Linköpings universitet 1
|
|
- Gustav Ekström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Rörligt arbetsliv Att främja arbetsförmåga i ett rörligt arbetsliv Rörlighet på arbetsmarknaden nya ägare och ägarformer, globalisering Inom och mellan organisationer och yrken (till exempel mellan traditionellt manliga och kvinnliga yrken) Kerstin Ekberg Linköpings universitet IMH & HELIX Vinn Excellence Centre & Region Östergötland Rörlighet på arbetsplatser nya organisationsformer och arbetsuppgifter Ökande andel tidsbestämda anställningar Rörlighet bland personer och idéer Från arbetslöshet till anställning, eller från att vara sjukskriven till att få ett arbete Frivillig eller påtvingad rörlighet Rörlighet i arbetslivet Rörlighet på arbetsmarknaden Danmark 16% Norge 14% Sverige 8% Av arbetskraften byter arbete. Vem kan få ett nytt arbete? Vem bör få ett nytt arbete? Öka sannolikhet för långtidssjukskrivna som byter arbete att vara kvar på arbetsmarknaden 4 år senare 3 Linköpings universitet 1
2 Vilka blir anställda? Arbetsplatsen: organisering, ledning, arbetsmiljö och hälsa (TCO, Jakten på superarbetskraften, 2008) Det moderna arbetslivet Nya organisationsformer ställer krav på deltagande, kunskap, lärande Mätning av prestation, ökad kontroll Team-organisering och fler typer av arbetsuppgifter kräver översikt, kompetens att utföra en rad olika uppgifter, social kompetens, kommunikationsförmåga Arbetsmiljöindikatorer för kvinnor och män Indikator Kvinnor Män Hög arbetstakt, % 48,3 58,4 60,0 61,0 34,4 42,7 47,0 45,0 Litet inflytande, % 48,3 51,8 52,0 52,0 36,0 37,6 37,0 35,0 teamarbete Ökade krav på kompetensutveckling, kognitiv förmåga, ansvarstagande, initiativ Tillfälliga anställningar ökar i antal. Tillfälliga anställningar innebär ekonomisk otrygghet, sämre social integration på arbetsplatsen och sämre möjligheter till kompetensutveckling Monotont arbete % 42,3 44,9 45,0 48,0 33,6 36,5 38,0 40,0 Källa: Arbetsmiljöundersökningen, Arbetsmiljöverket och Statistiska centralbyrån Den fysiska arbetsmiljön har förbättrats, medan den psykosociala tycks ha försämrats främst för kvinnor 8 Linköpings universitet 2
3 Arbetsmiljö och ökad risk för depression, utmattning (SBU 2014) Ökad risk för sjukskrivning i psykiska sjukdomar (Försäkringskassan 2013) Personer som upplever en arbetssituation med små möjligheter att påverka, i kombination med alltför höga krav Personer som upplever bristande medmänskligt stöd i arbetsmiljön De som upplever mobbning eller konflikter i sitt arbete Personer som upplever att de har pressande arbete eller en arbetssituation där belöningen upplevs som liten i förhållande till ansträngningen Osäkerhet i anställningen, t ex en oro för att arbetsplatsen ska läggas ner Två diagnoser dominerar: Anpassningsstörningar och reaktion på svår stress (40%) Depressiv episod (30%) Psykiska sjukdomar har de längsta sjukfallen: medianlängd 75 dagar, jämfört med medianlängd 43 dagar för samtliga diagnoser 9 10 Grupper med ökad risk för sjukskrivning i psykiska sjukdomar (Försäkringskassan 2013) 28% högre risk för kvinnor Åldrarna år Har barn 3-12 år Frånskilda och personer med livskamrat som dött Boende i storstäder och förorter Inkomst under medianinkomst, särskilt för män Offentliganställda Tjänstemannayrken och kontaktyrken Återgång i arbete för sjukskrivna i psykiska diagnoser (Försäkringskassan 2013) F43, anpassningstörningar och reaktion på svår stress har lika hög sannolikhet som genomsnittet av alla diagnoser att återgå i arbete F32 depressiv episod har 20% lägre sannolikhet för återgång i arbete än genomsnittet av alla diagnoser Efter 2009 har antalet nya sjukfall med psykisk sjukdom ökat medan återgång i arbete successivt har minskat Linköpings universitet 3
4 Produktivitet 100% Produktivitet, sjukfrånvaro och sjuknärvaro Kan arbetsplatsen främja arbetsglädje, hälsa och produktion? ersättare sjuknärvaro sjukfrånvaro sjuknärvaro 0% Sjukskrivning Återgång i arbete Frisk arbetsplats Lindberg & Vingård 2012, systematisk litteraturgenomgång En frisk arbetsplats är god arbetsplats med en arbetsmiljö som har gynnsamma effekter på både individ och verksamhet positiva, tillgängliga och rättvisa ledare; utvecklad kommunikation; samarbete/teamarbete; positivt, socialt klimat; medinflytande/delaktighet; autonomi/empowerment; rolltydlighet med tydliga förväntningar och mål; erkännande; att utvecklas och växa i arbetet; lagom arbetstempo och arbetsbelastning; administrativt och/eller personligt stöd i arbetet; bra fysisk arbetsmiljö samt bra relationer till intressenterna. Beslutsutrymme/kontroll Möjlighet att bestämma över sitt eget arbete (hur och vad) Få använda sina färdigheter fullt ut Känsla av kontroll över en krävande situation (Karasek & Theorell, 1990) 15 Linköpings universitet 4
5 Socialt kapital på arbetet Innovativt lärandeklimat Tillit och vi-känsla i arbetsgruppen Att dela med sig av idéer och information Styrkan i, och mängden av länkar och nätverk (struktur) Uppfattning av stöd, ömsesidighet, tillit och samarbete (kognitivt) Innovativt lärande: nya situationer, problemlösning, förbättring Uppmuntras att ifrågasätta arbetsprocesser, tänka nytt, prova nya arbetssätt. Innovation som ett sätt att hantera höga krav (Salanova, Agut & Peiró, 2007). Förutsättning för organisatorisk utveckling Nätverk är en resurs i sig för att nå mål Norm av ömsesidighet: resurs för gruppen (Kouvonen et al., 2006) SBU 2014 LOHP Samband organisation, arbetsvillkor, hälsa och produktion Socio Personer som upplever goda möjligheter till kontroll i det egna arbetet och de som upplever att de behandlas rättvist utvecklar mindre symtom på depression och utmattningssyndrom än andra. Organi sation Lärande-miljö Ledarskap Arbetsglädje, Flow Produkti on Psykosociala arbetsvillkor Utmattning 19 Linköpings universitet 5
6 Om man blir sjuk. Utvecklingen - sjukfrånvaro 22 Sjukfrånvaron i olika sektorer Riskgrupper för sjukskrivning Kvinnodominerade yrken inom vård och omsorg och traditionella mansdominerade arbetaryrken. Yrken som bygger på kontakt med andra människor (hälso- och sjukvård, barnomsorg, äldrevård, lärare, etc). Låginkomsttagare Kvinnor Lågutbildade Äldre Icke-infödda Tidigare sjukfrånvaro Linköpings universitet 6
7 Sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen: många faser och många aktörer Arbetsplatsen och arbetets villkor -social arena -arbetsmiljö I arbete med svårigheter -preseenteism? -interventioner? -inkluderande/marginaliserande Utveckling - karriär - Rörlighet vertikalt el horisontellt Rörlighet på arbetsmarknaden - från/till anställning - rekryteringsstrategier Bedömning av arbetsförmåga Sjukskriven -utredningar -arbetsförmåga -rehab. åtgärder -samverkan aktörer Redo att återgå -rätt tidpunkt? -individens perspektiv -hälso- och sjukvårdens perspektiv -arbetsplatsens perspektiv -socialförsäkringens perspektiv - fit for work? Återgång i arbete -arbetsplatsens policy -arbetskamraternas syn -anpassningar i arbetet -arbetsledarens kompetens Hållbar arbetsförmåga -rätt åtgärder -stöd under re-integrationen Vad är arbetsförmåga? Begreppet arbetsförmåga är inte definierat i praktiken Många olika instrument används för att bedöma arbetsförmåga I allmänhet tar instrumenten upp basal Fysisk funktion (gå, stå, lyfta, bära, sitta, etc) Psykisk funktion (uppmärksamhet, minne, självständighet, fullgöra uppgifter, stresskänslighet, etc) Social funktion (uttrycka känslor, konflikthantering, samarbete, kommunikation, etc) Ofta saknas relationen till arbete och analys av förutsättningar i arbetet Linköpings universitet 7
8 Concept of work ability. Ilmarinen J E.,Occup. Environ. Med 2001;58 Bedömning av arbetsförmåga i primärvården Hälsa Fysisk kapacitet Mental kapacitet Social funktion Utbildning och kompetens Skicklighet Kunskap Motivation Mänskliga resurser Värderingar Attityder Arbete Mentala krav Arbetsmiljö Fysiska krav Arbetstillfredställelse Arbetsgemenskap Arbetsförmåga Diffusa symptom (trötthet, smärta, ångest, etc) och bristande kunskap om patientens arbetsplats/ arbetssituation innebär osäkerhet i bedömningen (Nilsing et al 2013) Policy saknas ofta inom primärvårdscentraler för hur sjukskrivningar ska hanteras. Ingen tar reellt ansvar för bedömning av arbetsförmåga (Ståhl et al 2009, Nilsing et al 2013) Organisatoriska svårigheter, andra professioner finns ibland inte på VC utan får remiss baserat på läkarens bedömning Läkaren är ensam i bedömningen och har ont om tid Samarbete med andra aktörer är sällsynt och äger vanligen rum sent i sjukskrivningsprocessen (Ståhl et al 2009, Nilsing et al 2013) WAI - Work Ability Index Arbetsgivares uppfattningar om arbetsförmåga - produktivitet (Jansson 2014) Arbetsledares uppfattningar om orsaker av betydelse för sjukskrivning psykisk ohälsa (Lemieux et al 2011) Individen Vara tillgänglig Arbetsgivaren Skapa en god arbetsmiljö Den sjukskrivne Arbetet Fysisk förmåga, kunna hantera stress och konflikter, uthållighet, tåla kritik Förmåga att kommunicera, vara internt och externt social Meddela frånvaro, kunna fungera i team, informera, vara trevlig Engagemang, intresse och en vilja att utveckla Vara stolt över arbetet och engagerad Vara sin egen arbetsledare Pålitlig, flexibel, ta initiativ, ha överblick över produktionen Leverera produktion tid Respektera arbetsplatsregler, leverera Skapa en social team-känsla Motivera genom information och deltagande Coacha och stödja Leda och organisera arbetet Begränsad arbetsförmåga Hälsoproblem, bristande engagemang, för många privata intressen, alkohol, droger, familjeproblem, husbygge, ungdomar som inte förstår regler på arbetsplatsen Social isolering Stressorer i privatlivet Missnöjd med arbetet Upprepad tidigare sjukfrånvaro För tidig återgång i arbete Fördomar mot psykisk ohälsa Konfliktfyllda relationer Organisatoriska förändringar under sjukfrånvaro Arbetsledares bristande kunskap om psykisk ohälsa Skepticism mot diagnosen Linköpings universitet 8
9 Vem bedömer arbetsförmågan i praktiken? Hälso- och sjukvården - funktionsförmåga Läkare Sjukgymnaster Arbetsterapeuter Psykologer Socionomer Förmåga att arbeta Socialförsäkringssystemet - arbetsförmåga Handläggare Regelverket Systematiska utvärderingar av rehabiliteringsåtgärder Individen själv - Hälsa - Relation arbetsledaren - Relation arbetskamrater - Arbetsengagemang - Social situation - Ekonomi Arbetsplatsen -produktionsförmåga Arbetsgivare Arbetskollegor Sherbrooke-modellen (Loisel et al 2002, ländryggsbesvär) Besvär i rörelseorganen 40 arbetsplatser ( anställda) randomisering Ingen intervention arbetsplatsen Anställda 4 veckors sjukskr. randomisering Intervention arbetsplatsen Anställda 4 veckors sjukskr. randomisering Vanligt omhändertagande OR = 1.0 Enbart klinisk behandling OR = 1.12 Enbart arbetsplatsintervention OR = Klinisk + arbetsplats OR = 2.41 Linköpings universitet 9
10 Effekten av interventioner, rehabilitering och åtgärder på arbetsplatsen -Systematisk kunskapssammanställning (Holm m fl 2010) NICE guidance on long-term sickness and incapacity (2011) Besvär i rörelseorganen Visst stöd för att multidisciplinär rehabilitering inkluderande fysisk aktivitet och psykologisk intervention, KBT eller liknande, är positivt för sjukskrivna under perioden 4 veckor 4-6 månader Koordinerad vård och coachning är positivt under de första 3 månaderna Tre övergripande teman återfanns i de studier som visade positiva resultat för att förebygga långtidssjukskrivning: Tidiga interventioner Multidisciplinära åtgärder Interventioner som inkluderar arbetsplatsen Faktorer som påverkar återgång i arbete efter akuta ländryggsbesvär (Systematisk review, Institute of Work and Health 2012) Stark evidens Den sjukskrivnes egna förväntningar om återgång i arbete Vilka sjukvårdsprofessioner man träffar och vilka åtgärder man får Självrapporterad smärta och funktionsnedsättning Utstrålande smärta Arbetsrelaterade faktorer som fysiska krav, arbetstillfredsställelse och erbjudande om anpassningar på arbetsplatsen Måttlig evidens Psykosocial arbetsmiljö (arbetstakt, kontroll, socialt stöd) Försäkringsfrågor (tid och upplevd rättvisa i bedömningen) Fast anställning Tidigare sjukskrivning för besvären Bemötande i hälso- och sjukvården Sju principer för en framgångsrik rehabiliteringsprocess (Inst. of Work and Health, Toronto) 1. Arbetsplatsen har ett starkt engagemang i frågor om hälsa och säkerhet 2. Arbetsgivaren erbjuder sjukskrivna anpassning av arbetet 3. I rehabiliteringsplaneringen säkras att planen stödjer den sjukskrivne utan att innebära nackdelar för arbetskamrater 4. Arbetsledaren har utbildats i sjukskrivnings- och rehabiliteringsfrågor och deltar i planeringen för återgång 5. Arbetsgivaren tar tidig och respektfull kontakt med den sjukskrivne 6. Det finns en ansvarig rehabiliteringskoordinator 7. Arbetsgivare och sjukvård kommunicerar med varandra om lämpliga anpassningsåtgärder Linköpings universitet 10
11 Psykiska besvär Effekten av interventioner, rehabilitering och åtgärder på arbetsplatsen -Systematisk kunskapssammanställning (Holm et al 2010) Psykiska besvär Inget entydigt stöd för några effektiva behandlingsmetoder Cochrane review interventioner för att underlätta återgång i arbete för sjukskrivna med psykiska besvär (Arends et al 2012) 10 inkluderade RCT studier, varav 5 KBT och 5 PST (lösningsfokuserad terapi) Utfallsmått: tid till återgång i arbete helt eller på deltid KBT och PST tycks inte hjälpa sjukskrivna med psykiska besvär till full återgång i arbete i högre grad än sedvanlig eller ingen behandling (måttlig evidens) PST tycks hjälpa sjukskrivna med psykiska besvär till att återgå i arbete på deltid (dvs ett första steg tillbaka) (måttlig evidens) Principer i best practice i interventioner för psykiska besvär (Costa-Black 2013, efter Pomacki et al 2010) Nivå Principer Organisatorisk Klar, detaljerad och väl kommunicerad policy på arbetsplatsen för identifiering och hantering av psykiska besvär. Utbildning av arbetsledare i att identifiera problem och i att underlätta återgång i arbete. Rehabilitering Koordinerad, strukturerad och planerad nära kommunikation mellan den anställde, arbetsledare, sjukvården och andra aktörer. Tillämpa systematiska, strukturerade och koordinerade rehabiliteringsåtgärder aktivering, uppföljning, målorienterat mot återgång i arbete. Anpassningar på arbetsplatsen som tar hänsyn till den anställdes förutsättningar Stöd från arbetsledare och arbetskamrater i anpassningar Individen Tillgång till evidens-baserade åtgärder, som kognitiva beteendemetoder i kombination med anpassningar på arbetsplatsen och stöd/rådgivning Linköpings universitet 11
12 Meta-analys - RCT studier av effekter av koordinerad rehabiliteringsprocess (Schandelmaier et al 2012) En koordinerad rehabiliteringsprocess leder till Större andel tillbaka i arbete Bättre funktionsförmåga Bättre fysisk funktion Bättre psykisk funktion Lägre smärta Måttlig evidens för resultaten det behövs fler studier Exempel: koordinerad och individanpassad intervention (Bültmann et al. 2009) Systematisk multidisciplinär bedömning (team) av funktions- och arbetsförmåga. Identifiering av hinder för återgång i arbete Teamet utvecklar en skräddarsydd, handlingsinriktad rehabiliteringsplan som diskuteras med patienten Individinriktade interventioner Arbetsplatsåtgärder Åtgärder riktade mot hinder i individens omgivning/livssituation Kontinuerlig uppföljning och feedback mellan alla berörda & arbetsgivare, anpassningar i programmet Programmet gav sign. färre förlorade arbetstimmar, uppföljning över ett år. Återfall i sjukskrivning Psykiska besvär Risken för återfall ökar i större verksamheter (> 100 anställda) och om det är konflikter med arbetsledaren (fördubblad risk) (Arends et al 2014) För män är återfall vanligare vid depression än för andra psykiska besvär, ingen skillnad mellan diagnoser för kvinnor (Koopmans et al 2011) Oberoende av diagnos Återfall i sjukskrivning är vanligare för personer med besvär i rörelseorganen jämfört med personer med psykiska besvär. Återfall i sjukskrivning är vanligare för personer i yrken som inte kräver utbildning och som har en kortare anställning (< 5 år) och bland kvinnor < 45 år (Roelen et al 2010 a, b) Personliga faktorer Identitet Self-efficacy Egna förväntningar 48 Linköpings universitet 12
13 REWESS Return to Work East Sweden Study ReWESS Prospektiv kohortstudie Östergötland ( inhabitants) ReWESS Kliniska och arbetsplatsbaserade åtgärder och återgång i arbete En kombination av klinisk och arbetsplatsbaserad intervention gav en nästan 3 gånger så hög återgång i arbete jämfört med enbart kliniska åtgärder. (Wåhlin et al 2012) Datainsamling: nyinsjuknade I besvär från rörelseorganen eller psykiska besvär, sjukskrivna inom primärvården eller företagshälsovården Linköping 50 ReWESS Vem får åtgärder på arbetsplatsen, jämfört med enbart kliniska rehabiliteringsåtgärder? ReWESS: Prediktorer för återgång i arbete psykisk ohälsa Återgång inom 3 månader Återgång 3-12 månader Psykiska besvär Besvär i rörelseorganen Något yngre - Yngre Högre utbildning - Högre utbildning White Collar yrken - White Collar yrken Mindre sjukskrivning - Stabilare socialt nätverk året innan Åtgärder på arbetsplatsen hade inte samband med den sjukskrivnes självskattade hälsa, symptom på ohälsa, arbetsförmåga, eller med arbetsplatsförhållanden. Lägre utbildning Bättre arbetsförmåga Positiv förväntan på åtgärder Konflikter/orättvisa i relationen med arbetsledare Behov av minskade krav i arbetet Vilja byta arbete Wåhlin et al 2012 Ekberg et al, Linköpings universitet 13
14 ReWESS - Samhällskostnader för primärvårdens interventioner Sammanfattningsvis Hälso- och sjukvårdsåtgärder Därav rehabiliterings åtgärder Kostnad EUR M (sd) Produktionsförlust 5978 (5772) Kostnader MSD N=518 % av produktionsförlust Kostnader MD N= 294 Kostnad EUR M (sd) % av produktions -förlust 556 (635) (599) (408) (371) (5526) Den psykiska ohälsan ökar, främst bland kvinnor Sjuknärvaron är hög hos personer med psykiska besvär, förebyggande åtgärder behövs Den psykosociala belastningen i arbetslivet har ökat, främst för kvinnor Organisation och ledarskap av arbetet spelar stor roll för de anställdas hälsa och även för möjligheten att återgå i arbete efter sjukskrivning Hälso- och sjukvården arbetar sällan med återgång i arbete som mål för sina åtgärder Det saknas samverkan mellan vården och arbetsplatserna Samhällskostnaderna för sjuknärvaro och sjukfrånvaro är höga Persson et al Tack för er uppmärksamhet! kerstin.ekberg@liu.se 55 Linköpings universitet 14
Hälsa och ohälsa i arbetslivet sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen
Hälsa och ohälsa i arbetslivet sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen ISM 2014-02-18 Kerstin Ekberg Rikscentrum för arbetslivsinriktad rehabilitering, IMH Linköpings universitet Disposition Sjukskrivningars
Läs merOhälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet
Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet 1 De klassiska teorierna Krav-kontroll-stödmodellen (Karasek & Theorell,
Läs merOhälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas?
Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet De klassiska teorierna Krav-kontroll-stödmodellen (Karasek & Theorell,
Läs merÅter i arbete efter stress
Åter i arbete efter stress Lisa Björk Institutet för stressmedicin, Västra Götalandsregionen Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap Stress Exponering? Upplevelse? Reaktion? Symtom? Diagnos? Stress
Läs merVila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack.
Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack. Anpassat arbete Flera diagnoser, multiproblem Kvinnor mer sjukskrivna De flesta med
Läs merDialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa
Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa Therese Eskilsson 1 & Marine Sturesson 2 1 Universitetslektor, Umeå universitet och Stressrehabilitering, Region Västerbotten 2 Verksamhetsutvecklare,
Läs merMetoder för primärprevention och tidig återgång i arbete vid arbetsrelaterad psykisk ohälsa
Metoder för primärprevention och tidig återgång i arbete vid arbetsrelaterad psykisk ohälsa Gunnar Bergström, docent 2017-10-20 Namn Efternamn 1 Systematisk litteraturgenomgång Riktlinjer Arbetshälsoekonomiskt
Läs merLång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning
Psykiatriska diagnoser Korta analyser 2017:1 Försäkringskassan Avdelningen för analys och prognos Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning Korta analyser är en rapportserie från Försäkringskassan
Läs merPsykisk ohälsa Common Mental Disorders - CMD
Sjukskrivning (SA) och RTW Psykisk ohälsa Common Mental Disorders - CMD Lars Goyeryd FMR VO Nord Sid 1 Februari 2018 CMD / Frukostseminarium Region Jämtland-Härjedalen Cirka 90 procent av alla som sjukskrivs
Läs merÄr arbete bra för hälsan? Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala
Är arbete bra för hälsan? Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Arbetsmiljölagen (1977:1160): Arbetsgivaren ska vidta alla de åtgärder som behövs för att förebygga
Läs merHur kan man förstå & definiera psykosocial arbetsmiljö? Maria Nordin Institutionen för psykologi
Hur kan man förstå & definiera psykosocial arbetsmiljö? Maria Nordin Institutionen för psykologi Sidfot Datum 3 Det gränslösa arbetslivet Global marknad vs lokal arbetskraft Resursbrist Från hierarki till
Läs merFör rehabilitering med hälsan i fokus
22 juni 2015 a15-0494 Kommunal/YW Till Socialdepartementet För rehabilitering med hälsan i fokus Vägar till sjukskrivning Vid mötet med statsrådet Annika Strandhäll den 20 april 2015 lämnade Kommunal över
Läs merOrganisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4
November 2016 Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 Hur kan man arbeta med den nya föreskriften och få strategi och kultur att samverka? Frida Norrman & Johanna Rådeström Organisationspsykologer,
Läs merAtt (in)se innan det går för långt
Att (in)se innan det går för långt Främjande av psykisk hälsa på arbetsplatsen Conventum 20 september 2017 Matilda Skogsberg, arbetsmiljökonsult och leg. psykolog Regionhälsan, Region Örebro län Vad är
Läs merATT ARBETA MED PSYKISK OHÄLSA - CHEFENS ROLL
ATT ARBETA MED PSYKISK OHÄLSA - CHEFENS ROLL https://strategiclearner.files.wordpress.com/2012/10 /information-overload-1.png MONICA BERTILSSON, MED DR, FORSKARASSISTENT, LEG. ARBETSTERAPEUT ENHETEN FÖR.
Läs merRiktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09
Riktlinje 2005-03-09 Riktlinje för rehabilitering KS-193/2005 026 Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinjen anger hur Norrköpings kommun som arbetsgivare ska arbeta med arbetslivsinriktad
Läs merLinköpings universitet
Linköpings universitet En förnyare av forskning och utbildning Gun Johansson Rikscentrum för Arbetslivsinriktad Rehabilitering Linköpings Universitet gun.johansson@liu.se Återgång i arbete Vilka arbetsorganisatoriska
Läs merKvinnors och mäns arbetsvillkor: Vad vet vi egentligen?
Kvinnors och mäns arbetsvillkor: Vad vet vi egentligen? Magnus Sverke Professor i arbets- och organisationspsykologi Psykologiska institutionen Stockholms universitet magnus.sverke@psychology.su.se Andelen
Läs merArbetslivsinriktad rehabilitering
Arbetslivsinriktad rehabilitering Vad är det? Vad är nytt? Regionhälsan 2018-10-26 Charlotta Wrenninge, Elisabeth Weiner Lagändring Plan för återgång i arbete (trädde i kraft 1 juli 2018) 30 kap. 6 SFB
Läs merPolicy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering
Policy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering Dokumenttyp: Policy Dokumentansvarig: Personalfunktionen Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2012-09-24, 145 DNR: KS000353/2010 Attraktiva och
Läs merKommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018
Kommittédirektiv Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess Dir. 2018:27 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018 Sammanfattning En särskild utredare en nationell samordnare
Läs merVarför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?
Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den
Läs merChefers arbetsmiljö och betydelse för medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa. Anna Nyberg Med Dr, leg psykolog Stressforskningsinstitutet
Chefers arbetsmiljö och betydelse för medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa Anna Nyberg Med Dr, leg psykolog Stressforskningsinstitutet Chefers arbete Högt arbetstempo med ständiga avbrott Varierat och fragmenterat
Läs merÅtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum
Promemoria 2018-01-23 Socialdepartementet Åtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum Inledning Våra socialförsäkringar är en central del i den svenska
Läs merSambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa
Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sveriges Företagshälsor Företagshälsovårdens branschorganisation Sveriges Företagshälsors medlemmar utgör huvuddelen av branschen som består av mer
Läs merRiktlinjegruppen Psykisk ohälsa
Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa Namn Tillhörighet Profession Ebba Nordrup Landstingshälsan i Örebro Beteendevetare Bodil Carlstedt-Duke Avonova Företagsläkare. Med Dr Emma Cedstrand Karolinska Institutet
Läs merRiktlinjegruppen Psykisk ohälsa
Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa Namn Tillhörighet Profession Ebba Nordrup Landstingshälsan i Örebro Beteendevetare Bodil Carlstedt-Duke Avonova Företagsläkare. Med Dr Emma Cedstrand Karolinska Institutet
Läs merÄr arbete bra för hälsan? Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala
Är arbete bra för hälsan? Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Varför arbetar vi? Arbetet försörjer oss Arbetet strukturerar tiden Arbetet skapar mening Arbetet
Läs merRegeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015
Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 jan-95 jan-96 jan-97 jan-98 jan-99 jan-00 jan-01 jan-02 jan-03 jan-04 jan-05
Läs merSÅ MÖTER DU UTMANIN- GARNA I DIN ARBETSMILJÖ
Karin Allera SÅ MÖTER DU UTMANIN- GARNA I DIN ARBETSMILJÖ Y Sjukskrivningarna bland psykologer ökar. Det talas till och med om att psykologyrket håller på att bli ett riskyrke. Läs om riskerna i yrket
Läs mer2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45
Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar
Läs merFörslag till yttrande över motion angående psykisk ohälsa och sjukskrivningar i Landstinget Blekinge
Landstingsdirektörens stab 2016-04-25 Ärendenummer: 2015/00301 Kanslienheten Dokumentnummer:2015/00301-3 Helene Håkansson Till landstingsstyrelsen Förslag till yttrande över motion angående psykisk ohälsa
Läs merRiktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering
Riktlinjer gällande rehabilitering och arbetsanpassning kommunfullmäktige 2003-09-11 rev. 2016-04-14 Sid 1/7 Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering INLEDNING Arbetsgivaren har
Läs merArbetslivsinriktad rehabilitering Hur kan kontakter med arbetsgivare och arbetsliv koordineras för återgång i arbete? Gun Johansson Med Dr
Arbetslivsinriktad rehabilitering Hur kan kontakter med arbetsgivare och arbetsliv koordineras för återgång i arbete? Gun Johansson Med Dr Centrum för arbets- och miljömedicin Stockholms läns landsting
Läs merVad säger forskningen om ohälsosam arbetsbelastning?
Vad säger forskningen om ohälsosam arbetsbelastning? Vad är det och hur kan det motverkas? Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin, Norrlands universitetssjukhus Maria Nordin,
Läs merRiktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering
Reviderad: 2016-04-14. Kontrollerad: 2017-06-13 Sid 1/7 Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering INLEDNING Arbetsgivaren har enligt arbetsmiljölagen och lagen om allmän försäkring
Läs merKvinnors och mäns sjukfrånvaro. Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet
Kvinnors och mäns sjukfrånvaro Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet Huvudbudskap Svårt att jämföra kvinnor och mäns sjukfrånvaro på grund av selektion Få studier, stor variation
Läs merMalin Bolin, fil.dr sociologi. Fortbildning Arbetsliv & Hälsa, Umeå Folkets Hus, 11 februari 2015
Malin Bolin, fil.dr sociologi Fortbildning Arbetsliv & Hälsa, Umeå Folkets Hus, 11 februari 2015 Från sjukprevention till hälsofrämjande Helhetsperspektiv: Risk och - friskfaktorer för att minska sjukdom
Läs merSystematiskt arbetsmiljöarbete grunden för ett hållbart arbetsliv. Jennie Karlsson, arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, Region Öst
Systematiskt arbetsmiljöarbete grunden för ett hållbart arbetsliv Jennie Karlsson, arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, Region Öst Arbetslivet 2017 Förvärvsarbete, heltid, norm för alla, män och kvinnor,
Läs merDialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa
Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa Therese Eskilsson Universitetslektor, leg sjukgymnast Inst. samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet Stressrehabilitering,
Läs merChefens uppdrag. - att ha fokus på resultaten!
Chefens uppdrag - att ha fokus på resultaten! Vad är resultatet? Håll ögonen på bollen och spelet! Vad ska chefen göra? Öka värdet av arbetet och verksamhetens resultat, genom att - Koordinera och utveckla
Läs merFörutsättningar för att förebygga och förkorta sjukskrivning. Kerstin Ekberg, Christian Ståhl Inst. för medicin och hälsa Avd. för samhällsmedicin
Förutsättningar för att förebygga och förkorta sjukskrivning Kerstin Ekberg, Christian Ståhl Inst. för medicin och hälsa Avd. för samhällsmedicin 2016-05-26 2 Bakgrund En sammanhållen och koordinerad rehabiliteringsprocess
Läs merArbetsplatsnära stöd. Bidrag till arbetsgivare för att förebygga och förkorta sjukfall bland anställda. Sid 1 Augusti 2016 Arbetsplatsnära stöd
Arbetsplatsnära stöd Bidrag till arbetsgivare för att förebygga och förkorta sjukfall bland anställda Sid 1 Augusti 2016 Arbetsplatsnära stöd Bidrag till arbetsgivare - Arbetsplatsnära stöd Start 2014
Läs merAFS 2015:4. Ny föreskrift Organisatorisk och social arbetsmiljö.
Ny föreskrift Organisatorisk och social arbetsmiljö www.feelgood.se AFS 2015:4 1 Ersätter: Psykiska och sociala aspekter på arbetsmiljön (AFS 1980:14) Föreskrifter om kränkande särbehandling (AFS 1993:17)
Läs merKommunikation med arbetsgivare/af
Kommunikation med arbetsgivare/af 1 Överenskommelser mellan staten och SKL 2006 Sjukskrivningsmiljarden en överenskommelse mellan staten och SKL för att stimulera landstingen till att ge sjukskrivningsfrågorna
Läs merOrganisatorisk och social arbetsmiljö- Varför är det viktigt?
Organisatorisk och social arbetsmiljö- Varför är det viktigt? www.feelgood.se Faktorer som främjar hälsa Gott ledarskap (rättvist, stödjande, inkluderande) Kontroll i arbetet (inflytande och stimulans)
Läs merPRATAMERA SVERIGE AB VI HJÄLPER FÖRETAG ATT MÅ BÄTTRE
PRATAMERA SVERIGE AB VI HJÄLPER FÖRETAG ATT MÅ BÄTTRE VAD KAN VI GÖRA FÖR ERT FÖRETAG? Psykisk ohälsa är ett växande problem. Psykisk ohälsa är ett stort problem på många arbetsplatser och medför höga
Läs merHur förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Hur kan samarbete mellan arbetsgivare och företagshälsa ge bättre förhållanden
Hur förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Hur kan samarbete mellan arbetsgivare och företagshälsa ge bättre förhållanden Irene Jensen Professor och enhetschef Gunnar Bergström Docent Enheten för interventions-
Läs merArbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning. Arbete. Oklara begrepp. Psykisk ohälsa. Arbete Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning
Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning En vetenskaplig kunskapssammanställning om sambanden Eva Vingård (ordf) Lisa Ekselius Bengt Järvholm Christer Hogstedt
Läs merMetodbok. Datum: Version: Dnr:
Metodbok Datum: 2016-09-22 Version: Dnr: Handläggare Anette Aronsson Planeringsenheten 0725-264 783 anette.aronsson@ltkalmar.se Bakgrund Denna metodbok beskriver arbetet med ett digitalt stödprogram som
Läs merFriska verksamheter - vilka leder oss dit?
Friska verksamheter - vilka leder oss dit? Professor Magnus Svartengren Institutionen Medicinska Vetenskaper 3 Hälsa / högt välbefinnande Sjuk disease Frisk Ohälsa / lågt välbefinnande illness 2016-02-09
Läs merOrganisatorisk och social arbetsmiljö. Upplever ni att sjukskrivningarna p g a psykisk ohälsa ökar hos er? Varför tror ni?
AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö www.feelgood.se Faktorer som bidrar till ohälsa Faktorer som främjar hälsa Höga krav och små möjligheter att påverka Bristande medmänskligt stöd i arbetsmiljön
Läs merKompetens för teamarbete i palliativ vård
Kompetens för teamarbete i palliativ vård kunskap, färdighet och förhållningssätt Anna Klarare Fråga - roller På min arbetsplats: A. Sköter var och en sitt, och sina arbetsuppgifter. B. Uppmuntras vi arbeta
Läs merSociala kontakter under sjukfrånvaron - på gott eller ont?
Slutrapport Sociala kontakter under sjukfrånvaron - på gott eller ont? Sammanfattning Syfte 1. Studera mönster och kvalitet i kontakter mellan den sjukskrivne och arbetsplatsens olika aktörer: arbetsledaren,
Läs merMalin Bolin, fil.dr i sociologi. Fortbildning Arbetsliv & Hälsa, Piteå, 24 september 2014
, fil.dr i sociologi Fortbildning Arbetsliv & Hälsa, Piteå, 24 september 2014 Från sjukpreven-on -ll hälsofrämjande Helhetsperspektiv: Risk och - friskfaktorer för att minska sjukdom och främja hälsa Ökat
Läs merSEAM Stöd till chefer om psykisk ohälsa
SEAM Stöd till chefer om psykisk ohälsa Temadagen Psykisk ohälsa och arbetsliv, mars 2018 ANNIKA LEXÉN, Dr med vet, Lunds universitet Bakgrund till stödpaketet Psykisk ohälsa: o Ett växande problem i vårt
Läs merArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering
ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering Therese Eskilsson Universitetslektor, Umeå universitet & Stressrehabilitering, Region Västerbotten BRISTER I ARBETSMILJÖN KAN
Läs merPatienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:
Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Varför har jag ont i ryggen och är det något farligt? Hur länge kommer jag att ha ont Finns det något att göra för att bota detta? DEN BIOPSYKOSOCIAL
Läs merHÄLSA-REHAB Jämställdhet, Arbetsgivaransvar, Breddad arbetsmarknad, Återhämtning/rehab, och Myndighetssamverkan.
HÄLSA-REHAB 2020 övergripande MÅL: Högre frisktal, Kortare sjukskrivningar, Jämställda sjukskrivningar mål FOKUS: Psykisk hälsa, Kvinnor, Offentlig sektor framgångs FAKTORER: Främja, Förebygga, Förkorta,
Läs merMobilisering för att förebygga sjukfrånvaro
Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Laura Hartman Försäkringskassan 18 maj Mobiliseringsinitiativet för att förebygga sjukfrånvaro Maj 2015 Sida 1 Stor variation i sjukfrånvaro över tid - förklaras
Läs merFrågor till patient- och brukarorganisationer om sjukskrivningsprocessen och om samverkan i processen
Promemoria 2018-10-02 Komm2018/06 Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess S 2018:06 Nationell samordnare Mandus Frykman 08-4059542 072-2128658 mandus.frykman@regeringskansliet.se
Läs merRutiner för Arbetsanpassning och rehabilitering
HÖGSKOLAN DALARNA HDa dnr: F2001/1766/12 1 Rutiner för Arbetsanpassning och rehabilitering INLEDNING Bakgrund Personalen är Högskolans viktigaste resurs såväl ur ekonomisk som kompetensmässig aspekt. Förebyggande
Läs merMedarbetaren i Nacka är målinriktad, kompetent och ansvarstagande samt serviceinriktad och stolt över sitt arbete.
1 (7).. Personalpolicy Personalpolicyn visar vad arbetsgivaren tycker är viktigt och strävar mot. Genom personalpolicyn vill vi utveckla en framgångsrik verksamhet till fördel för både medarbetare och
Läs merAtt identifiera risker och genomföra åtgärder. Fall 2
Att identifiera risker och genomföra åtgärder Fall 2 Viktigaste reglerna för fall 2 AFS 2001:1 AFS 2012:2 AFS 1994:1 AFS 1998:5 AFS 2015:4 Systematiskt arbetsmiljöarbete Belastningsergonomi Arbetsanpassning
Läs mer1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?
2016-12-16 1 (5) Avdelningen för Vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar Villkor 2 Funktion för koordinering 1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?
Läs merRehabilitering. Vad innebär rehabilitering? Det finns olika typer såsom social, medicinsk och arbetslivsinriktad rehabilitering.
Rehabilitering Vad innebär rehabilitering? Det finns olika typer såsom social, medicinsk och arbetslivsinriktad rehabilitering. Def. Arbetslivsinriktad rehabilitering handlar om de åtgärder som syftar
Läs merNyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang
Nyckelfaktorer Denna bild visar faktorer som används som nyckeltal, Key Performance Indicators (KPI) i AHA-metoden. KPI ger en snabb överblick på övergripande nivå av arbetsmiljö och hälsa. KPI består
Läs merDet går att få tillbaka individer i arbete vid stressrelaterad psykisk ohälsa!
Det går att få tillbaka individer i arbete vid stressrelaterad psykisk ohälsa! Kristina Glise, med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg Utmattningssyndrom Generaliserad smärta Gråzon UTMATTNINGSSYNDROM
Läs merJämställd hälsa Stress och rehab-koordinering ur ett jämställdhetsperspektiv
Jämställd hälsa Stress och rehab-koordinering ur ett jämställdhetsperspektiv Ulrika Flädjemark Doktorand Malmö Universitet .. och hur har du tänkt lösa det med barnen nu när du har funderat på att komma
Läs merÖkad hälsa och minskad sjukfrånvaro
Få ihop text och bild Regeringens åtgärdsprogram Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Försäkringskassans uppdrag och roll Information arbetsgivarverket 1 hösten 2016 Att förebygga sjukfrånvaro Sjukpenningtalet
Läs merHur kan chefen och organisationen säkerställa en förtroendefull och bra arbetsmiljö?
Sjöfartens Arbetsgivareförbund SAN-konferensen i Göteborg 22 oktober 2015 Hur kan chefen och organisationen säkerställa en förtroendefull och bra arbetsmiljö? Stefan Blomberg, leg psykolog & organisationskonsult
Läs merPersonalpolitiskt program Antagen av Kumla kommunfullmäktige
Tillsammans lyfter vi Kumla kommun! Personalpolitiskt program Antagen av Kumla kommunfullmäktige 2014-06-18 Du och jag är Kumla kommun! Kumla kommun har en vision med målet att bli 25 000 invånare år 2025!
Läs merREHABILITERINGSPOLICY
REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Reviderad 2018-11-28, 167 Dnr KS 2018/606 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel:
Läs merNSPH:s yttrande över departementspromemorian Hälsoväxling för aktivare rehabilitering och omställning på arbetsplatserna
2016-06-07 S2016/02521/SF s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se Socialdepartementet 103 33 Stockholm NSPH:s yttrande över departementspromemorian Hälsoväxling för aktivare rehabilitering
Läs merEffektiva metoder för att förebygga psykisk ohälsa i arbetslivet
Effektiva metoder för att förebygga psykisk ohälsa i arbetslivet Gunnar Bergström,, docent, beteendevetare 2015-09-25 1 Stress och psykisk ohälsa Arbetsrelaterad stress är det näst vanligaste problemet
Läs merSamband mellan arbete och hälsa
Samband mellan arbete och hälsa Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin Arbets- och beteendemedicinskt centrum, NUS, VLL Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå
Läs merRapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö
Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö Organisera för en jämställd arbetsmiljö från ord till handling En vitbok från Arbetsmiljöverkets regeringsuppdrag Kvinnors arbetsmiljö 2011-2016. Innehåll
Läs merBurnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri
Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri Sofia Norlund, PhD Folkhälsa och klinisk medicin Yrkes- och Miljömedicin HT14 Hälsa Psykosocial miljö Stress och burnout Min forskning Upplägg Användbara
Läs merjämställd arbetsmiljö!
Synliggöra, jämföra och reflektera för en jämställd arbetsmiljö! Ruth Carlsson Per Nylén Minke Wersäll Organisationen gör skillnaden! Jämställdhet Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället
Läs merFÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete
FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting - företagshälsovårdens metoder och arbetssätt Finansierat av AFA Försäkring 2010 2014 FoU-programmet
Läs merUtbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare
Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare 2017-01-26 Schema för dagen: 08:30 Inledning 08:45 Regionens arbete med sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen, rehabkoordinatorns roll 09:15 FIKA 09:35
Läs merAlla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö
Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö OBS! För att ändra denna text, växla till menyfliken Infoga. I gruppen Text, klicka på Sidhuvud/sidfot 2013-03-08 1 SAMBAND MELLAN ARBETE, ARBETSUPPLEVELSE OCH
Läs merFÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete
FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting - företagshälsovårdens metoder och arbetssätt Finansierat av AFA Försäkring 2010 2014 FoU-programmet
Läs merMalin Bolin, fil.dr i sociologi. Fortbildning Arbetsliv & Hälsa, Höga Kusten hotellet, 5 november 2014
Malin Bolin, fil.dr i sociologi Fortbildning Arbetsliv & Hälsa, Höga Kusten hotellet, 5 november 2014 Från sjukpreven-on -ll hälsofrämjande Helhetsperspektiv: Risk och - friskfaktorer för att minska sjukdom
Läs merSjukskrivning och möjligheter vid en arbetsåtergång
Sjukskrivning och möjligheter vid en arbetsåtergång Försäkringskassan och rehabkedjan Sjukskrivning garanterar inte sjukpenning Under de första 90 dagarna kan Försäkringskassan betala ut sjukpenning om
Läs merSjukskrivning i den kliniska vardagen
Sjukskrivning i den kliniska vardagen Kurs i försäkringsmedicin för ST 14 februari 2018 Julia Region Eisenberg, Östergötland distriktsläkare, Kungsgatans VC, Linköping Sjukskrivning < Rehabilitering 2
Läs merEn rapport från Länsförsäkringar. Attityder till psykisk och fysisk ohälsa i arbetslivet
En rapport från Länsförsäkringar Attityder till psykisk och fysisk ohälsa i arbetslivet Innehåll Prata om det... 3 Det är skillnad på ohälsa och ohälsa...4 Lägre förståelse för psykisk än fysisk ohälsa
Läs merLena Flodin Samverkansansvarig Avdelningen för sjukförsäkring Västernorrland. Information Arbetsgivardagen 11 oktober 2018
Lena Flodin Samverkansansvarig Avdelningen för sjukförsäkring Västernorrland Agenda för dagen Sjukförsäkringens regelverk Sjukskriven vad händer? Olika roller i sjukskrivningsprocessen Alternativ till
Läs mer12. Behov av framtida forskning
12. Behov av framtida forskning Som framgår av denna rapport är forskningen om sjukfrånvaro både vad gäller orsaker till sjukfrånvaro, vad som påverkar hur snabbt en sjukskriven person återgår i arbete,
Läs merte, psykisk ohälsa och sjukskrivning*
VINGÅRD te, psykisk ohälsa och sjukskrivning* om begreppen arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning kan se ut på många olika sätt, och hur vi upplever arbetet beror på vilka vi är sam aktorer i arbetet,
Läs merREHABILITERINGSPOLICY
REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Dnr: KS 2014/621 Reviderad: 2008 Reviderad: 2015-01-26, 13 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box
Läs merOhälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Ins<tu<onen för psykologi Umeå universitet
Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Ins
Läs merSocialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014
Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje
Läs merHÄLSOFRÄMJANDE I ARBETSLIVET Mer ambitiösa arbetsgivare i kommunal vård och omsorg har bättre hälsa bland medarbetarna
HÄLSOFRÄMJANDE I ARBETSLIVET Mer ambitiösa arbetsgivare i kommunal vård och omsorg har bättre hälsa bland medarbetarna Ingemar Åkerlind, Camilla Eriksson, Cecilia Ljungblad, Robert Larsson Akademin för
Läs merUtmattningssyndrom hos unga i arbete, var finns stressen? Kristina Glise Med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg
Utmattningssyndrom hos unga i arbete, var finns stressen? 2016 07 05 Kristina Glise Med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg Utmattningssyndrom hos unga Innehåll: Om Institutet för stressmedicin
Läs merArbetsorsakade besvär Orsaker, utredning och åtgärder
Arbetsorsakade besvär Orsaker, utredning och åtgärder Charlotte Wåhlin Med dr. Ergonom/leg fysioterapeut Arbets- och miljömedicin Karolinska Institutet Arbets- och miljömedicin Patientutredningar Arbetsplatsanalyser
Läs merArbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet
Arbete och hälsa Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet Healthy organizations are not created by accident! Grawitch et al, 2006 Faktorer associerade med
Läs merFöretagshälsovården behövs för jobbet
Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,
Läs merRiktlinjer för arbetslivsinriktad rehabilitering i Västerviks kommun
Kommunstyrelsens förvaltning Ledningskontoret HR och kommunikation Dokumentansvarig befattning: HR strateg Revidering: vid inaktualitet Uppföljning: som en del av internkontrollen Riktlinjer för arbetslivsinriktad
Läs merRehabiliteringsprocessen till vägs ände?
Rehabiliteringsprocessen till vägs ände? Lars Johansson, Teknikföretagen Per Helin, Försäkringskassan Dag 180 i sjukperioden Anställd dyker upp på jobbet, berättar att hen inte längre får sjukpenning,
Läs mer