Rapport Föreningslyftet 2016

Transkript

1 Rapport Föreningslyftet 2016 Denna rapport är skriven av projektledningen (Göteborgs Fotbollförbund, Göteborgs Innebandyförbund och SISU Idrottsutbildarna) samt ingående Föreningar och redovisar och utvärderar vad som avhandlats inom projektet Föreningslyftet Göteborg Sida 1 av 161

2 Sammanfattning Föreningslyftet 2016, som är det sista av tre planerade pilotprojekt, är en lyckad fortsättning på ett långt föreningsutvecklingsarbete som föreningslivet i Göteborg står inför. För satsade kr miljoner kronor har 46 st idrottsföreningar kunnat delta och vi kan konstatera att det 3:e pilotprojektet i stor utsträckning visar på att genom ett strukturerat och målmedvetet arbete så kan verksamheten i våra idrottsföreningar utvecklas. Flertalet av de deltagande föreningarna har utvecklats och tydligast framsteg visar de klubbar som hittat rätt Föreningsutvecklare och som getts störst resurser/tid att dagtid jobba med att utveckla föreningens verksamhet. Projektets ökade storlek och blandning av flera idrotter, tillsammans med kommunernas minskade eller uteblivna finansiering har minskat projektets effektivitet på kort sikt men samtidigt inspirerat till att utveckla en arbetsmodell som kan göra det möjligt för idrottens stödorganisationer och föreningarna att samverka, skapa samsyn och gemensamt möta framtidens utmaningar. Genom den gemensamma mötesplatsen (träffar dagtid) fås en central styrning samt en gemensam uppfattning om hur vi vill att verksamheten i våra föreningar skall bedrivas. Projektet är en direkt orsak till att flera lokala nätverk kommit igång. Projektet och dess gemensamma mötesplats har skapat en tydlig vi-känsla bland deltagande föreningar som är viktig. Projektet har också producerat 7 stycken manualer inom områden Börja Rätt, Behålla Rätt, Skolsamverkan, Integration, Jämställdhet, Rekrytering och Finansiering. Dessa innehåller beskrivningar, tips och rekommendation för hur föreningar kan hantera sin verksamhet inom dessa mycket aktuella och prioriterade områden. Innehållsförteckning: 1. Bakgrund 2. Projektinnehåll 3. Projektmål och resultat 4. Slutsatser 5. Föreningslyftet 2016 och framåt Sida 2 av 161

3 Föreningarnas rapporter Bilagor: A. Angered KIF B. Askims IK C. Azalea BK D. FBC Lerum E. Finlandia/Pallo IF F. Fässbergs IF G. Guldhedens IK H. Gunnilse IS I. Hisingsbacka FC J. Hovås/Billdals IF K. HP Warta L. Hönö IS M. IBF Backadalen N. IF Angered United O. IF Warta P. IF Väster Q. IK Kongahälla R. Jonsereds IF S. Kungsladugårds BK T. Kållereds SK U. Kärra IBK V. Landvetter Fotboll (IF och IS) W. Lerums IS X. Lindome GIF Y. Mölndals FF Z. Nödinge SK Å. Pixbo Wallenstam IBK/IBF Ä. Qviding/FIF Ö. Romelanda UF AA. Sandarna BK BB. Sportlife Kungälv IBK CC. Stenkullen GoIK DD. Sävedalens IK EE. Torslanda HK FF. Torslanda IK GG. Utbynäs SK Innebandy HH. Västra Frölunda IF II. Västra Hisingen Basket JJ. Ytterby IS KK. Älvsborgs FF LL. Älvängens IK MM. Öckerö IF NN. Öjersjö IF Sida 3 av 161

4 Bakgrund Förutsättningarna för föreningslivet har förändrats. Idag råder t.ex. större fokus på det enskilda laget än föreningen. I många föreningar är det till och med så att det enskilda laget är starkare än föreningen. Det enskilda laget sätter upp sin egen policy och målsättning som ibland inte alls överensstämmer med föreningens. Laget lever sitt eget liv och skulle i princip kunna tillhöra vilken förening som helst och präglas alltså inte av föreningens värderingar utan snarare av den egna föräldragruppens. Ledarna saknar ofta rätt utbildning och vägledning. Därmed får de svårt att leda sitt lag på ett, för föreningen, gynnsamt sätt. Hur har det kunnat bli så här kan man fundera över. En förklaring är naturligtvis att samhället som föreningarna lever i förändras. Idag är t.ex. de flesta föreningsaktiva föräldrar yrkesarbetande med jobb som ställer höga krav, vilket gör att tid och kraft för övriga engagemang ser annorlunda ut. En annan är att idrott i allmänhet och fotboll i synnerhet, utvecklats från att vara en ren fritidssysselsättning till att i vissa fall vara en kommersiell verksamhet där många finner sin sysselsättning och försörjning. Detta i sin tur gör att medlemmarna ställer högre krav på föreningarnas utbud, verksamhet och kvalité. Begrepp som tidig specialisering och elitsatsning blir viktiga pusselbitar för föreningarna att hantera. I socioekonomiskt utsatta områden där segregation och utanförskap är påtagligt är föreningslivet än mer hotat, för att inte säga på randen till utrotat. Här är det extra tydligt hur problematiskt det är med rekrytering av organisationsledare men även rekrytering av tränare, ledare och t.o.m. spelare till lagen är svårt. Där behovet kanske är som störst så finns de svåraste förutsättningarna. Det är viktigt att inse att idrottsföreningarna även idag fyller en mycket viktig roll, kanske viktigare än någonsin, när det gäller att utbilda, utveckla och fostra våra barn och ungdomar till goda medborgare med sunda vanor och värderingar. Den huvudsakliga utföraren av idrottslig verksamhet är föreningarna där de fortfarande finns. Föreningarna behöver dock hjälp för att få ut det bästa av verksamheten, där av att Göteborgs Fotbollförbund tillsammans med övriga SDF och SISU Idrottsutbildarna vill lägga fokus i sina satsningar de kommande åren på föreningsutveckling och detta projekt - Föreningslyftet. Föreningslyftet var från början ett projekt för enbart fotbollsföreningar. Efter hand har det dock visat sig att analysen och problemställning gäller lika mycket för de flesta andra idrotter och idrottsföreningar. Därför är Föreningslyftet numera en aktivitet som omfattas och drivs av alla idrottsföreningar och SDF. Sida 4 av 161

5 Bemanning i dagens förening Med hänvisning till ovanstående resonemang om ett förändrat samhälle där kraven på föreningarna ökar, tid och kraft från den ideella föräldraledaren förändras så tror vi att föreningarna måste tillföras resurser och kompetens. Lite förenklat består organisationen (bortsett från lagen) i dagens föreningar av följande bemanning: Styrelsen där majoriteten oftast bara arbetar på styrelsemötena och där kärnan (ofta ordförande, kassör och ungdomsansvarig) gör merparten av jobbet. En lönebidragsanställd eller pensionär som sköter de enklare kansliuppgifterna inkl. tvätt och vaktmästeri. En eldsjäl (ofta ungdomsansvarig) som driver ungdomsverksamheten. Den ungdomsansvarige är ofta dessutom ledare i ett lag, sitter med i styrelsen och har ett heltidsarbete. Många föreningar har idag insett att flaskhalsen för att bedriva kvantitativ och kvalitativ verksamhet är den ovan beskrivna eldsjälen samt bristen på långsiktigt utvecklingsarbete med policy, mål och visioner i föreningen. Vi tror att en lösning kan vara att införa en anställd föreningsutvecklare i föreningen. Några föreningar har själva sökt lösningar och kommit igång med en anställd föreningsutvecklare (ofta på deltid) och man kan direkt se effekter i dessa föreningars verksamhet. Så som fler utbildade ledare, mindre konflikter med föräldrar genom tydligare riktlinjer och information. I de utsatta områdena så finns sällan möjligheten att föreningen själv tillsätter en anställd föreningsutvecklare. Här behöver hela samhällsapparaten kopplas på och där föreningarna och föreningsutvecklaren snarare är metoden och lösningen för ett fungerande samhälle. Aktuella områden och satsningar Idag är integration och flyktingmottagande ett aktuellt område där föreningslivet redan idag visar stor vilja att hjälpa till. Genom att tillsammans ge detta område en struktur och en modell (Idrottsslussen) kan fler föreningar involveras och därmed fler flyktingar integreras i samhället. Hittills har detta arbete koncentrerats till själva mottagardelen men övergår nu alltmer i en integrationsprocess där inte bara flyktinggrupper utan även andra grupper behöver inkluderas i föreningslivet och samhället. Den generella lösningen heter en inkluderande värdegrund i föreningarna och dess medlemmar. Skolsamverkan och folkhälsa, och då inte minst koppling mellan inlärningsförmåga och fysisk aktivitet, är ett annat aktuellt område där föreningslivet kan göra stor nytta. Sida 5 av 161

6 För varje satsad krona från samhället (stat och kommun) till föreningarna får man tillbaka verksamhet värd minst det 5-dubbla i form av ideella arbetstimmar. Det är m.a.o. ett väldigt billigt och effektiv sätt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv att låta föreningarna göra jobbet. Med rätt förutsättningar kan det även ske med rätt kvalité! RF och Framtidens förening Från Riksidrottsförbundets (RF s) hemsida hämtar vi följande text: Efter RF-stämman 2011 initierade riksidrottsstyrelsen ett idéarbete kring framtidens idrottsförening. Det arbetet identifierade ett antal samhälleliga trender, som starkt påverkar föreningsidrottens förutsättningar: En äldre och mer heterogen befolkning Individualisering, kommersialisering och professionalisering Nya sätt att kommunicera Samtidigt ser vi hur föreningsidrotten blir mer ifrågasatt från olika håll. Myndigheter likställer ideella idrottsföreningar och privat näringsverksamhet samt att media blir allt mer kritiskt granskande. Vi är övertygade om att människor kommer att vilja idrotta även i framtiden och att den ideella idrottsföreningen kommer att fortsätta spela en viktig roll i samhället. Men det förutsätter att svensk idrott förmår att utvecklas, i såväl verksamhetens innehåll och former som organisation. Därför beslutade RF-stämman i maj 2013 att inleda en bred strategisk diskussion om svensk idrotts framtida förutsättningar. Arbetet ska involvera hela idrottsrörelsen. Till stämman 2015 ska idrotten ta ställning i viktiga vägval för att möta framtiden med sikte på år På stämman 2015 presenterades inriktningen till från triangel till rektangel vilket indikerar att idrott inte bara går ut på att bli bäst utan också bör verka för ett livslångt idrottande där föreningarna skall försöka få så många som möjligt att vara med så länge som möjligt! Sida 6 av 161

7 Syfte och Vision Föreningslyftet är en satsning som Göteborgs Fotbollförbund tillsammans med sina medlemsföreningar, övriga SDF, berörda kommuner och SISU Idrottsutbildarna gör för att stärka föreningslivet och idrotten i Göteborg eller som projektets vision säger: Stärka Göteborgsidrotten med föreningsutvecklare i alla föreningar så att vi får en idrott för alla! Som visionen antyder så behöver föreningarna tillföras kompetenta resurser för att möjliggöra rekrytering och säkerställa kvalité och kvantitet i sin verksamhet en Föreningsutvecklare. Genom att förstärka föreningarna och dess verksamhet med rätt kvalité samt större helhetsperspektiv av samhällsstrukturen idag, så blir idrotten starkare. För att göra det möjligt med en Föreningsutvecklare i varje förening behöver bidragsstrukturen förändras. Föreningslyftet tror att riktade medel mot kvalitetssäkrad verksamhet är det effektivaste sättet att styra föreningarnas verksamhet åt rätt håll. Genom att också skapa ett gemensamt forum/mötesplats där kommun, SISU Idrottsutbildarna, SDF och Föreningsutvecklare från föreningarna träffas löpande ökar möjligheten att tillsammans skapa det föreningsliv vi eftersträvar, där idrotten gör som Idrotten vill. Sida 7 av 161

8 Projektinneha ll Medverkande föreningar Föreningslyftet 2016 är ett pilotprojekt bestående av 45 föreningar, varav 34 är fotbollsföreningar, 7 är innebandyföreningar, 2 handbollsföreningar, en basket samt en ishockey, som löpt under perioden Finansiering SISU uppdaterar VSIF Integration och kontrollerar SISU Bidrag Klubb Kommun Period Kommun VSIF Integration (10.000:-) SISU (15.000:-) SDF/GFF (20.000:-) Angered KIF Göteborg 1 Askims IK Göteborg 1 X X X Azalea BK Göteborg :- X X X BK Häcken Göteborg 3 Elitklubb Finlandia/Pallo IF Göteborg :- X X X Fässbergs IF Mölndal 3 X X X Guldhedens IK Göteborg 1 X X X Gunnilse IS Göteborg 1 X X X Hisingsbacka FC Göteborg :- X X X Hovås/Billdal IF Göteborg 2 X X X Hönö IS Öckerö :- X X X IF Angered United Göteborg :- X X IF Warta Göteborg 3 X X X IF Väster Göteborg :- X X X IK Kongahälla Kungälv 2 X X X IFK Göteborg Göteborg 3 Elitklubb Jonsereds IF Partille 1 X X X Kungsladugårds BK Göteborg :- X X X Kållered SK Mölndal 2 X X X Landvetter Fotboll Härryda 3 X X X Lerums IS Lerum 3 X X X Sida 8 av 161

9 Lindome GIF Mölndal 3 X X Näsets SK Göteborg 1 X Nödinge SK Ale 1 X X X Qviding/FIF Göteborg 2 X X X Romelanda UF Kungälv 1 X X X Sandarna BK Göteborg 2 X X X Stenkullen GoIK Lerum 2 X X X Sävedalens IF Partille 3 X X X :- Torslanda IK Göteborg 2 X X X Västra Frölunda IF Göteborg 1 X X X Ytterby IS Kungälv 3 X X X Älvsborg FF Göteborg 3 X X X Älvängens IK Ale 3 X X X :- Öckerö IF Öckerö 3 X X X Öjersjö IF Partille 1 X X X HP Warta Göteborg 1 X X Handboll Torslanda HK Göteborg 2 X X Handboll Skärgården SK Öckerö 1 Ishockey Västra Hisingen Basket Göteborg 1 X Basket Pixbo Wallenstam IBK/IBF Härryda 1 X X X-Innebandy FBC Lerum Lerum 1 X X X-Innebandy IBF Backadalen Göteborg 1 X X X-Innebandy Mölndals IBF Mölndal 1 X X X-Innebandy Kärra IBK Göteborg 1 X X X-Innebandy Sportlife Kungälv IBK Kungälv 2 X X X-Innebandy Utbynäs SK Innebandy Göteborg 1 X X X-Innebandy Totalt: 46 Föreningar : :- 40*10.000= :- 42*15.000= :- 39*20.000= :- Totalt har föreningarna fått ekonomiska bidrag om kr från kommun, SISU Idrottsutbildarna och VSIF Integration samt SDF n fotboll och innebandy. Notera att medverkande föreningar haft olika grader av finansiering och därmed olika medverkansgrad. GFF-, SISU- och VSIF Integrationsbidraget har stått i proportion till att delta i det gemensamma arbetet. Med kommunbidraget har man också kunnat göra ett större arbete i föreningen. Föreningsutvecklaren har varit anställd i sin Sida 9 av 161

10 förening och där uppburit lön som i sin tur finansierats av diverse bidrag till föreningen. Projektets avsikt var att alla medverkande föreningar/föreningsutvecklare skulle ges möjlighet att delta på halvtid utifrån nedanstående budget: "Gemensamma/Garanterade" SISU Idrottslyft SDF (t.ex. GFF) GFF Integration "Osäkra/Frivilliga" GFF Integration SISU Integration SISU resurs/verksamhetstimmar Föreningarnas egen insats Sponsring Övriga bidrag Kommunbidrag Föreningsutveckling 50% Integration 30% Skolsamverkan/Folkhälsa 20% Summa Intäkter kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Så har det inte riktigt blivit och det har naturligtvis påverkat respektive förenings möjligheter att genomföra utvecklingsarbetet i sin förening. Det gemensamma arbete har dock kunnat genomföras som planerat och utifrån den årsplan som återfinns nedan. Det är värt att notera att några föreningar deltagit fullt ut utan en krona i ersättning. Under detta det 3:e pilotåret så har kommunerna avvecklat sina bidrag och medverkan i Föreningslyftet. Kungälvs kommun lämnade inget bidrag alls. Öckerö kommun meddelade att detta var det sista året men avsåg att ge bidrag. Istället ville man lösa det genom att anställa en föreningskonsulent på kommunen, vilket också skett. Detta ger dock inte mer kraft i föreningen vilken är en av Föreningslyftets grundläggande idéer. Göteborgs kommun och IOF-nämnden sa nej till bidragsansökan men medgav ett avvecklingsbidrag i storleksordning hälften av de sökta beloppet till de föreningar som haft föreningsutvecklare tidigare i projektet. I det tjänsteutlåtande som bereddes nämnden hittar vi följande motiveringar: Sida 10 av 161

11 Projektet har inte haft den utveckling som förutsätts för fortsatt bidrag Föreningsutvecklarnas fokus har mest handlat om administrativa och sportsliga arbetsuppgifter Projektet involverar för få föreningar i områden där innevånarnas hälsotal är låga. Motiveringarna tyder på att kommunens tjänstemän inte riktigt förstått hur projektet fungerar vilket i sin tur bl.a. beror på att man inte medverkat i den omfattning som projektet avsett. En av Föreningslyftets grundtankar är en gemensam mötesplats dagtid där föreningslivets intressenter möter föreningarna och gemensamt utformar riktlinjer för föreningslivet som föreningsutvecklare sedan kan implementera i sin förening. Det är anmärkningsvärt att regionens största och ledande kommun väljer att klippa banden till det projekt som kraftsamlar för att hålla ihop och stärka föreningslivet i ett allt mer individualiserat, stillasittande och segregerat samhälle. Arbetsform Projektet har träffats varannan vecka dagtid Den gemensamma mötesplatsen. Mötena har varit lokaliserade till de medverkande föreningarnas klubbhus och oftast på torsdag eftermiddag och inkluderande lunch. Där har värdklubben getts möjlighet att presentera sin förening, sin anläggning och dess övriga förutsättningar. Detta har lett till en ökad kännedom om varandras verksamhet och förutsättningar. Mötena leds av projektledningen (som bemannats av GFF, GBIF och SISU Idrottsutbildarna) och deltagarna är Föreningsutvecklarna från ingående föreningar samt i förekommande fall inbjudna gäster/föreläsare (utifrån träffarnas tema). Grundtanken är att dessa träffar är till för och bemannas av alla föreningslivets intressenter såsom SDF, kommun och resp. förenings SISUkonsulent. De gånger alla intressenter medverkat har varit få men är något som absolut kan utvecklas framöver, inte minst när projektet växer och fler föreningar involveras. Då ökar behovet av att dela upp arbetet i lokala enheter. Innehållet i de gemensamma träffarna återfinns i den s.k. årsplanen. Denna togs fram gemensamt i projektets inledning. Se nedan. Utöver tidigare års områden såsom Börja Rätt, Behålla Rätt, Skolsamverkan och Integration så röstades tre nya arbetsområden fram; Jämställdhet, Rekrytering och Finansiering. Beroende på om Föreningsutvecklaren varit med i projektet i 1, 2 eller 3 år har man fått olika ansvar. De som är med 2:a eller 3:e året har delats upp i grupper med ansvar för något av ovanstående områden. Vilket område man vill engagera sig i har man fått välja själv. Ett sådant ansvar innebär att man förbereder, genomför projektträffar och dokumenterar sitt område. På så sätt hjälper de föreningsutvecklare som varit med tidigare de nya att ta del av deras erfarenheter. Sida 11 av 161

12 I Årsplanen nedan framgår att projektet har haft 20 träffar där år 1:orna deltagit på alla medans år 2 och 3:orna endast behövt medverka på 16. Detta p.g.a. av att 4 träffar ägnats åt områden som dessa redan varit bekanta med. Vid dessa tillfällen har År 2 och 3:orna kunnat ägna sig åt annat. För alla nya arbetsområden gäller att alla deltagit då detta varit nytt för alla. Projektet har använt sig av folkbildningens metoder och pedagogik, vilket innebär en arbetsmetodik där man berört olika områden genom goda exempel, processarbete och genom att lära av varandra fått bättre kunskap och förutsättningar att genomföra förändringar i sin förening. Ett arbetssätt som involverar föreningsutvecklarna på detta sätt ställer också stora krav. Att planera och genomföra presentationer och grupparbeten samt dra slutsatser som sedermera skall dokumenteras är inte helt naturligt för alla Resultatet har också varit varierande. Som nämnts tidigare omfattade 3:e årets Föreningslyft inte mindre än 46 föreningar från 5 idrotter. Storleken gör att de gemensamma träffar blir mer tungrodda och därmed inte alltid upplevs som effektiva. Av den anledningen så har vi arbetat med att skapa lokala nätverk där man i mindre geografiska grupper träffas för att kunna samarbeta mer effektiv i gemensamma frågor. Några lokala nätverk fungera alldeles utmärkt medans andra behöver mer hjälp för att komma igång. Föreningslyftet är ett idrottsgeneriskt projekt vilket också har medfört att vi inte kan behandla idrottsspecifika frågor i Föreningslyftet. Detta har också medfört en viss trubbighet i projektet. Även här är tanken till nästa år att dela upp träffarna i gemensamma och idrottsspecifika. Varje förening har upprättat en individuell handlingsplan utifrån de gemensamma arbetsområdena men också utifrån föreningens egna behov. Handlingsplanen godkänns av projektledning och föreningen styrelse och blir någon form av kontrakt/inriktningsbeslut på vad i utvecklingsarbetet som Föreningsutvecklaren och föreningen skall lägga sin kraft på. Handlingsplanen uppdateras kontinuerligt med aktuell status och redovisas vid vissa projektträffar (märk status). Resp. förenings handlingsplan återfinns som bilaga i denna rapport. Sida 12 av 161

13 En något förenklad projektorganisation återfinns i figuren nedan. Förening - Halvtid Förening - Halvtid Förening - Halvtid PL - SISU - GFF GBIF Styrgrupp - Kommun - GFF GBIF - SISU Elitförening - Egen insats Förening - Halvtid Föreningsutvecklarens uppgifter fördelas enligt följande: 1. Föreningsspecifikt arbete (40%) Utveckla och driva sin förening Implementering av projektgemensamt arbete i sin förening utifrån sin handlingsplan 2. Projektgemensamt arbete (10%) Projektmöten Gemensamt utvecklingsarbete utifrån årsplanen Rapportering och redovisning Projektet har haft en styrgrupp bestående av projektets finansiärer dvs Göteborgs Fotbollförbund, Göteborgs Innebandyförbund, SISU Idrottsutbildarna samt Göteborgs (delvis)- och Öckerö kommun. Under året har 6 st styrgruppsmöten avverkats där projektets utveckling rapporterats och diskuterats. Projektet har i 1:a hand drivits av Göteborgs Fotbollförbund. Sida 13 av 161

14 Årsplan Projektet har arbetet med olika områden utifrån nedanstående årsplan som också kan ses som ett mötesschema Feb Mars April Maj Juni V1 8.V22-2/6: Alla Rekrytering 1 V2 V3 2. V10-10/3: Alla Finansiering 1 - FU arbetsmarknad - Arbetsförmedlingen GU - Sports Coaching 4. V14-7/4: Alla FU-arb - Mötesagenda - Kom.rutiner År 3: Egen planering/nätverk 6.V18-4/5 Styrgruppsmöte !: År1 Åk 1: Skolsamverkan Åk2-3: Eget arbete 9.V24-16/6: Alla Jämställdhet 1 V4 1. V8-25/2: Alla Kickoff - Organisation och arbetssätt - Förväntningar och förutsättningar V12-21/3 Styrgruppsmöte 1 5.V16-21/4: År1 Åk 1: Börja Rätt Åk 2: Förberedelsetid Åk3: Förbered Nätverk/förening Träff 7 7.V20-19/5: V25-21/ Infomöte Föreningar Alla Föräldrautb Status 1 - Alla SISU konsulenter medverkar - SISU Utb.plan (SISU) - Nätverk V5 3. V12-24/3: Alla OBS! Plan&mål 1 - Årsplan - Handlingsplan - SISU Utb.plan Sida 14 av 161

15 Juli Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb 13.V40- Styrgrupps- 6/10: Alla möte , Sports Competence Jämställdhet 2 Rekrytering 3 16.V48-1/12: År1 Behålla Rätt 19.V4-2/2: Alla Utvärdering 2 V /8 Föreningsutv.utb 10. V34-25/8: Alla Status 2 Finansiering V36-8/9 År1 Integration 12.V38-22/9: Alla Rekrytering 2 Finansiering 3 15.V46-17/11: Alla Föreningslyft framtid Finansiering 4 14.V42-20/10 Heldag! Alla För alla intressenter! V50-13/12 Infomöte Föreningar/Idrottslyft 17.V50-15/12 Alla Status 3 Jämställdhet 3 18.V2-12/1: Alla Utvärdering 1 20.V6-9/2 Alla Redovisning Sida 15 av 161

16 Projektma l och resultat Projektet har haft både mätbara och icke mätbara mål. De mätbara och kvantitativa målen är lättare att jämföra och avgöra om något har minskat eller ökat. De kvalitativa målen är mer subjektiva och svårare att jämföra. I detta projekt är begrepp som kvalité i föreningens verksamhet viktigare än t.ex. antalet medlemmar. Över tid finns det naturligtvis ett samband men det kan ta tid innan god kvalité leder till ökad kvantitet. Det är en av anledningarna att vi ser föreningsutvecklingsarbetet som en långvarig process som efterhand ökar antalet medlemmar och anslutningen till föreningslivet. Några mål är kopplade till föreningens utveckling t.ex. antal medlemmar, LOK-stöd och SISU verksamhetstimmar, andra är kopplade till de projektgemensamma delarna. Dessa mål är inte lika mätbara utan där handlar det mer om en subjektiv bedömning. Föreningslyftets fokusområden och mål är i 1:a hand kopplade till föreningsarbetets kvalité och metoder snarare än dess kvantitet (antal medlemmar, aktiviteter etc). Vi rekommenderar läsaren att ha med sig detta i den fortsatta läsningen. Varje deltagande föreningsutvecklare har själv redogjort för hur man uppfattat de olika delarna av projektet. Föreningens rapporter hittar du i Bilaga A-Ä??? i slutet av rapporten. Allmänna mål Nedanstående mål finns angivna i projektbeskrivning och här redogörs för hur det är uppfyllda. Vidareutveckla och kvalitetssäkra ingående föreningarna via bl.a. o Samverka med fler föreningar, idrotter och skolan i syfte att öka folkhälsa och inlärning o Fortsatt utveckling av en gemensam certifieringsmodell för alla föreningar o Rekrytering av ledare och spelare Börja Rätt o Former för hållbart idrottande Behålla Rätt och ungdomars medbestämmande o Utbildning och fortbildning Föreningsutvecklarna har upprättad föreningsindividuella handlingsplaner som projektledning godkänt. De aktiviteter som finns i resp. handlingsplan har också statusrapporterats fortlöpande. Detta är en del i att kvalitetssäkra arbetet i föreningen. I projektet har flera framgångsrika lokala/geografiska nätverk skapats där man bl.a. samarbetar kring utbildning och rekrytering. Sida 16 av 161

17 Ämnet multiidrott har behandlats och rekommenderas starkt speciellt för de yngre utövarna. Den allmänna förståelsen idrotter emellan har ökat. Detta är en god grogrund för ökat multidrottande. Vi har inte råd att konkurrera mellan föreningar och idrotter. Våra konkurrenter är inte andra idrotter utan det enorma utbudet av andra, mer stillasittande, aktiviteter utanför idrott- och föreningsliv. Som en del i ett multiidrottsupplägg har en Plattformsutbildning med lokala förtecken provats. Trots den goda tanken har det varit omöjligt att få deltagare till kursen. Samverkan mellan lokala föreningar över idrottsgränserna finns dokumenterat i Börja Rätt-manualen. Där belyses också möjligheter och tips kring att och hur pojkar och flickor tränar tillsammans. Hur vi får fler att stanna kvar längre i föreningarna behandlas under rubriken Behålla Rätt. Här har projektet fokuserat på åldersspannet år där tappet är som störst. Dokumentationen återfinns i Behålla Rätt-manualen. Innebandyn har tillsammans med SISU Idrottsutbildarna tagit fram en Förebildsutbildning. Den riktar sig till föräldrar och deras uppträda vid planen och mot sina barn. Projektet har erbjudit handledarutbildningar vid två tillfällen och uppmuntrat föreningarna att genomföra detta med sina lag och föräldragrupper. Alla nya Föreningsutvecklare i fotboll har genomfört en Föreningsutvecklarutbildning i Skara. Där utbildas man bl.a. till handledare med behörighet att genomföra en C Diplom utbildning i sin förening. Genom att projektledning uppmuntrar föreningsutvecklarna att arrangera och genomföra utbildningar i sin förening och att också ange detta i sina handlingsplaner ökar andelen genomförda ledarutbildningar. Projektets hållning till certifiering är att jämställa det med utbildning. Genom utbildning kvalitetssäkras verksamheten. Man kan se Föreningslyftet som en utbildning där föreningsutvecklare och föreningarna utbildas och uppmuntras till att utveckla sin verksamhet utifrån de samlade kunskaper man skaffar sig via de gemensamma träffarna. Detta tillsammans med handlingsplanen gör att vi ser Föreningslyftet som en stor kvalitetssäkring/utvecklingsinsats. Denna skulle kunna utvecklas ytterligare genom att fler intressenter deltar i den gemensamma mötesplatsen och att mötesplatsen delas upp i flera med olika inriktning, syfte och bemanning. Att bara ställa krav leder inte automatisk till högre kvalité man behöver också skapa rätt förutsättningar där det är möjligt att utveckla. Sida 17 av 161

18 Vidareutveckla och dokumentera projektets arbetsmodell så att fler fotbollsföreningar och på sikt fler idrottsföreningar kan få denna möjlighet. Under året har projektet rapporterats/presenterats till alla fotbollsföreningar vid två tillfällen/träffar. Kommun SISU och andra distriktsidrottsförbund har också fått del av projektets utveckling. 20 Oktober hade vi stormöte där förutom Föreningslyftets vanliga deltagare även politiker, kommunala tjänstemän, media, nationsförbund och andra intressenter. Ett mycket bra möte där det fanns en samstämmighet om hur föreningslivet ser ut idag och vilka framtida utmaningar som föreligger. Tyvärr var medverkan från politiker och makthavare klent varför mötet kan liknas vid spel mot öppet mål. En krönika i Göteborgs Posten var ett konkret resultat av stormötet. Arbetsmodellen med en gemensam del och styrning kompletterat med eget föreningsarbete är mycket bra och uppskattat även om storlek och sammansättning inneburit en hel del utmaningar. Det blir känslan av vi i Göteborgsidrotten gör si eller så, m.a.o. en tydlig vi-känsla. Det ger också förbund och kommuner ett redskap att styra utvecklingen i våra föreningar. Under hösten med uteblivna kommunala bidrag har arbetsmoralen och engagemanget sjunkit något. Denna rapport och dess slutsatser skall göras tillgänglig för alla via inte minst via allas hemsidor. Till rapporten kommer det också finnas ett filmat material som vi hoppas skall öka spridningen. Se vidare under rubriken Filmer. Artiklar i andra medier t.ex. Göteborgs Posten hoppas vi också skall öka kännedomen om Föreningslyftet. Rekrytera ytterligare nya föreningsutvecklare/konsulenter (en halvtid/förening) till projektet. Föreningslyftets har på sikt målsättning att göra detta tillsammans med arbetsförmedlingen och universitet (Sportcoaching programmet). Under 2016 kommer projektet och de ingående föreningarna att erbjuda och ta emot praktikplatser/praktikanter från Sportscoaching programmet. Föreningslyftet har bestått av 46 st Föreningsutvecklare med varierande tjänstgöringsgrad (10-50%). Många har dessutom haft andra uppdrag i sina föreningar vilket gjort att många av Föreningsutvecklarna har kunnat fokusera på sina uppdrag på ett förtjänstfullt sätt. En nyckelfaktor för hur effektiv arbetet kan bedrivas är naturligtvis Föreningsutvecklaren själv och vad den personen har för bakgrund, uppbackning, befogenhet och personligt driv. Vår analys är att i de fall man utgått från en person som redan funnits i föreningen (som ideell ledare eller anställd) och som via Föreningslyftet getts ökade resurser men också metoder och verktyg har haft större Sida 18 av 161

19 verkningsgrad. Den här personen räknar inte timmar utan finns naturligt i föreningsmiljön på tider då de andra ledarna är där. Man har också en god insikt i föreningens organisation samt i de flesta fall en naturlig auktoritet och befogenheter som gör att man får saker att hända! Den andra typen av person som rekryterats utanför föreningen in i projektet och som vid sidan har ett annat försörjningsjobb har i regel haft en tydlig startsträcka. Med rätt utbildning och bakgrund har och ju större tjänst i föreningen som vederbörande ges desto bättre resultat. Under år 2 och på längre sikt skapar denne ett mycket gott resultat. Minst verkningsgrad och resultat blir det för föreningar som inte lyckas hitta rätt person eller skapa förutsättningar för rätt person att delta. Att låta någon annan än föreningsutvecklaren representera föreningen i den gemensamma mötesplatsen är sällan en långsiktig lösning. Oavsett under vilka förhållande och bakgrund man erhållit tjänsten som Föreningsutvecklare i Föreningslyftet så är det egna drivet och ambitionen att skapa utveckling och förbättring avgörande. Inom föreningslivet är det en förutsättning att ta egna initiativ och driva frågor som man brinner för. Ett stort engagemang och mod är förutsättningar för att lyckas nå en förändring och vara den motor som många föreningar behöver. Samarbetet med GU har utvecklats. 5 studenter från Sports Coaching programmet genomförde i våras sin VFU (Verksamhetsförlagd utbildning) i 5 av föreningarna i Föreningslyftet med dess Föreningsutvecklare som handledare. Under hösten har en student gjort en termins VFU i projekten och då med koppling till arbetsområdet Finansiering. Våren 2017 är nya studenter på väg in i VFU. Detta lovar gott för den fortsatta rekryteringen av Föreningsutvecklare. Flera kontakter och möten med Arbetsförmedlingen har också genomförts. Bl.a. så har två av projektmötena haft besök och presentationer från arbetsförmedlingen. Kontakterna har också lett till att AF placerat idrottsföreningar och förbund i ett av sina s.k. nätverk så att dessa frågor nu har en tydlig ägare. Tyvärr så utgår AFs regelverk och åtgärder ensidigt från den arbetssökandes situation. Om man istället kunde se samhällsnyttan av att arbetssökande hjälper föreningslivet i vad som förfaller vara en win-win situation hade det varit lättare. Det är inte enda gången som man för känslan av suboptimering när det handlar om hur stat och kommun skall hjälpa medborgarna Fortsätta etablera ett forum/gemensam mötesplats/nätverk/arbetsgrupp där föreningar, kommun, SISU Idrottsutbildarna, medfinansiärer samt övriga intressenter ingår och som gemensamt arbetar med utveckling av våra idrottsföreningar. Detta mål som är mest nyskapande och som är det mest effektiva inför framtiden arbetssätt. Idag finns det många intressenter runt vårt föreningsliv där alla har olika Sida 19 av 161

20 riktlinjer och tankar kring hur verksamheten bedrivs på bästa sätt. Vår slutsats och önskan är att vi, genom att arbeta tillsammans, kan tillföra föreningen mer kraft och resurser. Vi ser det som ett ypperligt tillfälle för våra bidragsgivare att finnas med vid de gemensamma träffarna samt vid styrgruppsmötena. Detta för att bidra med sin kunskap, sina tankar samt förmedla vilka krav de har på föreningarna för till exempel bidrag, men också få en direktkontakt med föreningarna och höra deras syn på saken. Här har vi lite att arbeta med för att nå projektets mål och frågan har diskuterats och arbetats med och visst finns det goda förhoppningar att i framtiden kunna utveckla konceptet ännu mer. Röda korsets Ungdomsförbund är ett sådant exempel som har varit en del av Föreningslyftet Man har genomfört Är du medspelare? och På flykt med drygt 500 spelare och 60 ledare. All dessa kontakter är tagna genom Föreningslyftet. Det visar på vilket fantastiskt nätverk Föreningslyftet är. Röda korset jobbar mycket med att medvetengöra Barnkonventionen och har även spelat i en film i ämnet som finns att beskåda här! I en ideal värld där alla idrottsföreningar har en föreningsutvecklare träffas kommun, SISU, SDF och föreningarna i lokala mötesplatser, på dagtid, och tillsammans utvecklar föreningarna verksamhet. Den gemensamma mötesplatsen har under året också haft besök av G-P, Futebol Da Forca, Arbetsförmedlingen, Samordningsförbundet, SvFF, SIBF, föreläsare, alla SISU konsulenter, kommunrepresentanter och ett flertal SDF. Ur den gemensamma mötesplatsen har också 7 st manualer, varav 3 nya, kommit. Det är: Börja Rätt. Där beskrivs hur föreningen kan göra och vad man kan tänka på när man startar upp nya träningsgrupper. Att få en bra 1:a kontakt med den organiserade idrotten är oerhört viktig. Manualen har utökats med områdena multiidrott och pojk/flick. Behålla Rätt. Adresserar problematiken att många lämnar föreningslivet för tidigt och speciellt då i åldern Ett flexiblare utbud och större delaktighet är två förslag som kan hjälpa till. Skolsamverkan. En Beskrivning om hur föreningarna kan hjälpa skolorna att aktivera eleverna. Ökad rörelse skapar bättre studieresultat och ökad folkhälsa och välbefinnande. Trots att alla utvärderingar och forskningsresultat entydigt visar på ovanstående samband så minskar antalet skolsamverkansprojekt utifrån att finansieringsstödet dras undan. Sida 20 av 161

21 Föreningslyftet tar upp kampen och uppmuntrar och hjälper sina Föreningar att hitta skolsamverkanslösningar. Integration. Detta hyperaktuella ämne. Föreningslyftet har arbetat fram modell i 3 nivåer som beskriver hur man kan hantera aktivera nyanlända i s.k. Storslussar och hur man via Föreningsslussar integreras in våra föreningar och lag och genom idrotten kommer in i det svenska samhället. Föreningsutvecklaren är en central person i modellen genom att koordinera en verksamhet som i första hand bedrivs dagtid när anläggningarna står tomma. Manualen ger också en del tips över vanliga situationer som behöver lösas och hur man kan göra det. En annan slutsats som dras är att en inkluderande värdegrund är en grundförutsättning för att lyckas med integration i föreningslivet. Jämställdhet (ny). Idrotten är inte jämställd. I de flesta fall är den mansdominerad även om det skiljer mellan idrotter. Här behandlas allt från språkbruk till representation i styrelserummet. Rekrytering (Ny). Hur rekryterar vi till föreningslivet och vad är det som får människor att engagera sig ideellt i en förening. Finansiering (Ny). RF/SISU säger att föreningarna måste lära sig att generera sin egna intäkter. Kommunerna indragna bidrag till Föreningslyftet tyder också på att föreningarna får klara sig själva i högre utsträckning. Vad man tycker om det kan alltid diskuteras. I denna manual visas i alla fall på hur man kan öka föreningens intäkter men också hur Föreningslyftet jobbar vidare på att hitta mer generella lösningar än att varje förening sköter sig själv. Utveckla och delta i en gemensam modell för integration och mottagande Under Föreningslyftet 2016 utvecklades en modell för hur nyanlända och andra grupper kan integreras in i föreningslivet. Tanken var att under 2017 få chans att implementera den. Så har dock inte blivit fallet då flera av de bidrag vi hoppats på och som också finns omnämnda i budgeten inte fallit ut. I december beviljade dock VSIF Integration pengar ( kr) för att jobba med integration och inkludering i Föreningslyftet. Vid en workshop framkom då att bästa sätt att göra det på vara att jobba med föreningarnas värdegrunder. En inkluderande värdegrund är en grundförutsättning till inkludering! Utförandet av relaterade aktiviteter kommer att utföras under Sida 21 av 161

22 Verka för och finna ytterligare och mer permanenta finansieringsformer. Man skulle kunna säga att det arbete som idag görs i våra idrottsföreningar, det mest helt ideellt, är oerhört billigt för stat och kommun. Genom ett ökat samarbete skulle föreningarna kunna göra ännu mer av det som idag ligger på det kommunala ansvaret. Vi har svårt att se någon annan som är bättre på att integrera människor i samhället och den sociala gemenskapen. Att fostra barn och ungdomar, och inte minst att ta ett ansvar för folkhälsan. Skolsamverkan och integration av nyanlända är bara två exempel där kommunen med en liten insats (investering) kan ta hjälp av föreningarna. Att ge medel till idrottsföreningarna för förebyggande verksamhet, skulle bidra till ett lugnare klimat, skapa förutsättningar för fler att hitta ett sammanhang och en social tillvaro där vi kan påverka, uppfostra och ge grunden till en meningsfull sysselsättning. Att utifrån ovanstående resonemang yrka på ett riktat och utökat kommunalt bidrag så att alla idrottsföreningarna kan hålla sig med en Föreningsutvecklare känns rimligt. För att visa för kommunerna det inte bara är Idrott & Förenings -budgeten som skall bära kostnaderna för ett bättre föreningsliv utan även andra såsom t.ex. skolan för skolsamverkan och Social resurs för integration har vi delat upp våra äskanden på dessa områden. Det handlar om att se bidraget som en investering och inte som en kostnad. Problemet är att en investering tar tid att räkna hem, och den tiden verkar inte finnas idag. Sida 22 av 161

23 Mätbara mål Som en del i att följa upp föreningarnas utveckling under projekttiden har följande mätningar genomförts. Mätningar har skett i projektets inledning och dess slut och mellanskillnaden utgör någon mått på vad som hänt under året. I detta sammanhang är det viktigt att poängtera att Föreningsutvecklarens arbete är av långsiktig natur och därför inte alltid kan urskiljas för en så pass kort period som ett år. Det är dock viktigt att starta dessa mätningar nu för att längre fram kunna dra tydligare slutsatser om projektets påverkan. Föreningsutvecklarenkät Denna enkät har Föreningsutvecklaren själv svarat på. 1:a mätningen gjordes i juni 2014, den andra i januari 2015, den tredje i april 2015, den 4:e i januari 2006, den 5:e i juni 2016 och den sista i januari Det genomsnittliga värdena på svaren redovisas nedan. 1 stämmer inte alls, 5 stämmer helt Föreningen Jag har haft ett stort stöd och förtroende från min styrelse : 4, : 4, : 4, : 4, : 3, : 4,1 Jag har hela föreningen med mig i arbetet : 3, : 3, : 3, : 3, : 3, : 3,5 Det har varit lätt att förankra projektet i föreningen : 4, : 3, : 3, : 3, : 3, : 3,5 Föreningen har gjort stora framsteg under året : : : : 4, : 3, : 3,6 Projektet Våra träffar har gett mig nya infallsvinklar : 4, : 4, : 4, : 4, : 3, : 3,8 Innehållet på träffarna har varit intressanta och gett ny kunskap : 4, : 4, : 4, : 3, : 3, : 3,1 Jag har det stödet jag behöver från projektledningen : 4, : 4, : 4, : 4, : 4, : 4,1 Jag kan ringa till mina kollegor inom projektet om det är något jag behöver hjälp med Sida 23 av 161

24 140615: 4, : 4, : 4, : 4, : 4, : 4,5 Min roll Jag är trygg i min roll som föreningsutvecklare : 4, : 4, : 3, : 4, : 3, : 4,1 Jag är nöjd med vad jag åstadkommit under detta år som föreningsutvecklare : : : : 3, : 3, : 3,8 Det totala genomsnittsvärdet var : 4, : 4, : 4, : 4, : 3, : 3,8 vilket får betecknas som bra och ett tecken på föreningsutvecklare trivs med sitt arbete och sina uppgifter men att det samtidigt finns en del saker kvar att utveckla som skulle göra arbetet mer effektivt i föreningarna. Projektet som sådant får svårare att hitta arbetsområde som passar alla och som alla tycker är intressanta. Det är inte så konstigt med tanke på spridning i erfarenhet och verksamhet bland deltagande föreningar och föreningsutvecklare. Antal medlemmar Uppgifterna har lämnats av resp. förening själva i samband med ansökan inför kommande Föreningslyftprojekt. Vi har valt att endast visa de föreningar som uppburit kommunala bidrag och alltså haft möjlighet att jobba med implementeringen i sin förening Förening Totalt Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Azalea BK Finlandia/Pallo IF Hisingsbacka FC Hovås/Billdal IF Hönö IS Lärje/Angered IF-> IF Angered United * 537* 64* IF Väster Kungsladugårds BK Torslanda IK Ytterby IS Öckerö IF Summa Det är vanskligt att dra entydiga slutsatser av ovanstående sammanställning. Det man naturligtvis undrar är om deltagande i Föreningslyftet och kommunala bidrag leder till fler medlemmar i föreningen. Vi menar att det att finns ett samband mellan Sida 24 av 161

25 deltagande i Föreningslyftet och föreningens tillväxt över tid. Dock är tidsperspektivet i sammanställningen ovan för kort för att dra några sådana entydiga slutsatser även om tendensen är tydlig. LOK-stöd Förening Uppgifterna är de som föreningarna rapporterat i IdrottOnline och fått bidrag för. Även här har vi valt att endast visa de föreningar som uppburit kommunala bidrag för sin medverkan i Föreningslyftet. Sammankomster Ledartillfällen Deltagartillfällen Sammankomster Ledartillfällen Deltagartillfällen Sammankomster Ledartillfällen Deltagartillfällen Sammankomster Ledartillfällen Deltagartillfällen Azalea BK Finlandia/Pallo IF Hisingsbacka FC Hovås/Billdals IF Hönö IS IF Väster Kungsladugårds BK Torslanda IK Ytterby IS Öckerö IF Summa Samma sak här. Det är mycket vanskligt att dra några slutsatser från ovanstående tabell. SISU verksamhetstimmar Uppgifterna är de som föreningarna rapporterat till SISU och tillfört sin s.k. resurs. Även här har vi valt att endast visa de föreningar som uppburit kommunala bidrag för sin medverkan i Föreningslyftet. Förening Kommun Azalea BK Göteborg Finlandia/Pallo IF Göteborg Hisingsbacka FC Göteborg Hovås/Billdals IF Göteborg Hönö IS Öckerö IF Väster Göteborg Kungsladugårds BK Göteborg Torslanda IK Göteborg Ytterby IS Kungälv Öckerö IF Öckerö Summa Sida 25 av 161

26 Även här är det vanskligt att dra några entydiga slutsatser. Dock kan vi konstatera en kontinuerlig ökning där en anledning är att Föreningsutvecklaren hjälper till att skapa rutiner för redovisning och där samarbetet med SISU konsulenten är gott. Sida 26 av 161

27 Slutsatser Föreningslyftet 2016, som är det tredje och sista av planerade pilotprojekt, är en sammantaget en lyckad fortsättning på Föreningslyftet. Följande slutsatser kan dras ur projektet: Genom ett strukturerat och målmedvetet arbetssätt, där resurser tillförs föreningarna i form av en Föreningsutvecklare, så kan verksamheten i våra idrottsföreningar flyttas fram rejält. Dock har projektets storlek och blandning av flera idrotter tillsammans med kommunernas minskade eller uteblivna finansiering minskat projektets verkningsgrad. Genom den gemensamma mötesplatsen fås en central styrning samt en gemensam uppfattning om hur vi vill att våra föreningars verksamhet skall bedrivas. Framförallt kommunerna kan öka sin närvaro i den gemensamma mötesplatsen och på så sätt nå högre verkningsgrad i sitt arbete. Föreningsutvecklarna själva anser den gemensamma mötesplatsen behöver delas upp i flera delar t.ex. en gemensam, en idrottsspecifik och en lokal del där varje mötesplats har sitt syfte, fokus och sina deltagare. Detta kanske kan möjliggöra att fler av föreningslivets intressenter kan medverka. Genom att i den gemensamma mötesplatsen tillsammans jobba med vissa prioriterade områden ges Föreningsutvecklaren den kunskap och det stöd som är nödvändigt för att sedan implementera det i sin förening. Genom handlingsplanen och årsplanen styr projektet vad som är prioriterade områden och att dessa blir implementerade föreningarna. Nedan följer en sammanställning över några prioriterade områden och dess implementeringsgrad hos medverkande föreningar: o Börja Rätt Utvecklad Förbättrad Innehåller bl.a. rekrytering av spelare och ledare samt utbildning av föräldrar. Majoriteten av föreningarna i Föreningslyftet jobbar enligt denna modell. Dokumenterad i Börja Rätt-manualen. o Behålla Rätt Utvecklad Förbättrad Implementerad i vissa fall. Kommer att få stor betydelse framåt Ett nyckelområde för att hålla kvantitet i Föreningslivet.. RFs triangel -> rektangel adresserar tydligt detta område. o Skolsamverkan Utvecklades Förbättrad och dokumenterad Många av Föreningslyftet föreningar har någon form av skolsamverkan då Föreningslyftet tidigare starkt fokuserat på detta område. Dock är det ett område som generellt sett minskar i huvudsak p.g.a. att Idrottslyftets satsning upphört och att det inte finns några andra ekonomiska lösningar till hands. Störst förlorare är naturligtvis barnen som inte får röra sig i den utsträckning de behöver! o Integration En modell är framtagen och dokumenterad. Väntar på att bli implementerad. Har delvis övergått i arbete med en inkluderande värdegrund. Förhoppningen är att några föreningar skall kunna göra ett Sida 27 av 161

28 fördjupat integrationsarbete inom ramen för Föreningslyftet. Detta kräver dock ekonomiskt stöd från samhället. o Jämställdhet Genom att bara reflektera över och diskutera hur det ser ut i deltagande föreningar och förbunds verksamhet slås man av hur många saker som är just ojämnställda och därmed förklarar varför vi inte har fler kvinnliga utövare. Inte minst fotbollen är mansdominerad och präglas av gammaldags och hierarkiska strukturer. Det räcker med att titta på könsfördelning av föreningsutvecklarna i Föreningslyftet. Projektet har inte skapat fler jämställdhetsplaner i föreningarna men ökat förståelsen och medvetenheten kring jämställdhet! o Rekrytering Det är helt olika förutsättningar för rekrytering i olika områden. Generellt så är det stora problem att rekrytera alla typer av medlemmar (från spelare till ordförande) i de socioekonomiskt utsatt områdena. I de mer välbärgade områdena är det lätt att rekrytera spelare och föräldraledare till lagen. Dock är det svårare med organisationsledare. Det är även svårt att ställa krav på ideella ledare så att de t.ex. deltar i ledarutbildningar som är helt avgörande för att kunna bedriva en bra verksamhet i enlighet med föreningens policy. En avgörande fråga att ställa sig är vad det är som får människor att engagera sig ideellt i en förening? Är det pengar, identitet, gemenskap, lojalitet etc. Genom att tillgodose dessa behov ökar naturligtvis förutsättningarna. o Finansiering Många föreningar kämpar idag för att få det att gå runt. Kampen att hålla nere medlems- och träningsavgifter så att alla kan vara med men samtidigt kunna erbjuda en kvalité i verksamheten blir svårare och svårare. Genom ett ökat samhällsstöd så kan föreningarna uppnå båda nämnda aspekter. Tendensen är att föreningslivet krymper, vi får färre men större föreningar. Vill vi det? Finansieringsfrågan är avgörande för denna utveckling. o Utbildning Föreningslyftet samordnar och uppmuntrar utbildning. Genomför handledarutbildning etc. Utfallet varierar och tiden som medlemmarna kan tänka sig att avsätta minskar. Plattformsutbildningen som iscensattes i projektet föll platt när föreningarnas ledare skulle anmäla sig. Föreningslyftet är i sig en utbildning. Utbildning är kvalitetssäkring. Därmed kan man säga att Föreningslyftet är en stor kvalitetssäkringsaktivitet av det Göteborgska föreningslivet. o Samverkan och Nätverk De flesta föreningar i Föreningslyftet samverkar idag med minst en annan idrottsförening. Dessutom har det uppstått 4-4 st s.k. lokala nätverk där ingående föreningar träffas och samverkar på egen hand kring t.ex. utbildning och cuparrangemang. En nyckelfaktor för hur effektiv arbetet kan bedrivas är naturligtvis Föreningsutvecklaren själv och vad den personen har för bakgrund, uppbackning, befogenhet och personligt driv. Ett stort engagemang och mod är förutsättningar för att lyckas nå en förändring och vara den motor som många föreningar behöver. Sida 28 av 161

29 Omfattningen på Föreningsutvecklarens tjänst är också avgörande för vilken verkningsgrad och utvecklingstakt Föreningsutvecklaren och föreningen kan hålla. Ju större tjänst desto bättre utveckling. Idrottens stödorganisationer måste hitta ett effektivare arbetssätt där mer resurser når ner och in i föreningarna. Tendensen idag är de motsatta. Kommuner, RF/SISU, SDF anställer fler personer för att hjälpa föreningarna med sämre och sämre resultat. Ökad samverkan och tillförandet av resurser i föreningen är vägen att gå. Föreningslyftet har under sina tre pilotprojekt utvecklat en arbetsmodell som kan göra det möjligt. Föreningslyftet 2016 har gjort Göteborgsidrotten lite starkare och mer enad och påbörjat övergången mot en permanent arbetsmodell som inkluderar alla idrottens intressenter! Sida 29 av 161

30 Fo reningslyftet 2017 och frama t Föreningslyftets långsiktiga målsättning är att alla idrottsföreningar skall kunna ha någon grad av Föreningsutvecklare och att detta finansieras via ett permanent kommunalt eller statligt bidrag. Det började med Föreningslyftet 2014 som var ett mindre pilotprojekt. Föreningslyftet 2015 med fler föreningar tog över och fortsatte att utveckla ingående föreningar och den gemensamma mötesplatsen. Föreningslyftet 2016 har inkluderat ytterligare föreningar och idrotter, blivit ett idrottsneutralt projekt och också utvecklat en arbetsmodell för fortsatt föreningsutvecklingsarbete. Föreningslyftet 2017 blir ett övergångsprojekt där SISU Idrottsutbildarna succesivt tar ett större ansvar och där fler SDF och idrotter medverkar. Projektet skall övergå från projekt till ordinarie arbetssätt. Arbetet kommer att delas upp i 3 stycken mötesplatser; Gemensam, idrottsspecifik och lokal. Inriktning i Föreningslyftet 2017 är att: Pilotprojekt inför framtiden med och för fler idrotter Vidareutveckla Föreningslyftets arbetsformer och ansvarsfördelning för en idrottsgemensam arbetsmodell som ägs, drivs och förvaltas av SISU med hjälp av SDF och kommuner Arbeta aktivt för att skapa förutsättningar för multiidrottande och tydliggöra hur vi kan nå målet för svensk idrott 2025 Stärka föreningslivet och föreningarna via o Bemanning o Gemensamma mötesplatser o Utbildning/ökad kunskap och insikt Noterbart är att många idrottsföreningar insett det nödvändiga av att ha en anställd föreningsutvecklare och anställt utan att egentligen har råd. Ett visst utrymme kan ofta skapas via interna prioriteringar men någonstans finns en smärtgräns för vad som är möjligt. Dessa förlitar sig idag på Föreningslyftet för att långsiktigt kunna upprätta hålla kvalitet i sin verksamhet. Risken med att överlåta till föreningarna själva att finansiera sin Föreningsutvecklare är att några få föreningar blir dominerande och de mindre och svagare försvinner samt att den Gemensamma mötesplatsen urholkas. Denna föreningsbildning är ingenting som kommer att gynna den breda folkrörelsen som idrotten är och bör vara! Många kommuner villkorar idag sina bidrag med att föreningarna skall leva upp till vissa saker. En del funderar på att införa hela föreningscertifikat med instruktioner och pekpinnar på hur föreningarna skall bedriva sin verksamhet. Väldigt få funderar Sida 30 av 161

31 på hur detta skall ske och framförallt vem som skall göra det. Föreningslivet behandlas ibland som en outtömlig källa av ideell arbetskraft. Göteborgs Fotbollförbund har en dialog med kommunernas ledande tjänstemän inom föreningsförvaltningarna. Alla håller i princip med om analysen men när det kommer till frågan om att dela ut bidrag är det lite blandade resultat. Man motiverar detta med orättvisa mot andra idrotter och föreningar samt att det inte finns avsatt några medel i budget. Man hänvisar därefter vidare till politiken och bestämmer över fördelningen. Utifrån ovanstående resonemang så har Föreningslyftet startat upp kommunvisa träffar där ALLA idrottsföreningar i området/kommunen bjuds in till att delta i ett UPPROP. Uppropet syftar till att alla idrottsföreningar skall kunna få möjlighet att anställa en Föreningsutvecklare. Preliminära beräkningar, baserade på Helsingsborgsmodellen (se Helsingborgs kommun) visar att det skulle kosta ca miljoner att införa detta för alla idrottsföreningar i Göteborgsdistriktets åtta kommuner (Göteborg, Ale, Kungälv, Partille, Lerum, Härryda, Mölndal, Öckerö). Hur många värstingar kommer att räddas? Hur många invandrare kommer att integreras? Hur många skolungdomar kommer att få högre betyg? Hur många barn och ungdomar får en bättra hälsa? Ja, det är frågor (och svar) som kommer läggas fram i detta gemensamma UPPROP. En lista över alla upprop finns här! Detta arbete kan man säga bedrivs parallellt med pilotprojekten. Sida 31 av 161

32 Fo reningarnas rapporter Bilagor Nedan följer de rapporter som Föreningsutvecklarna och föreningarna skrivit själva. De publiceras här ordagrant som de är skrivna och inlämnade till projektledningen. Dessutom har varje förening inkommit med sin uppdaterade handlingsplan. Den redovisas dock inte här men kan fås på begäran. A. Angered KIF Förening: Angered Kultur- och Idrottsförening (AKIF) Föreningsutvecklare: David Ahlgrand Omfattning på Föreningsutvecklartjänsten: 0% Finansieringsgrad från projektet: 0% År 1, 2 eller 3 förening: År 3 förening Innehållsförteckning: 1. Föreningsutvecklarens arbete i förening och dess utveckling under året 2. Det gemensamma arbetet och dess betydelse 3. Föreningens handlingsplan (bilaga) Summering: Nedan är en sammanfattning av vad projektet inneburit och betytt för Angered Kulturoch Idrottsförening och dess utveckling. För att särskilja sig från övriga lokalföreningar i Angered kommer föreningen göra ett tillägg i föreningsnamnet, nämligen Gunnared. Det fullständiga namnet blir därmed Gunnared AKIF, men i folkmun kallad Gunnared (se klubbemblem). Detta kommer att implementeras i samband med säsongsstarten Sida 32 av 161

33 1. Föreningsutvecklarens arbete i förening och dess utveckling under året Då var tredje året som föreningsutvecklare genomfört, dock första året för Angered Kultur- och Idrottsförening. När vi summerar föreningslyftsåret 2016 kan man konstatera att det har varit ett mycket händelserikt och bra år för Angered Kultur och Idrottsförening (AKIF). Årets största historiska händelse för AKIF var att föreningen fått en rejäl ungdomssektion med både flick och pojkfotbollslag då IF Angered United, Gunnareds verksamhet, gått in i AKIF. Här har fokus legat på gemenskap och att ha roligt samt att få fram goda samhällsmedborgare där alla är välkomna. Angered Kultur- och Idrottsförening har aktivt deltagit i Föreningslyftet som är ett nätverk av idrottsföreningar med andra föreningsutvecklare. Här har föreningen tagit fram en handlingsplan där det bl.a. ingick; integration av nyanlända, skapa lokala nätverk i Angered och skapa en föreningsintroduktion. Samtliga tre punkter uppfylldes under AKIF är en År 3 -förening, vilket underlättat för att få kontinuitet i de projekt som genomförts. Föreningen eller föreningsutvecklaren (FU) har inte erhållit något bidrag för anno Med en annan finansieringsgrad skulle betydligt fler projekt kunnat genomföras. Vi får hoppas att våra politiker, specialidrottsförbund, Idrottslyft, SDN Angered, SISU, Göteborgs Stad m.fl. kan avsätta mer pengar till Idrottsföreningarna och gärna specifikt till FU under FU är den som kvalitetssäkrar verksamheten och i ett område som nordost behövs verkligen resurserna. Viktig parentes är att IF Angered United/Lärje Angered IF erhöll kr under 2016, de medlen har dessvärre inte gått till föreningsutveckling eller till någon föreningsutvecklare. Jag tycker personligen att de pengarna skall betalas tillbaka eller gå till föreningsutveckling. Sida 33 av 161

34 2. Det gemensamma arbetet och dess betydelse Den gemensamma mötesplats som Föreningslyftets sammankomster är innebär att man får möjligheten att träffa likasinnade personer/föreningar från olika idrotter och gå igenom flertalet variabler tillsammans. Detta resulterar i ett kunskapsutbyte och i många fall kunskapsdokumentering samt problemlösning. Detta skapar kvalitetssäkring, struktur och kontinutet för de deltagande idrottsföreningarna i form av en kunskapsbank. Här samlas flera föreningar som genomgår samma problem och kan hjälpas åt att lösa dem. Detta är verkligen framtidens föreningsliv! Vill passa på att tacka samtliga föreningsutvecklare för ett mycket ambitiöst och uppoffrande arbete över gränserna. Under 2017 fortsätter detta arbete. Angeredsföreningarna har träffats lokalt en handfull gånger och det är förutsättning för att kunna utveckla närområdet. Detta leder till att föreningarna kommer varandra närmare och skapar förtroende för varandra, fortsättning följer. Tillsammans skall vi arbeta fram riktlinjer på hur Angeredsfotbollen skall stärkas upp. Anställd personal behövs i våra ungdomsföreningar där föreningsutvecklare kan stötta de ideella ledarna och även se till att verksamheten kvalitetssäkras. Föreningen har deltagit i olika workshops som omfattar 3-, 5-, 7-, 9 och 11-manna och genomfört en workshop för inomhusspel. Sida 34 av 161

35 3. Föreningens handlingsplan (bilaga) Angered Kultur- och Idrottsförenings handlingsplan har tagits fram i samråd med Göteborgs Fotbollsförbund, SISU Väst och AKIF:s styrelse. Handlingsplanen utgår från fem punkter, där huvudfokus låg på punkterna 1-3; 1) Integration av nyanlända 2) Skapa lokala nätverk i Angered 3) Föreningsintroduktion i AKIF 4) Ledarutbildning 5) Skolsamverkan Punkterna 1-3 uppfylldes under När man står på Gunnaredsplan och ser planen fullproppad med unga spelare så känns det fantastiskt. Föreningen har växt med mer än 100 % på kort tid och det är givetvis glädjande, men samtidigt gäller det även att kunna hantera administrationen på ett bra sätt. Detta blir en utmaning då föreningen inte har några anställda. Föreningens ekonomi är i balans och kommer att fortsätta att växa över tid. Transparens skall genomsyra föreningen. Föreningen välkomnar en satsning på en Idrottssluss via Göteborgs Fotbollsförbund och SISU Idrottsutbildarna Västra Götaland. För att skapa tillhörighet och inkludering har flera personer i föreningen gjort ett mycket fint arbete med föreningens integrationslag. Föreningen har tex. genomfört en integrationscup Sweden Challenge under en heldag i Angered Arena. Junior och seniorlag möttes under årets tuffaste månad nämligen december när man pratar om utanförskap. Här samlades sex integrationslag och fyra lokala lag som hjälptes åt att skapa en härlig stämning. AKIF håller på att bli ett mini -Sandarna BK och skall det fungera över tid måste idrottsföreningarna samarbeta över gränserna i dessa frågor går i ledarnas tecken och förhoppningsvis kommer många av föreningens ledare att få genomgå efterlängtade ledarutbildningar. Förbundets fortbildningar för tränare är populära. Detta är en viktigt kvalitetsäkring för föreningen eftersom vi vill få fram bra ledare också. För idrottsföreningarna i nordost hade en zonutvecklare gjort mycket gott som kunde struktuera föreningarnas administrationer utifrån några valda variabler. För en utomstående person kan det vara svårt att få insikt i Angereds fotbollsföreningar, det har gått från rena grekiskan till hieroglyfer, då det är svårt att veta vilka föreningar som är vilka, det var ju Angered vi mötte... Vi heter iallafall Gunnared AKIF. Sida 35 av 161

36 B. Askims IK Förening: Askim IK Föreningsutvecklare: Roy Svantesson och Lars Boquist Omfattning på Föreningsutvecklartjänsten: 50% delas på två personer Finansieringsgrad från projektet: 25 kkr kkr. År 1, 2 eller 3 förening: Deltagit under år 1 och 3. Innehållsförteckning: 1. Föreningsutvecklarens arbete i förening och dess utveckling under året 2. Det gemensamma arbetet och dess betydelse 3. Föreningens Handlingsplan (Bilaga) Summering: Föreningsutvecklaren ger Askim IK en möjlighet att följa, utveckla och kvalitetssäkra vår policy Den rödsvarta tråden. Föreningsutvecklaren och Föreningslyftet ger Askim IK också möjlighet att kommunicera, utveckla och återkoppla vårt dagliga arbete inom fotbollen, parallellt med att ges möjlighet till en god fotbollsutbildning och idrottsupplevelse, i nutid och framtid. Sida 36 av 161

37 1. Föreningsutvecklarens arbete i förening och dess utveckling under året Beskriv omfattning och innehåll i föreningsutvecklartjänsten. Utbildning och stöd för tränare, spelare och föräldrar. Med fokus på ungdomsverksamheten. Arbetar för att skapa en modern, attraktiv och integrerande förening. Kommunicera och skapa förutsättningar för en gemensam förening. Redogör för aktiviteterna i handlingsplanen men beskriv också det som genomförts utöver det som ingått där. Utbildningsvecka: Kompetensutveckling av spelare och ledare med externa föreläsare. Fotbollsskolan: Utveckling av fotbollsskolan för ungdomar 7 till 12 år. Nytt för år 2016 är ett samarbete med Stadium. Spelarutvecklingsgrupp: Uppstart av lokal grupp för Spelarutveckling enligt spelarutbildningsmatrisen. Målsättning är att kvalitetssäkra fotbollsutbildningen och säkerställa gemensamma processer kring fotbollsutbildning och ledarskap. Beskriv föreningens utveckling och kopplingen till föreningsutvecklartjänsten under året. Tjänsten ger föreningen möjlighet att utbilda inom föreningen och att skapa en föreningskänsla och tillhörighet. Föreningen har också möjlighet att närvara, kommunicera och påverka i våra gemensamma träffar, under dagtid. Vad har Föreningsutvecklartjänsten inneburit för nya möjligheter? Internt: Koordinering och samordning av fotbollsutbildning, ledarskap och kompetensutveckling inom föreningen. Möjlighet att skapa en förening och ett gemensamt tryggt arbetssätt. Externt: Samverkan inom gruppen Nätverk Västra Göteborg. En fantastisk möjlighet att samarbeta och använda resurser mellan de olika föreningarna i Västsverige. Skapar en gemenskap och hjälpa varandra, i stället för konkurrens! Beskriv konsekvenser om föreningsutvecklartjänsten skulle utökas eller inte skulle finnas kvar. Föreningen kommer att få svårt att säkerställa och kvalitetssäkra utbildning av tränare, spelare och föräldrar, med konsekvens av en mindre attraktiv och minskande förening, för spelare, tränare och föräldrar. Ideellt aktiva tränare/föräldrar har ett stort behov av ett administrativt stöd, kompetens och verktyg för att kunna bedriva och fokusera på fotbollsträning. Detta stöd ger Föreningsutvecklare. Sida 37 av 161

38 2. Det gemensamma arbetet och dess betydelse Vad har kommit ut ur det gemensamma arbetet? Ökad kunskap om verktyg och processer för att skapa en attraktiv förening, med möjlighet till en positiv gemenskap och utveckling. Vad har det inneburit att projektet drivit tanken om en gemensam mötesplats där kommun, SISU, distriktsförbund och föreningar träffas regelbundet? Viktigt här är att alla aktörer deltar och är proaktivt inom mötesplatsen. Aktörerna ser här föreningarnas direkta behov On Line, förstå föreningarnas behov och snabbt kan agera. Vad har er förening haft för konkret nytta av den gemensamma delen? Möjlighet till en direkt dialog med snabba och konkretast svar. Mest positiva är att träffa personen bakom e-posten! Gemensamma delen ger också föreningarna möjlighet att påverka, samarbeta och gemensamt producera gemensamma verktyg och processer för att utveckla föreningarna. Hur skulle projektets verkningsgrad vara utan en gemensam del? Lägre. Utan direkt kommunikation och deltagande försvinner verkningsgraden helt. Beskriv hur föreningen samverkar med andra föreningar och idrotter och vad detta inneburit? Föreningen samverkar inom Nätverk Västra Göteborg och har under året deltagit i samordningsmöten och gemensamma utbildningar. Medlemmarna har också under försäsongsträningen testat olika sporter för en mer allsidig träning, bl.a. judo, boxningshallen styrketräning. Har Göteborgsidrotten blivit starkare och mer enad av Föreningslyftet? Absolut. Främst genom att träffas och diskutera/ventilera gemensamma möjligheter och hot, utbyta erfarenheter och underlätta en friktionsfri kommunikation. Här skapar vi en gemensam och stark syn på Göteborgsidrotten! 3. Föreningens Handlingsplan (Bilaga) Biläggs. Sida 38 av 161

39 C. Azalea BK Förening: Azalea BK Föreningsutvecklare: Leif Skoog Omfattning på Föreningsutvecklartjänsten: 50% (30% administration och kansl) Finansieringsgrad från projektet: 100% År 3 förening Innehållsförteckning: 1. Föreningsutvecklarens arbete i förening och dess utveckling under året 2. Det gemensamma arbetet och dess betydelse 3. Föreningens Handlingsplan (Bilaga) Summering: Genom att ha en anställd föreningsutvecklare i föreningen har Azalea BK fått möjlighet att styra föreningen att påbörja arbetet med att omsätta idéerna i Våra riktlinjer i handling för att närma oss en verksamhet som uppfyller RF:s och SVFF:s vision av svensk barn- och ungdomsfotboll som den beskrivs i Idrotten vill och Fotbollens spela lek och lär. Mötet och diskussionen med föreningar med liknande verksamhet har varit ovärderligt och lett till flera konkreta samarbeten för att skapa samsyn kring värdegrundsfrågor och hur verksamheten kan styras och organiseras. För Azaleas del har arbetet framför allt lett till att föreningens tilltagande splittring i olika lag som bildar en klubb i klubben har hejdats och att samarbetet med vår syskonförening på Majvallen, Göteborgs FF, har stärkts och fördjupats. Vi har stärkt organisationen kring lagen och förbättrat rekrytering av spelare och ledare med hjälp av Föreningslyftets manual Börja rätt. Arbetet med lagen har också lett till att rekryteringen av organisationsledare underlättats och styrelsen har börjat arbeta mer målinriktat. Inget av detta hade varit möjligt utan Föreningslyftet. Vi har fortfarande en bra bit att gå för att för att nå målet med en förening som med en stark organisation som tar stort socialt ansvar i lokalsamhället och erbjuder en verksamhet där så många barn och ungdomar som möjligt utvecklas som människor och fotbollsspelare. Genom de förutsättningar som givits genom Föreningslyftet har vi kunnat lyfta blicken och ta kliv som tagit oss närmare vår vision att alla våra spelare med glädje ska kunna se tillbaka på sin tid i föreningen och med glädje säga: Jag var med i Azalea BK! Sida 39 av 161

40 1. Föreningsutvecklarens arbete i förening och dess utveckling under året Leif Skoog har under året haft 80% av en heltidstjänst som fördelats på 50% föreningsutveckling och 30% administration och kansliuppgifter. Ansvara för fotbollsverksamheten i föreningen genom att leda Fotbollsutskottet i egenskap av fotbollsansvarig. Utveckla och verkställa Azaleas utbildningsplan och spelarutbildningsplan. Ansvara för att föreningen uppfyller Våra nya riktlinjer. Administration är hantering av medlemsregister, medlemsavgifter och fotbollsadministration. Inom ramen för handlingsplanen har föreningen genomfört följande: Tränarutbildning C Diplom. Svenska fotbollförbundets tränarutbildningar för barn och ungdom utgår från ett barnrättsperspektiv. Utbildningen skedde i samarbete med Älvsborg FF och Kungsladugårds BK. Kursledare var föreningsutvecklarna Leif Skoog, Azalea BK och Thomas Gehöör, KBK. Tränarutbildning C Diplom Vid detta tillfälle fullföljde fotbollsutskottets Jasper Wallmark sin föreningshandledarutbildning genom att gå bredvid. Han är nu behörig att hålla i Tränarutbildning C Diplom. Kursledare var Leif Skoog. Tränarutbildning B Ungdom. För ledare som har år är genomförd till hä Introduktionsutbildning för fotbollsskolans ungdomsledare i samarbete med Sisu Idrottsutbildarna Väst. Extern utbildare. Under azaleas orangea utbildningsvecka genomfördes följande Kontaktföräldrautbildning - John Dohlsten, ordförande Säsongsutvärdering - Leif Skoog Vad är toppning och selektering - Jan Juhlin, Stiftelsen Dunross Kulsnurran. Hur skapar vi en bra motivationsmiljö - Fredrik Sundqvist Nya nationella spelformer - Patrik Gustafsson Workshop i 3 mot 3 och 5 mot 5 Fotbollslek för barn födda 2010 enligt rekommendationerna i Föreningslyftets Börja rätt. Sammanlagt 72 barn provade på fotboll vid 8 tillfällen under september och oktober. Det var deltagande barn vid varje tillfälle. FÖr att kunna rekrytera ledare uppmanas alla föräldrar att pröva på att vara ledare under lekpassen. Ledarna har gått workshop i 3 mot 3 Implementering av riktlinjer. Under året har vi lagt stor vikt vid att arbeta med motivationsfrågor som ett sätt att göra våra riktlinjer levande. Det ska vara roligt att vara med i Azalea BK och ungdomarna ska sättas i centrum. Spelarutbildning 45 minuter för alla grupper före eller efter lunch under Sommarfotbollsskolan vecka 25 och 32. Skolsamverkan. John Dohlsten har fört diskussioner med skolorna i närområdet för att hitta möjligheter att bedriva fotbollsverksamhet för barn i samarbete med skolan. Arbetet kommer att fortsätta under 2017 Integrationsprojekt. Tre möten har vi haft för att komma igång med ett projekt Sida 40 av 161

41 för att starta en slussverksamhet för ensamkommande flyktingar. Projektet föll på att tilltänkt projektledare inte kunde åta sig uppdraget. Ingen ersättare har hittats. Hemsidan har fått en mindre ansiktslyftning och Våra riktlinjer har fått en mer framskjuten plats, Arbetet med att förändra hemsidan kommer att fortsätta under Styrelsen har börjat att delegera uppgiften att utarbeta dekret för att tydliggöra hur verksamhetens olika delar ska utformas. Först ut är Sommarfotbollsskolan vars arbete har dokumenterats av Göran Lindhult, Leif Skoog, Jan-Olof Snygg, Denise Fernandez, Tove Sjödin och Lo Gröndahl. Arbetet fortsätter under Arbetet ska sammanställas i en verksamhetshandbok och fortsätter under Under fyra möten diskuterades en digital och filmbaserad mötesplats för spelare, ledare och föräldrar som en del i arbetet med att implementera Våra riktlinjer. Diskussionerna har inte lett fram till att någon egentlig projektplan lagts fram. Projektet har lagts på is tills vidare. Det har istället diskuterats att paketera ett utbildningsprogram, Azaleamodellen, utifrån samma idé. Under 2017 kommer föreningen att genomföra en workshop för att en sådant program i samarbete med Västsvenska Idrottsförbundet och Win Win West. Vi arbetar efter riktlinjerna i Föreningslyftets Behålla rätt för att ge goda förutsättningar för de äldsta åldersgrupperna att klara karriärövergången till juniorfotbollen och samarbetet med Göteborgs Fotbollsförening. I år träffades ledarna i Herrjunior och ledarna för P00 för att lägga upp en handlingsplan för övergång till juniorverksamheten. På flicksidan har representanter för Azaleas ungdomar träffat Göteborgs Fotbollsförenings damsektion vid tre tillfällen för att lägga upp riktlinjer för hur vi ska skapa en stark juniorverksamhet på flicksidan. Planeringskonferens i januari med drygt 60 ledare inklusive styrelse och Fotbollsskola. Tre ledare från varje lag. Planerar säsongen efter föreningens utbildningsplan för spelare ledare och föräldrar och spelarutbildningsplan. Styrelsen planerar sitt verksamhetsår. Inom ramen för sin tjänst har Leif också sammankallat till 15 möten i fotbollsutskottet och fyra ledarträffar för alla ledare i föreningen. Deltagit på 10 styrelsesammanträden. Sammankallat till 10 möten med Göteborgs Fotbollsförening i syfte att vidareutveckla samarbetsformerna mellan föreningarna och diskussion kring projektet Mötesplats Majvallen. Vi har tagit emot studiebesök från bland annat Örebro SK, Sisu Idrottsutbildarna Östergötland och Mariedals IK. Robert Odenjung har under året gått handledarutbildning för att kunna hålla i workshop för ledare i spelformerna 3 mot 3 och 5 mot 5. Planerat och engagerat Mark O Sullivan, Älvsjö AIK, i workshopen Kul fotboll som en del i arbetet med att skapa en god inlärnings- och motivationsmiljö. I sitt arbete utgår Mark O Sullivan från forskning och driver också bloggen Föreningens utveckling och kopplingen till föreningsutvecklartjänsten under året. Sida 41 av 161

42 Leifs arbete med föreningsutveckling fastställs genom en av fotbollsutskottet upprättad handlingsplan som godkänns av föreningens styrelse. Den tillförda resursen har inneburit en möjlighet att planera och genomföra delar. Den betydande skillnaden som vi har upplevt ligger i organisation och planering. Införandet av spelformsansvariga ledare har medfört ett större engagemang bland föreningens ledare. Konceptet med Börja rätt har lett till att vi har bättre organisation och en högre grad av utbildning bland ledarna i de yngre åldrarna. Den högre graden av engagemang märks på en högre aktivitet bland organisationsledarna. Kvantitativt är utvecklingen inte så tydlig. Vi har ett ökande antal medlemmar. Vi har ökat föreningens lärgruppstimmar genom den nya planeringsmodell som lanserades under föreningens andra år i Föreningslyftet. Rutinerna med manuell närvarorapportering har gjort att alla timmar inte blivit redovisade för Inför 2017 kommer lärgruppstimmarna redovisas digitalt av ledarna vilket kommer att leda till en betydligt högre siffra. Föreningsutvecklartjänsten har inneburit att Azalea BK har kunnat flytta fram sina positioner inom en rad områden. Reviderade riktlinjer ökat stöd till ideella ledarskapet, stärkt organisation och förbättrade rutiner kring rekrytering av organisationsledare och aktivitetsledare. I centrum för Azalea BK:s verksamhet står barnens och ungdomarnas bästa. Vi har under lång tid haft ett gediget värdegrundsarbete som präglar föreningskulturen. Arbetet med våra riktlinjer har också fått genklang i en stor del av Fotbollssverige inte minst genom Så funkar ungdomsfotboll, Fredrik Sundqvists bok om värdekonflikterna som finns i fotbollen. Samtidigt hade vi en utveckling där organisationen tappade i kraft och vi fick allt svårare att uppfylla verksamhetsplanen och olika delar av verksamheten började monteras ned. För att möta utvecklingen fattades ett beslut att anställa en föreningsutvecklare. Om det inte hade kommit till stånd skulle förmodligen föreningen fortsatt att sakta montera ned verksamheten och i förlängningen fått allt svårare att rekrytera och behålla spelare och ledare. Genom att strukturera arbetet och stöd till aktivitetsledarna har vi med en föreningsutvecklare kunnat vända trenden och fått möjlighet att styra och forma verksamheten mot det som idrotten vill så att vi med större entusiasm kan fokusera på ungdomsidrotten som positiv kraft. En verksamhet där man i gemenskap med andra formar den egna identiteten. Det är på så sätt som vi kan behålla så många som möjligt, så länge som möjligt och så bra som möjligt. Sida 42 av 161

43 2. Det gemensamma arbetet och dess betydelse Vi har haft konkret nytta av arbetsgruppernas arbete framför allt genom dokumenten Börja rätt och Behålla rätt. Vi har också haft konkret nytta av de kontaktytor med andra föreningar som Föreningslyftet har möjliggjort. Det har lett till att vi tidigt kan reda ut händelser och konflikter mellan lag i olika föreningar. De goda relationerna mellan föreningarna gör det enklare att leva upp till de visionen om en god och hälsosam idrott. En liten aspekt är att samverkan med fotbollförbundets arbete med nolltolerans bidragit till att stämningen runt föreningens matcher har blivit bättre eftersom det finns en samsyn hos flertalet föreningar. Vår uppfattning är att projektet inte skulle ha varit lika framgångsrikt utan den gemensamma delen. Där har vi kunnat finna stöd för det arbete vi gör ute i föreningarna och utvecklat manualer i områden som till exempel rekrytering, behållandefaktorer och ekonomisk utveckling har stärkt föreningen som är väsentliga för att vi ska kunna bedriva en verksamhet som lever upp till vår egen värdegrund. Det är viktig att den gemensamma delen av projektet fortsätter att utveckla metoder och verktyg som underlättar stärker föreningarnas verksamhet. De diskussioner och dragningar som föregått upprättandet av arbetsgruppernas dokument har också varit en viktig del. Det är viktigt att träffas och bryta åsikter mot varandra. Vi har genomfört utbildningar i samverkan med Kungsladugårds BK och Älvsborg FF. Under 2017 strävar vi efter att skapa ett lokalt nätverk för idrottsföreningarna i centrala Göteborg. Vår uppfattning är att Föreningslyftet har stärkt Göteborgsidrotten avsevärt. Vi ser fram emot att fler idrotter kommer in och att vi kan få lokala träffar med föreningar i närområdet för att tillsammans verka för en hälsosammare livsstil hos våra barn och ungdomar. 3. Föreningens Handlingsplan (Bilaga) Sida 43 av 161

44 D. FBC Lerum Sida 44 av 161

45 E. Finlandia/Pallo IF Förening: Finlandia Pallo AIF Föreningsutvecklare: Martin Gustafson Omfattning på Föreningsutvecklartjänsten: 100% Finansieringsgrad från projektet: ca 20% År 1, 2 eller 3 förening: 2 Innehållsförteckning: 1. Föreningsutvecklarens arbete i förening och dess utveckling under året 2. Det gemensamma arbetet och dess betydelse 3. Föreningens Handlingsplan (Bilaga) Summering: Projektet har inneburit ett mycket viktigt steg i hela föreningslivet genom att sätt fokus på grundläggande föreningsförståelse kring verksamhet, ekonomi, rekrytering, utveckling samt utbildning. Vi liksom många andra föreningar är så uppe i vår egna verksamhet så vi har svårt att frigöra tid att stanna upp och se om vi gör rätt saker och hur det påverkar föreningen på kort och lång sikt. Vi som förening och jag personligen har fått mycket inspiration från projektet genom våra träffar där vi fått mycket matnyttig information som vi etablerat och dels har som plan att etablera i föreningen. Tyvärr så har kanske sista året fokuserat för mycket på projektets ekonomi som gjort att många av de delar vi jobbat med tidigare år varit mindre prioriterat samt att mängden av nya människor och föreningar (vilket i och för sig är viktigt) gjort att vi stagnerat då vi behövt få dem på banan. Men som summering är projektet mycket viktigt för oss som mindre förening eller rättare sagt kritisk då vi lever endast på ideella krafter och när det minskar så ökar påfrestningen på klubben och dess existens. Sida 45 av 161

46 1. Föreningsutvecklarens arbete i förening och dess utveckling under året Föreningsutvecklartjänsten har varit på 100% fram till sommaren där föreningen stått för huvuddelen av finansiering (via extern sponsring). Huvuddelen på året har varit att förnya arbetet i styrelsen då stora av den kommer att skiftas ut. Att vi som förening ska dra åt samma håll och ha en gemensam långsiktigt vision som ligger enligt förbundets utbildningsplan med ungdomsfotbollen. Detta arbete har intensifierats under året ihop med SISU och projektet. Det andra stora fokusområdet har varit att hjälpa ledarna i sin dagliga verksamhet genom utbildning, rutiner, material, kommunikation mm Det vi inte hunnit med under året är teorirummet som varit ett personligt mål som inte hunnit uppfyllas ännu. De andra aktiviteter som vi haft är uppfyllda helt eller delvis. Det är svårt att precisera hur arbetet från föreningsutvecklartjänsten eller föreningen påverkar den ena eller andra utan det handlar om ett arbete i symbios för att driva detta framåt. Tyvärr har väl inte detta fungerat som önskat då styrelsen består av ideella krafter som inte alltid har den tid som krävs för att hinna med allt som händer runt projektet och vilket också lett till att vi inte kanske haft beredskap som förening att hantera detta fullt ut. Men kunskapen är betydligt högre idag än för något år sedan och fler personer som kommer ta över är mer involverade i dess betydelse att skapa visionen och färdplanen för framtiden med eller utan en föreningsutvecklare. Föreningen kommer fortsatt varar verksam i vårt lokala nätverk med hisingsföreningarna. Framförallt ätt komma i kapp med verksamheten som styrelsen inte hinner med och dels att vi haft en närmare dialog med alla lag i föreningen (kommunikation). På lång sikt kommer det vara förödande.för oss som förening att inte ha en föreningsutvecklare som hinner ansvara för den dagliga verksamheten för att stärka verksamheten. Vi kommer definitivt tappa kraft och ork att jobba med utveckling av föreningen och det innebär att vi kommer att behöva ställa mer krav på de ideella krafter att göra än mer själva och hantera alla krav på oss föreningar som det innebär. Rädd för att detta kommer att kväva redan högt belastade personer vilket gör att de lämnar och klara vi ej påfyllnad i samma tidsram så kommer föreningen på lång sikt inte överleva som ideell förening. Sida 46 av 161

47 2. Det gemensamma arbetet och dess betydelse Det stora kontaktnätverk som bildats och som hjälper varandra. Att vi på hisingen också skapat vår lokala arbetsplats och kan samarbete kring många delar gemensamt om börja rätt, behålla rätt, utbildningar mm. Att träffarna tidigare varit mycket givande även om den totala ignorering av kommunen funnits där så har projektets ledning drivit detta på mycket bra sätt. Tyvärr har väl sista året blivit som ovan skrivet tappat fart. Hisingsnätverket, styrelsearbetet med SISU, kontaktnätverket, förståelse kring fotbollsförbundets utbildningsplan/strategi. Hur skulle projektets verkningsgrad vara utan en gemensam del? inget alls tyvärr (det är det som varit projektets behållning). Månadsträffar med de andra hisingsföreningarna, skola, politiker och tjänstemän. Tycker definitivt att föreningarna som varit med blivit otroligt starka tillsammans och bidrar till att stärka föreningslivet. Tyvärr så har glappet till de föreningar som inte deltagit blivit större och dialogen mindre. Jag hoppas att farten kan hållas uppe och nått nytt projekt behövs för att speeda upp farten igen då det känns att vi gått lite i stå under sista året. 3. Föreningens Handlingsplan (Bilaga) Sida 47 av 161

48 F. Fässbergs IF Förening: Fässbergs IF Föreningsutvecklare: Rolando Moncada Omfattning på Föreningsutvecklartjänsten: 50 % Finansieringsgrad från projektet: SISU / GFF År 1, 2 eller 3 förening: År 3 Innehållsförteckning: 1. Föreningsutvecklarens arbete i förening och dess utveckling under året 2. Det gemensamma arbetet och dess betydelse 3. Föreningens Handlingsplan (Bilaga) Summering: Vi har via projektet upprättat och följt en handlingsplan (se bilaga, punkt 3) som varit föreningsspecifik. Vidare har vi haft gemensamma teman för samtliga föreningar inom projektet som har inneburit: Få igång ett lokalt nätverkande med Multiidrotts koncept. Startat ett projekt för att ta emot ensamkommande flyktingbarn i föreningslivet. Fått tillbaka och nyrekryterat medlemmar via futsalen. Jobbat med vår värdegrund och satt ramar för vår verksamhet utifrån varje åldersgrupp. Sida 48 av 161

49 1. Föreningsutvecklarens arbete i förening och dess utveckling under året Beskriv omfattning och innehåll i föreningsutvecklartjänsten. 40% har finansierats av föreningen själv, där 40% har varit riktat mot föreningsutveckling (driva fotbollskola, hålla ledarmöten, bidragsansökan) Ökning från senaste 30 % 10% av tjänsten är den bidragsdel som vi fått av GFF och SISU som har riktats till de gemensamma bitarna i projektet. Redogöra för aktiviteterna i handlingsplanen men beskriv också det som genomförts utöver det som ingått där. Ett stor grepp har tagits kring föreningens värdegrund där våra ledarmöten som vi haft 9 ggr/år har inneburit mindre information och mer diskussion om värdegrund. Det har lett till att samtliga lag har fått en egen lagagenda som de har som mall att följa under året. Där står specifikt för de ålder man tränar om vad som förväntas av ledaren (utbildning, agerande i träning & match ), föräldrarna (hålla tider, de tio budorden ) och spelare (vad tränar vi på, vad krävs för bra sammanhållning, hur uppträder vi )Detta skall både ge stöd och vara en dokumentation som lagen skall efterleva. Tanken är vidare att FU också utgår från den och har minst ett möte/år med lagens ledare utifrån mallen. Som förening har vi startat upp en fotbollsverksamhet för ensamkommande barn och ungdomar. Vi samarbetar med Jitex och Mölndal Fotboll i denna fråga. Tanken är att detta skall vara en öppen träning som äger rum 1 gång per vecka och att från denna grupp sedan vidare integrera ungdomarna vidare in i vår ordinarie verksamhet. Vi hoppas att kunna bistå med träningskläder och skor till dessa barn och ungdomar samt en varierande tränarstab på 3-4 bra vuxna. Som drivande part i Mölndalsalliansen har vi vidareutvecklat novemberserien med utbildning och match som ett koncept som förbundet kommer att jobba med i framtiden. Vi har rekryterat tillbaka en hel del ungdomar genom att starta upp en futsal verksamheten som föregicks av en futsalskola som genomfördes på höstlovet. En mycket god respons bland deltagarna och yngre ledare. Genom att fördela uppgifter och effektivisera arbete mellan FU och kanslist har vi kunnat ägna mer tid åt föreningsutveckling i föreningen än tidigare. Med Handbollen och Innebandyn i Mölndal har vi även gemensamt tagit tag i våra träningstider och sett till att upp till 9 års ålder inte krocka med våra verksamheter. Allt för att barnen skall ha möjlighet att multiidrotta. Vidare kommer och ledarna gå gemensamma utbildningar som behandlar ämnet kring multiidrott. Sida 49 av 161

50 Beskriv föreningens utveckling och kopplingen till föreningsutvecklartjänsten under året. Vi har med övriga föreningar fått en samsyn hur barn och ungdomsfotboll skall bedrivas i göteborg, det har lett till bra argumentationer och stärkandet av föreningen. Det skapar mindre öar i föreningen och gör att fler ser att de värderingar som finsn i förenigen känns igen i stora delar av göteborg med! Vidare har det inneburit att ledarna i föreningen ser någon person som de kan bolla frågor med. Vi har utvecklat alla aspekter i föreningen från våra yngsta till våra äldsta lag genom att ha en röd tråd genom allt vi gör. Genom denna röda tråd har föreningens ålderskullar de senaste året gått från att vara st spelare/lag till att vara st spelare/lag. Vi ser också fler ålderskullar som har st spelare/lag. Som år 3 förening har vi också bara fortsatt det arbetet vi har startat från år 1 & 2 och förfinat allt som vi gjorde förra året. Vad har Föreningsutvecklartjänsten inneburit för nya möjligheter? Få en samverkan med övriga fotbollsföreningar i göteborg. Eftersom denna tjänst sedan tidigare funnits i föreningen har den tjänsten från GFF och SISU varit den mest givande där likasinnade föreningar/personer har kunnat träffas och gå igenom olika manualer, certfieringar etc. För föreningen innebär det ett fortsatt arbete mot vår vision som slutförts 2016 och en större föreningskänsla i föreningen. Beskriv konsekvenser om föreningsutvecklartjänsten skulle utökas eller inte skulle finnas kvar. Föreningen skulle i stora drag bli en förening där lagen sätter sina egna agendor istället för att få den kunskap och erfarenhetsbyte som sker idag. Det hade lett till sämre verksamhet vilket lett till mindre ålderskullar där vi genom okunskap kanske slår ut, inte tar in, aktivt omedvetet motarbetar barn att komma till vår förening. Inte kunna ah en god dialog med övriga organisationer som kommun & SISU. Sida 50 av 161

51 2. Det gemensamma arbetet och dess betydelse Vad har kommit ut ur det gemensamma arbetet? Enighet inom Göteborgsfotbollen beskriver det bäst. Vad har det inneburit att projektet drivit tanken om en gemensam mötesplats där kommun, SISU, distriktsförbund och föreningar träffas regelbundet? Chansen att dela med sig erfarenheter, möjligheter att samarbeta kring vissa frågor samt få alla med på banan kring vissa riktlinjer förbundet vill få ut. Vi stärker föreningarna i föreningslivet och minskar lag som strider mot de riktlinjer och principer som har satts upp av oss föreningar. Vad har er förening haft för konkret nytta av den gemensamma delen? Det har varit den delen som saknats i den tjänst som föreningen tidigare haft i ett föreningsutveckling arbete. Vi har även kunnat dela med oss klara lagagendor från år till år, punkta upp vad som är viktigt för laget att göra under just detta år. (utbildnignar, värderingar i laget, spelformer etc). Ytterby och Landvetter har efterfrågat vår modell kring arrangemangsutveckling som vi har jobbat med under året och tyckt det varit en bra modell för åldersgrupps/föräldragrupps engagemang. Kungsladugårds BK har sedan också hoppat på denna modell och fler föreningar har fått upp ögonen. Med handbollen och innebandy har vi också kunnat vara med och stärka övriga idrotter i Mölndal där vi annars har haft det bra utifrån fotbollens perspektiv. Vi tar ansvar för en god föreningsmiljö i Mölndal. Hur skulle projektets verkningsgrad vara utan en gemensam del? Lite förankring till förbundet i frågor som drivs i föreningarna. Nu finns det färdigt material. Har Göteborgsfotbollen blivit starkare och mer enad av Föreningslyftet? Givetvis! 3. Föreningens Handlingsplan (Bilaga) Sida 51 av 161

52 G. Guldhedens IK Guldhedens IK Inge Mårtensson Finansieringsgrad från projektet 5 procent År 1 Guldhedens IK har börjat på en låg utgångsnivå när det gäller föreningsutveckling. Att föreningen har vaknat till och tagit till sig av Föreningslyftets grundtänk är en rätt stor grej. Projektet har givit möjlighet att via FU öppna ögon och dörrar. Det är svårt att beskriva det första året på något enhetligt sätt. Förhoppningarna att kunna knyta resurser till föreningen i form av en halvtidstjänst som FU grusades under våren som bekant. En hel del osäkerhet seglade in på ett tråkigt sätt och vi tappade fart. Ambitionsnivån och planerna fanns kvar ett tag men fick av naturliga skäl revideras rätt kraftigt då resurser saknades FUs självklara uppgifter har varit en tillräcklig stor uppgift att få på plats men väldigt viktig. Jag tänker på upprättandet av en flik på hemsidan där Föreningslyftet presenteras och redovisas men också ett öppnade av kontakten mellan GFF och föreningen, också det på hemsidan. Tänker att rapporteringen till styrelsen har banat vägen för det stora lyftet. Nämligen satsningen att anställa en FU/tränare alldeles i slutet på året. Ja helt avgörande. Föreningsutvecklaren som gavs möjlighet att gå på dom gemensamma träffarna i Föreningslyftet 2016 gav i slutändan föreningen kraft att våga satsa på en resurs till föreningen i form av en heltidstjänst som föreningsutvecklare och tränare/instruktör. Sedan har den gemensamma mötesplatsen varit ovärderlig för att kunna förstå och dra slutsatser som sedan har kunnat förmedlas hem till föreningen. Utan den ingen FU i Guldhedens IK det är säkert. Föreningslyftet har tagit samarbete mellan föreningarna till en annan förståendenivå. Även om vi i Guldhedens IK inte har satt planerna i verket på ett lokalt nätverk så har dom första spadtagen tagits. Dom olika grupperna som medverkar såsom Röda Korset Sisu andra sporter har lyft kunskapsnivån för FU i Guldhedens IK en bra bit. När det gället till exempel Sisu så är föreningen igång med ett samarbete som jag inte tror hade kommit på plats utan vår medverkan i Föreningslyftet Det är också lätt att med träffarnas hjälp få en förståelse för hur olika det kan se ut i en och samma stad. Det är väldigt värdefullt för att få fatt på en mer vida förståelse av samhällsutvecklingen. Tycker att metodböckerna såsom börja rätt, skolsamverkan med mera är fina redskap som har skapats av Föreningslyftet och varit till nytta. Sida 52 av 161

53 Värdegrundsarbetet som bedrivs sedan starten av Föreningslyftet 2016 är exempel på att Guldhedens IK håller på att peka ut en tydligare och mer medveten färdriktning. Nödvändigt för att vi skall kunna vara med och bidra till samhällsbygget. Att föreningen har skapat och tillfört mer resurser till sin verksamhet innebär att man kan ta fler steg i sin utveckling. Som exempel kan nämnas att FU kan ge ledarna i klubben en större möjlighet att ta del av och nyttja föreningens utbildningsplan. Sida 53 av 161

54 H. Gunnilse IS Förening: Gunnilse IS Föreningsutvecklare: Tomas Gustafsson Omfattning på Föreningsutvecklartjänsten: 50% Finansieringsgrad från projektet: kr År 1, 2 eller 3 förening: År 1. Innehållsförteckning: 1. Föreningsutvecklarens arbete i förening och dess utveckling under året 2. Det gemensamma arbetet och dess betydelse 3. Föreningens Handlingsplan (Bilaga) Summering: Skriv med egna ord en summering vad projektet inneburit och betytt för föreningen och dess utveckling. Projektet har framförallt hjälpt mig som föreningsutvecklare att strukturera upp mitt arbete. Att sätta tydliga mål med hjälp av handlingsplanen är ett bra sätt att både få arbetet genomfört samt att på ett pedagogiskt sätt förklara för styrelse och övriga i föreningen vad som görs. Det mest betydande arbetet under året har varit att skapa en vision för föreningen, med hjälp av projektet har vi kunnat genomföra ett flertal stora träffar samt en heldag med styrelsen och ledarna där vi bara pratat framtid och formulerat mål och vision. Sida 54 av 161

55 1. Föreningsutvecklarens arbete i förening och dess utveckling under året Beskriv omfattning och innehåll i föreningsutvecklartjänsten. Jag har kombinerat föreningsutvecklingstjänsten med en sportchefsroll i föreningen. Ca 25% av min tid har jag kunnat ägna helt åt utveckling. Uppgifterna går ifs i varandra så hela tjänsten har nytta av projektet. Redogör för aktiviteterna i handlingsplanen men beskriv också det som genomförts utöver det som ingått där. 1, Börja rätt. Vi har för första gången startat upp nya kullar med hjälp av Börja rätt handledarboken. 2, Jämställdhet. Vi har under året arbetat med uppsökande verksamhet i skolorna för att få fler flickor till föreningen. Detta arbete har också resulterat i att vi under 2017 startar upp ett eget damlag i föreningen. 3, Skolsamverkan. Vi har under året startat upp fotboll för ensamkommande flyktingbarn, vi har som mest haft ca 50 barn i denna gruppen. 4, Policydokument. Vi har skapat samt jobbat med implementering av policydokument i föreningen. Beskriv föreningens utveckling och kopplingen till föreningsutvecklartjänsten under året. Vi har fått igång ett aktivare tänk i föreningen. Fler personer är inblandade i arbetet att utveckla föreningen. Fler ledare har kommit till, de flesta har uppskattat tydligare riktlinjer och mallar för sitt uppdrag. Vad har Föreningsutvecklartjänsten inneburit för nya möjligheter? För min del har det inneburit att det blivit lättare att prioritera dessa uppgifter. Det är annars lätt att fastna i att bara släcka bränder och då inte jobba så mycket framåt. Beskriv konsekvenser om föreningsutvecklartjänsten skulle utökas eller inte skulle finnas kvar. Skulle detta projekt försvinna så tror jag att föreningen skulle tappa fart, främst med framtidsfrågor som blir bort prioriterade när man inte känner att tiden finns. Omvänt om vi skulle kunna utöka tjänsten. Sida 55 av 161

56 2. Det gemensamma arbetet och dess betydelse Vad har kommit ut ur det gemensamma arbetet? Min största nytta är att kontaktnätet blivit väldigt mycket större. Givetvis har det dokumenterade materialet blivit bättre av samarbetet och åsiktsutbytet också. Vad har det inneburit att projektet drivit tanken om en gemensam mötesplats där kommun, SISU, distriktsförbund och föreningar träffas regelbundet? Mindre avstånd mellan parterna, lättare att få förståelse för vad som ställer till problem samt vad som behövs för att åtgärda dem. Att träffas är givetvis värdefullt bara det, man får ett ansikte och det underlättar vidare kontakter. Vad har er förening haft för konkret nytta av den gemensamma delen? Vi har stulit mängder av idéer och nya arbetssätt. Vi har använd de gemensamt framtagna manualerna flitigt. Hur skulle projektets verkningsgrad vara utan en gemensam del? Svårt att säga men mycket av resultaten kommer efter diskussioner och samtal så troligen skulle det tappa stor kraft. Beskriv hur föreningen samverkar med andra föreningar och idrotter och vad detta inneburit? Vi har framförallt fått en bättre dialog med föreningarna i närområdet. Det är lättare att få samsyn då man känner igen problematiken från våra träffar. Har Göteborgsidrotten blivit starkare och mer enad av Föreningslyftet? Det är min bestämda uppfattning att man har större samsyn och kan jobba mer enat mot och med andra intresseorganisationer och myndigheter. Man kan ofta prata och argumentera med större tyngd då man känner till hur andra föreningar ser på det aktuella ämnet. 3. Föreningens Handlingsplan (Bilaga) Sida 56 av 161

57 I. Hisingsbacka FC Föreningen. Jag har under året haft stöd från min styrelse och kansli. Vi har i huvudsak genomfört de projekt och de arbeten vi har föresatt oss. Under 2016 har vi för första gången i klubbens historia fulla årgångar från P6 upp till senior. På tjejsidan sämre med A- och J-lag tillsammans med F03/04 som enda lag. Vi har under året anlagt en 3-mannplan konstgräs och har nu fullplan, 7- och 9-mannaplan och 3-manna alla konstgräs. Vi har under året tagit emot många ensamkommande och skapat ett lag för de lite äldre pojkarna och detta i samarbete med FC Hisingen. Under året har vi haft två träningar i veckan för denna grupp. De yngre har slussats in i ålderslagen. Vi har genomfört sammandrag för 3-manna och ansvarat för matcher och runtomarbetet där klubben aktiverades under Gothia Cup. Under sommaren hade vi tre veckors verksamhet med fotboll- och kulturskola i samarbete med Made in Backa. Skolklasserna har haft sin verksamhet i klubben och på våra planer. Juniorlaget som har en stor grupp födda -98 gick upp i Div 1 junior. För tre år sedan började vi arbeta systematiskt med gruppen som då låg sist i klass 3 P15 och gruppen har utvecklats och ökat till en grupp runt 40 spelare. Överhuvudtaget kan man säga att föreningens lag är stabilare nu än för några år sedan. Klubben deltar i möten där man pratar trygghet i stadsdelen och blivit en viktig samtalspartner. Sedan maj problematiserades vår verksamhet då halva min lön försvann. Sedan dess arbetar vi på detta utan att ännu hittat en lösning och alla inser att det måste lösas inom kort annars kommer klubbens arbete att skadas betydligt. Tyvärr utmynnade inte tjejprojektet i en fortsättning. De fyra duktigaste tjejerna valde i september att gå till Backatorps IF och då försvann de andra tjejerna bara bort och tyckte inte längre att det var roligt. Sida 57 av 161

58 Projektet: Under året upplever jag att projektet stannat upp. Dels beroende på att det är svårt att hitta en form där de som varit med 2 år skall vara på samma möten som de som börjar från start. Det blir många upprepningar och lite för många möten utan riktning framåt. Dock har vi i Hisingsalliansen hittat en form där vi kan sjösätta de saker som arbetats fram i FU-projektet. Dokumenten som arbetats fram är bra och kan praktiseras för fotbollens bästa. Jag är lite missnöjd med hur dokumentet om Integration formats. Där har vi glömt att det stora problemet inte är hur vi tar emot ensamkommande utan hur vi får igång klubbarna i socialt utsatta områden då de ensamkommande i slutet kommer att hamna i dessa klubbar. De 16 skolor som tagit emot flest ensamkommande ligger alla i socialt utsatta områden. Dokumentet klargör inte denna problematik. En bra utveckling med FU-projektet är alla relationer som etablerats. Föreningarna har aldrig haft så goda relationer som efter det att FU-projektet startade och alla samarbeten som genomförts sedan dess. Framöver kan jag tänka att man lite oftare bjuder in forskare som förmedlar kunskap i alla former. För några år sedan genomfördes ett seminarium på Eriksbergs hotell. Ett sådant större projekt vore intressant att arbeta fram. Den stora nöten för Göteborg är ändå att hitta lösningar för hur vi skall rädda fotbollen i socialt utsatta områden. Annars blir fotbollen bara en angelägenhet för de barn som födda med välbeställda föräldrar. Sida 58 av 161

59 J. Hovås/Billdals IF Förening: Hovås Billdal IF Föreningsutvecklare: Adrian von Heijne Omfattning på Föreningsutvecklartjänsten: 100% - kombinerat med andra sysslor i föreningen. Finansieringsgrad från projektet: 10 % År 1, 2 eller 3 förening: 1 Innehållsförteckning: 1. Föreningsutvecklarens arbete i förening och dess utveckling under året 2. Det gemensamma arbetet och dess betydelse 3. Föreningens Handlingsplan (Bilaga) Summering: Föreningslyftet har för Hovås Billdal IF inneburit en otrolig möjlighet att ta del av all den kunskap som Göteborgs Fotbollförbund, SISU, övriga föreningsutvecklare och andra intressenter sitter på, och implementera detta i vår verksamhet. Vi aktiva föreningsutvecklare bjuds en naturlig mötesplats för människor med samma utvecklande och ambitiösa sinnelag som är en förutsättning för att ha våra roller, och under de gemensamma träffarna bollas idéer till förädling. Föreningslyftet främjar Göteborgsidrotten, ökar samarbetet mellan såväl idrottsföreningar som mellan specialidrottsförbund olika distrikt och är en underbart fin idé som jag inte kan förstå hur man inte kan stötta eller stå bakom. Sida 59 av 161

60 1. Föreningsutvecklarens arbete i förening och dess utveckling under året Jag, Adrian, är ny i rollen som föreningsutvecklare i Hovås Billdal och tjänsten startade i juli. Tidigare har jag varit med i föreningen i lite andra roller, men nu har jag alltså fått förmånen att arbeta heltid med fotboll. Roligt! Först och främst tycker vi i Hovås Billdal att det är otroligt viktigt att vi som förening tar del av och bidrar till det utvecklingsarbete som Göteborgsfotbollen nu genomgår. Tidigare år har vi inte riktigt hängt med. Föreningsutvecklarrollen har här en nyckelroll som en brygga mellan intressenter och föreningen, vilket vi har märkt tydligt under året. Under hösten har vi fokuserat på att arbete med att knyta ihop Hovås Billdals alla lag till föreningen. Vi är en av de största föreningarna i staden, med över 1000 medlemmar, och ibland blir det spretigt. Med tränarträffar, arbete med värdegrund och vision och utbildningsinsatser har vi försökt att få föreningens ledare att känna gemenskap med varandra och tillhörighet till föreningen mer än bara till laget man är aktiv i. På så sätt har vi samlat de ideella krafterna, men lika viktigt är att rikta kraftinsatserna åt samma håll. Arbetet med värdegrund och vision har därför varit av stor betydelse, så att vi alla vet vart åt vi strävar och vill. Tränarutbildning har varit en stor del i Hovås Billdals utvecklingsarbete. De senaste åren har vi hamnat på efterkälken vad gäller utbildning, och det har vi tagit igen under hösten med föreningsinterna C- och B Ungdom-utbildningar där vi hade närmare femtio deltagare. Tränarutbildningarna är ett sätt att kvalitetssäkra verksamheten, och att vi har så många nyutbildade ledare är otroligt roligt! Under 2017 har vi än fler tränarutbildningar planerade, dels de som ingår i Svenska Fotbollförbundets utbildningsstege, men även andra utbildningar som utvecklar våra ledare. Hovås Billdal IF har även arbetat fram något som vi kallar Juniorcoachprogrammet vilken syftar till att engagera ungdomar i föreningen i olika ledaruppdrag. Detta sker mot en arvodering, och fördelarna är flera. Dels får vi duktiga fotbollskompetenta ledare i våra lag, då många ungdomar har en gedigen idrottsutbildning efter många års fotbollsspelande. Vi tror även att det här kommer att göra att fler äldre ungdomar fortsätter aktivt spela fotboll, då man kan ha ett extrajobb i föreningen och ett schema som är anpassat efter egna fotbollsaktiviter alltså, man är ledare när man inte tränar själv. Dessutom anser vi att detta extrajobb dels är mer meriterande än många andra sysselsättningar som högstadie- och gymnasieungdomar kan ha, då ledarskap och ansvarstagande är viktiga parametrar i ett uppdrag som coach, men vi är också övertygade om att det är så mycket roligare än de alternativ som erbjuds. Det tredje steget är att yngre spelare får äldre spelare som ledare, och detta tror vi i sig är Sida 60 av 161

61 förebildsskapande. Att yngre spelare har äldre som förebilder är positivt kulturskapande, där det är häftigt att vara en del i Hovås Billdal IF! En annan otroligt rolig och väldigt viktig del är att Hovås Billdal nu har kunnat vara en del i samhällsutvecklingsarbetet som samverkansklubbarna i Väster genomför. Tillsammans med Askims IK, Kungsladugårds BK, IF Väster, Näsets SK, Älvsborgs FF, Slottsskogen/Godhem 97 och Västra Frölunda IF driver vi parallellt med det föreningsinterna arbetet och Föreningslyftsprojektet frågor som vi tror kommer ge SDN Askim-Frölunda-Högsbo ett ordentligt lyft. För Hovås Billdal har förningsutvecklartjänsten inneburit ett direkt och konkret lyft för föreningen i stort. Att ha anställd personal som jobbar med utvecklingsfrågor är viktigt för alla organisationer, och är en förutsättning för att utvecklingsprocesser skall fortlöpa över tid inom verksamheten. En föreningsutvecklare i en så stor förening som Hovås Billdal kan faktiskt vara väl lite, utan det är mycket operativt arbete som också skall hinnas med och det tar tid från det rena utvecklingsarbetet, det långsiktiga som vi strävar mot. Ytterligare en anställd person i föreningen hade avlastat och givit mer tid till att få föreningen att uppfylla sin sanna potential och ägna mindre tid till att släcka nödvändiga bränder. En framtid utan föreningsutvecklare skulle vara väldigt dyster för Hovås Billdal, som för alla föreningar. Anställd personal i föreningen är nyckeln till kontakt med intressenter, fotbollförbund, andra föreningar och medlemmar, och att gå miste om detta tror jag det är få som klarar av. Allra minst när det ideella engagemanget från medlemmar ofta blir mer och mer knytet till de lag som man känner för, Pojkar 06 eller Flickor 09. En stark, förenande och utvecklande kraft i föreningens innersta kärna är en förutsättning för en förening på frammarsch år Sida 61 av 161

62 2. Det gemensamma arbetet och dess betydelse Det gemensamma arbetet har varit betydande så till vida att de är viktiga i erfarenhetsutbytessyfte. Vi föreningar har i mångt och mycket liknande verksamheter, och ställs ofta inför likartade problem och utmaningar. Att då ha ett naturligt forum och en mötesplats där dessa områden kan diskuteras är en trygghet. Konkret har det gemensamma arbetet mynnat ut i flertalet manualer inom olika arbetsområden som vi kan använda oss utav i vår vardag. Intressanta föreläsare och gäster har kommit med andra inputs och tankar. Vi har också kommit i kontakt med andra idrottsföreningar, SISU och GFF och övriga intressenter på ett naturligt och relevant sätt. Det som är tråkigt med det gemensamma arbetet är att vi har misslyckats med att väcka tillräckligt intresse hos kommunen och andra finansiärer för vårt arbete, vilket lett till att vi inte ens kunnat diskutera vårt arbete med de som hade kunnat bekostat kalaset. Att kommunen inte visar upp sig visar att de inte är intresserade, och detta smittar av sig lite på hela träffen som sådan kan jag tycka. Vi som arbetar i föreningarna känner oss förbisedda av kommunen, och orken att lägga kraft på att övertala dem att se det goda i våra verksamheter har börjat tryta då känslan är att vi talar inför döva öronen. Istället för att träffarna blir energifyllda och sprudlande, sprids då och då en pessimism och en irritation mot de som sitter på pengarna. Då blir träffarna ett tid- och energiläckage. Det tycker jag är synd, då dessa träffar har potential att vara berikande och riktigt, riktigt bra. Hur som så har föreningslivet i Göteborg helt klart såväl stärkts som enats av Föreningslyftet, och vi föreningar har fått en fantastisk möjlighet för samverkan och utveckling! Sida 62 av 161

63 K. HP Warta Sida 63 av 161

64 L. Hönö IS Hönö IS 2016 Jag har arbetat som Föreningsutvecklare 12 tim/vecka. Huvudfokus har varit Integrationen av nyanlända ensamkommande killar och Skolsamverkan. Föreningsutvecklartjänsten har i år bidragit till ett gott samarbete mellan Hönö IS, Öckerö IF och IFK Björkö. Vi har utgått från de nätverksdiskussioner som förts på utvecklarträffarna och tagit hjälp av det dokument som arbetats fram. Integration Fotbollsslussen. Syftet med samarbetet är att ge de nyanlända en bra och meningsfull fritid under deras anpassningsperiod i Sverige. Vi bildade en sluss och gjorde en intern fördelning av roller. Malin i IFK Björkö blev ansvarig för inköp av utrustning. Andreas i Öckerö IF för träningsmaterial samt huvudtränare. Min uppgift blev att vara tränare samt kontaktperson mot andra intressenter och organisationer. Öckerö kommun finansierade planhyra och en 25 % tjänst. SISU bidrog till fotbollsutrustning. Frivilliga bidrag från privatpersoner och kyrka till att vi kunde vara med i Skärgårdsserien samt bjuda in andra lag med ensamkommande killar till oss och då få möjlighet att efter matchen träffas för mat, dryck och samkväm. Ett år har gått och 20 killar har integrerats i ordinarie lag i Hönö och Öckerö. Det har väl inte alltid gått helt friktionsfritt vid övergångarna men i stort sett får vi vara nöjda. Under hösten 2016 har vi tillsammans med Sandarna BK genomfört en förstudie på temat inkludering av ensamkommande ungdomar i föreningslivet. Till vår hjälp har vi haft Västsvenska Idrottsförbundet och SISU. Vi har åkt in till SISU s lokaler i Kallebäck och genomfört 3 work shops för ledare, etablerade spelare och nyanlända spelare. Tanken är att kunna samordna detta med vårt pågående arbete inom Göteborgs Fotbollsförbund där ett 30-tal idrottsföreningar deltar. De synpunkter som togs fram ska ligga till grund i ett projektförslag som kommer att ställas till Allmänna arvsfonden. Vi vill se om vi kan finna en långsiktig strategi som visar att idrotten är en bra och hållbar sysselsättning för de nyanlända ungdomarna. Fortfarande kommer det nya killar. I skrivande stund är vi 17st i vår gemensamma föreningssluss. I år var vi med i Skärgårdsserien. Nästa år funderar vi på att anmäla oss till 7 mot 7 spel i Göteborgs fotbollsförbunds motionsserie startade Hönö IS Sportis på initiativ av Föreningslyftets idé om Skolsamverkan. Syftet för oss var att ge lågstadiebarn chans att prova på olika idrotter så att de förhoppningsvis hittar någon sport som passar. En aktivitet som de tycker är rolig och utmanande. Hjärnforskning visar att fysisk aktivitet har positiva effekter på skolarbetet. Hönö IS vill bidra till att förutsättningarna för matematik, läsförståelse och problemlösning ökar. Höstterminen 2016 var det Hönö Bowlers BK, Hönö Tennissällskap, Nordic Wellness Hönö, Skärgårdens SK, Öckerö innebandyklubb och Hönö IS som erbjöd 7-8- och -9 åringarna på fyra skolor att pröva på nio idrotter. Alla barn i de aktuella åldrarna är välkomna oavsett om de deltar i skolans fritidsverksamhet eller inte. De får i en timme gratis testa på bowling, tennis, dans, ishockey, konståkning, innebandy, fotboll, handboll och friidrott. Klubbarnas samarbete i detta projekt har varit mycket uppskattat av skolorna. Under vt 2017 pågår Sportis från 23/1-23/5. Sida 64 av 161

65 På vår gemensamma (IFK Björkö, Öckerö IF, Hönö IS) träningsfria vecka 46 erbjöd vi detta i Göstahallen. Mån: Förstärkt ADR-träning + Fys och LTAD- Framtidens modell? Tis: Akut skadehantering. Ons: Kinesiologitejpning samt 26/11 + 3/12 C-diplom ungdom. På torsdagskvällen kallade vi till ledarmöte i resp. klubb. Har genom Föreningslyftet fått information om Sport Competence. Genom denna digitala portal får alla medlemmar i Hönö IS nu tillgång till ledande expertis inom idrottsrörelsen. Idag har de 80 föreläsningar/seminarier i bl.a. anatomi, idrottspsykologi, värdegrundsarbete, fysisk träning, marknadsföring, skadebyggande träning, rehabilitering och ledarskap. Har under året även varit på ett antal friidrottsmöten. Några har handlat om vår skärgårdsmil som går av stapeln den 6 maj 2017 och några om Göteborgsvarvet som är den 20 maj. Det finns cirka 50 föreningar som är anslutna till Göteborgs Friidrottsförbund. 16 av dessa är Arenaföreningar och Hönö IS är en av dem. Hönö Berndt Sida 65 av 161

66 M. IBF Backadalen Förening: IBF Backadalen Föreningsutvecklare: Stefan Lovén Omfattning på Föreningsutvecklartjänsten: 75% till oktober därefter 90% Finansieringsgrad från projektet: Mest egen finansiering År 1, 2 eller 3 förening: År 1 Innehållsförteckning: 1. Föreningsutvecklarens arbete i förening och dess utveckling under året 2. Det gemensamma arbetet och dess betydelse 3. Föreningens Handlingsplan (Bilaga) Summering: Styrelsen har fått lite svart på vitt vad man ska och vill arbeta med. Har fått gjort sådant som man pratat om länge men aldrig riktigt kommit till skott med. Fått många nya idéer och träffarna har överlag gett energi till att jobba i föreningen hemma. Att träffa flera idrotter men då speciellt fotbollen och se att vi har ungefär samma problem men också att vi har så olika förutsättningar med planer och klubbhus, kansli osv. Fått komma in i ett lokalt närverk som gör att vi kan börja samarbeta lite mer. Sida 66 av 161

67 1. Föreningsutvecklarens arbete i förening och dess utveckling under året Beskriv omfattning och innehåll i föreningsutvecklartjänsten. Ingår som en del i min nuvarande tjänst, men vissa dagar blir avsatta bara för föreningsutveckling och jobbet med handlingsplaner och annat som inte är dagligt kansli arbete. Redogör för aktiviteterna i handlingsplanen men beskriv också det som genomförts utöver det som ingått där. Vår nya innebandy skola har fått ett lyft som heter duga. Är nu snart 50 inskrivna. ist för förr om åren, ca 20st Fått ett väldigt bra styrdokument som hjälper våra ledare i sin ledarroll. Våra ledare har fått det de eftersökt i många år, Fler träffar och mer diskussioner om vissa ämnen. Har fått en större struktur på hela barn och ungdomsverksamheten Arbetet kansliet och styrelsen har blivit mer effektivt.. Beskriv föreningens utveckling och kopplingen till föreningsutvecklartjänsten under året. Har fått betydligt fler spelare. Våra lag har börjat samarbeta mer och fått en större föreningsgemenskap Våra ledare har fått kvarsamtal, samt fått föreläsningar och ledarträffar under säsong Vad har Föreningsutvecklartjänsten inneburit för nya möjligheter? Att få nya idéer och träffa andra i samma situation. Gjort att det har varit lättare att gå från idé till handling. Beskriv konsekvenser om föreningsutvecklartjänsten skulle utökas eller inte skulle finnas kvar. Om det skulle försvinna: Skulle nog innebära att min tjänst sänks till ca 70% igen samt att inte få dessa träffar för att utbyta erfarenheter och idéer, det skulle försvinna..att de lokala närverken kanske upphör så att samarbetet mellan föreningar och idrotter försvinner. Sida 67 av 161

68 2. Det gemensamma arbetet och dess betydelse Vad har kommit ut ur det gemensamma arbetet? många idéer och kontakter, inblick i andra föreningar och sporter. Vad har det inneburit att projektet drivit tanken om en gemensam mötesplats där kommun, SISU, distriktsförbund och föreningar träffas regelbundet? Fler har fått en inblick hur föreningslivet verkligen ser ut, Fått mycket fler intressenter att kunna jobba med i fortsättningen Vad har er förening haft för konkret nytta av den gemensamma delen? Fått idéer som man kunnat ta med sig till sin egen förening och gjort bra saker av Hur skulle projektets verkningsgrad vara utan en gemensam del? Klart sämre, då man inte får chans att knyta kontakterna Beskriv hur föreningen samverkar med andra föreningar och idrotter och vad detta inneburit? Har inte fått till detta mer än samtal hur vi kanske kan börja samarabeta i framtiden, t.ex. möjliggör mulitidrottande Har Göteborgsidrotten blivit starkare och mer enad av Föreningslyftet? Svårt att säga eftersom vi inte lever i 2 parallella världar. Men det har iaf inte gjort att det blivit sämre än det var 3. Föreningens Handlingsplan (Bilaga) Biläggs. Sida 68 av 161

69 N. IF Angered United Sida 69 av 161

70 O. IF Warta Förening: IF Warta Föreningsutvecklare: Roberto Fortes da Cruz Omfattning på Föreningsutvecklartjänsten: Deltid Finansieringsgrad: SISU kr, SISU verksamhetstimmar kr, GFF Idrottslyft kr, IF Wartas egen insats kr samt ideellt arbete. År 1, 2 eller 3 förening: År 3 Innehållsförteckning: 1. Föreningsutvecklarens arbete i förening och dess utveckling under året 2. Det gemensamma arbetet och dess betydelse 3. Föreningens Handlingsplan (Bilaga) Summering: Arbetet som beskrivs nedan är resultatet av ett nära samarbete med involverade föreningsutvecklingsföreningar och de instanser som möjliggjort projektet. Rollen som FU har tillåtit en fokusering av aspekter, problem och möjligheter runt IF Wartas och andras föreningsliv. Integrationsprojekt är ett utav många uppdrag som utgjort föreningsutvecklarens arbete. Ett arbete som för IF Wartas del framgångsrikt startat upp och bedrivits under Som en konsekvens av föreningsutvecklarens uppskattade arbete har nu en permanent fortsättning och utökning av tjänsten möjliggjorts. Föreningsutvecklaren övergår nu till att anställas på heltid som sportchef och klubbdirektör för IF Warta. Sida 70 av 161

71 1. Föreningsutvecklarens arbete i förening och dess utveckling under året Föreningsutveckligsprojektet möjliggjorde för IF Warta att engagera en föreningsutvecklare på deltid under Föreningsutvecklaren (hädan efter kallad FU) har under året varit med om att utveckla och uppdatera IF Wartas ledar- och spelarutbildningsplan och tillsammans med föreningens styrelse drivit föreningens arbete gällande föreningens policy och värderingar. Vidare har FU deltagit i den operativa verksamheten gentemot herr- och ungdomslagen för att ge rätt förutsättningar och riktlinjer för tränare och ledare att träna och leda sina lag. FU har fortsatt introduceringen av Börja Rätt manualen som ledare har tillgång till i syfte att på ett korrekt sätt starta upp ett nytt lag/verksamhet. FU har även deltagit i föreningens rekrytering av ledare, tränare, spelare och föräldrar till föreningens verksamhet. FU har även tagit sig an uppgiften som Ungdomsansvarig inom föreningen. Utöver att aktivt varit föreningens kontakt gentemot styrelse, ledare och spelare så har FU också varit föreningens kontaktperson mot Göteborg Fotbollsförbund, SISU Idrottsutbildarna, SDF Lundby-, SDF Biskopsgården kommun, andra föreningar och intressenter. FU har under 2016 fortsatt arbetat med att etablera kontakt med skolorna i närområdet för att skapa ett samarbete. Då FU rollen verkat för att främja föreningens utveckling har FU även agerat som en referenspunkt i frågor som ligger utanför den traditionella verksamheten; ett exempel är de nya former av integrationsfrågor som blivit aktuella under 2015/2016. Utöver det integrationsblock som projektgruppen inom Föreningslyftet aktivt jobbat med tillsammans med Röda Korset har FU i samarbete med Västra Hisingen Basket, Upptakt samt SDN Västra Hisingen startat ett pilotprojekt där nyanlända ungdomar aktiveras på deras egna villkor. Detta för att fånga in dem i en verksamhet som så småningom kan leda till att de kommer in i ordinarie lag inom föreningsverksamheter. Arbetet är ett nära samarbete med involverade föreningsutvecklingsföreningar och de instanser som möjliggjort projektet. Rollen som FU har tillåtit en fokusering av aspekter, problem och möjligheter runt IF Wartas och andras föreningsliv. Integration och skolsamverkansprojekt är några av de områden som utgjort FU arbetet och som framgångsrikt iscensatts under 2015/2016. Arbetet i och kring föreningen har uppskattats till den grad att styrelsen med medlemmars välsignelse gjort klart med en tillsvidareanställning på heltid för FU som sportchef fr.o.m Sida 71 av 161

72 2. Det gemensamma arbetet och dess betydelse Det gemensamma arbetet som FU-föreningarna deltagit i under de gemensamma mötena under 2016 har inneburit en insyn och en större förståelse för de olika förutsättningar och det arbete andra föreningarna gör i Göteborg. Den gemensamma mötesplatsen har möjliggjort ett utbytte av idéer och arbetssätt som sedan implementerats hemma i föreningen. Den gemensamma delen har varit central i detta fortsatt lyckade projekt och har bidragit oerhört mycket som en källa till diskussion, hjälp och inspiration. Projektet drog 2014 igång en rörelse där även klubbar inom sina närområden kom varandra närmare. Detta utmynnade i ytterligare en plattform där t.ex. Hisingsklubbarna under 2015 och 2016 träffats månadsvis för att diskutera och arbeta kring gemensamma frågor. Detta har i sin tur lett till ett expanderat nätverk vad gäller ledare och spelare mellan dessa klubbar och även ett nytt utbildningsnätverk där klubbarna gemensamt genomför ledarutbildningar såsom C-diplom. 2015/2016 visade Föreningslyftsprojektet åter vad föreningslivet, oavsett inriktning, kan åstadkomma via en gemensam plattform. 3. Föreningens Handlingsplan (Bilaga) Sida 72 av 161

73 P. IF Väster Förening: IF Väster Föreningsutvecklare: Tobias Christensson Omfattning på Föreningsutvecklartjänsten: 50 % av heltid Finansieringsgrad från projektet: lite oklart? År 1 eller År 2 förening: År 2 Innehållsförteckning: 1. Föreningsutvecklarens arbete i förening och dess utveckling under året 2. Det gemensamma arbetet och dess betydelse 3. Föreningens Handlingsplan (Bilaga) Summering: IF Väster var 2016 med i Föreningslyftet för andra året i rad, och utvecklingen i föreningen har varit fortsatt positiv. Flera av Föreningslyftets gemensamma uppgifter har fortlevt i IF Väster; en spelarutbildningsplan finns nu tillgänglig på hemsidan, ytterligare utbildningar av C-diplom har genomförts, skolsamverkan fortsätter och en uppstart för de allra yngsta, Börja Rätt, har varit än mer spetsad jämfört med Dessutom har IF Västers välbesökta sommarfotbollsskola genomförts med föreningsaktiva spelare som fotbollsledare. Klubbens ungdomar har i och med fotbollsskolan, en egenarrangerad 7-mannacup och Börja Rätt involverats allt mer i föreningens aktiviteter. Deltagande i föreningslyftet har också stärkt relationerna med närliggande föreningar (samt GFF), vilket bl.a. har resulterat i ett lokalt nätverk Västra alliansen utöver gemensamma träningar och ledarutbildningar. Medverkan i Föreningslyftet 2016 betyder sammanfattningsvis mycket för IF Väster. Sida 73 av 161

74 1. Föreningsutvecklarens arbete i förening och dess utveckling under året Omfattning och innehåll i föreningsutvecklartjänsten Föreningsutvecklarens arbete i IF Väster består av två delar; en mindre roll (10 % av heltid) i det gemensamma projektet Föreningslyftet som en länk mellan Göteborgs fotbollsförbund och IF Väster, samt en huvudsaklig roll (40 % av heltid) som intern föreningsutvecklare i IF Väster. Våren 2016 Föreningsutvecklaren har varit involverad i många aktiviteter och uppgifter Första delen av säsongen 2016 innebar processarbete med föreningens styrelse, utbildning i Svenska fotbollsförbundets C-diplom och en egenarrangerad 7-mannacup Mat.se cup. Före cupen hölls en intern domarutbildning där 70 av klubbens åringar deltog, vilka därefter kvalificerades till föreningsinterna domaruppdrag. Årets upplaga av Börja Rätt spetsades ytterligare 2016 genom bättre förberedelse och större tydlighet. Vårsäsongen avslutades med IF Västers välbesökta sommarfotbollsskola för 7 12 åringar där föreningens äldre aktiva fick utbildning inför uppdraget som fotbollsledare. Hösten 2015 Startskottet för höstsäsongen var en sensommarfotbollsskola för de äldre ungdomarna i föreningen. Ett årligt återkommande sällskapligt träningsläger för 8 9 åringar samt föräldrar hölls i Vårgårda, där föreningsutvecklaren presenterade klubbens riktlinjer och värdegrund. Som ett sätt att skapa bättre kommunikation och samarbete mellan kön och åldrar hölls under hela hösten både öppna/frivilliga aktiviteter (skotträning och fysisk tematräning) och mer riktad fotbollsträning för föreningens spelare. Svenska fotbollsförbundets utbildning C-diplom hölls i IF Västers eget regi för ca 15 ledare plus några ledare från närliggande klubbar. Under hösten fortsatte även skolsamverkan med en närliggande skola under eftermiddag. En spelarutbildningsplan fullbordades på ett ledarmöte i slutet av Pågående aktiviteter och uppdrag Utöver ovan större uppgifter har ett flertal mindre åtaganden utförts av föreningsutvecklaren; internt i IF Väster och externt i samverkan med andra föreningar. Föreningsutvecklaren har fungerat som föreningens representant i olika sammanhang, t ex. i möte med Dunross, SISU Idrottsutbildarna och vid rekrytering av interna ledare. Dessutom har bolltrixet introducerats för berörda åldrar. Extraträningar och gästträningar har också bedrivits i föreningens lag. En samtidig pågående process är föreningssamverkan med andra föreningar. Föreningssamverkan genom Föreningslyftet har förbättrat och stärkt relationen med andra närliggande föreningar och bl.a. resulterat i gemensamma ledar- och målvaktsutbildningar samt det lokala nätverket Västra alliansen. Föreningens och föreningsutvecklartjänstens utveckling under året IF Väster befinner sig i en utvecklingsfas där antalet aktiva medlemmar ökar för varje år. Av den anledningen har föreningsutvecklaren tillsammans med styrelsen en mycket viktig roll i att möta en växande förening med hög kvalitet. Rollen som föreningsutvecklare beskrivs som föreningens motor med uppgiften att kvalitetssäkra verksamhetens olika projekt, t.ex. Börja Rätt, Behålla Rätt, skolsamverkan, Sida 74 av 161

75 spelarutbildningsplan och ledarutbildning med mera. Föreningsutvecklaren leder tillsammans med styrelsen och ledare arbetet med att möta de växande kraven. Föreningsutveckling skapar möjligheter avsaknad kan tvärtom begränsa möjligheter Med ovan resonemang ökar möjligheterna att skapa en välmående och långvarig förening med en föreningsutvecklare anställd. Föreningsutvecklaren kan planera, genomföra, sätta igång och delegera flera av föreningens nyckeluppgifter. Uppgifter som annars läggs i händerna på redan överbelastade ideella medlemmar/ledare. Föreningar utgör en viktig del i samhället och skapar en meningsfull och långsiktig aktivitet samt gemenskap för hela familjer. Föreningslivet är alltså en nyckelfaktor till hälsa. Tvärtom kan en förening i obalans eller disharmoni vara en bruten länk som inte bidrar till gemenskap och sammanhållning, där barn och ungdomar alltså inte får chans till glädje och betydelsefull fysisk och social utveckling. Utökad föreningsutvecklartjänst En föreningsutvecklartjänst med ökad omfattning än 50 % av heltid skulle kunna bidra till samhället i högre utsträckning, utöver arbetet i föreningen. Man får dock inte glömma att föreningen är en verksamhet med ibland flera hundra medlemmar upp till drygt tusen, dvs. föreningarna utgör en viktig arena för befolkningen. Ett par målområden för utveckling i en utökad föreningsutvecklartjänst är integration och skolsamverkan. Integration En föreningsutvecklare kan definitivt bidra till att skapa en betydelsefull integration för människor enligt den modell som arbetades fram i Föreningslyftet 2015, den s.k. Föreningsslussen. Skolsamverkan Föreningsutvecklaren kan vara en nyckel för ökad fysisk aktivitet för skolans barn och ungdomar men även som en lösning till den fulltecknade föreningskalendern. Målområdet är en förbättrad skolsamverkan. Föreningarnas planer är i stort sett tomma under skoltiden men fylls under kvällar. Plantider är ofta en bristvara. Genom en skolsamverkan skulle barn och ungdomar få fysisk aktivitet under dagtid och därmed avlasta en annars mycket belastad kvällskalender i föreningarna. Sida 75 av 161

76 2. Det gemensamma arbetet och dess betydelse Föreningslyftet 2016 har resulterat i ur ett föreningsperspektiv Föreningslyftet utgör ett gemensamt föreningsprojekt med omkring 20 årliga projektträffar. De gemensamma träffarna under ledning av Göteborgs fotbollsförbund och SISU Idrottsutbildarna har genomförts med positivt resultat. Till de icke mätbara resultaten hör förbättrade relationer mellan föreningar, större kontaktnät samt en generell samsyn kring utmaningar och behov i föreningarna. De mätbara resultaten är fler. Föreningslyftet har under 2016 bl.a. resulterat i fler dokumentationer av relevans för föreningslivet. Denna dokumentation är av stor betydelse eftersom det är ett generellt försök till problemlösning av nutida behov och utmaningar för Göteborgsföreningar med omnejd. Dokumentationen har dessutom hög giltighet eftersom den är framarbetad av föreningarna själva, vilka har decenniers erfarenhet av föreningslivet i Göteborg. Föreningslyftet den gemensamma mötesplatsen för kommun, SISU, DF och föreningar Att ha en gemensam mötesplats är betydelsefull ur flera aspekter. En gemensam mötesplats ger en direkt kommunikation, en kortare kommunikationsväg samt ett bredare nätverk och stärkta relationer med andra föreningar och aktörer. Att öppna ett möte med en satt agenda ökar möjligheterna till att stänga mötet med konkreta åtgärder och förslag. Den gemensamma mötesplatsen gör Göteborgsidrotten mer enad och Föreningslyftet är forumet för en stärkt samverkan. Nyttan med den gemensamma föreningsträffen För IF Västers del har den gemensamma delen i Föreningslyftet varit mycket positiv. Kommunikationen med Göteborgs fotbollsförbund och SISU har blivit kortare i och med att relationerna har stärkts. Utbytet är ömsesidigt. På samma sätt har den gemensamma delen inneburit att en mycket stark föreningssamverkan har utvecklats med flera andra föreningar och IF Väster. Att begränsa eller strypa den gemensamma mötesplatsen, med hänvisning till ovan resonemang, vore att börja om på ruta ett. I nuläget har Föreningslyftet skapat en gemensam utvecklingsriktning som bör fortsätta. Föreningssamverkan IF Väster samverkar idag med ett flertal andra föreningar i närområdet. Våra medlemmar är aktiva i handboll, judo, bandy och hockey för att nämna några idrotter. IF Väster uppmuntrar till multiidrott och, i den mån det går, görs försök till att foga samman träningar, matcher och cuper så att aktiviteterna överlappar. Samverkan med andra fotbollsföreningar har resulterat i gemensamma ledarutbildningar, aktiviteter och målvaktsträningar. Samverkan är i sin begynnelse men kan tänkas öka med tiden, både inom och mellan idrotter. 3. Föreningens Handlingsplan (Bilaga) Sida 76 av 161

77 Q. IK Kongahälla Rapport Föreningslyftet 2016 Förening: IK Kongahälla Föreningsutvecklare: Linus Carlström Omfattning på Föreningsutvecklartjänsten: 15% Finansieringsgrad från projektet: SISU : - GFF : - IK Kongahälla : - År 1, 2 eller 3 förening: År 2 Lok Stöd: Statligt Vt: : - Statligt Ht: : - SISU timmar: 120 h Anmälda lag: 1 st U-19 1 st U-17 1 st P-15 1 st P-14 1 st P-13 2 st P-12 2 st P-11 3 st P-10 2 st P-9 2 st P-8 4 st P-7 3 mot 3 Innehållsförteckning: 1. Föreningsutvecklarens arbete i förening och dess utveckling under året 2. Det gemensamma arbetet och dess betydelse 3. Föreningens Handlingsplan (Bilaga) Sida 77 av 161

78 Summering: Skriv med egna ord en summering vad projektet inneburit och betytt för föreningen och dess utveckling. Sida 78 av 161

79 1. Föreningsutvecklarens arbete i förening och dess utveckling under året Beskriv omfattning och innehåll i föreningsutvecklartjänsten. Redogör för aktiviteterna i handlingsplanen men beskriv också det som genomförts utöver det som ingått där. I vår handlingsplan har börja rätt, organisation och arbetssätt, behålla rätt, c-diplom, multiidrott och 3, 5-manna WS ingått. Vi har startat upp vår fotbollsskola för tredje gången enligt börja rätt manualens riktlinjer med något fler deltagare för varje ny kull vi startar. Det som tydligt märks varje gång vi startar ny kull är hur vi själva blir mer bekväma i arbetssättet och finner kontinuitet genom att vi utgår efter manualen. I arbetet med vår organisation och arbetssätt så pågar detta sakta men säkert framåt. Jag känner en stark oro för föreningen i framtiden då vi har väldigt få personer som inte vill engagera sig ideellt samt en styrelse som litar blint på att kansliet sköter allt. Skulle förändringar ske på vårt kansli så finns risken att hela vår sidoverksamhet måste läggas ner då vi inte har några styrgrupper som arbetar med att tillsätta människor till våra olika grenar i föreningen. Tanken att vi som kanslister ska verka för att ge styrgrupper utrymme att utföra sina åtaganden finns inte utan arbetsbördan på oss är stor. Vi är både samordnare och utförare vilket inte blir bra på sikt. Något positivt rent sportsligt är att vi har fått till ett fotbollsutskott som skall arbeta mot att ge bättre förutsättningar för tränarna i föreningen genom kompetensutveckling och hjälpmedel som förenklar deras vardag. Vi kallar arbetet för tränarlyftet och detta kan bli väldigt bra på sikt. Behålla rätt arbetet går bra då vårat C-lag får in nya spelare som är för gamla i vårat juniorlag vilket gör att de stannar i föreningen. Vi har även slagit ihop vårat P-15 med RUF P-15 tillsammans med vårat P-14 för att få en stor stark träningstrupp och på så sätt undvika att dessa tre olika grupper blir för få för seriespel. Vi kommer även anmäla ett breddlag i klass 3 P-16 vilket har inneburit att spelare som lämnat tidigare under året samt förra året kommer tillbaka då denna serie passar deras ambitionsnivå bättre. C-diploms utbildning arrangerar vi i detta nu och där utbildar vi 13 ledare samt 3 ledare från Kungälvs Fotbollsflickor. Ledarna har visat bra intresse att gå utbildningar då vi från det nystartade fotbollsutskottet betonat vikten av att förkovra sig och hur arbetet som ungdomsledare blir lättare om man har den kunskap som krävs. Sida 79 av 161

80 Multiidrott Vi hade en plan att arrangera en idrottsskola under sommaren tillsammans med Kungälvs AIK (Friidrott). Detta har inte kunnat sättas till verket men det är en idé vi tror starkt på. Vidare är vi i Kongahälla medvetna av de positiva faktorer som spelarna får av idrotta i flera sporter och är noga att informera våra föräldrar att barnen skall hålla på med en naturlig vinteridrott för att inte ha hela sin identitet fastgjuten i fotboll. Dock är det svårare att övertyga handbolls och hockeyklubbar att låta våra fotbollsspelare spela klart fotbollssäsongen innan de börjar sin vinteridrott. Det blir svårt att konkurrera med dessa sporter då de i redan års ålder tränar 5-6 träningar i veckan. Vart finns progressionen i deras träningsmängd när de går in i juniorålder? 3, 5-manna WS har vi inte hunnit med då vår ledarstab i P-10, 11 inte riktigt är klar ännu. P har genomfört C-diplom istället. Fotbollsutskottet Vi har startat ett fotbollsutskott som skall fungera som en styrgrupp för fotbollsverksamheten och vara bollplank till mig som föreningsutvecklare. Då de lokala nätverken har fungerat dåligt under året där YIS har varit med mindre samt att vi inte riktigt har hittat ett tillräckligt bra samarbete med Alesidan är det viktigt att jag som föreningsutvecklare har några att bolla med när det kommer att genomföra och implementera de projekt vi har i handlingsplan. Att vidare arbeta med vår organisation och olika styrgrupper som kan avlasta mig som kansli blir viktigt. Om inte jobbet med organisationen och ändring av vårt arbetssätt förändras så riskerar jag som föreningsutvecklare att få sköta de uppgifter som egentligen inte ligger inom ramarna för min arbetsbeskrivning. Därför är fotbollsutskottet en bra början då de kommer hjälpa mig att ge mig bra förutsättningar för mig att planera och sedan förtydliga för medlemmarna att hjälpa till och genomföra. Beskriv föreningens utveckling och kopplingen till föreningsutvecklartjänsten under året. Föreningen har under dessa tre år och två med bidrag genomgått en stor förvandling på fotbollssidan. Främst är fokus på ledarna och det sportsliga, tränarlyftet som vi internt kallar det. Jag tror att ledarna känner att de själva får mycket mer hjälp av klubben i form av ex. det nya fotbollsutskottet men samtidigt evenemang föreningsutvecklaren arrangerat för ungdomarna i klubben ex. Ungdomsavslutning med Tobias Hysén som prisutdelare, IKK-Dag där vi spelade en intern cup med alla klubbens lag. Oddebollen var en cup som hela U-sektionen deltog i där man åkte buss tillsammans upp. Föreningsutvecklaren samordnade och det var mycket uppskattat av ledare och spelare att en person från organisationen var med och gav tips och idéer till lagen under cupen. Kort sagt, evenemang som får klubben att blöda Sida 80 av 161

81 samman då vi annars har det problemet att U-lagen inte spelar på samma ställe som seniorsektionen och på så sätt inte träffar de äldre idolerna i A-laget. Fokus har även legat på att ge en större del av klubbens budget till ungdomslagen vilket har lobbats fram genom föreningsutvecklaren efter kontakt med klubbens ledare. Nytt material, nya träningskläder till alla ledare som klubben bekostat, nya matchtröjor till alla lag. Vi har även betalat alla lags anmälningsavgifter till cuper vilket har inneburit mycket mindre kostnader för den enskilda familjen. Allt för att undvika ekonomisk exkludering. Detta är en av anledningarna att vi jobbar så mycket med vår sidoverksamhet, för att vara en förening som alla har råd att spela i. Vad har Föreningsutvecklartjänsten inneburit för nya möjligheter? Mer fokus på fotbollsverksamheten i stort, nya infallsvinklar hur andra föreningar arbetar. Man stjäl bra idéer från kollegor och implementerar i sin egen förening. Kompetens utveckling i form av kloka rutinerade människor som varit med i föreningslivet under en längre tid. Beskriv konsekvenser om föreningsutvecklartjänsten skulle utökas eller inte skulle finnas kvar. Skulle denna tjänst upphöra hade föreningen inte haft råd att kunna lägga lika mycket fokus på de områden man vill göra för att utveckla föreningen och föreningen hade haft en kanslist som enbart arbetat med att göra de mest viktiga sakerna som krävs för att hålla föreningen flytande. Skulle denna tjänst utökas i procent så skulle jag som föreningsutvecklare i större utsträckningen kunna arbeta med att utveckla föreningens riktlinjer och strukturer som vi är beroende av för att föreningen skall överleva i framtiden samt idrottens mjuka värden och implementeringen av dessa i våra lag. I tjänsten som 15% föreningsutvecklare går arbetet långsamt och mycket av de man enligt handlingsplanen har bestämt att man skall uppnå måste genomföras på kvällstid då tiden inte räcker till. Sida 81 av 161

82 2. Det gemensamma arbetet och dess betydelse Vad har kommit ut ur det gemensamma arbetet? De gemensamma träffarna på torsdagar tycker jag har varit en sämre mötesplats än året tidigare. Vi hade behövt mer tid avsatt i projektgruppen för det ändamålet man arbetade med. Ex. Behålla rätt. Här tror jag att vi kan bli mycket mer produktiva om man avsätter en torsdag (halvdag) för att träffas i just den projektgruppen för att nå så bra resultat som möjligt vid varje träff. Mycket fokus under detta året har varit att ge feedback på de olika projektgruppernas arbeten, tycket inte vi har kommit framåt tillräckligt fort. För stort fokus har legat på att försöka övertala kommunen att ett årligt bidrag där vi istället kanske skulle lägga ner mer tid att bli mer affärsmässiga och fokusera på att hjälpa varandra med idéer hur vi kan finansiera våra egna anställningar utan bidrag. Vi i Kongahälla finansierar 75% av åra årslöner själva på egna evenemang. Vi har idéer som vi kan dela med oss av. Vad har det inneburit att projektet drivit tanken om en gemensam mötesplats där kommun, SISU, distriktsförbund och föreningar träffas regelbundet? Det blir en fientlig stämning där vi bjuder in kommun och med en kanske lite osmidig approach ställer dem mot väggen. Kanske ska vi fila på en ny infallsvinkel för att få dem att se oss? Alla föreningar går ihop och ordnar en dag på heden där man får testa på flera olika idrotter. Som en stor happening arrangerat av idrottsrörelsen.. Vad har er förening haft för konkret nytta av den gemensamma delen? Utbyte av idéer, information och kontaktskapande för framtiden. Svårt att gå in på specifika saker. Den gemensamma delen är en jättebra mötesplats som vi skall behålla för framtiden. Hur skulle projektets verkningsgrad vara utan en gemensam del? Genom kontinuerliga träffar där man skapar kontakt och får kollegor så är det uppenbart att resultatet av arbetet vi utför blir bättre av den enkla anledningen att vi känner varandra! Beskriv hur föreningen samverkar med andra föreningar och idrotter och vad detta inneburit? Genom föreningslyftet har IKK och RUF:s föreningsutvecklare lärt känna varandra och där har idéer om samarbeten mellan klubbarnas P-15, 14 kunnat mynna ut i ett faktiskt samarbete. Detta samarbete skulle kunna inträffa utan föreningslyftets del men genom föreningslyftet har startsträckan, från tanke till handling kunnat kortas avsevärt mycket. Sida 82 av 161

83 I och med att HP i Ytterby inte har varit med under höstkanten så har samarbetet med YIS försämrats. De båda föreningarna har inte haft så god kontakt på flera år sedan föreningarna fick varsin föreningsutvecklare som kunde samarbete. Lokala samarbeten mellan norrklubbarna har inneburit att man genomfört 3 mot 3 sammandrag i Ale/Kungälvsserien där vi har kunnat låna sarger av varandra för att kunna genomföra samandragen. I planering av den interna C-diplomen vi just nu arrangerar har jag som föreningsutvecklare haft möjlighet att planera C-diplomen med kollegor inom föreningslyftet som också arrangerar egna utbildningar för tillfället. Genom att ha skapat dessa kontakter har vi kunnat träffas kvällstid och utbyta idéer och tankar man har kring utbildningsmaterialet och den praktiska delen. Vi har också kunnat bjuda in Kungälvs Fotbollsflickor till utbildningen. Inbjudan har gått ut till flera klubbar i Kungälvs området. Har Göteborgsidrotten blivit starkare och mer enad av Föreningslyftet? Enad i form av att man känner varandra och olika sporter i kommunen och om en viss fientlighet finns mellan sporterna så kan organisationerna genom föreningslyftet samverka Svar Ja! 3. Föreningens Handlingsplan (Bilaga) Sida 83 av 161

84 R. Jonsereds IF Sida 84 av 161

85 S. Kungsladugårds BK Förening: Kungsladugårds BK Föreningsutvecklare: Thomas Gehöör Omfattning på Föreningsutvecklartjänsten: 50% Finansieringsgrad från projektet: SISU, GFF och halva kommunbidraget tills det avslutades. År 1, 2 eller 3 förening: År 2 Summering: Samverkan, nätverk och mötesplatser är otroligt viktigt för föreningsutvecklingen. Föreningslyftet är ett forum som fyller den funktionen. I och med oroligheterna kring finansiering har mycket tid och kraft gått åt till det under året. Förhoppningsvis kan vi under kommande år hitta ett arbetssätt i föreningslyftet som ger mer arbete med föreningsutveckling kopplat till värdegrund och utbildningsplaner. 1. Föreningsutvecklarens arbete i förening och dess utveckling under året Värdegrundsarbete Vår värdegrund kamratskapen har kommunicerats strategiskt vid alla gemensamma träffar vi haft i föreningen. Kommunicerande skyltar har köpts in och gör att våra medlemmar omöjligt kan undvika att se vårt värdegrundsnamn i verksamheten. Den ständiga påminnelsen gör värdegrunden kraftfull. Även antalet teoretiska träffar i lagen kopplat till värdegrunden har ökat under året och uppfattningen är att våra ledare är väl medvetna om vår värdegrund numera och kan arbeta med den i ordinarie verksamhet gentemot barn, ungdomar och föräldrar. Tips från andra föreningar har varit värdefulla i arbetet ute i föreningen. Jämställdhet En arbetsgrupp har jobbat fram en handlingsplan kopplad till jämställdhet. Den utgår från målsättningen med numerär jämställdhet i föreningen och därmed strävan mot en miljö som attraherar i lika stor utsträckning oavsett kön. För drygt två år sedan hade vi ingen tjejverksamhet. Vi har startat F04-05 under året och även F06-08 har kommit igång. Old girls-verksamhet är också startad i år. Numera är vi sex träningsgrupper bestående av tjejer och vi närmar oss absolut numerär jämställdhet utan att tappa antal utövare på killsidan. Vi har etablerat ett samarbete med Futebol Da Forca och kommer med hjälp av dem att starta upp en öppen verksamhet för tjejer under 2017 samt är i planeringsstadiet av en spelarutbildningsplan i jämställdhet. Börja rätt Vi har genomfört en lyckad uppstart av 2010or med rekordmånga deltagande barn. Intresset för utbildning finns hos föräldrar/ledare och staber runt lagen känns stabila. Förhoppningen är att öka Sida 85 av 161

86 antalet flickor under året för att spelartruppen där ska kännas stabil. Pojkarnas trupp är stor. Vi ser att vi varit duktiga på att strategiskt utbilda föräldrarna i föreningslära och har många engagerade. Även F04-05 har startats upp. Antalet spelare är ännu inte stabilt men en ledarstab är satt och vi har stora förhoppningar om att kunna bevara en träningsgrupp. Börja-rätt-konceptet har använts även här. Börja-rätt-konceptet har varit mycket användbart och ger ett gott stöd. Det känns inarbetat numera och är väl dokumenterat i föreningen. Integration Vi har genomfört ett omfattande integrationsprojekt som nu blir till en ordinarie verksamhet. Varje lördag spelas integrationsfotboll på Sjöbaren Arena. Vi har många engagerade i verksamheten! Vi genomförde även en turnering där ungdomar först utbildades i På Flykt och sedan bjöd in och arrangerade Kamratskapen cup för ensamkommande flyktingbarn. 27 ensamkommande barn deltog tillsammans med 26 föreningsmedlemmar. Nu har fortsätter vår satsning för att kunna integrera ungdomarna i våra befintliga lag. Några har fått en bra utbildning och hittat en trygg väg in i lagmiljön. Under 2017 fortsätter vi på samma spår och hoppas att våra lag ska utvecklas ytterligare för att främja integration. Behålla rätt Året började med att vårt nystartade herrjunior-lag tvingades brytas upp men sedan har vi vandrat på positiva vägar. Vårt relativt nystartade äldre flicklag gör ett fantastiskt år och framstår som ett facit i vår förening. De ligger kvar på samma numerär som när säsongen startade. Våra äldre pojklag har genomfört säsongen och står kvar på ungefär samma numerär som när man startade. Säsongen 2017 kommer att startas med herrjuniorlag igen och en intakt pojksida med lag i varje ålder. På flicksidan kan vi nu även erbjuda fotbollslag för alla åldersgrupper från 01 och nedåt. Vårt behålla-rätt-koncept är dokumenterat och en årsplan ska vara enklare att genomföra nu utifrån riktlinjerna som tagits fram. Ledarutbildning C-diplom och 3-mot-3 samt 5-mot-5-workshop har genomförts under året. Vårt samarbete med närliggande föreningar kring utbildning har blivit mycket bättre! En plan för 2017 är även utformad. Antalet som gått har sjunkit något då det är lite mättat men totala antalet deltagare på utbildningarna har varit stort genom det fina samarbetet med närliggande föreningar vilket gör det hållbart! Skolsamverkan Ett skolsamverkansprojekt har genomförts tillsammans med närliggande skolor. Unga ledare från föreningen samt en ensamkommande flykting har arvoderats som ledare. Projektet ger oss ett bra kontaktnät och hjälper oss i rekryteringen av medlemmar. Spelarutbildningsplan Nu finns en plan och struktur i vår spelarutbildning. Vår användning av S2S har kommit igång något mer. Våra gemensamma Kamratskapsträningar har gett förutsättning för att kommunicera spelarutbildningsplanen i större utsträckning och därmed har det kommit längre. Årsplaner har nu skapats för alla årskullar så att de ska kunna användas under året. Planeringen för varje ledare ska ha underlättats mycket och ger oss stor trygghet i att vi ger spelarna en god utbildning. Sida 86 av 161

87 Teoretisk utbildningsplan Arbetet med ett utbildningsmaterial för teoriträffar har tagit steg och antalet teoretiska utbildningstimmar för spelare har ökat under året och kan ses i rapporterade lärgruppstimmar till SISU. Sociala medier Användandet av sociala medier känns viktigt. Vi har ökat antalet följare samt startat en arbetsgrupp som jobbar med sociala medier, bestående av ungdomar under ledning av föreningsutvecklare. Finansiering Vi har varit med i framtagandet av manualen för finansiering. Resultatet av arbetet med finansieringen kopplat till kommun och stadsdel har inte gett något. Vår manual i föreningslyftet har därför lett till att innehålla en bidragsmanual och en del med dokumentmallar att använda vid rekrytering av diverse partners i form av företag och andra organisationer till föreningen. Betydelsen av föreningsutvecklartjänsten Tiden till strukturerad projektledning, reflektion kring utveckling och drivet till att medlemmarna faktiskt klarar att förverkliga föreningens utvecklingstankar. Det är ovärderligt att ha en föreningsutvecklare. En utökad tjänst skulle definitivt innebära ett än större medlemsantal och en förening i värdegrundens framkant. Skulle föreningsutvecklartjänsten försvinna finns en stor risk att ledare blir för ensamma i verksamheten, värdegrundsarbetet skulle bli lidande och rekryteringen av medlemmar skulle försvåras. Förmodligen skulle resan mot att lag försvinner gå ganska fort. Sida 87 av 161

88 2. Det gemensamma arbetet och dess betydelse Finansieringsdelen var ett nödvändigt ont kapitel i föreningslyftet. Vi lade många timmar på att förstå att kommunala bidrag inte är att räkna med och att vi måste bli bättre på att paketera vad vi gör. De kapitel och arbetsgrupper som föreningslyftet 2016 byggt på har gett förutsättningar för det vi åstadkommit i vår förening. Att samverka och diskutera frågorna tillsammans med andra föreningar gör att man hittar bra vägar och får bra tips om hur man ska genomföra föreningsutvecklingsarbetet i föreningen. Just samverkan med andra föreningar när det gäller utbildning och arrangemang har blivit möjlig genom föreningslyftet. Jämställdhet och integration är två delar som fallit väl ut hos oss. Vi känner att vi kommit långt i förhållande till andra föreningar i vårt strukturerade arbete med de områdena. Arbetsgrupper är igång och jobbar för att vi ska ha bra integrationsverksamhet och förverkliga jämställdhetsplanen. Börja-rätt och behålla-rätt-dokumentationen i det gemensamma arbetet har gett oss bra vägledning och vi har nu dokumenterade riktlinjer och bra struktur på båda dessa områden i vår förening. Den kontinuerliga kontakten med SISU, förbund och andra föreningar är otroligt värdefull för oss. Positivt hade det även varit om några övriga aktörer med intresse i föreningslivet, så som kommun och stadsdel kunnat närvara. 3. Föreningens Handlingsplan (Bilaga) Sida 88 av 161

89 T. Kållereds SK Förening: Kållered SK Föreningsutvecklare: Christer Ahlmén Omfattning på Föreningsutvecklartjänsten: ca % Finansieringsgrad från projektet: Medel från förbund & SISU samt egen förening År 1, 2 eller 3 förening: År 2 Innehållsförteckning: 1. Föreningsutvecklarens arbete i förening och dess utveckling under året 2. Det gemensamma arbetet och dess betydelse 3. Föreningens Handlingsplan (Bilaga) Summering: Skriv med egna ord en summering vad projektet inneburit och betytt för föreningen och dess utveckling. För egen del har det varit enorm värdefullt att vidga kontaktnätet inom föreningsliv och dess intressenter. Föreningen har kunnat arbeta långsiktigt och metodiskt med frågor. Kunnat ta del av de gemensamma manualerna på ett bra sätt. Har blivit färre akuta insatser. Sida 89 av 161

90 1. Föreningsutvecklarens arbete i förening och dess utveckling under året Beskriv omfattning och innehåll i föreningsutvecklartjänsten. Jag har en ca 30% tjänst där jag ser till att alla ledare & spelare får den utveckling/ utmaning de behöver. Redogör för aktiviteterna i handlingsplanen men beskriv också det som genomförts utöver det som ingått där. Rekrytering & Utbildning är de två saker från handlingsplanen som vi har fokuserat på. Skolsamverkan: Har vi kontakt med Streteredsskolan (åk7-9) som driver fotbollsprofil i egen regi. Har träffat Streteredsskolans fotbollsansvarig tillsammans med våra tränare och utbytit erfarenheter. Bra dialog som fortsätter Integration: våra tränare som drev detta projekt hade problem med träningstiderna = dessa träningar ställdes in + att många spelare har fått boende på annat håll gör att vi kommer starta om projektet. Rekrytering. Här har vi varit duktiga på att rekrytera nya ledare, ungdomsledare till vår fotbollsskola. Jobbat med Börja Rätt- &Rekryteringsmanualen. Ledarutbildning: Har tagit fram en utbildningsmanual för ledare från fotbollsskola till Herr A. Utgår från GFFs ledarutbildning. Beskriv föreningens utveckling och kopplingen till föreningsutvecklartjänsten under året. Vi har ett bra känsla i fotbollen för närvarande.har tryckt mycket på föreningskänsla fokus på värdegrund, föräldrautbildning, matchvärdar för lagens hemmamatcher. FU avlastar,hjälper ledare, samordnar utbildning för ledare,spelare föräldrar. Ser till att lagen samarbetar över gränserna. Vad har Föreningsutvecklartjänsten inneburit för nya möjligheter? Samordning av olika insatser, uppföljning av insatser tex utbildning, träningar över laggränser, föräldrainfo Beskriv konsekvenser om föreningsutvecklartjänsten skulle utökas eller inte skulle finnas kvar. Då kommer våra ledare gå på knäna, och inte orka med all admin. Sida 90 av 161

91 2. Det gemensamma arbetet och dess betydelse Vad har kommit ut ur det gemensamma arbetet? Enorm kick att träffa andra föreningar, nya värdefulla kontakter Vad har det inneburit att projektet drivit tanken om en gemensam mötesplats där kommun, SISU, distriktsförbund och föreningar träffas regelbundet? Många frågor som är idrottsövergripande är enormt viktigt att kunna diskutera utifrån olika parametrar. Vad har er förening haft för konkret nytta av den gemensamma delen? Ledarutbildning ihop med andra föreningar, gemensam träning för ensamkommande. Hur skulle projektets verkningsgrad vara utan en gemensam del? Den skulle sjunka om man inte har med många intressenter i föreningslivet Beskriv hur föreningen samverkar med andra föreningar och idrotter och vad detta inneburit? Ledarutbildning tillsammans med Innebandy ( Eken IBK), Balltorp FF, Lindome GIF Har Göteborgsidrotten blivit starkare och mer enad av Föreningslyftet? Ja 3. Föreningens Handlingsplan (Bilaga) Sida 91 av 161

92 U. Kärra IBK Rapport Föreningslyftet 2016 Förening: KÄRRA IBK Föreningsutvecklare: MADELEINE BÄCKSTRÖM Omfattning på Föreningsutvecklartjänsten: 25 % Finansieringsgrad från projektet: 70% År 1, 2 eller 3 förening: ÅR 1 Innehållsförteckning: 1. Föreningsutvecklarens arbete i förening och dess utveckling under året 2. Det gemensamma arbetet och dess betydelse 3. Föreningens Handlingsplan (Bilaga) Summering: Föreningslyftet har möjliggjort att föreningen har en anställd som i det långa loppet både underlättar och utvecklar föreningen. Föreningen är beroende av en anställd för att kunna utvecklas och utvidga verksamheten. Att få lyssna på andra människors erfarenhet från föreningsvärlden är ovärderligt för mig personligen. Projektet har så mycket att ge för nya föreningsutvecklare samtidigt som en utveckling av själva projektet är önskvärt. Tänk den dag vi får med oss politikerna och de förstår det arbete vi gör! Sida 92 av 161

93 1. Föreningsutvecklarens arbete i förening och dess utveckling under året Beskriv omfattning och innehåll i föreningsutvecklartjänsten. Omfattning av tjänsten är 25% och har innehållit kanslitjänst, uppdatering av existerande föreningsdokument, kontakt med ledare o s v. Att vara med på FU-möten varannan vecka är grunden i tjänsten, för att där få lite mer kött på benen. Redogör för aktiviteterna i handlingsplanen men beskriv också det som genomförts utöver det som ingått där. Det främsta arbetet har bestått av att ta fram en krishanteringsplan. Den består av två delar: en för styrelsen och en för ledare m fl. Vi jobbar också med att få klart en manual anpassad för innebandyn för Börja rätt, Behålla rätt/rekrytera rätt och Integration. Vi har även en Kärra Allians, där tre föreningar och idrotter bl a samverkar för att få till ett mer långsiktigt idrottande för våra barn och ungdomar. Så långt det är möjligt ska man kunna vara med i alla idrotter under året, genom att aktivt jobba för att träningstiderna inte infaller för samma åldrar på samma dagar och tider. Beskriv föreningens utveckling och kopplingen till föreningsutvecklartjänsten under året. En del av det jobb som styrelsen jobbat med tidigare, har jag som FU kunnat ta över. Detta har resulterat i att styrelsen mer än tidigare har kunnat koncentrera sig på annat. Som FU har jag påbörjat flera manualer och en krishanteringsplan, jobbar på att få ledarnas förtroende och kunna göra ytterligare för att utveckla bakgrundsarbetet som ska underlätta för alla i föreningen. Vad har Föreningsutvecklartjänsten inneburit för nya möjligheter? Att ha en anställd är en förutsättning för att kunna vidareutveckla föreningen, avlasta för redan hårt ansatta styrelsemedlemmar, se framåt mot nya möjligheter, hitta finansiering inte bara för specifika projekt utan för mer hållbar verksamhet. Sida 93 av 161

94 Beskriv konsekvenser om föreningsutvecklartjänsten skulle utökas eller inte skulle finnas kvar. Skulle tjänsten utvecklas skulle det innebära att det fanns tid över till att vidareutveckla det mesta och därefter också underhålla och följa upp tidigare projekt. Det skulle innebära en möjlighet att påbörja längre projekt, att inte behöva välja vad som ska påbörjas eller slutföras. Det skulle innebära att föreningen skulle ha möjlighet att fortsätta att utvecklas och också växa. Man skulle kunna lägga tid på sådant som ingen hinner med nu, eftersom tiden är för kort. Skulle föreningsutvecklartjänsten försvinna, så skulle utvecklingen självklart avstanna och man skulle ha svårigheter att fortsätta utvecklas. Det skulle självklart få förödande effekter både för den anställda och för föreningen genom att de som redan gör så mycket, skulle tvingas att återigen göra ännu mer. Sida 94 av 161

95 2. Det gemensamma arbetet och dess betydelse Vad har kommit ut ur det gemensamma arbetet? Mer förståelse för att andra föreningar kämpar med sina problem, många gånger likadana, men även problem som är specifika för det område som man verkar och bor i. En hel del av det gemensamma arbetet gör att vi kan underlätta för varandra och tillämpa gemensamma regler och idéer på våra egna verksamheter, vi behöver inte uppfinna hjulet igen. Det har varit mycket lärorikt att träffa olika föreningars representanter och se/höra hur de jobbar i sina resp. förenngar. Vad har det inneburit att projektet drivit tanken om en gemensam mötesplats där kommun, SISU, distriktsförbund och föreningar träffas regelbundet? Det är en underbar tanke, men det har inte till fullo fått det önskade utfallet eftersom ändå kommunen har varit nästintill helt osynliga. Hade man fått det att fungera med representanter från kommunen, så känns det som vi hade kunnat nå oanade höjder. Vad har er förening haft för konkret nytta av den gemensamma delen? Att få höra hur andra föreningar jobbar har stärkt mig i att det jag gör är användbart på flera olika sätt. Att kunna ta hjälp av varandra och rådfråga om hjälp, att samarbeta kring olika frågor m m har varit guld värt. Hur skulle projektets verkningsgrad vara utan en gemensam del? För det första skulle förståelsen för de olika idrotternas arbete minska. Sedan tror jag att en del av framgången ligger i att vi är många föreningar som jobbar mot ett gemensamt mål, det överliggande målet att ha en anställd. Jag är däremot för fler idrottsspecifika träffar och färre gemensamma, men jag anser att de gemensamma måste vara kvar. Beskriv hur föreningen samverkar med andra föreningar och idrotter och vad detta inneburit? Vi samverkar med två föreningar och två idrotter, Kärra HF och Kärra Klareberg IF, i Kärra Alliansen. Det är en början till att samarbeta mer över gränserna idrottsmässigt, att försöka påverka kommunen ang. träningstider och annat, att få idrottsföreningarna att möjliggöra barn och ungdomars multiidrottande m m. Utöver Sida 95 av 161

96 detta samverkar vi genom att göra större saker tillsammans för att motverka för höga kostnader. Har Göteborgsidrotten blivit starkare och mer enad av Föreningslyftet? Både ja och nej. Ja för att det har blivit mer synligt att idrotten jobbar mot samma mål, vi vill samma sak, vi syns som en större grupp och försöker att påverka på någorlunda samma sätt. Om vi fortsätter att jobba mot ett gemensamt mål, kan vi med tiden bli starkare och mer enade. Nej för att det är olika förutsättningar i de olika idrotterna som också stundtals ökar vi och dem. Fotbollen är oerhört stor i Göteborg och andra idrotter blir lite småsyskon. Det är olika förutsättningar även i de områden man verkar, vilket ibland gör det lättare för föreningar i ett område att få pengar än det är i andra områden. 3. Föreningens Handlingsplan (Bilaga) Bifogar uppdaterad handlingsplan. Den har varit ett bra verktyg för både mig och föreningen att se hur arbetet fortskrider och vad det är jag ska göra. Sida 96 av 161

97 V. Landvetter Fotboll (IF och IS) Förening: Landvetter Fotboll Föreningsutvecklare: Fredrik Ahlstrand Omfattning på Föreningsutvecklartjänsten: 25% Finansieringsgrad: 25% Innehållsförteckning: 1. Föreningsutvecklarens arbete i förening och dess utveckling under året 2. Det gemensamma arbetet och dess betydelse 3. Föreningens Handlingsplan (Bilaga) Summering: Att jobba efter en röd tråd och gemensam struktur är en viktig faktor i alla verksamheter. I föreningslivet, där stora delar av arbetet utförs av eldsjälar, är det än viktigare att den begränsade tid vi har läggs på rätt saker i rätt tid och på rätt sätt. För Landvetter Fotboll har Föreningslyftet under de senaste tre åren fört våra två föreningar närmare varandra och dessutom drivit föreningarnas utveckling framåt. 1. Föreningsutvecklarens arbete i förening och dess utveckling under året Omfattning och innehåll i föreningsutvecklartjänsten: - Deltid 25%. Har jobbat i projektet på dagtid på torsdagar. Har dessutom handlett och utbildat på helg och kvällstid. - Arbetet i föreningarna har under 2016 handlat om att skapa en tydlighet och enkelhet för våra ledare. Vi har utvecklat vårt Börja rätt-koncept och därmed fått igång ytterligare två väldigt stora kullar med pojkar och flickor födda Utöver det har vi börjat implementera de riktlinjer som tagits fram för våra ledare, erbjudit GFFs workshops, SvFFs tränarutbildning och övrig fortbildning. Ledarutbildning Under majmånad anordnade vi Tränarutbildning C tillsammans med Mölnlycke IF. Vi utbildade totalt 38 ledare från LIS, LIF och Mölnlycke IF, samt att ledare från Kungsladugård och Öjersjö anslöt dag 2 för att komplettera sin utbildning. Ett väldigt uppskattat initiativ att samköra utbildningen med Mölnlycke IF. Bra dialoger och utbyten. Kursutvärderingarna var väldigt positiva. Ambitionen är att köra utbildningar ihop även Inför fotbollsskolan körde vi två tillfällen med fortbildning för våra ledare. Alla ledare till fotbollsskolan togs ifrån herr- och damjunior. Några av dem hade redan fått Sida 97 av 161

98 fortbildning inför uppstarten av nya åldersgrupper, där de används som ledare första 5-6 träningarna, men deltog ändå. Totalt fortbildade vi 35 ungdomar i grundläggande ledarskap och pedagogik för barn i åldrarna 7-12år. Tre av våra egna juniorspelare kommer att vara verksamma som tränare i olika lag i våra föreningar under Under hösten sammansatte vi nya ledarlag för våra nystartade åldersgrupper precis som vi gjorde i fjol. För att ge dem en bra start körde vi GFFs 3-manna Workshop i klubbstugan och använde deras åldersgrupp som övningstrupp. Ett väldigt lyckat tillfälle, nyckelfaktor var helt klart att använde deras egen åldersgrupp. Det blev naturligt för dem och det gav dem en bra start på deras resa. För tredje året i rad körde vi en Ledarvecka i november. Under den veckan erbjuds våra ledare möjligheten att gå en komprimerad workshop i den spelformen deras åldersgrupp ska spela nästkommande säsong. Under tre kvällar körde vi workshop för spelformerna 5 mot 5, 7 mot 7 och 9 mot 9. Börja rätt Under 2016 körde vi uppstarten av nya ålderskullar samtidigt för flick och pojk. Vi arbetar med Börja-rätt manualen som stöd och upplever att våra uppstarter har fått stor framgång. I år har vi rekryterat strax under 100 nya flickor och pojkar till föreningarna. Under de första föräldramötena uppmuntrar vi kvinnor att vara med och har lyckats rekrytera en ledarstab till PF10 som består av ca 30% kvinnor. En positiv utveckling vad gäller jämlikhet i ledarsammansättningen. Under uppstarten använder vi oss av juniorer som ledare och vi upplever att intresset för att vara ungdomsledare växer i föreningarna. Lovfotboll Under sportlovet och påsklovet erbjöd vi träning på dagtid för våra ungdomar födda Under lovfotbollen körde vi mixade grupper med flickor och pojkar vilket fungerar väldigt bra. Föreningarna bedriver dessutom extraträningar där vi kör mixade grupper. Ihop med att vi har mixade grupper för eleverna som går på Fotbollsprofilen på Önnerödsskolan har vi nu skapat en tätare relation mellan föreningarnas respektive medlemmar. Som ett resultat av vår samverkan har ledarna för F- och P04 kommit överens om att dela träningstid inomhus och köra futsalträning tillsammans. Sommarfotbollsskola De senaste åren har vår fotbollsskola vuxit i antal deltagare och vi har känt ett behov av att lyfta konceptet och göra innehållet bättre. Bland annat har våra äldre barn upplevt att det varit för mycket lek och tråkiga övningar. De yngre barnen har tidigare hämtats och lämnats på fritids av våra ledare då vi bara erbjudit barnen fotbollsskola under 3 timmar per dag delade vi in fotbollsskolan i två delar; Fotbollsskola för barn födda och Anfallsskolan för barn födda Vi förlängde dagarna och erbjöd heldagar mellan för att slippa logistiken med fritids. De små barnen erbjöds morgonomsorg med frukost från kl Sponsring på frukt så att vi kunde erbjuda fruktstund på förmiddagen och på eftermiddagen. Alla barnen fick mat i Önnerödsskolans matsal. Vi tog fram ett eget spelarpaket med strumpor, shorts och Sida 98 av 161

99 t-shirt med vår Landvetter Fotboll logga, dessutom ingick boll och vattenflaska. Det blev en succé med rekord i antal deltagare. Inför skolan utbildade vi 35 ledare, alla från våra junior- och ungdomslag. Föreningsdomare Vi har utbildat över 50 nya föreningsdomare Utbildningen har i år varit obligatoriskt för alla LIF Junior, LIS Junior och LIS 01 & 02. Lagen har sedan fått ansvara för en av åldersgruppernas samtliga hemmamatcher. Utslaget har varit helt blandat. Flertalet har upplevt att det jobbigt att vara domare. Vi tror att konceptet med obligatorisk domarutbildning är bra att ha med i spelarutbildningsplanen för de äldre spelarna. Vi kommer att fortsätta med samma koncept även Certifiering I Härryda kommun kan idrottsföreningarna certifiera sig enligt en modell som kommunens fritidskontor och föreningsutvecklare tagit fram. Föreningscertifieringen riktar sig till föreningar med barn- och ungdoms-verksamhet (7-20 år) och är ett sätt att säkerställa kvaliteten på den verksamhet som bedrivs i föreningen. I grunden handlar det om att medlemmarna i föreningen ska vara aktiva i en trygg och hälsofrämjande miljö. Med hjälp av certifieringen blir det tydligare vad man som ledare, aktiv och förälder kan kräva och förvänta sig av föreningen. Under året har vi fått visa upp vår befintliga dokumentation och dessutom arbetat fram en ny ANDTS-policy för att uppfylla kraven för certifieringen. I december 2016 fick vi bekräftat att våra föreningar uppfyller kraven och numera är certifierade. Beskriv föreningens utveckling och kopplingen till föreningsutvecklartjänsten under året. Föreningarna jobbar mer och mer efter samma procedurer och struktur. Det är mer självklart att vi gör saker gemensamt. I och med att det finns en motor i föreningen i form av föreningsutvecklaren klarar vi av att motverka utvecklingen där föreningarna består av lag i lagen. I båda föreningarna börjar vi nu prata om planer och målsättningar 3-5 år framåt. Frågor om hur vår verksamhet ska se ut 2020 börjar bli allt mer rimliga att jobba med när den dagliga verksamheten fungerar allt bättre. Föreningarna börjar också förstå vikten av att vara med i projektet och att ha en föreningsutvecklare. När vi sedan kan påvisa för våra medlemmar att vi vill arbeta systematiskt och när vi också kan presentera nya möjligheter i form av utbildning/fortbildning lokalt i Landvetter och att vi skapar verktyg för dem att bedriva träning mer effektivt byggs ett förtroende mellan föreningarnas styrelser och dess medlemmar. Vad har Föreningsutvecklartjänsten inneburit för nya möjligheter? Sida 99 av 161