Hälsa och ohälsa i arbetslivet sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen
|
|
- Anton Lindqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hälsa och ohälsa i arbetslivet sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen ISM Kerstin Ekberg Rikscentrum för arbetslivsinriktad rehabilitering, IMH Linköpings universitet
2 Disposition Sjukskrivningars utveckling Perspektiv på sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen Arbetsplatsen - sjuknärvaro Sjukfrånvaro arbetsförmåga Nysjukskriven vilka åtgärder får man? Att återgå i arbete Vilka rehabiliteringsåtgärder främjar återgång i arbete? Återintegrationen på arbetsplatsen Vad händer om återgång i arbete inte är möjligt?
3 Sjukpenningtal och nybeviljade sjuk/aktivitetsersättningar Sjukpenningtal, kvinnor Sjukpenningtal, män
4 Sjukfrånvaro i olika grupper Underlaget kommer från SCB:s arbetskraftsundersökningar. Sjukfrånvaron mäts här i procent av den tid som de anställda skulle ha arbetat under mätveckan om de inte varit sjuka. 4
5 Förändring av sjukpenningdagar (upp till 2,5 år) januari-december 2013 Procentuell ökning 18,0% 16,0% 14,0% 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% Västernorrlands län Örebro län Uppsala län Blekinge län Jämtlands län Östergötlands län Västmanlands län Kronobergs län Kalmar län Norrbottens län Hallands län Stockholms län TOTALT Dalarnas län Västerbottens län Skåne län Jönköpings län Västra Götalands län Gotlands län Gävleborgs län Värmlands län Södermanlands län
6 Perspektiv på sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen Struktur Beslutsstöd, rehabiliteringskedjan, organisering och styrning av primärvård, Försäkringskassa och Arbetsförmedling, ekonomiska incitament, arbetsmarknaden Process Bedömning av arbetsförmåga, kommunikation, kontakter med arbetsplatsen, former för handläggning, tid till åtgärder, kompetens, samverkan mellan aktörer Resultat Tid till återgång, arbetsförmåga, hållbarhet i arbetsförmåga, hälsa och välbefinnande
7 Arbetsplatsen som utgångspunkt hälsa eller sjuknärvaro Arbetsgivare Arbetskamrater Företagshälsovård I arbete med svårigheter -preseenteism? -interventioner? -screening Arbetsplatsen och arbetets villkor -social arena -inkluderande/marginaliserande -arbetsmiljö
8 Arbetsplatsen och arbetets villkor Arbetsmiljö Organisatoriska förutsättningar, ledarskap Anställningsförhållanden Lönevillkor Arbetskraftens sammansättning Arbetsgruppen Socialt klimat relationer Föränderlighet Utvecklings- och karriärmöjligheter
9 I arbete med svårigheter Presenteeism sjuknärvaro Begreppet omfattar här den sjuklighet som allvarligt påverkar arbetsförmågan i förhållande till det som krävs på individens jobb Flexibiliteten i arbetet och det egna beslutsutrymmet har betydelse och sambanden mellan sjukdom, hälsa, sjukfrånvaro, sjuknärvaro och arbetsförhållanden är mycket komplexa. (SBU 2003) Vanligast: Yrken med låg lön Personer med otrygga anställningar Högutbildade med specialkompetens som kan vara svår att ersätta (Gunnar Aronsson et al 1999, 2000)
10 Har du någon gång under de senaste tre månaderna gått till ditt arbete fast du egentligen borde ha stannat hemma pga sjukdom?
11 Sjuknärvaro Produktionsförlusten är betydligt större för sjuknärvaro än för sjukfrånvaro (Goetzel et al 2004, Schultz et al 2009) Forskningen fokuserar bl.a. på allergier, astma, migrän, huvudvärk, ryggbesvär, artrit, gastrointestinala besvär, depression (Schultz & Edington 2007) Många med psykiska besvär fortsätter att arbeta (OECD 2011) Sjuknärvaro riskerar att leda till framtida dålig hälsa och framtida sjukfrånvaro (Bergström 2009)
12 Sjuknärvaro som hälsorisk Brittisk studie av 5071 manliga anställda med tidigare hjärtinfarkt visade att de som inte varit sjukskrivna under de påföljande 3 åren hade dubbel risk att drabbas av allvarlig hjärtsjuklighet än de som sjukskrivit sig (Kivimäki et.al. Am J Publ Health 2005;95;98-102) Svensk studie av nära anställda visade att de som hade rapporterat hög sjuknärvaro, jmf med låg, hade efter både18 månader och 3 år högre sannolikhet att rapportera nedsatt hälsa (Bergtström et.al. Int Arch Occup Environ Health:2009: ) 12
13 Interventioner för att förebygga Arbetsmiljöverket (2013): Fyra faktorer som viktigast för att skapa friskare arbetsplatser: Ledarskap och kompetensförsörjning. Exempelvis att välja ledare som visar tillit till personalen och att ge stöd till chefer. Delaktighet. Exempelvis att ge medarbetarna handlingsutrymme och att förankra visioner. Kommunikation. Exempelvis att vara öppen med information och ha högt i tak för åsikter. Synen på hälsa och sjukfrånvaro. Exempelvis att anpassa arbetet vid nedsatt arbetsförmåga.
14 Sjukfrånvaro bedömning av arbetsförmåga I arbete med svårigheter -preseenteism? -interventioner? -screening Arbetsplatsen och arbetets villkor -social arena -inkluderande/marginaliserande -arbetsmiljö Sjukskriven -arbetsförmåga -rehab. åtgärder -samverkan aktörer
15 Bedömning av arbetsförmåga
16 Begreppet arbetsförmåga är inte definierat i praktiken Många olika instrument används för att bedöma arbetsförmåga I allmänhet tar instrumenten upp basal Fysisk funktion (gå, stå, lyfta, bära, sitta, etc) Psykisk funktion (uppmärksamhet, minne, självständighet, fullgöra uppgifter, stresskänslighet, etc) Social funktion (uttrycka känslor, konflikthantering, samarbete, kommunikation, etc) Vanligen saknas relationen till arbete och analys av förutsättningar i arbetet
17 House of Work Ability (Ilmarinen,Tuomi 2004) Familj Arbetsförmåga Arbete 33% Innehåll och krav, miljö, sammanhang och organisering Ledarskap Nära sociala nätverk Värderingar Attityder, Motivation Professionell och social kompetens Hälsa Funktionsförmåga 14% 13% 39% Samhället Vi antar att Din arbetsförmåga, då den är som bäst, värderas med 10 poäng. Vilket poängtal skulle Du då ge Din nuvarande arbetsförmåga?
18 Arbetsförmåga hos personer med depression eller ångest (Bertilsson et al 2013) Man blir gäst i sitt eget arbetsliv känsla av att stå utanför arbetet Det krävs stor ansträngning att klara arbetet man håller fasaden Känsla av att inte duga, särskilt svårt i arbeten som innebär möten med andra människor Energikrävande orkar inte upprätthålla fritidsaktiviter och sociala kontakter Socialt undandragande leder till att man mister socialt stöd och feedback En dränering av psykiska resurser som leder till utanförskap och social isolering
19 Bedömning av arbetsförmåga i primärvården Osäkerhet om hur man skall arbeta med arbetsförmåge-bedömningar (Ståhl et al 2009) Policy saknas ofta inom primärvårdscentraler för hur sjukskrivningar ska hanteras. Ingen tar reellt ansvar för bedömning av arbetsförmåga (Nilsing et al 2013) Diffusa symptom (trötthet, smärta, ångest, etc) och bristande kunskap om patientens arbetsplats/ arbetssituation innebär osäkerhet i bedömningen (Nilsing et al 2013) Brister i kommunikationen mellan professionerna (Ståhl et al 2009) Samarbete med andra aktörer är sällsynt och äger vanligen rum sent i sjukskrivningsprocessen (Nilsing et al 2013)
20 Bedömning av arbetsförmåga i primärvården Saknas ofta en tvärprofessionell bedömning Organisatoriska svårigheter, andra professioner finns ibland inte på VC utan får remiss baserat på läkarens bedömning Läkaren är ensam i bedömningen och har ont om tid Små möjlighet till ett holistiskt och individanpassat åtgärdsprogram Behov av kommunikation med arbetsplatsen/arbetsgivaren
21 Arbetsförmågebedömning i primärvården - Det är patienten som ger all data, och en del av det man undersöker kan man väl säga är mera objektivt då. [ ] -Händer det att du tar kontakt med nån arbetsgivare för att få mer information? - Det är jag jättedålig på, fruktansvärt dålig, om jag säger så, det är Ja, har det hänt tio gånger på trettio år så är det... [ ] Jag tror inte normalkollegor är så speciellt mycket bättre än jag. (Intervju med primärvårdsläkare) Det svåraste är nog att man egentligen har ganska lite vetskap om hur den faktiska arbetssituationen ser ut, där har man ju bara patientens egna uppgifter att gå på. (Ståhl, Müssener, Svensson 2011) (Intervju med primärvårdsläkare)
22 Olika nivåer i definitioner av arbetsförmåga (Lederer et al 2013) Individuella faktorer som fysisk och psykisk hälsa, social förmåga, demografiska faktorer och utbildning, samt kulturella aspekter och värderingar av arbete. Organisatoriska faktorer som arbetsplatsens fysiska, psykiska och sociala förhållanden, trygghet och utvecklingsmöjligheter, arbetsplatsens resurser och ekonomiska trygghet, organisatoriska normer och värden, ledarskap, kommunikationsvägar och mönster, policies för att främja återgång i arbete, utvärderingssystem för prestation, hälsopromotiva åtgärder, m.m. Samhällsaspekter som politiska och juridiska prioriteringar avseende hälso- och sjukvård, välfärdssystem, utbildningssystem, arbetsmarknadsfrågor, arbetsmarknadssituationen och arbetslöshetsnivån, teknologisk utveckling, globalisering, den sociodemografiska fördelningen i befolkningen, kulturens syn på arbetets värde.
23 Avstämningsmötet, flerpartsmöte - Förhandling om arbetsförmåga Jag menar vad man än gör måste ju Tom gå upp på en stege till exempel. vi kan ju inte leta efter jobb som bara är en å femtio då. Oftast är det ju två å femtio, då måste ju Tom, hela väggen vill vi ju ha tapetserad. (målare med skadad fot) (Seing et al 2012) Vi har skyldigheter att anpassa så mycket som det går men men det måste finnas ett behov, det måste finnas ett jobb som någon chef vill betala lönen för (Seing et al 2012)
24 Vilka rehabiliteringsåtgärder får nysjukskrivna?
25 Return to Work East Sweden Study Population Sjukskrivna vid primärvård / företagshälsovård juni 2008-dec 2009 med psykiska eller muskuloskeletala besvär Åtgärder inom primärvård Försäkringskassa arbetsplats Utfall Tid till återgång i arbete Grad av arbetsförmåga Hållbarhet
26 ReWESS - Metod Nysjukskrivna identifierades i sjukskrivningsvecka 2-3. Inklusionskriterier Sjukskriven i huvuddiagnos som omfattar besvär i rörelseorganen (MSD) och/ eller psykisk ohälsa (MD), inkl. depression år gammal Kan kommunicera på svenska
27 Material 962 av 1375 (70 %) besvarade baseline enkäten och uppfyllde inklusionskriterier 849 (88%) hade en anställning/egenföretagare 62% muskuloskeletala diagnoser (MD) 38% psykiska diagnoser (MSD) 854 (89%) besvarade 3-månaders enkät Uppföljning av rehabiliteringsåtgärder under 6 månader Uppföljning av sjukskrivning under ett år
28 40% fick rehabiliteringsåtgärder av hälso- och sjukvården inom sjukperioden % Rörelseorganen Psykiska Unimodala åtgärder 53%, bi-eller multimodala åtgärder 46%
29 Andel kvar i sjukskrivning Andel kvar i sjukskrivning Tid till återgång i arbete, patienter med 0, 1-3, fler än 3 mottagningsbesök hos rehabiliteringsprofession Rörelseorganen Psykiska Fler än 3 besök Fler än 3 besök 1-3 besök Sjukskrivningsdagar Sjukskrivningsdagar Gruppen med mer än tre mottagningsbesök har en betydligt långsammare återgång i arbete troligen en komplex grupp med sämre hälsa eller i behov av andra åtgärder
30 Åtgärder hos arbetsgivaren/på arbetsplatsen
31 ReWESS - Har fått arbetsplatsåtgärder (3-månadersenkät) Rörelseorganen (MSD) % Psykiska (MD) % Totalt % Ja, har fått någon åtgärd, därav: Ergonomiska hjälpmedel Anpassningar av arbetsuppgifter Nya arbetsuppgifter /arbetsplats Ändrade arbetstider Stöd i rehabiliteringen En fjärdedel av MSD och knappt hälften av MD har fått åtgärder på arbetsplatsen under de Kerstin första Ekberg, 3 Linköpings mån. universitet
32 Vem får arbetsplatsåtgärder, jämfört med enbart kliniska rehabiliteringsåtgärder? Psykiska besvär Besvär i rörelseorganen Något yngre - Yngre Högre utbildning - Högre utbildning White Collar yrken - White Collar yrken Mindre sjukskrivning - Stabilare socialt nätverk året innan Åtgärder på arbetsplatsen hade inte samband med den sjukskrivnes självskattade hälsa, symptom på ohälsa, arbetsförmåga, eller med arbetsplatsförhållanden.
33 ReWESS visar att Rehabiliteringsåtgärder för nysjukskrivna är begränsade i omfattning Sjukskrivna med komplexare problem riskerar att få more of the same De största samhällskostnaderna utgörs av produktionsförluster, inte av kostnader för rehabiliteringsåtgärder
34 Att återgå i arbete I arbete med svårigheter -preseenteism? -interventioner? -screening Arbetsplatsen och arbetets villkor -social arena -inkluderande/marginaliserande -arbetsmiljö Sjukskriven -arbetsförmåga -rehab. åtgärder -samverkan aktörer Redo att återgå -rätt tidpunkt? -individens perspektiv -hälso- och sjukvårdens perspektiv -arbetsplatsens perspektiv -socialförsäkringens perspektiv - fit for work? Återgång i arbete -arbetsplatsens policy -arbetskamraternas syn -anpassningar i arbetet -arbetsledarens kompetens
35 Redo att återgå i arbete? Flera studier pekar på att den sjukskrivne kan känna sig osäker på rätt tidpunkt för att återgå i arbete Hälso- och sjukvårdens perspektiv Försäkringsmedicinska riktlinjer för specifika diagnoser Socialförsäkringens perspektiv rehabiliteringskedjans tider, oberoende av diagnos Arbetsplatsens perspektiv kostnader, produktion Individens perspektiv ekonomisk trygghet, behövd på arbetsplatsen, ohälsa
36 Individen, att återerövra sina resurser Ser man sin identitet som sjuk eller som arbetande? Identiteten påverkar bl.a. vilka grupper man söker sig till (sjukgrupper eller frisk-grupper) (Milward 2005) Identiteten skapas genom de aktiviteter vi engagerar oss i, eller får vara delaktiga i, men också genom de aktiviteter vi inte deltar i (Wenger 1999) Rehabiliteringens innehåll främja self-efficacy, stödja egna initiativ och aktiviteter Meningsfulla aktiviteter som ger en känsla av mastery, reorientering från sjukrollen, förmåga att återta self-efficacy och känsla av kompetens (Holmgren & Dahlin Ivanoff 2004, Haugli et al 2011)
37 Hur främja den sjukskrivnes readiness? Centrala begrepp på individnivå: Identitet Self-efficacy Egna förväntningar
38 Hur utvecklas identitet och hög self-efficacy? Genom att upptäcka att man lyckas bemästra svårigheter och hantera hinder Lärande, kompetensöverföring till nya situationer, t. ex. till eller i arbetet Genom ställföreträdande lärande av sociala modeller I samspel med andra/ grupp Genom att peppa, tala om att personen har förmåga Positiv coaching, stöd Genom att minska individens stressreaktioner och negativa emotionella tolkningar av sitt hälsotillstånd Ge alternativa tolkningar av symptom (Efter Bandura, 1977)
39 Self-efficacy (Bandura 1977) Människor med en hög tilltro till sina förmågor ser svåra uppgifter som utmaningar som skall bemästras, snarare är hot som skall undvikas.. ger sig själva utmanande mål och bibehåller ett starkt engagemang för dem En sådan ändamålsenlig syn leder till personliga prestationer, minskar stress och minskar sårbarheten för depression
40 Vilka åtgärder främjar återgång i arbete?
41 Besvär i rörelseorganen
42 Litteraturöversikt forskning om ländryggsbesvär (Nastasia, Coutu, Tcaciuc 2014) Åtgärder på arbetsplatsen, psykosociala och ergonomiska interventioner förebygger långtidssjukskrivning Psykosociala faktorer är nyckelfaktorer i interventionen Multimodala, multidisciplinära och participatoriska interventioner förefaller lovande men används sällan på arbetsplatsen De sjukskrivna är själv aktiva aktörer i rehabiliteringsprocessen, men i samspelet med rehabiliteringsaktörerna förblir de ofta osäkra om konsekvenser för arbetstrygghet och framtida arbetsförmåga Kostnader påverkar alla aktörer och utgör en utmaning i balansen med kvalitet Enkla självskattningsformulär ger en god bild av individens, arbetsplatsens och psykosociala faktorers betydelse i rehabiliteringsprocessen användbart för initial bedömning
43 Faktorer som påverkar återgång i arbete efter akuta ländryggsbesvär (Institute of Work and Health 2012) Stark evidens Den sjukskrivnes egna förväntningar om återgång i arbete Typ av sjukvård (t.ex. chiropraktor, sjukgymnast, etc) Självrapporterad smärta och funktionsnedsättning Utstrålande smärta Arbetsrelaterade faktorer som fysiska krav, arbetstillfredsställelse och erbjudande om anpassningar på arbetsplatsen Måttlig evidens Psykosocial arbetsmiljö Försäkringsfrågor Fast anställning Tidigare besvär Bemötande i hälso- och sjukvården
44 ReWESS - Faktorer associerade med återgång i arbete tidigt (< 3 mån) och sent (< 12 mån) Besvär i rörelseorganen Individuella faktorer Mindre smärta vid 3 mån Bättre hälsa Högre arbetsförmåga Lägre ålder (vid 12 mån) Yttre faktorer Mindre behov av en förbättrad arbetsmiljö Mindre behov av minskad fysisk belastning Arbetet är hanterbart Den sjukskrivnes egna uppfattningar om vilka anpassningar som behöver göras i arbetet tycks vara betydelsefullt för att kunna identifiera vilka som riskerar att bli långtidssjukskrivna
45 Psykiska besvär
46 ReWESS- Faktorer associerade med återgång i arbete tidigt (< 3 mån) jämfört med sent (< 12 mån) Psykiska besvär Individuella faktorer Lägre utbildning Bättre arbetsförmåga Externa faktorer Sämre relation till arbetsledaren (ger tidig återgång) Låg psykosocial belastning i arbetet (sen återgång) Lägre behov av minskade krav/anpassningar i arbetet Hur skall vi förstå detta?
47 ReWESS- yrkesgrupp och återgång i arbetepsykiska besvär Vilka yrkesgrupper går tillbaka i arbete tidigt? Arbete som kräver kortare högskoleutbildning Kontors- och kundservice arbete Service-, omsorgs- och försäljningsarbete Arbete utan krav på särskild yrkesutbildning Vilka yrkesgrupper kommer tillbaka sent? Ledningsarbete Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens
48 Tidig återgång i arbete Problematiska psykosociala arbetsförhållanden och/eller en dålig relation med arbetsledaren kan orsaka osäkerhet om anställningstryggheten eller ett behov av att söka acceptans. Osäkerhet om anställningen har visats minska sjukfrånvaro. En hög ansvarskänsla och interna krav på produktion kan leda till en för tidig återgång i arbete - presenteeism. Svårigheter att sätta gränser. Höga närvarokrav? (Sandmark & Renstig 2010, Cowls Galloway 2009, Holmgren Ivanoff 2004, Noordik et al 2010 Verdonk et al 2008, Virtanen 1994, Milward 2005, Johansson 2004). Sen återgång i arbete Goda psykosociala förhållanden och en god relation till arbetsledaren kan främja ett förhållningssätt om att stanna hemma så länge du behöver och tills du känner dig frisk Arbetet ställer höga grav på kognitiv förmåga, beslutsfattande, etc. Arbetsgivare vill att den anställde skall vara fit for work (Wrapson & Mewse 2011, Seing et al 2012, Verdonk 2008)
49 Arbetsledares uppfattningar om orsaker av betydelse för sjukskrivning psykisk ohälsa (Lemieux et al 2011) Den sjukskrivne Social isolering Stressorer i privatlivet Missnöjd med arbetet Upprepad tidigare sjukfrånvaro För tidig återgång i arbete Arbetet Fördomar mot psykisk ohälsa Konfliktfyllda relationer Organisatoriska förändringar under sjukfrånvaro Arbetsledares bristande kunskap om psykisk ohälsa Skepticism mot diagnosen
50 Systematiska utvärderingar av rehabiliteringsåtgärder
51 Effekten av interventioner, rehabilitering och åtgärder på arbetsplatsen -Systematisk kunskapssammanställning (Holm et al 2010) Besvär i rörelseorganen Visst stöd för att multidisciplinär rehabilitering inkluderande fysisk aktivitet och psykologisk intervention, KBT eller liknande, är positivt för sjukskrivna under perioden 4 veckor 4-6 månader Koordinerad vård och coachning är positivt under de första 3 månaderna Psykiska besvär Inget entydigt stöd för några effektiva metoder
52 NICE guidance on long-term sickness and incapacity (2011) Tre övergripande teman återfanns i de studier som visade positiva resultat: Tidiga interventioner Multidisciplinära åtgärder Interventioner som inkluderar arbetsplatsen
53 Cochrane review interventioner för att underlätta återgång i arbete för sjukskrivna med psykiska besvär (Arends et al 2012) 10 inkluderade RCT studier, varav 5 KBT och 5 PST (problemlösnings terapi) Utfallsmått: tid till återgång i arbete helt eller på deltid KBT och PST tycks inte hjälpa sjukskrivna med psykiska besvär till full återgång i arbete i högre grad än sedvanlig eller ingen behandling (måttlig evidens) PST tycks hjälpa sjukskrivna med psykiska besvär till att återgå i arbete på deltid (dvs ett första steg tillbaka) (måttlig evidens)
54 Meta-analys - RCT studier av effekter av koordinerad rehabiliteringsprocess (Schandelmaier et al 2012) En koordinerad rehabiliteringsprocess leder till Större andel tillbaka i arbete Bättre funktionsförmåga Bättre fysisk funktion Bättre psykisk funktion Lägre smärta Måttlig evidens för resultaten det behövs fler studier
55 Koordinerad och individanpassad intervention (Bültmann et al. 2009) Randomiserad kontrollerad studie Anställda, sjukskrivna sedan 4-12 veckor, besvär i rörelseorganen Jämförelse mellan skräddarsydd multidisciplinär interaktiv intervention och sedvanlig case management. Intervention under högst 3 månader.
56 Koordinerad och individanpassad intervention (Bültmann et al. 2009) Systematisk multidisciplinär bedömning (team) av funktions- och arbetsförmåga. Identifiering av hinder för återgång i arbete Teamet utvecklar en skräddarsydd, handlingsinriktad rehabiliteringsplan som diskuteras med patienten Individinriktade interventioner Arbetsplatsåtgärder Åtgärder riktade mot hinder i individens omgivning/livssituation Kontinuerlig uppföljning och feedback mellan alla berörda & arbetsgivare, anpassningar i programmet
57 Koordinerad och individanpassad intervention (Bültmann et al. 2009) Sjukfrånvarotimmar (medel) Individanpassad N=66 Sedvanlig case management N= mån p Σ 0-6 mån Σ 0-12 mån Inga skillnader i smärta och funktionsförmåga mellan grupperna vid 12-månaders uppföljning.
58 Sju principer för en framgångsrik rehabiliteringsprocess (Inst. of Work and Health, Toronto) 1. Arbetsplatsen har ett starkt engagemang i frågor om hälsa och säkerhet 2. Arbetsgivaren erbjuder sjukskrivna anpassning av arbetet 3. I rehabiliteringsplaneringen säkras att planen stödjer den sjukskrivne utan att innebära nackdelar för arbetskamrater 4. Arbetsledaren har utbildats i sjukskrivnings- och rehabiliteringsfrågor och deltar i planeringen för återgång 5. Arbetsgivaren tar tidig och respektfull kontakt med den sjukskrivne 6. Det finns en ansvarig rehabiliteringskoordinator 7. Arbetsgivare och sjukvård kommunicerar med varandra om lämpliga anpassningsåtgärder
59 Hållbar arbetsförmåga? Arbetsplatsen och arbetets villkor -social arena -inkluderande/marginaliserande -arbetsmiljö Rörlighet på arbetsmarknaden - från/till anställning - rekryteringsstrategier I arbete med svårigheter -preseenteism? -interventioner? -screening Sjukskriven -arbetsförmåga -rehab. åtgärder -samverkan aktörer Redo att återgå -rätt tidpunkt? -individens perspektiv -hälso- och sjukvårdens perspektiv -arbetsplatsens perspektiv -socialförsäkringens perspektiv - fit for work? Återgång i arbete Hållbar arbetsförmåga -rätt åtgärder -stöd under re-integrationen -arbetsplatsens policy -arbetskamraternas syn -anpassningar i arbetet -arbetsledarens kompetens
60 Återintegration på arbetsplatsen hållbarhet i arbetsförmågan
61 Arbetsledares uppfattningar psykisk ohälsa (Lemieux et al 2011) Hinder i processen för återgång i arbete Bristande information till arbetsledaren om den sjukskrivnes diagnos Bristande kontakt under sjukskrivningen Arbetsledaren ej involverad i rehabiliteringsplaner som hanteras av HR-funktionen Arbetskamraterna ej informerade inför återgång i arbete, bristande stöd bland arbetskamrater Närvaro av vikarie kan vara positivt eller negativt Bristande omhändertagande och stöd vid återgång i arbete, oklara förväntningar Brister i samordning mellan olika aktörer Brister i den medicinska uppföljningen
62 Arbetsledares frånvaro Vad jag förstår så hjälper medarbetarna henne, kanske lite mer än vad de borde, under arbetsdagarna. Men ingen av medarbetarna har kommit till mig och sagt att det inte går det här Jag förväntar mig att Stina löser situationen på egen hand. Jag ser Stina som stark och kompetent. (Tjulin et al 2009)
63 Kollegors möjligheter att stödja återgång i arbete beror på Hur väl arbetet kring återgång i arbete organiserats på arbetsplatsen Hur aktiv arbetsledaren är Relationen till den återvändande kollegan Arbetsplatsens kultur Hur länge man behöver ge stöd (Dunstan, MacEachen 2012)
64 Arbetskamrater: Olika sociala processer formas av Förändringen av den sjukskrivna kollegan Synen på arbetsförmåga, professionell roll och passa in i den sociala sfären på arbetsplatsen Kommunikation öppen diskussion eller ta för givet Kollektivt deltagande eller upp till den enskilde individen Närvarande eller frånvarande chef Utformning och tolkandet av rehabiliteringspolicy (Tjulin Å et al 2011))
65 Återfall i sjukskrivning Psykiska besvär Risken för återfall ökar i större verksamheter (> 100 anställda) och om det är konflikter med arbetsledaren (fördubblad risk) (Arends et al 2014) För män är återfall vanligare vid depression än för andra psykiska besvär, ingen skillnad mellan diagnoser för kvinnor (Koopmans et al 2011) Oberoende av diagnos Återfall i sjukskrivning är vanligare för personer med besvär i rörelseorganen jämfört med personer med psykiska besvär. Återfall i sjukskrivning är vanligare för personer i yrken som inte kräver utbildning och som har en kortare anställning (< 5 år) och bland kvinnor < 45 år (Roelen et al 2010 a, b)
66 Arbetsplatsen
67 Rörlighet på arbetsmarknaden Arbetsplatsen och arbetets villkor -social arena -inkluderande/marginaliserande -arbetsmiljö Rörlighet på arbetsmarknaden - från/till anställning - rekryteringsstrategier I arbete med svårigheter -preseenteism? -interventioner? -screening Sjukskriven -arbetsförmåga -rehab. åtgärder -samverkan aktörer Redo att återgå -rätt tidpunkt? -individens perspektiv -hälso- och sjukvårdens perspektiv -arbetsplatsens perspektiv -socialförsäkringens perspektiv - fit for work? Återgång i arbete Hållbar arbetsförmåga -rätt åtgärder -stöd under re-integrationen -arbetsplatsens policy -arbetskamraternas syn -anpassningar i arbetet -arbetsledarens kompetens Arbetsförmedling Arbetsmarknaden
68 Rörlighet på arbetsmarknaden Vem kan få ett nytt arbete? Vem bör få ett nytt arbete?
69 Vilka blir anställda? (TCO, Jakten på superarbetskraften, 2008)
70 Rörlighet på arbetsmarknaden för tidigare sjukskrivna Anställningsbar? Till vilka arbeten?
71 Perspektiv på sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen Struktur Beslutsstöd, rehabiliteringskedjan, organisering och styrning av primärvård, Försäkringskassa och Arbetsförmedling, ekonomiska incitament, arbetsmarknaden Process Bedömning av arbetsförmåga, kommunikation, kontakter med arbetsplatsen, former för handläggning, tid till åtgärder, kompetens, samverkan mellan aktörer Resultat Tid till återgång, arbetsförmåga, hållbarhet i arbetsförmåga, hälsa och välbefinnande
72 Sammanfattningsvis. Organisering av verksamheter som hanterar sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen har successivt fragmenterats och riskerar att leda till rutinmässigt genomförda utredningar och åtgärder Vi behöver utveckla strukturer och system som samverkar för individens mål Flera olika studier med olika metoder pekar på styrkan i att ha en koordinator eller case manager som vägleder och stödjer Arbetsplatsens förhållningssätt har en avgörande betydelse för om en sjukskriven kommer tillbaka i arbete eller ej
73 Sammanfattningsvis.. Den sjukskrivne riskerar att successivt förlora inblicken i var i processen man befinner sig och vart man är på väg Den sjukskrivne förväntas ta eget ansvar i alla faser Åtgärder är inte alltid anpassade till den enskilda individens förutsättningar i livssituationen eller till hennes behov och resurser Risk för successivt underminerad handlingsförmåga och tro på den egna förmågan
74 Missa inte konferens 7-9 maj 2014: Equality and sustainability in promoting return to work: research and practice Inequalities in the sick leave and rehabilitation process Workplace involvement in return to work The role of Occupational Health Services in rehabilitation and return to work interventions Methods and measures of return to work interventions
75 Tack för er uppmärksamhet!
Linköpings universitet 1
Rörligt arbetsliv Att främja arbetsförmåga i ett rörligt arbetsliv Rörlighet på arbetsmarknaden nya ägare och ägarformer, globalisering Inom och mellan organisationer och yrken (till exempel mellan traditionellt
Läs merRehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011
Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...
Läs merSjukfrånvarons utveckling
Dialogmöte den 16 november 2015 Hallands, Jönköpings och Västra Götalands län Sjukfrånvarons utveckling Peje Bengtsson, analytiker vid avdelningen för analys och prognos Sid 1 16 november 2015 Dialogmöte
Läs merSjukförsäkringssystemet i ett samhällsperspektiv och dess aktuella utmaningar
Försäkringsmedicinska dialoger 2018 Sjukförsäkringssystemet i ett samhällsperspektiv och dess aktuella utmaningar Rolf Urby, Regionalt samverkansansvarig Sjukförsäkringen VO Mitt Sid 1 Fem aktuella utmaningar
Läs merAnna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet
Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna
Läs merLinköpings universitet
Linköpings universitet En förnyare av forskning och utbildning Gun Johansson Rikscentrum för Arbetslivsinriktad Rehabilitering Linköpings Universitet gun.johansson@liu.se Återgång i arbete Vilka arbetsorganisatoriska
Läs merFörutsättningar för att förebygga och förkorta sjukskrivning. Kerstin Ekberg, Christian Ståhl Inst. för medicin och hälsa Avd. för samhällsmedicin
Förutsättningar för att förebygga och förkorta sjukskrivning Kerstin Ekberg, Christian Ståhl Inst. för medicin och hälsa Avd. för samhällsmedicin 2016-05-26 2 Bakgrund En sammanhållen och koordinerad rehabiliteringsprocess
Läs merSambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa
Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sveriges Företagshälsor Företagshälsovårdens branschorganisation Sveriges Företagshälsors medlemmar utgör huvuddelen av branschen som består av mer
Läs merBeskrivning av sjuktalets utveckling
9,0 - Kraftsamling Sörmland Beskrivning av sjuktalets utveckling Peje Bengtsson, analytiker Försäkringskassan Sid 1 November 2016 Kraftsamling Sörmland Sjukskrivningarna 1970-2015 Sid 2 November 2016 Kraftsamling
Läs merhar du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?
82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge
Läs merFaktapromemoria Hösten Rehabiliteringsplaner
Faktapromemoria Hösten 2018 Rehabiliteringsplaner Sjukskrivning & Rehabilitering Sida 2 av 9 Sammanfattning I Företagarnas rapport Sjukförsäkringen under mandatperioden 2014 2018 beskrivs hur företagare,
Läs merKvinnors andel av sjukpenningtalet
Vägen till ett sjukpenningtal på 9,0 Kvinnors andel av sjukpenningtalet Redovisning 2016-12-27 Sid 1 December 2016 Vägen till 9,0 Kvinnors andel av sjp-talet 6,5 6,2 7,3 8,3 7,9 7,3 6,8 6,8 6,8 6,8 8,3
Läs merSociala kontakter under sjukfrånvaron - på gott eller ont?
Slutrapport Sociala kontakter under sjukfrånvaron - på gott eller ont? Sammanfattning Syfte 1. Studera mönster och kvalitet i kontakter mellan den sjukskrivne och arbetsplatsens olika aktörer: arbetsledaren,
Läs merFÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete
FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting - företagshälsovårdens metoder och arbetssätt Finansierat av AFA Försäkring 2010 2014 FoU-programmet
Läs merKommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018
Kommittédirektiv Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess Dir. 2018:27 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018 Sammanfattning En särskild utredare en nationell samordnare
Läs mer22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011
Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3
Läs merVad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter?
Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter? Christina Lundqvist Utvecklingschef, professionssamordnare Sveriges Arbetsterapeuter Arbetsterapeuter får vardagen att funka! Om arbetsterapi
Läs merVilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län
Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3
Läs merDialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa
Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa Therese Eskilsson 1 & Marine Sturesson 2 1 Universitetslektor, Umeå universitet och Stressrehabilitering, Region Västerbotten 2 Verksamhetsutvecklare,
Läs merREHABILITERINGS- POLICY
REHABILITERINGS- POLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING I Höganäs kommun är arbetet med förebyggande
Läs merPressmeddelande för Västerbotten. juli 2015
Pressmeddelande för Västerbotten juli 2015 Uppsala Halland Gotland Norrbotten Stockholm Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Kalmar Jämtland Värmland Örebro Kronoberg Västernorrland Östergötland
Läs merFÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete
FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting - företagshälsovårdens metoder och arbetssätt Finansierat av AFA Försäkring 2010 2014 FoU-programmet
Läs merRiktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09
Riktlinje 2005-03-09 Riktlinje för rehabilitering KS-193/2005 026 Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinjen anger hur Norrköpings kommun som arbetsgivare ska arbeta med arbetslivsinriktad
Läs merÅtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum
Promemoria 2018-01-23 Socialdepartementet Åtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum Inledning Våra socialförsäkringar är en central del i den svenska
Läs merAntal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress
Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -
Läs merRehabiliteringsgarantin
Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig
Läs merWorkplace Social Relations in the Return-to-Work process. Avhandling Doktor Åsa Tjulin, Linköpings Universitet
Workplace Social Relations in the Return-to-Work process Avhandling Doktor Åsa Tjulin, Linköpings Universitet Översikt av avhandlingen Studiens fokus Syfte/Fråga Metod Artikel/resultat Implementering
Läs merInformation till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering
Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering JUNI 2018 Foto: Jonas Kullman Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering Att du som medarbetare ibland
Läs merVarför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?
Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den
Läs merVila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack.
Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack. Anpassat arbete Flera diagnoser, multiproblem Kvinnor mer sjukskrivna De flesta med
Läs merÄr arbete bra för vår hälsa och vårt välbefinnande?
Arbete för alla! Är arbete bra för vår hälsa och vårt välbefinnande? En god och hälsosam arbetsplats Minimera arbetets fysiska tyngd Främja ett gott samarbete och ett positivt arbetsklimat Ge möjlighet
Läs mer1 (5) Vår beteckning
Datum Vår beteckning 2019-05-17 002687-2018 1 (5) Återrapportering av uppdrag i regleringsbrev: villkor 3 2018 inom överenskommelsen En effektiv och kvalitetssäker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess
Läs merStarka tillsammans. Om undersökningen
Om undersökningen Fältperiod: 19-25 februari 2009 4126 riksrepresentativa svar från Kommunals medlemspanel Svarsfrekvens: 68,6% Datainsamling: Webbenkät med en påminnelse Viktning: Resultaten har viktats
Läs merRegeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015
Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 jan-95 jan-96 jan-97 jan-98 jan-99 jan-00 jan-01 jan-02 jan-03 jan-04 jan-05
Läs merÖkad hälsa och minskad sjukfrånvaro
Få ihop text och bild Regeringens åtgärdsprogram Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Försäkringskassans uppdrag och roll Information arbetsgivarverket 1 hösten 2016 Att förebygga sjukfrånvaro Sjukpenningtalet
Läs merKommunikation med arbetsgivare/af
Kommunikation med arbetsgivare/af 1 Överenskommelser mellan staten och SKL 2006 Sjukskrivningsmiljarden en överenskommelse mellan staten och SKL för att stimulera landstingen till att ge sjukskrivningsfrågorna
Läs meren handbok om rehabilitering
Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka
Läs merArbetslivsinriktad rehabilitering Hur kan kontakter med arbetsgivare och arbetsliv koordineras för återgång i arbete? Gun Johansson Med Dr
Arbetslivsinriktad rehabilitering Hur kan kontakter med arbetsgivare och arbetsliv koordineras för återgång i arbete? Gun Johansson Med Dr Centrum för arbets- och miljömedicin Stockholms läns landsting
Läs merFörhållningssätt i sjukskrivarrollen. Doktorns dilemma
Förhållningssätt i sjukskrivarrollen Doktorns dilemma http://lartorget.sll.se/public/courseid/65894/langsv/publicpage.do?item=32877256 Vad som kan vara problematisk med Försäkringsmedicin? Sjukpenning
Läs merRiktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet
MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd
Läs merHälsoutvecklingen utmanar. Johan Hallberg, Falun, 15 oktober 2012
Hälsoutvecklingen utmanar Johan Hallberg, Falun, 15 oktober 2012 Framtidens patient oavsett vårdbehov Har makt och starkare ställning Är aktiv, påläst och delaktig Efterfrågar e-hälsotjänster för ökad
Läs merÅter i arbete efter stress
Åter i arbete efter stress Lisa Björk Institutet för stressmedicin, Västra Götalandsregionen Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap Stress Exponering? Upplevelse? Reaktion? Symtom? Diagnos? Stress
Läs merRehabiliteringspolicy
Rehabiliteringspolicy I detta dokument kan du läsa om Specmas förebyggande arbete, rehabiliteringsprocessens praktiska arbetsgång samt arbetsgivaren och den enskilde arbetstagarens ansvar. Innehållsförteckning
Läs merHandläggarnas upplevelser och användning av metoder och aktiviteter - länsuppdelat Försäkringskassans metodundersökning 2005
Handläggarnas upplevelser och användning av metoder och aktiviteter - länsuppdelat Försäkringskassans metodundersökning 2005 INLEDNING... 1 METOD... 1 ATT ARBETA MED METODSAMLINGEN... 1 ÖVERGRIPANDE FRÅGOR...
Läs mer1 (7) Se bilaga Se bilaga 1.
1 (7) Återrapportering av uppdrag i regleringsbrev Villkor 3 inom överenskommelsen En effektiv och kvalitetssäker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess 2017-2018 Försäkringskassan ska enligt uppdrag
Läs merPressmeddelande för Västerbotten. maj 2015
Pressmeddelande för Västerbotten maj 2015 Uppsala Stockholm Halland Stockholm Halland Västerbotten Jönköping Västerbotten Jönköping Dalarna Västra Götaland Norrbotten Kalmar Norrbotten Jämtland Kalmar
Läs merSEAM Stöd till chefer om psykisk ohälsa
SEAM Stöd till chefer om psykisk ohälsa Temadagen Psykisk ohälsa och arbetsliv, mars 2018 ANNIKA LEXÉN, Dr med vet, Lunds universitet Bakgrund till stödpaketet Psykisk ohälsa: o Ett växande problem i vårt
Läs merREHABILITERINGSPOLICY
REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Reviderad 2018-11-28, 167 Dnr KS 2018/606 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel:
Läs merKammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010
Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län
Läs merFör ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post:
Andel som känner sig mycket eller ganska stressad inför julen. Andel som får lite eller mycket sämre humör i julruschen Gotland 22 Stockholm 30 Stockholm 21 Södermanland 30 Uppsala 21 Västernorrland 30
Läs merSjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv
Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv 2019-05-15 En arbetsgivares perspektiv på uppdrag och ansvar avseende sjukskrivning och rehabilitering och hur vi utvecklar samverkan med vården
Läs merCHECKLISTA REHABILITERING
CHECKLISTA REHABILITERING För instruktion hur checklistan ska användas: se Namn (den anställde) Personnummer Åtgärd 1 Första kontakt (inom en vecka). Bedömning av sjukskrivningslängd* 2 Rehabiliteringsutredning
Läs merArbetsmiljöenkät 2011
Arbetsmiljöenkät 2011 SU total Kvalitetsområden Index Kvalitetsområden Diagrammet visar medarbetarnas omdöme på respektive kvalitets område. Bakom varje kvalitetsområde finns ett antal frågor som medarbetarna
Läs merRiktlinjer för arbetslivsinriktad rehabilitering i Västerviks kommun
Kommunstyrelsens förvaltning Ledningskontoret HR och kommunikation Dokumentansvarig befattning: HR strateg Revidering: vid inaktualitet Uppföljning: som en del av internkontrollen Riktlinjer för arbetslivsinriktad
Läs merPressmeddelande för Norrbotten. december 2013
Pressmeddelande för Norrbotten december 2013 Procent 20 Norrbottens län Inskrivna arbetslösa i procent av arbetskraften* januari 1994 - - december oktober 2013 15 10 5 0 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006
Läs merRehabiliteringsprocessen till vägs ände?
Rehabiliteringsprocessen till vägs ände? Lars Johansson, Teknikföretagen Per Helin, Försäkringskassan Dag 180 i sjukperioden Anställd dyker upp på jobbet, berättar att hen inte längre får sjukpenning,
Läs merSvar på skrivelse om sjukfrånvaro i Spånga- Tensta stadsdelsförvaltning
Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning HR-avdelningen Dnr 1.6-754/2015 Sida 1 (6) 2016-02-16 Handläggare Ida Hagerum Telefon: 08-508 033 73 Till Spånga-Tensta stadsdelsnämnd Svar på skrivelse om sjukfrånvaro
Läs merMetoder för primärprevention och tidig återgång i arbete vid arbetsrelaterad psykisk ohälsa
Metoder för primärprevention och tidig återgång i arbete vid arbetsrelaterad psykisk ohälsa Gunnar Bergström, docent 2017-10-20 Namn Efternamn 1 Systematisk litteraturgenomgång Riktlinjer Arbetshälsoekonomiskt
Läs merArbetsförmedlingen Birgitta, Maria-José, Lena
Arbetsförmedlingen Birgitta, Maria-José, Lena 2019-05-15 Ny organisation - kanalförflyttningen Kunden har ett eller flera ärende/-n och inte bara en handläggare. Vi har gått ifrån min personliga handläggare.
Läs merFör rehabilitering med hälsan i fokus
22 juni 2015 a15-0494 Kommunal/YW Till Socialdepartementet För rehabilitering med hälsan i fokus Vägar till sjukskrivning Vid mötet med statsrådet Annika Strandhäll den 20 april 2015 lämnade Kommunal över
Läs merVillkor, redovisningar och utbetalningar inom villkor och (7) Se bilaga Se bilaga 1. 3
Datum Vår beteckning 2018-05-30 Dnr 013664-2017 1 (7) Återrapportering av uppdrag i regleringsbrev Villkor 3 inom överenskommelsen En effektiv och kvalitetssäker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess
Läs merMedUrs Utvärdering & Följeforskning
MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat
Läs merRiktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering
Riktlinjer gällande rehabilitering och arbetsanpassning kommunfullmäktige 2003-09-11 rev. 2016-04-14 Sid 1/7 Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering INLEDNING Arbetsgivaren har
Läs merOrganisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4
November 2016 Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 Hur kan man arbeta med den nya föreskriften och få strategi och kultur att samverka? Frida Norrman & Johanna Rådeström Organisationspsykologer,
Läs merArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering
ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering Therese Eskilsson Universitetslektor, Umeå universitet & Stressrehabilitering, Region Västerbotten BRISTER I ARBETSMILJÖN KAN
Läs merRiktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering
Reviderad: 2016-04-14. Kontrollerad: 2017-06-13 Sid 1/7 Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering INLEDNING Arbetsgivaren har enligt arbetsmiljölagen och lagen om allmän försäkring
Läs merAtt (in)se innan det går för långt
Att (in)se innan det går för långt Främjande av psykisk hälsa på arbetsplatsen Conventum 20 september 2017 Matilda Skogsberg, arbetsmiljökonsult och leg. psykolog Regionhälsan, Region Örebro län Vad är
Läs merUtvecklingen i riket och länen
Vägen till ett sjukpenningtal på 9, Utvecklingen i riket och länen Redovisning 19-- Sid 1 Januari 19 Vägen till 9, Sid Januari 19 Vägen till 9, Vägen till ett sjukpenningtal på 9, Presentation innehåller
Läs merPatienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:
Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Varför har jag ont i ryggen och är det något farligt? Hur länge kommer jag att ha ont Finns det något att göra för att bota detta? DEN BIOPSYKOSOCIAL
Läs merBasutbildning november Försäkringskassan och TRISAM
Försäkringskassan och TRISAM Vår etiska kod Den statliga värdegrunden är utgångspunkt för vår etiska kod: Vi är sakliga och opartiska Vi skyddar förtroendet för Försäkringskassan Vi är medvetna om att
Läs merArbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet
Arbete och hälsa Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet Healthy organizations are not created by accident! Grawitch et al, 2006 Faktorer associerade med
Läs merLandstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch. anpassningsarbete
Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch anpassningsarbete Om ohälsa i form av sjukdom eller arbetsskada inträffar är vår målsättning att genom lämpliga insatser rehabilitera den anställda tillbaka
Läs merATT ARBETA MED PSYKISK OHÄLSA - CHEFENS ROLL
ATT ARBETA MED PSYKISK OHÄLSA - CHEFENS ROLL https://strategiclearner.files.wordpress.com/2012/10 /information-overload-1.png MONICA BERTILSSON, MED DR, FORSKARASSISTENT, LEG. ARBETSTERAPEUT ENHETEN FÖR.
Läs merREHABILITERINGSPOLICY
REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Dnr: KS 2014/621 Reviderad: 2008 Reviderad: 2015-01-26, 13 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box
Läs merUtvecklingen i riket och länen
Vägen till ett sjukpenningtal på 9, Utvecklingen i riket och länen Redovisning 1--17 Sid 1 November 1 Vägen till 9, Sid November 1 Vägen till 9, Vägen till ett sjukpenningtal på 9, Presentation innehåller
Läs merRehabilitering. Vad innebär rehabilitering? Det finns olika typer såsom social, medicinsk och arbetslivsinriktad rehabilitering.
Rehabilitering Vad innebär rehabilitering? Det finns olika typer såsom social, medicinsk och arbetslivsinriktad rehabilitering. Def. Arbetslivsinriktad rehabilitering handlar om de åtgärder som syftar
Läs mer12. Behov av framtida forskning
12. Behov av framtida forskning Som framgår av denna rapport är forskningen om sjukfrånvaro både vad gäller orsaker till sjukfrånvaro, vad som påverkar hur snabbt en sjukskriven person återgår i arbete,
Läs merKonsekvenser av sjukskrivning 2006
Konsekvenser av sjukskrivning 006 Institutionen för medicinska vetenskaper Arbets- och miljömedicin Hjälp oss att underlätta bearbetningen av Dina svar! Markeringarna kommer att läsas optiskt i en s.k.
Läs merSjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009. Hela Sverige
Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009 Hela Sverige Fakta om analysen Analysen bygger på statistik för 2009 från SCB, för sjukfrånvaron i privat och offentlig vård, för sjukperioderna 15-89 dagar
Läs merAktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator
Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator Aktivitet och delaktighet Människan är en aktiv varelse Aktivitet formar och
Läs merChefers arbetsmiljö och betydelse för medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa. Anna Nyberg Med Dr, leg psykolog Stressforskningsinstitutet
Chefers arbetsmiljö och betydelse för medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa Anna Nyberg Med Dr, leg psykolog Stressforskningsinstitutet Chefers arbete Högt arbetstempo med ständiga avbrott Varierat och fragmenterat
Läs merNyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang
Nyckelfaktorer Denna bild visar faktorer som används som nyckeltal, Key Performance Indicators (KPI) i AHA-metoden. KPI ger en snabb överblick på övergripande nivå av arbetsmiljö och hälsa. KPI består
Läs merVad händer om jag blir sjuk?
Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn
Läs merUtbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare
Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare 2017-01-26 Schema för dagen: 08:30 Inledning 08:45 Regionens arbete med sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen, rehabkoordinatorns roll 09:15 FIKA 09:35
Läs merHÄLSOFRÄMJANDE I ARBETSLIVET Mer ambitiösa arbetsgivare i kommunal vård och omsorg har bättre hälsa bland medarbetarna
HÄLSOFRÄMJANDE I ARBETSLIVET Mer ambitiösa arbetsgivare i kommunal vård och omsorg har bättre hälsa bland medarbetarna Ingemar Åkerlind, Camilla Eriksson, Cecilia Ljungblad, Robert Larsson Akademin för
Läs merDialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa
Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa Therese Eskilsson Universitetslektor, leg sjukgymnast Inst. samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet Stressrehabilitering,
Läs merRutiner för Arbetsanpassning och rehabilitering
HÖGSKOLAN DALARNA HDa dnr: F2001/1766/12 1 Rutiner för Arbetsanpassning och rehabilitering INLEDNING Bakgrund Personalen är Högskolans viktigaste resurs såväl ur ekonomisk som kompetensmässig aspekt. Förebyggande
Läs merHur förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Hur kan samarbete mellan arbetsgivare och företagshälsa ge bättre förhållanden
Hur förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Hur kan samarbete mellan arbetsgivare och företagshälsa ge bättre förhållanden Irene Jensen Professor och enhetschef Gunnar Bergström Docent Enheten för interventions-
Läs merSjukskrivna personers upplevelse av bemötande
isfinspektionen FÖR SOCIALFÖRSÄKRINGEN Rapport 2014:9 Sjukskrivna personers upplevelse av bemötande Från Försäkringskassan och hälso- och sjukvården sf Rapport 2014:9 Från Försäkringskassan och hälso-
Läs merArbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning. Arbete. Oklara begrepp. Psykisk ohälsa. Arbete Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning
Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning En vetenskaplig kunskapssammanställning om sambanden Eva Vingård (ordf) Lisa Ekselius Bengt Järvholm Christer Hogstedt
Läs merRehabiliteringsprocessen Handbok för Pajala kommun
Rehabiliteringsprocessen Handbok för Pajala kommun DOKUMENTNAMN Rehabiliteringsprocessen GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2013-02-11 DOKUMENTTYP Handbok BESLUTAT/ANTAGET KS 2013-02-11 11 DOKUMENTÄGARE Kommunstyrelsen
Läs merRiktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen
Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen Utredning och åtgärder vid etablerad psykisk ohälsa Företagshälsans riktlinjegrupp Ergonom vid AMM Med dr, ergonom/leg fysioterapeut Patientutredningar, kunskapsspridning,
Läs merStressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län
SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg
Läs merLevnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården
1 Alkoholvanor diskuterades Ålder 44 år eller yngre 24 22,7-24,7 18 17,3-18,5 20 19,1-20,1 45-64 år 29 * 28,4-29,8 17 16,6-17,5 22 * 21,2-22,1 65-74 år 25 23,8-25,3 14 * 13,6-14,7 19 18,3-19,2 75 år och
Läs merEget företagande och livskvalitet. En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma
Eget företagande och livskvalitet En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma Hösten 2013 Eget företagande ger högre livskvalitet Tre av fyra företagare anser
Läs merÄr arbete bra för hälsan? Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala
Är arbete bra för hälsan? Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Arbetsmiljölagen (1977:1160): Arbetsgivaren ska vidta alla de åtgärder som behövs för att förebygga
Läs merREHABILITERING TILL ARBETE ADA + ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång
REHABILITERING TILL ARBETE ADA + ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång Sundsvall 2018-01-24 Östersund 2018-01-25 NorBet (Arbetsmedicin Norr), Stressrehabilitering Umeå Arbets- och Beteendemedicinskt Centrum
Läs merPolicy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun
KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 2016:13-020 Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2016-06-16 91 2 Inledning Det arbete som görs i verksamheterna
Läs merFöretag med friska medarbetare utmärks av mer utvecklat arbete avseende:
Företag med friska medarbetare utmärks av mer utvecklat arbete avseende: Ledarskap Kompetensförsörjning Tydliga karriärvägar Man ansträngde sig för att de anställda skulle passa in i gruppen Utbildning
Läs mer