Handlingar. till sammanträde med. styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Fredag den 27 maj 2016

Transkript

1 Handlingar till sammanträde med styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Fredag den 27 maj 2016

2 1 (2) Reviderad Föredragningslista Sammanträde med styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset den 27 maj 2016 Plats: Röda rummet, Bruna stråket 21, 3 vån, Sahlgrenska sjukhuset Tid: Kl Inledande formalia Mötets öppnande Val av justerare Informationsärenden 1. Patientsäkerhet och avvikelser Chefläkare 2. Kommentarer till aktuella händelser Lars Grip 3. Rapporter från styrelsens ledamöter Kaffe Nya ekonomiska resurser till psykiatrisk vård Synnöve Helander 5. Åtgärdsplaner för ekonomi i balans Lars Grip Beslutsärenden 6. TU: Avvikelserapport april Bilaga Synnöve Helander Diarienummer: SU TU: Inköp av utrustning till regionalt Bild- och Bilaga InterventionsCentrum, etapp 3 Rolf Väänänen Diarienummer SU Inköp av 3.0-Tesla magnetkamera till radiologi, Bilaga Mölndals sjukhus Rolf Väänänen Diarienummer SU TU: Svar på motion om rätt till heltid och deltid som en Bilaga möjlighet Lars Rydhede Diarienummer: SU Postadress: Bruna stråket 21, 3 vån Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: sahlgrenska.universitetssjukhuset@vgregion.se

3 2 (2) Föredragningslista från styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Informationsärenden 10. Utredning om ansvar för att uppfylla vårdgarantin Ali Khatami Beslutsärenden 11. Anmälningsärenden inkomna skrivelser Bilaga Diarienummer SU Verkställighetsbeslut Bilaga Diarienummer SU Delegeringsärenden Bilaga Diarienummer SU Övriga frågor Johnny Bröndt (M) Ordförande Tänk på miljön Res gärna kollektivt (

4 Punkt 6 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer SU Förvaltning/enhet Handläggare: Synnöve Helander Till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Avvikelserapport april 2016 Förslag till beslut Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset beslutar: 1. Styrelsen fastställer avvikelserapport april 2016 i enlighet med förslag. Inflöde Antalet inkomna remisser till och med april har minskat med 0,6 % jämfört med samma period föregående år vilket främst härleds från övriga regioner och landsting. Remisser från SUs upptagningsområde är i samma nivå som föregående år. Akutmottagningarna hade i snitt 573 besök per dag 4 % fler jämfört med samma period Prestationer 1,3 % högre vårdproduktion än budget 0,9 % lägre produktion av vård än samma period föregående år Den oplanerade slutenvården var 6,2 % lägre än föregående år Den oplanerade öppenvården ökade med 5,6 %. Tillgänglighet Andelen patienter som väntat mer än 60 dagar på förstabesök var i april 56 %. Andelen patienter som väntat mer än 60 dagar till operation/åtgärd var 53 %. Nettoårsarbetare Antalet nettoårsarbetare var i april vilket är 95 fler än april föregående år, främst orsakat av utökade uppdrag. Jämfört med föregående månad har antalet medarbetare ökat med 3. Ekonomiskt utfall Sjukhuset redovisar ett resultat tom april på -106 mnkr vilket motsvarar en positiv budgetavvikelse på 14 mnkr (årsbudget -75 mnkr). Den försämrade budgetavvikelsen Postadress: Bruna stråket 21, 3 vån Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: sahlgrenska.universitetssjukhuset@vgregion.se

5 Datum (2) Diarienummer SU jämfört med justerad avvikelse mars berodde främst på högre kostnader för valfrihetsvård, läkemedel och material, varor och tjänster än budgeterat i april. SUs prognos är fortsatt samma som godkänd budgetavvikelse vid årets slut, dvs. -75 mnkr. De största ekonomiska riskerna i prognosen bedöms vara kostnadsutvecklingen inom läkemedelsområdet ökande kostnaderna för köpt vård i form av köpt garantivård och valfrihetsvård möjligheten att klara bemanning under sommaren med eventuella intäkts- och produktionsbortfall som följd eventuella uppstartproblem med BoIC vilket kan leda till produktions- och intäktsbortfall. Den fortsatt ökande patienttillströmningen till akutsjukvården SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Barbro Fridén Sjukhusdirektör Bilaga Avvikelserapport april 2016

6 Dnr SU Avvikelserapport april 2016 Sahlgrenska Universitetssjukhuset 1 (21)

7 Dnr SU Innehåll Verksamhet... 3 Sahlgrenska Universitetssjukhusets mål Inflöde... 3 Prestationer... 4 Beläggning... 8 Tillgänglighet... 9 Personal Personalvolym Arbetade timmar Bemanningsföretag Sjukfrånvaro Ekonomi Ekonomiskt resultat Periodens kostnadsutveckling Åtgärder vid ekonomisk obalans Eget kapital Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Prestationsredovisning Ledtider akutmottagningarna Volymökning nettoårsarbetare 2 (21)

8 Dnr SU Verksamhet Sahlgrenska Universitetssjukhusets mål 2016 Långsiktiga mål och mätetal April 2016 Målvärde 2016 Målvärde 2018 Vi har akutsjukvård i toppklass Total genomloppstid på akutmottagningen 07:48 tim 5,5 tim 4 tim Andel patienter som är nöjda med bemötandet vid akutbesöket 91 % 95 % 95 % Tid från beslut om inläggning till slutenvårdsplats 02:55 1 tim 30 min Andel akuta patienter som opereras inom fastställd tid 77 % 80 % 90 % Vi skapar värde för patienten Andel patienter med samhällsförvärvad lunginflammation som fått 30 % 40 % 50 % förstahands antibiotikaval Andel patienter med urinvägsinfektion som fått förstahands antibiotikaval 63 % 70 % 75 % Antal väntande patienter som väntat mer än 60 dagar till operation/åtgärd, exklusive psykiatrin Antal vårddagar för utskrivningsklara patienter med vårdplan, exklusive psykiatrin, Antal startade värdebaserad vårdgrupper 21 (mars) Resultat, jämfört med budget, i miljoner kronor Vi är landets ledande universitetssjukhus Rankning i Öppna jämförelser Årsredovisning 2 1 gentemot andra universitetssjukhus Antal vetenskapliga publikationer 896 (mars) > > Antal citeringar Antal patienter per månad från andra regioner, exklusive Halland, samt från andra länder Resultat i Kvartalen* Relevanta siffror saknas > > gröna, 2 gula, 4 röda (mars) Grön Grön Inflöde Under årets fyra första månader har akutmottagningarna haft st vårdkontakter, vilket motsvarar ett genomsnittligt besökstal på 573 st per dag. Motsvarande period 2015 var det 558 st per dag. Den totala ökningen av antalet patienter som söker akut vård har ökat belastningen på flera verksamheter, i både sluten och öppen vård. Under april månad har antal sökande varit i nivå med föregående år Antal inkommande patienter till akutmottagningen Källa: RDB Sjukhus (21)

9 Dnr SU Remissinflöde Inkomna remisser har minskat med -505 st (0,6 %) i förhållande till samma period föregående år och härleds främst till patienter från övriga regioner och landsting med -502 st (-14,2%). Remisser från SUs upptagningsområde är i samma nivå som föregående år. Stora variationer av remissinflödet finns emellan verksamheter. Verksamheter med tillgänglighetsproblem har haft ett fortsatt högt remissinflöde. Den ökande tillströmningen av asylsökande och individer utan giltiga papper påverkar sjukvården, då många är i behov av vård. Allra störst har tillströmningen varit inom barnsjukvården Antal kontakter SV/ÖV - Asylsökande och individer utan giltiga papper Slutenvård Öppenvård Källa: Cognos RDB Sjukhus Prestationer Totalt för perioden januari-april 2016 var SUs utförda vård 1,3 % högre än budget och 0,9 % lägre än 2015 års utfall mätt enligt VGRs sammanvägda prestationstal. SUs prestationsredovisning 2016, avser VGR och icke-vgr patienter Perioden totalt Utfall 2016/Utfall 2015 Diff utfall 16 - budget 16 Kategori Förändring Antal/% Patienter Utfall Budget Utfall Antal % Antal % VGR ,7 % 78 0,1 % Övriga ,6 % ,0 % SU Totalt ,9 % ,3 % Källa: VEGA/Cognos RDB Sjukhus NOT: För mer detaljerad information, se prestationsbilagan. Prestationsuppdraget i vårdöverenskommelse 2016 har till viss del justerats utifrån förändrade vårdformer men behov finns till ytterligare budgetjusteringar mellan sluten och öppen vård. Sammantaget minskar produktionsutfallet i jämförelse med föregående år. Detta är en planerad effekt utifrån beslutade åtgärdsplaner för ekonomi i balans samt en planerad konvertering mot öppna vårdformer. Inom öppen vård har produktionen ökat, främst den oplanerade vården. Ökningen kan till stor del hänföras till akutmottagningarna, där antalet inkommande patienter varit mycket högt under årets fyra första månader. Periodens ackumulerade ökning var 4 %. 4 (21)

10 Dnr SU Procentuell förändring sammanvägt poäng jämfört budget för somatísk och psykiatrisk sluten respektive öppen vård Diagrammet nedan visar att sammanvägda prestationer har haft en positiv budgetavvikelse på 1,3 %. Budgetavvikelsen varierar mellan olika vårdområden. Antal slutenvårdstillfällen är färre men tyngre enligt DRG/CMI (genomsnittligt DRG per kontakt), totalt 10 % högre än budget. Även dagsjukvården visar på ett högre CMI, 19 % högre än budget. Besöken har varit fler inom somatik och barnpsykiatri men lägre inom vuxenpsykiatrin. Vårddagarna har varit över budget inom BUP men varit lägre inom vuxenpsykiatrin. 0, , ,19 962,26 Ack avv % Budgetavvikelse i % Ack april 2016 Sammanvägda prestationer Vårdtillfällen somatik DRG-poäng sluten vård CMI sluten vård Kontakter Dagsjukvård DRG-poäng Dagsjukvård CMI Dagsjukvård Besök somatik ej dagsjukvård Besök BUP Besök Vuxenpsykiatri Vårddagar BUP Vårddagar Vuxenpsykiatri -15,0% -10,0% -5,0% 0,0% 5,0% 10,0% 15,0% 20,0% 25,0% 1,3% -10,4% -1,3% 10,2% -0,7% 18,5% 19,4% 6,0% 17,0% -9,7% 12,1% -4,4% Källa: VEGA Öppen vård Inom öppen vård har den planerade vården minskat med 161 besök (-0 %) och den oplanerade vården ökat med besök (+5,6 %). Till följd av det höga antalet patienter som söker akut vård har behovet av uppföljningsbesök blivit större. Vilket påverkar förstabesök, tillgänglighet och vårdgaranti. Källa: Cognos RDB Sjukhus Både antalet sjukvårdande behandlingar och antalet läkarbesök har en positiv differens mot budget. Budgetavvikelsen är besök (4,9 %). Mot föregående år har ökningen varit (21)

11 Dnr SU besök (1,5 %). Denna ökning har skett generellt över sjukhuset som en medveten riktning i verksamheternas utveckling av vården. Ökningen kan förklaras av främst två orsaker. En del är växling av arbetsuppgifter mellan yrkeskategorier som praktiseras inom många verksamheter för att möta nya behov, t ex har barnakuten inrättat sjuksköterskemottagning där barn med lindriga besvär omhändertas av sjuksköterskor för att minska ledtiderna och kunna hantera ett ökat söktryck. Inom barn har det också anställts två farmaceuter för att överföra en del av läkemedelsberedningen från sjuksköterskorna på intensivvårdsavdelningen och hjärtavdelning 323. För sjuksköterskorna innebär förändringen avlastning och därmed mer tid för patientnära arbete. En del är nya tekniker och behandlingsmetoder som gör det möjligt att flytta från sluten till öppen vård. T.ex. inom gynekologin kan mer utföras inom öppen vård på grund av bland annat titthålskirurgi. Ny effektiv läkemedelsbehandling är möjlig att utföra i öppen vård, t.ex. inom neurosjukvård och reumatologi. Dessutom ökar nya vårdformer som ännu inte finns med i produktionsutfallet. Telefonkontakter samt övriga digitala kontakter som ersätter ett fysiskt besök ökar i snabb takt. Under januari-april har sjukhuset haft sådana kontakter mot föregående års , en ökning med besök (27 %). Några exempel på denna vård är hemmonitorering av pacemakers, dialys som sker i hemmet, mätning och justering av behandling inom diabetssjukvården, digital röntgengranskning samt uppföljningsbesök inom vuxenpsykiatrin. Utvecklingen blir mer och mer digital vilket ställer nya krav på befintlig produktionsmätning samt ersättningsmodell. Öppenvårdsbesöken inom Barn och ungdomspsykiatri (BUP) är i samma nivå som föregående år och var 15 % över budgeterad nivå. Detta drivs av ökat söktryck och fler remisser. Satsning har också gjorts på DBT-teamet (Dialektisk Beteende Terapi) till syfte att stödja patienter som krävt mycket slutenvård att klara sig bättre i öppenvården. Sluten vård Den oplanerade slutenvården har minskat med 6,2 %, medan den planerade slutenvården har minskat med 8,4 %. Källa: Cognos RDB Sjukhus Slutenvårdsproduktionen har inte nått upp till budget. Detta kompenseras av ökad öppenvårdsverksamhet. Ett antal vårdplatser har stängts på grund av planerad styrning mot öppna vårdformer där många avancerade behandlingar nu kan genomföras inom öppen vård, 6 (21)

12 Dnr SU exempelvis inom barnonkologi, kardiologi, lungmedicin, strokeavdelningen och neurosjukvård, vilket till del har justerats i en tilläggsöverenskommelse. Vårdplatser har också stängts på grund av beslutade åtgärdsprogram. Ett antal vårdplatser har varit tillfälligt stängda beroende på svårigheter att rekrytera personal samt på grund av höga sjukskrivningstal. Sjukhuset har fortsatt kompetensförsörjningsproblem inom vissa personalkategorier såsom specialistsjuksköterskor inom barnsjukvården, kardiologin, geriatrik, lungmedicin och allergologi liksom specialistläkare främst inom områdena ögon, psykiatri och anestesi samt medicinska sekreterare. Det finns även en regional brist på läkare inom laboratoriemedicin vilket innebär att sjukhuset fått bemanna andra sjukhus i regionen. På grund av personalbrist har 12 vårdplatser varit stängda inom verksamhetsområde Medicin och ett antal vårdplatser periodvis reducerade inom verksamhetsområde Kirurgi Östra, vårdavdelningar på Mölndal och Sahlgrenska. Likt förra året har setts ett ökat behov av isoleringsplatser bland annat beroende på högre antibiotikaresistens vilket leder till att vissa vårdplatser inte kan hållas disponibla, t.ex. rum med två vårdplatser kan endast nyttja en vårdplats. En del vårdplatser har också varit stängda på grund av evakuering i samband med renovering av Nya vårdbyggnaden. Verksamhetsområde Kardiologi har efter lång tids stängning av en avdelning åter kunnat öppna avdelningen med inriktning Framtidens vårdavdelning. Även inom vuxenpsykiatrin har de fyra första månaderna fortsatt präglats av rekryteringssvårigheter. Som en konsekvens har alla vårdplatser inte kunnat hållas öppna inom beroende och psykos. 10 vårdplatser har varit stängda inom Beroende och 7 vårdplatser inom Psykos. Det är särskilt problematiskt med rekrytering av specialistläkare, allmänsjuksköterskor och vårdadministratörer. Under januari-april 2016 var antalet vårddagar 3,9 % lägre än föregående års utfall. Även i jämförelse med budgeterade volymer var det en negativ avvikelse för antalet vårddagar, med 4,4 %. Inom operationsverksamheten har rekryteringsproblem lett till lägre kapacitet i och med stängda operationssalar. Samtidigt har behovet av akuta operationer ökat. Horisontella prioriteringar har gjorts i syfte att möte den ökande akuta vården samt att utföra kirurgi av cancerpatienter i rätt tid. Cancersjukvården ökar och planeras öka även för Detta har inneburit att färre planerade operationer har utförts. Operationer har fått köställas bland annat inom gynekologi, neurokirurgi, kardiologi, öron- näsa- halssjukvård, urologi, kirurgi, handkirurgi samt plastikkirurgi. Inom ögonsjukvården finns stora tillgänglighetsproblem framför allt inom medicinsk retina där det saknas specialister. Allt större andel av SUs intensivvård går mot CIVA och NIVA på Sahlgrenska sjukhuset vilket skapar mycket högt beläggningstryck och behov av sekundärtransporter till andra IVA-avdelningar av de stabila patienterna för att kunna ta in nya komplexa IVA-fall. Inom Barnintensiven har två av de nyinrättade BIMA-platserna inte kunnat öppnas på grund av personalbrist. Platserna beräknas öppna i maj då sjuksköterskorna som gått uppdragsutbildning i intensivvård kan bemanna dessa platser. För att begränsa påverkan på kapaciteten arbetar sjukhuset med uppgiftsväxling mellan yrkeskategorier där syftet är att hitta smartare lösningar för att bättre kunna utnyttja den befintliga personalen till patientnära arbete och samtidigt skapa en bättre arbetsmiljö som gör att personalen väljer att arbeta kvar. Genom att anställa farmaceuter och ekonomibiträden med flera så kan tid frigöras för framförallt sjuksköterskornas patientnära arbete. På Operation Sahlgrenska sjukhuset kommer det att startas upp ett nytt projekt uppgiftsväxling för att hitta nya lösningar. 7 (21)

13 Dnr SU Antal patienter som träffar fysioterapeut i ordinarie verksamhet på ortopedakuten har ökat successivt från föregående år. Förberedande arbete har genomförts inför ett nytt arbetssätt med fysioterapeut som en första bedömningsinstans för vissa typer av ortopediska skador. Syftet är att korta ledtiderna och förbättra omhändertagandet. Inom barnpsykiatrin var antal vårddagar inom BUP 4,9 % högre än ackumulerad budget. Verksamheten har likt all annan verksamhet tagit emot ett större antal traumatiserade asylsökande än tidigare. Antalet medicinskt utskrivningsklara patienter som genererar vårddygn har liksom föregående år varit höga. Under jan - april 2016 var sjukhusets sängar belagda med medicinskt utskrivningsklara patienter under dagar (varav psykiatri), vilket i genomsnitt motsvarar 118 vårdplatser (varav 11 psykiatri). I jämförelse med samma period föregående år så har antal dagar minskat med dagar (-15 %). Antal förlossningar var 178 fler än föregående år och uppgick till st. Antal vårddygn har minskat med 538 jämfört med föregående år bland annat beroende på en medveten satsning att underlätta för tidig hemgång. Under januari-april 2016 utfördes 115 transplantationer, mot 137 föregående år. Det är framför allt njur- samt hjärttransplantationer som har minskat. Minskningen är en del av en naturlig variation och utfallet är avhängigt av tillgången på organ. Obesitas - Förändrad ersättningsmodell/finansiering Enligt beslut i regionstyrelsen (RS) december 2013 samlas all volym och ersättning kopplat till obesitasvård till RS. Planen för 2016 är att sjukhusen inom Västra Götalandsregionen ska utföra 765 obesitas- operationer. Sjukhusen prestationsersätts för utförd produktion. SU har en planerad volym på 325 operationer som utgår från 2012 års faktiska produktion i egen regi vilken för SU var 285 operationer samt ytterligare 40 operationer från en omföring av kirurgisk vård mellan FSS och SU, reglerat i TÖK december Första kvartalet 2016 har SU utfört 109 obesitasoperationer, vilket innebär drygt 23 % av helårsplanen. Utfallet 2015 var 107 operationer. Beläggning Trots att antalet disponibla vårdplatser är mindre än ifjol vid denna tid fortsätter andelen överbeläggningar inom såväl somatik som psykiatri att minska och uppvisar de lägsta siffrorna på hela det senaste året. Inom somatiken var andelen i april 3,2 % jämfört med 4,3 % i mars i år och 3,5 % i april Inom psykiatrin ses en unikt låg andel, 0,16 %, där man under det senaste året legat mellan 1 och 2 %. 8 (21)

14 Dnr SU Andelen utlokaliserade patienter (endast aktuellt inom somatiken) har en positiv utveckling med en fortsatt nedåtgående trend -0,7 % jämfört med 0,8 % i mars i år. Andelen är dock fortsatt något högre än vid samma tid ifjol (0,6 %). SU fortsätter sitt arbete med såväl förbättrade vårdprocesser som bättre samarbete med kommunerna. Tillgänglighet Nedan beskrivs resultaten avseende förstabesök till läkare och operation/behandling. Vårdutbudet avser det som rapporteras till SKL. Antal väntande mer än 60 dagar på förstabesök och operation/behandling jämfört med motsvarande period 2015 April April Utfall Antal 2016/ Förstabesök Operation/ Behandling Antal väntande mer än 60 dagar på förstabesök och operation/behandling jämfört med föregående månad April 2016 Mars 2016 Utfall Antal april/mars Förstabesök (21)

15 Dnr SU Operation/ Behandling Tillgänglighet förstabesök Kommentar Av de patienter som väntat mer än 60 dagar på förstabesök till läkare väntade 80 % på förstabesök inom hud- och könssjukvård, ortopedi, ögonsjukvård och urologi. Antal väntande patienter som väntat mer än 60 respektive 90 dagar till förstabesök på mottagning till läkare, april 2015-april Andel av väntande patienter som väntat mer än 60 respektive 90 dagar till förstabesök på mottagning till läkare, april 2015-april Antal genomförda förstabesök under 2016 jämfört med föregående år, för det vårdutbud som rapporteras till SKL. Första besök Jan Feb Mar Apr Ackumulerat under perioden Förändring -9 % -2 % -18 % -3 % -10 % Tillgänglighet operation/behandling - Kommentar Av de patienter som väntat mer än 60 dagar på operation/behandling väntade 46 % på operation inom plastikkirurgi, handkirurgi, allmänkirurgi och hjärtsjukvård. 10 (21)

16 Dnr SU Antal väntande patienter som väntat mer än 60 respektive 90 dagar till operation/behandling, april 2015 april Målvärdet för 60 dagar, enligt Utvecklingsplan för SU 2016, markeras i diagrammet. Andel av väntande patienter som väntat mer än 60 respektive 90 dagar till operation/behandling, april 2015 april Antal genomförda operation/behandling under 2016 jämfört med föregående år, för det vårdutbud som rapporteras till SKL. Operation/ Behandling Jan Feb Mars April Ackumulerat under perioden Förändring -2 % 8 % -1 % 13 % 2 % Tillgänglighet undersökningar - koloskopi/gastroskopi Antal och andel väntande mer än 60 dagar på koloskopi/gastroskopi jämfört med motsvarande period April 2016 April 2015 Utfall Antal 2016/2015 Andel April 2016 Andel April 2015 Koloskopi % 32 % Gastroskopi % 16 % 11 (21)

17 Dnr SU Antal och andel väntande mer än 60 dagar på koloskopi/gastroskopi jämfört med föregående månad. April 2016 Mars 2016 Utfall Antal april/mars Andel april 2016 Andel mars 2016 Koloskopi % 26 % Gastroskopi % 24 % Koloskopier Utökad regional tillgänglighetssatsning fattade HSU beslut om särskild finansiering av satsning inom koloskopier för att säkra tillgängligheten till dessa undersökningar som kommit att ersätta radiologisk diagnostik av sjukdomar i tjocktarmen. SU har tilldelats en tillgänglighetssatsning om koloskopier för Basvolym är fastställd sedan tidigare till och utgår från 2012 års faktiska produktion i egen regi. SU ersätts per extra utförd koloskopi. SU har successivt sedan start ökat produktionen och för perioden januariapril 2016 har SU utfört koloskopier, vilket är något över periodiserad plan (35 % av satsningen) och fler än föregående år (107). Gastroskopier För att möta det ökade behovet har SU sedan 2014 en intern tillgänglighetssatsning. Sammantaget har SU utfört undersökningar, vilket var något lägre än föregående år (2 183 undersökningar). Cancergaranti avseende patienter med välgrundad misstanke om cancer Cancergarantin innebär att vid välgrundad misstanke om cancer ska patienten erbjudas läkarbesök inom 14 kalenderdagar från ankomstdagen för remissen. Antal och andel patienter med välgrundad misstanke om cancer som fått läkarbesök inom cancergarantin Specialitet Totalt antal patienter med välgrundad misstanke om cancer som fått besökstid Andel patienter som fått läkarbesök inom garantitiden Mars April Mars April Allmän kirurgi % 96 % Gynekologi % 100 % Hudsjukvård % 100 % Lungmedicin % 100 % Ortopedi % 40 % Urologi % 98 % Öron-näs-halssjukvård % 100 % Vid välgrundad misstanke om cancersjukdom hos barn kontaktar remitterande läkare SU genom telefonkonsultation. SU omhändertar patienten som direkt skrivs in på vårdavdelning för vidare utredning varför ingen patient hade väntat mer än två dagar. 12 (21)

18 Dnr SU Personal Personalvolym Antal anställda och nettoårsarbetare i jämförelse med föregående månad samt motsvarande månad föregående år (antal och %) Typ indikator April 2016 April 2016/ Mars 2016 Differens April 2015 Utfall 2016/ Utfall 2015 Differens Antal Utfall 2016/ Utfall 2015 Differens % Månadsanställda ,7 Nettoårsarbetare ,7 Not: Definition av Nettoårsarbetare: Nettoårsarbetare baseras på en omräkning av sysselsättningsgraden för anställda samt justering för frånvaro som omfattar en månad eller mer. Semester innebär inte någon justering. För timanställda beräknas antalet genom att arbetade timmar divideras med 165. Antalet månadsanställda var i april 113 fler jämfört med motsvarande månad I mars var motsvarande skillnad 154 fler jämfört med föregående år. Antalet nettoårsarbetare var i april 95 fler jämfört med motsvarande månad I mars var motsvarande skillnad 113 fler jämfört med föregående år. Utfall nettoårsarbetare 2016 och 2015 samt budgeterat utrymme Störst ökning av nettoårsarbetare jämfört med motsvarande månad föregående år återfinns inom kategorierna läkare (+44), administration (+32), och undersköterskor m.fl. (+32). Ökningen i gruppen administration är till största delen enhets- och vårdenhetschefer (+ 23). Ökningen av undersköterskor med flera är till del kopplad till workshifting och är en del av sjukhusets kompetensförsörjningsstrategi. Ökningen av nettoårsarbetare, sett till alla kategorier, återfinns i huvudsak inom Kirurgi på Sahlgrenska sjukhuset (+28), Psykiatri Affektiva (+26), Onkologi (+18), Transplantationscentrum (+18) samt Barn Neonatal (+16). Volymökningen på Kirurgi är till del en konsekvens av utökade uppdrag till följd av extra resurser inom cancersjukvården. Ökningen inom Psykiatri Affektiva har huvudsakligen skett till följd av öppnande av ny avdelning för anorexi och bulimi. Volymökningen inom onkologi är i huvudsak ett resultat av extra resurser för standardiserade vårdförlopp för patienter med olika typer av cancer. Ökningen inom Transplantationscentrum är till största delen ett resultat rekrytering av läkare samt en ökad närvaro. Volymökningen inom Barn Neonatal är i huvudsak en konsekvens av extra beredskapslinje vid Mölndals sjukhus på grund av flytt av 13 (21)

19 Dnr SU neonatalavdelning till Östra sjukhuset samt ett resultat av uppbemanning för att minska övertidsarbete. För vidare sammanställning av volymökningar hänvisas till bilaga 3. Arbetade timmar Arbetad tid aktuell period (januari-april) jämfört med motsvarande period förgående år uttryckt i heltidsekvivalenter (medelvärde). Typ indikator Period 2016 Period 2015 Utfall 2016/ Utfall 2015 Differens Antal Arbetade timmar i heltidsekvivalenter (faktiska) Not: Till och med april var antalet arbetsdagar samma som motsvarande period Utfall 2016/ Utfall 2015 Differens % ,4 Antalet arbetade timmar omvandlat till heltidsekvivalenter ökade med 42 jämfört med motsvarande period Arbete utfört av timanställda under perioden motsvarade 351 heltider vilket var -8 (2,2 %) mindre än motsvarande period Bemanningsföretag Kostnader för bemanningsföretag, tkr. Ackumulerat utfall per typ av tjänst. Period 2016 Period 2015 Prognos 2016 Dec 2015 Läkare Sjuksköterskor Övriga Totalt För perioden januari till april var de läkarspecialiteter som huvudsakligen hyrdes in genom bemanningsföretag radiologer inom område 4 samt ögonläkare inom område 3. Inom kategorin sjuksköterskor har inhyrning skett på Barn IVA. Kategorin övriga är inhyrning av medicinska sekreterare. Mängden köpta bemanningsläkare motsvarar cirka 6 årsarbetare eller en andel i förhållande till det totala antalet läkare på 0,3 %. Mängden köpta bemanningssjuksköterskor motsvarar cirka 1 årsarbetare eller en andel i förhållande till det totala antalet sjuksköterskor på 0,03 %. 14 (21)

20 Dnr SU Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid för 2016 och 2015, ackumulerat Jämfört med motsvarande period föregående år har den ackumulerade sjukfrånvaron ökat med 0,2 procentenheter. Skillnaden har dock stadigt minskat sedan årets början. Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid; särredovisning av sjukfrånvaro per typ och kön; ackumulerat Period 2016 Period 2015 Differens 2016/2015 Kvinnor 8,6 8,4 0,2 Män 4,3 4,3 0,0 Kort (under 60 dagar) 4,2 4,3-0,1 Lång (över 60 dagar) 3,6 3,3 0,3 Totalt 7,8 7,6 0,2 Ökningen, jämfört med föregående år, återfinns i den långa sjukfrånvaron. Ökningen har skett inom gruppen kvinnor. Arbetet med att minska sjukfrånvaron följer den övergripande handlingsplanen med åtgärder som tagits fram i linje med Västra Götalandsregionens styrdokument. Bland åtgärderna finns ett ökat erfarenhetsutbyte mellan sjukhusets områden i arbetet med sjukfrånvaro, utveckling av det systematiska arbetsmiljöarbetet bland annat genom en reviderad arbetsmiljöutbildning med utökad medverkan av representanter för företagshälsovården. I den sjukhusövergripande handlingsplanen för företagshälsovård som formulerats i samarbete med Hälsan och arbetslivet fokuseras på åtgärder som syftar till att stärka relationen mellan förvaltningarna framförallt inom det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Utöver ovan pågår ett arbete med att formulera handlingsplaner och åtgärder utifrån resultatet av höstens medarbetarenkät. 15 (21)

21 Dnr SU Ekonomi Ekonomiskt resultat Sjukhuset redovisar ett resultat tom april på -106 mnkr vilket motsvarar en budgetavvikelse på -13 mnkr mot ett årsresultat på 0 mnkr men mot den godkända avvikelsen på -75 mnkr är resultatet positivt med 14 mnkr. Avvikelsen är marginell och motsvarar 0,3 % av omsättningen. Den försämrade budgetavvikelsen jämfört med justerad avvikelse mars beror främst på högre kostnader för valfrihetsvård, läkemedel och material än budgeterat i april. SUs prognos är fortsatt samma som godkänd budgetavvikelse vid årets slut, dvs. -75 mnkr. De största ekonomiska riskerna i prognosen bedöms vara Kostnadsutvecklingen inom läkemedelsområdet Ökande kostnaderna för köpt vård i form av köpt garantivård och valfrihetsvård Möjligheten att klara bemanning under sommaren med eventuella intäkts- och produktionsbortfall som följd Eventuella uppstartproblem med BoIC vilket kan leda till produktions- och intäktsbortfall. Den fortsatt ökande patienttillströmningen till akutsjukvården Ersättningsmodellen i vårdöverenskommelsen består av prestationsersättning och riktade uppdrag med fast ersättning. Såväl fast som rörlig ersättning erhålls upp till en maximal angiven nivå. Sjukhuset får ingen ersättning för vårdproduktion över denna ersättningsnivå. Nås inte överenskommen vårdproduktionsnivå reduceras ersättningen. Sjukhuset producerade något mer vård (+0,1 %) än budget under årets fyra första månader men nådde ändå inte upp till full ersättningsnivå, det saknas drygt 4 mkr. Orsaken till avvikelsen är att patientmixen i budget skiljer sig marginellt mot den faktiska patientmixen, vilket gör att SU inte når full ersättning trots att sjukhuset producerar över budgeterade volymer. 16 (21)

22 Dnr SU Resultaträkning (mnkr) Rapportrad Utfall mån Budget mån Avv mån Utfall ack Budget ack Avv ack Utfall ack fg år Avv ack jfr fg år Budget helår Vårdintäkter VGR 1 010, ,5 9, , ,6 37, ,0-6, ,6 Vårdintäkter övriga 95,7 87,2 8,4 378,7 343,0 35,7 353,1 25, ,0 Patientavgifter 15,3 14,4 0,8 57,9 57,7 0,2 60,2-2,3 169,9 ALF-medel 35,7 36,4-0,7 126,8 144,1-17,3 132,4-5,6 436,9 Övriga intäkter 138,2 134,8 3,3 537,4 536,6 0,8 340,3 197, ,9 Intäkter 1 295, ,4 21, , ,9 57, ,1 208, ,2 Löner och arvoden -573,6-571,1-2, , ,8-2, ,2-77, ,9 Sociala avgifter -246,0-249,6 3,7-935,7-955,9 20,2-889,4-46, ,0 Övriga personalkostnader -12,3-13,2 1,0-44,1-50,5 6,4-44,0-0,2-150,1 Inhyrd personal -1,7-0,9-0,8-6,6-3,6-3,0-23,8 17,2-9,4 Personalkostnader -833,6-834,9 1, , ,8 21, ,4-107, ,5 Köpt vård -27,6-9,0-18,6-80,5-35,8-44,6-66,2-14,3-108,0 Läkemedel -152,4-136,2-16,2-599,9-542,6-57,3-582,4-17, ,7 Lokalhyror -71,6-69,6-2,0-272,0-278,2 6,3-244,2-27,8-834,6 Material, varor, tjänster mm -252,6-236,6-16,0-937,0-929,9-7,1-915,3-21, ,3 Avskrivningar -23,4-25,7 2,3-94,1-102,9 8,8-90,8-3,3-308,8 Övriga kostnader -527,6-477,1-50, , ,5-94, ,8-84, ,4 Finansiella intäkter kostnader -2,3-2,9 0,6-9,4-11,8 2,4-6,4-3,0-35,4 Kostnader , ,0-48, , ,1-70, ,6-194, ,2 Resultat -68,5-41,5-26,9-106,3-93,2-13,1-119,6 13,3 0,0 Källa: Cognos rapport 6010 Periodens intäktsutveckling Positiva avvikelser inom raden Vårdintäkter VGR utgjordes främst av högre ersättning än budgeterat för asylsökande och personer som vistas i Sverige utan tillstånd (+19 mnkr) samt ersättning för volymavtal köpt vård som inte är budgeterat (+14 mnkr). Motsvarande underskott återfinns på kostnadssidan avseende den köpta vården. Den positiva budgetavvikelsen för övriga vårdintäkter berodde främst på högre intäkter inom bland annat barnkardiologin, onkologin och transplantation än budgeterat för perioden, där sjukhuset har tagit emot fler utomlänspatienter än förväntat. Ett fåtal patienter och ingrepp kan innebära stora variationer på intäktssidan. ALF-medlens negativa budgetavvikelse berodde på att verksamheten ligger under plan och att intäkterna neutraliserats mot kostnaderna. Periodens kostnadsutveckling Personalkostnader Personalkostnaderna totalt var för perioden drygt 21 mnkr lägre än budget. Kostnader för löner och arvoden var 2 mnkr högre än budget. Satsningar på undersköterskor i kommunals nya löneavtal innebär att kostnaderna för löneöversynen kommer bli högre än budgeterat. Den positiva budgetavvikelsen avseende sociala avgifter (drygt 20 mnkr) kan hänföras till den ungdomsrabatt som gäller under perioden januari-maj för anställda födda 1991 eller senare. Från och med juni månad gäller samma nivå på arbetsgivaravgifter (44,10 %) för alla anställda som är födda 1951 eller senare. Budgeten är dock jämt periodiserad med en genomsnittskostnad för sociala avgifter. Från och med juni månad kommer relationen mellan utfall för löner och arvoden och sociala avgifter stämma bättre med budgeterad procentsats. Det finns fortsatta svårigheter att rekrytera främst sjuksköterskor inom vissa specialiteter vilket leder till färre utförda operationer än planerat, stängda vårdplatser och dyra lösningar såsom höga jour-, övertids- och mertidskostnader. 17 (21)

23 Dnr SU Kostnaden för inhyrd personal var för perioden drygt 6 mnkr, och det är cirka 17 mnkr lägre än för motsvarande period föregående år. Detta är en följd av beslutet som togs under 2015 om att inte hyra in sjuksköterskor. Köpt vård Kostnaderna för den köpta vården uppgick till och med april till drygt 80 mnkr, vilket var 45 mnkr högre än budget och drygt 14 mnkr (22 %) högre jämfört med utfallet motsvarande period föregående år. Utfall 2016 Budget 2016 Avvikelse Budget Avvikelse Budget % Utfall 2015 Förändring 2016/2015 % Köpt 24,4 1,0-23, ,0 32,2-24,2 vårdgarantivård Övrig köpt vård 18,8 17,0-1,8 10,6 19,4-3,1 Köpt 37,3 17,8-19,5 109,6 14,6 155,5 valfrihetsvård Summa kostnader 80,5 35,8-44,7 124,9 66,2 21,6 Intäkter köpt garantivård Nettoavvikelse -30,7 Budgetavvikelsen på -45 mnkr berodde på att köpt garantivård i princip inte är budgeterad (men kompenseras till delar på intäktssidan med 14 mnkr) och att valfrihetsvården visade på kraftigt ökade kostnader (23 mnkr mer än jämfört med föregående år) hänförligt dels till den patientlag som trädde i kraft 2015 men främst orsakat av att registreringen för planerad valfrihetsvård för patienter inom SUs upptagningsområde utförd i Halland ändrades i november Tidigare belastade dessa kostnader hälso- och sjukvårdsnämnderna, men från och med november 2015 belastar detta SU utan att någon finansiering för denna valfrihetsvård har tillförts. Till och med april motsvarar detta 15,9 mnkr. Läkemedelskostnader Kostnader för läkemedel för januari-april 2016 jämfört med budget och med föregående år (mnkr) Utfall 2016 Budget 2016 Avvikelse budget Avvikelse budget % Utfall 2015 mars Förändring 2016/2015 % Recept % % Rekvisition % % Total % % Exkl. ordnat införande % % Läkemedelskostnaderna för årets fyra första månader avviker negativt med 57 mnkr mot budget, exklusive ordnat införande är avvikelsen 46 mnkr. Jämfört med utfall 2015 exklusive ordnat införande innebär resultatet en kostnadsökning med 4 procent. Verksamheter med ökade läkemedelskostnader Störst avvikelser återfinns inom neurologi, medicin, transplantation, urologi, AnOpIva, infektion (hepatit-c), ögon, barnneurologi och barnmedicin. Inom neurologi avser avvikelsen främst läkemedel för behandling av MS. De senaste åren har många nya preparat introducerats som innebär att fler patienter kan behandlas för sin sjukdom. 18 (21)

24 Dnr SU Inom medicin finns kostnadsökningen till stor del inom hematologi och kan knytas till olika behandling av cancerformer. Orsak till ökningen är troligen att nya preparat är mer effektiva vilket gör att patienterna lever längre och behöver mer vård. Inom Urologi avser avvikelsen behandling av prostatacancer. Inom AnOpIva beror avvikelsen på den höga produktionen på intensivvården. Inom Transplantation finns obudgeterade kostnader för läkemedlet Soliris på 1,5 mnkr för en patient som överförts från Njurmedicin. Även inom barnmedicin behandlas en patient med Soliris vilket hittills kostat 0,7 mnkr. Dessa båda patienters behandling omfattas inte av solidarisk finansiering från VGR. Inom ögonsjukvården beror avvikelsen främst på injektionsläkemedlet Eylea. Inom barnmedicin består ökningen av kostnader kopplade till behandling av patienter med Wilsons syndrom. Barnneurologi, barnpsykologi och barnhabilitering har ökade läkemedelskostnader som dels beror på ökade kostnader för fria läkemedel till barn och ökade volymer. Kostnader för fria läkemedel till barn ersätts till stor del av statsbidrag. Ordnat införande läkemedel Ordnat införande av läkemedel ligger något över beslutat anslag. Hepatit-C läkemedel ligger 10,0 mnkr över beslutat anslag. Avvikelsen beror på att fler behandlingar än budgeterat har startats under januari-april. Område 4 räknar med att överskrida budget med 5 mnkr för hepatit-c om samtliga planerade behandlingar (225 st) startas. Kostnaden för hepatit-c läkemedel täcks till 90 procent av intäkter. För läkemedel för RÖS har drygt 50 procent av det ordnade införandet förbrukats. Särskild ersättning Anslag för särskild ersättning läkemedel januari-april 2016 (mnkr) Särskild ersättning Årsanslag Anslag jan-april Ersättning jan-april Avvikelse anslag ersättning Ordnat införande 100,3 33,7 17,4 16,3 Ordnat införande, hepatit C 84 28,2 38,2-10,0 Rörelseorganens sjukdomar 17,8 6,0 11,1-5,1 VÖK-ordnat införande 39,5 13,3 8,6 4,7 Regionalt solidariska 57,3 19,2 18,0 1,2 Total 298,9 100,3 93,3 7,0 I SUs budget för läkemedel ingår ovanstående med 245,5 mnkr. Därefter har HSS fattat beslut om ersättning för etapp där SU får ytterligare 53,4 mnkr, vilka ingår i tabellen ovan. En fördjupad analys av de dyraste läkemedlen som förskrivs inom SU är gjord, och förskrivningsmönstret skiljer sig inte här jämfört med andra jämförbara regioner och landsting. En diskussion pågår med regionledningen gällande Sus kostnadsökningar för läkemedel. Nedan visas utfallet för dessa läkemedel (tkr). 19 (21)

25 Dnr SU Material, varor, tjänster mm Resultatraden material, varor och tjänster hade en negativ budgetavvikelse på -7 mnkr. Avvikelsen förklaras av lägre kostnader för tjänster än budgeterat medan det var högre kostnader för material och övriga kostnader än budgeterat. Kostnader för diabetshjälpmedel avvek negativt med 10 mnkr mot budget och kostnader för implantat avvek negativt med 5 mnkr mot budget. Avskrivningar Den positiva budgetavvikelsen på beror på att investeringarna som avser Bild- och Interventionscentrum (BoIC) ännu inte har tagits i bruk. Detta beräknas ske under senare delen av våren och början av sommaren. Avskrivningskostnaderna är budgeterade i 12-delar. Det blir därför ett överskott i början av året som planar ut under året allteftersom anskaffningarna tas i bruk. Åtgärder vid ekonomisk obalans Planerade åtgärder på SU värderas till cirka 280 mnkr. Åtgärderna är inarbetade i områdenas budgetar för 2016 vilket säkrar genomförandet och ökar tydligheten vid uppföljningen under året. Månatliga uppföljningsmöten är inplanerade med samtliga områden för att säkerställa framdriften av områdenas åtgärdsplaner samt värdera behovet av ytterligare åtgärder. Till och med april månad så var cirka 85 % av beslutade periodiserade åtgärder genomförda, vilket var i enlighet med planen. 20 (21)

26 Dnr SU Följsamhet till beslutade åtgärdsplaner Eget kapital SU fick tillåtelse att använda 61,5 mnkr av eget kapital inför SU fick avslag på sin förfrågan om att under 2016 få använda den del av eget kapital (21,7 mnkr) som inte förbrukades under Det egna kapitalet vid årsskiftet 2015/2016 uppgick till -3,7 mkr. 21 (21)

27 Bilaga 1 Tabell Prestationer Totalt Januari - april Perioden totalt Förändring utfall Differens budget Budget Vårdkategori Utfall Utfall 2015 antal % antal % Somatisk sluten vård DRG-poäng Länssjukvård ,9% ,4% Rikssjukvård Region ,8% 288 3,5% Rikssjukvård Nationell ,5% ,1% SU TOTALT DRG-poäng ,8% ,0% Vårdtillfällen Länssjukvård ,3% ,5% Rikssjukvård Region ,6% ,5% varav antal ytterfall L o R ,5% -51-3,5% Rikssjukvård Nationell ,5% ,8% SU TOTALT Vårdtillfällen ,2% ,5% Vårddagar Länssjukvård ,4% ,6% Rikssjukvård Region ,3% ,2% Rikssjukvård Nationell ,9% ,0% SU TOTALT Vårddagar ,1% ,2% Somatisk öppen vård Dagkirurgi och Dagmedicin Poäng ,0% ,7% Läkarbesök ,2% ,7% Övriga besök ,9% 373 1,5% Övriga besök (ej DK/DM) Poäng ,1% 87 6,5% Läkarbesök ,2% ,3% Övriga besök ,9% ,0% Psykiatrisk vård Vuxenpsykiatri Vårdtillfällen ,5% ,8% Vårddagar ,9% ,4% Läkarbesök ,9% 745 5,2% Övriga besök ,6% ,3% Barn- och ungdomspsykiatri Vårdtillfällen ,5% 45 71,7% Vårddagar ,9% ,1% Läkarbesök ,3% ,8% Övriga besök ,1% ,0% Övrig vård Rehabilitering DRG-poäng ,0% 13 10,7% Rehabilitering Vårdtillfällen ,2% 72 82,7% Rehabilitering Vårddagar ,1% ,9% Utskrivningsklara dagar 2) ,1% ,7% Viktat produktionstal 1) ,9% ,3% Antal digitala kontakter somatik Antal digitala kontakter psykiatri Motsvarar viktat produktionstal OBS! Uppgifter om prestationer som erhålls vid köp av vård ingår inte i tabellen ovan 1) Viktning utifrån 2016 års tillämpade modell av sammanvägda prestationer. Föregående år justerat med hänsyn till viktlisteförändring 2) Särredovisning av antal dagar från att patienten är utskrivningsklar tills utskrivning är möjlig. Dagarna ingår i antalet totala vårddagar.

28 Bilaga 1 Tabell Prestationer Västra Götaland Januari - april Vårdkategori Utfall 2016 Perioden totalt Förändring utfall Differens budget Budget 2016 Utfall 2015 antal % antal % Somatisk sluten vård DRG-poäng Länssjukvård ,8% ,2% Rikssjukvård Region ,8% 174 2,4% Rikssjukvård Nationell ,9% 215 8,8% SU TOTALT DRG-poäng ,2% ,6% Vårdtillfällen Länssjukvård ,9% ,9% Rikssjukvård Region ,0% ,0% varav antal ytterfall L o R ,1% -33-2,4% Rikssjukvård Nationell ,1% ,5% SU TOTALT Vårdtillfällen ,0% ,3% Vårddagar Länssjukvård ,0% ,9% Rikssjukvård Region ,4% ,0% Rikssjukvård Nationell ,5% ,6% SU TOTALT Vårddagar ,7% ,7% Somatisk öppen vård Dagkirurgi och Dagmedicin Poäng ,4% ,3% Läkarbesök ,0% ,8% Övriga besök ,0% 570 2,5% Övriga besök (ej DK/DM) Poäng ,7% 94 7,4% Läkarbesök ,9% ,2% Övriga besök ,4% ,2% Psykiatrisk vård Vuxenpsykiatri Vårdtillfällen ,3% ,3% Vårddagar ,5% ,6% Läkarbesök ,2% 555 3,9% Övriga besök ,0% ,7% Barn- och ungdomspsykiatri Vårdtillfällen ,9% 40 68,1% Vårddagar ,9% 199 9,9% Läkarbesök ,3% ,7% Övriga besök ,2% ,8% Övrig vård Rehabilitering DRG-poäng ,7% 3 2,4% Rehabilitering Vårdtillfällen ,0% 44 51,1% Rehabilitering Vårddagar ,6% ,5% Utskrivningsklara dagar 2) Viktat produktionstal 1) ,7% 78 0,1% Antal digitala kontakter somatik Antal digitala kontakter psykiatri Motsvarar viktat produktionstal OBS! Uppgifter om prestationer som erhålls vid köp av vård ingår inte i tabellen ovan 1) Viktning utifrån 2016 års tillämpade modell av sammanvägda prestationer. Föregående år justerat med hänsyn till viktlisteförändring 2) Särredovisning av antal dagar från att patienten är utskrivningsklar tills utskrivning är möjlig. Dagarna ingår i antalet totala vårddagar.

29 Bilaga 1 Tabell Prestationer Övriga Januari - april Vårdkategori Utfall 2016 Perioden totalt Förändring utfall Differens budget Budget 2016 Utfall 2015 antal % antal % Somatisk sluten vård DRG-poäng Länssjukvård ,5% ,5% Rikssjukvård Region ,4% ,3% Rikssjukvård Nationell ,6% ,7% SU TOTALT DRG-poäng ,5% ,1% Vårdtillfällen Länssjukvård ,7% -24-2,0% Rikssjukvård Region ,8% -2-0,4% varav antal ytterfall L o R ,5% ,7% Rikssjukvård Nationell ,4% 40 5,9% SU TOTALT Vårdtillfällen ,5% 14 0,6% Vårddagar Länssjukvård ,0% 147 3,3% Rikssjukvård Region ,3% -95-3,9% Rikssjukvård Nationell ,2% ,1% SU TOTALT Vårddagar ,2% ,1% Somatisk öppen vård Dagkirurgi och Dagmedicin Poäng ,6% 18 4,6% Läkarbesök ,8% ,6% Övriga besök ,6% ,7% Övriga besök (ej DK/DM) Poäng ,6% -7-9,6% Läkarbesök ,7% ,2% Övriga besök ,0% ,3% Psykiatrisk vård Vuxenpsykiatri Vårdtillfällen ,1% 64 60,4% Vårddagar ,6% ,3% Läkarbesök ,4% ,5% Övriga besök ,0% ,8% Barn- och ungdomspsykiatri Vårdtillfällen ,5% 6 111,3% Vårddagar ,0% ,5% Läkarbesök ,5% ,5% Övriga besök ,8% ,9% Övrig vård Rehabilitering DRG-poäng ,5% ,3% Rehabilitering Vårdtillfällen ,4% ,7% Rehabilitering Vårddagar ,5% ,8% Utskrivningsklara dagar 2) ,1% ,7% Viktat produktionstal 1) ,6% ,0% Antal digitala kontakter somatik Antal digitala kontakter psykiatri Motsvarar viktat produktionstal OBS! Uppgifter om prestationer som erhålls vid köp av vård ingår inte i tabellen ovan 1) Viktning utifrån 2016 års tillämpade modell av sammanvägda prestationer. Föregående år justerat med hänsyn till viktlisteförändring 2) Särredovisning av antal dagar från att patienten är utskrivningsklar tills utskrivning är möjlig. Dagarna ingår i antalet totala vårddagar.

30 Bilaga 1 Tabell Inkomna remisser Ekonomiska betalningsförbindelser (BF) samt konsultremisser (KO) exkluderade Januari - april 2016 och 2015 Antal remisser Förändring Förändring procent Sahlgrenska Universitetssjukhuset % Egen vårdbegäran % BVC % MVC % Skolhälsovård % Företagshälsovård % Privatläkarmott. Se även under PL % Husläkargrupper. Se även under HL % Optiker % Kriminalvårdsanstalt % Övrig sjukvård % Vårdcentraler % Okänt kliniknummer - ifylles manuellt % AL - Allmänläkare % HL - Husläkare #DIVISION/0! Nya VC (6 siffriga) % PL - Privatläkare % Övriga Irk nummer - inkl. Sjukhus och Vårdcentraler % Inremitterande Klinik inklusive internremisser ,6% Remisser exklusive internremisser ,3% Antal remisser (internremisser exkluderade) Förändring Förändring procent 01 - Stockholms län ,8% 03 - Uppsala Län ,7% 04 - Södermanlands län ,5% 05 - Östergötlands län ,2% 06 - Jönköpings län ,5% 07 - Kronobergs län ,6% 08 - Kalmar län ,2% 09 - Gotlands län ,5% 10 - Blekinge län ,5% 12 - Skåne län ,7% 13 - Hallands län ,5% 14 - Västra Götalands län ,2% 17 - Värmlands län ,2% 18 - Örebro län ,3% 19 - Västmanlands län ,9% 20 - Dalarnas län ,0% 21 - Gävleborgs län ,1% 22 - Västernorrlands län ,0% 23 - Jämtlands län ,6% 24 - Västerbottens län ,2% 25 - Norrbottens län ,0% Övriga ,8% Totalt ,3% Övriga regioner och landsting ,2% VG ,6% Antal remisser Förändring Förändring % 20 - Vidarebefodrad ,9% 10 - Bokade + Obokade ,3% Totalt remisser ,3%

31 Bilaga 2 Ledtider på SUs akutmottagningar Nedan redovisas väntetider till akutmottagningarna på SU. Resultat för Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus (DSBUS), Östra sjukhuset, Mölndals sjukhus eller Sahlgrenska sjukhuset särredovisas. I det totala resultatet ingår inte akutmottagningarna inom gynekologi, psykiatri och infektion, för vilka resultaten mäts separat. Antalet sökande på akutmottagningarna för dessa mottagningar är mer konstant över tid. Infektionsakuten har sedan införandet av remisstvång ett lägre antal sökande. Antal besökande vid SUs akutmottagningar i jämförelse med motsvarande period förgående år. Utfall ackumulerat för perioden. Ackumulerade antal Ackumulerat 2016 jan-apr Ackumulerat 2015 jan-apr 2016 / 2015 Differens (antal) 2016 / 2015 Differens (%) Östra % DSBUS % Mölndal % Sahlgrenska % Totalt % Hittills i år har patienter besökt någon av akutmottagningarna. Det är 2435 fler besökande, jämfört med samma period Under april 2016 besökte personer någon av akutmottagningarna. Ledtider vid akutmottagningarna i jämförelse med motsvarande månad förgående år. Avser 90:e percentilen av de sökande 2016 april 2015 april 2016/2015 Differens (antal) TTT 36 min 62 min -26 min TTL 315 min 349 min -34 min TGT 07:48 08:23 00:35 Not: Mål 2016 för 90:e percentilen är TTT: 10 minuter; TGT 4 timmar och 60 % av patienterna TTL. Vad gäller tiden till triage (TTT) redovisas en spridning på minuter mellan akutmottagningarna. Kortast var väntetiden på akutmottagningen Östra (17 minuter) och längst på akutmottagningen på Sahlgrenska (49 minuter). Kortast var väntetiden till läkare (TTL) på DSBUS med 262 minuter och längst väntade patienterna på Sahlgrenska med 371 minuter. Kortaste totala genomloppstiden (TGT) hade DSBUS (5 h 35 min) och akutmottagningen på Sahlgrenska var längst (10 h 3 min). Redovisning per indikator per typ av patient (grön- och gultriagerade), över tid Nedan redovisas mer detaljerad information om väntetider avseende akutmottagning. Tid till läkare (TTL) och total genomloppstid (TGT) redovisas på två sätt: inklusive respektive exklusive patienter som har bedömts ha ett sjukdomstillstånd som kan vänta utan risk (så kallade grönoch blåtriagerade). Om man exkluderar de grön-/blåtriagerade patienterna vid beräkning av tid till 1 (4)

32 Bilaga 2 läkare blev väntetiden 3 minuter längre och den totala genomloppstiden 11 minuter längre. Andelen grön-/blåtriagerade patienter motsvarade 27 % av de triagerade akutsökande. Tid till triage I genomsnitt väntade patienterna 14 minuter på en första bedömning (median 9 minuter). Andelen patienter som fick en första bedömning inom 10 minuter var 57 %. Tid till triage. SUs akutmottagningar. Avser 90:e percentilen Not: Resultat för Tid till triage redovisas endast från och med januari 2010, då mätningarna påbörjades. Andel patienter som fick en första bedömning inom 10 minuter vid SUs akutmottagningar Not: Resultat för första bedömningen redovisas endast från och med januari 2010, då mätningarna påbörjades. Det regionala målvärdet är 10 minuter även (4)

33 Bilaga 2 Tid till läkare I genomsnitt väntade patienterna 136 minuter på att få träffa läkare (median 95 minuter). Andelen patienter som hade träffat läkare inom 60 minuter var 34 %. Tid till läkare. SUs akutmottagningar. Avser 90 percentilen, Andelen patienter som träffade en läkare inom 60 minuter vid SUs akutmottagningar Målet för 2016 är att 60 % av patienterna ska träffa läkare inom 60 minuter. Not: Redovisningen är baserad på att målet för ledtiden skulle ha varit 60 minuter för samtliga år I realiteten var målet tid till läkare 120 minuter 2009, 90 minuter 2010 och 60 minuter Andel gultriagerade patienter som träffade läkare inom 120 minuter (4)

34 Bilaga 2 Total genomloppstid I genomsnitt var den totala genomloppstiden 3 timmar och 55 minuter (median 3 timmar och 17 minuter). Andelen patienter som hade lämnat akutmottagningen inom 4 timmar var 60 %. Total genomloppstid för patienter som besökt SUs akutmottagningar. Avser 90 percentilen av patienterna Not: Regionala målvärden: 2009: 6 timmar; 2010: 5 timmar; timmar Andel patienter som lämnade SUs akutmottagningar i jämförelse med det regionala målvärdet för akutmottagningar Not: Redovisningen är baserad på att målet för ledtiden skulle ha varit 4 timmar för samtliga år I realiteten var målet för total genomloppstid 6 timmar 2009, 5 timmar 2010 och 4 timmar (4)

35 Bilaga 3 Volymökning nettoårsarbetare finansierad enligt redovisning. Sahlgrenska Universitetssjukhuset HR-Strategiska avdelningen Torggatan 1 A, Mölndal Telefon (vxl)