jättebalsamin, jättebjörnloka parkslide
|
|
- Gunilla Ingrid Ekström
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sammanställning för åtgärdsområde 30. Stensån Denna sammanställning på allmän information om åtgärdsområdet som varje länsstyrelse har tagit fram samt information som fanns i VISS i september Det kan finnas ytterligare förbättringsbehov och krävas ytterligare åtgärder för att nå god status i åtgärdsområdets vattenförekomster än de som anges här. I det fortsatta vattenförvaltningsarbetet är en prioritering av angivna åtgärdsförslag viktig. Länsstyrelserna kommer fortsätta arbeta i VISS även under samrådsperioden, och kommer där det behövs komplettera med exempelvis mer data eller fler åtgärder. Det kommer då att synas i VISS och kan skilja sig från informationen i detta dokument. Stensåns vattenråd har gjort kompletteringar, korrigerat felaktigheter och tagit bort irrelevanta inaktuella uppgifter i denna sammanställning. Inledning Stensån är det sydligaste av de fem vattendragen i Laholmsbuktens tillrinningsområde. Den största delen består av skog, men närmast kusten tar slättlandskapet över där jordbruksmark dominerar. Sjöarealen i området är liten. I Stensån finns genuina stammar av lax och öring, hotade sötvattensmusslor och en rik bottenfauna. Ån är sedan några år i princip oreglerad, vilket är ovanligt för regionen, men huvudfåran har rätats och invallats i den nedre delen. Vattenuttag för bevattning sker i stor omfattning i de nedre delarna. Stensån upp till Sjöaltesjön omfattas av fiskvattendirektivet. Översvämning är ett problem i Stensån, accenturerat av en mycket snabb tillrinning från Hallandsås branta nordsluttning. De stora problemen i de nedre delarna är övergödning och olika hot mot den biologiska mångfalden p g a spridning av invasiva arter och sjukdomsangrepp på framförallt alar. Det antropogena bidraget av näringsämnen från jordbruket är betydande, men några industriella eller kommunala utsläpp av betydelse finns inte. Inom Stensåns åtgärdsområde finns endast ett mindre privatägt vattenkraftverk med en effekt på 80 kw/ årsproduktion xx vid Kärramölla med en minimal damm. Vattenintaget är försett med ett skyddsgaller som hindrar utvandrande ål och smolt att dras in i turbinen. Fri fåra i ån förbi kraftverket. Stensåns åtgärdsområde är påverkat av försurning, i synnerhet gäller det skogs- och mellanbygden. Större delen av området har en dålig eller måttlig motståndskraft mot försurning. I de nedre delarna av åtgärdsområdet är dock motståndskraften mot försurning god på grund av rikare jordlager. I övriga delar av området krävs omfattande kalkning för att motverka försurningen. F n sker båtkalkning i Svarta sjö med 11 ton och helikopterkalkning vid Klippebäcken med 100 ton årligen. Därutöver finns en kalkdoserare vid Drakabyggget vid Sjöaltssjön. I flera av grundvatten-förekomsterna har det konstaterats problem med framför allt förhöjda halter av tungmetaller och bekämpningsmedel. Förhöjda halter av kvicksilver i fisk har uppmätts eller beräknas förekomma i alla ytvattenförekomster i avrinningsområdet. I Stensåns vattensystem har främmande fisk- och djurarter påträffats i både sjöar och vattendrag. Förrymda odlade regnbågar och signalkräftor (Pacifastacus leniusculus), samt mink är vanligt förekommande i Stensåns sjöar och vattendrag. Laxparasit, Gyrodactilus salaris är ett gisssel för laxartad yngel och smolt. Av främmande träd och växter är knäckepilen, Salix fragilis, inklusive underarter, en invasiv art som orsakar omfattande erosion och uppdämning, när träden regelmässigt faller ut i Stensån och hindrar avrinningen. Sjögull (Nymphoides peltata), som har påträffats i Vita sjö och Gårdsjön vid Vemmentorp, är en främmande invasiv art som påverkar växt- och djurliv
2 och fritidsaktiviteter negativt. Flera andra arter är stadda i snabb spridning t ex jättebalsamin, Även mindre bestånd av jättebjörnloka, parkslide, Fallopia japonica m fl arter har lokaliserats. När det gäller grundvatten är uttagsmöjligheterna i berg goda, liksom i de ytliga jordlagren med mäktiga isälvsavlagringar nära kusten. Ett antal större grundvattenmagasin (Dömestorp och Eskilstorp) med stora uttag, finns inom de västliga delarna av avrinningsområdet vid Hallandsås nordsluttning. Vattentäkterna försörjer främst Laholms och Båstads kommuner med vatten.
3 Stensåns Vattenråds yttrande angående Samråd över Förvaltningsplan, Miljökvalitetsnormer och Åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för Västerhavets vattendistrikt SAMMANFATTNING Samrådshandlingarna som tagits fram och distribuerats till vattenråden är i stora drag en ren skrivbordsprodukt. Tyvärr har mycket av den lokalkännedom som funnits på länstyrelsen gått förlorad p g a personalbyten och man har inte kontaktat vattenrådet, där lokalkännedomen finns, innan det digra materialet tryckts upp och distribuerats. Många av uppgifterna är inaktuella och irrelevanta och i en del fall direkt felaktiga. Materialet som finns samlat i VISS är mycket omfattande och till stor nytta och en värdefull dokumentation. För den som ej regelbundet arbetar med programmet, är det dock mycket tidsödande och då kan man dra sig för att använda det det är en sak att göra det på betald arbetstid en annan att göra det på ideell basis. Finansiering? Om de föreslagna åtgärderna för Stensåns avrinningsområde (åtgärdsområdet) redovisade i tabellerna 2, 3 och 5 skall kunna genomföras krävs stora ekonomiska insatser, närmare räknat en årlig schablonberäknad kostnad på 37 miljoner ( kr ). Vem sitter på den kassakistan kan man fråga sig? Mycket av klassningen och förslagen till åtgärdsprogram baserar sig i stor utsträckning på scabloner och antaganden och ej på konkreta mätningar eller vetenskapliga fakta. Sträckindelning i VISS och därmed även klassningen är inte anpassad för mindre åar och bäckar den lämpar sig bättre för större vattendrag som älvar och floder. Riktlinjen att delsträckor skall vara 15 km eller mer, passar ej in på Stensån med biflöden. Detta ger helt absurda nedklassningar av långa sträckor och felaktiga beslutsunderlag för förbättringsåtgärder. Vid klassningen har man fällt hellre än friat, där man inte haft faktaunderlag. Sammantaget med sammanslagning av sträckor med helt skilda förhållanden, resulterar detta i nedklassning av långa sträckor med god status till måttlig eller dålig status. Detta ger en överdrivet negativ bild av tillståndet i vattendragen. Undertecknad tvivlar på att andra EUländer klassar sina vattendrag på ett sådant sätt! Stensåns vattenråd reagerar på detta stelbenta upplägg. Istället för att klassa ned hela långa sträckor, bör man göra en detaljerad klassning av det faktiska tillståndet och rödlista endast de delar som behöver åtgärdas för att höja statusen till godkänd. Med hjälp av GPS och digital kartteknik är detta inget problem. Det kräver förstås lokalkännedom att skilja ur delar med god eller bättre status på sträckor som är klassade med sämre status. Omfattande kunskaper finns i vattenrådets krets men även här krävs extern finansiering - förslagsvis från Länsstyrelsen Man får då ett relevant underlag för att enklare prioritera var kostnadseffektiva åtgärder kan sättas in för att höja statusen till godkänd. Vi anser därför att uppdelning av sträckan från Mynningen till Åstarps bro måste ske. Detta påtalades redan vid förra åtgärdsprogrammet 2009, men vi fick då beskedet att det inte var möjligt att förändra detta förrän Nu är vi där och det optimala är, att man gör om sträckindelningen enligt följande:
4 Delsträcka 1-Mynningen till Järnvägsbron, där Stensån redan har en naturlig meandring. En omgrävning ( enl Miljödomstolens tillstånd) och mindre meandring görs på en sträcka av 360 m redan under Det sker i samband med att Trafikverket bygger en ny landsvägsbro till den nya järnvägsstationen i Båstad för Hallandsås-tunneln. Klart i dec Detta motiverar en höjning till god status. Delsträcka 2 - Järnvägsbron Hasslövs bro - 8,8 km. Större delen av sträckan är omgrävd, rätad och delvis invallad som en kanal vissa delar redan på 1700-talet andra delar på 1920-talet, varefter rensningar skedde fram till 1950-talet. Ingen fysisk åtgärd planerad - fortsatt dålig status. Delsträcka 3 - Hasslövs bro Åstarps bro (Kärramölla). Sträckan har rensats fram till 1950-talet, men har kvar sin naturliga meandring. Detta motiverar en höjning till god status. Flygbilder, som bifogas, ger en tydlig bild av skillnaden mellan de föreslagna sträckorna, här kallade 2 och 3. Denna sträcka på 6,5 km kan med nuvarande modell inte klassas med god status med mindre att 8,8 km av ån återmeandras nedströms Hasslövs bro till Järnvägsbron vid Båstad!!!!! Stensåns vattenråd kan tänka sig att göra en förundersökning av de fysiska, biologiska, juridiska och ekonomiska konsekvenserna av en sådan åtgärd högst prioritet har sträckan E6 Hasslövs bro. Extern finansiering av förundersökningen ett måste. Ett annat flagrant exempel är sträckan vid Stackarp, där huvudfåran av Stensån är i stort sett opåverkad och borde ha klassningen god status. Där finns bl a en Stensåns största lekplats för lax och havsöring, dit människor vallfärdar för att se leken i okt-nov. Därutöver helt opåverkade uppväxtområden för lax- och öringsyngel. Trots detta är området nedklassat till sämre status p g a av några vägtrummor i ett mindre biflöde flera km uppströms! En tidigare översvämnings-våtmark väster om E6 - Igla sjö efter omgrävning en konstlad våtmark omdöpt till Klarningen - finns ej redovisad i åtgärdsunderlaget. Samma gäller Östra Karupsbäcken, som rinner parallellt med E6 på Hallandsås nordsluttning och avvattnar E6:ans vägområde. Vid byggnationen av E6 omformades denna öringsbäck i sprängsten! Allt vatten från vägområdet som omfattar drygt 30 ha hårdgjorda ytor och vägslänter med alla föroreningar från tung lastbilstrafik, som segar sig upp för åsen - inklusive vägsalt - leds rakt ut i Stensån utan någon som helst rening eller fördröjning! Ansvarig är Trafikverket. Örebäcken, Båstad ev påverkan från en nedlagd soptipp ej redovisad Främmande invasiva arter Tyvärr har både Naturvårdsverket och HAV sovit en törnrosasömn när det gäller faran med främmande invasiva arters och trädsjukdomars påverkan på den inhemska biologiska mångfalden offentliggjorde EU-kommissionen meddelandet En EU-strategi mot invaderande arter med en beskrivning av varför det behövs åtgärder mot invasiva främmande arter utkom Naturvårdsverket med Förslag på nationell strategi och handlingsplan för främmande arter och genotyper- 251 sidor utgav man Naturvården&främmande arter x sidor. Fram till dags dato har det i praktiken hänt väldigt lite presenterade EU ett Förslag till förordning om invasiva främmande arter, som var ute på remiss till den 10 dec Enligt detta skall i korta drag medlemsländerna
5 dokumentera och utrota eller förhindra spridningen av främmande invasiva arter. Varje land skall själv bekosta åtgärderna. Om det skall bli verkstad av det senaste förslaget vill det till att det skapas ekonomiska resurser. I den lista på främmande invasiva arter som I EU-projektet Nobanis listas alla växt- och djurarter som invaderat EU. Av dem är det cirka 2000 arter som har nått Sverige. Av dessa har Naturvårdsverket hittills valt ut 179 arter som av ekonomiska eller hälsoskäl utgör ett problem i Sverige. Märkligt nog finns knäckepil inte med där vilket vi kommer att kräva! Oftast är det jordbruket och andra markägare och fisket som får ta konsekvenserna och kostnaderna för något man inte är orsaken till. Stensån har sedan slutet av 90-talet drabbats av stigande översvämningar och ersosion, som förorsakats av knäckepilar som faller ut i ån och hindrar avrinningen. På 1950-talet fanns inte en enda knäckepil i området, men i slutet på 90-talet gjorde undertecknad en inventering och då fanns det ca träd. Stensåns mellersta Fiskevårdsområde började då avlägsna de träd som fallit ut i ån. Därefter har Stensåns regleringsföretag, som har långtgående åtagande att hålla ån fri från hinder, har avverkat ca 2/3 -delar av träden till en kostnad av ca kr. Bränsleflis har gett en intäkt på ca kr, vilket innebär att kr utdebiterats på jordbruken, som är i ett pressat ekonomiskt läge. En liten bildsvit med de värsta hoten inom Stensåns avrinningsområde bifogas separat - förhoppningsvis kan den bidra till att sätta problemet under luppen! Följande åtgärder kommer att prioriteras under perioden : 1. Fortsatt avverkning av knäckepil med målet att den skall vara utrotad under åtgärdsperioden. A: Avverkning med stubbehandling. B: Först Eco-pluggning av stammen sedan avverkning. Det senare alternativet har fördelen att inga levande grenar knäcks och flyter iväg som sticklingar. Att avverka knäckepilar utan behandling förvärrar bara problemet, eftersom en mängd stubbskott skjuter iväg 2 m årligen! Knäckepilar är ett stort problevi delar gärna med oss av 15-åriga erfarenheter 2. Åtgärder i de jordbruks-dominerade delarna för att hindra erosion och näringsläckage och så långt möjligt återskapa de ridåer och grupper av al som dött på grund av omfattande angrepp av alsjuka. 3. Plantering, sådd / självsådd av al genom markberedning utbredningen av jättebalsamin försvårar dock uppkomsten. 4. Stoppa erosion som uppkommer genom kreaturstramp under den numera förlängda betes-säsongen, vilken kompletteras med stödutfodring i månaderna april och nov. då betet inte räcker till. Djurkoncentrationen vid foderplatserna medför stort markslitage med djuren trampande runt i det gyttjeträsk som bildas med betydande utflöde av näringsämnen. Uppsättning av stängsel mot skyddszoner hindrar nedtrampning av å-brinken. 5. Skapande av ändamålsenliga, anpassade skyddszoner ( vi avser då zoner med varierande bredd på 1 tlll m beroende på topografi och utflöde. Man tillåter en biologisk mångfald av träd framförallt alar, som är oerhört betydelsefulla för vattendraget samt buskar, örter, blommor och gräs. Forskning visar att den utformningen är mycket kostnadseffektiv för att hindra läckage av både kväve, fosfor och bekämpningsmedel. Många gånger effektivare än att lägga kr på enskilda avlopp (se Laholms kommuns yttrande ang enskilda avlopp). Skyddszonerna gynnar bin o humlor och andra insekter samt fågel och djurliv.
6 Allöven är en viktig näringsbas för alla vatten-organismer, som i sin tur är föda åt fisken i vattnet! Alträd skuggar dubbelt så effektivt som knäckepil och håller ner vattentemperaturen, vilket är viktigt för de laxartade fiskarna. En vattenvandring med markägarna i regleringsföretaget planeras till sommaren 2015, där den tänkta modellen på zonerna diskuteras. Målet är att bilda en arbetsgrupp med några markägare och på begränsad sträcka skapa en modell som ger erfarenheter för det fortsatta arbetet. Området kan sen tjäna som förebild även för andra vattenråd. Många vattendrag i Västerhavets vattendistrikt har liknande problem. Extern finansiering är nödvändig för att föreslagna åtgärder skall kunna genomföras. Vi saknar dock konkreta besked om hur åtgärder för att förbättra statusen skall finansieras. Det är vår förhoppning att det skjuts till tillräckligt med ekonomiska resurser för genomförandet. Om inte får en hel del av åtgärderna skrivas om i ljusblått och det vill vi inte vi föredrar den klargröna texten! Vindrarp den 6 april 2015 Enligt uppdrag Leif Filipsson Ordförande, Stensåns vattenråd
Sammansta llning fo r a tga rdsomra de 30. Stensa n
Sammansta llning fo r a tga rdsomra de 30. Stensa n Läsanvisning Denna sammanställning baseras på allmän information om åtgärdsområdet som länsstyrelsen har tagit fram, samt information som fanns i databasen
Läs merVattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter
Vattenmyndighetens samråd - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Upplägg - Övergripande om samrådet - Nationell åtgärdsanalys Övergödning - Åtgärdsförslag regionalt
Läs merSammansta llning fo r a tga rdsomra de 30. Stensa n
Sammansta llning fo r a tga rdsomra de 30. Stensa n Denna sammanställning baseras på allmän information om åtgärdsområdet som varje länsstyrelse har tagit fram samt information som fanns i VISS i september
Läs merVattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på
Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Remissens 3 huvudsakliga delar Förvaltningsplanen Tillsammans med ÅP ger planen inriktningen för fortsatta
Läs merBilaga 1:4 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:4 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Långseleåns åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för Långseleåns åtgärdsområde.
Läs merSammansta llning fo r a tga rdsomra de 9. Genevadsa n
Sammansta llning fo r a tga rdsomra de 9. Genevadsa n Denna sammanställning baseras på allmän information om åtgärdsområdet som varje länsstyrelse har tagit fram samt information som fanns i VISS i september
Läs merMörrumsån, Hur når vi målet god status?
Mörrumsån, Hur når vi målet god status? Åsnen och Mörrumsån Rikt växt och djurliv, hög biologisk mångfald Stor betydelse för rekreation och friluftsliv (riksintresse) Stor betydelse för turistnäringen
Läs merIsättrabäcken. Biotopvård för ökad biologisk mångfald
Isättrabäcken Biotopvård för ökad biologisk mångfald Isättrabäcken- biotopvård för ökad biologisk mångfald Bakgrund Antalet rovfiskar minskar längst med kusten och påverkar ekologin i havet. När antalet
Läs merGötarpsån: Hären - Töllstorpaån
Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Lantmäteriet 2008. Ur GSD-produkter ärende 106-2004/188F. Projekt Vattensamverkan är ett initiativ från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Mycket av data är hämtad från databasen
Läs merSammanställning för åtgärdsområde 28. Sjöråsån, Mariedalsån och Öredalsån
Sammanställning för åtgärdsområde 28. Sjöråsån, Mariedalsån och Öredalsån Denna sammanställning baseras på allmän information om åtgärdsområdet som varje länsstyrelse har tagit fram samt information som
Läs merSamrådsmöte Sveg 18 februari 2015
Samrådsmöte Sveg 18 februari 2015 Alla kan bidra till ett bättre vatten! Bottenhavets status Blå-Hög ekologisk status Grön- God ekologisk status Gul-Måttlig ekologisk status Orangeotillfredsställande
Läs merSamråd inom delområde Motala ström. Onsdag 17 april 2013
Samråd inom delområde Motala ström Onsdag 17 april 2013 Dagens program 10.00 10.10 Inledning 10.10 11.00 Vattenmyndigheten presenterar samrådets genomförande och samrådshandlingarna 11.00 11.30 Länsstyrelsen
Läs merFörst - vattenförvaltning light ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT. Varför vattenförvaltning?
ÅTGÄRDSPROGRAM 2016-2021 VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT Josefin Levander Vattenmyndigheten Västerhavet Länsstyrelsen Västra Götalands län Först - vattenförvaltning light Hur mår våra vatten? Vilken miljökvalitetsnorm
Läs merMILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt 2009 2015 Rapportnr: 2010:3 ISSN: 1403-624X Titel: Miljökonsekvensbeskrivning Bottenhavets vattendistrikt 2009-2015 Utgivare: Vattenmyndigheten
Läs merYttrande över Samrådshandlingarna Vattenmyndigheten Bottenviken
Yttrande över Samrådshandlingarna Vattenmyndigheten Bottenviken2015 2021 Yttrande inklusive för Vindelälven med exempel från Vindelns kommun I remissen är förslaget att uppnå god vattenkvalité rakt över.
Läs merReferensgruppsmöte JordSkog
Referensgruppsmöte JordSkog 2013-06-04 Upplägg - Kort genomgång av vattenförvaltningen och vad som är på gång under 2013-2014 - Ekologisk status - Ekologisk status och åtgärdsunderlag i Köpingsån Johan
Läs merFörvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt. Hanna-Mari Pekkarinen Rieppo Vattenmyndigheten Västerhavet
Förvaltningsplan 2016-2021 för Västerhavets vattendistrikt Hanna-Mari Pekkarinen Rieppo Vattenmyndigheten Västerhavet Varför vattenförvaltning? Förebygga Åtgärda Planera För ett långsiktigt hållbart nyttjande
Läs merALSTERSÄLVENS VATTENRÅD 2015-04-09 Vattenmyndigheten Västerhavet Yttrande över Vattenmyndigheten Västerhavets remiss av förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer 2015 Övergripande synpunkter
Läs merFörslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden
Förslag till Åtgärdsprogram 2016 2021 - innehåll, formuleringar och röda tråden Innehåll Kap 5 Åtgärder som behöver vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt Kap 6 Åtgärder per
Läs merSamråd inom Smålandskustens delområde. Onsdag 13 mars 2013
Samråd inom Smålandskustens delområde Onsdag 13 mars 2013 Dagens program Vattenförvaltning EU:s ramdirektiv för vatten år 2000 Gemensamma principer, ramar och mål Övergripande mål: Främja en långsiktigt
Läs merMörrumsån. Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. Vattendirektivet 2000/60/EG
Mörrumsån Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. Vattendirektivet 2000/60/EG Helgasjön. Foto: Birgitta Sundholm Monica Andersson Arbetsprocess
Läs merBilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021
Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag för åtgärdsområdet Södra Hälsinglands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås för
Läs merMinnesanteckningar från informationsmöte med intressenter i Marielundsbäcken
Minnesanteckningar från informationsmöte med intressenter i Marielundsbäcken Kvibille Gästis 2014-05-21 Närvarande Markägare och arrendatorer: Karl-Olof Johnsson, Göran Andreasson, Thomas Nydén och Lars
Läs merVattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Vattendagarna 2015 Irene Bohman
Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Vattendagarna 2015 Irene Bohman BAKGRUND Verktyg för att nå vattenrelaterade miljömål. Verktyg för att nå reduktionsbetingen inom BSAP Stora delar av åtgärdsprogrammet
Läs merBilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Bottenhavets internationella gränsvattenområden i Jämtlands län Detta är en sammanställning
Läs merNya statusklassningar vattendrag nov 2013
Nya statusklassningar vattendrag nov 2013 Renate Foks 12 nov 2013 Hagbyån och Halltorpsån Utdrag från VISS, 12 nov 2013 Hagbyån Hagbyån Hagbyån Halltorpsån Halltorpsån gul = måttlig ekologisk status, grön=
Läs merFyrkantens vattensrådsområde
Fyrkantens vattensrådsområde VRO 5 Klöverträsk 2009-03-24 Maria Widmark Vad är målet för våra vatten? - God status - God tillgång - Ingen försämring -Hållbartutnyttjande - Framtida generationer ska få
Läs merBilaga 1:3 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:3 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till åtgärder för Övre Ångermanälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de åtgärder som föreslås
Läs merDen praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt
Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt Att gå från byråkrati till handling Kartläggning och analys Identifiera vattenförekomster, bedöma
Läs merSammanställning för åtgärdsområde 2. Borgviksälven
Sammanställning för åtgärdsområde 2. Borgviksälven Denna sammanställning baseras på allmän information om åtgärdsområdet som varje länsstyrelse har tagit fram samt information som fanns i VISS i september
Läs merVälkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen. Niklas Holmgren Strateg, Vattenmyndigheten Södra Östersjön
Välkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen Niklas Holmgren Strateg, Vattenmyndigheten Södra Östersjön Europa och Hässleholm Samråd pågår i hela EU. Andra gången - Vattendirektivet Första
Läs merLilla Å (Mynningen-Musån)
20120412 Vattenförekomst Lilla Å (MynningenMusån) EU_CD Vattenkategori Distriktsindelning Huvudavrinningsområde Delavrinningsområde Kommuner Övervakningsstationer SE632093131112 Vattendrag 5. Västerhavet
Läs merVattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning
Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning 1 Vattendragens biologiska värden 2 Träd och buskar i kanten Skuggar vattendraget hindrar igenväxning, lägre vattentemperatur Viktiga för däggdjur
Läs merFörslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten
1 (7) DATUM DNR 2015-02-24 KS/2015:37 Yttrande Vattenmyndigheten.vastmanland@ lansstyrelsen.se Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten
Läs merSammanställning för åtgärdsområde 32. Suseån
Sammanställning för åtgärdsområde 32. Suseån Denna sammanställning baseras på allmän information om åtgärdsområdet som varje länsstyrelse har tagit fram samt information som fanns i VISS i september 2014.
Läs merBilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för åtgärdsområdet Södra Gästriklands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås
Läs mer5 Stora. försök att minska övergödningen
5 Stora försök att minska övergödningen Svärtaån Svärtaån är ett vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt som har stor belastning av fosfor och kväve på havet. En betydande andel kommer från odlingslandskapet.
Läs merÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT
ÅTGÄRDSPROGRAM 2016-2021 VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT Vattenrådens dag 22 mars 2017 Hanna Tornevall Vattenvårdsdirektör Vattenmyndigheten Västerhavet Förvaltningsplan inklusive miljökvalitetsnormer beslutade
Läs merInstruktion finansieringsuppgiften
Instruktion finansieringsuppgiften Er uppgift är att finansiera åtgärdsprogrammets övergödningsåtgärder. Varje deltagare har fått en femhundring, en hundring och en 50-lapp. Ni ska på baksidan kryssa i
Läs merÅtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde
Datum: 2016-11-11 Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde Kungsbackaåns vattenråd EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon 031-771 87 40 Hemsida www.enviroplanning.se
Läs merVad händer med vattenmyndigheternas åtgärdsprogram?
Vad händer med vattenmyndigheternas åtgärdsprogram? Irene Bohman Nationell kalkhandläggarträff 2016-03-15 Maj PRÖVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAMMET Överlämnade åtgärdsprogrammet till regeringen för en eventuell
Läs merMKN för vatten. seminarium och workshop. Välkomna! Umeå 14 september 2016
MKN för vatten seminarium och workshop Umeå 14 september 2016 Välkomna! Mål med dagen Ta in och sprida kunskap om MKN, att skapa kontaktnät och en arena för erfarenhetsutbyte kring MKN. Förhoppning De
Läs merÖversvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån
Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån Johan Kling Vattenmyndigheten, Västerhavet johan.kling@lansstyrelsen.se, 070-600 99 03 Syfte Analys av Smedjeåns hydrologi och geomorfologi för
Läs merVad innebär det att en sjö eller vattendrag inte har övergödningsproblem?
Övergödning Vad innebär det att en sjö eller vattendrag inte har övergödningsproblem? Enligt vattendirektivet: * Den biologi som påverkas av övergödning visar på God eller Hög status Fisk Alger Bottendjur
Läs merArbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor sammanställning av frågor att besvara för samrådsinstanser
Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor sammanställning av frågor att besvara för samrådsinstanser För mer information hänvisas till respektive avsnitt i samrådsdokumentet. Arbetsprogram
Läs merVarje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?
Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till
Läs merNossans regleringsföretag av år 1922
Nossans regleringsföretag av år 1922 REMISSYTTRANDE Dr nr.537-34925-2014 Till: vattenmyndigheten.vastragotaland@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan
Läs merPiteälvens vattenrådsområde VRO 6. Älvsbyn 2009-03-31 Sofia Perä
Piteälvens vattenrådsområde VRO 6 Älvsbyn 2009-03-31 Sofia Perä Vad är målet för våra vatten? - God status - God tillgång - Ingen försämring - Hållbart utnyttjande - Framtida generationer ska få uppleva
Läs merVattenförvaltningens samråd 1 nov april 2015
Vattenförvaltningens samråd 1 nov 2014 30 april 2015 Förslag till ny förvaltningsplan (FP), nytt åtgärdsprogram (ÅP) och nya miljökvalitetsnormer (MKN) för Norra Östersjöns vattendistrikt för perioden
Läs merHöje å - Sverigeledande vattensamarbete mellan fyra kommuner.
Höje å - Sverigeledande vattensamarbete mellan fyra kommuner. Jonas Johansson Limnolog / Vattenrådssamordnare Höje å- och Kävlingeåns vattenråd Tekniska förvaltningen Lunds kommun Höje å avrinningsområde
Läs merVad innebär vattendirektivet?
Vad innebär vattendirektivet? Hur står det till med vattenkvaliten i Marielundsbäcken i Suseåns avrinningsområde 2013-05-13 Jonas Svensson Samordnare för vattenförvaltningen i Hallands län Vattendirektivet
Läs merNATUR, VATTEN OCH VÅTMARKER
NATUR Tomelilla kommun rymmer många olika landskapstyper. Den sydöstra kommundelen präglas av det låglänta landskapet vid Österlenslätten. Kommunens mellersta del, vid det som kallas Södra mellanbygden,
Läs merVälkomna! Samråd inom vattenförvaltningen 30 november till 30 april: en vägvisare inför beslut 2021
Välkomna! Samråd inom vattenförvaltningen 30 november till 30 april: en vägvisare inför beslut 2021 Vattenförvaltningen viktig del av svenskt miljömålsarbete På alla nivåer: Kommunal Regional Nationell
Läs merBilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Övre Ljungans åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för Övre Ljungans
Läs merBevara Sommens nedströmslekande öring
1 Bevara Sommens nedströmslekande öring Projektbeskrivning Laxberg Version 2012-09-19 Mål med projektet Att återskapa fria vandringsvägar för fisk för att öka reproduktionen hos Sommens nedströmslekande
Läs merSammanställning för åtgärdsområde 22. Mölndalsån
Sammanställning för åtgärdsområde 22. Mölndalsån Denna sammanställning baseras på allmän information om åtgärdsområdet som varje länsstyrelse har tagit fram samt information som fanns i VISS i september
Läs merUtdrag från Vattenmyndighetens förslag till åtgärder, remiss 2009
Utdrag från Vattenmyndighetens förslag till åtgärder, remiss 2009 Underlag till möte med grundvattenrådet 24 april 2009 Vattenmyndighetens sammanställning av Miljöproblem...3 Vad omfattas?... 3 Övergripande
Läs merSammanställning för åtgärdsområde 43. Örekilsälven
Sammanställning för åtgärdsområde 43. Örekilsälven Denna sammanställning baseras på allmän information om åtgärdsområdet som varje länsstyrelse har tagit fram samt information som fanns i VISS i september
Läs merYttrande över samråd inom vattenförvaltning för Bottenhavets
YTTRANDE 1 (8) Yttrande över samråd inom vattenförvaltning för Bottenhavets vattendistrikt (Vattenmyndighetens dnr 537-7197-14) Förutsättningar för yttrandet Eftersom förslaget är mycket omfattande har
Läs merKommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158
1 (5) Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 Dnr KS 2015-299 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt dnr 537-5346-2014 Yttrande över Förslag till förvaltningsplan, Förslag till miljökvalitetsnormer
Läs merFiskevårdsåtgärder i Kungälv 2010
Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2010 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun arbetat med underhåll och reparationer av fiskvägar samt ny kulvert i omlöpet i Grannebyån. De vattendrag som vi arbetat
Läs merLivet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?
Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Erik Degerman, Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för akvatiska resurser Sötvattenslaboratoriet, Örebro 92 000 sjöar 450 000
Läs merTJÄNSTESKRIVELSE. Remissvar angående åtgärdsprogram vattendirektivet
Öckerö 2015-03-30, rev. 2015-04-10 TJÄNSTESKRIVELSE Kommunstyrelsen Handläggare: Anna Skrapste, Lisette Larsson, Susanne Härenstam Ärende: Samråd åtgärdsplaner 2015-2021, vattendirektivet Diarienummer:
Läs merYttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnads- och näringslivskontoret Datum Diarienummer 2015-03-18 KS0150/15 Handläggare Thomas Jågas Telefon 023-828 42 E-post: thomas.jagas@falun.se
Läs merInstruktion finansieringsuppgiften
Instruktion finansieringsuppgiften Er uppgiften är att finansiera åtgärdsprogrammets övergödningsåtgärder. Varje deltagare har fått en femhundring, en hundring och en 50-lapp. Ni ska på baksidan kryssa
Läs merSammanställning för åtgärdsområde 35. Törlan, Uttran och Ramsjö kanal (TUR)
Sammanställning för åtgärdsområde 35. Törlan, Uttran och Ramsjö kanal (TUR) Läsanvisning Denna sammanställning baseras på allmän information om åtgärdsområdet som länsstyrelsen har tagit fram, samt information
Läs merStatusklassning och vattendirektivet i Viskan
Statusklassning och vattendirektivet i Viskan EU s ramdirektiv för vatten och svensk vattenförvaltning VARFÖR EN NY VATTENFÖRVALTNING? Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas,
Läs merSammanställning för åtgärdsområde 17. Kustnära områden mellan
Sammanställning för åtgärdsområde 17. Kustnära områden mellan Denna sammanställning baseras på allmän information om åtgärdsområdet som varje länsstyrelse har tagit fram samt information som fanns i VISS
Läs merÄr det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera.
1(5) Samrådssvar från Vattenrådet - Vänerns sydöstra tillflöden gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd
Läs merBilaga 1:1 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:1 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Vojmån och Vapstälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för åtgärdsområdet
Läs merVad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman
Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman Fem distrikt i Sverige med olika karaktäristik Sverige är uppdelat i fem olika vattendistrikt baserat på de fem större havsbassängerna vilket innebär
Läs merTyresåns vattenvårdsförbunds åtgärdsprogram för Tyresån och Kalvfjärden
Dnr 2015-017171 Sida 1 (5) Handläggare Juha Salonsaari Enheten för Miljöanalys Telefon: 08-508 287 92 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2015-12-15 p 23 Tyresåns vattenvårdsförbunds åtgärdsprogram för
Läs merPå gång inom Vattenförvaltningsarbetet. Ann-Louise Haglund
På gång inom Vattenförvaltningsarbetet Ann-Louise Haglund Vattenförvaltningsarbetet under 2015 Remiss från Vattenmyndigheterna Förslag till Åtgärdsprogram Förvaltningsplan Miljökvalitetsnormer Miljökonsekvensbeskrivning
Läs merSammanställning för åtgärdsområde 21. Lidan
Sammanställning för åtgärdsområde 21. Lidan Denna sammanställning baseras på allmän information om åtgärdsområdet som varje länsstyrelse har tagit fram samt information som fanns i VISS i september 2014.
Läs merHornån. Lantmäteriet Ur GSD-produkter ärende /188F
Hornån Lantmäteriet 2008. Ur GSD-produkter ärende 106-2004/188F. Projekt Vattensamverkan är ett initiativ från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Mycket av data är hämtad från databasen VattenInformationsSystem
Läs merProjekt Kullån, Burån och Hovaån
Projekt Kullån, Burån och Hovaån Bakgrund Skagern ligger på gränsen mellan Västra Götalands län, Värmlands län och Örebro län och är till ytan Sveriges 18:e största sjö och tillhör Gullspångsälvens vattensystem.
Läs merDagvattenutredning Syltlöken 1
Dagvattenutredning Syltlöken 1 Tillhörande detaljplan för bostäder m m inom fastigheten 2016-10-24 Upprättad av Va-avdelningen, Tekniska förvaltningen Josefine Evertsson Syfte och bakgrund Syftet med detaljplanen
Läs merBiotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008
Direkttelefon Referens 0910-73 76 77 2008-11-17 Bygg- och miljökontoret Miljöavdelningen Bo-Göran Persson Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008 Delrapport inom projektet - Kustvattendrag inom Skellefteå
Läs merNästan 600 sidor. Carola Lindeberg Samordnare Södra Östersjöns vattenmyndighet
Program 14.30 15.00 Kaffe 15.00 15.15 Tid för bättre vatten 15.15 15.30 Parallella samråd 15.30 16.15 Nästan 600 sidor 16.25 16.50 Ger åtgärdsprogrammet rätt åtgärder 16.50 17.30 Samråd om vatten, gruppdiskussion
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 16. Ryssåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-10 2 16. Ryssåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Läs merFrån ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer. Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön
Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelser i samverkan 5 Vattendistrikt utifrån avrinningsområdens gränser 5 Vattenmyndigheter
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 14. Våmåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-01 2 14. Våmåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Läs merLANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost REMISSYTTRANDE Till: vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Södra Östersjöns
Läs merUtredning av MKN i berörda vattenförekomster. Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun
Utredning av MKN i berörda vattenförekomster Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun 2014 Ann Bertilsson, Tina Kyrkander, Jonas Örnborg Rapport 2015:08 www.biologiochmiljo.se Ansvarig handläggare:
Läs merStatusklassning i praktiken. En vattenvårdares vardag. Vattensamordnare
Statusklassning i praktiken Vattenvård i verkligheten En vattenvårdares vardag Vattensamordnare 018 19 50 15 gunilla.lindgren@lansstyrelsen.se I konkurrensen om vattnet får statusklassningen stor betydelse
Läs merVarför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar
Varför prioriterar Sverige fosforavskiljning i markbaserade anläggningar Jane Hjelmqvist Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen Möjligtvis två frågor... Varför prioriterar vi fosforavskiljning?
Läs merVattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se
Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv Förslag åtgärdsprogram för södra östersjön Just nu pågår samråd inom EU Ramdirektivet för vatten -2021-2027
Läs merHydromorfologi. Foto: Anders Larsson. Anders Larsson
Hydromorfologi Foto: Anders Larsson Anders Larsson Hydromorfologi Konnektivitet Samtliga vattenförekomster bedömts Hydrologisk regim De vattenförekomster som skulle påverka ekologisk status. Morfologi
Läs merFältstudier och experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. (9BMA1)
Område: BRATTEFORSÅN Ur centralt innehåll: Fältstudier och experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. (9BMA1) Hur organismer identifieras, sorteras och grupperas
Läs merSid 1 Lantbrukarnas Riksförbund. Tema Vatten Borgeby fältdagar 2010 Presentation av Göran Kihlstrand LRF
Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Tema Vatten Borgeby fältdagar 2010 Presentation av Göran Kihlstrand LRF EU direktivet 2000/60/EG Ramdirektivet för vatten December 2000 antog alla EU:s medlemsländer Ramdirektivet
Läs merAtt anlägga eller restaurera en våtmark
Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se
Läs merYttrande över samrådshandlingar
1 2015-04-22 Vattenmyndigheten Västerhavet 403 40 Göteborg Yttrande över samrådshandlingar Nedan följer yttrande från Lygnerns vattenråd över Förslag till åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt
Läs merM2016/01062/R
Promemoria 2016-04-13 M2016/01062/R Miljö- och energidepartementet Rättssekretariatet Departementssekreterare Ulrika Gunnesby Telefon 08-405 22 46 E-post ulrika.gunnesby@regeringskansliet.se Ändring i
Läs merSammanställning av Vattenmyndigheten Norra Östersjöns frågor för samrådssvar. E-post: diariet.stadsbyggnadskontoret@norrkoping.se
BILAGA 3 1(7) Bilaga 3 Sammanställning av Vattenmyndigheten Norra Östersjöns frågor för samrådssvar Kontaktuppgifter Norrköpings kommun E-post: diariet.stadsbyggnadskontoret@norrkoping.se Frågor om Förslag
Läs merJONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP
BEHOVSBEDÖMNING OCH STÄLLNINGSTAGANDE TILL DETALJPLAN FÖR JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN OM PLANEN KAN ANTAS INNEBÄRA BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN ENLIGT 6 KAP 11 MB Bild på planområdet
Läs merBMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora
Miljökontoret Margareta Lindkvist Tfn. 0581-81713 BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora YTTRANDE Sidan 1 av 5 2015-04-09 Ljusnarsbergs Kommun Kommunstyrelsen
Läs merViva vatten Mia Svedäng Projektledare Lokal vattenmiljö
Viva vatten Mia Svedäng Projektledare Lokal vattenmiljö Naturskyddsföreningens arbete för havs- och vattenmiljö Rinnande vatten Vattenkraft Havsmiljön Fisk och fiskemetoder + Ren båtbotten Lokal vattenmiljö
Läs merMiljökvalitetsnormer i Sverige
Miljökvalitetsnormer i Sverige EU:s vattenlagstiftning Vattenuttag, Fiskvatten-, Musselvatten-, Badvatten- och Dricksvattendirektiv Avloppsvatten Nitrat från jordbruk Dricksvatten IPPC Vattendirektivet
Läs merSammanställning för åtgärdsområde 8. Fylleån
Sammanställning för åtgärdsområde 8. Fylleån Läsanvisning Denna sammanställning baseras på allmän information om åtgärdsområdet som länsstyrelsen har tagit fram, samt information som fanns i databasen
Läs merSammanställning för åtgärdsområde 39. Visman
Sammanställning för åtgärdsområde 39. Visman Denna sammanställning baseras på allmän information om åtgärdsområdet som varje länsstyrelse har tagit fram samt information som fanns i VISS i september 2014.
Läs mer