Arbetslivsinriktad rehabilitering Hur kan kontakter med arbetsgivare och arbetsliv koordineras för återgång i arbete? Gun Johansson Med Dr

Transkript

1 Arbetslivsinriktad rehabilitering Hur kan kontakter med arbetsgivare och arbetsliv koordineras för återgång i arbete? Gun Johansson Med Dr Centrum för arbets- och miljömedicin Stockholms läns landsting Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet

2 Uppdrag för funktionen för koordinering enligt överenskommelsen Individuellt stöd till de patienter som är eller riskerar att bli sjukskrivna Intern samverkan på vårdenheter och övriga verksamheter i hälso- och sjukvård Kontakt med arbetsgivare Namn Efternamn 19 september

3 Arbetslivsinriktad rehabilitering Åtgärder som bidrar till att människor återfår arbetsförmåga för att kunna försörja sig genom förvärvsarbete Namn Efternamn 19 september

4 Tre typer av arbetslivsinriktade åtgärder Åtgärder riktade mot att förändra individen Åtgärder riktade mot att förändra i arbetet Jobbyte Namn Efternamn 19 september

5 Försäkringskassan Arbetsförmedling Hälso- och sjukvård Företagshälsovård och motsvarande Hälsa Arbetsförmåga Anställningsbarhet Återgång i arbete Arbetsplatser Sid 5

6 Enligt Arbetsmiljölagen är arbetsgivaren ansvarig för arbetsmiljön och ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall instruera och informera de anställda för att undvika risker ha en organisation för rehabiliteringsoch anpassningsverksamhet anlita den företagshälsovård som behövs

7 Att förändra arbetet några utgångspunkter Kan man arbeta anpassningar av arbetet Bör eller får man arbeta krav på att vara frånvarande eller närvarande Vill man arbeta incitament på att vara frånvarande eller närvarande Namn Efternamn 19 september

8 Två olika situationer vid anpassning av arbetet Naturliga möjligheter att anpassa arbetet till sitt hälsotillstånd finns Uppgiften kan då vara att synliggöra dessa för individ och arbetsgivare Få eller inga naturliga möjligheter att anpassa arbetet finns Uppgiften i dessa fall är att hitta framgångsrika interventioner som fungerar för samtliga parter Namn Efternamn 19 september

9 Anpassningar av arbetet Kan t.ex. innebära att: Skjuta upp arbetsuppgifter Välja bland uppgifter Få hjälp av kollegor Arbeta långsammare Ta längre raster Arbeta kortare arbetsdag Gå hem och göra uppgifter vid annat tillfälle Arbeta ostört Arbeta hemifrån Namn Efternamn 19 september

10 Återgång i arbete bland långtidssjukskrivna tjänstemän 5590 privatanställda tjänstemän försäkrade genom ITP hos Alecta minst 90 dagars sammanhängande sjukskrivning under år 2000 Enkät under sommaren individer besvarade enkäten

11 % arbetsmarknadsstatus kvinnor män G Johansson

12 Fördelning av antal anpassningsmöjligheter kvinnor män noll en två tre fyra fem sex sju åtta nio G Johansson

13 % Anpassningsmöjligheter och arbetsmarknadsstatus bland kvinnor I arbete sjukskriven G Johansson

14 % Anpassningsmöjligheter och arbetsmarknadsstatus bland män i arbete sjukskriven G Johansson

15 Krav på att vara närvarande eller frånvarande Närvarokrav= negativa konsekvenser av att utebli från jobbet t.ex. Arbetsuppgifter läggs på hög Arbetskamrater får mer att göra Verksamheter måste ställas in Frånvarokrav =negativa konsekvenser av att närvara på jobbet Man sprider smitta Man är inte välkommen Namn Efternamn 19 september

16 Incitament att vara närvarande eller frånvarande Närvaroincitament = förhållanden som gör att jag vid nedsatt förmåga vill arbeta tex: Stödjande arbetskamrater Roliga arbetsuppgifter Har tråkigt hemma Frånvaroincitament = förhållanden som gör att jag vid nedsatt förmåga inte vill arbeta tex: Arbetet är tråkigt Man har alternativa verksamheter utanför jobbet som ger mening och struktur Namn Efternamn 19 september

17 Modell av vad som kan driver om man vill arbeta eller inte Kan man arbeta Bör man/får man arbeta Arbete/ej arbete Vill man arbeta Namn Efternamn 19 september

18 Är arbetsplatsinterventioner effektiva för att få människor med funktionsbegränsningar tillbaka till arbete?

19 Sherbrooke-modellen (Loisel et al 1997, ländryggsbesvär) 40 arbetsplatser randomisering Ingen intervention arbetsplatsen Anställda 4 veckors sjukskr. randomisering Intervention arbetsplatsen Anställda 4 veckors sjukskr. randomisering Vanligt Omhändertagande Vanligt + Klinisk Behandling Vanligt Vanligt+Klinisk + + Arbetsplatsintervention Arbetsplatsintervention

20 Grupp Intervention off work period Vanligt omhändertagande Klinisk behandling Läkarbesök Instruktionsvideo om ländryggsbesvär Ryggspecialist Ryggskola Funktionell rehabilitering Terapeutisk återgång i arbete Arbetsplatsintervention Företagsläkare och ergonom Besök på arbetsplats Representanter för arbetsgivare och fack involveras Modifieringar av arbetet Fortlöpande Vid studiens början 8 veckor 9 veckor 13 veckor 17 veckor 6 veckor Kliniskt + Arbetsplats Alla interventioner Som ovan

21 Sherbrooke-modellen Sannolikhet att återgå i arbete bland sjukskrivna med ländryggsbesvär (Loisel et al 1997) md dagar 1. Vanlig behandling 120,5 HR = Klinisk behandling 131 HR = 1.1 (ryggskola, träning) 3. Arbetsplatsintervention 67 HR = 1.6 med arbetsplatsförändring HR = 2.4

22 Om man inte kan förändra befintligt arbete Namn Efternamn 19 september

23 Namn Efternamn 19 september

24 Rehabiliteringskedjan inom sjukförsäkringen baseras på att de som inte kan återgå till befintligt arbete ska byta jobb Namn Efternamn 19 september

25 Att byta jobb Kan påverka arbetsförmågan positivt genom att en individs kapacitet bättre matchar kraven i det nya arbetet än det tidigare arbetets Namn Efternamn 19 september

26 Jobbyte kan ha olika betydelse Byte av arbetsgivare Byte av arbetsplats Byte av yrke Byte av arbetsuppgifter Namn Efternamn 19 september

27 Potentiella hinder för att byta jobb Sverige har låg rörlighet i arbetslivet Arbetsgivare negativa till att anställa tidigare sjukskrivna Svårt för individen att ställa om till nytt arbete Individer kan vara ovilliga att förlora anställningstrygghet Namn Efternamn 19 september

28 Innebär jobbyte att de som varit sjukskrivna i högre utsträckning blir kvar i arbetslivet? Namn Efternamn 19 september

29 Alla sjukskrivna 6 månader eller mer 1994,1999, 2004 Bytt jobb (samma arbetsplats) 1995, 2000, 2005 Kvar i samma jobb (samma arbetsplats) Kvar i arbete/inte kvar i arbete 1998, 2003, 2008 Nordström et al., BMC Public Health 2014;14:305 Namn Efternamn 19 september

30 Vilka byter jobb Kvinnor Män Jobbyte Jobbyte Tidigare bytt jobb + + Varit heltidssjukskriven + + Låg utbildningsnivå på arbetsplatsen + + Ung arbetsplats + + Ung ålder + + Få anställda + + Född utanför västvärlden + Låg utbildning - Mansdominerad arbetsplats + Namn Efternamn 19 september

31 Arbetsgivarna vad vet vi om dem? G Johansson

32 Chefer som är ganska eller mycket negativa till att nyanställa (TCO Jakten på Superarbetskraften III 8/09)

33 I en svensk experimentell studie av anställningsprocessen fann man att arbetsgivare bl.a. valde bort människor som hade varit sjukskrivna under längre tid (Eriksson et.al IFAU) Namn Efternamn 19 september

34 Arbetsgivare kan vara tveksamma till att anställa människor med nedsatt förmåga pga Dålig kunskap om funktionsnedsättningar och anpassningar Oro över kostnader Oro för legala skyldigheter som kan uppstå Kaye et al 2011 J Occ Rehab 21

35 Kanske är arbetsgivares oro obefogad En enkätstudie till 800 konsumenter visade att 75 % hade kommit i kontakt som kund med någon med funktionsnedsättning Alla var positiva till företag som tog ett socialt ansvar och 92 % uppgav att de skulle favorisera ett företag som anställt någon med funktionsnedsättning Siperstein et.al. J Vocational Rehab 2006: 24 Namn Efternamn 19 september

36 Bemötande från arbetsplats/arbetsgivare Strunin & Bodin Am J Ind Med 2000 Tre typer av bemötande av sjukskrivna: Welcome back- uppmuntran och erbjudande om lämpliga modifieringar från arbetsgivare Business as usual arbetsgivare är likgiltig för om arbetstagare återgår eller ej You re out individen avskedas eller möts av ovilja inför återgång G Johansson

37 It pays to be nice (Butler et.al J Occup Environ med 2007) Studerade om anställdas tillfredsställelse med bemötande från arbetsgivare och hälso- och sjukvård påverkade återgång i arbete Resultat: a) Sannolikheten att inte ha återgått eller att ha återgått med upprepad frånvaro var mycket högre bland dem som var missnöjda med arbetsgivares bemötande än bland dem som var nöjda med detta bemötande. b) Mönstret fanns även bland dem som var missnöjda med bemötande från hälso- och sjukvården men inte lika starkt.

38 Reaktioner från arbetsledare Baril m.fl. SocSciMed 2003 Rollkonflikt mellan ansvar för produktion och att anpassa arbetet Dålig kunskap om t.ex. ergonomiska principer som låg till grund för valet hur arbete skulle anpassas G Johansson

39 Reaktioner på arbetsplatser- kan påverka återgång i arbete negativt MacEachen m.fl. Scand J Work Environ Health 2006 Misstankar om att någon vill uppnå sjukdomsvinst Negativa reaktioner på att överta uppgifter Sjuka i arbetsgruppen påverkar produktionsrelaterade bonusar negativt G Johansson

40 The priority competency model Johnston et.al Supervisor competencies for supporting return to work: A mixed-method study. J Occup Rehab G Johansson

41 Sjukskriven Återgång Hållbarhet Policy Finns Finns Finns inte Sociala relationer Arbetsledning Ansvar Ansvar Tar ej ansvar Medarbetare Kamratliga känslor Hjälper till Goodwill Tjulin et.al. J Occup.rehab. 2010; 20: G Johansson

42 Ökar sannolikheten att anställas om man får lönebidrag? Stort fältexperiment i Belgien Två identiska ansökningar skickas till 768 utlysta jobb förutom att den ena innehöll uppgifter om en funktionsnedsättning De funktionnedsatta delades in i par där den ena uppgav möjlighet att få lönebidrag mellan 20 till 40 % av lönekostnaden Baert 2016 Eur J Health Econ 2016, 17 Namn Efternamn 19 september

43 Resultat De med funktionsnedsättning och lönebidrag hade 47 % lägre sannolikhet än de utan sådan nedsättning att få en positiv reaktion från arbetsgivare Motsvarande siffra bland de med funktionsnedsättning utan lönebidrag var 49 % lägre chans Namn Efternamn 19 september

44 Rehabmöte, råd till arbetsgivaren Jonathan Lyström ST-läkare arbets- och miljömedicin, SLL Återgång i arbete på 25 eller 50% med vilodag mitt i veckan (onsdag) Eftersträva TYDLIGA, AVGRÄNSADE arbetsuppgifter. Kan vara andra än de ordinarie uppgifterna. Få hjälp av chef att prioritera arbetsuppgifter I görligaste mån arbeta ostört, undvika hög ljudnivå, tidspress. Ev arbeta hemifrån Den sjukskrivna (alternativt chefen) ges tid att rensa epost som kan ha samlats under frånvaron När den sjukskrivna börjar jobba på 75%, rekommenderas att man slussas in i sina tidigare arbetsuppgifter (arbetsanpassningar tas successivt bort Kontakt med företagshälsovården för behandling, sjukskrivning och successiv arbetsupptrappning. Avsätta 15 min varje vecka för avstämningar med chef, se att det går som det ska Ev informerar chefen kollegorna inför den sjukskrivnas återgång i arbete (förekomma nyfikna frågor) Namn Efternamn 19 september

45 För er uppmärksamhet /Gun Namn Efternamn 19 september