Rapport från inspektion av Europaskolan Södermalm

Transkript

1 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KVALITETSAVDELNINGEN ENHETEN FÖR INSPEKTION SID 1 (16) SKOLINSPEKTÖRER MONICA HEDLUND, TELEFON CATHRINE SAHLSTEN, TELEFON , INGEGERD SALOMONSSON, TELEFON ULLA CARLSSON ZACKRISSON, TELEFON Rapport från inspektion av Europaskolan Södermalm 24/11-27/ Box 22049, Stockholm. Telefon Fax Besöksadress Hantverkargatan 2F

2 SID 2 (16) INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...2 UPPDRAG OCH GENOMFÖRANDE...3 OMRÅDEN SOM OMFATTAS AV INSPEKTIONEN...4 Systematiskt kvalitetsarbete och ledarskap...4 Kunskaper...4 Bedömning och betyg...4 Skolors arbete med att främja likabehandling (arbetet mot diskriminering och annan kränkande behandling)...4 Skolbarnomsorgens verksamhet...4 BESKRIVNING AV SKOLAN...5 Styrkor...6 Svagheter...6 Brister som skolan måste åtgärda utifrån gällande lagstiftning..fel! Bokmärket är inte definierat. Områden att utveckla...7 RESULTAT/ MÅLUPPFYLLELSE...8 Utveckling sedan den senaste inspektionen...8 Systematiskt kvalitetsarbete och ledarskap...8 Kvalitetsredovisning... 9 Kunskaper...9 Elevhälsa Elever i behov av särskilt stöd eller med funktionsnedsättningar Samverkan och övergångar Bedömning och betyg...12 Skolans arbete med att främja likabehandling (Arbetet mot diskriminering och annan kränkande behandling)...12 Samverkan mellan skola och fritidshem...13 Fritidshemmets organisation och förutsättningar...13 Barn och personal i fritidshemmen Målstyrning i fritidshemmet Verksamheten i fritidshemmen...15 Normer och värden i fritidhemmen Barns inflytande i fritidshemmen Öppen fritidsverksamhet...16 TILL SIST...16

3 SID 3 (16) UPPDRAG OCH GENOMFÖRANDE Enheten för inspektion utvärderar den pedagogiska verksamheten och främjar barns, ungdomars och vuxnas lärande genom att granska måluppfyllelsen utifrån nationella och kommunala styrdokument kontrollera efterlevnaden av nationella och kommunala riktlinjer granska hur förskolan/ skolan utvärderar sin egen verksamhet ge rekommendationer om vad som bör förändras och utvecklas Vi genomför vårt uppdrag genom att läsa material som förskolan/skolan ställer till förfogande och även material från andra källor (ex. från Skolverket) intervjua elever/barn, personal och skolledning. Vid granskningen av förskolors verksamhet intervjuas föräldrar i stället för barn. observera verksamheten Inspektionen följs upp på olika sätt beroende på skolform. I första hand granskar vi måluppfyllelsen, det vill säga att vi bildar oss en så heltäckande bild som möjligt av hur målen i styrdokumenten tolkas och förverkligas på förskolan/skolan. Vi gör detta utifrån en prioritering av mål från läroplaner och andra nationella styrdokument. Dessutom bedömer vi hur riktlinjerna i dessa styrdokument följs, liksom mål och riktlinjer i Stockholms stads skolplan och förskoleplan. Förutom detta granskar vi förskolans/skolans förmåga att själv utvärdera sin kvalitet för att förbättra verksamheten. I bedömningen av verksamhetens kvalitet utgår vi även från Skolverkets Allmänna råd om kvalitetsredovisning. Hög kvalitet innebär enligt Skolverkets och Myndigheten för skolutvecklings definition främst att verksamheten utmärks av att den väl: strävar mot och uppfyller nationella mål svarar mot nationella krav och riktlinjer uppfyller andra mål, krav och riktlinjer som är förenliga med de nationella (t.ex. skolplan, lokal arbetsplan och andra lokala planer) kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar utifrån de förutsättningar man har. 1 1 Från Skolverkets instrument BRUK för kvalitetsarbete i förskola och skola, s 8.

4 SID 4 (16) OMRÅDEN SOM OMFATTAS AV INSPEKTIONEN Stadens utbildningsinspektion granskar verksamheterna ur ett helhetsperspektiv. Inspektionen fokuseras särskilt på nedanstående områden, men inspektörerna kan även kommentera andra områden om det finns starka skäl till det. Systematiskt kvalitetsarbete och ledarskap Detta område granskas främst utifrån Skolverkets Allmänna råd om kvalitetsredovisning, Stockholms stads kvalitetsstrategi samt utifrån riktlinjer i Läroplan för det frivilliga skolväsendet (Lpf 94). Kunskaper Detta område granskas främst utifrån mål och riktlinjer i läroplanen och Stockholms stads skolplan. Under åren genomförs även en särskild granskning av hur skolorna arbetar för att elever med funktionshinder skall få stöd och hjälp som är anpassade efter deras särskilda situation. Bedömning och betyg Detta område granskas främst utifrån mål och riktlinjer i läroplanen och Stockholms stads skolplan. Skolors arbete med att främja likabehandling (arbetet mot diskriminering och annan kränkande behandling) Detta område granskas främst utifrån Skolverkets Allmänna råd för arbetet med likabehandling. Skolbarnomsorgens verksamhet Fritidshemmets uppdrag granskas främst utifrån mål och riktlinjer i läroplanen och Skolverkets Allmänna råd för Kvalitet i fritidshem.

5 SID 5 (16) BESKRIVNING AV SKOLAN Europaskolan är en fristående skola som grundades år 1998 av stiftelsen Docendo Discimus med syftet att vara en skola med internationell inriktning. Skolan är tvåspråkig med undervisning på svenska och engelska. Europaskolan består idag av två skolor, Europaskolan på Södermalm och Europaskolan i Vasastan. Denna rapport avser vår inspektion av Europaskolan på Södermalm som är en F-9-skola med ca 250 elever varav 85 barn går i fritidshemsverksamheten. De flesta elever som går på skolan bor i närområdet men ett antal elever pendlar från andra delar av Stockholm eller från andra kommuner. Flera av barnen har gått på Europaskolans förskola. Det finns barn med olika nationaliteter och modersmål och de kan ha både ett och två språk som talas i hemmet utöver svenska. Skolan arbetar utifrån en International Baccalaureate-modell, IB, vilket innebär att eleverna i år 0-5 ingår i Primary Years Programme, PYP och eleverna i år 6-9 ingår i Middle Years Programme, MYP. Skolan har en auktorisation som IB-skola för år 6-9 dvs. MYP. Detta innebär att man följer både den svenska läroplanen Lpo 94 och IB:s styrdokument och metodik. Skolan är centralt belägen på Söder och disponerar fem våningar i en fastighet med en inhägnad mindre skolgård i direkt anslutning till skolan. Skolan har en betoning på språk och matematik med utökad timplan i dessa ämnen. Skolbarnsomsorgens verksamhet bedrivs huvudsakligen på engelska liksom undervisningen i musik och idrott. Skolan ägs av en stiftelse och den leds av rektor och två biträdande rektorer. De sistnämnda ansvarar på deltid för respektive år 0-5 och år 6-9. En fritidshemsföreståndare ansvarar för skolbarnsomsorgen.

6 SID 6 (16) SAMMANFATTNING AV SKOLANS RESULTAT/ MÅLUPPFYLLELSE Vårt uppdrag som inspektörer är att granska och utvärdera skolans resultat. Med resultat menar vi skolans förmåga att uppnå och sträva mot de nationella och kommunala målen samt efterleva de riktlinjer och krav som finns i styrdokumenten. Våra bedömningar presenteras utförligare under rubriken RESULTAT/ MÅLUPPFYLLELSE. Styrkor Kunniga och kompetenta pedagoger som är goda ledare för eleverna Skolans elever har goda resultat Lärarna har höga förväntningar på eleverna Lektionerna är välstrukturerade med varierade arbetssätt Skolan har god förmåga att göra bedömningar som utgår från tydliga mål och kriterier Det råder god ordning och arbetsro i undervisningssituationerna Skolan arbetar med teman som integrerar olika ämnen och ger perspektiv och helhetssyn Skolan genomför regelbundna utvärderingar på olika nivåer Relativt god personaltäthet i fritidshemsverksamheten Fritidshemmet erbjuder en varierad och en strukturerad verksamhet Barnens inflytande och delaktighet i fritidshemmets fungerar väl Svagheter Vår inspektion har visat att det finns vissa områden som skolan delvis brister i, bland annat följande: Skolan saknar specialpedagog/speciallärare Skolsamverkan i ett F-9-perspektiv bör utvecklas Skolan anordnar inte undervisning i svenska som andraspråk för elever som behöver det Kvalitetsredovisningen behöver förankras bland personal och elever Fritidshemspersonalen deltar inte vid utvecklingssamtalen för år 1-3

7 SID 7 (16) Samverkan med andra skolor saknas för likvärdighet i bedömning och betygssättning Värdegrundsarbetet och det förebyggande arbetet mot kränkning och mobbning bör synliggöras och stärkas. Eleverna har inte tillgång till trä- och metallslöjdsal vilket ger dem dåliga förutsättningar att nå målen i slöjd för år 5 och år 9 Områden att utveckla Vi bedömer att följande utvecklingsområden, som kan utgå från såväl svagheter som styrkor, bör prioriteras: Utveckla skolans förebyggande arbete med normer och värden Det systematiska kvalitetsarbetet behöver synliggöras och förankras bland elever och personal Samverkan inom skolan mellan årskurser och mellan skola och fritidshem bör utvecklas Skolan bör utveckla arbetet med elever i behov av särskilt stöd och svenska som andraspråk Skolan bör ge eleverna bättre förutsättningar att nå målen i trä- och metallslöjd i år 5 och år 9.

8 SID 8 (16) RESULTAT/ MÅLUPPFYLLELSE Utveckling sedan den senaste inspektionen Stadens egen inspektion besökte skolan som då var belägen i Vasastan våren Skolverket granskade verksamheten vid Europaskolan på Södermalm Skolverket gjorde därefter uppföljning i januari Den sammanfattande bedömningen av såväl Skolverket som stadens egna inspektörer var att utbildningen som helhet är av god kvalitet. Skolverkets inspektörer identifierade dock ett antal brister och utvecklingsområden. Sådana brister var till exempel förebyggande arbete när det gäller mobbning och annan kränkande behandling, avsaknad av likabehandlingsplan och elevernas tillgång till slöjd och hemkunskap Efter den nu, hösten 2008, genomförda inspektionen bedömer vi att flera brister och utvecklingsområden, som de båda inspektionerna visade, är åtgärdade eller att skolan har påbörjat ett utvecklingsarbete med dem. Hemkunskap anordnas i samverkan med skolbespisningen. Av vår rapport framgår att det inom något område fortfarande finns utvecklingsbehov, till exempel när det gäller värdegrundsarbetet. Systematiskt kvalitetsarbete och ledarskap Europaskolan har en genomarbetad utbildningsstrategi grundad på en vision och en utbildningsfilosofi som utgår från en holistisk syn på elevers utveckling där intellektuellt lärande kombineras med såväl fysisk som mental, social, emotionell och kreativ träning. Skolans främsta mål är att hålla hög undervisningsstandard och nå goda studieresultat. De strategier man använder sig av är dels den metodik som IB utvecklat och som innebär att eleverna är delaktiga i sitt eget lärande, dels en delvis utökad timplan och högre undervisningstakt. Det som utmärker den internationella läroplanen mer än den svenska Lpo 94 är också den tydligare internationella inriktningen. Kvalitetsarbetet är en ständigt pågående process för att få behålla IB-auktorisationen och baseras på en modell som tillhandahålls av IB:s organisation. Eleverna utvärderar kontinuerligt undervisningen och sitt eget lärande. Lärarna har höga krav även på detta och accepterar inte slarvigt genomförda utvärderingar. I vissa ämnen arbetar eleverna utifrån Demings cirkel, vilket innebär att de planerar, utför, utvärderar och förändrar sitt arbete. Det görs regelbundna trivselutvärderingar och föräldrakontakterna är mycket goda. Eleverna utvärderar också anonymt lärarna och ämnet. Vi bedömer att skolan har en genomgående god kvalitet i sin verksamhet och att den grundas på tydlig ledning och gemensam syn på verksamheten. Lärarna är tydliga och goda ledare i klassrummet. För att synliggöra kvalitetsarbetet och säkerställa såväl kontinuitet som fortsatt utveckling av verksamheten behöver skolan beskriva de utvärderingar och

9 SID 9 (16) processer som leder till systematisk utveckling genom att till exempel upprätta ett årshjul där samtliga gemensamma strategier för året finns med. Skolan använder en digital kommunikationsportal som internt kommunikationsmedel och detta gör det också möjligt för både elever och föräldrar att hålla kontinuerlig kontakt med skolans och elevens arbete. Vi bedömer att en översikt av utvärderingssystemen och måluppfyllelsen på skolnivå ytterligare skulle tydliggöra skolans kvalitetsarbete. Kvalitetsredovisning Den kvalitetsredovisning som vi tagit del av avser läsåret 2006/2007 och ger en ingående beskrivning av skolans organisation, personal, ekonomi, skolans lokaler och arbetsmiljö samt de utvecklingsprocesser som pågått under det läsår redovisningen avser. I redovisningen beskrivs också hur skolan arbetat utifrån läroplanens huvudområden. Vi bedömer dock att redovisningen bör utvecklas för att ytterligare beskriva måluppfyllelse och resultat i alla ämnen och för hela skolan. Analys och åtgärder för ständig förbättring bör också få större utrymme. Det är osäkert hur elever, föräldrar och personal varit delaktiga i kvalitetsredovisningen som dessutom ska upprättas varje år. Skolan bör utveckla kvalitetsredovisningen så att den utifrån läroplanens mål beskriver måluppfyllelse och resultat samt innehåller analys. Kvalitetsredovisningen bör också göras i samarbete med både personal och elever. Vår bedömning är att det systematiska kvalitetsarbetet i enlighet med ovan nämnda synpunkter kan struktureras ytterligare genom en årlig plan för verksamheten. Kunskaper Europaskolan på Södermalm har mycket goda studieresultat. Den pedagogiska och metodiska strukturen genomsyrar skolans alla år och ger eleverna goda förutsättningar för lärande. Den enhetliga strukturen bygger på att skolan använder sig av IB:s metodik och planeringsverktyg som strävar efter att skapa en röd tråd i undervisningen mellan de olika årskurserna. Målet med undervisningen är att eleven ska bli undersökande, tänkande, kommunikativ, risktagande, öppen, insiktsfull, trygg, omtänksam och reflekterande. För att nå dessa mål är tanken att man ska arbeta tematiskt utifrån olika samspelsområden. Eleverna ges goda möjligheter till överblick och samband genom de olika temaarbeten som inkluderar flera ämnen. Detta sätt att strukturera undervisningen överensstämmer med Lpo:s övergripande mål vad gäller elevens utveckling och kunskaper i ett ämnesövergripande perspektiv. Vi är dock tveksamma till om eleverna får tillräckliga förutsättningar för att nå målen i trä- och metallslöjd, då skolan saknar ämnessal för detta ämne. Vi ser detta som en svaghet och ett utvecklingsområde.

10 SID 10 (16) Förskoleklassen har en varierad verksamhet med rytmik, rörelse, lekar, utevistelse och skolförberedande arbete. I förskoleklasserna arbetar en 1-7-lärare och en medhjälpare. Verksamheten sker på både svenska och engelska och vid vårt besök såg vi exempelvis att vid sångsamlingen sjöng barnen samma sång på båda språken. Miljön är utmanande för barnen och det finns en bra avvägning av den skolföreberedande delen i kombination med förskolepedagogiken. Förväntningarna på eleverna är höga, vilket bidrar till god kunskapsnivå. Målen i varje ämne är tydliga och eleverna vet vad som krävs för olika betyg. Arbetssätten varieras under dagen med god ledning av kompetenta och duktiga lärare. I vissa ämnen har timplanen förstärkts och i musik och idrott bedrivs hela undervisningen på engelska. Eleverna får därigenom mycket goda färdigheter i engelska vilket för flera elever bör innebära kunskaper på gymnasienivå. Skolan strävar efter att möta de enskilda elevernas behov och förkunskaper men det ges ingen möjlighet att få betyg på gymnasiekurser då skolan saknar samarbete med gymnasieskolor. I de lägre skolåren (PYP) har Europaskolan klasslärare då IB inte godkänner ämneslärare i dessa årskurser. I MYP undervisas eleverna av olika ämneslärare. Målet är att svenska och engelska ska dela på tiden, så att hälften av undervisningen sker på svenska och hälften på engelska. Idag dominerar dock svenskan. Europaskolan har bedömt att det inte finns elever som har behov av att läsa svenska som andra språk, vilket vi ifrågasätter. Vid vårt besök konstaterade vi att det fanns nyanlända elever och även andra elever som vi bedömer har behov av svenska som andraspråk Vi anser att elever som inte har svenska som modersmål ska ges möjlighet att läsa svenska som andra språk. Barnen har sociala kontakter mellan årskurserna bland annat genom samverkansdagar för hela skolan och genom fadderverksamheten. Eleverna har också en portfolio som följer med till skolår 5. Innehållet i portfolion har valts ut av eleverna, som reflekterat över sitt lärande och läraren har sedan skrivit sin kommentar. I matematik, bild och idrott skriver de äldre eleverna loggbok med reflektioner kring sin utveckling. Detta utgör en god grund för samarbete om kunskap och lärande för hela skolan. Vi efterlyser dock en tydligare samverkan när det gäller mål och analys i ett F-9-perspektiv. Elevhälsa Det finns inget elevhälsoteam vid skolan. Ansvarig för elevhälsan är rektor som tillsammans med de biträdande rektorerna diskuterar elevhälsoärenden som kommit upp i arbetslagen. Vid behov samverkar man med BUP och socialtjänsten. Normalt finns det en skolsköterska på 40 procent, men under hösten har tjänsten varit vakant. I januari beräknas en ny skolsköterska börja. Skolan har också tillgång till en skolläkare

11 SID 11 (16) Elever i behov av särskilt stöd eller med funktionsnedsättningar Europaskolan på Södermalm har inga speciallärare, men ordinarie lärare har utrymme i sina tjänster för att arbeta med stöd till enskilda elever eller grupper av elever. Lärarna anpassar också undervisningen till eleverna genom särskilda böcker, erbjuder eftermiddagsundervisning och extrauppgifter att arbeta med hemma. Om någon elev behöver assistent kan skolan ansöka om extra medel för detta. Även om skolan erbjuder stöd till elever i behov av särskilt stöd så saknas den specifika kompetens som speciallärare/specialpedagoger kan tillföra. Vi anser att kompetensen kring elever i behov av särskilt stöd behöver höjas, vilket även personalen framförde. Elever som söker till skolan testas och kan utifrån dessa tester placeras i en lägre årskurs. Vi ställer oss tveksamma till detta, då det bland annat medför att de skiljs från sin åldergrupp. Det innebär också att skolplikten upphör när eleverna slutar skolår 8. När skolplikten upphör ska en elev som bedöms ha förmåga att fullfölja utbildningen beredas tillfälle att göra detta. Men det finns ingen garanti för att en elev får eller vill gå sitt nionde år. Skolans lektionssalar ligger på flera våningar, men det finns hiss mellan dessa, vilket möjliggör att rullstolsburna elever kan gå i skolan. Man försöker även anpassa verksamheten för elever som har andra funktionsnedsättningar även om man som friskola inte har samma krav på anpassning som kommunala skolor har. Kunskapen bland personalen om elever med funktionsnedsättningar bedömer vi behöver förbättras. Samverkan och övergångar Under maj månad har man inskolning för femåringarna under några dagar. Mellan år 5 och 6 sker alltid en överlämning. Samverkan inom PYP, respektive MYP är bättre än mellan de olika stadierna. Lokalerna med olika våningsplan försvårar samverkan och hela skolan träffas inte så ofta. Skolan anordnar dock vissa gemensamma aktiviteter såsom come together day, friluftsdagar, uppmärksammandet av FN-dagen, julkonsert med mera. Varje vecka förekommer det aktiviteter inom den så kallade fadderverksamheten. Eleverna byter ofta lärare mellan de olika skolåren. Tanken med detta är att eleverna inte ska bli för beroende av en viss lärare och att lärarna ska utveckla expertis i sitt ämne. Vår bedömning är att skolan bör arbeta för att öka möjligheter till samverkan såväl mellan elever i olika årsgrupper som mellan skola och skolbarnsomsorg med syftet att få en förbättrad helhetsbild av barnens utveckling och lärande.

12 SID 12 (16) Bedömning och betyg Europaskolan har med sin dubbla styrning dvs. den svenska läroplanen med svenska kursplaner, mål och kriterier samt IB:s bedömnings- och betygssystem en mer komplicerad grund för bedömning. Skolan har därför gjort en noggrann analys av mål och kriterier inom båda skolsystemen och tagit fram en gemensam mall för bedömning i samtliga ämnen. Kriterierna finns anslagna i respektive ämnessalar och inlagda på den digitala kommunikationsportalen. Inom skolan samverkar lärarna bland annat kring bedömning av nivån för de olika punkterna i läsutvecklingsschemat (LUS). Som ett exempel på detta kan nämnas att man filmat elever som läser högt och att dessa sedan legat till grund för bedömningsdiskussioner Eleverna är väl informerade om vilka kunskapsmål och kriterier som gäller i varje ämne. De får också information inför olika arbetsmoment eller teman. Måluppfyllelse redovisas på olika sätt men prov är vanliga och ibland kan elever uppleva att de har många prov under samma vecka. Andra sätt att redovisa kan vara genom affischer, muntliga och/eller skriftliga presentationer eller genom en kombination av text, bild och ljud. Skolan arbetar med bedömningsmatriser eller rubrics. Detta sätt att arbeta ger eleverna en kontinuerlig återkoppling när det gäller vilka mål som uppnåtts. Eleverna får ibland vara med och formulera bedömningsmatriser och det förekommer ibland att eleverna bedömer varandra utifrån dessa Skolan har inget samarbete med andra svenska skolor för att säkerställa likvärdighet i betyg och bedömning, vilket vi anser vara ett utvecklingsområde. Inom IB-organisationen finns däremot etablerade samverkansmöten. Skolans arbete med att främja likabehandling (Arbetet mot diskriminering och annan kränkande behandling) Skolan är relativt liten, vilket gör att alla känner alla. Personalen menar också att eleverna är öppna och berättar om det händer några oegentligheter. Skolans likabehandlingsplan finns åtkomlig via den digitala kommunikationsportalen. Den innehåller beskrivningar om vad man ska göra för att förebygga olika former av kränkande behandling. Den innehåller dock inte tydligt formulerade och mätbara mål för arbetet. Den innehåller inte heller någon beskrivning av vad som sker om vuxna kränker elever eller barn. Vår bedömning är att likabehandlingsplanen behöver utvecklas, bland annat när det gäller det förebyggande arbetet. Lärarna har varit delaktiga i framtagandet av planen, men inte eleverna. De regler som finns i klassrummen ha tagits fram tillsammans med eleverna. De skickas också hem till föräldrarna. Det finns ett bra förhållningssätt mellan elever och lärare och eleverna uppger att de kan vända sig till alla vuxna om det händer något.

13 SID 13 (16) Samverkan mellan skola och fritidshem Vi bedömer att samverkan mellan fritidshem och skola sker i begränsad omfattning under skoltid och är ett utvecklingsområde. Förskoleklassens lärare i PYP arbetar inte i fritidshemsverksamheten men en anställd på fritidshemmet arbetar i förskoleklassen för att överbrygga och få kännedom om barnens hela dag. I årskurs 1 (PYP 2) arbetar en fritidspedagog under två förmiddagar i klassen. Det vore önskvärt att det skulle ske under flera dagar i veckan samt även i klass 2. Lärare i PYP 1-3 träffar fritidshemspersonalen regelbundet för att prata om barngruppen. Fritidshemmets personal ger sina omdömen om barnens sociala utveckling till läraren att framföra på utvecklingssamtalet. Ett utvecklingsområde vore att utvecklingssamtalen genomförs gemensamt av lärare och fritidshemspersonal. Fritidshemsföreståndaren medverkar på föräldramöten och informerar om fritidshemmets verksamhet. Fritidshemmets organisation och förutsättningar En fritidshemsföreståndare har personal- och verksamhetsansvar för fritidshemmet som är ett eget arbetslag. Lärarna i förskoleklass ingår i PYP:s arbetslag. Föreståndaren ingår i skolans ledningsgrupp och informerar ledning och övrig ledningspersonal om fritidshemmets verksamhet. Arbetslaget träffas vid ett tillfälle i veckan då alla deltar. Då ges information och verksamheten planeras. Mötesstrukturen är tydlig och kontinuerlig och mötet dokumenteras. På fritidshemmet finns 85 barn inskrivna och 7 anställda. Fritidshemmets öppettider är vardagar klockan Öppning och stängning samordnas med förskoleavdelningen. Förskoleklassen börjar klockan 8.30 och slutar klockan Därefter tar fritidshemmets verksamhet över. Fritidshemmet stänger tre veckor under sommaren och har några veckor gemensam sommarverksamhet med Europaskolans fritidshem i Vasastan. Barn och personal i fritidshemmen Utbildningsnivån bland personalen är varierad och flera av dem har lärarutbildning inom musik och bild från andra länder men deras utbildning har inte validerats. Vi anser att inför framtida rekryteringar bör skolan eftersträva att söka efter fritidspedagoger. Personaltätheten är relativt god i jämförelse med Stockholms stad, vilket vi anser vara en styrka. Flera av de anställda på fritidshemmet har kombinationstjänster och arbetar också som ämneslärare i exempelvis bild under skoldagen. Alla barn går på ett och samma fritidshem, men det fungerar bra tack vare att personalen har tydliga och väl fungerande strukturer för att dela barngrupperna i mindre grupper i verksamheten och vid mellanmålet.

14 SID 14 (16) Avdelningens namn Avdelnings typ Barn/av d Antal heltidsanställda fritidspedagoger eller motsvarande* Antal heltidsanställda barnskötare och övrig personal F-klass-år ,8 2,2 6,0 Totalt 85 3,8 2,2 6,0 Summa * Med motsvarande menas fritidspedagog eller lärare med examen från en statlig lärarutbildning mot de yngre åldrarna och vid utländsk utbildning ska den vara validerad för att omfattas Andel fritidspedagoger eller motsvarande: 14 % ( jämförelse Stockholm stad hösten 2007: 40 %) Antal barn/ personal: 14,2 ( jämförelse Stockholm stad hösten 2007: 16,6) Barnen äter mellanmål i skolans matsal mellan klockan och om de inte är ute i någon park. I så fall tas mellanmål med från fritidshemmet. Matsalen är relativt liten och har trivsam atmosfär vilket sannolikt bidrar till den lugna miljön vid mellanmålet. Personalen har anpassat de yngsta barnens platser i matsalen utifrån barnens behov av lugn. Vi bedömer att lokalerna för fritidshemmet är relativt ändamålsenliga. Planering pågår för att förbättra lokalen ytterligare genom att sätta upp en vägg i soff-/tvrummet vilket gör att barnens möjlighet till lugn och ro förbättras ytterligare. Fritidshemmet använder idrottssalen på nedre planet för rörelseaktiviteter samt har verksamhet i skolans bildsal och musiksal. På samma våningsplan som fritidshemmet är placerat går de yngsta barnen i PYP 1 och 2 vilket skapar bra förutsättningar för trygghet i och med att de inte behöver byta lokal. De båda klassrummen används ibland för lugnare aktiviteter. Det finns ett mindre grupprum som används under eftermiddagen. Oftast är en fritidsgrupp ute på skolgården och någon annan grupp går till en närliggande park. Barnsäkerheten fungerar väl då personalen har bra rutiner när det gäller barnlistor, att ha med mobiltelefon, påtagning av säkerhetsvästar på barnen samt att barnen känner till hur de ska bete sig om de skulle råka komma ifrån gruppen. Målstyrning i fritidshemmet Det finns en arbetsplan för fritidshemmet, en arbetsplan som delvis är förankrad hos personalen. Den kan utvecklas genom att man bryter ned målen så att de lättare går att utvärdera. På planeringsmöten fördelar föreståndaren ut olika ansvarsområden till personalen vilket skapar en tydlighet och struktur för verksamheten. Vi bedömer att personalen känner till Skolverkets Allmänna råd för Kvalitet i fritidshem i varierande grad. Vi ser det som ett utvecklingsområde att vidareutveckla kännedomen om de allmänna råden hos personalen. Fritidshemmets personal saknar och önskar sig riktad kompetensutveckling vilket bör vara ett viktigt utvecklingsområde om arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Alla föräldrar ges möjlighet att svara anonymt på en utvärdering om verksamheten. Resultaten analyseras och personalen gör förbättringar i verksamheten utifrån bland annat föräldrarnas synpunkter.

15 SID 15 (16) Verksamheten i fritidshemmen Vi bedömer att fritidshemmet kompletterar skolan tidsmässigt och innehållsmässigt i relativt hög grad. Fritidshemmet erbjuder barnen en i huvudsak varierad verksamhet som utgår från barnens intressen och mognad. Barnen erbjuds rörelse, musik, skapande verksamhet och bakning i fasta åldersblandade grupper. Varje dag är oftast en grupp på utflykt till någon närliggande park och tar då med mellanmålet som matsäck. Fritidshemmet har startat egen simklubb och tar grupper till Eriksdalsbadet vid fem tillfällen. Fritidshemmet har kontakter med närliggande föreningar inom projektet Handslaget men har även andra kontakter och kan tipsa om olika föreningar. En Karateförening har gjort en demonstration för barnen under fritidshemstid. Barnen åker skridskor under vintertid och besöker muséer bland annat under lovveckor. Verksamheten innehåller både styrd och fri lek som ger barnen möjlighet att ta egna initiativ. I barnens egna val inom den fria leken kan barnen välja på att spela spel, rita eller måla, läsa en bok, bygga med lego eller kapplastavar eller att leka med utklädningskläder. Det finns ett kuddrum som barnen kan leka i men som inte alltid är öppet. Barnens rörelsebehov tillgodoses genom daglig utevistelse på gården eller i parken. Om klassen redan varit i parken under lunchrasten prioriteras skolgården och om möjlighet finns kan en grupp med barn gå till idrottssalen där barnen kan spela pingis eller innebandy. I fritidshemmets verksamhet talas i huvudsak engelska eftersom majoriteten av personalen är engelsktalande. Vid vårt besök hörde vi att barnen pratade svenska med varandra men de svarade oftast på engelska vid tilltal av personalen. På fritidshemmet finns endast en svensktalande person, vilket är den lägsta nivån som anges i Stockholm stads riktlinjer för enskilt driven verksamhet. Personalen upplever att de har en god vardaglig kontakt med föräldrar i samband med hämtning och lämning. I hallen finns en anslagstavlan med veckoplanering och veckobrev till hemmen. Denna information finns även på skolans hemsida. Fritidshemmet arrangerar föräldrafika några gånger per termin med musikuppträdande av barnen. Vi bedömer att kontakten mellan hem och fritidshem fungerar väl. Normer och värden i fritidhemmen Vi bedömer att värdegrundsarbetet är en integrerad del i det vardagliga arbetet. Vid vårt besök upplevde vi ett öppet klimat hos såväl barn som personal. De barn vi pratade med kände väl till fritidshemmets regler. Barnen hade förtroende för personalen och de fanns tillgänglig vid konflikter. Personalen hade överlag ett respektfullt förhållningssätt till barnen.

16 SID 16 (16) I barngruppen finns barn i behov av stöd. Trots att det inte finns extra stödresurser för dessa barn uppfattade vi att det fungerade väl, bland för att fritidshemmet har ett uttalat medvetet sätt att dela barngrupperna. Barns inflytande i fritidshemmen Vi bedömer att barnens inflytande i verksamheten fungerar i relativt hög grad. Personalens vilja och ambition är att verksamheten ska bygga på barnens intressen och behov. Verksamheten har dagliga samlingar i mindre grupper och oftast klassvis. Utöver det bjuds alla barn in till ett planerings- och utvärderingsmöte varje termin tillsammans med föreståndaren. Barnen kan då lämna sina önskemål och diskutera vad som varit bra under terminen. Mötena sker i mindre grupper och dokumenteras så att alla kan ta del av önskemålen. Det är möjligt att barnens utrymme för egna val behöver stärkas inom den styrda leken och man kan ha mer regelbundna samtal om vad som är bra och vad som kan bli bättre i verksamheten. Öppen fritidsverksamhet Skolan driver ingen egen verksamhet men informerar föräldrar om fritidsklubbar inför att barnen slutar på fritidshemmet i år 3. TILL SIST Europaskolan på Södermalm är en skola som ger sina elever goda kunskaper och en bra förberedelse inför vidare studier. Undervisningen är av god kvalitet och eleverna är studiemotiverade. Utifrån den forskning som finns om tvåspråkig undervisning och modersmålets betydelse är det vikigt att skolan utvecklar en medveten strategi för arbetet med flerspråkiga elever. Det är även viktigt att eleverna får tillgång till de praktiskt-estetiska ämnena fullt ut. Stockholm Ulla Carlsson Zackrisson Monica Hedlund Cathrine Sahlsten Ingegerd Salomonsson