Avvikelserapport juli 2016

Transkript

1 Punkt 13 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer SU Förvaltning/enhet Handläggare: Synnöve Helander Till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Avvikelserapport juli 2016 Förslag till beslut Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset beslutar: 1. Styrelsen fastställer avvikelserapport juli 2016 i enlighet med förslag. Inflöde Antalet inkomna remisser till och med juli har ökat med 1,2 % jämfört med samma period föregående år. Remisser från övriga regioner och landsting har minskat med 12 %. Akutmottagningarna hade i snitt 566 besök per dag, en ökning med 4 % fler jämfört med samma period Prestationer 3,0 % högre vårdproduktion än budget varav 1,8 % högre vårdproduktion mot uppdrag i VÖK. 0,5 % lägre produktion av vård än samma period föregående år. Den oplanerade slutenvården var 7,8 % lägre än föregående år. Den oplanerade öppenvården ökade med 6,1 %. Tillgänglighet Andelen patienter som väntat mer än 60 dagar på förstabesök var i juli 62 %. Andelen patienter som väntat mer än 60 dagar till operation/åtgärd var 68 %. Nettoårsarbetare Antalet nettoårsarbetare var i juli vilket är 22 fler än juli föregående år. Ökningen återfinns i huvudsak inom Barn neonatal (extra beredskapslinje vid Mölndals sjukhus), Psykiatri Affektiva (ny avdelning för anorexi och bulimi) samt Kirurgi Sahlgrenska sjukhuset (utökade uppdrag inom cancersjukvård). Jämfört med föregående månad har antalet nettoårsarbetare minskat med 46. Postadress: Bruna stråket 21, 3 vån Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: sahlgrenska.universitetssjukhuset@vgregion.se

2 Datum (2) Diarienummer SU Ekonomiskt utfall Sjukhuset redovisar ett resultat tom juli på -125 mnkr vilket motsvarar en budgetavvikelse på -104 mnkr mot ett årsresultat på 0 mnkr men mot den godkända avvikelsen på -75 mnkr är resultatet negativt med -59 mnkr. Den kraftiga försämringen jämfört med maj månad berodde framförallt på höga kostnader för läkemedel och köpt vård samt ett lägre semesteruttag under juni och juli än budgeterat. SUs prognos är fortsatt samma som godkänd budgetavvikelse vid årets slut, dvs. -75 mnkr. Prognosen är baserad på en bedömning av Kostnadsutvecklingen över lag och specifikt den höga kostnadsutvecklingen för köpt vård och läkemedel Kända förändringar såsom till exempel kommunals nya avtal och SOS-avtalet Nettoeffekten av ny finansiering av förlossning, flyktingmedel, psykiatrimedel mm Regional finansiering av dyra läkemedel för länssjukvård av patienter utanför SUs upptagningsområde De största ekonomiska riskerna i prognosen bedöms vara Möjligheten att korrekt bedöma kostnadsutvecklingen för läkemedel och för köpt vård Möjligheten att klara bemanning under sommaren med eventuella intäkts- och produktionsbortfall som följd Eventuella uppstartproblem med BoIC vilket kan leda till produktions- och intäktsbortfall Den fortsatt ökande patienttillströmningen till akutsjukvården SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Ann-Marie Wennberg Sjukhusdirektör Bilaga Avvikelserapport juli 2016

3 Avvikelserapport juli 2016 Sahlgrenska Universitetssjukhuset 1 (18)

4 Innehåll Verksamhet... 3 Sahlgrenska Universitetssjukhusets mål Inflöde... 3 Prestationer... 4 Beläggning... 7 Tillgänglighet... 8 Personal Personalvolym Arbetade timmar Bemanningsföretag Sjukfrånvaro Ekonomi Ekonomiskt resultat Periodens intäktsutveckling Periodens kostnadsutveckling Åtgärder vid ekonomisk obalans Följsamhet till beslutade åtgärdsplaner Eget kapital Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Prestationsredovisning Ledtider akutmottagningarna Volymökning nettoårsarbetare 2 (18)

5 Verksamhet Sahlgrenska Universitetssjukhusets mål 2016 Långsiktiga mål och mätetal Juli 2016 Målvärde 2016 Vi har akutsjukvård i toppklass Total genomloppstid på akutmottagningen 08:09 tim 5,5 tim Andel patienter som är nöjda med bemötandet vid akutbesöket 91 % (maj) 95 % Tid från beslut om inläggning till slutenvårdsplats 02:43 (maj) 1 tim Andel akuta patienter som opereras inom fastställd tid 66,7 % (maj) 80 % Vi skapar värde för patienten Andel patienter med samhällsförvärvad lunginflammation som fått 32 % (juni) 40 % förstahands antibiotikaval Andel patienter med urinvägsinfektion som fått förstahands antibiotikaval 65 % (juni) 70 % Antal väntande patienter som väntat mer än 60 dagar till operation/åtgärd, exklusive psykiatrin Antal vårddagar för utskrivningsklara patienter med vårdplan, exklusive (maj) psykiatrin, Antal startade värdebaserad vårdgrupper 21 (mars) 25 Resultat, jämfört med budget, i miljoner kronor Vi är landets ledande universitetssjukhus Rankning i Öppna jämförelser Årsredovisning 2 gentemot andra universitetssjukhus Antal vetenskapliga publikationer 896 (mars) > Antal citeringar Antal patienter per månad från andra regioner, exklusive Halland, samt från andra länder Resultat i Kvartalen* Relevanta siffror saknas > gröna, 2 gula, 4 röda (mars) Grön Inflöde Akutmottagningarna har haft vårdkontakter till och med juli, vilket motsvarar ett genomsnittligt besökstal på 566 per dag. Motsvarande period 2015 var det 505 per dag. Den totala ökningen av antalet patienter som söker akut vård har ökat belastningen på flera verksamheter, i både sluten och öppen vård. Källa: RDB Sjukhus 3 (18)

6 Den ökande tillströmningen av asylsökande och individer utan giltiga papper påverkar sjukvården, då många är i behov av vård. Allra störst har tillströmningen varit inom barnsjukvården. Källa: Cognos RDB Sjukhus Remissinflöde Inkomna remisser har ökat med (1,2 %) i förhållande till samma period föregående år, varav remisser från SUs upptagningsområde (2 %). Patienter från övriga regioner och landsting har minskat med -760 (-12 %). Prestationer Totalt för perioden januari-juli 2016 var SUs utförda vård 3 % högre än budget och 0,5 % lägre än 2015 års utfall mätt enligt VGRs sammanvägda prestationstal. SUs prestationsredovisning 2016, avser VGR och icke-vgr patienter Perioden totalt Utfall 2016/Utfall 2015 Diff utfall 16 - budget 16 Kategori Förändring Antal/% Patienter Utfall Budget Utfall Antal % Antal % VGR ,0 % ,8 % Övriga ,0 % ,7 % SU Totalt ,5 % ,0 % Källa: VEGA/Cognos RDB Sjukhus NOT: För mer detaljerad information, se prestationsbilagan. Den utförda vården för Västra Götalands patienter har varit över överenskomna uppdrag med 1,8 % samt för övriga patienter högt över planerade nivåer. Det minskade produktionsutfallet i jämförelse med föregående år är en planerad effekt utifrån beslutade åtgärdsplaner för en ekonomi i balans. Ökningen kan till stor del hänföras till öppen vård, där bland annat antalet inkommande patienter till akutmottagningarna har varit högt. Procentuell förändring sammanvägt poäng jämfört budget för somatisk och psykiatrisk sluten respektive öppen vård Diagrammet nedan visar att sammanvägda prestationer har haft en positiv budgetavvikelse på 3 %. Budgetavvikelsen varierar mellan olika vårdområden. Antal slutenvårdstillfällen är färre men tyngre enligt DRG/CMI (genomsnittligt DRG per kontakt), totalt 10 % högre än budget. Även dagsjukvården visar på ett högre CMI, 18 % högre än budget. Besöken har varit fler inom 4 (18)

7 somatiken och barnpsykiatrin men lägre inom vuxenpsykiatrin. Vårddagarna har varit över budget inom BUP men varit lägre inom vuxenpsykiatrin. 0, ,93 Ack avv 64381,19 % 962,26 Budgetavvikelse i % Ack juli 2016 Sammanvägda prestationer Vårdtillfällen somatik DRG-poäng sluten vård CMI sluten vård Kontakter Dagsjukvård DRG-poäng Dagsjukvård CMI Dagsjukvård Besök somatik ej dagsjukvård Besök BUP Besök Vuxenpsykiatri Vårddagar BUP Vårddagar Vuxenpsykiatri -15,0% -10,0% -5,0% 0,0% 5,0% 10,0% 15,0% 20,0% 25,0% 30,0% 3,0% -9,3% -0,1% 10,1% 6,9% 25,9% 17,8% 6,0% 17,5% -9,0% 9,3% 0,6% Källa: VEGA Tabellen nedan visar den ekonomiska budgetavvikelsen per område (mnkr) i jämförelse med produktionsutfallet av sammanvägda prestationer (%), jämfört mot budget samt föregående år. Utförda /2015 prestationer och ekonomiskt utfall jämf budget och fg år ack juli Avvikelse ack, ekonomiskt utfall Varav löner, sociala avg, inhyrd personal Varav läkemedel Avvikelse sammanvägt prestationstal % Förändring sammanvägt prestationstal jämf fg år % Område 1 2,4-41,6-14,0 3,6 0,3 Område 2 12,3 9,6 0,9-1,2-2,6 Område 3-12,7-5,3-3,3 6,1 2,5 Område 4 7,3 16,4-25,0 2,9-1,0 Område 5-30,0-11,9-7,5 6,2-2,2 Område 6-46,6-7,4-30,8 2,3-3,3 Sjukhusgemensamt -36,8 13,4-21,7 Resultat -104,1-26,8-101,4 3,0% -0,5% Källa: Cognos Ekonomidata samt RDB Sjukhus Öppen vård Öppenvårdsbesöken har ökat i jämförelse med föregående år. Det är främst inom den oplanerade vården som ökningen kan ses med besök (+6,1 %). Till följd av det höga antalet patienter som söker akut vård har behovet av uppföljningsbesök blivit större, vilket påverkar förstabesök, tillgänglighet och vårdgaranti. 5 (18)

8 Källa: Cognos RDB Sjukhus Det är mest sjukvårdande behandlingar som ökat mot föregående år. Antal läkarbesök är i samma nivå. Denna ökning har skett generellt över sjukhuset som en medveten riktning i verksamheternas utveckling av vården. För att begränsa påverkan på kapaciteten arbetar sjukhuset med uppgiftsväxling mellan yrkeskategorier där syftet är att hitta smartare lösningar för att bättre kunna nyttja den befintliga personalen till patientnära arbete och samtidigt skapa en bättre arbetsmiljö som gör att personalen väljer att arbeta kvar. Dessutom ökar nya vårdformer som ännu inte räknas med i produktionsutfallet. Telefonkontakter samt övriga digitala kontakter som ersätter ett fysiskt besök ökar i snabb takt. Under januari-juli har sjukhuset haft sådana kontakter mot föregående års , en ökning med besök (28 %). Några exempel på denna vård är hemmonitorering av pacemakers, dialys som sker i hemmet, mätning och justering av behandling inom diabetssjukvården, digital röntgengranskning samt uppföljningsbesök inom vuxenpsykiatrin. Sluten vård Den oplanerade slutenvården har minskat med 7,8 %, och även den planerade slutenvården har minskat med 6,1 %. Källa: Cognos RDB Sjukhus Slutenvårdsproduktionen har inte nått upp till budget. Detta kompenseras av ökad öppenvårdsverksamhet. Ett antal vårdplatser har stängts permanent eller tillfälligt på grund av planerad styrning mot öppna vårdformer, beslutade åtgärdsprogram eller rekryteringssvårigheter. 6 (18)

9 Antalet medicinskt utskrivningsklara patienter som genererar vårddygn har liksom föregående år varit höga men ett ökat samarbete med kommunerna har visat resultat genom en nedgång i antalet dagar. Under januari-juli 2016 var i genomsnitt 112 vårdplatser av sjukhusets sängar belagda med medicinskt utskrivningsklara patienter. Av dessa var cirka 9 psykiatriska vårdplatser. Antal dagar för medicinskt utskrivningsklara har varit dagar (varav psykiatri). I jämförelse med samma period föregående år så har antal dagar minskat med dagar (-10 %). Under januari-juli 2016 utfördes 186 transplantationer, mot 220 föregående år. Det är främst njur- samt hjärttransplantationer som har minskat. Minskningen är en del av en naturlig variation och utfallet är avhängigt av tillgången på organ. Obesitas - Förändrad ersättningsmodell/finansiering Enligt beslut i regionstyrelsen (RS) december 2013 samlas all volym och ersättning kopplat till obesitasvård till RS. Planen för 2016 är att sjukhusen inom Västra Götalandsregionen ska utföra 765 obesitasoperationer. Sjukhusen prestationsersätts för utförd produktion. SU har en planerad volym på 325 operationer som utgår från 2012 års faktiska produktion i egen regi vilken för SU var 285 operationer samt ytterligare 40 operationer från en omföring av kirurgisk vård mellan FSS och SU, reglerat i TÖK december Under januari-juli 2016 har SU utfört 154 obesitasoperationer, vilket innebär drygt 47 % av helårsplanen. Utfallet 2015 var 150 operationer. Beläggning Efter en under våren nedåtgående trend ökade andelen överbeläggningar inom såväl somatik som psykiatri under sommaren. Inom somatiken var andelen 7,1 respektive 8,1 % (juni respektive juli) vilket också är en ökning jämfört med 2015 (4,4 respektive 6,1 %). Inom psykiatrin var andelen 3 respektive 2 % vilket är något högre än 2015 (1,8 respektive 2 %). Anledningen är sannolikt den planerade neddragningen av vårdplatser vilken inneburit färre tillgängliga vårdplatser än under våren 2016 och färre än under sommaren Av samma anledning ökade också andelen utlokaliserade patienter (endast aktuellt inom somatiken) till 0,7 respektive 1,6 %. Även detta är en ökning jämfört med 2015 (0,5 respektive 0,7 %). En delförklaring kan vara att några verksamheter under sommaren har lånat andra verksamhetsområdens lokaler. Dessa lokaler har sedan bemannats av den vårdande kliniken men patienterna, av tekniska skäl, registrerats som utlokaliserade. 7 (18)

10 Tillgänglighet Nedan beskrivs resultaten avseende förstabesök till läkare och operation/behandling. Vårdutbudet avser det som rapporteras till SKL. Antal väntande mer än 60 dagar på förstabesök och operation/behandling jämfört med motsvarande period 2015 Juli Juli Utfall Antal /2015 Förstabesök Operation/ Behandling Antal väntande mer än 60 dagar på förstabesök och operation/behandling jämfört med föregående månad Juli 2016 Juni 2016 Utfall Antal juli/juni Förstabesök Operation/ Behandling Tillgänglighet förstabesök Kommentar Av de patienter som väntat mer än 60 dagar på förstabesök till läkare väntade 76 % på förstabesök inom ögonsjukvård, hud- och könssjukvård, ortopedi och urologi. Antal väntande patienter som väntat mer än 60 respektive 90 dagar till förstabesök på mottagning till läkare, juli 2015-juli (18)

11 Andel av väntande patienter som väntat mer än 60 respektive 90 dagar till förstabesök på mottagning till läkare, juli 2015-juli Antal genomförda förstabesök under 2016 jämfört med föregående år, för det vårdutbud som rapporteras till SKL. Första besök Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Ackumulerat under perioden Förändring -9 % -2 % -15 % -3 % -2 % -13 % -16 % -8 % Tillgänglighet operation/behandling - Kommentar Av de patienter som väntat mer än 60 dagar på operation/behandling väntade 47 % på operation inom handkirurgi, plastikkirurgi, öron-näsa-halssjukvård och allmänkirurgi. Antal väntande patienter som väntat mer än 60 respektive 90 dagar till operation/behandling, juli 2015 juli Målvärdet för 60 dagar, enligt Utvecklingsplan för SU 2016, markeras i diagrammet. 9 (18)

12 Andel av väntande patienter som väntat mer än 60 respektive 90 dagar till operation/behandling, juli 2015 juli Antal genomförda operation/behandling under 2016 jämfört med föregående år, för det vårdutbud som rapporteras till SKL. Operation/ Behandling Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Ackumulerat under perioden Förändring -2 % 9 % -1 % 15 % 11 % -3 % -24 % 3 % Tillgänglighet undersökningar - koloskopi/gastroskopi Antal och andel väntande mer än 60 dagar på koloskopi/gastroskopi jämfört med motsvarande period Juli 2016 Juli 2015 Utfall Antal 2016/2015 Andel Juli 2016 Andel Juli 2015 Koloskopi % 30 % Gastroskopi % 21 % Antal och andel väntande mer än 60 dagar på koloskopi/gastroskopi jämfört med föregående månad. Juli 2016 Juni 2016 Utfall Antal juli/juni Andel Juli 2016 Andel Juni 2016 Koloskopi % 40 % Gastroskopi % 27 % Koloskopier Utökad regional tillgänglighetssatsning fattade HSU beslut om särskild finansiering av satsning inom koloskopier för att säkra tillgängligheten till dessa undersökningar som kommit att ersätta radiologisk diagnostik av sjukdomar i tjocktarmen. SU har tilldelats en tillgänglighetssatsning om koloskopier för Basvolym är fastställd sedan tidigare till och utgår från 2012 års faktiska produktion i egen regi. SU ersätts per extra utförd koloskopi. SU har successivt sedan start ökat produktionen och för perioden januarijuli 2016 har SU utfört koloskopier, vilket är något över periodiserad plan (60 % av satsningen). 10 (18)

13 Behovet av koloskopier bedöms öka stadigt i regionen, bland annat i och med standardiserade vårdförlopp (cancer) och utifrån koloncancerscreening för personer över 60 år. För att kunna producera fler koloskopier kommer en ny koloskopisal att färdigställas i höst. Gastroskopier För att möta det ökade behovet har SU sedan 2014 en intern tillgänglighetssatsning. Sammantaget har SU utfört undersökningar, vilket var något lägre än föregående år (3 518 undersökningar). Cancergaranti avseende patienter med välgrundad misstanke om cancer Cancergarantin innebär att patienten, vid välgrundad misstanke om cancer, ska erbjudas läkarbesök inom 14 kalenderdagar från ankomstdagen för remissen. Antal patienter med välgrundad misstanke om cancer som fått besökstid och andel läkarbesök som skett inom garantitiden. Specialitet Totalt antal patienter med välgrundad misstanke om cancer som fått besökstid Andel patienter som fått läkarbesök inom garantitiden Juni Juli Juni Juli Allmän kirurgi % 95 % Gynekologi % 100 % Hudsjukvård % 93 % Lungmedicin % 100 % Ortopedi % 100 % Urologi % 89 % Öron-näs-halssjukvård % 89 % Vid välgrundad misstanke om cancersjukdom hos barn kontaktar remitterande läkare SU genom telefonkonsultation. SU omhändertar patienten som direkt skrivs in på vårdavdelning för vidare utredning varför ingen patient hade väntat mer än två dagar. Personal Personalvolym Antal anställda och nettoårsarbetare i jämförelse med föregående månad samt motsvarande månad föregående år (antal och %) Typ indikator Juli 2016 Juli 2016/ Juni 2016 Differens Juli 2015 Utfall 2016/ Utfall 2015 Differens Antal Utfall 2016/ Utfall 2015 Differens % Månadsanställda ,3 Nettoårsarbetare ,2 Nettoårsarbetare ,2 inhyrd personal Not: Definition av Nettoårsarbetare: Nettoårsarbetare baseras på en omräkning av sysselsättningsgraden för anställda samt justering för frånvaro som omfattar en månad eller mer. Semester innebär inte någon justering. För timanställda beräknas antalet genom att arbetade timmar divideras med (18)

14 Antalet månadsanställda var i juli 52 fler jämfört med motsvarande månad Antalet nettoårsarbetare var i juli 22 fler jämfört med motsvarande månad Utfall nettoårsarbetare 2016 och 2015 Störst ökning av nettoårsarbetare jämfört med motsvarande månad föregående år återfinns inom kategorierna administration (+36), undersköterskor m.fl. (+34) och läkare (+32). Ökningen i gruppen administration är till största delen enhets- och vårdenhetschefer (+18). Ökningen i gruppen läkare är i huvudsak överläkare (+23). Ökningen av undersköterskor m.fl. är till del kopplad till workshifting och är en del av sjukhusets kompetensförsörjningsstrategi. Kategorin sjuksköterskor, barnmorskor har jämfört med motsvarande månad föregående år minskat med -115 nettoårsarbetare. Ökningen av nettoårsarbetare, sett till alla kategorier, återfinns i huvudsak inom Neonatologi (+21), Psykiatri Affektiva (+19) samt Kirurgi på Sahlgrenska sjukhuset (+17). Volymökningen inom Neonatologi är i huvudsak en konsekvens av extra beredskapslinje vid Mölndals sjukhus på grund av flytt av neonatalavdelning till Östra sjukhuset samt ett resultat av uppbemanning för att minska övertidsarbete. Volymökningen inom Psykiatri Affektiva har huvudsakligen skett till följd av öppnande av ny avdelning för anorexi och bulimi. Ökningen inom kirurgin är till del en konsekvens av utökade uppdrag till följd av extra resurser inom cancersjukvården. För vidare sammanställning av volymökningar hänvisas till bilaga 3. Arbetade timmar Arbetad tid aktuell period (januari-juli) jämfört med motsvarande period förgående år uttryckt i heltidsekvivalenter (medelvärde). Typ indikator Period 2016 Period 2015 Utfall 2016/ Utfall 2015 Differens Antal Arbetade timmar i heltidsekvivalenter (faktiska) Arbetade timmar i heltidsekvivalenter (justerade) Utfall 2016/ Utfall 2015 Differens % , ,6 Not: Definition av Heltidsekvivalenter: Heltidsekvivalenter baseras på att antalet arbetade timmar under perioden dividerat med 165 * antalet månader i perioden. Justerade timmar avser justering med anledning av färre arbetsdagar 2016 jämfört med var, för perioden, antalet arbetsdagar 1 färre jämfört med Redovisas för jämförbarhet mellan perioderna. 12 (18)

15 Antalet arbetade timmar omvandlat till heltidsekvivalenter ökade med 134 jämfört med motsvarande period Justerat för antalet arbetsdagar är förändringen en ökning med 177 heltidsekvivalenter. Arbete utfört av timanställda under perioden motsvarade 364 heltider vilket var -9 (2,4 %) mindre än motsvarande period Bemanningsföretag Kostnader för bemanningsföretag, tkr. Ackumulerat utfall per typ av tjänst. Period 2016 Period 2015 Prognos 2016 Dec 2015 Läkare Sjuksköterskor Övriga Totalt För perioden januari-juli var de läkarspecialiteter som huvudsakligen hyrdes in genom bemanningsföretag radiologer inom område 4 samt ögonläkare inom område 3. Inom kategorin sjuksköterskor har inhyrning skett på barn-iva och barnkardiologi. Kategorin övriga är inhyrning av medicinska sekreterare. Mängden köpta bemanningsläkare motsvarar cirka 6 årsarbetare eller en andel i förhållande till det totala antalet läkare på 0,3 %. Mängden köpta bemanningssjuksköterskor motsvarar cirka 1 årsarbetare eller en andel i förhållande till det totala antalet sjuksköterskor på 0,02 %. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid för 2016 och 2015, ackumulerat. Jämfört med motsvarande period föregående år har den ackumulerade sjukfrånvaron ökat med 0,2 procentenheter. Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid; särredovisning av sjukfrånvaro per typ och kön; ackumulerat. Period 2016 Period 2015 Differens 2016/2015 Kvinnor 7,9 7,6 0,3 Män 3,9 3,8 0,1 Kort (under 60 dagar) 3,7 3,6 0,1 Lång (över 60 dagar) 3,5 3,3 0,2 Totalt 7,1 6,9 0,2 13 (18)

16 Ökningen, jämfört med föregående år, återfinns huvudsakligen i den långa sjukfrånvaron och inom gruppen kvinnor. Arbetet med att minska sjukfrånvaron följer den övergripande handlingsplanen med åtgärder som tagits fram i linje med Västra Götalandsregionens styrdokument. Sjukhuset arbetar med hälsofrämjande, förebyggande och återskapande åtgärder. Som en del i det hälsofrämjande arbetet ingår förbättrade förutsättningar i chefsrollen genom normtal för antal anställda per chef. Genom det löpande systematiska arbetsmiljöarbetet möjliggörs ett förebyggande hälsoarbete och att chefen agerar vid tidiga signaler på ohälsa. Utbildningsinsatser pågår för chefer och skyddsombud med koppling till föreskriften organisatorisk och social arbetsmiljö. Ekonomi Ekonomiskt resultat Sjukhuset redovisar ett resultat t.o.m. juli på -125 mnkr vilket motsvarar en budgetavvikelse på -104 mnkr mot ett årsresultat på 0 mnkr men mot den godkända avvikelsen på -75 mnkr är resultatet negativt med -59 mnkr. Den kraftiga försämringen jämfört med maj berodde framför allt på höga kostnader för läkemedel och köpt vård samt ett lägre semesteruttag under juni och juli än budgeterat. Avvikelsen gällande lägre semesteruttag än budgeterat bedömer vi som tillfällig och korrigering kommer att ske under resterande del av året. Ingen ny värdering av årsprognosen är gjord och SUs prognos är fortsatt samma som godkänd budgetavvikelse vid årets slut, dvs. -75 mnkr. Prognosen är baserad på en bedömning av Kostnadsutvecklingen över lag och specifikt den höga kostnadsutvecklingen för köpt vård och läkemedel Kända förändringar såsom till exempel kommunals nya avtal och SOS-avtalet Nettoeffekten av ny finansiering av förlossning, flyktingmedel, psykiatrimedel mm Regional finansiering av dyra läkemedel för länssjukvård av patienter utanför SUs upptagningsområde De största ekonomiska riskerna i prognosen bedöms fortsatt vara Möjligheten att korrekt bedöma kostnadsutvecklingen för läkemedel och för köpt vård Möjligheten att klara bemanning under sommaren med eventuella intäkts- och produktionsbortfall som följd Eventuella uppstartproblem med BoIC vilket kan leda till produktions- och intäktsbortfall Den fortsatt ökande patienttillströmningen till akutsjukvården 14 (18)

17 Ersättningsmodellen i vårdöverenskommelsen består av prestationsersättning och riktade uppdrag med fast ersättning. Såväl fast som rörlig ersättning erhålls upp till en maximal angiven nivå. Sjukhuset får ingen ersättning för vårdproduktion över denna nivå. Nås inte överenskommen vårdproduktionsnivå reduceras ersättningen. För perioden januari -juli översteg vårdproduktionen överenskommen nivå och maximal ersättning har erhållits. Resultaträkning (mnkr) Rapportrad Utfall mån Budget mån Avv mån Utfall ack Budget ack Avv ack Utfall ack fg år Avv ack jfr fg år Budget helår Vårdintäkter VGR Vårdintäkter övriga Patientavgifter ALF-medel Övriga intäkter Intäkter Löner och arvoden Sociala avgifter Övriga personalkostnader Inhyrd personal Personalkostnader Köpt vård Läkemedel Lokalhyror Material, varor, tjänster mm Avskrivningar Övriga kostnader Finansiella intäkter kostnader Kostnader Resultat Källa: Cognos rapport 6010 Periodens intäktsutveckling Den positiva budgetavvikelsen för VGR vårdintäkter inklusive regionbidrag uppgick till knappt 54 mnkr (motsvarande ett överskott på cirka 1 % för årets sju första månader), vilket huvudsakligen kunde hänföras till asyl och patienter som vistas i Sverige utan tillstånd, ersättning för volymavtal, SICAB och fria läkemedel barn. Den positiva budgetavvikelsen för övriga vårdintäkter berodde främst på högre intäkter inom bland annat barnkardiologin (+21 mnkr) och onkologin (+14 mnkr) än budgeterat för perioden. Barnkardiologins avvikelse är huvudsakligen hänförlig till två patienter med komplicerade hjärtfel som vårdats en längre tid på intensivvårdsavdelningen. ALF-medlens negativa budgetavvikelse berodde på att verksamheten ligger under plan och att intäkterna neutraliserats mot kostnaderna. 15 (18)

18 Den positiva budgetavvikelsen per juli för övriga intäkter uppgick till knappt 55 mnkr. Till 2016 har en ändring skett av redovisningsmetod där budgeterade intäkter motsvarande 352 mnkr har flyttats från resultatraden vårdintäkter VGR till raden övriga bidrag. Detta gäller ersättning för: Riktat uppdrag för rikssjuksjukvård Akutenprojektet Ordnat införande läkemedel Hepatit C Solidariska läkemedel Ordnat införande metoder Psykiatrimedel Den positiva avvikelsen berodde främst på högre ersättning än budgeterat för vård enligt ovan samt statsbidrag för förlossningar och ersättning för ökade flyktingströmmar. Periodens kostnadsutveckling Personalkostnader Personalkostnaderna totalt var för perioden knappt 21 mnkr högre än budget. Kostnader för löner och arvoden var 34 mnkr högre än budget. Den försämrade avvikelsen jämfört med föregående månad beror främst på lägre semesteruttag än budgeterat för perioden. Avvikelsen gällande lägre semesteruttag än budgeterat bedömer vi som tillfällig och korrigering kommer att ske under resterande del av året. Den positiva budgetavvikelsen avseende sociala avgifter (15 mnkr) kan hänföras till den ungdomsrabatt som gällde under perioden januari-maj för anställda födda 1991 eller senare. Från och med juni gäller samma nivå på arbetsgivaravgifter (44,10 %) för alla anställda som är födda 1951 eller senare. Budgeten är dock jämt periodiserad med en genomsnittskostnad för sociala avgifter. Från och med juni månad stämmer relationen mellan utfall för löner och arvoden och sociala avgifter bättre med budgeterad procentsats. Kostnaden för inhyrd personal var för perioden drygt 13 mnkr, och det är cirka 33 mnkr lägre än för motsvarande period föregående år. Detta är en följd av beslutet som togs under 2015 om att inte hyra in sjuksköterskor. Köpt vård Kostnaderna för den köpta vården uppgick till och med juli till knappt 156 mnkr, vilket var 93 mnkr högre än budget och knappt 23 mnkr (17 %) högre jämfört med utfallet motsvarande period föregående år. Utfall 2016 Budget 2016 Avvikelse Budget Avvikelse Budget % Utfall 2015 Förändring 2016/2015 % Köpt % % vårdgarantivård Övrig köpt vård % 47 4 % Köpt % % valfrihetsvård Summa kostnader % % Intäkter köpt 20 garantivård Nettoavvikelse (18)

19 Budgetavvikelsen på -93 mnkr berodde på att köpt garantivård i princip inte är budgeterad (men kompenseras till delar på intäktssidan) och att valfrihetsvården visade på kraftigt ökade kostnader. Detta kan hänföras dels till den patientlag som trädde i kraft 2015 men också till att registreringen för planerad valfrihetsvård för patienter inom SUs upptagningsområde utförd i Halland ändrades i november Tidigare belastade dessa kostnader hälso- och sjukvårdsnämnderna, men från och med november 2015 belastar detta SU utan att någon finansiering för denna valfrihetsvård har tillförts. Avvikelsen gällande övrig köpt vård kan till stor del hänföras till enstaka men väldigt kostsamma patienter. Till exempel så har ECMO-vård för en patient köpts till en kostnad av drygt 6 mnkr. Läkemedelskostnader Kostnader för läkemedel för januari-juli 2016 jämfört med budget och med föregående år (mnkr) Utfall 2016 Budget 2016 Avvikelse budget Avvikelse budget % Utfall 2015 juli Förändring 2016/2015 % Recept % % Rekvisition % % Total % % Läkemedelskostnaderna för årets sju första månader avviker negativt med 101 mnkr mot budget. Under perioden har det inkommit läkemedelsrabatter på 2,9 mnkr som ingår i summeringen ovan. Jämfört med utfall 2015 innebär resultatet en kostnadsökning med 5 procent. Verksamheter med ökade läkemedelskostnader Störst avvikelser återfinns inom neurologi, medicin, transplantation, urologi, AnOpIva, infektion (hepatit-c), reumatologi, ögon, barnneurologi och barnmedicin. Inom neurologi har kostnaderna ökat med cirka 16 % per år de senaste åren. Avvikelsen avser främst läkemedel för behandling av MS. De senaste åren har många nya preparat introducerats som innebär att fler patienter kan behandlas för sin sjukdom. Kostnaderna är till del finansierade av ordnat införande. Inom medicin finns kostnadsökningen till stor del inom hematologi och kan knytas till behandling av olika cancerformer. Inom urologin avser avvikelsen behandling av prostatacancer. Inom Transplantation finns obudgeterade kostnader för läkemedlet Soliris på 1,8 mnkr för en patient med en diagnos som inte täcks av solidarisk finansiering. Inom barnmedicin består ökningen av kostnader kopplade till behandling av patienter med Wilsons syndrom. Även barnmedicin har en patient som behandlas med Soliris utanför solidarisk finansiering, hittills till en kostnad av 1 mnkr. Barnneurologi, barnpsykologi och barnhabilitering har ökade läkemedelskostnader som dels beror på ökade kostnader för fria läkemedel till barn och ökade volymer. Kostnader för fria läkemedel till barn ersätts till stor del av statsbidrag. Material, varor, tjänster mm Resultatraden material, varor och tjänster hade en negativ budgetavvikelse på -41 mnkr. Inom raden var det lägre kostnader för tjänster än budgeterat medan det var högre kostnader för material och övriga kostnader än budgeterat. Framför allt kostnader för diabeteshjälpmedel avvek negativt mot budget (-19 mnkr). En förklaring till avvikelsen totalt sett för resultatraden var en högre produktion än budgeterat under årets sju första månader. 17 (18)

20 Avskrivningar Den positiva budgetavvikelsen på beror på att investeringarna som avser Bild- och Interventionscentrum (BoIC) ännu inte har tagits i bruk. Detta beräknas ske under senare delen av sommaren. Avskrivningskostnaderna är budgeterade i 12-delar. Det blev därför ett överskott i början av året som planar ut under året allteftersom investeringarna tas i bruk. Åtgärder vid ekonomisk obalans Styrelsen tog i oktober beslut om åtgärder som värderas till cirka 280 mnkr. Dessa är inarbetade i områdenas budgetar för 2016 vilket säkrar genomförandet och ökar tydligheten vid uppföljningen under året. Månatliga uppföljningsmöten är inplanerade med samtliga områden för att säkerställa framdriften av områdenas åtgärdsplaner samt värdera behovet av ytterligare åtgärder så att målet uppnås, dvs. att nå en kostnadsnivå som är i balans år Till och med juli så var cirka 84 % av beslutade periodiserade åtgärder genomförda. Resultatet i juli är mitt i semestermånaderna och är därför osäkert, främst på grund av att all semester inte är registrerad ännu och det innehåller dessutom vissa felaktigheter. En manuell beräkning av justerat belopp skulle ge en resultatförbättring på cirka 40 mnkr, dvs. en avvikelse på cirka -19 mnkr istället för -59 mnkr, jämfört med ett resultatkrav på -75 mnkr. Årsprognosen om -75 mnkr ligger fast efter julibokslutet och en ny värdering kommer att göras per augusti. I augusti kommer semesteruttaget för sommarperioden att ha bokförts samt korrigering skett för de felaktigheter som upptäcktes i juli månads bokföring. Följsamhet till beslutade åtgärdsplaner Eget kapital SU fick tillåtelse att använda 61,5 mnkr av eget kapital inför SU fick avslag på sin förfrågan om att under 2016 få använda den del av eget kapital (21,7 mnkr) som inte förbrukades under Det egna kapitalet vid årsskiftet 2015/2016 uppgick till -3,7 mkr. 18 (18)

21 Bilaga 1 Tabell Prestationer Totalt Januari - juli Perioden totalt Förändring utfall Differens budget Budget Vårdkategori Utfall Utfall 2015 antal % antal % Somatisk sluten vård DRG-poäng Länssjukvård ,4% ,5% Rikssjukvård Region ,5% 570 4,2% Rikssjukvård Nationell ,8% ,6% SU TOTALT DRG-poäng ,7% 288 0,4% Vårdtillfällen Länssjukvård ,1% ,8% Rikssjukvård Region ,9% ,5% varav antal ytterfall L o R ,3% -39-1,6% Rikssjukvård Nationell ,2% ,5% SU TOTALT Vårdtillfällen ,5% ,9% Vårddagar Länssjukvård ,9% ,1% Rikssjukvård Region ,4% ,0% Rikssjukvård Nationell ,4% ,7% SU TOTALT Vårddagar ,3% ,7% Somatisk öppen vård Dagkirurgi och Dagmedicin Poäng ,5% ,7% Läkarbesök ,2% ,8% Övriga besök ,0% ,4% Övriga besök (ej DK/DM) Poäng ,7% 185 8,3% Läkarbesök ,5% ,3% Övriga besök ,6% ,6% Psykiatrisk vård Vuxenpsykiatri Vårdtillfällen ,2% ,8% Vårddagar ,2% 430 0,6% Läkarbesök ,8% ,9% Övriga besök ,6% ,6% Barn- och ungdomspsykiatri Vårdtillfällen ,5% 68 64,4% Vårddagar ,9% 312 9,3% Läkarbesök ,7% ,2% Övriga besök ,1% ,2% Övrig vård Rehabilitering DRG-poäng ,4% 48 23,8% Rehabilitering Vårdtillfällen ,2% 61 42,1% Rehabilitering Vårddagar ,1% ,1% Utskrivningsklara dagar 2) ,2% ,6% Viktat produktionstal 1) ,5% ,0% Antal digitala kontakter somatik Antal digitala kontakter psykiatri Motsvarar viktat produktionstal OBS! Uppgifter om prestationer som erhålls vid köp av vård ingår inte i tabellen ovan 1) Viktning utifrån 2016 års tillämpade modell av sammanvägda prestationer. Föregående år justerat med hänsyn till viktlisteförändring 2) Särredovisning av antal dagar från att patienten är utskrivningsklar tills utskrivning är möjlig. Dagarna ingår i antalet totala vårddagar.

22 Bilaga 1 Tabell Prestationer Västra Götaland Januari - juli Vårdkategori Utfall 2016 Perioden totalt Förändring utfall Differens budget Budget 2016 Utfall 2015 antal % antal % Somatisk sluten vård DRG-poäng Länssjukvård ,3% ,6% Rikssjukvård Region ,2% 389 3,2% Rikssjukvård Nationell ,5% ,5% SU TOTALT DRG-poäng ,5% ,9% Vårdtillfällen Länssjukvård ,5% ,3% Rikssjukvård Region ,1% ,1% varav antal ytterfall L o R ,7% -30-1,3% Rikssjukvård Nationell ,6% ,5% SU TOTALT Vårdtillfällen ,1% ,7% Vårddagar Länssjukvård ,7% ,5% Rikssjukvård Region ,0% ,6% Rikssjukvård Nationell ,3% ,6% SU TOTALT Vårddagar ,4% ,1% Somatisk öppen vård Dagkirurgi och Dagmedicin Poäng ,7% ,5% Läkarbesök ,0% ,0% Övriga besök ,6% ,6% Övriga besök (ej DK/DM) Poäng ,6% 188 9,0% Läkarbesök ,1% ,5% Övriga besök ,9% ,6% Psykiatrisk vård Vuxenpsykiatri Vårdtillfällen ,1% ,3% Vårddagar ,4% ,2% Läkarbesök ,2% ,5% Övriga besök ,0% ,1% Barn- och ungdomspsykiatri Vårdtillfällen ,7% 54 56,3% Vårddagar ,7% 224 6,7% Läkarbesök ,6% ,3% Övriga besök ,6% ,4% Övrig vård Rehabilitering DRG-poäng ,4% 49 24,3% Rehabilitering Vårdtillfällen ,5% 45 31,5% Rehabilitering Vårddagar ,1% ,2% Utskrivningsklara dagar 2) Viktat produktionstal 1) ,0% ,8% Antal digitala kontakter somatik Antal digitala kontakter psykiatri Motsvarar viktat produktionstal OBS! Uppgifter om prestationer som erhålls vid köp av vård ingår inte i tabellen ovan 1) Viktning utifrån 2016 års tillämpade modell av sammanvägda prestationer. Föregående år justerat med hänsyn till viktlisteförändring 2) Särredovisning av antal dagar från att patienten är utskrivningsklar tills utskrivning är möjlig. Dagarna ingår i antalet totala vårddagar.

23 Bilaga 1 Tabell Prestationer Övriga Januari - juli Vårdkategori Utfall 2016 Perioden totalt Förändring utfall Differens budget Budget 2016 Utfall 2015 antal % antal % Somatisk sluten vård DRG-poäng Länssjukvård ,0% ,4% Rikssjukvård Region ,5% ,4% Rikssjukvård Nationell ,8% 257 7,3% SU TOTALT DRG-poäng ,4% ,6% Vårdtillfällen Länssjukvård ,2% 34 1,6% Rikssjukvård Region ,9% 19 2,0% varav antal ytterfall L o R ,8% -9-6,8% Rikssjukvård Nationell ,4% 18 1,6% SU TOTALT Vårdtillfällen ,2% 71 1,7% Vårddagar Länssjukvård ,5% 328 4,3% Rikssjukvård Region ,2% -46-1,1% Rikssjukvård Nationell ,1% ,0% SU TOTALT Vårddagar ,5% ,6% Somatisk öppen vård Dagkirurgi och Dagmedicin Poäng ,3% 66 10,1% Läkarbesök ,8% ,2% Övriga besök ,2% -63-1,8% Övriga besök (ej DK/DM) Poäng ,8% -4-2,8% Läkarbesök ,1% ,8% Övriga besök ,5% ,7% Psykiatrisk vård Vuxenpsykiatri Vårdtillfällen ,3% ,2% Vårddagar ,7% ,3% Läkarbesök ,5% ,1% Övriga besök ,2% ,1% Barn- och ungdomspsykiatri Vårdtillfällen ,1% ,1% Vårddagar ,5% ,6% Läkarbesök ,0% ,3% Övriga besök ,1% ,0% Övrig vård Rehabilitering DRG-poäng ,8% -1-25,6% Rehabilitering Vårdtillfällen ,8% ,0% Rehabilitering Vårddagar ,3% ,8% Utskrivningsklara dagar 2) ,2% ,6% Viktat produktionstal 1) ,0% ,7% Antal digitala kontakter somatik Antal digitala kontakter psykiatri Motsvarar viktat produktionstal OBS! Uppgifter om prestationer som erhålls vid köp av vård ingår inte i tabellen ovan 1) Viktning utifrån 2016 års tillämpade modell av sammanvägda prestationer. Föregående år justerat med hänsyn till viktlisteförändring 2) Särredovisning av antal dagar från att patienten är utskrivningsklar tills utskrivning är möjlig. Dagarna ingår i antalet totala vårddagar.

24 Tabell Inkomna remisser Ekonomiska betalningsförbindelser (BF) samt konsultremisser (KO) exkluderade Januari - juli 2016 och 2015 Bilaga 1 Antal remisser Förändring Förändring procent Sahlgrenska Universitetssjukhuset % Egen vårdbegäran % BVC % MVC % Skolhälsovård % Företagshälsovård % Privatläkarmott. Se även under PL % Husläkargrupper. Se även under HL % Optiker % Kriminalvårdsanstalt % Övrig sjukvård % Vårdcentraler % Okänt kliniknummer - ifylles manuellt % AL - Allmänläkare % HL - Husläkare % Nya VC (6 siffriga) % PL - Privatläkare % Övriga Irk nummer - inkl. Sjukhus och Vårdcentraler % Inremitterande Klinik inklusive internremisser ,6% Remisser exklusive internremisser ,2% Antal remisser (internremisser exkluderade) Förändring Förändring procent 01 - Stockholms län ,5% 03 - Uppsala Län ,3% 04 - Södermanlands län ,2% 05 - Östergötlands län ,8% 06 - Jönköpings län ,3% 07 - Kronobergs län ,3% 08 - Kalmar län ,5% 09 - Gotlands län ,1% 10 - Blekinge län ,0% 12 - Skåne län ,8% 13 - Hallands län ,4% 14 - Västra Götalands län ,2% 17 - Värmlands län ,5% 18 - Örebro län ,6% 19 - Västmanlands län ,1% 20 - Dalarnas län ,4% 21 - Gävleborgs län ,6% 22 - Västernorrlands län ,0% 23 - Jämtlands län ,7% 24 - Västerbottens län ,4% 25 - Norrbottens län ,5% Övriga ,2% Totalt ,2% Övriga regioner och landsting ,0% VG ,0% Antal remisser Förändring Förändring % 20 - Vidarebefodrad ,7% 10 - Bokade + Obokade ,8% Totalt remisser ,2%

25 Bilaga 2 Ledtider på SUs akutmottagningar Nedan redovisas väntetider till akutmottagningarna på SU. Resultat för Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus (DSBUS), Östra sjukhuset, Mölndals sjukhus eller Sahlgrenska sjukhuset särredovisas. I det totala resultatet ingår inte akutmottagningarna inom gynekologi, psykiatri och infektion, för vilka resultaten mäts separat. Antalet sökande på akutmottagningarna för dessa mottagningar är mer konstant över tid. Infektionsakuten har sedan införandet av remisstvång ett lägre antal sökande. Antal besökande vid SUs akutmottagningar i jämförelse med motsvarande period förgående år. Utfall ackumulerat för perioden. Ackumulerade antal Ackumulerat 2016 jan-jul Ackumulerat 2015 jan-jul 2016/2015 Differens (antal) 2016/2015 Differens (%) Östra % DSBUS % Mölndal % Sahlgrenska % Totalt % Hittills i år har patienter besökt någon av akutmottagningarna. Det är 4307 fler besökande, jämfört med samma period Under juli 2016 besökte personer någon av akutmottagningarna. Ledtider vid akutmottagningarna i jämförelse med motsvarande månad förgående år. Avser 90:e percentilen av de sökande 2016 juli 2015 juli 2016/2015 Differens (antal) TTT 34 min 41 min -7 min TTL 316 min 302 min 14 min TGT 08:09 07:56-0:13 Not: Mål 2016 för 90:e percentilen är TTT: 10 minuter; TGT 4 timmar och 60 % av patienterna TTL. Vad gäller tiden till triage (TTT) redovisas en spridning på minuter mellan akutmottagningarna. Kortast var väntetiden på akutmottagningen Östra (19 minuter) och längst på akutmottagningen på Sahlgrenska (54 minuter). Kortaste totala genomloppstiden (TGT) hade DSBUS (4 h 49 min) och akutmottagningen på Sahlgrenska var längst (11 h 3 min). Kortaste totala genomloppstiden (TGT) hade Mölndal (0 h 0 min) och akutmottagningen på Sahlgrenska var längst (11 h 3 min). 1 (4)

26 Bilaga 2 Redovisning per indikator per typ av patient (grön- och gultriagerade), över tid Nedan redovisas mer detaljerad information om väntetider avseende akutmottagning. Tid till läkare (TTL) och total genomloppstid (TGT) redovisas på två sätt: inklusive respektive exklusive patienter som har bedömts ha ett sjukdomstillstånd som kan vänta utan risk (så kallade grönoch blåtriagerade). Om man exkluderar de grön-/ blåtriagerade patienterna vid beräkning av tid till läkare blev väntetiden 6 minuter längre och den totala genomloppstiden 14 minuter längre. Andelen grön-/blåtriagerade patienter motsvarade 24 % av de triagerade akutsökande. Tid till triage I genomsnitt väntade patienterna 13 minuter på en första bedömning (median 7 minuter). Andelen patienter som fick en första bedömning inom 10 minuter var 60 %. Tid till triage. SUs akutmottagningar. Avser 90:e percentilen Not: Resultat för Tid till triage redovisas endast från och med januari 2010, då mätningarna påbörjades. Andel patienter som fick en första bedömning inom 10 minuter vid SUs akutmottagningar Not: Resultat för första bedömningen redovisas endast från och med januari 2010, då mätningarna påbörjades. Det regionala målvärdet är 10 minuter även (4)

27 Bilaga 2 Tid till läkare I genomsnitt väntade patienterna 132 minuter på att få träffa läkare (median 87 minuter). Andelen patienter som hade träffat läkare inom 60 minuter var 37 %. Tid till läkare. SUs akutmottagningar. Avser 90 percentilen, Andelen patienter som träffade en läkare inom 60 minuter vid SUs akutmottagningar Målet för 2016 är att 60 % av patienterna ska träffa läkare inom 60 minuter. Not: Redovisningen är baserad på att målet för ledtiden skulle ha varit 60 minuter för samtliga år I realiteten var målet tid till läkare 120 minuter 2009, 90 minuter 2010 och 60 minuter Andel gultriagerade patienter som träffade läkare inom 120 minuter (4)

28 Bilaga 2 Total genomloppstid I genomsnitt var den totala genomloppstiden 3 timmar och 52 minuter (median 3 timmar och 3 minuter). Andelen patienter som hade lämnat akutmottagningen inom 4 timmar var 80 %. Total genomloppstid för patienter som besökt SUs akutmottagningar. Avser 90 percentilen av patienterna Not: Regionala målvärden: 2009: 6 timmar; 2010: 5 timmar; timmar Andel patienter som lämnade SUs akutmottagningar i jämförelse med det regionala målvärdet för akutmottagningar Not: Redovisningen är baserad på att målet för ledtiden skulle ha varit 4 timmar för samtliga år I realiteten var målet för total genomloppstid 6 timmar 2009, 5 timmar 2010 och 4 timmar (4)

29 Bilaga 3 Volymökning nettoårsarbetare finansierad enligt redovisning. Minskad användningen av bemanningsföretag har inneburit rekrytering av nya medarbetare motsvarande cirka 45 nettoårsarbetare. Sahlgrenska Universitetssjukhuset HR-Strategiska avdelningen Torggatan 1 A, Mölndal Telefon (vxl)