Minnesanteckningar från möte i Vänerprocessen insatsområde 1, 28 mars 2011

Transkript

1 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Kommunstyrelsen Karlstad Peter Aschberg, Intressenter i Vänerprocessen Minnesanteckningar från möte i Vänerprocessen insatsområde 1, 28 mars 2011 Närvarande Fanny Thyberg Hammarö kommun Anders Larsson Vänersborgs kommun Magnus Ahlstrand Länsstyrelsen Värmland Agneta Christensen Vänerns vattenvårdsförbund Hanna Åsander Kristinehamns kommun Torsten Lundin Lidköpings kommun Dan Harryzon Gullspångs kommun Kalle Alexandersson Karlstads kommun Peter Aschberg Karlstads kommun Mötet inleddes med en kort presentationsrunda och en liten diskussion om representationen. Peter har ringt runt till de kommuner som inte var med senast och informerat om arbetsgruppens inriktning, process och vikten av kommunernas medverkan. I några fall råder lite oklarhet om vem som ska representera kommunerna och hur. Detta är något vi behöver lyfta vidare då delaktighet är en förutsättning för en vital och hållbar process. 1, Arbetspaket 1, underlag till värdebeskrivning av riksintresset Vänern med öar och stränder Agneta Christensen från Vänerns vattenvårdsförbund (VVF) håller en presentation om förbundets verksamhet och vattenvårdsplanen. Presentationen läggs ut på den gemensamma webbplatsen. Vattenvårdplanen ligger redan ute. Vattenvårdsplanen Ett underlagsmaterial som fungerar som vägledning, där det finns mycket underlag att hämta som grund för arbetsgruppens arbete. Används även enligt Agneta som underlag av Miljööverdomstolen. I presentationen lyfts flera utmaningar och möjligheter. De utpekade utmaningarna kan inte drivas av VVF utan måste hanteras lokalt. Postadress: Kommunledningskontoret, Besöksadress: Karlstad Tel: Fax: E-post: kommunledningskontoret@karlstad.se Org.nr: Säte: Karlstad PlusGiro: Bankgiro:

2 Dnr KS-2011-ewr sid 2 (5) Reflektion och diskussion Stränderna - Agneta stränderna är jätteviktiga. Det är brist på fina stränder. Både när det gäller djur och natur, badstränder och delade. En förutsättning för öppna stränder är variation i vattenståndet vilket kan är en viktig aspekt i arbetet med vattenregleringen. Agneta berörde vidare behovet av nyare underlag där SMHI ska ta fram ett underlag och arbetet med en tappningsstrategi pågår. I diskussionen berördes vidare hur det ser ut när det gäller andelen byggnader som ligger inom 300 meters gränsen från Vänerstranden. Detta varierar mellan kommunerna och påverkar till viss del den möjliga utan av öppna strandängar. Tillgänglighet Hur kan man få fler till stranden? Det stora problemet är inte bommar m.m. utan igenväxningen och brist på stråk som hindrar tillgängligheten. Man kommer nästan inte ner till Vänern någonstans. Det är en paradox när vi pratar om att ta till vara Vänerns värden, att tillgängliggöra och förädla som grund för ökad livskvalitet och sysselsättning. Det råder skilda världar mellan de som har båt och de som inte har. Djur Skarv är ett problem för yrkesfisket men beståndet är inte något jätteproblem som vid Vättern. Andra arter och miljön de lever i något unikt på flera ställen. Havsörnen, Storlommen m.m. Behov av samordnad planering Hur påverkar de lokala insatserna det Vänerövergripande. Det måste finnas ett forum där utvecklingsinsatser lyfts till VÖ-nivå som grund för hållbar utveckling. VVF ser behovet av en grund för gemensam planering. Vem äger frågan om Vattenreglering som exempel? Försök om gemensam policy är på G från samordningsförbundet för Vänerns vattenreglering. Hantering av detaljplanering vid sättandet av en absolut nivå för byggnation. Vi använder det som en grundprincip och därifrån måste avvikelser medföljas av riskanalyser och strategier för hantering vid e, översvämning. Särarter StorVänern Skärgårdområden med dess olika karaktärer. Många sjöar i en sjö. Vattenförekomster 28 stycken i VVF. Agneta ska tillhandahålla information om dessa. Identitet Kalle redogör för om Bohuskust exemplet som ligger som ett gott exempel på webbplatsen. Vad utgör Vänerns särart och identitet både för Vänern som helhet och respektive område? Detta är vad vi försöker närma oss för att tydliggöra och definiera som grund till värdebeskrivning av riskintresset Vänern med öar och stränder. Magnus berättar om Länsstyrelsernas arbete. LST Värmland håller på att ta fram ett policy dokument likt det som LST VG har tagit fram. Om inget görs kommer

3 Dnr KS-2011-ewr sid 3 (5) landskapet att förändras till det sämre? Samlad byggnation, vad innebär det? Det råder stor variation längs den Värmländska kusten. I flera områden övergår fritidsboenden till permanentboenden. Vad innebär detta när det gäller tillgänglighet, VA och annan infrastruktur. I utvecklingsarbetet finns behovet av samsyn i och mellan kommuner och en tydlig strategisk struktur, gemensam målbild, strategier m.m. är en förutsättning för detta. När det gäller tidigare initiativ berördes Vänerland, vilket någon menade föll på bristfällig strategisk struktur och dålig förankring i kommunerna. Detta påkallar än mer behovet av delaktighet och att förankring initialt är en mycket viktig del i processen. Ett annat avslutat projekt var Laxfond Vänern som Kalle kort redogjorde för. I processen tänkte man sig en indelning av Vänerkusten i delutvecklingsområden, där varje del kan utvecklas utifrån områdets naturliga tillgångar och styrkor och där delarna tillsammans skapar en helhet som kan tänkas representera det vi menar med attraktiva miljöer för boende, besökare och näringsliv. Tillgängligheten är nyckelfrågan Diskussionen fortsatte och landade flera gånger i behovet av ökad tillgänglighet. Vi konstaterade att Allemansrätten inte är det samma som tillgänglighet och det kanske också är så att Allemansrätten är en av orsakerna till att vi är där vi är idag. Alla ska kunna använda och uppleva Vänerns värden. I utvecklingen behöver vi om möjligt främja riksintresset. Men vad innebär egentligen det? Något att diskutera vidare. En viktig del i utvecklingsarbetet är att det har en bred förankring, inte bara bland kommunerna utan också gärna med andra intressenter. Låt oss benämna det som en pentahelix-process. Kommuner, föreningar, företag, akademin och eldsjälar. Når vi alla intressenters behov i nuvarande diskussion Hur kan vi i planeringen också tillgodose framförallt sysselsättningsperspektivet. I den fas vi är nu när det gäller planeringsförutsättningar behöver vi arbeta på men efterhand som arbetet konkretiseras bör det vara en självklarhet att inkludera fler intressenter som en grund för en möjlig tillväxtprocess. Slutsatser om Vänerns värden Det mesta av vad vi behöver finns i VVF underlag när det gäller naturvärden. Vilka karaktärer är det idag och vilka vill vi att det ska vara? Agneta har mycket kartmaterial som vi kan nyttja och Agneta lovade att tillhandahålla detta. Vi kan karakterisera Vänern i några begrepp. Hur ska vi då aktivt se till att de kan bevaras? I processen måste vi samarbeta med dem som kommer att jobba med åtgärderna. Öppna stränder Havskaraktär

4 Dnr KS-2011-ewr sid 4 (5) Strandzoner Dricksvattenkvalitet Mångfald inom djurlivet, fiskar som går att ta upp och äta Storlommen och Havsörnen, orördhet och vildmarken. Fortsatt process: Hur ser det ut med engagemanget från respektive kommun. Vi behöver göra mer när det gäller förankringsarbetet. För att ytterligare förankra processen lyftes förslaget om att skicka ut informationen och uppgifterna till kommunstyrelserna för kännedom och vidare verkställande, vilket också kommer göras. För att underlätta arbetet tar Karlstad fram en enkel mall som informationen ska fyllas i. Då processen inte riktigt har landat i kommunerna har de heller inte tagit tag i de uppgifter som skickats ut. 2, Arbetspaket 2, Gemensam syn kring hantering av nya strandskyddsregler, Landsbygdsutveckling I Strandnära lägen Kalle redogör kort för hur Karlstads kommuns LIS-arbete, och nämner även andra processer som kommunen arbetar med relaterat till övergripande planering och Vänerutveckling. Vindkraftsplan, översvämningsaspekter och eventuellt kommande uppdrag om ytterligare en översyn av riksintressen för Vindkraft. Ett uppdrag från kommunstyrelsen om tematiskt tillägg till ÖP för LIS finns. Som ett första steg pågår en sammanställning av kommunens inventeringar av tillgängliga stränder och strandnära naturvärden. Tillgänglighetsinventeringar har gjorts men av olika personer där metoden kan ha varierat och på så sätt påverkat jämförbarheten av resultaten. Karlstad har inget relevant underlag av Vänernrelaterade kulturvärden. Ställningstagandena om riksintressena är i huvudsak i enlighet med de statliga angivelserna. Naturvärdena är välskyddade som de är idag och en gemensam ansökan om naturreservatsbildning för Karlstads och Hammarös delar av Klarälvsdelatat är inne hos LST nu. LIS-diskussionen kommer att fortsätta och Mariestad och Arvika har tidigare nämnts som ett gott exempel. Riksintressen Magnus gör en kortare genomgång av de lika riksintressena vi behöver känna till och förhålla oss till i processen. De som presenterades var riksintressena för: Energiproduktion (Vindkraft) Yrkesfiske Friluftsliv Kulturmiljövård Turism och friluftsliv Natura 2000 Naturvårdsområd Vänern med öar och stränder Sjöfart Hamn

5 Dnr KS-2011-ewr sid 5 (5) Magnus överlät dessa gedigna skrifter till samordnaren som tillser att de läggs ut på webbplatsen. Med vänliga hälsningar Peter Aschberg Samordningsansvarig