RISKANALYS Tomteboda 1 (Fogdevreten) Solna kommun Datum

Transkript

1 Dokumenttyp RISKANALYS Tomteboda 1 (Fogdevreten) Solna kommun Datum Status Underlag till detaljplan Handläggare Rosie Kvål Tel: E-post: rosie.kval@brandskyddslaget.se Internkontroll Erik Hall Midholm Uppdragsledare Rosie Kvål Uppdragsgivare Veidekke AB Uppdragsnummer Stockholm Karlstad Falun Gävle Malmö Örebro Östersund Brandskyddslaget AB Box 9196 Långholmsgatan 27, 10 tr Stockholm Telefon/Fax Internet info@brandskyddslaget.se Organisationsnummer Innehar F-skattebevis

2 SAMMANFATTNING Veidekke AB undersöker möjligheten att uppföra ny bostadsbebyggelse i anslutning till befintlig bebyggelse utmed Solnavägen vid Fogdevreten i Solna kommun. Solnavägen var tidigare klassad som en sekundär transportled för farligt gods, men utgör inte längre en klassad transportled. Farligt gods förekommer dock på vägen. Dessa har målpunkter utmed framförallt den södra delen av vägen. Norr om området finns bland annat två bensinstationer. Stambanan ligger öster om planområdet. Närheten till dessa riskkällor behöver beaktas vid utformningen av området. Med anledning av detta har Brandskyddslaget fått i uppdrag att göra en riskanalys för den planerade bebyggelsen. Syftet med riskanalysen är att undersöka lämpligheten med aktuellt utbyggnadsförslag genom att utvärdera vilka risker som människor inom det aktuella området kan komma att utsättas för samt i förekommande fall föreslå hur risker ska hanteras så att en acceptabel säkerhet uppnås. I analysen har en inventering gjorts av redovisade riskkällor. En inledande analys av dessa visar att avståndet till järnvägen och befintliga bensinstationer är tillräckligt stort och att rekommenderade skyddsavstånd hålls med god marginal. Det bedöms därför ej nödvändigt att ta hänsyn till dessa riskkällor vid exploatering inom det aktuella området. Även om Solnavägen inte längre är klassad som transportled för farligt gods så förekommer transporter till bland annat två bensinstationer norr om planområdet. Avståndet till Solnavägen är litet och en olycka på vägen kan innebära påverkan mot den planerade bebyggelsen. En fördjupad utredning har därför gjorts av möjliga olyckshändelser på vägen. Den fördjupade utredningen omfattar beräkning av individrisk samt ett fördjupat resonemang om samhällsrisk. Resultatet av den fördjupade utredningen visar att individrisken är acceptabel. Bedömningen av samhällsrisken i området är att risknivån kan hamna inom den nedre delen av ALARP med planerad bebyggelse, dvs. risknivån är inte oacceptabel men åtgärder kan vara nödvändiga. Ett förslag på åtgärder har därför tagits fram. Detta redovisas nedan. - Områden utomhus mot Solnavägen utförs så att de inte lockar till omfattande stadigvarande vistelse. Exempelvis bör inte förskolegård, stora torgytor etc. anordnas här. - Utrymning ska vara möjlig bort från Solnavägen i byggnader som placera direkt invid vägen. Observera att åtgärderna endast utgör ett förslag och att det är upp till kommunen/projektet att ta beslut om åtgärder. De åtgärder som man beslutar om ska sedan formuleras som planbestämmelser på ett sådant sätt att de är förenliga med Plan- och bygglagen (2010:900). Utifrån genomförd analys av identifierade risker är bedömningen att planerad bebyggelse kan uppföras utifrån studerat förslag, men att visst behov av åtgärder föreligger. Om föreslagna åtgärder vidtas bedöms risknivån i området vara acceptabel. Datum: Sida: 2 av 27

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING Bakgrund Syfte Omfattning Underlag Egenkontroll och Internkontroll Revideringar Förutsättningar ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV OMRÅDET Områdesbeskrivning Planerad bebyggelse RISKINVENTERING Allmänt Identifiering av riskkällor INLEDANDE RISKANALYS Metodik Identifiering av olycksrisker Kvalitativ uppskattning av risk Slutsats inledande riskanalys FÖRDJUPAD UTREDNING AV VISSA OLYCKSHÄNDELSER Metodik Resultat av fördjupad studie Värdering av risk DISKUSSION KRING SÄKERHETSHÖJANDE ÅTGÄRDER Allmänt Diskussion kring åtgärder Förslag till säkerhetshöjande åtgärder BILAGOR REFERENSER Datum: Sida: 3 av 27

4 1 INLEDNING 1.1 BAKGRUND Veidekke AB undersöker möjligheten att uppföra ny bostadsbebyggelse i anslutning till befintlig bebyggelse utmed Solnavägen vid Fogdevreten i Solna kommun. Solnavägen var tidigare klassad som en sekundär transportled för farligt gods, men klassningen togs bort Det förekommer dock fortfarande transporter med farligt gods på vägen. Det rör sig främst om transporter med drivmedel till två bensinstationer norr om planområdet. Öster om området ligger stambanan. Närheten till denna och Solnavägen innebär krav på att riskerna från dessa måste beaktas i samband med planprocessen. Med anledning av detta har Brandskyddslaget fått i uppdrag att göra en riskanalys för den planerade utbyggnaden. 1.2 SYFTE Syftet med riskanalysen är att undersöka lämpligheten med aktuellt utbyggnadsförslag genom att utvärdera vilka risker som människor inom det aktuella området kan komma att utsättas för samt i förekommande fall föreslå hur risker ska hanteras så att en acceptabel säkerhet uppnås. 1.3 OMFATTNING Analysen omfattar endast plötsliga och oväntade händelser med akuta konsekvenser för liv och hälsa för människor som vistas inom det studerade området. I analysen har hänsyn inte tagits till långsiktiga effekter av hälsofarliga ämnen, buller eller miljöfarliga utsläpp. Trafikanter på Solnavägen, järnvägen samt besökare till drivmedelsstationerna omfattas inte av analysen. 1.4 UNDERLAG Som underlag i analysen har bland annat följande dokument använts: - Situationsplan (Joliark, ) - Solnavägen (Joliark, ) Övrig information som har använts hänvisas till löpande samt redovisas i avsnitt 8 Referenser. 1.5 EGENKONTROLL OCH INTERNKONTROLL Riskanalysen omfattas av Brandskyddslagets kvalitetsledningssystem som innebär att en annan konsult i företaget har genomfört en övergripande granskning av rimligheten i de bedömningar som gjorts och de slutsatser som dragits (internkontroll). Egenkontroll har genomförts löpande av handläggaren. Datum Version Egenkontroll Internkontroll Granskningshandling RKL, EMM, Slutgiltig version RKL, EMM, Slutgiltig version RKL, REVIDERINGAR Denna version av handlingen utgör en tredje version av riskanalysen. Revideringar sedan den första versionen omfattar bland annat att Solnavägen inte längre utgör en rekommenderad transportled för farligt gods, redovisning av nya riktlinjer från Länsstyrelsen i Stockholms län, nya illustrationer samt mindre kompletterande beskrivningar. Revideringarna är inte markerade. Datum: Sida: 4 av 27

5 1.7 FÖRUTSÄTTNINGAR Riskhänsyn vid ny bebyggelse Ett flertal olika lagar reglerar när riskanalyser skall utföras. Enligt Plan- och bygglagen (2010:900) skall bebyggelse lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till boendes och övrigas hälsa. Sammanhållen bebyggelse skall utformas med hänsyn till behovet av skydd mot uppkomst av olika olyckor. Översiktsplaner skall redovisa riskfaktorer och till detaljplaner ska vid behov en miljökonsekvensbeskrivning tas fram som redovisar påverkan på bland annat hälsa. Utförande av miljökonsekvensbeskrivning regleras i Miljöbalken (1998:808). Länsstyrelsen i Stockholms Län har tagit fram riktlinjer för hur risker från transporter med farligt gods på väg och järnväg ska hanteras vid exploatering av ny bebyggelse /1/. Syftet med riktlinjerna är att ge vägledning och underlätta hanteringen av riskfrågor. Länsstyrelsen anser att möjliga risker ska studeras vid exploatering närmare än 150 meter från en riskkälla. I vilken utsträckning och på vilket sätt riskerna ska beaktas beror på hur riskbilden ser ut för det aktuella planförslaget. I riktlinjerna presenterar Länsstyrelsen riktlinjer för skyddsavstånd till olika verksamheter. Dessa rekommendationer redovisas i figur 1.1. Figur 1.1. Rekommenderade skyddsavstånd till olika typer av markanvändning /1/. Avstånden i figuren mäts från närmaste vägkant respektive närmaste spårmitt. Länsstyrelsen anger i sina riktlinjer generellt att skyddsavstånd är att föredra framför andra skyddsåtgärder. Vid korta avstånd lägger Länsstyrelsen större vikt vid konsekvensen av en olycka än frekvensen av olyckan. Datum: Sida: 5 av 27

6 För ny bebyggelse inom redovisade skyddsavstånd behöver en riskutredning göras som undersöker om planförslaget är lämpligt och vilka eventuella skyddsåtgärder som behövs. Intill primära transportleder för farligt gods rekommenderas ett skyddsavstånd på minst 25 meter. Vid ny bebyggelse inom 30 från vägen ska åtgärder vidtas, oavsett risknivå. Rekommendationen är även vid sekundära transportleder att 25 meter ska lämnas bebyggelsefritt. Avsteg kan dock vara möjligt i särskilda fall. Det gäller i så fall de fall där det går få transporter och/eller de olyckor som kan inträffa endast kan få allvarliga konsekvenser inom ett kort avstånd. Riktlinjerna avser huvudsakligen rekommenderade transportleder. Länsstyrelsen anger dock att risker med farligt gods ska beaktas om det är sannolikt att farligt gods kommer att transporteras i närheten av det aktuella planområdet oavsett om transportleden är rekommenderad eller inte. Detta gäller exempelvis transportvägar till bensinstationer eller industriområden. För ny bebyggelse intill bensinstationer gäller Länsstyrelsens riktlinjer från 2000 /2/. Dessa innebär att 25 meter närmast bensinstationen bör lämnas bebyggelsefritt. Tät kontorsbebyggelse kan placeras på 25 meters avstånd och sammanhållen bostadsbebyggelse eller personintensiv verksamhet kan tillåtas på 50 meters avstånd Övrig lagstiftning Förutom ovanstående lagar och riktlinjer förekommer ytterligare ett antal lagar och föreskrifter avseende risk och säkerhet som kan vara relevanta i planärenden. Dessa berör i första hand hantering och rutiner för olika typer av riskkällor som kan vara värda att beakta. Exempelvis så ger Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ut föreskrifter för hantering av olika brandfarliga och explosiva ämnen. Vidare hanterar Lag (2003:778) om skydd mot olyckor olika verksamheters ansvar för att upprätthålla ett tillfredsställande skydd mot olyckor. En konsekvens av denna lag som kan vara av särskilt intresse i planärenden är om det i anslutning till planområdet finns anläggningar vilka klassas som farliga verksamheter enligt kap 2:4 i denna lag. Sådana verksamheter är ålagda att vidta nödvändiga åtgärder för att hindra eller begränsa olyckor och de är även skyldiga att analysera risker och påverkan på närområdet Metodik Riskanalysen omfattar följande moment: 1. Riskinventering 2. Inledande riskanalys - Identifiering av olycksrisker - Kvalitativ uppskattning av risk 3. Fördjupad riskanalys - Kvantitativ uppskattning av risk - Värdering av risk 4. Förslag till säkerhetshöjande åtgärder Omfattningen av respektive moment beskrivs i respektive avsnitt, se avsnitt 3-6. Datum: Sida: 6 av 27

7 2 ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV OMRÅDET 2.1 OMRÅDESBESKRIVNING Det aktuella området ligger i Solna kommun norr om Stockholm. Bebyggelse planeras mellan Solnavägen och befintlig bebyggelse (se figur 2.1). Bensinstationer Figur 2.1. Översikt över det planerade området med ungefärlig placering av planerade bostäder markerat. Det aktuella området består idag av naturmark med i huvudsakligen träd och buskar. Inom området finns höjdskillnader och området ligger till stor del ett par meter högre än Solnavägen Omgivande planer I närområdet pågår ett antal plan- och byggprojekt. Söder om aktuellt område, vid Karolinska sjukhuset och Karolinska institutet, pågår en omfattande utbyggnad av lokaler med koppling till sjukvård och forskning. Mellan järnvägen och Fogdevreten planeras nya forskarbostäder (detaljplan för forskarbostäder inom kv Haga 4:35) och på andra sidan Solnavägen bakom befintlig bebyggelse planeras nya radhus (Kvarteret Vapenhuset). Inget av de pågående plan- och byggprojekten i aktuellt områdes närhet bedöms medföra någon ökad risk eller ytterligare behov av riskhänsyn. En del av planprojekten innebär dock en förtätning av befintlig bebyggelse vilket innebär en ökad persontäthet inom området. Det i sin tur kan medföra att nivån på samhällsrisken ökar i området eftersom fler personer kan påverkas vid en olycka. 2.2 PLANERAD BEBYGGELSE Det aktuella planförslaget innebär att ny bostadsbebyggelse uppförs mellan befintliga bostäder och Solnavägen (se figur 2.2). Totalt planeras ca 290 lägenheter i 1-9 våningar. Planerad bebyggelse innehåller även en förskola i ett av de bakomliggande punkthusen. Datum: Sida: 7 av 27

8 Bebyggelsen planeras på ett avstånd av ca 6 meter från Solnavägen. Figur 2.2. Skiss över studerade alternativ (Joliark, ). Figur 2.3. Skiss entréplan (Joliark, ). Datum: Sida: 8 av 27

9 3 RISKINVENTERING 3.1 ALLMÄNT Inledningsvis görs en inventering av riskkällor i anslutning till det studerade området. Riskinventeringen omfattar de riskkällor (transportleder för farligt gods, järnvägar, verksamheter som hanterar farligt gods) som kan innebära plötsliga och oväntade olyckshändelser med konsekvens för det aktuella området. Utifrån gällande riktlinjer (se avsnitt 1.7.1) avgränsas inventeringen till riskkällor inom 150 meter från planområdet. Riskkällorna beskrivs och förekommande hantering/transport av farliga ämnen kartläggs och redovisas. Inventeringen utgör grunden för den fortsatta analysen Farligt gods Ämnen klassade som farligt gods är det som till stor del kan ge upphov till oväntade och plötsliga olyckshändelser och kunskap om dessa är därför viktigt i en riskanalys. Farligt gods är en vara eller ett ämne med sådana kemiska eller fysikaliska egenskaper att de i sig själv eller kontakt med andra ämnen, t.ex. luft eller vatten, kan orsaka skada på människor, djur och miljö eller påverka transportmedlets säkra framförande. Farligt gods delas in i klasser (riskkategorier) utefter de egenskaper ämnet har. De olika ämnesklasserna delas i sin tur in i underklasser. I Tabell 3.1 redovisas de olika klasserna samt typ av ämnen. Tabell 3.1. Farligt gods indelat i olika klasser enligt ADR/RID Klass Ämne Beskrivning 1 Explosiva ämnen Sprängämnen, tändmedel, ammunition, krut, fyrverkerier etc. 2 Gaser 3 Brandfarliga vätskor 2.1. Brandfarliga gaser (acetylen, gasol etc.) 2.2- Icke brandfarliga, icke giftiga gaser (kväve, argon etc.) 2.3. Giftiga gaser (klor, ammoniak, svaveldioxid etc.) Bensin, etanol, diesel- och eldningsoljor, lösningsmedel och industrikemikalier etc. 4 Brandfarliga fasta ämnen m.m. Kiseljärn (metallpulver), karbid, vit fosfor etc. 5 Oxiderande ämnen och organiska peroxider Natriumklorat, väteperoxider, kaliumklorat etc. 6 Giftiga ämnen 7 Radioaktiva ämnen 8 Frätande ämnen Arsenik, bly- och kvicksilversalter, cyanider, bekämpningsmedel etc. Medicinska preparat. Transporteras vanligen i mycket små mängder. Saltsyra, svavelsyra, salpetersyra, natrium, kaliumhydroxid (lut) etc. 9 Magnetiska material och övriga farliga ämnen Gödningsämnen, asbest, magnetiska material etc. Farligt gods hänvisas till särskilda vägar som delas in i ett primärt och ett sekundärt vägnät. Primära vägar utgör huvudtransportleder, till dessa vägar hänvisas även genomfartstransporter. Det sekundära vägnätet omfattar lokala vägar med transporter till och från lokala verksamheter. Transporter med farligt gods tillåts även på oklassade vägar men ska då köra kortast möjliga sträcka till och från rekommenderade transportleder. Datum: Sida: 9 av 27

10 3.2 IDENTIFIERING AV RISKKÄLLOR I aktuellt områdes närhet har följande riskkällor identifierats: - Solnavägen - Bensinstationer (Preem, OKQ8) - Stambanan Solnavägen Allmänt Solnavägen består av två filer i vardera riktningen förbi aktuellt område. Den skyltade hastigheten på vägen är 50 km/tim. Solna stads bedömning till den inledande analysen (2014) var att de trafikflöden, som beräknades i samband med detaljplanen för Nya Karolinska sjukhuset (NKS), är det maximala trafikflöde som kan uppkomma på Solnavägen i ett skede när Förbifarten och Östlig förbindelse ännu inte är utbyggda, dvs fordon per dygn /3/. Vägen trafikeras idag av ca fordon varje dygn beroende på vilken del av vägen som studeras. Trafiken har varit i princip oförändrad de senaste tio åren. Några uppdaterade trafiksiffror har inte erhållits. Framtid Enligt Solna stad kan trafiken på vägen också komma att minska till följd av Tvärbanans nya sträckning utmed Frösundaleden, Citybanans öppnande 2017 samt en ny tunnelbanesträckning till Solna station 2022 som innebär ett förväntat ökat resande med kollektivtrafiken i området. Transporter av farligt gods Solnavägen var tidigare klassad som en sekundär transportled för farligt gods. Vägen klassades dock ner under 2016 och utgör inte längre en transportled för farligt gods. Den södra delen av vägen var också tidigare omledningsväg för E4/E20. Dock inte specifikt för farligt gods. Det finns ett antal verksamheter utmed främst den södra delen av Solnavägen som ger upphov till transporter med farligt gods på vägen. Transporter till och från dessa bedöms inte ha förändrats sedan Solnavägen klassades ner. Verksamheterna redovisas nedan. Det förekommer även transporter till Karolinska Institutet och Karolinska sjukhuset, dessa passerar dock huvudsakligen inte aktuellt område eftersom verksamheterna ligger närmare E4 som utgör primär transportled för farligt gods. Bensinstationer Se avsnitt Fintlings ytbehandlingsfabrik AB Fintlings ytbehandlingsfabrik ligger i Hagalunds arbetsplatsområde ca 350 meter norr om aktuellt område. De är verksamma inom området kemisk och elektrolytisk ytbehandling. Till verksamheten levereras 25-liters dunkar med svavelsyra, saltsyra samt salpetersyra (samtliga farligt godsklass 8) ungefär varannan vecka /4/. Dessa leveranser kan komma både norr- och söderifrån på Solnavägen eftersom transportföretaget sannolikt gör leveranser till fler företag vid en och samma körning. En gång per år kommer även en tankbil med svavelsyra och två gånger per år kommer en tankbil med natronlut. Tankbilarna kommer från Norrköping och kör sannolikt via Essingeleden, dvs. söderifrån på Solnavägen. Datum: Sida: 10 av 27

11 Trumlings aktiebolag I Hagalunds arbetsplatsområde ligger även Trumlings aktiebolag. Verksamheten består av att trumla metall, vilket innebär att metallen roteras eller vibreras i en trumma. Till verksamheten levereras rengöringsprodukter i form av kaustisk soda (klass 8), tensider och liknande. Leveranserna omfattar allt från små dunkar upp till 200 liters fat /5/. Maximalt levereras ett par liter vid varje tillfälle. Leveranser sker ungefär två gånger i veckan. Leveranser sker även av kromateringprodukter om kg ungefär 10 gånger per år. Leveranserna sker från Europa och de flesta kunder finns söderut så transporter sker med stor sannolikhet på den södra delen av Solnavägen. Lavo Carwash (fordonstvätt) I anslutning till bensinstationerna norr om aktuellt område finns en tvätthall, Lavo Carwash (se figur 3.1). I tvätthallen används olika rengöringsmedel. Vissa av de medel som används är klassade som farligt gods och tillhör klass 8, frätande ämnen /6/. Det finns inga uppgifter om vilka mängder det rör sig om eller hur transporter till anläggningen sker. Framtid Det finns inga planer på att bygga ut industriområden eller etablera andra verksamheter som kan medföra att antalet transporter med farligt gods utmed aktuell del av Solnavägen ökar. Sammanställning Förbi området passerar huvudsakligen transporter av bensin, diesel och etanol till bensinstationer utmed vägen samt mindre förpackningar av svavelsyra, kaustisk soda o.dyl. till verksamheter längre norrut längs med Solnavägen. I tabell 3.2. redovisas ungefärligt antal transporter med farligt gods som passerar aktuellt område. Antalet transporter till lokala verksamheter bedöms inte h förändrats i och med att Solnavägen klassades ner. Däremot bör antalet genomfartstransporter ha minskat. Tabell 3.2. Sammanställning av lokala transporter på Solnavägen. Inga transporter förekommer enligt genomförd kartläggning av ämnen ur klass 1, 4-7 samt 9. Farligt godsklass Bensinstationer Antal transporter per år Övriga verksamheter 2 52 (gasolflaskor) (3.1) (3.2) Totalt Ca 140 (ca 99 % som styckegods) okänt antal till tvätthall Ca 140 Utöver det som redovisas i inventeringen och i tabellen ovan förekommer sannolikt även transporter med villaolja samt transporter med mindre förpackningar farligt gods i form av färgbukar, lösningsmedel etc. till butiker och användare i området. Information om dessa transporter är svårt att samla in. Transporter av detta slag förekommer också i relativt stor utsträckning på vägar som inte är klassade som transportled för farligt gods eftersom de ska till mindre brukare samt att de innebär en begränsad påverkan mot omgivningen vid en olycka. Datum: Sida: 11 av 27

12 3.2.2 Bensinstationer: Preem och OKQ8 Allmänt Norr om aktuellt område finns två bensinstationer, Preem och OKQ8. Mellan den planerade bebyggelsen och närmaste hantering av drivmedel ligger en tvätthall för bilar (Lavo Carwash) (se figur 3.1). Avståndet mellan planerad bebyggelse är som minst ca 75 meter till Preems mätarskåp (pumpar) samt ca 90 meter till Preems lossningsplats. Fogdevreten Figur 3.1. Placering av drivmedelsstationer m m norr om planerade bostäder. Transporter av farligt gods Vid bensinstationer hanteras relativt stora mängder drivmedel i form av bensin, diesel och etanol. Försäljning av biogas kan också förekomma. Drivmedlen är klassade som brandfarlig vara och utgör farligt gods klass 2.1 (gas) eller 3 (vätska). De flesta bemannade stationerna säljer även gasol på flaska, spolarvätska o.dyl. som också klassas som brandfarlig vara. Leveranser av drivmedel sker med lastbil med eller utan släp. Övriga ämnen transporteras som styckegods, dvs. i småförpackningar. En sammanställning av erhållna information från stationerna redovisas i tabell 3.3. Tabell 3.3. Antal transporter till aktuella stationer /7, 8/. Station Klass 1 vätska (bensin, E85) Antal leveranser per år Klass 3 vätska (diesel) Gasolflaskor OKQ Preem Ca 110 (klass 1 ca 1/3, klass 3 ca 2/3) okänt Framtid Ingen av stationerna har idag försäljning av biogas. Det finns inte heller några officiella beslut om att börja sälja biogas vid de aktuella stationerna. Framtida efterfrågan styr ett sådant beslut. Förekomsten av biogas eller andra drivmedel kan därför inte uteslutas. Datum: Sida: 12 av 27

13 3.2.3 Stambanan Allmänt Järnvägen förbi området omfattar samtliga banor som går genom Stockholm. I höjd med den norra delen av planområdet delas dessa banor upp på Mälarbanan, som viker av västerut mot Sundbyberg, samt Ostkustbanan, som fortsätter norrut mot Solna. På spåren går både personoch godstrafik. Persontrafiken består av pendeltåg, regionaltåg och Arlandaexpress. Tågtrafiken genom centrala Stockholm och därmed förbi planområdet är omfattande. Under hösten 2007 passerade mellan 500 och 700 tåg per dygn genom Stockholm /9/. Av dessa var 33 stycken godståg /9/. Prognos för antalet tågpassager (till/från) norr om Centralstationen 2015, 2030 och 2050 det vill säga även förbi aktuellt område samt redovisas i tabell 3.4. Observera att det i prognoserna för Centralstationen är medräknat att pendeltåg efter det att Citybanan tagits i bruk inte passerar Centralstationen. Förbi aktuellt planområde kommer pendeltåg även fortsättningsvis passera. I prognos framtagen för Citybanan /10/ redovisas att söder om Stockholm förväntas antalet pendeltåg år 2015 uppgå till 456 tåg/dygn och år tåg/dygn. Dessa siffror kan antas gälla även på sträckan förbi aktuellt område eftersom pendeltågen normalt inte har slutstation vid Stockholms central utan kör mellan norra och södra Stockholm. Tabell 3.4. Antal tågpassager (till/från) norr om Centralstationen i Stockholm per vardagsdygn. Tågtyp Fjärr- och regionaltåg Pendeltåg Godståg Totalt I höjd med planområdet ligger även Tomteboda bangård. Vid bangården förekommer idag omlastning och uppställning av godsfordon. Bangården används även av postens godstransporter. En idéstudie har utförts där den framtida användningen av bangården utreds /11/. I idéstudien anges bland annat att bangården även fortsättningsvis ska användas för omlastning av gods samt att funktioner som service- och underhåll av personvagnar kan bli aktuellt samtidigt som den befintliga rangeranläggningen avvecklas. Avståndet till omlastningsplatsen från planområdet är över 200 meter. Hastigheten på järnvägen förbi aktuellt område kan som mest vara 200 km/tim. Godståg håller lägre hastighet. Avståndet till närmaste spår på järnvägen är ca meter från aktuellt område. Transport av farligt gods Ungefär hälften av de godstransporterna som passerar genom Stockholm gör det på natten/morgonen mellan midnatt och Det beror idag delvis på att det inte finns tillräcklig kapacitet genom Stockholm på dagtid men även på att många godskunder vill få godset levererat på morgonen för att hinna distribuera godset under dagen /9/. Farligt gods står för ungefär 3-15 % av det totala godstransportarbetet i Stockholm idag /9/. Utifrån underlaget i tabell 3.4 innebär det ca 1-6 tåg med farligt gods per dygn förbi området. Det finns inget bra underlag när det gäller transporter med farligt gods på järnväg genom Stockholm. Samtliga ämnesklasser kan dock förväntas passera på aktuell järnvägssträcka. Datum: Sida: 13 av 27

14 Framtid I PM godstransporter genom Stockholm /9/ redovisas ett framtidsscenario år 2020 med Citybanan tagen i drift, hamnen i Norvik utbyggd och Loudden flyttad. Detta framtidsscenario visar på godstransporter per dygn genom Stockholm. Enligt samma rapport görs bedömningen att andelen farligt gods kommer att vara densamma i framtiden, dvs % av godstransporterna. Det mest troliga scenariot för en markant ökning av antalet transporter med farligt gods på järnväg bedöms vara /9/ att verksamheten vid Loudden flyttas till ett läge utmed stambanan. Detta kan då i värsta fall innebära att antalet vagnar med brännbara vätskor ökar betydligt genom Stockholm. Datum: Sida: 14 av 27

15 4 INLEDANDE RISKANALYS 4.1 METODIK Utifrån riskinventeringen görs en uppställning av möjliga olycksrisker som kan påverka människor inom det studerade området. För identifierade olycksrisker görs en kvalitativ bedömning (inledande analys) av möjlig konsekvens av respektive händelse. En grov bedömning görs även av sannolikheten för att en olycka ska inträffa. Denna bedömning syftar i huvudsak till att avgöra om händelsen kan inträffa över huvudtaget, d.v.s. om riskkällan omfattar just de förutsättningar som krävs för att den identifierade olycksrisken ska finnas. 4.2 IDENTIFIERING AV OLYCKSRISKER I anslutning till aktuellt område har fyra riskkällor identifierats: - Solnavägen - två bensinstationer - stambanan Minsta avstånd till dessa riskkällor från bebyggelse inom planområdet är ca 6 meter till Solnavägen, 75 meter till bensinstationer (mätarskåp, det är ca 90 meter till närmaste lossningsplats) samt ca meter till närmaste järnvägsspår. Följande olycksrisker bedöms identifierade riskkällor medföra mot det studerade området: 1. Olycka vid transport av farligt gods på Solnavägen 2. Olycka vid hantering av bränsle vid bensinstationerna 3. Olycka vid transport av farligt gods på järnvägen 4.3 KVALITATIV UPPSKATTNING AV RISK Olycka vid transport av farligt gods på väg och järnväg Allmänt Som tidigare nämnts delas farligt gods in i nio olika klasser utifrån ADR-S / RID-S. I tabellen nedan görs en övergripande beskrivning av vilka ämnen som tillhör respektive klass och vilka konsekvenser en olycka med respektive ämne kan leda till. Tabell 4.1. Konsekvensbeskrivning för olycka med respektive ADR/RID-klass. Klass Konsekvensbeskrivning 1. Explosiva ämnen Riskgrupp 1.1: Risk för massexplosion. Konsekvensområden kan vid stora mängder (> 2 ton) överstiga meter. Begränsade områden vid mängder under 1 ton. Riskgrupp : Ingen risk för massexplosion. Risk för splitter och kaststycken. Konsekvenserna normalt begränsade till närområdet. 2. Gaser Klass 2.1: Brännbar gas: jetflamma, gasmolnsexplosion, BLEVE. Konsekvensområden mellan ca meter. Klass 2.2: Icke brännbar, icke giftig gas: Konsekvenserna vanligtvis begränsade till närområdet kring olyckan. Klass 2.3: Giftig gas: Giftigt gasmoln. Konsekvensområden över 100-tals meter. Datum: Sida: 15 av 27

16 Forts tabell 4.1. Klass Konsekvensbeskrivning 3. Brandfarliga vätskor Brand, strålningseffekt, giftig rök. Konsekvensområden vanligtvis inte över m. 4. Brandfarliga fasta ämnen m.m. 5. Oxiderande ämnen och organiska peroxider Brand, strålningseffekt, giftig rök. Konsekvenserna vanligtvis begränsade till närområdet kring olyckan. Självantändning, explosionsartade brandförlopp om väteperoxidslösningar med konc. > 60 % eller organiska peroxider kommer i kontakt med brännbart, organiskt material. Skadeområde ca 70 m radie. 6. Giftiga ämnen Giftigt utsläpp. Konsekvenserna vanligtvis begränsade till närområdet. 7. Radioaktiva ämnen Utsläpp av radioaktivt ämne, kroniska effekter mm. Konsekvenserna begränsas till närområdet. 8. Frätande ämnen Utsläpp av frätande ämne. Konsekvenser begränsade till närområdet. 9. Magnetiska material och övriga farliga ämnen Utsläpp. Konsekvenser begränsade till närområdet. Utifrån beskrivningen ovan bedöms det vara ämnen ur följande klasser som kan vara relevanta att beakta vid bedömning av risknivån för det aktuella planområdet: Solnavägen - Klass 3. Brandfarliga vätskor - Klass 2.1. Brännbara gaser (flaskor) Inga transporter med ämnen ur klass 1 eller tanktransporter med klass 2 har identifierats på Solnavägen. Järnvägen - Klass 1.1. Massexplosiva ämnen - Klass 2.1. Brännbara gaser (tankvagn) - Klass 2.3. Giftiga gaser Konsekvenserna av olycka med övriga klasser är begränsade till det absoluta närområdet och bedöms därför inte påverka risknivån inom planområdet. Nedan redovisas separata bedömningar av de fem farligt godsklasserna som redovisas ovan med avseende på hur de bedöms påverka risknivån inom planområdet: Klass 1.1 Massexplosiva ämnen (olycka på järnvägen) Avståndet till järnvägen är ca som minst ca 90 meter. Mellan planerad bebyggelse och järnvägen ligger befintlig bebyggelse. Området ligger dessutom högre än järnvägen. En olycka där stora mängder explosivämne detonerar kan få påverkan på den planerade bebyggelsen. Påverkan bedöms dock huvudsakligen omfattas av krossade fönster. Sannolikheten för olycka är mycket liten. Bebyggelsen ligger på ett större avstånd än vad Länsstyrelsens rekommendationer anger (50 m). Någon hänsyn till scenariot bedöms ej nödvändigt vid fortsatt planering av området. Datum: Sida: 16 av 27

17 Klass 2.1. Brännbara gaser Olycka med gasflaskor på Solnavägen Transporter med gasolflaskor förekommer regelbundet till bensinstationerna norr om studerat område. Vid en olycka där gasol läcker ut och antänds kan brandspridning ske till planerad bebyggelse. Sannolikheten för olycka är låg, men scenariot bedöms behöva studeras vidare med avseende på det korta avståndet till planerad bebyggelse samt risken för påverkan. Olycka med tankvagn på järnvägen En olycka som leder till gasmolnsexplosion eller BLEVE kan innebära skadeområden över 100 meter som är det aktuella avståndet mellan järnvägen och planerad bebyggelse. Området mellan dessa upptas av befintlig bebyggelse samt naturmark. Påverkan mot planerad bebyggelse bedöms bli begränsad. Sannolikheten för olycka är relativt låg. Bebyggelsen ligger på ett större avstånd än vad Länsstyrelsens rekommendationer anger (50 m). Någon hänsyn till scenariot bedöms ej nödvändigt vid fortsatt planering av området. Klass 2.3. Giftiga gaser (olycka på järnvägen) Vid en olycka kan giftig gas spridas in över området. I och med det relativt stora avståndet samt förekomsten av buskar, träd och befintlig bebyggelse är det troligt att koncentrationen späds ut i relativt stor omfattning tills ett eventuellt gasmoln når planerad bebyggelse. Påverkan mot området kan dock inte uteslutas, men bedöms bli liten. Sannolikheten för olycka är låg. Placeringen av bebyggelsen följer rekommenderade skyddsavstånd. Scenariot bedöms ej nödvändigt att studera vidare. Klass 3. Brandfarliga vätskor (olycka på Solnavägen) Transporter med bensin, diesel m m i tankbil till bensinstationerna norr om planerad bebyggelse förekommer regelbundet på Solnavägen. Avståndet till vägen är litet. En olycka som leder till läckage av bränsle kan innebära risk för brandspridning in i planerad bebyggelse. Sannolikheten för olycka bedöms vara låg, men bidraget till risknivån bedöms vara relativt högt. Scenariot behöver därför utredas vidare Olycka vid hantering av bränsle vid bensinstationerna Vid bensinstationerna hanteras bränsle i form av brännbar vätskor. Mellan hanteringen och planerad bebyggelse ligger en tvätthall samt ett naturområde. Avståndet till mätarskåp (pumpar) är som minst ca 75 meter och avståndet till närmaste lossningsplats är ca 90 meter. Länsstyrelsen rekommenderar minst 50 meter mellan bostäder och bensinstation. Störst läckage kan ske vid lossningsplatsen. Mätarskåpen är inställda så att max 100 liter bränsle ska kunna pumpas upp vid en tankning. Ett eventuellt läckage blir därmed begränsat och en brand vid mätarskåpen bedöms inte påverka planerad bebyggelse. Inte heller bedöms en brand vid lossningsplatsen påverka planerad bebyggelse eftersom avståndet är så pass stort. Avståndet till denna överskrider också det rekommenderade skyddsavståndet. Bidraget till risknivån bedöms vara mycket begränsat och hanteringen av bränsle vid bensinstationerna bedöms inte behöva studeras vidare. 4.4 SLUTSATS INLEDANDE RISKANALYS Utifrån den inledande analysen bedöms det nödvändigt att genomföra en fördjupad analys av vissa olycksrisker. Av de identifierade riskerna i anslutning till området har följande bedömts vara av sådan omfattning att de behöver studeras vidare: - Olycka med transport av brännbar vätska på Solnavägen Datum: Sida: 17 av 27

18 - Olycka med transport av gasflaskor på Solnavägen Övriga scenarier bedöms innebära ett litet eller mycket begränsat bidrag till risknivån. Avståndet till järnvägen och bensinstationerna uppfyller dessutom Länsstyrelsens rekommenderade skyddsavstånd med god marginal. Som underlag till den fortsatta planeringen av området redovisas i avsnitt 5 en fördjupad utredning av ovanstående risker måste hänsyn tas till ovanstående olycksrisker. Datum: Sida: 18 av 27

19 5 FÖRDJUPAD UTREDNING AV VISSA OLYCKSHÄNDELSER 5.1 METODIK Detta avsnitt tomfattar en fördjupad utredning av identifierade olyckshändelserna som i den inledande analysen bedöms kunna inträffa samt kan medföra konsekvenser för det aktuella området. De aktuella olyckshändelserna är kopplade till transporter med farligt gods på Solnavägen. Vägen var tidigare klassad som en sekundär transportled för farligt gods, men är det inte längre. Det bedöms därför inte nödvändigt att göra en detaljerad fördjupning i form av en kvantitativ analys av aktuella olyckshändelser. Därför görs en enklare utredning där enbart individrisken studeras kvantitativt och ett fördjupat resonemang förs avseende samhällsrisk. Syftet med den fördjupade utredningen är att studera huruvida aktuella olyckshändelser föranleder krav på säkerhetshöjande åtgärder samt i så fall i vilken omfattning Individrisk Risker avseende personsäkerhet presenteras och värderas i form av individrisk. Individrisk är den risk som en enskild person utsätts för genom att vistas i närheten av en riskkälla. Individrisken redovisas som platsspecifik individrisk. Detta görs i form av individriskkonturer som visar frekvensen för att en fiktiv person på ett visst avstånd omkommer till följd av en exponering från den studerade riskkällan. Individrisken utomhus beräknas inledningsvis för obebyggd mark där ingen hänsyn tas till eventuell effekt av exempelvis nivåskillnader, bebyggelse och andra avskärmande barriärer. Individrisk inomhus beräknas utifrån en normal byggnad, med obrännbar fasad, vanliga fönsterglas etc. Beräkning av frekvens och konsekvenser Frekvensberäkningarna utförs i enlighet med den metod som anges i Farligt gods Riskbedömning vid transport /12/. Som underlag till beräkningarna när det gäller antalet transporter med farligt gods används genomförd inventering (se tabell 3.2). Frekvensberäkningarna är genomförda för dagens trafik och en uppskattad framtida trafik (se bilaga A). Beräkningar av skadeområden har genomförts genom att för respektive scenario bedöma inom vilket avstånd från en olycka som personer antas omkomma inomhus respektive utomhus. Eftersom egenskaperna hos ämnena i de olika farligt godsklasserna skiljer sig mycket från varandra har olika metoder använts för att uppskatta konsekvenserna för respektive olycksrisk. För scenarier med gasol har beräkningar genomförts med hjälp av simuleringsprogrammet Gasol som är utgivet av MSB /13/. För scenarier med läckage och antändning av brännbar vätska har handberäkningar använts. Beräkningarna redovisas i sin helhet i bilagorna A och B Samhällrisk Det är också vanligt att redovisa risk i form av samhällsrisk. Med samhällsrisk avses riskmått som en riskkälla utgör mot hela den omgivning som utsätts för risken. Frekvenser för olika händelser vägs samman med konsekvenserna av dessa. Någon samhällsrisk har ej beräknats för aktuellt område med hänsyn till det fåtal transporter som går på Solnavägen samt vägens status som icke rekommenderad transportled för farligt gods. Däremot redovisas ett fördjupat resonemang avseende samhällsrisk. Datum: Sida: 19 av 27

20 5.1.3 Värdering av risk För att avgöra om beräknade risknivåer är acceptabla eller inte så jämförs de mot angivna acceptanskriterier. Vilken risknivå som kan betraktas som acceptabel är inte entydigt specificerat eller uttryckt i någon idag gällande lagstiftning. I publikationen Värdering av risk /14/ ges förslag på riskkriterier för individrisk och samhällsrisk vilka rekommenderas av Länsstyrelsen i Stockholms län och som därför används i denna analys, se Tabell 5.1. Tabell 5.1. Förslag på riskkriterier för individrisk och samhällsrisk. Riskkriterier Individrisk Samhällsrisk för en väg- /järnvägssträcka på 1 km Övre gräns för område där risker under vissa förutsättningar kan tolereras Övre gräns för områden där risker kan anses vara små 10-5 F=10-4 per år för N=1 med lutning på FN-kurva: F=10-6 per år för N=1 med lutning på FN-kurva: -1 Enligt Tabell 5.1 anges kriterierna i form av en övre och en undre gräns. Risker över den övre gränsen anses som oacceptabla medan risker under den nedre gränsen bedöms som acceptabla. Området mellan kriterierna benämns ALARP (As Low As Reasonably Practicable). I detta område ska man sträva efter att med rimliga medel sänka riskerna, d.v.s. att kostnaderna för åtgärderna ska vara rimliga i förhållande till den riskreducerande effekt som erhålls. För att bedöma rimligheten i att vidta riskreducerande åtgärder bör man därför även beakta begreppet tolerabel risk: 1. Till att börja med är det viktigt att beakta att omfattningen av riskreducerande åtgärder normalt är beroende av den planerade verksamheten, d.v.s. acceptansnivån varierar något mellan olika verksamheter. De undre av kriteriegränserna nyttjas vanligtvis för bebyggelse där påverkan från externa risker (t.ex. förknippade med transport av farligt gods etc.) ska vara låg. Detta gäller exempelvis för bostäder, hotell och svårutrymda lokaler (sjukhus, skolor och personintensiva lokaler etc.). Jämfört med bostäder bedöms ofta påverkan av externa risker vara något mer tolerabla för t.ex. kontors- och vissa typer av restaurang- och butiksverksamheter. Orsaken till detta är främst att dessa typer av verksamheter innebär att personer normalt är vakna, samt att verksamheterna huvudsakligen nyttjas dagtid. För bebyggelse och utrymmen som inte innebär stadigvarande vistelse, t.ex. parkeringsplatser samt gång- och cykelstråk, accepteras normalt en risknivå som överstiger angivna riskkriterier. 2. Rimligheten i att vidta riskreducerande åtgärder beror även inom vilken del av ALARP som risknivån ligger. Risker inom övre delarna av ALARP bör enbart tolereras om det bedöms vara praktiskt omöjligt att vidta riskreducerande åtgärder. För risker i de lägre delarna av ALARP bör kraven på riskreduktion inte vara lika hårda, men möjliga åtgärder ska dock fortfarande beaktas. I de flesta fall anses risknivån vara acceptabel även om den hamnar inom ALARP-området, förutsatt att de åtgärder som bedöms vara rimliga ur ett kostnads-/nyttoperspektiv vidtas. Datum: Sida: 20 av 27

21 3. Slutligen bör riskvärderingen beakta hur stor påverkan som den aktuella förändringen har på den totala risknivån. Detta avser främst samhällsrisken där det studerade planområdet normalt utgör en mycket liten del. Värderingen av samhällsrisk utgår därför inte enbart från de angivna riskkriterierna utan även från en jämförelse mot risknivån om den planerade ändringen inte genomförs. 5.2 RESULTAT AV FÖRDJUPAD STUDIE Individrisk Nedan redovisas den beräknade risknivån inom områden utmed Solnavägen. Individrisken presenteras dels för oskyddade personer utomhus (se Figur 5.1) och dels för personer inomhus (se Figur 5.2). Individrisken har beräknats för dagens trafik med minvärden när det gäller farligt gods (se tabell 3.2) samt för prognosåret med maxvärden när det gäller transporter med farligt gods. I figur 5.1 och 5.2 redovisas dock enbart maxvärdet eftersom skillnaden mellan de båda kurvorna är obetydlig. Figur 5.1. Individrisk utomhus utmed Solnavägen. (Observera att frekvensen redovisas med logaritmisk skala.) Datum: Sida: 21 av 27

22 Figur 5.2. Individrisk inomhus utmed Solnavägen. (Observera att frekvensen redovisas med logaritmisk skala.) Samhällsrisk Samhällsrisken redovisar enligt tidigare en sammanvägning av hur möjliga olyckor påverkar samhället runt omkring olycksplatsen. Normalt förutsätts en och samma olycksplats för samtliga olyckor. I samband med analys av farligt godsled invid ett detaljplaneområde väljs ofta olycksplats utifrån att påverkan mot planområdet ska bli så stor som möjligt, vilket innebär att nivån på samhällsrisken till stor del beror på pesonthäheten inom det aktuella planområdet även om omgivande områden inkluderas i risknivån. På Solnavägen transporteras huvudsakligen brännbara vätskor, men även transporter med gasflaskor förekommer. Sannolikheten för olycka är låg och ligger enligt bilaga A mellan 8, och 3, olyckor per år för en 1 km lång sträcka. Det motsvarar en olycka med intervallet 2,6 miljoner år 1,2 miljarder år. Om man summerar samtliga olycksfrekvenser får man en olycksfrekvens på olyckor per år, vilket innebär att en farligt godsolycka, vilken som helst, kan förväntas inträffa utmed en 1 km lång sträcka av Solnavägen med intervallet 1 olycka 1,7 miljoner år. Mest sannolik är en olycka som leder till mindre pölbrand eftersom stora läckage inte så lätt bedöms uppstå på Solnavägen med hänsyn till hastighet osv. Enligt bilaga B innebär identifierade olycksscenarier skadeområden på mellan ca 6-95 meter. Störst skadeområden medför stor gasmolnsexplosion. Liten pölbrand (vilken bedöms mest rimlig på Solnavägen) innebär skadeområden på 11 meter för områden inomhus. Studerade olyckor innebär en mycket begränsad påverkan på samhället runt olyckan. Påverkan är huvudsakligen lokal och merparten av scenarierna kommer enbart att påverka bebyggelse i nära anslutning till olyckan. Planerad bebyggelse innebär att området utmed Solnavägen förtätas, dock enbart under en sträcka på ca meter. Sannolikheten för att en olycka ska ske just på denna sträcka är mindre än ovan redovisade frekvenser eftersom dessa är beräknade för en vägsträcka på 1 kilometer. Datum: Sida: 22 av 27

23 En övergripande bedömning av samhällsrisken i området utifrån ovanstående och erfarenhet från andra liknande projekt är att risknivån är låg och troligen ligger i den nedersta delen av ALARP, precis ovanför den nedre kriteriegränsen. För den sammanlagda olycksfrekvensen enligt ovan så handlar det om en olycka med 2-3 omkomna för att samhällsrisken ska hamna inom ALARP. Av de studerade olycksscenarierna är det enbart scenerier som leder till stor jetflamma, stor gasmolnsexplosion, stor pölbrand och tankbilsbrand som bedöms kunna leda till fler än 2-3 omkomna och som därmed kan föranleda att risknivån hamnar inom ALARP. 5.3 VÄRDERING AV RISK Med avseende på individrisk bedöms risker förknippade med transporter med farligt gods på Solnavägen innebära en mycket begränsad risk för personer i anslutning till vägen. Detta gäller både inomhus och utomhus där beräknad risknivå är acceptabel jämfört med använda kriterier. Den låga risknivån beror på den begränsade förekomsten av transporter med farligt gods. Beräkningarna har också genomförts konservativt och antagit att all trafik går på körbanan närmast studerat område och därmed även att alla olyckor inträffar närmast planerad bebyggelse. Med hänsyn till individrisken föreligger inget behov av säkerhetshöjande åtgärder. När det gäller samhällsrisk så är bedömningen att den är låg, men i den nedre delen av ALARP. Det innebär att säkerhetshöjande åtgärder bör övervägas. Dock ska rimligheten i att genomföra åtgärder vägas mot nyttan av åtgärden. Befintlig bostadsbebyggelse förekommer på båda sidor om Solnavägen. Bebyggelsen ligger ca 30 meter från Solnavägen, dvs. betydligt längre från vägen än den bebyggelse som planeras inom Tomteboda 1/Fogdevreten. Risknivån idag bedöms grovt ligga precis nedanför ALARP. Det skulle utifrån bedömningen ovan innebära att den planerade exploateringen medför att risknivån avseende samhällsrisk höjs i området. Den ökade risknivån beror på att relativt hög bebyggelse planeras så nära vägen att påverkan vid en olycka med farligt gods på vägen är möjlig. Sannolikheten för olycka är dock mycket låg och det krävs mer än en vanlig trafikolycka i de låga hastigheter som förekommer för att en tankbil eller gasflaskor ska punkteras. Mindre läckage genom otäta ventiler etc. bedöms vara mer sannolika. De leder dock inte till några omfattande skadeområden. Den övergripande bedömningen är att risknivån i området är låg men att säkerhetshöjande åtgärder kan vara lämpliga att vidta i viss omfattning. Ett förslag på åtgärder redovisas i avsnitt 6. Datum: Sida: 23 av 27

24 6 DISKUSSION KRING SÄKERHETSHÖJANDE ÅTGÄRDER 6.1 ALLMÄNT Enligt den fördjupade utredningen bedöms risknivån för det aktuella planområdet vara så hög att riskreducerande åtgärder ska beaktas vid exploatering. Åtgärdernas omfattning behöver dock diskuteras, då risknivån innebär att åtgärder som syftar till att reducera risker förknippade med transporter av farligt gods enbart ska vidtas i den mån som de bedöms vara rimliga ur ett kostnads-/nyttoperspektiv. Åtgärdernas kostnader ska med andra ord ställas i jämförelse med deras riskreducerande effekt. Det bör också beaktas vid förslag på åtgärder att Solnavägen inte längre utgör en rekommenderad transportled för farligt gods. 6.2 DISKUSSION KRING ÅTGÄRDER Placering av verksamheter Vid lokalisering i ett utsatt område bör man alltid sträva efter att lokalisera bebyggelsen på ett tillräckligt stort avstånd från eventuella störningskällor. Länsstyrelsens rekommenderade skyddsavstånd (se figur 1.1) bör användas som riktvärden för placering av verksamheter. I centrala områden där det är ont om mark kan detta dock vara svårt. Det är också viktigt att begränsa persontätheten inom det utsatta området. Den aktuella bebyggelsen planeras nära Solnavägen på ca 6 meters avstånd. Eftersom Solnavägen inte längre är klassad som en transportled för farligt gods finns inga rekommendationer avseende skyddsavstånd. Inom planområdet planeras bostäder och en förskola. Enligt nuvarande utformning ligger bostäderna närmast vägen och förskolan skyddad bakom dessa. Denna lösning är bra, av försiktighetsskäl bör inte förskola, som utgör svårutrymd verksamhet, placeras direkt invid Solnavägen Utformning av obebyggda ytor Utformningen av obebyggda områden i anslutning till riskkällor bör göras med hänsyn tagen till närheten till Solnavägen. Detta gäller främst för områden mellan ny bebyggelse och vägen. Detta område bör inte utformas så att de uppmuntrar till stadigvarande vistelse. Områden utomhus mot Solnavägen bör utföras så att de inte uppmuntrar till omfattande stadigvarande vistelse. Det innebär att stora torgytor, lekplatser, förskolegårdar o dyl inte bör finnas mot Solnavägen Utformning av byggnader Utrymning: Utrymningsstrategin för ny bebyggelse i anslutning till Solnavägen behöver utformas med beaktande av möjliga olyckor på vägen. Detta innebär att utrymningsvägar bör dimensioneras och utformas så att utrymning kan ske tillfredställande även vid en olycka på Solnavägen. Ovanstående innebär att ny bebyggelse inom studerat område ska utformas med åtminstone en utrymningsväg som mynnar bort från riskkällan. Det ska observeras att utrymning via fönster eller balkong med räddningstjänstens stegutrustning inte uppfyller syftet med åtgärdsförslaget. Datum: Sida: 24 av 27

25 Byggnadstekniska åtgärder: Enligt ovan innebär föreslagen bebyggelsestruktur inom planområdet att Länsstyrelsens rekommenderade skyddsavstånd mellan Solnavägen och bostadsbebyggelse underskrids. För att acceptera detta behöver kompletterande byggnadstekniska åtgärder vidtas. Nedan redovisas diskussioner kring behovet av åtgärder utifrån respektive olycksrisk: - Skydd mot gaser: För att reducera sannolikheten för att brandgaser samt brännbara gaser tar sig in i byggnader kan ventilationssystemet utformas så att: o o friskluftsintag för lokaler där personer vistas stadigvarande placeras mot en trygg sida, det vill säga bort från riskkällan. Alternativ placering på taket kan också vara en tillfredsställande lösning. det på ett enkelt sätt kan stängas, av t.ex. fastighetsskötare, genom exempelvis central nödavstängning Studerade scenarier innebär i huvudsak risk för brand, brandgaser samt spridning av brännbara gaser. Spridningen av brännbara gaser bedöms dock bli mycket begränsad eftersom endast mindre läckage bedöms troliga. En brand på Solnavägen bedöms inte medföra mer omfattande mängd brandgaser än en vanlig bilbrand eller brand i byggnad. Något behov av åtgärder avseende ventilation bedöms därför inte vara nödvändigt. - Skydd mot brand: Fasader mot Solnavägen inom ett avstånd av 30 meter bör utföras i material som förhindrar brandspridning in i byggnaden under den tid det tar att utrymma (uppskattningsvis minst 30 minuter). Exempelvis kan väggar utföras i obrännbart material eller med konstruktioner som uppfyller brandteknisk avskiljning avseende täthet och isolering. Krav på att förhindra brandspridning gäller även fönster. Exempelvis kan fönster utföras så att de är intakta och sitter kvar under hela brandförloppet genom att använda brandklassade, härdade eller laminerade glas. Utifrån beräkningarna i bilaga B kan en strålningsnivå på mellan kw/m 2 (beroende på scenario) förväntas mot fasad vid en pölbrand. Sannolikheten för identifierade risker är dock så låg att det inte bedöms motiverat att vidta några åtgärder med hänsyn till risken för brandspridning. Byggnaderna planeras dessutom vara över 2 våningar vilket innebär att Boverkets byggregler ställer krav på att brandspridning i fasaden ska försvåras, vilket även innebär ett visst skydd mot brand vid en olycka på Solnavägen. 6.3 FÖRSLAG TILL SÄKERHETSHÖJANDE ÅTGÄRDER Vid ny bebyggelse inom planområdet rekommenderas att följande åtgärder vidtas: - Områden utomhus mot Solnavägen utförs så att de inte lockar till omfattande stadigvarande vistelse. Exempelvis bör inte förskolegård, stora torgytor etc. anordnas här. - Utrymning ska vara möjlig bort från Solnavägen i byggnader som placera direkt invid vägen. Med hänsyn till den beräknade risknivån inom planområdet samt planerad verksamhet och bebyggelse bedöms de föreslagna åtgärderna ha en tillräcklig riskreducerande effekt. Bebyggelse för bostadsändamål bör kunna uppföras inom studerat läge. Datum: Sida: 25 av 27

26 6.3.1 Åtgärdernas riskreducerande effekt De åtgärder som redovisas ovan bedöms ha följande effekt inom planområdet: - Begränsning av möjligheten för att oskyddade personer skadas utomhus inom områden med förhöjd risknivå genom att tillgodose skyddsavstånd till områden med stadigvarande vistelse. - Ökad möjlighet för personer att utrymma byggnader innan kritiska förhållanden uppstår inomhus till följd av en olycka på Solnavägen genom att tillgodose utrymningsmöjligheter bort från vägen. Datum: Sida: 26 av 27

27 7 BILAGOR BILAGA A Frekvensberäkningar BILAGA B Konsekvensberäkningar BILAGA C Riskberäkningar 8 REFERENSER /1/ Riktlinjer för planläggning intill vägar och järnvägar där det transporteras farligt gods, Fakta 2016:4, Länsstyrelsen Stockholm, /2/ Riskhänsyn vid ny bebyggelse intill vägar och järnvägar med transporter av farligt gods samt bensinstationer, Länsstyrelsen i Stockholms län, Rapport 2000:01 /3/ Riskanalys för ny bebyggelse inom kv Haga 4:35, Solna, Brandskyddslaget, juni 2014 /4/ Muntlig information Fintlings ytbehandlingsfabrik AB, Lennart Persson, /5/ Muntlig information Trumlings aktiebolag, Bengt Bergström, /6/ Lavo Carwash, Lista över kemikalier, mottagen av Miljö- och Hälsoskyddsnämnden Solna stad, /7/ Muntlig information OKQ8, /8/ Muntlig information Preem, /9/ PM Godstransporter genom Stockholm, en scenarioanalys för år 2020, några år efter Citybanans öppnande, Banverket Expertstöd Samhälle Stockholm, mars 2008 /10/ Citybanan i Stockholm, Riskanalys Transport av farligt gods förbi station Stockholms södra (dok.nr. T ), /11/ Tomteboda bangård framtida användning, idéstudie Stockholms län, Rapport 2011:120, Trafikverket /12/ Farligt gods Riskbedömning vid transport, Handbok för riskbedömning av transporter med farligt gods på väg eller järnväg, Räddningsverket 1996 /13/ Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps informationsbank, RIB Xm, 2009 /14/ Värdering av risk, Statens räddningsverk, Det Norske Veritas, 1997 Datum: Sida: 27 av 27

28 Dokumenttyp BILAGA A FREKVENSBERÄKNINGAR Tomteboda 1 (Fogdevreten) Solna kommun Datum Status Underlag till detaljplan Handläggare Rosie Kvål Tel: E-post: rosie.kval@brandskyddslaget.se Internkontroll Erik Hall Midholm Uppdragsledare Rosie Kvål Uppdragsgivare Veidekke AB Uppdragsnummer Stockholm Karlstad Falun Gävle Malmö Örebro Brandskyddslaget AB Box 9196 Långholmsgatan 27, 10 tr Stockholm Telefon/Fax Internet info@brandskyddslaget.se Organisationsnummer Innehar F-skattebevis

29 1 INLEDNING I denna bilaga beräknas frekvensen för de olycksrisker (skadescenarier) som bedömts kunna påverka risknivån för ny bebyggelse inom planområdet. Beräkningarna beaktar följande olycksrisker, vilka alla förknippas med den angränsande Solnavägen: Olycka vid transport av brännbar vätska Olycka vid transport av gasolflaskor 2 INDATA 2.1 ALLMÄNT - SOLNAVÄGEN Planområdet angränsar mot Solnavägen längs ca 250 meter. På den aktuella sträckan utgörs vägen av en raksträcka med två filer i vardera riktningen. Tillåten maxhastighet är 50 km/h Trafik Enligt statistik från Solna stad så är årsmedeldygnstrafiken på den aktuella vägsträckan ca fordon per dygn summerat i båda körriktningar /1/. Andelen tung trafik är osäker men utgör uppskattningsvis ca 8-10 % av det totala trafikflödet. Framtid När Nya Karolinska sjukhuset är utbyggt och innan Förbifart Stockholm och en eventuell östlig förbindelse är färdiga uppskattar Solna stad att trafiken på Solnavägen maximalt kommer att uppnå fordon per dygn Transport av farligt gods Solnavägen utgör en rekommenderad sekundär transportled för farligt gods. De sekundära transportlederna är avsedda för lokala transporter från och till avnämare för farligt gods och ska normalt inte användas för genomfartstrafik. Det finns ingen genomförd kartläggning över antalet transporter annat än den inventering som genomförts i huvudrapporten. Att använda nationell statistik när det gäller andelen farligt gods samt fördelning mellan olika klasser bedöms inte relevant i aktuellt fall eftersom Solnavägen är en sekundär transportled med huvudsakligen lokala transporter. I tabell A.1 redovisas resultatet av genomförd kartläggning. Tabell A. 1. Antal transporter av farligt gods per år på Solnavägen i dag. Klass Antal transporter med farligt gods Andel Min Max Min Max 2. Gaser ,4% 7,8% 3. Brandfarliga vätskor ,4% 71,7% 8. Frätande ämnen ,2% 20,5% Totalt /1/ Årsmedelsdygnstrafik från Solna stad Datum: Sida: 2 av 8

30 3 BERÄKNINGAR TRAFIKOLYCKA I detta avsnitt beräknas frekvensen för trafikolycka på den aktuella vägsträckan där denna passerar planområdet. Avsnittet behandlar först skadescenariot trafikolycka, där resultatet sedan nyttjas för frekvensberäkningar för scenarier förknippade med transporter av farligt gods. Frekvensberäkningarna utförs utifrån den metodik som presenteras i MSB:s rapport Farligt gods riskbedömning vid transport /2/. Beräkningarna utgår från den indata som redovisas i avsnitt 2.1 avseende faktorerna: Antal fordonkm aktuell sträcka x antal fordon Vägstandard Hastighetsbegränsning 3.1 TRAFIKOLYCKA ALLMÄNT Vid beräkning av frekvensen för en trafikolycka på den aktuella vägsträckan används schablonolyckskvot för aktuell vägstandard och hastighetsbegränsning vilket ger en olyckskvot på 1,2 trafikolyckor per 10 6 fordonskilometer /2/. Vid beräkning av antal förväntade fordonsolyckor används följande ekvation: Antal förväntade fordonsolyckor O Olyckskvot Totalt trafikarbe te Där det totala trafikarbetet per år beräknas enligt följande: Totalt trafikarbete 365 dygn Årsmedeldygnstrafik Aktuell vägsträcka 10 6 Frekvensen för trafikolycka har beräknats utifrån ovanstående indata och sammanställs i tabell A.2. Frekvensen beräknas för total trafik respektive godstrafik på en 1 km vägsträcka i anslutning till det aktuella planområdet. Tabell A. 2. Beräknad frekvens för trafikolycka. Scenario Olycksfrekvens (per år) År 2014 År 2030 Trafikolycka totalt 13,1 11,4 3.2 TRAFIKOLYCKA MED FARLIGT GODS Den förväntade frekvensen för en trafikolycka där farligt godstransport är inblandad beräknas utifrån följande ekvation /2/: Antal fordon skyltade med farligt gods i trafikolyckor O FaGo O (( X Y) (1 Y) (2X X där X = Andelen transporter skyltade med farligt gods (antal farligt godstransporter delat med totalt antal fordon) Y = Andelen singelolyckor på vägdelen (antaget 15 % för aktuell vägsträcka /2/) 2 ) /2/ Farligt gods riskbedömning vid transport, Räddningsverket Karlstad, 1996 Datum: Sida: 3 av 8

31 Vid frekvensberäkningen antas det att sannolikheten för trafikolycka är oberoende av vilken last som ryms i lastbilen, d.v.s. sannolikheten för att en farligt godstransport är inblandad är direkt kopplad till hur stor andel av det totala antalet transporter som rymmer farligt gods. Fördelningen av olyckor mellan de olika klasserna antas vara densamma som andelen av respektive klass. I Tabell A. 3 redovisas den förväntade frekvensen för trafikolycka med farligt gods år 2014 respektive år Tabell A. 3. Beräknad olycksfrekvens per farligt godsklass på studerad vägsträcka. Scenario Olycka med fago-transport [per år] Andel År 2014 År 2030 Klass 2 7,8% 9,8E-05 1,1E-04 klass 3 71,7% 9,0E-04 9,8E-04 klass 8 20,5% 2,6E-04 2,8E-04 klass 9 0,0% 0,0E+00 0,0E+00 Totalt 1,3E-03 1,4E Klass 2. Gaser Gaser (klass 2) delas in i följande undergrupper: brännbara gaser (klass 2.1) icke giftiga och icke brännbara gaser (klass 2.2) giftiga icke brännbara gaser (klass 2.3). Gaser ur klass 2.2 utgör sådana gaser som normalt inte orsakar personskador vid utsläpp mer än i det direkta närområdet. Därför beaktas inte transporter av dessa gaser i riskanalysen. Aktuell vägstandard och hastighetsbegränsning innebär att sannolikheten för läckage till följd av en trafikolycka med farligt godstransport antas vara 3 % (Index för farligt godsolyckor) /2/ Sannolikheten antas vara oberoende av antalet flaskor per transport. Den mest kritiska punkten på en gasflaska för utsläpp bedöms vara ventilen som vid en olycka kan slås av. Flaskornas egentyngd innebär att sannolikheten för att det ska gå hål på själva flaskan bedöms vara mycket låg. Utsläppsmängden beror därmed på antalet flaskor som skadas så allvarligt vid olyckan att dess respektive ventil slås av. Det antas att maximalt 5 flaskor skadas tillräckligt allvarligt, vilket utgör scenariot stort utsläpp. Sannolikhetsfördelningen för utsläpp från en flaska och 5 flaskor bedöms vara 75 % respektive 25 %. För brännbara gaser kan tre scenarier antas uppstå beroende på typen av antändning: Jetflamma: omedelbar antändning av läckande gas under tryck Gasmolnsexplosion: fördröjd antändning av gas som hunnit spridas och därmed ej är under tryck Exploderande gasflaskor: Motsvarande explosion då gasflaskor utsätts för en utbredd brand. Datum: Sida: 4 av 8

32 Beroende på utsläppsstorleken varierar sannolikheten för direkt respektive fördröjd antändning. För gasflaskor uppskattas sannolikheten för antändning baserat på fördelningsstatistiken för tankbil /3/, men hänsyn tas till de begränsade utsläppsmängderna. Vid utsläpp från gasflaskor uppskattas sannolikheten för antändning mycket grovt vara 10 % av sannolikheten för utsläpp från tankbil: Litet Stort omedelbar antändning (jetflamma): 1 % 2 % fördröjd antändning (gasmolnsexplosion): 5 % 8 % ingen antändning: 94 % 90 % En fordonsbrand kan antingen uppstå till följd av en trafikolycka eller till följd av fordonsfel. Under åren rapporterades årligen i genomsnitt 64,7 fordonsbränder i Sverige vid polisrapporterade vägtrafikolyckor till Vägverkets informationssystem för trafiksäkerhet (VITS) /4/. Under motsvarande år rapporterades ca trafikolyckor med personskada per år /5/. Utifrån detta så uppskattas sannolikheten för brand i fordon vid olycka till ca 0,4 % (64,7 / ). Detta bedöms vara ett konservativt antagande då de polisrapporterade olyckorna med personskador inte utgör samtliga olyckor som kan leda till fordonsbrand. Vid transport av gasflaskor antas mycket grovt att sannolikheten för att en fordonsbrand blir så utbredd att den sprids till lasten och hettar upp en eller flera gasflaskor så mycket att de exploderar är 5 %. Uppskattningsvis exploderar ett stort antal av flaskorna i lasten, men sannolikheten för att flera flaskor exploderar samtidigt bedöms vara mycket låg. Explosionslasten blir därmed också låg. Figur A.1 redovisar ett händelseträd över följdscenarier vid en olycka med transport av gaser. Beräkningsresultaten redovisas i Tabell A.4. /3/ Risk analysis of the transportation of dangerous goods by road and rail, Purdy, Grant, Journal of Hazardous materials, /4/ Vägverkets informationssystem för trafiksäkerhet (VITS), uppgifter erhållna av Arne Land, Statens Väg- och Transportforskningsinstitut /5/ Vägtrafikskador 2004, Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA), Rapport 2005:14, 2005 Datum: Sida: 5 av 8

33 Litet utsläpp Liten jetflamma Jetflamma 1% 2,25% Liten gasmolnsexpl. Gasmolnsexplosion 5% ingen antädning 94% Olycka med brännbar gas Stort utsläpp Inget utsläpp Explloderande Exploderande gasflaskor gasflaskor 5,0% Jetflamma 2% Stor jetflamma Ingen explosion 95,0% 0,75% Stor gasmolnsexpl. Gasmolnsexplosion 8% 97,0% Ingen antändning Fordonsbrand Ej fordonsbrand 90% 0,4% 99,6% Explloderande gasflaskor 5,0% Ingen explosion 95,0% Exploderande gasflaskor Figur A.1. Händelseträd olycka med transport av gas (klass 2). Överst: Klass 2.1. Brännbar gas Tabell A.4. Beräknade frekvenser för skadescenarier vid transport av gaser. Frekvens [per år] Scenario År 2014 År 2030 Trafikolycka med gas 9,8E-05 1,1E-04 Utsläpp och antändning av brännbar gas 9,8E-05 1,1E-04 Liten jetflamma 2,2E-08 2,4E-08 Liten gasmolnsexplosion 1,1E-07 1,2E-07 Stor jetflamma 1,4E-08 1,5E-08 Stor gasmolnsexplosion 5,9E-08 6,4E-08 Exploderande gasflaskor p.g.a. jetflamma 7,3E-10 8,0E-10 p.g.a. fordonsbrand 1,9E-08 2,1E Klass 3. Brandfarliga vätskor En mycket hög andel av de brandfarliga vätskor som transporteras på Solnavägen utgörs av drivmedel, d.v.s. transporter av bensin och diesel till bl.a. bensinstationer. I de fortsatta beräkningarna så antas det konservativt att samtliga vätsketransporter rymmer klass 1- vätskor, d.v.s. vätskorna har en låg flampunkt som innebär en hög sannolikhet för antändning. Sannolikheten för att en trafikolycka med farligt godstransport inblandad där ämnet transporteras i tunnväggig tank leder till läckage uppskattas vara 3 % /2/. Det uppskattas att en stor andel av transporterna utgörs av tankbil med släp, vilket för tunnväggiga tankar innebär att sannolikhetsfördelningen mellan litet, medelstort och stort utsläpp är 25 %, 25 % respektive 50 % /2/. Datum: Sida: 6 av 8

34 Eftersom vardera körriktningen på vägen är ca 7-8 meter bred kan en cirkulär pölutbredning bli maximalt ca 50 m 2. En rännilspöl kan dock uppstå och kan då få en större area eftersom den kan sträcka sig till närmaste dagvattenbrunn. Vägens lutning gör att en rännilspöl sannolikt får en relativt begränsad utbredning tvärs över körbanan. Eftersom scenariot tankbilsbrand studeras, vilken till stor del motsvarar en pöl på 400 m 2, bedöms relevanta scenarier att studera vara: Liten pölbrand: 50 m 2 Tankbilsbrand ca 300 MW /6/ (antas grovt motsvara stor pölbrand på 400 m 2, exkl. pölradie) Sannolikheten klass 1-vätskor antänds vid utsläpp till följd av en trafikolycka antas vara ca 3 % /2, 3/ oberoende av utsläppsstorleken. Omfattande brand kan även uppstå om t.ex. en motorbrand sprider sig till lasten vid en olycka med brandfarliga vätskor. Enligt tidigare uppskattas sannolikheten för att en trafikolycka leder till fordonsbrand till ca 0,4 %. I ADR-S /7/ anges det krav på fordon som ska användas för transport av brandfarliga vätskor, vilket bl.a. innebär en begränsad sannolikhet för spridning av t.ex. motorbränder till lasten. Sannolikheten för antändning av lasten till följd av fordonsbrand vid trafikolycka uppskattas grovt vara ca 5 %. Figur A.2 redovisar ett händelseträd över följdscenarier vid en olycka med transport av brandfarlig vätska. Frekvensen för olika utsläppsscenarier har beräknats för respektive indata och redovisas i tabell A.5. Litet utsläpp 3,0% Antändning ingen antädning 3% 97% Liten pölbrand Olycka med brandfarlig vätska Medelstort utsläpp 0,0% Antändning ingen antädning 3% 97% Medel pölbrand Stort utsläpp 0,0% Antändning ingen antädning 3% 97% Spridning till last 5% Stor pölbrand Tankbilsbrand Fordonsbrand 0,4% Ej spridning 95% Inget utsläpp 97% Ingen fordonsbrand 99,6% Figur A.2. Händelseträd olycka med transport av brandfarlig vätska (klass 3). /6/ Fire and Smoke Control in Road Tunnels, PIARC Committee of Road Tunnels, 1999 /7/ ADR-S Statens räddningsverks föreskrifter om transport av farligt gods på väg och i terräng, MSBFS 2012:6, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, 2012 Datum: Sida: 7 av 8

35 Tabell A.5. Beräknade frekvenser för skadescenarier vid transport av brandfarlig vätska. Scenario Frekvens [per år] År 2014 År 2030 Trafikolycka med brandfarlig vätska (klass 3) 9,0E-04 9,8E-04 Liten pölbrand 8,1E-07 2,2E-07 Tankbilsbrand 1,8E-07 1,9E-07 Datum: Sida: 8 av 8

36 Dokumenttyp BILAGA B KONSEKVENSBERÄKNINGAR Tomteboda 1 (Fogdevreten) Solna stad Datum Status Underlag till detaljplan Handläggare Rosie Kvål Tel: E-post: rosie.kval@brandskyddslaget.se Internkontroll Erik Hall Midholm Uppdragsledare Rosie Kvål Uppdragsgivare Veidekke AB Uppdragsnummer Stockholm Karlstad Falun Gävle Malmö Örebro Brandskyddslaget AB Box 9196 Långholmsgatan 27, 10 tr Stockholm Telefon/Fax Internet info@brandskyddslaget.se Organisationsnummer Innehar F-skattebevis

37 1 INLEDNING I denna bilaga beräknas konsekvenserna av de olycksrisker (skadescenarier) som bedömts kunna påverka risknivån för ny bebyggelse inom planområdet. Beräkningarna beaktar följande olycksrisker, vilka alla förknippas med den angränsande Solnavägen: Olycka med transport av brännbar vätska Olycka med transport av gasolflaskor Konsekvenserna för skadescenarierna beräknas alternativt bedöms med simuleringsprogram, handberäkningar samt litteraturstudier. I riskanalysen används huvudsakligen riskmåttet individrisk. 2 TRAFIKOLYCKA MED FARLIGT GODS 2.1 KLASS 2.1 BRÄNNBARA GASER Metodik För brännbara gaser kan tre scenarier antas uppstå beroende på typen av antändning: Jetflamma: omedelbar antändning av läckande gas under tryck Gasmolnsexplosion: fördröjd antändning av gas som hunnit spridas och därmed ej är under tryck Exploderande gasflaskor: Motsvarande explosion då gasflaskor utsätts för en utbredd brand. För ovanstående skadescenarier har utsläppssimuleringar gjorts med simuleringsprogrammet Gasol för att avgöra storleken på de områden inom vilka personer kan förväntas omkomma. Utsläppssimuleringarna har utförts för Lastbil med gasflaskor, total mängd ca 20 ton tryckkondenserad gas fördelat i flaskor om kg per flaska. I Tabell B.1 redovisas den indata som anges i Gasol med avseende på tankutformning, väder etc. Tabell B.1. Indata till Gasol för simulering av skadeområden vid jetflamma och gasmoln. Faktor Gasolflaska Lagringstemperatur 15 C Lagringstryck 7 bar övertryck vid 15 C Tankdiameter Tanklängd 0,3 m 0,5 m Tankfyllnadsgrad 80 % Datum: Sida: 2 av 10

38 Forts tabell B.1 Faktor Tankens tomma vikt Designtryck Bristningstryck Luftryck Väder Omgivning Gasolflaska 10 kg 10 bar övertryck 4 x designtrycket 760 mmhg 15 C, 50 % relativ fuktighet, dag och klart Många träd, häckar och enstaka hus (tätortsförhållanden) Skadescenarierna jetflamma respektive gasmolnsexplosion har simulerats för följande utsläppsstorlekar /1/: Litet utsläpp: 3,3 kg/s (avslagen flaskventil på en flaska) Stort utsläpp: 16,5 kg/s (avslagen flaskventil på 5 flaskor) Skadeområdena för jetflamma och gasmolnsexplosion beror utöver utsläppsstorleken, även på om läckaget utgörs av gasfas, vätskefas eller i gasfas nära vätskeytan. I beräkningarna antas det konservativt att utsläppet sker nära vätskeytan då detta leder till de största skadeområdena. Skadeområdena för gasmolnsexplosion är dessutom beroende av vindstyrkan, där skadeområdet blir större ju lägre vindstyrka. Även här antas det konservativt en relativt låg vindstyrka, ca 3 m/s Bedömningskriterier Sannolikheten för att omkomma är bl.a. beroende av den infallande värmestrålningen. Hur hög värmestrålning en person klarar utan att erhålla skador beror bl.a. på dess varaktighet. Detsamma gäller med avseende på hur hög strålning som krävs för att antända olika byggnadsmaterial. Ju längre strålningspåverkan, ju högre sannolikhet för skada. Utomhus: I tabell B.2 redovisas skadeområden där värmestrålningen är så omfattande att det kan leda till 2:a-3:e gradens brännskada. Enligt /2/ är sannolikheten att omkomma vid 2:a gradens brännskador ca 15 %. Det uppskattas grovt att motsvarande för de som får 2a-3:e gradens brännskada är ca 25 %. /1/ Farligt gods riskbedömning vid transport, Räddningsverket Karlstad, 1996 /2/ Vådautsläpp av brandfarliga och giftiga gaser och vätskor metoder för bedömning av risker, FOA, september 1997 Datum: Sida: 3 av 10

39 Inomhus: Sannolikheten för att personer som befinner sig inomhus omkommer bedöms utifrån den strålningsnivå som uppskattas vara kritisk med avseende på brandspridning in i byggnaden. Det uppskattas grovt att skadeområdet för brandspridning till byggnad för de studerade scenarierna motsvarar skadeområdet där värmestrålningen är så omfattande att det kan leda till 2:a gradens brännskada. Dock bedöms det inte vara troligt att samtliga personer som befinner sig i en utsatt byggnad omkommer till följd av att en utvändig brand sprids in i byggnaden. Mycket grovt uppskattas det att 5-10 % av de personer som befinner sig inomhus inom det område där värmestrålningen kan leda till 2:a gradens brännskada omkommer Resultat I Tabell B.2 redovisas skadeavstånden för respektive skadescenario. För jetflamma och brinnande gasmoln blir inte skadeområdet cirkulärt runt olycksplatsen utan mer plymformat, varför dess bredder även presenteras. Tabell B.2. Beräknade konsekvenser skadeområden, för skadescenarier vid transport av brännbara gaser med flaskpaket i lastbil. Skadescenario Sannolikhet att omkomma Skadeavstånd (meter) bredd längd Liten jetflamma * 5 % inomhus % utomhus Liten gasmolnsexplosion 5 % inomhus % utomhus Stor jetflamma * 5 % inomhus % utomhus Stor gasmolnsexplosion 5 % inomhus % utomhus Exploderande gasflaskor ** 5 % inomhus % utomhus * En jetflamma blir mycket kortvarig eftersom gasmängden är begränsad i flaskorna. * * Cirkelformat skadeområde, d.v.s. utbredning i vägens längdriktning motsvarar den dubbla skaderadien. Datum: Sida: 4 av 10

40 2.2 KLASS 3. BRANDFARLIGA VÄTSKOR Metodik För denna farligt godsklass utgörs skadescenarierna av att tanken skadas så allvarligt att vätska läcker ut och sedan antänds. Vid beräkning av konsekvensen av en farligt godsolycka med brandfarlig vätska antas tanken rymma bensin. Beroende på utsläppstorleken antas olika stora pölar med brandfarlig vätska bildas vilket leder till olika mängder värmestrålning. Konsekvensberäkningar utförs för följande pölbrandscenarier: Liten pölbrand: 50 m 2 Tankbilsbrand ca 300 MW /3/ (antas grovt motsvara stor pölbrand på 400 m 2, exkl. pölradie) Eftersom vardera körriktningen på vägen är ca 7-8 meter bred kan en cirkulär pölutbredning bli maximalt ca 50 m 2. En rännilspöl kan dock uppstå och kan då få en större area eftersom den kan sträcka sig till närmaste dagvattenbrunn. Vägens lutning gör att en rännilspöl sannolikt får en relativt begränsad utbredning tvärs över körbanan. Eftersom scenariot tankbilsbrand studeras, vilken till stor del motsvarar en pöl på 400 m 2, bedöms ovan redovisade scenarier täcka in både en liten och en stor pölutbredning. Beräkningarna av den infallande värmestrålning som det analyserade området utsätts för i händelse av olycka med påföljande brand genomförs med handberäkningar: Brandeffekt (Q) Brandeffekten beräknas utifrån pölarean och ansätts till att 1 MW genereras per kvadratmeter pölarea /4/. Flamhöjd (H F ) Flamhöjden (m) kan beräknas som funktion av brandeffekten och 5 pöldiametern (D) enligt följande ekvation /5/: H f 0.23 Q 2 / 1, 02D Ovanstående förhållande mellan brandeffekt och pölarea innebär att flamhöjden grovt kan uppskattas till H F = D /4/. Utfallande strålning (I 0 ) Den utfallande strålningen (kw/m 2 ) är beroende av pölbrandens diameter. Upp till en viss pölstorlek ökar strålningen från flamman, men efter en viss nivå minskar effektiviteten i förbränningen med påföljd att rökutvecklingen tilltar och temperaturen i flamzonen sjunker. En del av värmestrålningen absorberas därmed i omgivande rök, vilket innebär att den utfallande strålningen sjunker med ökande värde på pölbrandens storlek. Den utfallande strålningen kan beräknas med följande ekvation /6/: 0,00823 D I /3/ Fire and Smoke Control in Road Tunnels, PIARC Committee of Road Tunnels, 1999 /4/ Brandskyddshandboken, Rapport 3134, Brandteknik, Lunds tekniska högskola, Lund, 2005 /5/ Enclosure Fire Dynamics, Karlsson & Quintiere, 2000 /6/ Radiation from large pool fires, Journal of Fire Protection Engineering, 1 (4), pp , Shokri & Beyler, 1989 Datum: Sida: 5 av 10

41 Synfaktor (F) Synfaktorn ( ) anger hur stor andel av den utfallande strålningen som når en mottagande punkt eller yta (se Figur B.1). Vid beräkningen av synfaktorn antas att branden är rektangulär så att flammans diameter är lika stor i toppen som i botten. Detta är ett konservativt antagande då branden i själva verket normalt smalnar av väsentligt upptill. Synfaktorn F 1,2 mellan flamman och den mottagande punkten är en geometrisk konstruktion som beräknas enligt /7/: F1,2 FA 1,2 FB 1,2 FC 1,2 FD 1, 2 där F A1,2, F B1,2, F C1,2 och F D1,2 beräknas enligt följande: F A1,2 A 1 cos 1 cos 2 d 0 2 da 1 där 1 = 2 = infallande vinkel (d.v.s. 0) och A 1 = L 1 x L 2 enligt Figur B.1. Figur B.1. Synfaktor. Ovanstående ekvation kan omvandlas till följande ekvation för beräkning av respektive ytas (A, B, C och D) synfaktor /8/: 1 X 1 Y Y 1 X F A 12 tan tan där 2 1 X 1 X 1 Y 1 Y /7/ An Introduction to Fire Dynamics second edition, Drysdale, University of Edinburgh, UK 1999 /8/ Thermal Radiation Heat Transfer, 3rd ed., Seigel & Howell, USA 1992 Datum: Sida: 6 av 10

42 L d 1 2 X och Y L enligt Figur B.. d Infallande strålning (I) Den från branden infallande värmestrålningen (kw/m 2 ) som når omgivningen minskar med avståndet från branden och beräknas genom: I F I0 Med hjälp av ovanstående samband och förutsättningar har brandeffekten, brandens diameter och flamhöjden beräknats för de olika pölbrandscenarierna (se Tabell B. ). Tabell B. 3. Tabell med beräknade värden på effektutveckling, brandens diameter och flamhöjd samt utfallande värmestrålning. Scenario Brinnande yta A F (m 2 ) Utvecklad effekt Q (kw) Brandens diameter D f (m) Flamhöjd H f (m) Utfallande strålning I 0 (kw/m 2 ) Liten pölbrand ,0 8,0 49,8 Stor pölbrand / ,6 22,6 37,7 Tankbilsbrand Beräkningarna av den infallande strålningen redovisas i Tabell B.. Strålningen har beräknats på halva flammans höjd. I strålningsberäkningarna används konservativt ett värde på den utfallande strålningen på 60 kw/m 2 för samtliga brandscenarier. Tabell B. 4. Beräkning av strålning och synfaktor på halva flammans höjd för olika avstånd från pölbranden. Avstånd (m) Liten pölbrand F 1,2 q r Tankbilsbrand F 1,2 q r 5 0,44 26,6 0,86 51,7 10 0,17 10,0 0,61 36,7 15 0,08 4,9 0,41 24,9 20 0,05 2,9 0,29 17,1 25 0,03 1,9 0,20 12,3 30 0,02 1,3 0,15 9,1 35 0,02 1,0 0,12 7,0 40 0,01 0,7 0,09 5,5 45 0,01 0,6 0,07 4,4 50 0,01 0,5 0,06 3,6 I Figur B.2 redovisas den infallande strålningen som funktion av avståndet från branden. Datum: Sida: 7 av 10

43 Figur B.2. Infallande strålning som funktion av avståndet från pölbrand (räknat från pölkant) Bedömningskriterier Hur hög värmestrålning en person klarar utan att erhålla skador beror bl.a. på dess varaktighet. Detsamma gäller med avseende på hur hög strålning som krävs för att antända olika byggnadsmaterial. Ju längre strålningspåverkan, ju högre sannolikhet för skada. I Tabell B. 5 redovisas exempel på strålningsnivåer och vilka skador dessa kan medföra avseende personskada respektive brandspridning. Enligt avsnitt uppskattas att ca 15 % av de som får 2:a gradens brännskador kan omkomma. Tabell B. 5. Effekter av olika strålningsnivåer /2,4/. Konsekvens Strålningsintensitet [kw m -2 ] Ingen smärta vid långvarig bestrålning av bar hud < 1 2:a gradens brännskada vid bestrålning under 1 minut % sannolikhet % sannolikhet 7,5 Ingen smärta vid bestrålning av bar hud under 1 minut < 2,5 Datum: Sida: 8 av 10