Avvikelserapport maj 2016

Transkript

1 Punkt 6 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer SU Förvaltning/enhet Handläggare: Synnöve Helander Till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Avvikelserapport maj 2016 Förslag till beslut Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset beslutar: 1. Styrelsen fastställer avvikelserapport maj 2016 i enlighet med förslag. Inflöde Antalet inkomna remisser till och med maj har ökat med 0,7 % jämfört med samma period föregående år. Remisser från övriga regioner och landsting har minskat med 11,4 %. Akutmottagningarna hade i snitt 604 besök per dag 4 % fler jämfört med samma period Prestationer 2,2 % högre vårdproduktion än budget 0,3 % högre produktion av vård än samma period föregående år Den oplanerade slutenvården var 6,7 % lägre än föregående år Den oplanerade öppenvården ökade med 4,9 %. Tillgänglighet Andelen patienter som väntat mer än 60 dagar på förstabesök var i maj 56 %. Andelen patienter som väntat mer än 60 dagar till operation/åtgärd var 56 %. Nettoårsarbetare Antalet nettoårsarbetare var i maj vilket är 150 fler än maj föregående år, främst orsakat av utökade uppdrag och som en konsekvens av den minskade användningen av bemanningsföretag med följd att nya medarbetare anställts. Jämfört med föregående månad har antalet medarbetare ökat med 26. Ekonomiskt utfall Sjukhuset redovisar ett resultat tom på -127 mnkr vilket motsvarar en budgetavvikelse på -10 mnkr mot ett årsresultat på 0 mnkr men mot den godkända Postadress: Bruna stråket 21, 3 vån Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: sahlgrenska.universitetssjukhuset@vgregion.se

2 Datum (2) Diarienummer SU avvikelsen på -75 mnkr är resultatet positivt med 24 mnkr. Avvikelsen är marginell och motsvarar 0,2 % av omsättningen. SUs prognos är fortsatt samma som godkänd budgetavvikelse vid årets slut, dvs. -75 mnkr. Prognosen är baserad på en bedömning av Kostnadsutvecklingen över lag och specifikt den höga kostnadsutvecklingen för köpt vård och läkemedel Kända förändringar såsom till exempel kommunals nya avtal och SOS-avtalet Nettoeffekten av ny finansiering av förlossning, flyktingmedel, psykiatrimedel mm Regional finansiering av dyra läkemedel för länssjukvård av patienter utanför SUs upptagningsområde De största ekonomiska riskerna i prognosen bedöms vara Möjligheten att korrekt bedöma kostnadsutvecklingen för läkemedel och för köpt vård Möjligheten att klara bemanning under sommaren med eventuella intäkts- och produktionsbortfall som följd Eventuella uppstartproblem med BoIC vilket kan leda till produktions- och intäktsbortfall Den fortsatt ökande patienttillströmningen till akutsjukvården SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Barbro Fridén Sjukhusdirektör Bilaga Avvikelserapport maj 2016

3 Avvikelserapport maj 2016 Sahlgrenska Universitetssjukhuset 1 (21)

4 Innehåll Verksamhet... 3 Sahlgrenska Universitetssjukhusets mål Inflöde... 3 Prestationer... 4 Beläggning... 9 Tillgänglighet Personal Personalvolym Arbetade timmar Bemanningsföretag Sjukfrånvaro Ekonomi Ekonomiskt resultat Periodens intäktsutveckling Periodens kostnadsutveckling Åtgärder vid ekonomisk obalans Eget kapital Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Prestationsredovisning Ledtider akutmottagningarna Volymökning nettoårsarbetare 2 (21)

5 Verksamhet Sahlgrenska Universitetssjukhusets mål 2016 Långsiktiga mål och mätetal Maj 2016 Målvärde 2016 Målvärde 2018 Vi har akutsjukvård i toppklass Total genomloppstid på akutmottagningen 07:50 tim 5,5 tim 4 tim Andel patienter som är nöjda med bemötandet vid akutbesöket 91 % 95 % 95 % Tid från beslut om inläggning till slutenvårdsplats 02:43 1 tim 30 min Andel akuta patienter som opereras inom fastställd tid 66,7 % 80 % 90 % Vi skapar värde för patienten Andel patienter med samhällsförvärvad lunginflammation som fått 30 % 40 % 50 % förstahands antibiotikaval Andel patienter med urinvägsinfektion som fått förstahands antibiotikaval 65 % 70 % 75 % Antal väntande patienter som väntat mer än 60 dagar till operation/åtgärd, exklusive psykiatrin Antal vårddagar för utskrivningsklara patienter med vårdplan, exklusive psykiatrin, Antal startade värdebaserad vårdgrupper 21 (mars) Resultat, jämfört med budget, i miljoner kronor Vi är landets ledande universitetssjukhus Rankning i Öppna jämförelser Årsredovisning 2 1 gentemot andra universitetssjukhus Antal vetenskapliga publikationer 896 (mars) > > Antal citeringar Antal patienter per månad från andra regioner, exklusive Halland, samt från andra länder Resultat i Kvartalen* Relevanta siffror saknas > > gröna, 2 gula, 4 röda (mars) Grön Grön Inflöde Under årets fem första månader har akutmottagningarna haft st vårdkontakter, vilket motsvarar ett genomsnittligt besökstal på 604 st per dag. Motsvarande period 2015 var det 567 st per dag. Den totala ökningen av antalet patienter som söker akut vård har ökat belastningen på flera verksamheter, i både sluten och öppen vård. Maj månad har haft ett särskilt stort patientinflöde, t.ex. har Akutmottagningen på Mölndal haft 141 sökande per dag vilket är den högsta siffran på många år, främst gäller ökningen ortopedi. Akutmottagningen, Sahlgrenska har i medeltal haft 157 sökande per dag Antal inkommande patienter till akutmottagningen Källa: RDB Sjukhus (21)

6 Den ökande tillströmningen av asylsökande och individer utan giltiga papper påverkar sjukvården, då många är i behov av vård. Allra störst har tillströmningen varit inom barnsjukvården. Antal kontakter SV/ÖV - Asylsökande och individer utan giltiga papper Slutenvård Öppenvård Källa: Cognos RDB Sjukhus Remissinflöde Inkomna remisser har ökat med 503 st (0,7 %) i förhållande till samma period föregående år, varav remisser från SUs upptagningsområde 997 st (1,4 %). Patienter från övriga regioner och landsting har minskat med -494 st (-11,2 procent). Stora variationer av remissinflödet finns emellan verksamheter. Verksamheter med tillgänglighetsproblem har haft ett fortsatt högt remissinflöde. Prestationer Totalt för perioden uari-maj 2016 var SUs utförda vård 2,2 procent högre än budget och 0,3 procent högre än 2015 års utfall mätt enligt VGRs sammanvägda prestationstal. SUs prestationsredovisning 2016, avser VGR och icke-vgr patienter Perioden totalt Utfall 2016/Utfall 2015 Diff utfall 16 - budget 16 Kategori Förändring Antal/% Patienter Utfall Budget Utfall Antal % Antal % VGR ,5 % 980 1,0 % Övriga ,5 % ,6 % SU Totalt ,3 % ,2 % Källa: VEGA/Cognos RDB Sjukhus NOT: För mer detaljerad information, se prestationsbilagan. Prestationsuppdraget i vårdöverenskommelse 2016 har till viss del justerats utifrån förändrade vårdformer men behov finns till ytterligare budgetjusteringar mellan sluten och öppen vård. Sammantaget har produktionsutfallet ökat i jämförelse med föregående år, främst Inom öppen vård. Detta är en planerad effekt utifrån beslutade åtgärdsplaner för ekonomi i balans samt en planerad konvertering mot öppna vårdformer. Ökningen kan till stor del hänföras till 4 (21)

7 akutmottagningarna, där antalet inkommande patienter varit mycket högt under årets fem första månader. Periodens ackumulerade ökning var 4 procent. Procentuell förändring sammanvägt poäng jämfört budget för somatísk och psykiatrisk sluten respektive öppen vård Diagrammet nedan visar att sammanvägda prestationer har haft en positiv budgetavvikelse på 2,2 procent. Budgetavvikelsen varierar mellan olika vårdområden. Antal slutenvårdstillfällen är färre men tyngre enligt DRG/CMI (genomsnittligt DRG per kontakt), totalt 10 procent högre än budget. Även dagsjukvården visar på ett högre CMI, 20 procent högre än budget. Besöken har varit fler inom somatiken och barnpsykiatrin men lägre inom vuxenpsykiatrin som har svårt att bemanna fullt ut. Vårddagarna har varit över budget inom BUP men varit lägre inom vuxenpsykiatrin. 0, ,93 Ack avv 64381,19 % 962,26 Budgetavvikelse i % Ack maj 2016 Sammanvägda prestationer Vårdtillfällen somatik DRG-poäng sluten vård CMI sluten vård Kontakter Dagsjukvård DRG-poäng Dagsjukvård CMI Dagsjukvård Besök somatik ej dagsjukvård Besök BUP Besök Vuxenpsykiatri Vårddagar BUP Vårddagar Vuxenpsykiatri -15,0% -10,0% -5,0% 0,0% 5,0% 10,0% 15,0% 20,0% 25,0% 30,0% 2,2% -10,3% -1,3% 10,0% 0,8% 20,9% 20,0% 7,1% 23,7% -9,1% 13,8% -2,9% Källa: VEGA Tabellen nedan visar den ekonomiska budgetavvikelsen per Område (mnkr) i jämförelse med produktionsutfallet av sammanvägda prestationer (%), jämfört mot budget samt föregående år. Utförda /2015 prestationer och ekonomiskt utfall jämf budget och fg år ack Avvikelse ack, ekonomiskt utfall Varav löner, sociala avg, inhyrd personal Varav läkemedel Avvikelse sammanvägt prestationstal % Förändring sammanvägt prestationstal jämf fg år % Område 1 12,5-23,1-9,5 2,0-0,1 Område 2 18,4 13,7 0,0-3,2-2,4 Område 3-7,5 3,9-2,7 7,2 4,0 Område 4 9,7 15,1-21,3 6,9 0,5 Område 5 1,6-1,7-2,9 4,8-2,8 Område 6-29,6 2,0-22,7 3,6-2,2 Sjukhusgemensamt -15,4 14,9-15,1 Resultat -10,3 24,8-74,2 2,2% 0,3% Källa: Cognos Ekonomidata samt RDB Sjukhus 5 (21)

8 Öppen vård Öppenvårdsbesöken har ökat i jämförelse med föregående år. Det är främst inom den oplanerade vården som ökningen kan ses med besök (+4,9 procent). Till följd av det höga antalet patienter som söker akut vård har behovet av uppföljningsbesök blivit större, vilket påverkar förstabesök, tillgänglighet och vårdgaranti. Öppen vård, kontakter ack maj 2015 och 2016 Planerad Oplanerad Källa: Cognos RDB Sjukhus Både antalet sjukvårdande behandlingar och antalet läkarbesök har en positiv differens mot budget. Budgetavvikelsen är besök (6,1 % ). Mot föregående år har ökningen varit besök (3,8 %). Denna ökning har skett generellt över sjukhuset som en medveten riktning i verksamheternas utveckling av vården. Ökningen kan förklaras av främst två orsaker. En del är växling av arbetsuppgifter mellan yrkeskategorier som praktiseras inom många verksamheter för att möta nya behov, t.ex. har barnakuten inrättat sjuksköterskemottagning där barn med lindriga besvär omhändertas av sjuksköterskor för att minska ledtiderna och kunna hantera ett ökat söktryck. Inom barn har det också anställts två farmaceuter för att överföra en del av läkemedelsberedningen från sjuksköterskorna på intensivvårdsavdelningen och hjärtavdelning 323. En del är nya tekniker och behandlingsmetoder som gör det möjligt att flytta från sluten till öppen vård. T.ex. inom gynekologin kan mer utföras inom öppen vård på grund av bland annat titthålskirurgi. Ny effektiv läkemedelsbehandling är möjlig att utföra i öppen vård, t.ex. inom neurosjukvård och reumatologi. Dessutom ökar nya vårdformer som ännu inte räknas med i produktionsutfallet. Telefonkontakter samt övriga digitala kontakter som ersätter ett fysiskt besök ökar i snabb takt. Under uari-maj har sjukhuset haft sådana kontakter mot föregående års , en ökning med besök (31 procent). Några exempel på denna vård är hemmonitorering av pacemakers, dialys som sker i hemmet, mätning och justering av behandling inom diabetssjukvården, digital röntgengranskning samt uppföljningsbesök inom vuxenpsykiatrin. Utvecklingen blir mer och mer digital vilket ställer nya krav på befintlig produktionsmätning samt ersättningsmodell. Öppenvårdsbesöken inom Barn och ungdomspsykiatri (BUP) har varit 3 procent fler än föregående år och 19 procent över budgeterad nivå. Detta drivs av ökat söktryck och fler 6 (21)

9 remisser. Satsning har också gjorts på DBT-teamet (Dialektisk Beteende Terapi) till syfte att stödja patienter som krävt mycket slutenvård att klara sig bättre i öppenvården. Sluten vård Den oplanerade slutenvården har minskat med 6,7 procent, och även den planerade slutenvården har minskat med 7,2 procent. Sluten vård, vårdtillfällen ack maj 2015 och 2016 Oplanerad Planerad Källa: Cognos RDB Sjukhus Slutenvårdsproduktionen har inte nått upp till budget. Detta kompenseras av ökad öppenvårdsverksamhet. Ett antal vårdplatser har stängts på grund av planerad styrning mot öppna vårdformer där många avancerade behandlingar nu kan genomföras inom öppen vård, exempelvis inom barnonkologi, kardiologi, lungmedicin, strokeavdelningen och neurosjukvård, vilket till del har justerats i en tilläggsöverenskommelse. Ett antal vårdplatser har varit tillfälligt stängda beroende på sjukskrivning, föräldraledigheter och avslutade anställningar. Rekrytering pågår men rekryteringstakten motsvarar inte behovet. Kompetensförsörjningsproblem finns främst inom vissa personalkategorier. Det saknas såväl grundutbildade som specialistsjuksköterskor inom barnsjukvården, kardiologin, geriatrik, lungmedicin och allergologi liksom specialistläkare, främst inom områdena ögon, psykiatri och anestesi samt medicinska sekreterare. Bemanningssituationen i Västra Götalandsregionen är besvärlig inom laboratoriemedicin vilket gör att specialistläkare i ökande grad deltar i bemanning samt innehar det medicinska ledningsansvaret i andra förvaltningar/sjukhus. På grund av personalbrist har 12 vårdplatser varit stängda inom verksamhetsområde Medicin/Geriatrik och ett antal vårdplatser periodvis reducerade inom verksamhetsområde Kirurgi Östra, vårdavdelningar på Mölndal och Sahlgrenska. Likt förra året har setts ett ökat behov av isoleringsplatser bland annat beroende på högre antibiotikaresistens vilket leder till att vissa vårdplatser inte kan hållas disponibla, t.ex. rum med två vårdplatser kan endast nyttja en vårdplats. En del vårdplatser har också varit stängda på grund av evakuering i samband med renovering av Nya vårdbyggnaden. Verksamhetsområde Kardiologi har efter lång tids stängning av en avdelning åter kunnat öppna avdelningen med inriktning Framtidens vårdavdelning. Även inom vuxenpsykiatrin har de fem första månaderna fortsatt präglats av rekryteringssvårigheter. Som en konsekvens har alla vårdplatser inte kunnat hållas öppna inom 7 (21)

10 beroende och psykos. 10 vårdplatser har varit stängda inom Beroende och 7 vårdplatser inom Psykos. Det är särskilt problematiskt med rekrytering av specialistläkare, allmänsjuksköterskor och vårdadministratörer. Under uari-maj 2016 var antalet vårddagar 2,5 % lägre än föregående års utfall. Även i jämförelse med budgeterade volymer var det en negativ avvikelse för antalet vårddagar, med 2,9 %. Inom operationsverksamheten har rekryteringsproblem lett till lägre kapacitet i och med stängda operationssalar. Samtidigt har behovet av akuta operationer ökat. Horisontella prioriteringar har gjorts i syfte att möte den ökande akuta vården samt att utföra kirurgi av cancerpatienter i rätt tid. Cancersjukvården ökar och planeras öka även för Detta har inneburit att färre planerade operationer har utförts. Operationer har fått köställas bland annat inom gynekologi, neurokirurgi, ortopedi, kardiologi, öron- näsa- halssjukvård, urologi, kirurgi, handkirurgi samt plastikkirurgi. Inom ögonsjukvården finns stora tillgänglighetsproblem framförallt inom medicinsk retina där det saknas specialister. Allt större andel av SU:s intensivvård går mot CIVA och NIVA på Sahlgrenska vilket skapar mycket högt beläggningstryck och behov av sekundärtransporter till andra IVA-avdelningar av de stabila patienterna för att kunna ta in nya komplexa IVA-fall. För att begränsa påverkan på kapaciteten arbetar sjukhuset med uppgiftsväxling mellan yrkeskategorier där syftet är att hitta smartare lösningar för att bättre kunna nyttja den befintliga personalen till patientnära arbete och samtidigt skapa en bättre arbetsmiljö som gör att personalen väljer att arbeta kvar. Genom att anställa farmaceuter och ekonomibiträden m fl så kan tid frigöras för framförallt sjuksköterskornas patientnära arbete. På Operation Sahlgrenska kommer det att startas upp ett nytt projekt uppgiftsväxling för att hitta nya lösningar. Antal patienter som träffar fysioterapeut i ordinarie verksamhet på ortopedakuten har ökat successivt från föregående år. Förberedande arbete har genomförts inför ett nytt arbetssätt med fysioterapeut som en första bedömningsinstans för vissa typer av ortopediska skador. Syftet är att korta ledtiderna och förbättra omhändertagandet. Inom barnpsykiatrin var antal vårddagar inom BUP 13,8 procent högre än ackumulerad budget. Verksamheten har likt all annan verksamhet tagit emot ett större antal traumatiserade asylsökande än tidigare. Antalet medicinskt utskrivningsklara patienter som genererar vårddygn har liksom föregående år varit höga. Under - maj 2016 var i genomsnitt 117 vårdplatser av sjukhusets sängar belagda med medicinskt utskrivningsklara patienter. Av dessa var ca 10 psykiatriska vårdplatser. Antal dagar för medicinskt utskrivningsklara har varit dagar (varav psykiatri). I jämförelse med samma period föregående år så har antal dagar minskat med dagar (-10 procent). Antal förlossningar var 166 fler än föregående år och uppgick till st. Vårddygnen har minskat med jämfört med föregående år. Förlossningssjukvården har fokuserat på tidig hemgång. Ambitionen är att öka tidig hemgång till 40 procent. Under perioden uari-maj skrevs 20 % av kvinnorna hem timmar post partum jämfört med 12 % under motsvarande period Under uari-maj 2016 utfördes 139 transplantationer, mot 160 föregående år. Det är framför allt njur- samt hjärttransplantationer som har minskat. Minskningen är en del av en naturlig variation och utfallet är avhängigt av tillgången på organ. 8 (21)

11 Obesitas - Förändrad ersättningsmodell/finansiering Enligt beslut i regionstyrelsen (RS) december 2013 samlas all volym och ersättning kopplat till obesitasvård till RS. Planen för 2016 är att sjukhusen inom Västra Götalandsregionen ska utföra 765 obesitas- operationer. Sjukhusen prestationsersätts för utförd produktion. SU har en planerad volym på 325 operationer som utgår från 2012 års faktiska produktion i egen regi vilken för SU var 285 operationer samt ytterligare 40 operationer från en omföring av kirurgisk vård mellan FSS och SU, reglerat i TÖK december Under uari till maj 2016 har SU utfört 140 obesitasoperationer, vilket innebär drygt 43 procent av helårsplanen. Utfallet 2015 var 135 operationer. Beläggning Andelen överbeläggningar var i maj inom somatiken 3,6 % och inom psykiatrin 2,3 %. Detta bryter den nedåtgående trenden inom somatiken ( ,2 %) men ligger på samma nivå som maj 2015 (3,5 %). Inom psykiatrin var andelen i ,2 % vilket är ett resultat som måste ifrågasättas? Man har färre vårdplatser än 2015 vilket förklarar ökningen jämfört med maj 2015 (2,0 %). I beaktande av att SU under våren 2016 haft ca 150 färre disponibla vårdplatser än motsvarande tid 2015 (en minskning med drygt 7 %) är det dock positivt att andelen överbeläggningar och utlokaliserade patienter inte ökat mera. 9 (21)

12 Andelen utlokaliserade patienter (endast aktuellt inom somatiken) var 0,8 %. Andelen har under året pendlat mellan 0,6 och 0,8 % vilket dock är en tydlig ökning jämfört med maj 2015 (0,4 %). Tillgänglighet Nedan beskrivs resultaten avseende förstabesök till läkare och operation/behandling. Vårdutbudet avser det som rapporteras till SKL. Antal väntande mer än 60 dagar på förstabesök och operation/behandling jämfört med motsvarande period 2015 Maj Maj Utfall Antal /2015 Förstabesök Operation/ Behandling Antal väntande mer än 60 dagar på förstabesök och operation/behandling jämfört med föregående månad Maj 2016 April 2016 Utfall Antal maj/ Förstabesök Operation/behandling Tillgänglighet förstabesök Kommentar Av de patienter som väntat mer än 60 dagar på förstabesök till läkare väntade 80 % på förstabesök inom hud- och könssjukvård, ögonsjukvård, ortopedi och urologi. 10 (21)

13 Antal väntande patienter som väntat mer än 60 respektive 90 dagar till förstabesök på mottagning till läkare, maj 2015-maj Andel av väntande patienter som väntat mer än 60 respektive 90 dagar till förstabesök på mottagning till läkare, maj 2015-maj Antal genomförda förstabesök under 2016 jämfört med föregående år, för det vårdutbud som rapporteras till SKL. Ackumulerat Första besök Jan Feb Mar Apr Maj under perioden Förändring -9 % -2 % -18 % -3 % -2 % -7 % Tillgänglighet operation/behandling - Kommentar Av de patienter som väntat mer än 60 dagar på operation/behandling väntade 44 % på operation inom plastikkirurgi, handkirurgi, allmänkirurgi och hjärtsjukvård. 11 (21)

14 Antal väntande patienter som väntat mer än 60 respektive 90 dagar till operation/behandling, maj 2015 maj Målvärdet för 60 dagar, enligt Utvecklingsplan för SU 2016, markeras i diagrammet. Andel av väntande patienter som väntat mer än 60 respektive 90 dagar till operation/behandling, maj 2015 maj Antal genomförda operation/behandling under 2016 jämfört med föregående år, för det vårdutbud som rapporteras till SKL. Operation/ Behandling Jan Feb Mar Apr Maj Ackumulerat under perioden Förändring -2 % 8 % -1 % 13 % 10 % 6 % Tillgänglighet undersökningar - koloskopi/gastroskopi Antal och andel väntande mer än 60 dagar på koloskopi/gastroskopi jämfört med motsvarande period Maj 2016 Maj 2015 Utfall Antal 2016/2015 Andel Maj 2016 Andel Maj 2015 Koloskopi % 24 % Gastroskopi % 5 % 12 (21)

15 Antal och andel väntande mer än 60 dagar på koloskopi/gastroskopi jämfört med föregående månad. Maj 2016 April 2016 Utfall Antal maj/ Andel Maj 2016 Andel April 2016 Koloskopi % 28 % Gastroskopi % 21 % Koloskopier Utökad regional tillgänglighetssatsning fattade HSU beslut om särskild finansiering av satsning inom koloskopier för att säkra tillgängligheten till dessa undersökningar som kommit att ersätta radiologisk diagnostik av sjukdomar i tjocktarmen. SU har tilldelats en tillgänglighetssatsning om koloskopier för Basvolym är fastställd sedan tidigare till och utgår från 2012 års faktiska produktion i egen regi. SU ersätts per extra utförd koloskopi. SU har successivt sedan start ökat produktionen och för perioden uarimaj 2016 har SU utfört koloskopier, vilket är något över periodiserad plan (47 procent av satsningen) och 79 fler än föregående år. Behovet av koloskopier bedöms öka stadigt i regionen, bland annat i och med standardiserade vårdförlopp (cancer) och utifrån koloncancerscreening för personer över 60 år. För att kunna producera fler koloskopier kommer en ny koloskopisal att färdigställas i höst. Gastroskopier För att möta det ökade behovet har SU sedan 2014 en intern tillgänglighetssatsning. Sammantaget har SU utfört undersökningar, vilket var något lägre än föregående år (2 648 undersökningar). Cancergaranti avseende patienter med välgrundad misstanke om cancer Cancergarantin innebär att vid välgrundad misstanke om cancer ska patienten erbjudas läkarbesök inom 14 kalenderdagar från ankomstdagen för remissen. Antal och andel patienter med välgrundad misstanke om cancer som fått läkarbesök inom cancergarantin. Totalt antal patienter med välgrundad misstanke om cancer som fått besökstid Andel patienter som fått läkarbesök inom garantitiden Specialitet April Maj April Maj Allmän kirurgi % 95 % Gynekologi % 100 % Hudsjukvård % 100 % Lungmedicin % 100 % Ortopedi % 50 % Urologi % 97 % Öron-näs-halssjukvård % 94 % Vid välgrundad misstanke om cancersjukdom hos barn kontaktar remitterande läkare SU genom telefonkonsultation. SU omhändertar patienten som direkt skrivs in på vårdavdelning för vidare utredning varför ingen patient hade väntat mer än två dagar. 13 (21)

16 Personal Personalvolym Antal anställda och nettoårsarbetare i jämförelse med föregående månad samt motsvarande månad föregående år (antal och %) Typ indikator Maj 2016 Maj 2016/ Apr 2016 Differens Maj 2015 Utfall 2016/ Utfall 2015 Differens Antal Utfall 2016/ Utfall 2015 Differens % Månadsanställda ,6 Nettoårsarbetare ,1 Not: Definition av Nettoårsarbetare: Nettoårsarbetare baseras på en omräkning av sysselsättningsgraden för anställda samt justering för frånvaro som omfattar en månad eller mer. Semester innebär inte någon justering. För timanställda beräknas antalet genom att arbetade timmar divideras med 165. Antalet månadsanställda var i maj 98 fler jämfört med motsvarande månad I var motsvarande skillnad 115 fler jämfört med föregående år. Antalet nettoårsarbetare var i maj 150 fler jämfört med motsvarande månad I var motsvarande skillnad 95 fler jämfört med föregående år. Ökningen av antalet nettoårsarbetare jämfört med föregående månad är inte ett resultat av fler anställda utan är till stora delar ett resultat av minskad frånvaro. Utfall nettoårsarbetare 2016 och 2015 samt budgeterat utrymme Störst ökning av nettoårsarbetare jämfört med motsvarande månad föregående år återfinns inom kategorierna undersköterskor m.fl. (+ 59), läkare (+ 34) och administration (+ 30). Ökningen av undersköterskor m.fl. är till del kopplad till workshifting och är en del av sjukhusets kompetensförsörjningsstrategi. Ökningen i gruppen läkare är i huvudsak överläkare (+ 31) och STläkare (+ 15). Ökningen i gruppen administration är till största delen enhets- och vårdenhetschefer (+ 17). Ökningen av nettoårsarbetare, sett till alla kategorier, återfinns i huvudsak inom Psykiatri Affektiva (+ 26), Kirurgi på Sahlgrenska sjukhuset (+ 23), Transplantationscentrum (+ 17) samt Barn Neonatal (+ 15). Volymökningen inom Psykiatri Affektiva har huvudsakligen skett till följd av öppnande av ny avdelning för anorexi och bulimi. Ökningen på Kirurgi är till del en konsekvens av utökade uppdrag till följd av extra resurser inom cancersjukvården. Ökningen inom Transplantationscentrum är till största 14 (21)

17 delen ett resultat av rekrytering av läkare samt en ökad närvaro. Volymökningen inom Barn Neonatal är i huvudsak en konsekvens av extra beredskapslinje vid Mölndals sjukhus på grund av flytt av neonatalavdelning till Östra sjukhuset samt ett resultat av uppbemanning för att minska övertidsarbete. En ökning motsvarande ca 40 nettoårsarbetare kan också ses som en konsekvens av den minskade användningen av bemanningsföretag med följd att nya medarbetare anställts. För vidare sammanställning av volymökningar hänvisas till bilaga X Arbetade timmar Arbetad tid aktuell period (uari-maj) jämfört med motsvarande period förgående år uttryckt i heltidsekvivalenter (medelvärde). Typ indikator Period 2016 Period 2015 Utfall 2016/ Utfall 2015 Differens Antal Arbetade timmar i heltidsekvivalenter (faktiska) Arbetade timmar i heltidsekvivalenter (justerade) Utfall 2016/ Utfall 2015 Differens % , ,6 Not: Definition av Heltidsekvivalenter: Heltidsekvivalenter baseras på att antalet arbetade timmar under perioden dividerat med 165 * antalet månader i perioden. Justerade timmar avser justering med anledning av fler arbetsdagar 2016 jämfört med var, för perioden, antalet arbetsdagar 2 fler jämfört med Redovisas för jämförbarhet mellan perioderna. Antalet arbetade timmar omvandlat till heltidsekvivalenter ökade med 188 jämfört med motsvarande period Justerat för antalet arbetsdagar är förändringen en ökning med 67 heltidsekvivalenter. Arbete utfört av timanställda under perioden motsvarade 353 heltider vilket var -5 (1,4 %) mindre än motsvarande period Bemanningsföretag Kostnader för bemanningsföretag, tkr. Ackumulerat utfall per typ av tjänst. Period 2016 Period 2015 Prognos 2016 Dec 2015 Läkare Sjuksköterskor Övriga Totalt För perioden uari till maj var de läkarspecialiteter som huvudsakligen hyrdes in genom bemanningsföretag radiologer inom område 4 samt ögonläkare inom område 3. Inom kategorin sjuksköterskor har inhyrning skett på Barn IVA. Kategorin övriga är inhyrning av medicinska sekreterare. Mängden köpta bemanningsläkare motsvarar cirka 6 årsarbetare eller en andel i förhållande till det totala antalet läkare på 0,3 %. Mängden köpta bemanningssjuksköterskor motsvarar cirka 1 årsarbetare eller en andel i förhållande till det totala antalet sjuksköterskor på 0,02 %. 15 (21)

18 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid för 2016 och 2015, ackumulerat Jämfört med motsvarande period föregående år har den ackumulerade sjukfrånvaron ökat med 0,2 procentenheter. Skillnaden har dock stadigt minskat sedan årets bör. Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid; särredovisning av sjukfrånvaro per typ och kön; ackumulerat. Period 2016 Period 2015 Differens 2016/2015 Kvinnor 8,4 8,2 0,2 Män 4,2 4,2 0,0 Kort (under 60 dagar) 4,0 4,1-0,1 Lång (över 60 dagar) 3,5 3,3 0,2 Totalt 7,6 7,4 0,2 Ökningen, jämfört med föregående år, återfinns i den långa sjukfrånvaron. Ökningen har skett inom gruppen kvinnor. Arbetet med att minska sjukfrånvaron följer den övergripande handlingsplanen med åtgärder som tagits fram i linje med Västra Götalandsregionens styrdokument. Sjukhuset arbetar med hälsofrämde, förebyggande och återskapande åtgärder. Som en del i det hälsofrämde arbetet ingår förbättrade förutsättningar i chefsrollen genom normtal för antal anställda per chef. Syftet är att stärka chefers förutsättningar att bedriva ett nära ledarskap och genom detta öka de anställdas känsla av delaktighet. Genom det löpande systematiska arbetsmiljöarbetet möjliggörs ett förebyggande hälsoarbete och att chefen agerar vid tidiga signaler på ohälsa. Utbildningsinsatser pågår för chefer och skyddsombud med koppling till föreskriften organisatorisk och social arbetsmiljö. Där ingår att genom kontinuerlig dialog med medarbetarna stämma av balansen mellan krav och resurser i syfte att förhindra långvarig, ohälsosam arbetsbelastning. I den sjukhusövergripande handlingsplanen för företagshälsovård som formulerats i samarbete med Hälsan och arbetslivet ingår åtgärder som syftar till att stärka relationen mellan förvaltningarna framförallt inom det förebyggande och hälsofrämde arbetet. Från och med årsskiftet medverkar Hälsan och arbetslivet i arbetsmiljöutbildningen för chefer och skyddsombud. 16 (21)

19 Ekonomi Ekonomiskt resultat Sjukhuset redovisar ett resultat tom på -127 mnkr vilket motsvarar en budgetavvikelse på -10 mnkr mot ett årsresultat på 0 mnkr men mot den godkända avvikelsen på -75 mnkr är resultatet positivt med 24 mnkr. Avvikelsen är marginell och motsvarar 0,2 % av omsättningen. SUs prognos är fortsatt samma som godkänd budgetavvikelse vid årets slut, dvs. -75 mnkr. Prognosen är baserad på en bedömning av Kostnadsutvecklingen över lag och specifikt den höga kostnadsutvecklingen för köpt vård och läkemedel Kända förändringar såsom till exempel kommunals nya avtal och SOS-avtalet Nettoeffekten av ny finansiering av förlossning, flyktingmedel, psykiatrimedel mm Regional finansiering av dyra läkemedel för länssjukvård av patienter utanför SUs upptagningsområde De största ekonomiska riskerna i prognosen bedöms vara Möjligheten att korrekt bedöma kostnadsutvecklingen för läkemedel och för köpt vård Möjligheten att klara bemanning under sommaren med eventuella intäkts- och produktionsbortfall som följd Eventuella uppstartproblem med BoIC vilket kan leda till produktions- och intäktsbortfall Den fortsatt ökande patienttillströmningen till akutsjukvården Ersättningsmodellen i vårdöverenskommelsen består av prestationsersättning och riktade uppdrag med fast ersättning. Såväl fast som rörlig ersättning erhålls upp till en maximal angiven nivå. Sjukhuset får ingen ersättning för vårdproduktion över denna nivå. Nås inte överenskommen vårdproduktionsnivå reduceras ersättningen. För perioden översteg vårdproduktionen överenskommen nivå och maximal ersättning har erhållits. 17 (21)

20 Resultaträkning (mnkr) Rapportrad Utfall mån Budget mån Avv mån Utfall ack Budget ack Avv ack Utfall ack fg år Avv ack jfr fg år Budget helår Vårdintäkter VGR 999,3 988,3 11, , ,9 48, ,7 12, ,6 Vårdintäkter övriga 99,7 90,4 9,3 478,4 433,4 45,0 441,4 37, ,0 Patientavgifter 15,6 14,6 1,0 73,5 72,3 1,2 73,5 0,0 169,9 ALF-medel 35,6 35,5 0,1 162,4 179,6-17,2 167,0-4,6 436,9 Övriga intäkter 157,0 138,1 18,9 694,4 674,7 19,7 424,5 269, ,9 Intäkter 1 307, ,0 40, , ,9 97, ,0 314, ,2 Löner och arvoden -551,2-555,5 4, , ,4 2, ,7-78, ,9 Sociala avgifter -236,1-242,8 6, , ,7 26, ,9-48, ,0 Övriga personalkostnader -12,8-13,1 0,3-56,9-63,5 6,6-56,7-0,2-150,1 Inhyrd personal -1,9-0,8-1,1-8,5-4,4-4,1-30,9 22,3-9,4 Personalkostnader -802,0-812,2 10, , ,1 31, ,2-105, ,5 Köpt vård -25,2-9,0-16,2-105,7-44,8-60,9-81,2-24,4-108,0 Läkemedel -154,5-137,7-16,8-754,5-680,3-74,2-719,6-34, ,7 Lokalhyror -68,9-69,6 0,7-340,9-347,8 6,9-305,4-35,5-834,6 Material, varor, tjänster mm -250,0-233,3-16, , ,3-23, ,8-29, ,3 Avskrivningar -24,2-25,7 1,5-118,3-128,7 10,3-114,1-4,2-308,8 Övriga kostnader -522,8-475,3-47, , ,7-141, ,2-128, ,4 Finansiella intäkter kostnader -3,0-2,9 0,0-12,4-14,7 2,3-8,5-3,9-35,4 Kostnader , ,4-37, , ,6-107, ,9-237, ,2 Resultat -20,6-23,4 2,8-126,9-116,6-10,3-203,8 76,9 0,0 Källa: Cognos rapport 6010 Periodens intäktsutveckling Positiva avvikelser inom raden Vårdintäkter VGR utgjordes främst av högre ersättning än budgeterat för asylsökande och personer som vistas i Sverige utan tillstånd (+25 mnkr) samt ersättning för volymavtal köpt garantivård som inte är budgeterat (+17 mnkr). Motsvarande underskott återfinns på kostnadssidan avseende den köpta vården. Den positiva budgetavvikelsen för övriga vårdintäkter berodde främst på högre intäkter inom bland annat barnkardiologin, onkologin och transplantation än budgeterat för perioden, där sjukhuset har tagit emot fler utomlänspatienter än förväntat. Ett fåtal patienter och ingrepp kan innebära stora variationer på intäktssidan. ALF-medlens negativa budgetavvikelse berodde på att verksamheten ligger under plan och att intäkterna neutraliserats mot kostnaderna. Periodens kostnadsutveckling Personalkostnader Personalkostnaderna totalt var för perioden knappt 32 mnkr lägre än budget. Kostnader för löner och arvoden var 2 mnkr lägre än budget. Satsningar på undersköterskor i kommunals nya löneavtal innebär att kostnaderna för löneöversynen kommer bli högre än budgeterat. Den positiva budgetavvikelsen avseende sociala avgifter (knappt 27 mnkr) kan hänföras till den ungdomsrabatt som gäller under perioden uari-maj för anställda födda 1991 eller senare. Från och med juni månad gäller samma nivå på arbetsgivaravgifter (44,10 %) för alla anställda som är födda 1951 eller senare. Budgeten är dock jämt periodiserad med en genomsnittskostnad för sociala avgifter. Från och med juni månad kommer relationen mellan utfall för löner och arvoden och sociala avgifter stämma bättre med budgeterad procentsats. Det finns fortsatta svårigheter att rekrytera främst sjuksköterskor inom vissa specialiteter vilket leder till färre utförda operationer än planerat, stängda vårdplatser och dyra lösningar såsom höga jour-, övertids- och mertidskostnader. 18 (21)

21 Kostnaden för inhyrd personal var för perioden knappt 9 mnkr, och det är cirka 22 mnkr lägre än för motsvarande period föregående år. Detta är en följd av beslutet som togs under 2015 om att inte hyra in sjuksköterskor. Köpt vård Kostnaderna för den köpta vården uppgick till och med maj till knappt 106 mnkr, vilket var 61 mnkr högre än budget och knappt 25 mnkr (30 %) högre jämfört med utfallet motsvarande period föregående år. Utfall 2016 Budget 2016 Avvikelse Budget Avvikelse Budget % Utfall 2015 Förändring 2016/2015 % Köpt 28,8 1,2-27, ,0 37,8-23,8 vårdgarantivård Övrig köpt vård 29,8 21,3-8,5 39,9 24,4 22,1 Köpt 47,1 22,3-24,8 111,2 19,0 147,9 valfrihetsvård Summa kostnader 105,7 44,8-60,9 135,9 81,2 30,2 Intäkter köpt 16,5 garantivård Nettoavvikelse -44,4 Budgetavvikelsen på -61 mnkr berodde på att köpt garantivård i princip inte är budgeterad (men kompenseras till delar på intäktssidan med knappt 17 mnkr) och att valfrihetsvården visade på kraftigt ökade kostnader (28 mnkr mer än jämfört med föregående år) hänförligt dels till den patientlag som trädde i kraft 2015 men främst orsakat av att registreringen för planerad valfrihetsvård för patienter inom SUs upptagningsområde utförd i Halland ändrades i november Tidigare belastade dessa kostnader hälso- och sjukvårdsnämnderna, men från och med november 2015 belastar detta SU utan att någon finansiering för denna valfrihetsvård har tillförts. Till och med maj motsvarar detta 19,7 mnkr. Läkemedelskostnader Kostnader för läkemedel för uari-maj 2016 jämfört med budget och med föregående år (mnkr) Utfall 2016 Budget 2016 Avvikelse budget Avvikelse budget % Utfall 2015 maj Förändring 2016/2015 % Recept % % Rekvisition % % Total % % Exkl. ordnat införande % % Läkemedelskostnaderna för årets fem första månader avviker negativt med 74 mnkr mot budget, exklusive ordnat införande är avvikelsen 83 mnkr. Jämfört med utfall 2015 exklusive ordnat införande innebär resultatet en kostnadsökning med 6 procent. Verksamheter med ökade läkemedelskostnader Störst avvikelser återfinns inom neurologi, medicin, transplantation, urologi, AnOpIva, infektion (hepatit-c), reumatologi, ögon, barnneurologi och barnmedicin. Inom neurologi har kostnaderna ökat med cirka 16 procent per år de senaste åren. Avvikelsen avser främst läkemedel för behandling av MS. De senaste åren har många nya preparat 19 (21)

22 introducerats som innebär att fler patienter kan behandlas för sin sjukdom. Kostnaderna är till del finansierade av ordnat införande. Inom medicin finns kostnadsökningen till stor del inom hematologi och kan knytas till behandling av olika cancerformer. Inom Urologi avser avvikelsen behandling av prostatacancer. Inom Transplantation finns obudgeterade kostnader för läkemedlet Soliris på 1,8 mnkr för en patient med en diagnos som inte täcks av solidarisk finansiering. Inom ögonsjukvården beror avvikelsen främst på injektionsläkemedlet Eylea. Det pågår en HTA-analys för att se om Avastin delvis kan ersätta Eylea och Lucentis. Kostnaderna inom ögonsjukvården skulle då minska väsentligt. Inom barnmedicin består ökningen av kostnader kopplade till behandling av patienter med Wilsons syndrom. Även barnmedicin har en patient som behandlas med Soliris utanför solidarisk finansiering, hittills till en kostnad av 1 mnkr. Barnneurologi, barnpsykologi och barnhabilitering har ökade läkemedelskostnader som dels beror på ökade kostnader för fria läkemedel till barn och ökade volymer. Kostnader för fria läkemedel till barn ersätts till stor del av statsbidrag. Ordnat införande läkemedel Ordnat införande av läkemedel ligger något under beslutat anslag. Hepatit-C läkemedel däremot ligger 10,4 mnkr över beslutat anslag. Avvikelsen beror på att fler behandlingar än budgeterat har startats under uari-maj. Kostnaden för hepatit-c läkemedel täcks till 90 procent av intäkter. För läkemedel för RÖS har 80 procent av det ordnade införandet förbrukats. Särskild ersättning Särskild ersättning Årsanslag Anslag -maj Ersättning -maj Avvikelse anslag ersättning Ordnat införande 100,3 42,2 22,4 19,8 Ordnat införande, 84 35,3 45,7-10,4 hepatit C Rörelseorganens 17,8 7,5 14,2-6,7 sjukdomar VÖK-ordnat införande 39,5 16,6 11,7 4,9 Regionalt solidariska 57,3 24,1 23,2 0,9 Total 298,9 125,6 117,2 8,5 I SUs har budget för läkemedel ingår ovanstående med 245,5 mnkr. Därefter har HSS fattat beslut om ersättning för etapp där SU får ytterligare 53,4 mnkr, vilka ingår i tabellen ovan. Material, varor, tjänster mm Resultatraden material, varor och tjänster hade en negativ budgetavvikelse på - 24 mnkr. Avvikelsen förklaras av lägre kostnader för tjänster än budgeterat medan det var högre kostnader för material och övriga kostnader än budgeterat. En förklaring till avvikelsen är en hög produktion under maj månad. Kostnader för diabetshjälpmedel avvek negativt med 12 mnkr mot budget och kostnader för implantat avvek negativt med 7 mnkr mot budget. Avskrivningar Den positiva budgetavvikelsen på beror på att investeringarna som avser Bild- och Interventionscentrum (BoIC) ännu inte har tagits i bruk. Detta beräknas ske under senare delen av 20 (21)

23 våren och bör av sommaren. Avskrivningskostnaderna är budgeterade i 12-delar. Det blir därför ett överskott i bör av året som planar ut under året allteftersom anskaffningarna tas i bruk. Åtgärder vid ekonomisk obalans Styrelsen tog i ober beslut om åtgärder som värderas till cirka 280 mnkr. Dessa är inarbetade i områdenas budgetar för 2016 vilket säkrar genomförandet och ökar tydligheten vid uppföljningen under året. Månatliga uppföljningsmöten är inplanerade med samtliga områden för att säkerställa framdriften av områdenas åtgärdsplaner samt värdera behovet av ytterligare åtgärder så att målet uppnås, d.v.s. att nå en kostnadsnivå som är i balans år Till och med maj månad så var cirka 85 % av beslutade periodiserade åtgärder genomförda, vilket var i enlighet med den ursprungliga planen. Följsamhet till beslutade åtgärdsplaner Eget kapital SU fick tillåtelse att använda 61,5 mnkr av eget kapital inför SU fick avslag på sin förfrågan om att under 2016 få använda den del av eget kapital (21,7 mnkr) som inte förbrukades under Det egna kapitalet vid årsskiftet 2015/2016 uppgick till -3,7 mkr. 21 (21)

24 Bilaga 1 Tabell Prestationer Totalt Januari - maj Perioden totalt Förändring utfall Differens budget Budget Vårdkategori Utfall Utfall 2015 antal % antal % Somatisk sluten vård DRG-poäng Länssjukvård ,5% ,9% Rikssjukvård Region ,8% 370 3,6% Rikssjukvård Nationell ,7% 481 8,5% SU TOTALT DRG-poäng ,9% ,9% Vårdtillfällen Länssjukvård ,9% ,1% Rikssjukvård Region ,4% ,8% varav antal ytterfall L o R ,2% -3-0,1% Rikssjukvård Nationell ,7% ,1% SU TOTALT Vårdtillfällen ,8% ,1% Vårddagar Länssjukvård ,7% ,6% Rikssjukvård Region ,6% ,7% Rikssjukvård Nationell ,9% ,2% SU TOTALT Vårddagar ,4% ,2% Somatisk öppen vård Dagkirurgi och Dagmedicin Poäng ,3% ,0% Läkarbesök ,7% ,6% Övriga besök ,8% ,2% Övriga besök (ej DK/DM) Poäng ,3% 130 7,8% Läkarbesök ,0% 108 0,0% Övriga besök ,8% ,8% Psykiatrisk vård Vuxenpsykiatri Vårdtillfällen ,8% ,4% Vårddagar ,5% ,9% Läkarbesök ,3% 772 4,3% Övriga besök ,5% ,4% Barn- och ungdomspsykiatri Vårdtillfällen ,6% 52 65,8% Vårddagar ,8% ,8% Läkarbesök ,7% ,4% Övriga besök ,0% ,3% Övrig vård Rehabilitering DRG-poäng ,4% 48 31,2% Rehabilitering Vårdtillfällen ,7% 75 68,7% Rehabilitering Vårddagar ,6% ,7% Utskrivningsklara dagar 2) ,6% ,7% Viktat produktionstal 1) ,3% ,2% Antal digitala kontakter somatik Antal digitala kontakter psykiatri Motsvarar viktat produktionstal OBS! Uppgifter om prestationer som erhålls vid köp av vård ingår inte i tabellen ovan 1) Viktning utifrån 2016 års tillämpade modell av sammanvägda prestationer. Föregående år justerat med hänsyn till viktlisteförändring 2) Särredovisning av antal dagar från att patienten är utskrivningsklar tills utskrivning är möjlig. Dagarna ingår i antalet totala vårddagar.

25 Bilaga 1 Tabell Prestationer Västra Götaland Januari - maj Vårdkategori Utfall 2016 Perioden totalt Förändring utfall Differens budget Budget 2016 Utfall 2015 antal % antal % Somatisk sluten vård DRG-poäng Länssjukvård ,3% ,7% Rikssjukvård Region ,6% 181 2,0% Rikssjukvård Nationell ,0% 259 8,5% SU TOTALT DRG-poäng ,2% ,4% Vårdtillfällen Länssjukvård ,4% ,4% Rikssjukvård Region ,0% ,7% varav antal ytterfall L o R ,8% 6 0,3% Rikssjukvård Nationell ,0% ,0% SU TOTALT Vårdtillfällen ,5% ,9% Vårddagar Länssjukvård ,5% ,9% Rikssjukvård Region ,8% ,0% Rikssjukvård Nationell ,1% ,7% SU TOTALT Vårddagar ,2% ,7% Somatisk öppen vård Dagkirurgi och Dagmedicin Poäng ,9% ,6% Läkarbesök ,4% ,8% Övriga besök ,5% ,2% Övriga besök (ej DK/DM) Poäng ,8% 135 8,5% Läkarbesök ,4% ,0% Övriga besök ,2% ,9% Psykiatrisk vård Vuxenpsykiatri Vårdtillfällen ,5% ,6% Vårddagar ,0% ,8% Läkarbesök ,7% 531 3,0% Övriga besök ,9% ,9% Barn- och ungdomspsykiatri Vårdtillfällen ,2% 45 61,5% Vårddagar ,1% ,1% Läkarbesök ,9% ,2% Övriga besök ,8% ,7% Övrig vård Rehabilitering DRG-poäng ,7% 36 23,6% Rehabilitering Vårdtillfällen ,7% 47 43,9% Rehabilitering Vårddagar ,4% ,8% Utskrivningsklara dagar 2) Viktat produktionstal 1) ,5% 980 1,0% Antal digitala kontakter somatik Antal digitala kontakter psykiatri Motsvarar viktat produktionstal OBS! Uppgifter om prestationer som erhålls vid köp av vård ingår inte i tabellen ovan 1) Viktning utifrån 2016 års tillämpade modell av sammanvägda prestationer. Föregående år justerat med hänsyn till viktlisteförändring 2) Särredovisning av antal dagar från att patienten är utskrivningsklar tills utskrivning är möjlig. Dagarna ingår i antalet totala vårddagar.

26 Bilaga 1 Tabell Prestationer Övriga Januari - maj Vårdkategori Utfall 2016 Perioden totalt Förändring utfall Differens budget Budget 2016 Utfall 2015 antal % antal % Somatisk sluten vård DRG-poäng Länssjukvård ,3% ,2% Rikssjukvård Region ,0% ,9% Rikssjukvård Nationell ,5% 222 8,7% SU TOTALT DRG-poäng ,1% ,4% Vårdtillfällen Länssjukvård ,9% -37-2,4% Rikssjukvård Region ,0% 22 3,2% varav antal ytterfall L o R ,2% -9-8,8% Rikssjukvård Nationell ,7% 50 5,9% SU TOTALT Vårdtillfällen ,6% 35 1,1% Vårddagar Länssjukvård ,2% 125 2,2% Rikssjukvård Region ,1% 18 0,6% Rikssjukvård Nationell ,1% ,7% SU TOTALT Vårddagar ,5% ,4% Somatisk öppen vård Dagkirurgi och Dagmedicin Poäng ,8% 32 6,8% Läkarbesök ,0% ,9% Övriga besök ,4% ,7% Övriga besök (ej DK/DM) Poäng ,7% -5-5,3% Läkarbesök ,1% ,9% Övriga besök ,0% ,8% Psykiatrisk vård Vuxenpsykiatri Vårdtillfällen ,6% 88 66,2% Vårddagar ,3% ,3% Läkarbesök ,1% ,6% Övriga besök ,0% ,9% Barn- och ungdomspsykiatri Vårdtillfällen ,0% 7 114,6% Vårddagar ,6% ,8% Läkarbesök ,1% ,9% Övriga besök ,7% ,3% Övrig vård Rehabilitering DRG-poäng ,1% ,8% Rehabilitering Vårdtillfällen ,0% ,8% Rehabilitering Vårddagar ,6% ,4% Utskrivningsklara dagar 2) ,6% ,7% Viktat produktionstal 1) ,5% ,6% Antal digitala kontakter somatik Antal digitala kontakter psykiatri Motsvarar viktat produktionstal OBS! Uppgifter om prestationer som erhålls vid köp av vård ingår inte i tabellen ovan 1) Viktning utifrån 2016 års tillämpade modell av sammanvägda prestationer. Föregående år justerat med hänsyn till viktlisteförändring 2) Särredovisning av antal dagar från att patienten är utskrivningsklar tills utskrivning är möjlig. Dagarna ingår i antalet totala vårddagar.

27 Tabell Inkomna remisser Ekonomiska betalningsförbindelser (BF) samt konsultremisser (KO) exkluderade Januari - maj 2016 och 2015 Bilaga 1 Antal remisser Förändring Förändring procent Sahlgrenska Universitetssjukhuset % Egen vårdbegäran % BVC % MVC % Skolhälsovård % Företagshälsovård % Privatläkarmott. Se även under PL % Husläkargrupper. Se även under HL % Optiker % Kriminalvårdsanstalt % Övrig sjukvård % Vårdcentraler % Okänt kliniknummer - ifylles manuellt % AL - Allmänläkare % HL - Husläkare #DIVISION/0! Nya VC (6 siffriga) % PL - Privatläkare % Övriga Irk nummer - inkl. Sjukhus och Vårdcentraler % Inremitterande Klinik inklusive internremisser ,2% Remisser exklusive internremisser ,7% Antal remisser (internremisser exkluderade) Förändring Förändring procent 01 - Stockholms län ,7% 03 - Uppsala Län ,3% 04 - Södermanlands län ,5% 05 - Östergötlands län ,5% 06 - Jönköpings län ,7% 07 - Kronobergs län ,4% 08 - Kalmar län ,7% 09 - Gotlands län ,7% 10 - Blekinge län ,3% 12 - Skåne län ,7% 13 - Hallands län ,0% 14 - Västra Götalands län ,6% 17 - Värmlands län ,4% 18 - Örebro län ,4% 19 - Västmanlands län ,9% 20 - Dalarnas län ,4% 21 - Gävleborgs län ,9% 22 - Västernorrlands län ,3% 23 - Jämtlands län ,0% 24 - Västerbottens län ,4% 25 - Norrbottens län ,2% Övriga ,0% Totalt ,7% Övriga regioner och landsting ,2% VG ,4% Antal remisser Förändring Förändring % 20 - Vidarebefodrad ,8% 10 - Bokade + Obokade ,7% Totalt remisser ,7%

28 Bilaga 2 Ledtider på SUs akutmottagningar Nedan redovisas väntetider till akutmottagningarna på SU. Resultat för Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus (DSBUS), Östra sjukhuset, Mölndals sjukhus eller Sahlgrenska sjukhuset särredovisas. I det totala resultatet ingår inte akutmottagningarna inom gynekologi, psykiatri och infektion, för vilka resultaten mäts separat. Antalet sökande på akutmottagningarna för dessa mottagningar är mer konstant över tid. Infektionsakuten har sedan införandet av remisstvång ett lägre antal sökande. Antal besökande vid SUs akutmottagningar i jämförelse med motsvarande period förgående år. Utfall ackumulerat för perioden. Ackumulerade antal Ackumulerat maj Ackumulerat maj 2016/2015 Differens (antal) 2016/2015 Differens (%) Östra % DSBUS % Mölndal % Sahlgrenska % Totalt % Hittills i år har patienter besökt någon av akutmottagningarna. Det är fler besökande, jämfört med samma period Under maj 2016 besökte personer någon av akutmottagningarna. Ledtider vid akutmottagningarna i jämförelse med motsvarande månad förgående år. Avser 90:e percentilen av de sökande 2016 maj 2015 maj 2016/2015 Differens (antal) TTT 42 min 60 min -18 min TTL 321 min 326 min -5 min TGT 07:50 07:52 00:02 Not: Mål 2016 för 90:e percentilen är TTT: 10 minuter; TGT 4 timmar och 60 % av patienterna TTL. Vad gäller tiden till triage (TTT) redovisas en spridning på minuter mellan akutmottagningarna. Kortast var väntetiden på akutmottagningen Östra (20 minuter) och längst på akutmottagningen på Sahlgrenska (51 minuter). Kortast var väntetiden till läkare (TTL) på DSBUS med 261 minuter och längst väntade patienterna på Sahlgrenska med 368 minuter. Kortaste totala genomloppstiden (TGT) hade DSBUS (5 h 32 min) och akutmottagningen på Sahlgrenska var längst (9 h 52 min). Redovisning per indikator per typ av patient (grön- och gultriagerade), över tid Nedan redovisas mer detaljerad information om väntetider avseende akutmottagning. Tid till läkare (TTL) och total genomloppstid (TGT) redovisas på två sätt: inklusive respektive exklusive patienter som har bedömts ha ett sjukdomstillstånd som kan vänta utan risk (så kallade grönoch blåtriagerade). Om man exkluderar de grön-/ blåtriagerade patienterna vid beräkning av tid till 1 (4)

29 Bilaga 2 läkare blev väntetiden 1 minuter längre och den totala genomloppstiden 9 minuter längre. Andelen grön-/blåtriagerade patienter motsvarade 27 % av de triagerade akutsökande. Tid till triage I genomsnitt väntade patienterna 16 minuter på en första bedömning (median 9 minuter). Andelen patienter som fick en första bedömning inom 10 minuter var 57 %. Tid till triage. SUs akutmottagningar. Avser 90:e percentilen feb mar apr maj jun jul aug sep nov dec Målvärde Not: Resultat för Tid till triage redovisas endast från och med uari 2010, då mätningarna påbörjades. Andel patienter som fick en första bedömning inom 10 minuter vid SUs akutmottagningar % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% juli juli juli juli Juli Juli Not: Resultat för första bedömningen redovisas endast från och med uari 2010, då mätningarna påbörjades. Det regionala målvärdet är 10 minuter även (4)

30 Bilaga 2 Tid till läkare I genomsnitt väntade patienterna 139 minuter på att få träffa läkare (median 98 minuter). Andelen patienter som hade träffat läkare inom 60 minuter var 35 %. Tid till läkare. SUs akutmottagningar. Avser 90 percentilen, feb mar apr maj jun jul aug sep nov dec Målvärde Andelen patienter som träffade en läkare inom 60 minuter vid SUs akutmottagningar Målet för 2016 är att 60 % av patienterna ska träffa läkare inom 60 minuter. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% juli juli juli juli Juli Juli Not: Redovisningen är baserad på att målet för ledtiden skulle ha varit 60 minuter för samtliga år I realiteten var målet tid till läkare 120 minuter 2009, 90 minuter 2010 och 60 minuter Andel gultriagerade patienter som träffade läkare inom 120 minuter % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% mar maj jul sep nov mar maj jul sep nov mar maj jul sep nov mar (4)

31 Bilaga 2 Total genomloppstid I genomsnitt var den totala genomloppstiden 3 timmar och 54 minuter (median 3 timmar och 15 minuter). Andelen patienter som hade lämnat akutmottagningen inom 4 timmar var 60 %. Total genomloppstid för patienter som besökt SUs akutmottagningar. Avser 90 percentilen av patienterna :00 09:00 08:00 07:00 06:00 05:00 04:00 03:00 02:00 01:00 00:00 feb mar apr maj jun jul aug sep nov dec Målvärde Not: Regionala målvärden: 2009: 6 timmar; 2010: 5 timmar; timmar Andel patienter som lämnade SUs akutmottagningar i jämförelse med det regionala målvärdet för akutmottagningar % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% juli juli juli juli Juli Juli Not: Redovisningen är baserad på att målet för ledtiden skulle ha varit 4 timmar för samtliga år I realiteten var målet för total genomloppstid 6 timmar 2009, 5 timmar 2010 och 4 timmar (4)

32 Bilaga 3 Volymökning nettoårsarbetare finansierad enligt redovisning. Minskad användningen av bemanningsföretag har inneburit rekrytering av nya medarbetare motsvarande cirka 40 nettoårsarbetare. Sahlgrenska Universitetssjukhuset HR-Strategiska avdelningen Torggatan 1 A, Mölndal Telefon (vxl)