Strategier för bättre vatten i huvudstaden

Transkript

1 Strategier för bättre vatten i huvudstaden Vattenplanering för kommunerna i NÖVD Juha Salonsaari Vattensamordnare Avdelningen för miljöanalys

2 Innehåll Varför behöver kommunen en handlingsplan och lokala åtgärdsprogram? Stockholms organisation för god vattenstatus samt allmänt om arbetet med lokala åtgärdsprogram. Lokalt åtgärdsprogram för Långsjön som exempel.

3 Kommunens skyldighet att följa åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer En kommun är skyldig att vidta de åtgärder som föreskrivs enligt ett åtgärdsprogram (5 kap. 8 MB) och är (med)ansvariga för att MKN följs (5 kap. 3 MB) Vid planläggning eller andra ärenden enligt PBL ska MKN i 5 kap. MB följas (2 kap. 10 PBL). Länsstyrelsen kan med stöd av 11 kap. 1 PBL upphäva kommunala beslut om detaljplaner och områdesbestämmelser om MKN inte följs. Länsstyrelsen kräver helhetssyn vid planeringen. Men de legala verktygen för att planera så att MKN följs är mycket svaga. Lokala åtgärdsprogram ger en helhetsbild.

4 Kommunernas ansvar enligt vattenmyndigheternas åtgärdsprogram (5 mest relevanta storstadsåtgärder av totalt 8 åtgärder riktade till kommuner)

5 Lokala åtgärdsprogram per avrinningsområde ett viktigt underlag i den kommunala planeringen Klassificering av status, bedömning av påverkan och åtgärder Förvaltningsplan inklusive åtgärder Handlingsplan för god vattenstatus Lokala åtgärdsprogram på vattenförekomstnivå

6 Handlingsplan för god vattenstatus pekar ut färdväg Handlingsplanens syften: Ange hur stadens vattenarbete ska utvecklas så att ett tydligt fokus på operativa åtgärder nås. Nytt övergripande mål för Stockholms vattenarbete Stockholms sjöar, kustvatten och vattendrag ska följa miljökvalitetsnormerna för vatten (god ekologisk och kemisk status till år 2021 eller senast till år 2027). För att nå detta mål behöver lokala åtgärdsprogram vara framtagna för alla stadens vattenförekomster senast år Framgångsfaktorer Kort och koncis med fokus på knäckfrågor. Visar vad som behöver göras, men löser inte allt. Tidsatta aktiviteter med utpekat ansvar. MF skrev underlaget. KS remitterade. Utmaningar och potentiella fallgropar Ansvarsfördelning för investering och drift. Trubbig lagstiftning. Staden växer. Kostsamma åtgärder i urban miljö. Ansvar för gamla synder.

7 Stockholms stads dagvattenstrategi Förbättrad vattenkvalitet i stadens vatten Robust och klimatanpassad dagvattenhantering Resurs och värdeskapande för staden Miljö- och kostnadseffektivt genomförande Checklista dagvattenutredning Beräkningsmetodik vid dagvattenutredning Anläggningsbeskrivningar (planeringsnivå) Goda exempel Åtgärdsnivån Riktlinjer

8 Lokala åtgärdsprogram är underlag för genomförande Genomförande av kostnadseffektiva lokala åtgärder kräver ett lokalt underlag som beskriver var, hur, när, av vem och till vilken kostnad som åtgärderna ska utföras. Framgångsfaktorer Tydlig process och projektstruktur. Underlag för projektering och genomförande. Bra samarbete på tjänstemannanivå mellan kommuner. Kompetens internt. Politisk förankring. Öronmärkta medel. Genomtänkta upphandlingar med fokus på åtgärder. Utmaningar och potentiella fallgropar Ansvarsfördelning för både investering och drift. Ger inte alla svar och alla detaljer. Ändrade förutsättningar status och förbättringsbehov. Tidig förankring på politisk nivå i alla inblandade kommuner. Skillnader i prioriteringar och utmaningar i olika kommuner. Samfinansiering av åtgärder genom bilaterala avtal. Uppföljning och övervakning behöver anpassas och förbättras.

9 Generell disposition lokala åtgärdsprogram Sammanfattning Varför behövs lokala åtgärdsprogram Ekologisk och kemisk status Förbättringsbehov Påverkansanalys Genomförda åtgärder Pågående och planerade åtgärder Förslag på nya åtgärder Övergripande åtgärder Behov av ytterligare underlag Summering av prioriteringar, kostnader, effekter och ansvar.

10 Lokala åtgärdsprogram innebär samverkan LÅP Påbörjas Avslutas I samverkan med Bällstaån 2017 Järfälla Brunnsviken 2017 Solna och Sundbyberg Råcksta Träsk Kyrksjön Judarn Långsjön Huddinge Trekanten Magelungen Haninge, Huddinge och Tyresö Drevviken Haninge, Huddinge och Tyresö Forsån Haninge, Huddinge och Tyresö Ulvsundasjön Solna och Sundbyberg Årstaviken Riddarfjärden Flaten Norrström Strömmen Lilla Värtan Igelbäcken Solna, Järfälla och Sundbyberg Görväln Fiskarfjärden Ältasjön Nacka Sicklasjön Nacka Rödstensfjärden - - -

11 Projektorganisation för vattenarbetet i Stockholm Förvaltningschefsgruppen Samordningsgrupp för god vattenstatus Styrgrupp för god vattenstatus - Ordförande - Sekreterare (Vattensamordnare) Arbetsgrupp för Dagvattenvägledning Projektgrupp LÅP - Projektledare - Delprojektledare Referensgrupp - Övriga förvaltningar - Berörda stadsdelar - Intresseorganisationer Delprojekt Långsjön. Bällstaån, Brunnsviken - Delprojektledare - Projektmedlemmar - Konsulter Utvärdering, uppföljning och förvaltning Lokalt åtgärdsprogram Utredning och förstudier Projektering och genomförande

12 Organisation för god vattenstatus Förslag till lokalt åtgärdsprogram Kommunstyrelsen Remiss till andra kommuner och myndigheter KS (roteln) hanterar synpunkter Intern remiss MF (PoM) Godkännande inför kontorsremiss/ förankring Styrgrupp för god vattenstatus Förankring referensgrupp/ kontorsremiss Hantering av synpunkter + kompletteringar Gemensamma tjut tekniska förvaltningar samt SVOA Beslut Förvaltningschefsgruppen Beslut Styrgrupp för god vattenstatus Förstudier, detaljprojektering och genomförande av fysiska åtgärder Ansökan om medel för genomförande av åtgärder Uppdrag till genomförandeorganisationer inom staden Beslutsmandat för Styrgrupp för god vattenstatus att prioritera åtgärder och vid behov revidera LÅP inom ramen för inriktningsbeslutet från KS Inriktningsbeslut KS om Lokalt åtgärdsprogram samt medel för att genomföra åtgärder som inte ska bekostas av exempelvis VA-kollektivet Överlämnande av LÅP till andra berörda kommuner och myndigheter

13 Lokalt åtgärdsprogram för Långsjön

14 Åtgärder för bättre status kräver en helhetssyn Tillförsel från avrinningsområdet Rening Långsjön Näringsämnen och föroreningar Sediment Punktkällor Fällning Förflyttningar mellan vatten och sediment Åtgärder punktkällor Hydromorfologisk påverkan Åtgärder för att förbättra de fysiska livsmiljöerna

15 Exempel på lokalt åtgärdsprogram Långsjön Sjöyta; 0,28 km 2 = 28 ha. Avrinningsområde; ca 220 ha. Avrinningsområdet delas av Huddinge och Stockholm. Största djup ca 3 m. Utloppet är reglerat av en damm. Dricksvattentillsättning ca 30 l/s. Omsättningstid 5-6 månader vid dricksvattentillsättning.

16 Lite åtgärdshistorik för Långsjön 1925 reglerades utloppet efter en tidigare raserad damm. 1962, behandlades blomning av blå grönalger med kopparsulfat 1968 och 1970 fälldes löst fosfor i vattnet genom tillsats av aluminiumklorid sugmuddrades den nordvästra delen av sjön 1995 bildades Gömmarens naturreservat i Huddinge kommun provades olika metoder för syrsättning av vattnet under den islagda perioden talet duplicerades områden inom Stockholms del av tillrinningsområdet gjordes undersökningar av bräddavlopp, spårning av läckor och felkopplingar tillfördes syrgas vintertid vid Långsjö Torg för att förebygga fiskdöd 2006 fälldes löst fosfor i vattnet genom tillsats av aluminiumklorid.

17 Totalfosfor Ekologisk status avseende biologiska och fysikalisk kemiska kvalitetsfaktorer Ur VISS Måttlig ekologisk status Klorofyll: Måttlig Näringsämnen (fosfor): Måttlig Ljusförhållanden (siktdjup): Otillfredsställande Siktdjup Klorofyll Stadens egna undersökningar Fisk (2016): God Makrofyter (2014): God Bottenfauna (2013): Måttlig Streckad linje visar när fällning av fosfor i sediment genomfördes (2006)

18 Ekologisk status avseende hydromorfologiska kvalitetsfaktorer (dvs fysiska livsmiljöer) Konnektivitet till närområde och svämplan 40 % bristande konnektivitet = Otillfredsställande status Närområdet runt sjön 71 % anlagda/aktivt brukade ytor = Otillfredsställande status Svämplanets strukturer och funktion runt sjöar Ca 40 %anlagda/aktivt brukade ytor = Otillfredsställande status

19 Kemisk status i Långsjön

20 Orsak till övergödningsproblem och miljögifter Teckenförklaring Markanvändning Gles stadsbebyggelse - Bostadsområden Gles stadsbebyggelse - Småhusområden Grusmark Gräsmark, intensiva skötselmetoder Gräsmark, moderata skötselmetoder Industrifastigheter med miljöfarlig verksamhet Skog och buskmark Tät stadsbebyggelse Vägar med hög trafikintensitet Fosfor Dagvatten från bebyggelse och trafik Gödsling på villatomter och parkmark Internbelastning Antracen Dagvatten från bebyggelse, trafik, gummidäck PFOS Dagvatten Långväga? Kvicksilver Få lokala antropogena källor. PBDE Få lokala antropogena källor.

21 Fosforbelastning per delavrinningsområde

22 Förslag på åtgärder i tillrinningsområdet för att minska belastningen av fosfor och miljögifter Sammanlagt ca 30 åtgärdsförslag i avrinningsområdet Välja åtgärd utifrån lokala förhållanden, dvs bland annat; Möjliga ytor utifrån markåtkomst Ledningsnät och kabeldragningar Geologi och höjdförhållanden Hänsyn taget till seriekoppling av åtgärder Lokalt omhändertagande där det är möjligt är prioriterat.

23 Ett exempel åtgärd 3 A Skärmbassäng Inom delavrinningsområde 3 är möjligheten att rena dagvatten begränsat då området består av smala lokalgator och tomtmark. För att åstadkomma rening av delområdet föreslås en skärmbassäng i viken runt inloppet i Långsjön. En skärmbassäng kan anläggas i vattnet med skärmarna fästa vid pontonbryggor. En volym på ca 175 m3 kan på så sätt bildas för avsättning av föroreningar. Där skärmbassängen anläggs är djupet ned till botten ca 1 m. Arean utritad i Figur 5 är 370 m2 och kan rena delavrinningsområdet på ca 6 ha (Figur 16). Länsstyrelsen tycker generellt inte att skärmbassänger är en godtagbar åtgärd då en del av recipienten tas i anspråk som åtgärd. Men på grund av platsbrist i tillrinningsområdet har denna lösning föreslagits här. Som alternativ skulle en Ecovault-anläggning kunna placeras på vändningsplatsen på Frösövägen. Jordarten är lera med 1-3 m till berg så eventuellt kommer sprängning att krävas.150 m 800 mm-ledning skulle troligen behöva dras om för att ledningen inte ska hamna för djupt. Total investeringskostnad för en skärmbassäng är ca kr. Den totala investeringskostnaden för anläggande av ett Ecovault är ca kr. Eventuell sprängning av berg är då inte medräknad i totalkostnaden. Avskild mängd beräknas vara liknande i båda anläggningarna och redovisas i Tabell 3 per ämne (kg/år, g/år).

24 Åtgärder för Hydromorfologi Längsgående konnektivitet; Fiskpassage vid dämmet och återställning av kulverterade sträckningar mellan Långsjön och Mälaren. Mycket dyr åtgärd i förhållande till resultatet. Morfologi; Återställande av bebyggda/anlagda områden Bedöms inte ekonomiskt försvarbart. Tänka utanför boxen hur kan vi förbättra de fysiska livsmiljöerna så långt det är möjligt samtidigt som vi bygger stad? Informationskampanjer och lokala aktiviteter för att stimulera till lokala åtgärder för växt- och djurliv. Utläggning av risvasar och död ved.

25 Övriga föreslagna åtgärder Följ Stockholms dagvattenstrategi och vägledning i nya exploateringar och större ombyggnationer. Tillsynskampanjer. Mer frekvent gatusopning för att minska partiklar som når sjön. Informationskampanj angående minskad biltvätt och gödsling på tomt samt nedskräpning. Uppmuntra till dagvattenlösningar på privat mark. Skötsel av parkmark som gynnar Långsjön.

26 Åtgärdsprioritering Viktigt att inte enbart se till kostnadseffektivitet, exempelvis mängd reducerat fosfor per kr, utan väga in synergieffekter som exempelvis; Samverkansmöjligheter med andra projekt och strategier Klimat, gröna åtgärder, rekreation, gestaltning och hälsa. Det är dock klurigt att göra en sammanvägning som tar lagom hänsyn till alla variabler. Vi håller på Bildkälla: Unesco

27 Vatteninformation på Miljöbarometern I webbverktyget Miljöbarometern presenteras mål, indikatorer, miljötillstånd och genomförda åtgärder.

28 Tack! Frågor? Juha Salonsaari Telefon: