet ska präglas av en helhetssyn på ungdomar. Området kring sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter är en viktig del av arbetet. Mottagningarna har genom åren också fått en allt större utmaning i att arbeta tydligare med psykisk hälsa och ungdomars levnadsvanor och livsvillkor. Idag är det tvärprofessionella arbetssättet väl etablerat och fördelningen mellan medicinskt och psykosocialt uppdrag relativt jämnt fördelat. Målet för ungdomspolitiken i Sverige är att alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. Ungdomstiden är en brytningstid mellan barndom och vuxenlivet. Med rätt förutsättningar kan unga både forma sina egna liv och bidra till en positiv samhällsutveckling. Ungdomsmottagning är en viktig arena för att kunna uppfylla det nationella målet och för att skapa jämlik hälsa inom Västra Götaland. Ungdomar kan inte ses som en homogen grupp med lika uppväxtvillkor och förutsättningar. Kunskap om vilka ungdomarna är och deras livsvillkor, behöver utvecklas ur flera aspekter och ur ett ungdomsperspektiv. Behov av ökade och anpassade insatser för asylsökande och andra nyanlända unga måste beaktas i ungdomsmottagningarnas uppdrag. Detta inriktningsdokument är gemensamt för Västra Götalandsregionen och länets 49 kommuner. Inriktningsdokumentet bör ligga till grund för lokala avtal och överenskommelser om ungdomsmottagning och ska vara känt av personalen vid ungdomsmottagningen. Inriktningsdokumentet grundar sig på tidigare Inriktningsdokument för ungdomsmottagningar i Västra Götaland och på Föreningen för Sveriges ungdomsmottagningar (FSUM) handbok. Ungdomsmottagningar i Västra Götaland har att följa gällande och för verksamheten relevant lagstiftning samt författningar. 2

55 2 Värdegrund Mänskliga rättigheter Vägledande för verksamheten är FN:s förklaring om mänskliga rättigheter. Barnkonventionen Barnkonventionens fyra grundprinciper är vägledandeför verksamheten: barnets rätt att inte diskrimineras, barnets bästa i främsta rummet, barnets rätt till liv och utveckling samt barnets rätt att få uttrycka sina åsikter. Diskrimineringsgrunderna Alla ungdomar är välkomna till ungdomsmottagningen. Ungdomar som söker sig till mottagningen ska känna sig sedda, trygga och tillitsfulla i mötet, deras frågor och problem ska respekteras och tas på allvar. Ungdomarna ska uppleva att de bemöts och behandlas på ett likvärdigt sätt och får likvärdig tillgång till mottagningen oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsförmåga, sexuell läggning och ålder. Normmedvetet förhållningssätt Ett normmedvetet förhållningssätt ska prägla verksamheten. Det innebär att personalen är medveten om och ifrågasätter de normer som påverkar uppfattningar om vad som är normalt och därmed oreflekterat kan uppfattas som önskvärt. Målet med normmedvetenheten är att alla unga ska känna sig inkluderade och välkomna. Hälsofrämjande arbete och förhållningssätt Ett hälsofrämjande, eller salutogent, perspektiv innebär att utgå ifrån det friska hos individen och se till hens styrkor och förutsättningar för en god hälsa. Hälsofrämjande arbete och förhållningssätt bör ständigt lyftas och vara ett utvecklingsområde. Det psykosociala perspektivet utgår från hur individens psykiska förutsättningar formas av och samspelar med miljön. På ungdomsmottagningen är det psykosociala perspektivet integrerat i alla besök, oavsett yrkeskategori. Det sker genom möten som utgår från en helhetsyn där förståelse för ungdomen sker mot bakgrund av de sociala, psykologiska och kulturella sammanshand den unge ingår i. 3 Övergripande mål Alla ungdomar ska kunna få hjälp och bli stärkta i övergången mellan ungdom och vuxenliv. Ungdomsmottagningen ska var en lättillgänglig arena för ungdomarna, där ungdomars behov och de lokala förutsättningarna ska vara i fokus Alla unga ska uppfatta att ungdomsmottagningen arbetar på den unges uppdrag. Alla unga har utifrån ett rättighetsperspektiv rätt till information, kunskap, stöd och behandling inom ungdomsmottagningen. En psykosocial, psykologisk och medicinsk helhetssyn ska prägla verksamheten. Ungas fysiska och psykiska hälsa ska förbättras Ungas sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter ska stärkas. 3

56 4 Inriktning Ungdomsmottagningen ska vara en lågtröskelverksamhet. Det innebär att det ska vara lätt för alla ungdomar att söka hjälp och få hjälp med alla slags frågor; ungdomsmottagningen ska vara lättillgänglig och anpassad efter ungdomars behov. Tillgängligheten ger stora möjligheter till tidiga insatser. Ungdomsmottagningen ska ses som ett komplement till övrig hälso- och sjukvård och övrigt hälsofrämjande och förebyggande arbete som är en del av det som ofta benämns som första linjens hälso- och sjukvård. Ungdomsmottagningen är ingen remissinstans. Ungdomsmottagningarna behövs som ett led i att tillgodose ungdomars och unga vuxnas rätt till hälsa. Många unga under 18 år söker sig själva till ungdomsmottagningarna. Ungdomsmottagningarna har att följa gällande lagstiftning, barnkonventionen mm utifrån den unges bästa. Ungdomsmottagningen har till uppgift att på den unges uppdrag förmedla kunskap, ge information, stöd och behandling/tidiga insatser inom området sexuell, reproduktiv, psykisk och psykosocial hälsa. Ungdomsmottagningen ska uppmärksamma och medvetandegöra riskfyllda levnadsvanor, såsom riskbruk av alkohol, droger, sex, spel mm Verksamheten vid ungdomsmottagning ska utgå från lokala förutsättningar och ungdomars behov och ha ett normkritiskt förhållningssätt. Kunskaper om ungdomars hälsa/ohälsa, omvärld, levnadsvanor, livsvillkor och demografi identifieras dels på strukturell och övergripande nivå, dels utifrån lokal kunskap. 5 Verksamhetens innehåll 5.1 Målgrupp Ungdomsmottagningarnas målgrupp är ungdomar och unga vuxna, med de likheter och olikheter som var och en i denna heterogena grupp uppvisar. Ungdomsmottagningen är till för alla unga till och med 24 år. 5.2 Ungdomsmottagningens huvudområden: Levnadsvanor och livsvillkor Samlevnad och relationer Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter Psykisk hälsa 5.3 Insatser vid ungdomsmottagning: bedöma om ungdomsmottagning är rätt vårdnivå rådgivande, stödjande och behandlande arbete på mottagningen, individuellt eller i grupp utåtriktat arbete på gruppnivå, t.ex. besök av klasser, besök på skolor och andra arenor för unga erbjuda adekvat kunskap om sexualitet stärka ungdomar i deras naturliga nyfikenhet kring sexualiteten samt stödja deras självkänsla och integritet erbjuda kondomsamtal, preventivmedelssamtal och förskrivning av preventivmedel förebygga och ge stöd vid oplanerad/oönskad graviditet samt vid abort 4

57 samtala om sexuellt överförbara sjukdomar (STI, dvs Sexual Transmitted Infections) i det utåtriktade arbetet och vid individuella besök smittspåra arbeta med ungdomars fysiska och psykiska utveckling samt kroppsuppfattning och självbild uppmärksamma ohälsa och erbjuda korttids råd, stöd, motiverande/bearbetande samtal kring sociala problem, psykisk ohälsa samt risk- och missbruk, göra bedömningar, tidiga insatser och korttidsbehandling vid lindrig psykisk ohälsa (ej läkemedelsbehandling), inom ramen för ungdomsmottagningens profil som lättillgänglig lågtröskelverksamhet. hänvisa/lotsa/remittera till annan aktör/vårdgivare/vårdnivå vid behov 5.4 Verksamhetsformer Drop-in-mottagning Individuella besök Gruppverksamhet Telefonrådgivning Utåtriktat arbete och informationsarbete Digitala tillgänghetslösningar och e-tjänster 5.5 Utåtriktat arbete och informationsarbete Ungdomsmottagningarna ska i sitt utåtriktade arbete eftersträva att finnas där ungdomarna är. Alla ungdomar ska känna till var ungdomsmottagningen finns och ha vetskap om vad de kan få hjälp med på mottagningen. Minst en gång under högstadietiden ska alla elever få göra ett besök på ungdomsmottagning för att få information om verksamheten. Utöver detta är det angeläget att på högstadie- och gymnasienivå arbeta i en strukturerad form där ungdomarna aktivt får möjlighet att diskutera olika ämnen inom sexuell och reproduktiv hälsa, levnadsvanor samt psykisk hälsa. Ungdomsmottagningens utåtriktade arbete kan även inkludera yngre åldrar. 5.6 Kompetens Ungdomsmottagningarnas verksamhet utgår ifrån lokala behov och förutsättningar. Rätt kompetens hos personalen krävs för att göra adekvata bedömningar och för att vid behov lotsa den unge vidare till andra instanser För att definieras som ungdomsmottagning ska personalgruppen bestå av barnmorska, kurator/socionom och/eller psykolog samt läkare (i första hand specialist i allmänmedicin). Tillgång till läkare kan för mindre mottagningar ske genom samverkan (se 6.1 organisationsmodell). Mottagningarna kan ha tillgång till andra personalkategorier som till exempel sjuksköterska, undersköterska och/eller administrativ personal. En central förutsättning för ungdomsmottagningens verksamhet är att företrädare för de medicinska, sociala och psykologiska kompetenserna har nära samarbete och tvärprofessionellt arbetssätt. Fördelningen mellan de psykosociala/psykologiska och medicinska kompetenserna ska vara jämnt fördelade. För att kunna möta ungdomar utifrån deras behov och förutsättningar kräver uppdraget specifik kompetens om ungdoms- och genusperspektiv, biologiska, psykologiska, sociala aspekter på tonårsutveckling, sexualitet och könsidentitet. 5

58 5.7 Valfrihet Ungdomar kan fritt välja vilken ungdomsmottagning de vill besöka inom Västra Götaland. Det innebär att alla ungdomsmottagningar ska ta emot ungdomar från hela Västra Götaland. 6 Resursnivå Den resursnivå där en lägsta service och kvalitetsnivå uppnås, upprätthålls vid ett befolkningsunderlag på 3250 ungdomar inom målgruppen år, när ungdomsmottagningen bemannas med motsvarande: Barnmorska 1,0 tjänst Kurator/socionom och/eller psykolog 1,0 tjänst Läkare 0,1 tjänst För mottagningar med antalet unga i målgrupp som understiger 3250 i sitt närområde, räknas resurserna proportionerligt enligt ovan. 6.1 Organisationsmodell För öka förutsättningarna för unga i hela länet att få tillgång till en ungdomsmottagning i sin hemkommun och för att nå ovanstående resursnivå, byggs i Västra Götaland en organisationsmodell för ungdomsmottagningar i tre nivåer: huvud-, bas och närmottagning. Nivåstruktureringen görs för att trygga resurser och kompetenser även för de mindre mottagningarna. Syftet är att öka förutsättningarna för en jämlik vård, utifrån lokala anpassningar. Huvudmottagning drop-in och tidsbokning kompetens på mottagningen med uppdrag att även vara en resurs för mindre mottagningar; barnmorska, kurator, psykolog, allmänläkare, gynekolog egen lokal anpassad för ungdomsmottagningsverksamhet Vid en huvudmottagning kan även andra yrkeskategorier finnas t.ex. psykoterapeut, sjuksköterska med vidareutbildning inom tex psykisk hälsa, STI, andrologi och sexologi. Basmottagning drop-in och tidsbokning lokal anpassad för ungdomsmottagningsverksamhet kompetens med uppdrag att även vara en resurs för mindre mottagningar; barnmorska, kurator. Tillgång till psykolog och övriga kompetenser som finns vid huvudmottagningar. Närmottagning drop-in och tidsbokning. erbjuda lokaler som passar de unga kompetens ska minst bestå av barnmorska och kurator/socionom. Tillgång till läkare och övriga kompetenser som finns vid huvud - och basmottagningar. kan vara mobil Detta är lägsta nivå. För läkarkompetens kan vid behov samverkan ske med vårdcentral där ungdomen är listad. 6

59 7 Samverkan Verksamheten vid ungdomsmottagningarna bygger på en aktiv samverkan mellan kommun och region. Samverkan ska ske både på individuell, övergripande och organisatorisk nivå. Det innebär ömsesidig samverkan med andra aktörer både lokalt, delregionalt och regionalt i frågor som rör barns och ungdomars välbefinnande. Samverkan mellan ungdomsmottagning och aktörer på orten såsom socialtjänst, hälso- och sjukvård, skola, folkhälsoråd och föreningsliv med flera är en förutsättning ett gott omhändertagande, både i individärenden och på organisatorisk nivå. Samverkan på organisationsnivå kan företrädesvis ske i Vårdsamverkan på lokal, delregional och regional nivå. Samverkan mellan respektive ungdomsmottagning behöver utvecklas för en ökad tillgänglighet för ungdomar, som anpassas efter ungdomars behov och de lokala förutsättningarna. För ungdomsmottagningens verksamhet bör samverkan och samordning prioriteras för att nå speciellt utsatta ungdomar. 8 Huvudmannaskap och samverkansavtal Kommun och region har genom Socialtjänstlagen (SOL) och Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) ett befolkningsansvar. När det gäller ungdomsmottagningarna innebär detta ett gemensamt ansvar för psykisk hälsa, förebyggande, uppsökande och utåtriktade insatser för barn och ungdomar. Ungdomsmottagningen har genom sin lågtröskelprofil möjligheten att vara en resurs i att förebygga fysisk och psykisk ohälsa samt främja vuxenblivandet. Att samverka i ungdomsmottagningarna är en del av kommunernas och Västra Götalandsregionens gemensamma arbete med att utjämna skillnader i hälsa och socioekonomiska förutsättningar. Huvudman för ungdomsmottagningen kan vara kommun eller region var för sig eller tillsammans/delat. Den vårdgivare som får uppdraget kan vara kommun, region eller privat vårdgivare. Det åligger dock regionen att ha det medicinska ledningsansvaret, enligt Hälsooch sjukvårdslagen. 8.1 Lokala samverkansavtal För att reglera samverka och ansvarsfördelning samt och förankra varje ungdomsmottagning lokalt, tecknas lokala samverkansavtal mellan respektive kommun/avtalspart och Västra Götalandsregionen. Lokala avtal bör innehålla: verksamhetens innehåll (kompetenssammansättning, öppettider, tilläggsuppdrag mm) driftansvar (ledning, planering, uppföljning och redovisning av verksamheten) ledning av verksamheten, inklusive arbetsledarroll och arbetsmiljöansvar hälso- och sjukvårdsansvaret (om annan än Västra Götalandsregionen är driftansvarig) former för strukturell samverkan, både lokalt, delregionalt och regionalt hänvisning till föreliggande inriktningsdokumentet som styrdokument för verksamheten finansiering 7

60 redogörelse för hantering då parterna inte är överens 8.2 Ekonomisk fördelningsprincip i lokala samverkansavtal Enligt ovan bör de lokala avtalen redogöra för samverkansparternas respektive finansiering för varje ungdomsmottagning. Varje avtalspart är suverän och kan genom förhandling komma överens om lämplig fördelning efter lokal anpassning En princip för finansiell fördelning mellan parterna bör spegla respektive parts ansvar och ambition. En sådan fördelningsprincip grundas på respektive organisations ansvar, nyckeltal för bemanning och kompetens, samt ungdomsmottagningens uppdrag. Syftet med en fördelningsprincip är att ge parterna stöd i den lokala dialogen. En riktlinje för ekonomisk fördelningsprincip gällande region- och kommunersättning i de lokala samverkansavtalen om ungdomsmottagningar kan vara 75/25, enligt följande: Uppdrag och åtagande. Ungdomsmottagningarnas uppdrag och åtagande beskrivs under punkten 5.3: Insatser på ungdomsmottagning. Insatserna fördelas ca 50 procent medicinskt uppdrag och ca 50 procent psykosocialt/psykisk hälsa- uppdrag. Bemanning Måltal för kompetens och bemanning beskrivs under punkt 6: Resursnivå, och följer beskrivningen av Insatser på ungdomsmottagning, det vill säga 50 procent medicinsk kompetens och 50 procent psykosocial/psykisk hälsa-kompetens. Ansvar Västra Götalandsregionen ansvarar för medicinsk personal och uppdrag. Ansvar och uppdrag inom det psykosociala perspektivet och för psykisk hälsa är gemensamt, vilket innebär 50/50 mellan kommun och region. Sammantaget ger beräkningarna ovan den finansiella fördelningsprincipen 75/25. Kostnader för lokalhyra, laboratorie/provtagning, preventivmedel, tolk, verksamhetutvecklare, chef, IT och OH tillkommer och ingår i den totala finansieringen. 9 Avgifter För besök hos hälso- och sjukvårdspersonal på ungdomsmottagning ska patientavgift erläggas i enlighet med beslut i Västra Götalandsregionen. 10 Verksamhetschef och medicinskt ledningsansvar Verksamhetschef ska finnas för varje ungdomsmottagning. Verksamhetschefen ska svara för att verksamheten har en personal- och kompetensstruktur som tillgodoser god vårdkvalitet, hög patientsäkerhet och främjar kostnadseffektivitet. Den huvudman som är arbetsgivare ansvarar för att verksamhetschefen har kompetens för uppgiften och att medicinskt ledningsansvarig finns. 11 Dokumentation och kvalitetssäkring Dokumentation ska ske enligt gällande lagstiftning. Arbetsuppgifterna avgör om dokumentation i patientjournalen ska ske. All personal oavsett huvudman som ger råd, stöd 8

61 eller behandling individuellt är skyldiga att dokumentera i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen, eftersom ungdomen då är att betrakta som patient. I de fall personal anställda av kommunen utför arbetsuppgifter som rådgivning och samtal kring psykisk ohälsa, abortsamtal, STI-rådgivning etc. kan tillgång till patientjournalen säkerställas genom tecknandet av ett uppdragsavtal om tillgång till vårdgivarens vårddatasystem. Ungdomar ska informeras om sekretessreglerna och på vilket sätt deras besök dokumenteras. Information ska lämnas på det sätt som anges i gällande lagstiftning. 12 Uppföljning och resultat Ungdomsmottagningarna ska analysera och synliggöra verksamhetens kvalitet och resultat. Uppföljningen ska ske utifrån det som gäller i överenskommelser och/eller avtal. Uppföljningen bör kunna följas över tid. Besöks- och åtgärdsregistrering ska redovisas i regionens vårddatabas. Kundenkäter ska redovisas och ungdomars synpunkter ska belysas och beaktas. Båda samverkansparter har i uppdrag att samverka utifrån samverkansavtal, gällande uppföljning och resultat årligen. 13 Utvecklingsarbete Fortsatta utvecklingsarbeten behöver göras för ungdomsmottagningarna. Enhetlig avtalsmall för samverkansavtal inom Västra Götaland, som ett stöd när lokala samverkansavtal ska tecknas. IT samt dokumentation ur juridisk synvinkel behöver klargöras Samverkan behöver utvecklas inom ramen för Vårdsamverkan på olika nivåer. Vid behov kan partsgemensamma arbetsgrupper tillsättas. En regionövergripande uppföljning av fördelningsprincipen samt resursfördelning bör göras. Länsgemensam uppföljning av mottagningarnas kvalitet utifrån kvalitetsmått bör göras årligen. 9

62

63

64

65

66 Socialnämndens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Dnr 2017/ Sida 1 (2) Samarbetsavtal för försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion Arbetsutskottets förslag till socialnämnden 1. Socialnämnden antar förslag till samarbetsavtal med Västra Götalandsregionen avseende försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion. 2. Socialnämnden ger socialchefen i uppdrag att underteckna avtalet. Bakgrund Sedan år 2000 har kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen (VGR) ett samarbetsavtal kring inkontinenshjälpmedel och distribution av dessa. Det har funnits behov av att se över avtalet med fokus på att modernisera och anpassa ett avtal till nu gällande förutsättningar och utvecklingsbehov. En partsgemensam grupp har därför haft uppdraget att ta fram ett nytt förslag på samarbetsavtal. I Västra Götaland styrs ansvarsförhållandena av hälso- och sjukvårdsavtalet som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och länets kommuner samt relaterade handböcker vid förskrivning av: Förbrukningsartiklar vid inkontinens, blås- och tarmdysfunktion Nutritionsprodukter Stomihjälpmedel Diabeteshjälpmedel Upphandlad försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion för VGR och länets kommuner upphör Genom det föreslagna samarbetsavtalet inrättas ett samarbete mellan ingående parter avseende försörjning av ovanstående produkter att träda ikraft Förslaget innehåller ett huvudavtal samt fyra specifikationer. Innehållet i huvudavtalet ska endast kunna förändras i samband med eventuell förlängning. Innehållet i specifikationerna ska däremot kunna ändras under avtalstiden. Även nutritionsprodukter är inkluderade i avtalet. Finansiering av försörjningen baseras på varuvärdesomsättning istället för som tidigare på befolkningsmängd i respektive kommun. Över- och underskott fördelas till samtliga kunder baserat på varuvärdesomsättningen. Den 20 oktober 2017 beslutade Skaraborgs Kommunalförbunds styrelse att rekommendera medlemskommunerna att teckna avtal med Västra Götalandsregionen. Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

67 Socialnämndens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Tjänsteutlåtande, daterat , har utarbetats av socialchef Magnus Schedin. Paragrafen skickas till SN Sida 2 (2) Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

68 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) SN 2017/ Socialnämnden Samarbetsavtal för försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion Förslag till beslut 1 Socialnämnden antar förslag till samarbetsavtal med Västra Götalandsregionen avseende försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion. 2 Socialnämnden ger socialchefen i uppdrag att underteckna avtalet. Sammanfattning Sedan år 2000 har kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen (VGR) ett samarbetsavtal kring inkontinenshjälpmedel och distribution av dessa. Det har funnits behov av att se över avtalet med fokus på att modernisera och anpassa ett avtal till nu gällande förutsättningar och utvecklingsbehov. En partsgemensam grupp har därför haft uppdraget att ta fram ett nytt förslag på samarbetsavtal. I Västra Götaland styrs ansvarsförhållandena av hälso- och sjukvårdsavtalet som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och länets kommuner samt relaterade handböcker vid förskrivning av: Förbrukningsartiklar vid inkontinens, blås- och tarmdysfunktion Nutritionsprodukter Stomihjälpmedel Diabeteshjälpmedel Upphandlad försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion för VGR och länets kommuner upphör Genom det föreslagna samarbetsavtalet inrättas ett samarbete mellan ingående parter avseende försörjning av ovanstående produkter att träda ikraft Förslaget innehåller ett huvudavtal samt fyra specifikationer. Innehållet i huvudavtalet ska endast kunna förändras i samband med eventuell förlängning. Innehållet i specifikationerna ska däremot kunna ändras under avtalstiden. Även nutritionsprodukter är inkluderade i avtalet. Finansiering Socialförvaltningen Magnus Schedin Socialchef magnus.schedin@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

69 av försörjningen baseras på varuvärdesomsättning istället för som tidigare på befolkningsmängd i respektive kommun. Över- och underskott fördelas till samtliga kunder baserat på varuvärdesomsättningen. Den 20 oktober 2017 beslutade Skaraborgs Kommunalförbunds styrelse att rekommendera medlemskommunerna att teckna avtal med Västra Götalandsregionen. 2(2) Beslutet ska skickas till Akt Skaraborgs Kommunalförbund Magnus Schedin, socialchef Elisabeth Andersson, avdelningschef Gunilla Hård, medicinskt ansvarig sjuksköterska Magnus Schedin Socialchef

70

71

72

73

74 0

75 1

76 2

77 3

78 4

79 5

80 6

81 7

82 8

83 9

84 10

85 rodukter utanför avtal ej produkter 11

86 12

87 13

88 14

89 15 Nyckeltal Syfte Rapportering var/hur

90 16 Nyckeltal Syfte Rapportering var/hur Nyckeltal Syfte Rapportering var/hur

91 17

92 18

93 Uppdrag Syfte Hur ska det utföras Produktansvar vid upphandling av läkemedelsnära produkter God livskvalité och kostnadseffektivt Enligt upphandlingsplan Uppföljning Rapportering var Kvartalsvis Ledningsrådet LMN Kravställare för distribution av läkemedelsnära produkter Rätt produkt till rätt patient i rätt tid Enligt kravspecifikation intern distribution Kvartalsvis Ledningsrådet LMN Information och rådgivning av upphandlat sortiment och övriga produkter Förskrivning med hög kvalité Omvärldsbevaka, följa behovs och produktutvecklingen Kontinuerligt LMNs hemsida Kompetenshöjande insatser kring vård, behandling och förskrivningsprocess för hela vårdkedjan. Öka kompetensen inom området vilket leder till god vård Utifrån behov Årligen Ledningsrådet LMN Vara ett stöd i förskrivningsprocessen Administrativ service och support av beställarsystem Säkra att patienters behov av läkemedelsnära produkter sker säkert och på samma sätt oavsett var man bor eller var man vårdas. Utifrån behov Årligen LMNs hemsida Säkerställa kvalitén Utifrån behov Årligen LMNs hemsida Samverka med nationella organ, utbildningsinstitutioner och liknande Säkerställa kompetensen för god vård inom LMN området Kvalitetsrapport Belysa effekten kvalité, kostnad och kunskap Arbeta med ökad delaktighet för patienter/användare i samband med upphandlingsprocessen. Öka möjligheterna för patienter/användare att få tillgång till välfungerande förbrukningsartiklar och hjälpmedel Utifrån behov Årligen LMNs hemsida Kartlägga förskrivarnas kompetens avseende Uroterapeut/distriktsjuk sköterska med förskrivnings kurs/7,5 kurs inkontinens vård. Informera om produktutveckling och bilda referensgrupper vid upphandling Årligen Ledningsrådet LMN och LMNs hemsida Årligen Ledningsrådet LMN 19

94 20