VÄGPLAN E45 delen Lilla Bommen - Marieholm

Transkript

1 VÄGPLAN E delen Lilla Bommen - Marieholm Samråd angående vägplan enligt Väglagen samt angående tillstånd för vattenverksamhet och miljöfarlig verksamhet, Miljöbalken kap 9 och 11 Trafikverket planerar en ombyggnad av E mellan Lilla Bommen och Marieholm. Under samrådsperioden, som sträcker sig mellan den 17 september och den 8 oktober 2013, är alla välkomna att lämna synpunkter på förslaget. Den 2 september mellan kl finns en utställning i Nordstan och på kvällen kl 18 anordnas ett informationsmöte för allmänheten i Älvrummet vid Kanaltorget. Mer information finns på Trafikverkets hemsida, och kontaktuppgifter redovisas på folderns baksida.

2 Vägplan - ombyggnad av E mellan Lilla Bommen och Marieholm Utbyggnaden av nya Hisingsbron och Bangårdsviadukten för med sig att nya anslutningar behövs till E. Detta innebär att vägen måste byggas om från Stadstjänarebron och österut. Stadstjänarebron blir en del av nya Hisingsbron och en ny lokalbro behövs som ersättning vilket medför att E behöver sänkas i riktning mot Marieholm. Då lokalbron, med av- och påfarter, hamnar närmare korsningen vid Falutorget och Gasklockan måste dess signalreglering ersättas. Därför har en nedsänkning av E mellan Stadstjänarebron till och med Falutorget studerats. En nedsänkning av E skulle dessutom ge en högre trafiksäkerhet i området samtidig som det skapar möjligheter för central stadsutveckling genom en framtida överdäckning. Att ta fram en vägplan innebär att finna en lösning på hur vägsträckan kan byggas. I arbetet är det viktigt att tänka på att vägen blir trafiksäker, med fortsatt god kapacitet och att konsekvenser för miljö och ekonomi blir rimliga. För E har flera lösningar utretts och av dessa har ett alternativ valts för vidare arbete. Planerade åtgärder Planerade åtgärder numrerade med dess placering markerad på illustrationsplanen nedan En nedsänkning av E föreslås mellan Stadstjänarebron i väster till Falutorget i öster, en sträcka på ca 800 meter. Därefter kommer E upp i marknivå för att ansluta till Gullbergsmotet och vidare bort mot Marieholm. Ny lokalbro byggs i Kämpegatans förlängning inklusive på- och avfarter. Ny bro byggs vid Falutorget för att skapa en planskild korsning En av rampbroarna i Gullbergsmotet byggs om för att få till en bra anslutning till Marieholmsförbindelsen samt för att ge plats för två genomgående körfält på E västerut. Linjer längs körbanan flyttas och målas om för att få till en bra anslutning till Marieholmsförbindelsen Illustrationsplan som visar förslag till utformning av nedsänkningen med två nya lokalbroar.

3 Utredningar I vägplanen ingår plankartor, plan- och miljöbeskrivning, illustrationsplaner och gestaltningsprogram. Som underlag till vägplanen har även flertalet utredningar tagits fram inom flera teknikområden såsom Geoteknik, Förorenad mark, Hydrogeologi, Ledningar, Buller och Vibrationer. Genomförande av projektet Arbetet med vägplanen pågår just nu med samråd mellan 17 september och 8 oktober Vägplanen planeras vara färdig för fastställelseprövning under våren år 201 och vinna laga kraft i slutet av 201. Illustration av nedsänkningen och ny lokalbro vid Falutorget, med vänsterpåfarter mitt på bron. Vy från Gullbergsmotet mot väster. Utbyggnaden planeras ske mellan 201 och Det är viktigt att de nya av och påfarterna till E är färdigställda innan nya Hisingsbron är på plats, vilket är planerat till Kostnad och finansiering Projektet beräknas kosta cirka 1 miljard SEK och samfinasieras mellan Göteborgs Stad och Trafikverket. Göteborgs Stad står för huvuddelen av kostnaden p.g.a. att Västsvenska paketet delfinansierar den nya Hisingsbron där anslutningarna till E är en förutsättning. Sektion genom nedsänkningen strax väster om Falutorget med + körfält och en bredd om cirka 2 meter. TECKENFÖRKLARING 3

4 Miljöförutsättningar I följande stycken redovisas idag kända miljöförutsättningar för hela sträckan som berörs av vägplanen. E är av riksintresse för kommunikation och ska därför så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som försvårar tillgängligheten eller åtkomsten. Säveåns strandzon är en av få gröna ytor i området och utgör ett riksintresse för naturmiljövård. Säveån berörs även av Natura Natura 2000 området är känsligt för förändringar av det naturliga flödet i ån såsom anläggande av erosionsskydd, utsläpp av föroreningar, avverkning av strandvegetation, nyexploatering, tippning och fyllning. Miljökvalitetsnomer (MKN), regleras i kap Miljöbalken och området berörs av normer gällande luft och vatten. För aktuell del av E bedöms luftkvaliteten klara MKN för både kvävedioxid och partiklar. Den ekologiska statusen för vattnet i Säveån klassas som måttligt god, med målsättningen att uppnå god status år 2021, och den kemiska statusen klassas som god. För Göta älv bedöms ekologisk potential, denna är i nuläget bedömd att vara måttlig, med mål att uppnå god ekologisk potential Den kemiska statusen klassas som god. Både Säveån och Göta älv omfattas av miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten. Högsta högvatten för området har beräknats till +2,1 meter, höjdsystem RH Kommunfullmäktige har år 2009 beslutat om hur höga vattennivåer ska hanteras. I dagsläget finns krav på att lägsta marknivå avseende färdigt golv för ny bebyggelse ska vara +2,8 meter och +3,8 meter för samhällsviktiga funktioner. Förutsättningen för nedsänkt E är att förbereda anläggningen för en skyddsnivå på +3,8 meter men att bygga åtgärderna i ett senare skede. Anläggningen kommer däremot att kunna vara i bruk vid höga vattennivåer upp till +2,8 meter. Grundvattenförhållandena. Under skissfasen har fältarbeten utförts och rör för mätning av grundvattennivåerna har installerats på sträckan. I fyllnadsmassorna längs planerad vägsträckning har grundvattennivån påträffats på nivån -0, - +0,0 under april Aktuellt område är en urban miljö som till största delen utgörs av asfalt och betong. Detta innebär att infiltrationen av regnvatten och därmed grundvattenbildningen är begränsad. Baserat på uppmätta grundvattennivåer förekommer ingen entydig grundvattengradient i området. Grundvattnets strömning påverkas sannolikt av de ledningsstråk, djupare grundläggningar, tätskärmar m.m. som finns i området. Området är till stor del byggt på utfyllnadsmassor. På grund av fyllnadsmassornas varierande innehåll (material som är mer eller mindre vattengenomsläppliga) samt förekomsten av ledningsstråk och avskärande anläggningar bedöms inget större sammanhängande grundvattenmagasin förekomma. Grundvattnet bedöms förekomma i mindre lokala magasin i fyllnadsmassorna. De rådande omständigheterna medför att mängden grundvatten som finns tillgänglig och som kan rinna till planerad nedsänkning är begränsad. Dagvatten. En reningsanläggning behövs för dagvattnet inom området. En behandlingsanläggning för dagvatten måste uppfylla kravet på rening innan utsläpp till mottagaren. Det är dock oklart vilka krav som kommer att ställas för att dagvatten ska anses som renat. Föroreningar från trafik är främst bundet till partiklar vilket medför att en behandlingsanläggning med fungerande sedimentering borde uppfylla de krav som ställs på rening. Då det inte finns tillgängliga markytor i någon större omfattning i området bör behandlingsanläggningen helst placeras under mark. Förorenad mark. Fyllnadsmassorna som användes för att fylla ut Gullbergsvass är heterogena, d.v.s. likartade, och det saknas underlag för att bedöma varifrån de kommer. Inslag av slagg, glas och tegel har påträffats vid andra byggnationer i området. Under fyllnadsmassorna finns lera med mycket stor mäktighet. Utförda undersökningar i området mellan Götatunneln och Falutorget visar på en heterogen föroreningsbild utan tydligt mönster med en relativt måttlig föroreningshalt i fyllnadsmassorna. Generellt ligger uppmätta halter mellan Naturvårdsverkets riktvärden för känslig markanvändning (KM) och mindre känslig markanvändning (MKM). Den underliggande leran bedöms vara ren. Muren utgör befintligt skydd för höga vattennivåer, på norra sidan av dagens E.

5 Tillståndsansökan för vatten- och miljöfarlig verksamhet I projektet utförs åtgärder som innebär påverkan på vår miljö och hälsa. Planerad utbyggnad innebär att arbete inom område med högsta högvatten utförs och att grundvattnet påverkas under byggtiden. Enligt Miljöbalken 11 kap är arbete under högsta högvatten, bortledande samt dämning av grundvatten tillståndspliktigt. Detta innebär att en tillståndsprocess genomförs parallellt med processen för vägplanen. (Se processbeskrivning på sista sidan). Trafikplats Kämpegatan Trafikplats Falutorget Breddning av rampbro I projektet kommer miljöfarlig verksamhet att bedrivas genom hantering av processvatten under byggtiden samt dagvatten från väganläggningen i driftskedet. Enligt Miljöbalken 9 kap är miljöfarlig verksamhet tillståndspliktig och i aktuellt projekt hanteras anmälan tillsammans med ansökan om vattenverksamhet. Vid en ansökan om tillstånd för vattenverksamhet kommer en miljökonsekvensbeskrivning att tas fram. I följande punkter redovisas vad en miljökonsekvensbeskrivning för vattenverksamhet ska innehålla. Verksamhetsbeskrivning, projektets lokalisering, utformning och omfattning Alternativ lokalisering samt nollalternativ Inverkan på miljö och hälsa Konsekvenser av föreslagen anläggning Skadeförebyggande åtgärder Redovisning av miljökvalitetsnormer och hänsynsregler, åtgärder för att undvika överträdelse. Samrådsredogörelse En icke-teknisk sammanfattning Förutsedd miljöpåverkan För både vattenverksamhet samt miljöfarlig verksamhet har vissa miljöaspekter identifierats. Dessa beskrivs översiktligt i följande text och kommer att utredas vidare i arbetet med vägplanen och tillståndsansökan. Vattenverksamhet En nedsänkning av E med tätskärm innebär att den befintliga barriär som Götatunneln utgör förlängs och förhindrar grundvatten att passera i nord-sydlig riktning. Detta skulle kunna generera en viss dämningseffekt, bedömningen är dock att ingen nämnvärd dämningseffekt kommer att uppstå då ingen entydig grundvattengradient har konstaterats. Områdesavgränsning för vatten- och miljöfarlig verksamhet. Den underliggande leran betraktas som tät, detta tillsammans med användande av tätskärm medför att inläckage av grundvatten och därmed omgivningspåverkan förväntas bli ytterst begränsad. Miljöfarlig verksamhet Ungefärligt område för vattenoch miljöfarlig verksamhet Sträcka aktuell för nedsänkning Under byggskedet uppkommer olika typer av vatten som behöver ledas bort från arbetsplatsen. Oftast kan pumpar placerade direkt på botten av schakten leda bort vattnet till en reningsanläggning. En öppen schakt längs hela sträckan föreslås bli dimensionerande för avvattningen. I nuläget är det inte utrett hur avvattning av schakten ska genomföras och var eventuella reningsanläggningar ska lokaliseras. Processvatten som uppstår under byggskedet förväntas ha förhöjda halter av PAH, oljeföroreningar, metaller och suspenderade ämnen. På årsbasis bedöms mängden vatten som generas till ungefär 3 l/s. Reningsanläggningar kan skapas som magasin innanför tätskärm, damm vid Falutorget och siltgardin i Göta älv eller genom en kombination av dessa behandlingsalternativ. Avsättningsmagasin är en möjlig behandlingsanläggning för dagvatten i driftskedet. Dessa dimensioneras för att kunna innehålla de första 1 millimeter nederbörd med en uppehållstid på 36 timmar. Avsättningsmagasinet kan kombineras med oljeavskiljning. Från magasinet bedöms dagvattnet kunna avledas med självfall till befintlig alternativt till ny dagvattenledning.

6 Processer och samråd Vägplan Vägplanen kommer att fastställas, vilket görs av Trafikverket i Borlänge. Vägplanen har föregåtts av förstudier och tekniska utredningar. Arbetet med en vägplan styrs av Väglagen, 13a, vilket innebär att en viss planeringsprocess ska följas, illustreras i figuren nedan. Planläggningsprocessen för aktuellt projekt benäms planläggningstyp 2. Denna typ av planläggning gäller för projekt som av länsstyrelsen inte bedöms medföra betydande miljöpåverkan (BMP), d.v.s ingen miljökonsekvensbeskrivning (MKB) krävs. Däremot tas en miljöbeskrivning fram, vilken integreras i planbeskrivningen. I projektet är det inte heller aktuellt att pröva alternativa lokaliseringar. Vägplanen befinner sig nu i samrådsskedet. Syftet med samrådet är att allmänhet och sakägare ska få ta del av vägplanen, det vill säga planhandlingar, miljöbeskrivning och utredningar, få svar på frågor samt inkomma med synpunkter på det som föreslås. Samrådsunderlag Utarbetande av planförslag Utarbetande av granskning Fastställelseprövning Ev överklagande Lagakraft PM Förstudie Samrådshandling OKT2013 Granskningshandling MARS 201 NOV 201 Samråd, länsstyrelsens beslut om ej betydande miljöpåverkan JULI 2013 Meddelande Kungörelse JAN 201 Vattenverksamhet Hanteringen av ansökan om vattenverksamhet sker parallellt med arbetet med vägplanen och dessa går på samråd samtidigt. Ansökan är nu i sitt andra steg i processen, se figur till höger, och innefattar samråd med Länsstyrelsen, direkt berörda, allmänhet m.fl. Miljöfarlig verksamhet Ansökan om miljöfarlig verksamhet sker tillsammans med tillståndsansökan om vattenverksamhet. Syftet är att få beslut om kontrollplan och platsspecifika riktvärden för aktuellt projekt och på så vis få en kontinuitet i driften av anläggningen. 1Underlag för samråd till Länsstyrelsen 2 3 Samråd med Länsstyrelsen, direkt berörda, allmänheten m.fl. Samrådsredogörelse tas fram, innefattar: - vilka som kontaktas - inkomna synpunkter - beaktande av synpunkter Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan eller ej (BMP), eventuell utökat samråd. SEPT 2013 NOV 2013 APR Ansökan och Miljökonsekvensbeskrivning tas fram, skickas till Mark- och miljödomstolen. Tillståndsprövning av Mark- och miljödomstolen - kungörs i tidning - utskick till Länsstyrelsen Huvudförhandling, eventuellt syn på plats. Dom Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för kontroll DEC Mer information: Mer information om projektet finns tillgängligt på Trafikverkets hemsida: Marieholm Synpunkter kan lämnas senast 8 oktober till: Trafikverket 0 33 GÖTEBORG eller via e-post till: trafikverket@trafikverket.se Ange diarienummer: TRV 2013/670 Kontakt: Projektledare: Per Eriksson Telefon: E-post: per.b.eriksson@trafikverket.se Bitr. projektledare: Marika Åkerman Telefon: E-post: marika.akerman@trafikverket.se