Förslag till åtgärdsprogram för ekonomi i balans 2017

Transkript

1 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer SU Västra Götalandsregionen Sahlgrenska Universitetssjukhuset Handläggare: Anders Glansén Till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Förslag till åtgärdsprogram för ekonomi i balans 2017 Förslag till beslut 1. Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset fastställer beskrivet förslag för omedelbart genomförande. 2. Styrelsen ger sjukhusdirektören i uppdrag att löpande lämna en statusrapport från åtgärdsprogrammet. Sammanfattning av ärendet Det ekonomiska läget för sjukhuset har försämrats under året. Väl avvägda åtgärder krävs på både kort och lång sikt för att få långsiktig ekonomisk balans i kombination med en väl fungerande verksamhet. Därför har ett förslag till åtgärdsprogram tagits fram med fokus på fem huvudområden: Budget i balans Ökad produktion och produktivitet Översyn av personalsammansättning Förändrade vårdformer Administrativ förenkling SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Ann-Marie Wennberg Sjukhusdirektör Bilaga Förslag till åtgärdsprogram för ekonomi i balans 2017 Postadress: Bruna stråket 21, 3 vån Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: sahlgrenska.universitetssjukhuset@vgregion.se

2 Åtgärdsprogram för ekonomi i balans 2017 Det ekonomiska läget för sjukhuset har försämrats succesivt under året. Vid månadsskiftet juli/augusti redovisas ett underskott om -181 mnkr. Orsakerna till detta är flera. Under årets första månader nådde inte produktionen upp till förväntad och budgeterad nivå, vilket innebar underskott i intäktsbudgeten. Samtidigt kan vi se att framförallt personalkostnaderna ökat väsentligt sedan april månad. Detta har i huvudsak två orsaker. Dels innebar löneavtalet för 2017 att stora grupper medarbetare fick löneökningar på en högre nivå än den kompensation sjukhuset erhållit från regionen i indexökning. Dessutom har SU tvingats till ett antal dyra lösningar för att kunna klara personalbemanningen framförallt inom barnsjukvården. Till detta kommer strukturella underskott avseende köpt vård och läkemedel, där sjukhuset har haft högre kostnader än budgeterat under en längre tid. Totalt sett har bruttokostnadsutvecklingen stigit de senaste månaderna efter att ha sjunkit under en period. I samband med uppföljningsrapporten per gjordes en protokollsanteckning från Sahlgrenskas styrelse med anledning av det ekonomiska läget. Styrelsen vill understryka vikten av en ekonomi i balans vid årets slut. Ett målmedvetet arbete har genomförts avseende effektiviseringar och förbättringar. Den produktionsökning som var målet har dock uteblivit. En orsak är vårdplatsbristen, vilket gör att förutsättningarna för ökad produktion försämras. Dyra personallösningar drar upp kostnaderna och leder samtidigt till en försämrad arbetsmiljö. Styrelsen vill se en fokusering på att öppna fastställda vårdplatser och öka produktionen enligt plan. Arbetet med workshifting behöver fortsätta, liksom nya vårdplatslösningar för medicinskt färdigbehandlade patienter. Det sjukhuset har full rådighet över är kostnaderna, varför fokus behöver ligga på kostnadskontroll både på kort och lång sikt. Väl avvägda åtgärder krävs på både kort och lång sikt för att få långsiktig ekonomisk balans i kombination med en väl fungerande verksamhet. SU har därför tagit fram ett förslag till åtgärdsprogram med fokus på fem huvudområden: Budget i balans Ökad produktion och produktivitet Översyn av personalsammansättning Förändrade vårdformer Administrativ förenkling Nedan beskrivs åtgärderna inom respektive huvudområde 1. Budget i Balans Ekonomisk balans per Område Tre av SUs områden har betydande ekonomisk obalans. Det gäller Område 1,5 och 6. Orsakerna till underskotten skiljer sig år mellan respektive område. Så här beskrivs läget per juli av områdena. Område 1: Områdets resultat per juli 2017 är -100 mnkr. Detta är en avvikelseökning med 48,6 mkr

3 jämfört med maj. De största avvikelserna avsåg dyra lösningar såsom övertidsersättning -34,1 mkr samt kostnader och 13:e månadslön -15,9 mkr. Området hade dessutom kostnader för köpt vård med anledning av kapacitetsbrist inom Barnoperation och BIVA samt på grund av stängda vårdplatser inom barnkirurgin. Område 5: Områdets resultat per juli 2017 är -70 mnkr. Kompetensbrist leder till dyra lösningar samtidig som produktionen på området är hög. Kostnaderna ökar mer än planerat på samtliga kostnadsrader. Per juli är utfallet för personalkostnader 29,9 mnkr högre än budget. En försämring med 17,5 mnkr för juni och juli. Tar man hänsyn till nattillägget och andra intäkter är avvikelsen 24 mnkr. Område 6: Områdets resultat till och med juli är en negativ avvikelse om -56 mnkr. Området har en godkänd budgetavvikelse 2017 på 20 mnkr för läkemedel. Läkemedel är det kostnadsslag som avviker mest mot budget (-23,3 mnkr). Störts avvikelse finns på verksamhetsområde Neurosjukvård (främst MS-läkemedel), Medicin (hematologläkemedel) och Geriatrik-lungmedicin och allergologi. Personalkostnaderna för perioden januari-juli överskrider budget med -18,7 mnkr. Personalkostnaderna ligger även över nivån för motsvarande period Uppdrag: Presentera åtgärdsplaner för att nå ekonomisk balans. Övergripande ekonomisk analys och översyn Utöver respektive Områdes handlingsplaner för ekonomisk balans kommer också en sjukhusövergripande analys att göras specifikt av kostnadsutvecklingen avseende personalkostnader material och köpta tjänster, där kostnaderna ökat betydligt det senaste året. En översyn av fria nyttigheter behöver göras. Idag finns stora kostnadsposter (avskrivningar, lokaler, serviceöverenskommelse m.m.) som finansieras gemensamt. Detta tenderar att vara kostnadsdrivande, särskilt om det inte finns någon tydlig motkraft i organisationen. Idag saknas ett enhetligt sätt att göra prognoser i organisationen. Ett gemensamt prognosverktyg vore ett steg i rätt riktning. Dels för att kvalitetssäkra prognoserna, men också som ett ekonomistyrningsverktyg och för att utkräva ekonomiskt ansvar. Uppdrag: gör en sjukhusövergripande analys av kostnadsutvecklingen och en översyn av fria nyttigheter samt föreslå åtgärder för att kvalitetssäkra prognosarbetet. Fokus på verksamhetsområden med de största utmaningarna. För att få största möjliga effekt på de insatser som görs, behöver det praktiska arbetet fokuseras till de verksamhetsområden som har de största utmaningarna. Det finns i nuläget ca 15 verksamhetsområden med ett ackumulerat underskott på minst 10 mnkr. Här kommer en gemensam insats att göra av sjukhusövergripande resurser ihop med respektive område för att få fram en individuell handlingsplan per verksamhetsområde. Uppdrag: Genomför genomlysning och föreslå åtgärder för de 15 verksamhetsområden som har de största underskotten.

4 Dialog med regionen för ökad ersättning/kompensation Inom ett antal specifika områden har SU en dialog med Regionen kring den ersättning och kompensation SU får. Det rör dels specifika statsbidrag, dels specifika kostnadsslag där sjukhusets bedömning är att den kompensation sjukhuset får via budget och vårdöverenskommelse inte möter de faktiska kostnader som finns idag, dvs att sjukhuset är underfinansierat. Aktuella områden är: Statsbidrag Förlossningsvården: Regeringen beslutade i våras om ett extra statsbidrag om 500 mnkr till förlossningsvården. I enlighet med den överenskommelse som finns mellan regeringen och SKL avgör respektive region/landsting själva hur dessa medel skall fördelas. Ännu finns inget besked om hur stor del av de 500 mnkr som kommer att tillfalla SU, men en rimlig bedömning är att tilldelningen till sjukhuset borde vara någonstans mellan mnkr. Statsbidrag Ungas psykiska hälsa: Enligt överenskommelsen för 2017 mellan regeringen och SKL har totalt 885 miljoner kronor fördelats i statsbidrag varav 780 miljoner kronor utgör stimulansmedel till kommuner och landsting/regioner och ska användas av huvudmännen, enskilt eller i samverkan. Delar av dessa medel finns redan i budgeten för SU, men hela bidraget är ännu inte utfördelat för i år. Satsning barnsjukvården: Barnsjukhuset behöver såväl öka antalet vårdplatser inom ett flertal verksamheter, som återöppna ett antal stängda vårdplatser. Det senare inom så snar framtid som möjligt. En begäran om tillskott på sammanlagt 132 mnkr lämnades till regionen hösten Enligt uppgift kommer SU att erhålla ca 30 mnkr för förstärkt finansiering från 2017 och framåt. Regionuppdrag hjärtsjukvård: Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade i februari 2017 att ge samtliga hälso- och sjukvårdsnämnder ett uppdrag avseende hjärtsjukvård. Regionuppdraget har sin grund i av Socialstyrelsen fastställda reviderade nationella riktlinjer för hjärtsjukvård. En arbetsgrupp har för regionens del beskrivit konsekvenserna av de reviderade nationella riktlinjerna och tagit fram vilka åtgärder som behöver vidtas för att nå upp till målen. Åtgärderna innebär bland annat fler utbildningsinsatser och ett ökat antal behandlingar och ingrepp. Delar av detta utförs redan på SU. Totalt beräknas åtgärderna kosta 50,2 mnkr under Läkemedel: Läkemedelskostnaderna sett ur ett femårsperspektiv utvecklades i en relativt lugn takt fram till slutet av 2014 för att därefter stiga kraftigt. Från slutet av 2014 har VGR gjort stora satsningar på läkemedel mot Hepatit C, men även andra läkemedel har kraftigt ökat i kostnad från 2014 fram till idag. Läkemedelskostnaderna exklusive läkemedelsraden i VÖK (vårdöverenskommelsen) ordnat införande och övriga regionala tillskott (engångssatsning MSläkemedel och statsbidrag läkemedel barn) ökade mellan 2014 och 2016 med 32,5 procent. Under 2017 har kostnaderna legat relativt stilla, men kostnaderna förväntas öka igen år Sammansättningsmixen av läkemedel på Sahlgrenska skiljer sig mot övriga regionen, där sjukhuset i högre utsträckning har nya läkemedel med en annan prisbild och att volymerna på dessa ökar snabbt. Samtidigt som kostnaderna för läkemedel ökar står SU inför flera utmaningar internt. Dessa utmaningar består bland annat i - bristande följsamhet till regelverk - svaga ekonomiska förutsättningar - otydliga regelverk

5 Läkemedelsutvecklingen är mycket positiv utifrån ett patientperspektiv, där synnerligen potenta droger ger väsentliga livskvalitetsförbättringar. Med regelbundenhet ger Västra Götalandsregionens läkemedelsenhet ut en läkemedelsrapport innehållandes en analys och beskrivning av den medicinska utvecklingen per preparatsgrupp. Rapporten kommenterar och gör en prognos av den förväntade kostnadsutvecklingen. Analyserna och deras prognostiserade utvecklingar har ofta med stor träffsäkerhet kunnat bekräftas. Vad som saknats är kopplingen mellan läkemedelsrapportens tydliga beskrivning och den tänkta utvecklingens omhändertagande av beställare och utföraren. I SUs förklaringar till ekonomiska rapporter lyfts ofta läkemedel upp som en av förklaringsposterna. Förklaringarna får ofta accept till sin riktighet i att vara en orsak till budgetavvikelsen men utan att dess ursprungliga orsak finner sin lösning. Detta trots att flera av orsakerna varit kända och funnits beskrivna i läkemedelsrapporten innan avvikelsen blivit ett faktum. Bilden är betydligt mer komplex än att det bara saknas finansiering. SU behöver för en handfull läkemedel, 4-7 st, fördjupa problembeskrivningen och utarbeta en strategi med en kopplad handlingsplan närma sig långsiktiga, önskvärda och hållbara lösningar. Lösningarna skulle kunna vara - Beslut om riktlinjer - Regional enighet om införande - Ökad finansiering - Korrekt budgetering - Bättre följsamhet till rekommendationer om förskrivning Uppdrag: Fortsätt dialogen med regionen för att säkra ökad ersättning till sjukhuset 2. Ökad produktion och produktivitet Antalet medarbetare räknat i form av nettoårsarbetare har ökat med 3,2 % i jämförelse med samma period föregående år. De kategorier där antalet anställda ökat procentuellt mest är Ledningsarbete och Handläggar- och administrationsarbete. Samtidigt har inte produktionen ökat i samma takt, vilket är en nödvändighet för att finansiera de ökande personalkostnaderna. Detta indikerar att produktiviteten sjunkit under året. Sjukhuset måste dels öka den faktiska produktionen, men också öka produktiviteten, dvs få ut mer av varje arbetad timma. Regionen mäter sedan delårsbokslut 1 produktiviteten på sjukhusen i regionen. På samma sätt behöver SU göra motsvarande mätningar, inte bara på sjukhusövergripande nivå, utan på lägre organisatorisk nivå. Uppdrag: Redovisa månadsvis sjukhusövergripande produktivitetsnyckeltal. Ta också fram nyckeltal på lägre organisatorisk nivå. Antal Vårdplatser Antalet vårdplatser på SU har under det senaste året varit reducerade jämfört med planerat vilket lett till lägre produktion inom såväl somatik som psykiatri. Förvaltningen följer månadsvis upp utvecklingen av antalet vårdplatser och arbetet med att åter öppna fler. Hittills i år har ca 80 fler

6 vårdplatser öppnats i jämförelse med bottennoteringen vid årsskiftet 2016/2017. Prognosen är att öppna ytterligare fler platser under hösten Uppdrag: Noggrant följa den strategi avseende vårdplatser som tagits fram. Extrasatsningar för ökad produktion Samtliga områden har före sommaren kommit in med de extrasatsningar man avser utföra för att öka produktionen och minska köerna. En tydlig samordning och kalkylering av dessa satsningar behöver göras av sjukhusledningen för att kunna styra extrasatsningarna mot produktion som kan motiveras ekonomiskt. Uppdrag: Samordna och beräkna kostnader och intäkter för inkomna underlag avseende extrasatsningar. 3. Översyn av personalsammansättning Antalet medarbetare på sjukhuset har ökat med drygt 3 % i jämförelse med samma period föregående år. Samtidigt har ingen tydlig ökning av produktionen skett. Det är viktigt att kontinuerligt följa antalet anställda totalt och per kategori, så att personalökningen sker inom rätt kategorier. Förvaltningen kommer månadsvis att följa utvecklingen av antalet årsarbetare. Uppdrag: Gör en översyn av personalsammansättningen inom respektive område med syftet att se till att sammansättningen är optimal utifrån ett långsiktigt produktionsperspektiv. 4. Förändrade vårdformer Ersättningen till sjukhuset grundar sig i huvudsak på de prestationer som utförs. Ersättningen har sin grund i komplexiteten och tyngden i det som utförs. Ju mer resurskrävande vård, desto högre blir ersättningen. Samtidigt sker kontinuerligt en utveckling av nya vårdformer, där bland annat slutenvård övergår till öppenvård. Sjukhuset har en rutin för att årligen fånga dessa förändringar så att sjukhuset får korrekt ersättning. Samtliga områden har lämnat in beskrivningar på den förändring av vårdformer som skett under året. Detta material kommer att gås igenom sjukhusgemensamt för att säkerställa att ersättningen blir rätt. Uppdrag: Säkerställ via inkomna underlag att sjukhuset får rätt ersättning i samband med förändrade vårdformer. 5. Administrativ förenkling Sjukhuset har tagit fram konkreta åtgärder för administrativ avlastning av chefer och medarbetare i syfte att skapa mer tid för chefer och medarbetare i kärnverksamheten. Målet är att ge chefer ett tydligare, mer individanpassat stöd där sjukhusets staber underlättar chefers arbete genom att stödja, coacha och utgöra ett beslutsstöd i både operativt och strategiskt arbete. Genom detta ökar det faktiska arbetet ute i vården. Uppdrag: Genomför de förslag till konkreta åtgärder för administrativ avlastning som tagits fram av sjukhusets staber.