Elevdata AB. Mattevärlden. Lärarvägledning. Mattevärlden

Transkript

1 Elevdata AB Lärarvägledning

2 Förord Det är väldigt viktigt att läraren har satt sig in i den pedagogiska idé som ligger till grund för programmet innan eleverna sätts i arbete. Erfarenhet från matematikundervisning visar att vissa elever har svårt att lösa textuppgifter även om de behärskar de fyra räknesätten. Problemet består oftast i att analysera texten och lista ut vad man skall göra med talen. Vilken matematiklärare har inte hört en elev fråga Skall jag lägga ihop, dra ifrån, gånga eller dela?, och det är ju just att komma fram till detta som är själva uppgiften i den sortens uppgifter. Därför är det så viktigt att eleverna så tidigt som möjligt under sin skoltid presenteras med uppgifter i de fyra räknesätten i ett textmässigt sammanhang. Det får man möjlighet att göra med. Läraren bör vara uppmärksam på olika formuleringar i uppgifterna. Det som för en vuxen kan se ut som likartade uppgifter kan te sig annorlunda för barn. T.ex. kommer de flesta barn att uppleva en uppgift formulerad påföljande vis: Lina har 7 bollar. Lina får 2 bollar till. Hur många bollar ha Lina då? som mycket lättare än uppgiften: Lina har 7 bollar. Ola har två bollar fler än Lina. Hur många bollar har Ola? Denna typ av uppgifter kallas räkneberättelser. Räkneberättelserna räknas ut på i princip samma sätt, men det är alltså den språkliga utformningen av uppgiften som barnen upplever annorlunda. I det första fallet talas det om en ökning medan det i det andra fallet talas om en jämförelse. Ytterligare beskrivning finns i avsnittet Pedagogisk del. I kommer eleverna först att möta svåra uppgifter efter att de säkert klarar av frågorna i enklare versioner. Det är viktigt att läraren försäkrar sig om att den enskilda eleven känner till betydelsen av de formuleringar som används i räkneberättelserna, t.ex innan, nu, mer än, mindre än, saknar o.s.v. Räknedelen i programmet är en garanti för att eleverna endast

3 presenteras additions- oh subtraktionsupgifter i ett talområde man är säker på att de behärskar. Mattedelen med multiplikation och division är oberoende av räknedelen. Tanken med Teckningsdelen är att eleverna skall kunna göra räkneberättelser till varandra. De kan välja bilder från sju scenarier eller rita egna bilder med hjälp av verktygen. Utnyttja möjligheten att prata med eleverna om de olika geometriska figurer som finns i programmet. Prata även om begreppen stor, liten, framför, bakom o.s.v. En del elever kommer att kunna göra uppgifter av den typen som visas här i manualen, medan andra bara kommer att kunna skriva enkla meningar. Låt eleverna skriva ut sitt arbete från Teckningsdelen och berätta räkneberättelser för varandra. På så sätt styrker man också den muntliga dimensionen, eleverna utvecklar sitt språk och kan använda det i sina egna utläggningar. En stor styrka i programmet är Logg-delen. Här kan läraren följa den enskilda elevens arbete. Det är inte antalet fel läraren skall vara uppmärksam på, utan vilken sorts fel det rör sig om. Kanske har en elev problem med en viss uppgiftstyp och kan därför inte ta sig vidare till svårare uppgifter. Läraren måste då prata med eleven om formuleringen i uppgifterna och på det sättet hjälpa eleven vidare i arbetet. Programmet bygger på en idé av Karsten Enggaard och Jörgen Korsgaard, och pedagogiken kan du läsa mer om i böckerna: Kreativ matematik av Gudrun Malmer, Ekelunds Förlag AB (ISBN ), 1990 Matematik - ett ämne att räkna med av Gudrun Malmer, Almqvist och Wiksell (ISBN ), Lycka till Elevdata AB

4

5 Innehåll Förord 2 Pedagogisk del 6 Framåtskridande i programmet 7 Administration 9 Lärare 12 Elevdelen 16 Scenarier 17 De sju scenarierna 17 De 4 dörrarna 18 Dörr nummer 1: Räknedelen 18 Ikoner 19 Dörr 2: Matematikdelen 19 Beskrivning av ikoner 21 Beskrivning av menyer 23 Dörr nummer 4: Omklädningsrummet 24 Om 25 Lärarvägledning 25 Copyright 25

6 Pedagogisk del Pedagogiken i bygger på Gudrun Malmers beskrivning av olika uppgiftstyper inom de fyra räknesätten. Addition A1: Ökning: Anna har 5 äpplen. Hon får 5 till. Hur många blir det? Peter har 5 äpplen. Han får 5 till. Hur många blir det? A2 Sammanläggning: Anna har 5 svampar och Peter 5. Hur många har de tillsammans? A3: Jämförelse: Du har 5 fiskar. Hur många har jag om jag har 5 fler? A4: Påfyllning: Linda har 4 snäckor. Hur många till behövs för att det ska bli 10? A5 Återupprättning av förminskning: Linda tappar 2 bitar men har 1 kvar. Hur många var det innan? Subtraktion S1: Minskning: Kasper har 10 ägg och ger bort 5. Hur många blir det kvar? S2: Uppdelning: Du och Linda har 8 äpplen tillsammans. Linda har 2. Hur många har du? S3: Jämförelse vi söker skillnaden: a) Linda har 3 bollar. Du har 2. Hur många färre har du? b) Du har 4 bollar. Linda har 2. Hur många fler har du? S4: Jämförelse vi känner till skillnaden: a) Joakim har 12 fiskar. Du har 4 färre. Hur många har du? b) Joakim har 3 ägg, Det är 2 fler än du har. Hur många har du? S5: Skillnaden söks: Marie vill ha 18 snäckor. Hon har 12. Hur många fler behövs? Simon vill ha 18 snäckor. Han har 4. Hur många fler behövs? S6: Återupprättning av förökning: Joakim får 4 bitar och har då 20. Hu många var det innan? Multiplikation M1: Återupprepade additioner: 5 barn har 3 bollar var. Hur många har de tillsammans? M2: Mångfald: Benjamin får 4 äpplen 5 dagar i rad. Hur många blir det totalt?

7 Division D1: Återupprepade subtraktioner innehållsberäkning: Ola får 20 fiskar jämt fördelat på 4 dagar. Hur många blir det per dag? D2: Lika uppdelning: 25 bitar delas lika mellan 5 barn. Hur många får de var? Framåtskridande i programmet Numreringen inom de olika räknesätten är angivet med svårighetsgraden, där 1 är den uppgiftstyp som normalt är lättast för eleverna att lösa. Alla elever börjar med uppgifter av typ 1 inom de enklare räknesätten. När de har svarat rätt på 6 uppgifter i rad får de uppgifter med svårighetsgrad 2 o.s.v. Om de arbetar med uppgifter med svårighetsgrad 3 och svarar fel tre gånger i rad får de återigen besvara frågor med svårighetsgrad 2 o.s.v. När en elev loggar in i programmet igen får den ett antal repetitionsuppgifter. Antalet beror på den inställning som läraren har satt för uppgiftstypen i lärardelen under Klassinställningar. Nivå Räkna Matte + Matte (utan Tiotalsövergång) 0 20 (utan Tiotalsövergång) (med Tiotalsövergång) 0 20 (med Tiotalsövergång) (utan Tiotalsövergång) (utan Tiotalsövergång) (med Tiotalsövergång) (med Tiotalsövergång)) (utan Tiotalsövergång) (utan Tiotalsövergång) (med Tiotalsövergång) (med Tiotalsövergång) (utan Tiotalsövergång) (utan Tiotalsövergång) (med Tiotalsövergång) (med Tiotalsövergång) blandat blandat

8 I räknedelen finns det 10 nivåer som beskrivs ovan. Eleven börjar på nivå 1 eller den nivå som läraren satt den enskilda eleven till. När eleven svarat rätt 6 gånger i rad flyttas den upp en nivå. Om eleven svarar fel 3 gånger i rad flyttas den ned. I matematikdelen finns det också 10 nivåer, där varje nivå representerar olika uppgiftstyper. Efter 6 korrekta svar i rad flyttas eleven från A1 till A2 osv. Efter nivå2, typ A5 flyttas man upp till nivå 3, typ A1. När eleven har nått till nivå 10, fortsätter arbetet, men 3 fel i rad leder tillbaka till föregående nivå eller typ. Om funktionen Mattenivå beroende på räknedel är tillslagen betyder det att eleven inte ställs inför uppgifter i mattedelen (addition och subtraktion) med tal som den inte redan gått igenom i räknedelen. På alla nivåer ges uppgifter inom de olika uppgiftstyperna som beskrivs ovan: A1- A5, S1-S6, M1-M2 och D1-D2 Multiplikation och Division är oberoende av räknedelen och består av tre nivåer: Nivå 1: Man får uppgifter inom det röda talområdet Nivå 2: Talområdet utvidgas med det gröna området. 273 av uppgifterna ställs inom det gröna, och 1/3 inom det röda området. Nivå 3: Utvidgning till det svarta området. Här kommer uppgifter jämnt fördelade över de olika områdena. X

9 Filmklappan När eleven inte har varit aktiv vid tangentbordet i ett visst antal sekunder, visas ett klappträ och en av följande texter hörs: Hallå, är du kvar?, Hur går det? Vad grejar du med? eller Har du somnat? Klappträt kan ställas in i administrationsdelen, så att det visas efter 0, 30, 60, 90 och 120 sekunder. Tiden är defaultsatt till 30 sekunder. Sättes tiden till 0 kommer klappträt aldrig att visas. Elevstatistik I denna del av programmet registreras elevernas arbete. Man kan se nivå, uppgiftstyp, tidsåtgång, talen från uppgifterna och elevens svar. Alla uppgifter registreras i en graf och en logg, Det finns möjlighet att skriva ut både graf och logg. Administration Administrationen är uppdelad i två delar. En administrations- och en lärardel. Administratören kan upprätta, döpa om och ta bort lärare samt byta lösenord för en lärare. Man kan även tilldela en klass en ny lärare. Läraren kar möjlighet att upprätta, ta bort och redigera elever, samt se och skriva ut elevstatistik m.m. Innan en lärare kan logga in och upprätta elevkonton måste administratören ha upprättat ett lärarkonto åt denna lärare. Det måste inte nödvändigtvis vara skolans IT-ansvarige som är administratör utan det kan lika gärna vara en lärare med övergripande ansvar för matematikutbildningen. Välj användare Första gången programmet används är det bara möjligt för administratören (Administrator) att logga in i programmet. Lösenordet är: lärare (noga med gemener). Administratören kan senare ändra detta lösenord. När administratören har skapat lärarna kommer varje lärares namn att synas i listan över användare. Första gången man loggar in som lärare, måste man använda det lösenord som tilldelats av administratören. Läraren kan sedan ändra sitt lösenord. Om en lärare skulle glömma sitt lösenord kan administratören tilldela ett nytt lösenord utan att behöva känna till det tidigare lösenordet.

10 Administratör Varje gång man gör ändringar i inställningarna i administrationsdelen skall dessa sparas. T.ex. Om man gjort ändringar i nivåinställning för en elev, skall detta val accepteras genom att man klickar på Byt nivå, innan ändringarna träder i kraft. Upprätta lärare Administratören skapar lärarnas användarkonton. I princip kan man skapa hur många lärarkonton som helst, men för översiktens skulle är det en bra idé att radera lärarkonton som inte används. Administratören tilldelar läraren ett lösenord som läraren sedan kan ändra i lärardelen. Döp om lärare Administratören kan ge läraren ett nytt namn t.ex om Pia Olsson byter namn till Pia Hansson. Det ändrar inte lärarens inställningar utöver namnet. 10

11 Byta lösenord Om en lärare glömt sitt lösenord kan administratören tilldela ett nytt. För att ändra en lärares lösenord måste man markera vilken lärare som skall få ett nytt lösenord. Programmet frågar inte efter tidigare lösenord, men för att kunna tilldela läraren ett nytt lösenord måste dennes namn markeras. Byta lärare för en klass Det är möjligt att tilldela en klass en annan lärare i händelse av lärarbyte. Det enda som krävs är att den nya läraren finns i systemet. I exemplet nedan var den ursprungliga läraren för klass 1 A Pia Olsson men byts till Hans Hansson. Radera ett lärarkonto Administratören kan radera ett lärarkonto. För att göra detta måste lärarens namn först markeras för att bli aktiverat. Vi rekommenderar att lärare som inte längre använder programmet tas bort. Om ett lärarkonto tas bort kommer även de klasser som är knutna till den läraren att tas bort. Ändra administratörslösenord Välj lösenord i menyn. Här har administratören möjlighet att välja sitt eget lösenord. Kom ihåg det nya lösenordet. Om man glömmer bort administratörslösenordet går det inte att komma in i administrationsdelen av programmet utan att programmet återinstalleras. Existerande data kommer dock att sparas vid en eventuell ominstallation. Avsluta Välj Filer och Avsluta eller stäng administrationsdelen, genom att klicka på det röda krysset i översta högra hörnet. Man tillfrågas inte om ändringarna skall sparas, eftersom det sparas efterhand. 11

12 Lärare Välj användare När en administratör har skapat lärarkontona kommer samtliga lärares namn att synas i användarlistan. Första gången en lärare loggar in måste denne använda det lösenord som tilldelats av administratören. Varje lärare kan sedan ändra sitt lösenord. Skapa klass Det finns inga begränsningar för hur många klasser man kan skapa, men det går inte att skapa flera klasser med samma namn. För att döpa om klasser inför skolårets start se hjälp under Döp om klass. Om inte inställningarna för nivå ändras, kommer klassen att börja på nivå 1 vilket rekommenderas. Se hjälp under Skifta inställningar för klass. Döp om klass När ett nytt läsår börjar kan man döpa om klasserna. Börja med att döpa om de äldsta klasserna först. Radera klassens ursprungliga namn, döp sedan om övriga klasser. 12

13 Ändra inställningar för en klass Programmet är inställt så att eleverna i en klass börjar på nivå 1. Arbetar man på nivå 1 måste eleverna klara av räknedelen innan man löser uppgifter i mattedelen. Om läraren anser att eleverna är på en högre nivå när programmet tas i bruk kan man ändra dessa inställningar. Senare beskrivs hur man ställer in nivåer för varje enskild elev. Man kan läsa mer om de olika nivåerna i avsnittet Framåtskridandet i programmet. Man kan även göra matematikdelen oberoende av räknedelen. På samma sätt kan man ändra inställningen av klappträt här. Antalet repetitionsuppgifter har satts till 5 som standard, men kan ändras fritt emellan 0 och 10. Repetitionsuppgifter registreras inte i loggboken. Ändring av nivåinställningar för en klass kommer endast att få betydelse för elever som upprättas efter detta. Skriv ut kodfigur Läraren kan skriva ut en lista över elevernas kodfigurer. Flera elever kan ha samma kodfigur. Ta bort klass För att kunna radera en klass måste klassens namn först markeras för att aktiveras. Klasser som inte längre använder programmet bör raderas, Ändra lösenord Välj lösenord i menyn. Om man glömmer sitt lösenord kan man alltid be administratören att tilldela ett nytt lösenord utan att behöva ange det gamla lösenordet. 13

14 Redigera elev Upprätta elev Elever skapas på samma sätt som klasser. Man måste ange elevens kön. Här kan man specificera startnivå för varje enskild elev. Döp om elev. Denna möjlighet kan användas om det tillkommer en elev i klassen med samma namn som en av de tidigare eleverna. T.ex. Kan Simon döpas om till Simon J och den nya eleven kan döpas till Simon N. Flytta elev till en ny klass Denna funktion används om en elev byter klass. Det enda som krävs är att den nya klassen redan finns skapad i programmet. Elevens data sparas på detta sätt. Simon är markerad och går i klass 1 A där Pia Olsson är lärare, men skall flytta till klass 1 B där Hans Hansson är lärare. Byt nivå Det går att byta nivå för en enskild elev. Eleven ifråga flyttas nu från nivå 4 i räknedelen och var tidigare på nivå 1. Byt kodfigur för elev Den markerade elevens kodfigur visas. Genom att klicka på pilen i listan visas alla möjliga kodfigurer. Om läraren väljer att byta kodfigur utan att välja en ny kodfigur kommer elevens kodfigur att raderas och eleven måste sedan välja sin kodfigur på nytt. 14

15 Radera elev Först måste man göra eleven ifråga aktiv genom att markera elevens namn i listan. Elever som inte längre använder programmet bör raderas. Elevstatistik I statistikdelen kan du som lärare gå in och följa varje enskild elevs arbete. Det är inte möjligt att skapa en samlad översikt över hela klassen (detta är ett medvetet val). När statistikdelen öppnas ser den ut som följer: Om man väljer Endast grafer får man en graf över de delar av programmet som eleven arbetat med. Om man markerar Intervall kommer det att vara möjligt att ange inom vilka datum man vill att grafen skall visa. Det är inte möjligt att se grafer sorterat efter uppgiftsnummer med denna inställning. Korrekt besvarade uppgifter markeras med grönt och felaktigt besvarade med rött. Om man pekar med musen på enstaka punkter visas vilken nivå och uppgiftsnummer som noteringen härstammar från. Man kan skriva ut graferna genom att klicka på skrivarikon. Om man vill visa både grafer och tabeller är det möjligt att välja vilka områden man vill se. I intervall kan man sortera efter datum eller uppgiftsnummer. I tabellerna får man en beskrivning av del enskilda uppgifterdel och hur eleven löst dem. Observera att repetitionsuppgifter inte tas med i loggen. 15

16 Elevdelen I denna del av programmet finns det ljud. Använd gärna hörlurar för att eleverna inte skall störa varandra. När elevdelen startas upp sägs det: Välj din klass och dig själv på klassfotot. I fältet till vänster ser man namnen på de klasser som har upprättats. Klassen aktiveras genom att man klickar på klassbeteckningen med vänster musknapp. Därefter visas en bild av den aktuella klassen. Första gången eleverna loggar in kommer alla flickor att ha samma kläder och samma gäller pojkarna. Eleverna kan byta kläder och utseende i omklädningsrummet så att de i framtiden kan identifiera sig själva lättare. När muspekaren förs över bilderna kommer elevernas namn att bli synliga. När eleverna valt sig själva sägs: Välj din kodfigur. Eleverna kan välja fritt. Flera elever kan ha samma kodfigur och byte av kodfigur påverkar inte registreringen. Om läraren på förhand har valt kodfigurer åt eleverna hoppas denna del över. Nästa gång eleverna loggar in behöver de endast klicka på sin kodfigur. Om man klickar på fel kodfigur säger programmet: Du har valt fel kodfigur, försök igen. Om eleven inte kan komma ihåg sin kodfigur kan läraren tilldela eleven en ny i lärardelen utan att känna till den gamla. Om programmet startas utan att klasser med tillhörande elever skapats finns det möjlighet att logga in i programmet som en av två standardelever: Pojke och Flicka. Dessa elever kommer att kunna använda alla delar av programmet. Ingen statistik från lösta uppgifter eller andra inställningar (t.ex klädval) kommer att sparas från programstart till programstart. Detta för att läraren skall få möjlighet att prova programmet utan att upprätta elever. 16

17 Scenarier I både räkne- och mattedelen finns det sju olika scenarier som eleven kan arbeta med. Det har ingen betydelse vilket scenario eleven väljer för uppgifterna är identiska och det påverkar inte registreringen av utförda uppgifter. De olika scenarierna är inlagda för att skapa variation och för att eleven skall kunna identifiera sig med omgivningen. De sju scenarierna Rummet: Inne i rummet räknar eleven tennisbollar. Hönsgården: I hönsgården räknas naturligtvis ägg. Fruktträdgården: Här räknar man frukter. Djuraffären: Vid akvarierna räknar man fiskar. Stranden: Ute på stranden samlar man på krabbor. Godisaffären: I godisaffären räknar man karameller. 17

18 De 4 dörrarna När eleven loggat in i programmet visas fyra dörrar. Första gången en elev öppnar programmet kommer det att finnas en stoppskylt på dörr nummer 2 tills eleven löst uppgifterna i räknedelen fram till nivå 2. Detta gäller inte om man ställt in att matematikdelen inte skall vara beroende av räknedelen. Om läraren vill att en elev skall ha tillgång till matematikdelen redan från start kan detta ställas in genom tilldelning av nivåer i lärardelen. Bakom dörrarna 1 och 2 finns uppgifter inom de olika räknesätten, bakom dörr 3 finns teckningsdelen och bakom dörr nummer 4 kan eleverna klä om och byta utseende. Dörr nummer 1: Räknedelen Eleven kommer att bli ombedd att hitta ett bestämt antal föremål. När eleverna befinner sig inom området 0-10 arbetar man med enstaka objekt. När man kommer över tio har de möjlighet att antingen samla ihop enstaka objekt eller gruppera dem i grupper om 2, 5 eller 10. Om programmet är inställt på att ge repetitionsuppgifter bör man observera att även om eleven befinner sig på nivå 2 eller över kommer det inte att gå att gruppera objekt när antalet objekt som skall samlas ihop understiger tio. När man pekar med muspekaren på ett föremål som kan flyttas blir pilen till en hand. Håller man vänstra musknappen nedtryckt kan föremålet flyttas till uppsamlingslådan. När eleven anser sig ha löst uppgiften klickar den på det gröna ok. Om uppgiften löst korrekt säger programmet Rätt. Om eleven gjort fel säger programmet Inte helt rätt, prova igen Svårighetsgraden kommer automatiskt att stiga efterhand som antalet korrekt lösta uppgifter stiger. Programmets framåtskridande finns beskrivet i den pedagogiska delen av manualen. Eleven skall lösa minst 6 uppgifter i rad korrekt sam eventuella repetitionsuppgifter för att stiga en nivå. 18

19 Ikoner Rätt-ikon används för att rätta en uppgift. Visar en liten videosekvens som förklarar hur man skall arbeta med programmet. Hjälpvideon avbryts genom att man dubbelklickar med vänster musknapp. Upprepar uppläsningen av uppgiften. Objekten blir kvar i lådan, men tiden nollställs inte. Detta val registreras inte i loggen. Upprepar högläsningen av uppläsningen och tar bort alla objekt ur lådan och nollställer tiden. Den avbrutna uppgiften registreras inte som felaktig. Stänger det aktuella fönstret. Måttbandet Om eleven inte kommer ihåg hur långt den har räknat kan han eller hon klicka på måttbandet. Den gröna pilen visar hur många objekt som har samlats ihop totalt och den röda pilen visar hur många objekt som skall samlas ihop. Läraren kan se i statistikdelen hur många gånger en elev har klickat på måttbandet. Dörr 2: Matematikdelen När matematikdelen öppnas presenteras eleven med 5 nya dörrar. Addition, subtraktion, multiplikation, division och blandade uppgifter. Det finns en stoppskylt på dörren med blandade uppgifter tills eleven är på nivå 2 på samtliga räknesätt. 19

20 Eleven presenteras med en uppgift som läses upp högt. När eleven skall svara på uppgiften skriver den resultatet i den vita fyrkanten och trycker sedan på ok eller på Enter-tangenten. Eleven kan använda de flyttbara objekten som hjälp i arbetet. Man kan välja att arbeta med enstaka objekt eller med grupper av 2, 5 eller 10 objekt. För matematikdelen gäller också att grupper av objekt endast finns tillgängliga när det gäller antal över 10. Svårighetsgraden kommer automatiskt att stiga efterhand som eleven löser fler uppgifter korrekt. Observera att eleven måste klara minst 5 x 6 uppgifter i addition plus eventuella repetitionsuppgifter för att stiga en nivå. Ger flera objekt att arbeta med Rensar arbetsområdet. Dörr nummer 3: Teckningsdelen Det finns inget ljud i teckningsdelen, I teckningsdelen kan eleverna göra räkneberättelser åt varandra. I programmet finns det 2 exempel på hur man kan tänkas göra räkneberättelser åt varandra. Infogning av text och miniräknare. Välj först önskad funktion. Klicka sedan med vänster musknapp, där du önskar placera objektet. Håll ned vänster musknapp och markera området. När det önskade området är markerat, klicka igen med vänster musknapp. Härefter kommer miniräknaren eller en textruta fram. Den önskade texten/räkneuppgiften skrives in och sedan trycker man på OK! Sedan sättes objektet in och är nu markerat med gröna fyrkanter. Storleken kan ändras genom att man markerar objektet och väljer en av de gröna fyrkanterna. Samtidigt som vänster musknapp hålls ned anpassas objektet till den storlek man önskar. 20

21 Beskrivning av ikoner Verktygsknappen kommer att vara aktiv när teckningsdelen öppnas, När verktygsknappen är aktiv kan de olika figurerna användas. När Text är aktiv kan man skriva text på arket. Klicka på musen på det ställe på arket där du vill ha texten. När du skrivit texten kan du klicka utanför textfältet, Textstorleken kan ändras genom att ändra ramens storlek. Rita rektanglar Rita ellipser Rita polygoner Rita trianglar Rita romber Rita linjer Rita sammanhängande linjer. Avslutningen av en linje markeras genom att klicka på vänster musknapp. Avsluta med att dubbelklicka. Rita kurva. Miniräknare Det finns möjlighet att visa en miniräknare i räknefältet. Miniräknaren blir aktiv genom att man väljer den i menyn och dubbelklickar på den i teckningsområdet. Om man vill flytta miniräknaren pekar man med muspekaren på det blå området överst och håller vänster musknapp nedtryckt och flyttar den dit man vill ha den. Det är inte en vanlig miniräknare, Eleverna måste nämligen själva knappa in resultatet om de vill att det skall visas. Miniräknaren kan inte utföra beräkningar, Detta är ett medvetet val då eleverna skall göra beräkningarna i huvudet eller genom att använda objekt. Man kan dock träna knappsättning som på en miniräknare. Utöver de vanliga knapparna på en miniräknare finns en mellanslagstangent som kan användas för inmatning av uppgifter som 3 + = 7. När eleverna har knappat in de tal och symboler som skall visas på arket, klickar man på OK-knappen, och talen och symbolerna överförs till arket. Härefter kan problemlösningen markeras och flyttas till önskat område. 21

22 Ny Välj ett nytt ark. Om eleven redan har ett öppet ark kommer programmet att fråga om man vill spara det gamla. Arket sparas i programmet och kommer inte att vara tillgängligt från andra program. Öppna Man kan öppna tidigare sparade ark. Varje enskild elev kan enbart få tillgång till sina egna teckningar. Spara Sparar arket i elevens egen mapp. Kom ihåg att namnge arken så att de blir lätta att hitta igen. Skriv ut Sidan kan skrivas ut. Om ni inte har en färgskrivare tillgänglig är det en bra idé att be eleverna arbeta med gråtoner. Klipp ut För att en figur skall kunna klippas ut måste den först markeras. Figuren markeras genom att vänsterklicka på musen. Kopiera För att en figur skall kunna kopieras måste den först markeras. Figuren markeras genom att man vänsterklickar på figuren. Infoga Figuren infogas på ett lämpligt ställe på arket. Man kan sedan placera den var man vill genom att markera den och hålla vänster musknapp nere medan man flyttar figuren. Lägg främst Du kan välja att lägga en viss figur framför en annan. Lägg bakom Du kan välja att lägga en viss figur bakom en annan. Bilder Här finns det möjlöighet att välja bilder från de sju olika scenarierna till egna problemlösningar. När önskad bild är vald, markeras området på ritytan med hjälp av vänster musknapp. Därefter kan bilden flyttas, och storleken kan ändras genom att vänster musknapp hålls ner i ett av bildens fyra hörn. 22

23 Beskrivning av menyer Här beskrivs endast de funktioner som inte visas som ikoner. Arkiv: Oppna exempel Härifrån kan man välja ett av de två exempel, som ligger i programmet: Geometriska figurer och problemlösningar. Spara som Används om man vill spara något under ett annat namn än det ursprungliga. Spara bild som Möjlighet att spara bilder i BMP- eller JPEG-format. Skriv ut Om man vill ändra skrivarinställningar. Avsluta Teckningsdelen avslutas och man får frågan om det aktiva arket skall sparas. Redigera: Markera allt Alla objekten markeras och kan därefter flyttas eller tas bort samtidigt. Radera Markerade objekt tas bort. Kopiera Markerad text kopieras. Klistra in Kopierat objekt klistras in. Klipp ut Markerat objekt klipps ut. Format: Figurfärg Den färg som man fyller enstaka figurer med. Linjefärg Färgen på linjerna i figurerna Textfärg Färg på texten 23

24 Bilder: Infoga egna bilder Man kan infoga egna bilder i programmet. Infoga dig själv Infogar bilden av dig som finns i. Infoga MV-bilder Infoga bilder från. Exempel på en räkneberättelse gjord i Teckningsdelen. Dörr nummer 4: Omklädningsrummet Inne i omklädningsrummet finns det möjlighet för eleverna att ändra utseende på sig själva: Eleverna kan välja hudfärg, hårfärg, blus/kjol, byxor och skor så att figuren blir så lik som möjligt. Första gången eleven använder programmet anpassas hudfärg, hårfärg och kläder. Eleverna kan sedan byta kläder hur ofta dom vill, t.ex. beroende på vilket scenario de skall jobba med för dagen. Ändringar i kläder har ingen betydelse för de uppgifter som lagras om eleven. 24

25 Om Lärarvägledning Det finns en läravägledning till programmet på cd-skivan. Den kan läsas på skärmen, men det kan vara en bra idé att skriva ut den innan ni börjar arbeta med programmet. Genom att gå igenom läravägledning får man en bättre uppfattning av vilka möjligheter programmet medför. Copyright Copyright 2006 Mikro Værkstedet A/S Lucernemarken Odense S 25