Är det bättre att löpa på framfoten, eller har vi fått det om bakfoten?
|
|
- Linnéa Jonsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Är det bättre att löpa på framfoten, eller har vi fått det om bakfoten? En jämförande pilotstudie av generell muskelaktivitet och maximala ledvinklar vid två olika löpstilar Rasmus von Schoultz Anton Brynolfsson Fysioterapi, kandidat 2018 Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap
2 LULEA TEKNISKA UNIVERSITET Institutionen fo r ha lsovetenskap Fysioterapeutprogrammet, 180hp Är det bättre att löpa på framfoten, eller har vi fått det om bakfoten? En jämförande pilotstudie av generell muskelaktivitet och maximala ledvinklar vid två olika löpstilar Running forefoot or rearfoot a comparative pilot study of general muscle activity and maximal joint angles in two running techniques Anton Brynolfsson & Rasmus von Schoultz Examensarbete i fysioterapi Kurs: S0090H Termin: HT17 Handledare: Ulrik Röijezon, Bitr. professor Examinator: Agneta Larsson, Universitetslektor
3 Abstrakt Bakgrund: Löpare drabbas ofta av olika överbelastningsskador, varför diskussionen om vilken löpstil en ska välja uppstått med ett ökande intresse hos allmänheten. Tidigare studier har visat att löpning på hälen genererar högre muskelaktivitet i Tibialis anterior och löpning på framfoten aktiverar Gastrocnemius i högre grad. Enligt vissa studier tycks biomekaniska skillnader kunna förutsäga vilka individer som riskerar att drabbas av olika skador. Syftet var att jämföra inomindividuella skillnader gällande muskelaktivitet och ledvinklar i nedre extremitet mellan löpning med hälisättning och löpning på framfoten. Metod: Två män, 28 och 29 år gamla med liknande träningsbakgrund sprang varsin gång med bägge löpstilarna, varpå den generella muskelaktiviteten och ett medelvärde av maxvärdena för ledvinklarna beräknades. Datainsamlingen gjordes med elektromyografi för muskelaktivitet och tröghetssensorer för 3D-rörelseanalys. Musklerna som testades var Gluteus medius, Biceps femoris, mediala Gastrocnemius och Tibialis anterior. Ledvinklarna som undersöktes var höftens flexion-extension, abduktion-adduktion och in- och utåtrotation, knäets flexion-extension, samt fotens plantarflexion-dorsalextension och inversion-eversion. Resultat: Muskelaktiviteten i Gluteus medius, Biceps femoris och Gastrocnemius var högre vid framfotsisättning, medan Tibialis anterior hade högst aktivitet vid hälisättning, hos bägge testpersonerna. Plantarflexionen var större hos den ena personen vid framfotsisättning, medan dorsalextensionen var som störst vid hälisättning. Konklusion: Enligt vår kännedom finns inga tidigare studier som undersökt maximala ledvinklar och generell muskelaktivitet, där testpersonerna haft liknande erfarenhet av de bägge löpstilarna. Undersökningen bidrar till ökad kunskap om individuella skillnader i ledvinklar mellan löpstilarna hos testpersonerna. Studier med ett större antal deltagare som byter från en löpstil till en annan behövs för att kunna fastställa hur muskelaktivitet och ledvinklar påverkas. Nyckelord: EMG, IMU, ledvinklar, löpning, muskelaktivitet 2
4 Abstrakt... 2 Bakgrund... 4 Syfte... 6 Material och metod... 6 Studiedesign... 7 Deltagare... 7 Utrustning och mätmetod... 7 Dataanalys:... 9 Etiska överväganden... 9 Resultat Diskussion Konklusion Referenser:
5 Bakgrund Löpning är en populär träningsform som är både enkel att utföra och inte kräver någon särskild tidigare erfarenhet för att kunna utföras på enklaste sätt. I och med ett stort intresse för denna träningsform har det börjat diskuteras huruvida löpekonomi och löpteknik påverkar såväl prestation som kropp, och då framförallt olika skador och överbelastningar. Löpcykeln delas in i en stödfas och en svängfas, och de bägge delas upp ytterligare beroende på vilken teknik vi använder. Enligt flertalet undersökningar som sammanställts i en metaanalys (Almeida, Davis & Lopes, 2015) tycks den största skaderisken vara kraften från underlaget när vi sätter i foten i marken. Stödfasen börjar från det att foten får kontakt med marken, antingen med hälen, mellanfoten eller framfoten. I detta läge kommer benets muskler att jobba excentriskt för att dämpa markens motståndskraft. Efter detta är vi i mitten av stödfasen, då musklerna successivt övergår från att jobba excentriskt till koncentriskt, för att sedan göra ett avstamp som är fotens sista kontakt med marken innan den går över i svängfasen. Det finns idag ett flertal studier (Yoshida et al, 2016; Yong, Silder & Delp, 2014; Landreneau, Watts, Heitzman, & Childers, 2014) som jämfört de olika teknikerna och huruvida muskelbelastning och ledvinklar skiljer sig åt. Muskelaktiviteten i Tibialis anterior, Rectus femoris, Biceps femoris, Gastrocnemius, Semitendinosus, Vastus medialis, Vastus lateralis och Soleus har i dessa studier undersökts med yt-elektromyografi (yt-emg) och ledvinklarna med tröghetssensorer (Inertial Measurement Units, IMUs). Enligt de studier som granskats vet vi att vid löpning på framfoten var aktiviteten generellt högre i Gastrocnemius, medan löpning med hälisättning genererade högre muskelaktivitet i framförallt Tibialis anterior. Yoshida et al (2016) rapporterade att aktiviteten även var högre i Biceps femoris vid framfotslöpning i jämförelse med hälisättning. Övriga muskler visade ingen signifikant skillnad enligt undersökningarna. Almeida et al (2015) har jämfört biomekaniska skillnader mellan traditionell löpning med hälisättning och löpning på framfoten. Resultatet av sammanställningen visade att löpning på framfoten gav en större plantarflexion av fotleden och även större knäflexion jämfört med de som sprang med hälisättning. I en annan studie tittade Landreneau et al. (2014) på skillnader mellan traditionell löpning med hälisättning och löpning på framfoten och jämförde sedan de olika löpstilarna hos 14 testpersoner. Aktiviteten var vid löpning på framfoten högre i Gastrocnemius och lägre i Tibialis Anterior, jämfört med löpning med hälisättning. Även här sågs en ökad plantarflexion av fotleden vid löpning 4
6 på framfoten. Testpersonerna i studierna hade dock vid mättillfället endast erfarenhet av en löpstil, det vill säga löpning med hälisättning eller löpning på framfoten. Studier med samma individer som springer på bägge sätten efterfrågas därför. Löpare har en ökad risk att drabbas av överbelastningsskador (DiFiori et al., 2014; Videbaek, Bueno, Nielsen, & Rasmussen, 2015; Žiga & Nejc,. 2017) De vanligaste skadorna som löpare drabbas av är bland annat patellofemoralt smärtsyndrom, achillestendinopati, medialt tibiasyndrom, plantar fasciit, Iliotibialbandssyndrom och stressfakturer (Lopes, Junior, Yeung, & Costa, 2012). Skador inom idrotten klassificeras som akuta skador (trauma) eller kroniska skador (överbelastning). Akuta skador uppstår genom ett trauma mot en kroppsdel medan kroniska överbelastningsskador utvecklas gradvis över tid på grund av repetitivt microtrauma (Roos & Marshall, 2014). Flertalet studier (Aderem & Louw, 2015; Mucha et al, 2016; Žiga & Nejc, 2017) har undersökt och sammanställt olika löparrelaterade skador. Studierna visar ett samband mellan överdriven pronation i fotleden och bland annat medialt tibiasyndrom, akillestendinopati, patellofemoralt smärtsyndrom och plantarfasciit. Svaga höftabduktorer som leder till en ökad adduktion av höften under stödfasen har också kopplingar till patellofemoralt smärtsyndrom och iliotibialbandssyndrom (Žiga & Nejc, 2017). Det kan därför vara av intresse att ta reda på individuella skillnader gällande dessa parametrar vid de olika löpstilarna. En studie av Daoud et al (2012) där de undersökte skadefrekvensen hos löpare med olika typer av löpteknik har visat på en klart högre risk för skada hos löparna som landade med hälen först. De som landade med hälen först hade 2,6 gånger så stor risk att drabbas av en lättare skada och 2,4 gånger så stor risk att drabbas av en moderat skada. När det gäller svåra skador sågs ingen skillnad mellan grupperna. Reaktionskraften från underlaget är enligt Žiga & Nejc (2017) som störst när hälen sätts i marken, jämfört med att landa på framfoten, något som skapar en större mekanisk retning av strukturer i nedre extremitet. I en annan prospektiv studie av Altman & Davis (2016) följdes 107 framfotalöpare och 94 hällöpare under ett års tid där de undersökte skadetyp och skadefrekvensen hos testpersonerna. När de tittade på genomsnittet sågs statistiskt sett färre muskuloskeletala skador per löpare hos framfotagruppen jämfört med hälisättningsgruppen. När de jämförde antal skador per tusen mil sågs ingen statistisk signifikant skillnad mellan de båda löpstilarna. Det motiveras med förklaringen att framfotagruppen sprang hälften av vad hälisättningsgruppen gjorde i total träningsbelastning. När det gäller typ av skada var de i 5
7 hälisättningsgruppen mer benägna att drabbas av plantarfasciit medan framfotagruppen hade ökad risk för achillestendinopati. En bra väg att gå för att förebygga löparrelaterade skador verkar vara att individualisera behandlingen, visar en studie Žiga & Nejc (2017) där varje utövare bör bedömas separat och screenas för riskfaktorer för överbelastningar. Det är därför av vikt att ha god kunskap om muskelbelastning och ledernas vinklar för att optimera sin löpning och undvika skador. Genom att jämföra individuella biomekaniska skillnader mellan olika löpstilar kan man få fram dessa viktiga individuella parametrar. I dagsläget saknas forskning om muskelaktivitet och ledvinklar där testpersonerna har lika stor erfarenhet av traditionell löpning med hälisättning som löpning på framfoten. Mer forskning behövs därför för att undersöka och jämföra individuella skillnader gällande muskelaktivitet och ledvinklar mellan de olika löpstilarna. Denna kunskap kan ha en klinisk relevans och vara av intresse för oss som fysioterapeuter för att medvetandegöra för- och nackdelar och skillnader i belastning mellan de olika löpstilarna. Syfte Syftet var att jämföra inomindividuella skillnader gällande muskelaktivitet och ledvinklar i nedre extremitet mellan löpning med hälisättning och löpning på framfoten. Frågeställningar: Hur påverkas den generella muskelaktiviteten och medelvärdet av de maximala ledvinklarna i nedre extremitet vid löpning med framfotsisättning jämfört med hälisättning under hela löpcykeln? Material och metod För att besvara uppsatsens syfte har en empirisk biomekanisk kunskapsansats valts för en objektiv kvantitativ mätning av rörelsebeteende. Denna kunskapsansats syftar till att på två män titta på individuella skillnader och likheter i muskelaktivitet och ledvinklar i nedre extremitet avseende löpning med hälisättning och löpning på framfoten. 6
8 Testpersonerna använde sig av samma typ av sko vid bägge löpstilarna. De skor som användes vid testerna var Asics Dynaflyte och New balance V1500, bägge modeller med stötdämpning för att kunna springa både på hälen och framfoten. Studiedesign Studiedesignen var en experimentell pilotstudie genom en indirekt observation av de olika löpstilarna, där mätvärdena analyserades efter insamlingen av data. Denna design valdes för att på ett objektivt sätt kunna mäta eventuella individuella skillnader hos två män gällande två olika löptekniker (Olsson & Sörensen, 2011) Deltagare Inklusionskriterier: Studien inkluderade två testpersoner. Testperson 1: 29 år, 90 kg, 195 cm, testben: vänster. Testperson 2: 28 år, 80 kg, 190 cm, testben: höger. Deltagarna har liknande kroppsbyggnad och träningsbakgrund gällande löpning. De båda deltagarna har sprungit med hälisättning under hela livet, men har det senaste året övergått till löpning på framfoten. Dessa personer valdes för att på bästa sätt kunna jämföra och undersöka de eventuella skillnader och likheter som finns i muskelaktivitet och ledvinklar i nedre extremitet mellan de olika löpstilarna. Exklusionskriterier: På grund av svårigheter att hitta en studiepopulation som uppfyllde inklusionskriterierna valdes två individer ut med liknande erfarenhet av löpning med hälisättning som löpning på framfoten. Eftersom att detta är en pilotstudie valde författarna själva att vara deltagarna i undersökningen, men med avsikt att kunna genomföra den på en större grupp deltagare i framtiden. Utrustning och mätmetod Muskelaktiviteten mättes med yt-emg (elektroder som sätts på huden). Ett trådlöst EMGsystem: Noraxon mini-dts ( där 4 kanaler användes. Yt-EMG är ett instrument som används för att mäta musklernas aktivitet genom nervcellernas effekt på muskelfibrerna (De Luca, 1997). I en studie från 2013 testades såväl validitet och reliabilitet av yt-emg för att bedöma den neuromuskulära responsen hos olika magmuskler. Yt-EMG har enligt studien hög reliabilitet vid mätning av transversus abdominus och obliqus internus. Signalen för de båda musklerna visade sig ha hög re-test reliabilitet i alla rörelseriktningar. De lyckades även påvisa samma aktivitet i transversus abdominus och 7
9 obliqus internus med yt-emg som vid intramuskulär EMG (Marshall & Murphy, 2013). Två andra studier undersökte också reliabiliteten hos yt-emg vid mätning av nedre extremitet och kom fram till att den hade hög reliabilitet (Massó et al,. 2010; Mitchell, Yarossi, Pierce, Garbarini & Forrest, 2015). Ledvinklar mättes med IMU (inertial measurement unit) som oftast innehåller både accelerometer, gyroskop och elektromagnometer som känner av rörelser och positioner av den kroppsdel de är fästa på. Dessa mätinstrument har validitets- och reliabilitetsgranskats i flera studier, bland annat visade Cooper et al., (2009) att mätinstrumentet hade hög reliabilitet vid mätningar av knäflexion. En annan studie där extension och flexion i knäled mättes med IMU visade även god reliabilitet (Jakob et al., 2013). Det system som användes i denna studie var Noraxon. Noraxons mjukvara MR3.10 användes för både insamling av data och beräkning av utfallsvariabler. Innan mätningarna gjordes en hudpreparering, genom att raka de hudområden där EMGelektroderna skulle fästas. Sedan skrubbades huden ren med klorhexidinsprit för att avlägsna hår och döda hudceller som kunde störa EMG-signalerna. EMG-sensorerna placerades på Gluteus medius, Biceps femoris, mediala Gastrocnemius och Tibialis anterior, enligt anvisning från SENIAM. ( För ledvinklarna användes 7 IMU:er. De monterades på sacrum, lårben, underben och fot bilateralt, enligt instruktionerna från tillverkaren ( Deltagarna fick springa inomhus med en självvald konstant hastighet som de kände sig bekväma med. Deltagarna sprang en gång med framfotsisättning och en gång med hälisättning. Mätningarna utfördes i en korridor på Luleå tekniska Universitet som uppmättes till ca meter. Testpersonerna fick en accelerationssträcka på meter för att hitta den hastighet som kändes mest bekväm och en bromssträcka på meter efter sträckan där mätningen gjordes, för att undvika att löpsteget stannade av under mätningen. Mellan dessa sträckor mättes muskelaktiviteten och ledvinklarna för testpersonerna. Testperson 1 sprang 10 steg på 7,5 sekund och testperson 2 sprang 9 steg på 6.5 sekund vid de båda löpstilarna. Data samlades in under dessa 10 respektive 9 steg och ett medelvärde för muskelaktivitet räknades ut genom inbyggda algoritmer i Noraxons mjukvara för mätinstrumentet. Varje enskilt löpstegs maxvärde för varje ledvinkel togs ut och sedan räknades snittet ut för att sedan sammanställas i en tabell för att kunna jämföra mellan 8
10 löpstilarna. Då båda studiedeltagarna har haft en korsbandsskada togs endast mätvärden från det friska benet med i resultatet. Dataanalys: Beräkning av utfallsvariabler: Författarna använde sig av följande variabler för en deskriptiv dataanalys: Muskelaktivitet: Root mean square (RMS) beräknades som mått på amplituden av aktivering av musklerna: Tibialis anterior, Gastrocnemius, Biceps femoris och Gluteus medius. Ledvinklar: Höftled: flexion-extension och abduktion-adduktion, samt inåt och utåtrotation. Knäled: flexionextension. Fotled: Dorsal-extension-plantarflexion samt inversion och eversion i fotled. Längd och vikt på testpersonerna. Data filtrerades med bandpassfilter Hz före beräkning av RMS av EMG-amplitud. EMG-amplitud beräknades som medelvärde under de uppmätta löpstegen. Ledvinklar beräknades genom medelvärdet av maxvärdena för de uppmätta 9-10 löpstegen. Då detta är en pilotstudie med få deltagare gjordes ingen signifikansanalys. Etiska överväganden När det gäller etiska överväganden användes Olsson och Sörensens (2001) principer. Dessa principer innefattar Informationskravet, Begriplighetskravet, Samtyckeskravet, Konfidentialitetskravet samt Nyttjandekravet. Då författarna av denna studie själva utgjorde studiepopulationen behövdes ingen information eller samtycke från studiedeltagarnas sida. Uppgifterna från datainsamlingen förvarades i låsta datorer som endast undertecknade har tillgång till. Informations-, begriplighets-, konfidentialitets- och samtyckeskravet uppfylldes därmed. Nyttjandekravet uppfylldes genom att de insamlade uppgifterna enbart kommer användas för ändamålet med studien. Olsson och Sörensen (2001) tar även upp vikten av principen om att inte utsätta någon för skada. En forskningsetisk aspekt som bör beaktas är därför att försökspersonerna utsatte sig själva för en skaderisk i samband med deltagandet av pilotstudien i och med att deltagarna ändrat löpstil. Nyttan med studien anser vi överväger riskerna då intressanta och värdefulla individuella skillnader mellan de olika löpstilarna kan framkomma. Detta skulle på sikt kunna medföra minskad skaderisk och förbättrad arbetsekonomi hos studiedeltagarna, vilket kan ha ett individuellt värde. Pilotstudien kan även ha klinisk relevans och är av intresse för oss som 9
11 Mikrovolt Mikrovolt fysioterapeuter för att medvetandegöra för- och nackdelar och skillnader i belastning mellan de olika löpstilarna. Resultat Mätvärdena indikerar på tydliga skillnader i muskelaktivitet i alla muskler mellan de olika löpstilarna, detta hos bägge testpersonerna. I Gluteus medius, Biceps femoris och Gastrocnemius var aktiviteten högre vid löpning på framfoten. Den enda muskel där aktiviteten var högre vid hälisättning var Tibialis anterior. Vid framfotsisättning syntes en betydligt större plantarflexion än vid hälisättning hos testperson 2, däremot var den hos tesperson 1 större vid hälisättning. Dorsalextensionen var större vid hälisättning hos bägge testpersonerna. Hos testperson 2 sågs högre mätvärden i inåtrotationen av höft vid framfotsisättning, samt inversion av fotled vid hälisättning.mätvärdena för respektive deltagare presenteras i Figur 1 och Figur 2 nedan. Testperson Gluteus medius Biceps Femoris Gastrocnemius Tibialis anterior Framfot Hälisättning Testperson Gluteus medius Biceps Femoris Gastrocnemius Tibialis anterior Framfot Hälisättning Figur 1. Tabellen visar muskelaktivitet i mikrovolt 10
12 Ledvinkel i grader Ledvinkel i grader Testperson Framfot Hälisättning Testperson Framfot Hälisättning Figur 2. Tabellen visar snittet av de uppmätta maxvärdena i ledvinklarna. Diskussion Metoddiskussion För att samla in data till studien användes mätinstrumenten IMU och EMG, då bägge dessa mätinstrument visat sig ha hög reliabilitet och validitet. I dagsläget känner vi inte till några andra metoder som vi skulle kunnat ha använt för att göra en liknande datainsamling. Vi kunde dock ha använt fler mätvariabler och mätt fler muskler för att få ett större material att analysera. När man i litteraturen jämfört biomekaniska skillnader mellan löpning med hälisättning och löpning på framfoten är det dock just de mätvariabler vi valt att lyfta fram som haft störst relevans. 11
13 Trots att mätinstrumenten visat sig ha hög reliabilitet och validitet finns vissa felkällor som kan ha påverkat slutresultatet. EMG amplituden uppmättes i microvolt (µv) via mätsystemet Noraxon MyoMotion. Detta medför vissa brister då enheten och värdet microvolt i sig inte säger särskilt mycket om hur mycket en muskel egentligen aktiveras, då faktorer som placering av EMG, hudpreparering och vävnad hos testpersonerna kan ha påverkat mottagningen av muskelns elektriska signaler. Innan varje löpning av de olika löpstilarna utfördes en kalibrering av IMUer och EMG. Kalibreringen utfördes för att systemet i utgångspunkt ska vara nollställt och standardiserat innan löpningarna utförs. Detta kan vara en möjlig felkälla till IMU-resultatet då utgångspositionen hos testpersonerna vid kalibreringen kan ha varit felaktiga. Vilket kan förklara den stora inversionen i fotled vid hälisättning samt inåtrotationen i höftled vid framfotsisättning hos testperson två. Dock utfördes standardiseringen så att testpersonerna hade likadan utgångsposition vid kalibreringen inför de båda löpningarna. Detta gör att de individuella skillnaderna mellan löpstilarna ska vara valida och jämförbara. I denna pilotstudie jämfördes två olika löpstilar hos samma testpersoner vid ett och samma testtillfälle. Det vill säga alla sensorer och elektroder monterades en gång på testpersonerna och därefter genomfördes löpningarna utan att flytta eller justera någon elektrod eller sensor mellan löpningarna. Detta gör att resultatet är representativt för att beskriva skillnader i muskelaktivering och ledvinklar mellan de olika löpstilarna för samma testperson, men inte lika god jämförbarhet mellan testpersonerna. Initialt var tanken att studera hela löpcykeln och analysera varje enskild del av löpsteget. Det vill säga isättningsfas, stödfas, frånskjut och svängfas för att kunna analysera varje enskild del för sig och mellan dessa jämföra skillnader i muskelaktivitet och ledvinklar. Detta analyssätt kräver fullgod synkronisering mellan videofilm, IMU och EMG för att i detalj kunna analysera alla faser. Då denna synkronisering inte kunde uppnås valdes en annan metod för att kunna besvara studiens syfte. Ett medelvärde av hela löpcykeln under 10 respektive 9 steg gällande muskelaktivitet och maxvärden av varje ledvinkel mättes därför av de båda löpstilarna och jämfördes individuellt mellan testpersonerna. Denna metod kan anses som bristfällig då det inte går att säga exakt när i löpcykeln en viss muskelaktivitet uppstår eller en led har en viss position. Det går dock att få ut ett medelvärde av den totala muskelaktiviteten och maxvärde av ledvinklarna under den sträcka som uppmättes. Därmed 12
14 går det att jämföra och identifiera inomindividuella skillnader mellan de båda löpstilarna. Det vill säga om aktiviteten generellt var högre eller lägre i en muskel eller i en led vilket också var syftet med studien. Ett ännu större värde hade varit om det i detalj kunde gått att identifiera en leds exakta position och en muskelaktivitet och när dessa sker i förhållande till varandra under löpcykelns olika faser. I framtida liknande studier anser vi därför att fullgod synkronisering ska uppnås för att i detalj kunna studera varje enskild del av löpcykeln. Vi anser även att en maximal volontär kontraktionstest (MVC) bör utföras innan mätningen, för att kunna se den procentuella muskelaktiviteten relaterat till muskelns max-värde. Något som kan ha haft en inverkan på slutresultatet är att studiedeltagarna inte har exakt lika stor erfarenhet av de båda löpstilarna, då den ena tespersonen började springa på framfoten ett par månader tidigare än den andre. Detta gör att arbetsekonomi och löpvana kan ha påverkat såväl muskelaktivitet som ledvinklar hos testpersonerna vid de två löpstilarna. På grund av svårigheter att hitta en studiepopulation som uppfyller inklusionskriterierna kan denna metod ändå anses som lämplig för denna pilotstudie. Författarna valde att utföra mätningarna inomhus i en korridor på Luleå tekniska universitet på grund av isigt och oberäkneligt underlag utomhus. Detta är en faktor som kan ha påverkat slutresultatet då löpsträckan inomhus var relativt kort samt att korridoren hade lågt i tak vilket kan ha gjort att testpersonerna inte kunde springa på sitt naturliga sätt vid de båda löpstilarna. Testpersonerna fick springa en gång med en självvald konstant stegfrekvens som de kände sig bekväma med vilket kan ha gjort att olika hastighet valdes vid de båda löpstilarna, dock blev så inte fallet. Författarna kunde med hjälp av mätsystemet Noraxon MyoMotion utläsa att testperson 1 sprang 10 steg på 7,5 sekunder (160 steg/min) och testperson 2 sprang 9 steg på 6.5 sekunder (166 steg/min) vid de båda löpstilarna. Data samlades in under dessa 10 respektive 9 steg och ett medelvärde extraherades. Den självvalda stegfrekvensen blev därmed lika vid de båda löpstilarna vilket gör resultatet individuellt jämförbart mellan de olika löpstilarna. Författarna anser att en gång är tillräckligt och att fler löpningar inte skulle generera i ett annat resultat. En annan given stegfrekvens med hjälp av metronom eller andra mätinstrument till exempel en pulsklocka eller en konstant hastighet på löpband kunde ha påverkat slutresultatet då muskelaktiviteten kan skilja sig åt vid olika stegfrekvens och hastighet och det kan vara svårt att hitta samma självvalda känsla för hastigheten vid de båda löpstilarna. Att utföra studien utomhus hade förmodligen bättre speglat de krav som normalt ställs vid löpning eftersom löpningen normalt sker utomhus, och att springa på löpband kunde 13
15 ha givit ett resultat mer jämförbart med andra studier, då deltagarna i de flesta tidigare studier sprungit på löpband. Kanske det bästa sättet att mäta muskelaktivitet och ledvinklar är på just löpband i ett fullutrustat labb, då hastighet, steglängd- och frekvens, ledvinklar och muskelaktivitet kan övervakas i detalj. Eller är det just utomhus man bör göra mätningarna för att fånga löparens mest naturliga löpstil gällande arbetsekonomi och belastning? Dessa metodologiska frågor bör utredas vidare för att ta reda på vilken löpstil som är mest gynnsam ur skade- och prestationssynpunkt. Resultatdiskussion Mätningarna tyder på att det finns ett samband mellan högre muskelaktivitet i Tibialis anterior och löpning med hälisättning jämfört med framfotsisättning samt att aktiviteten i Gastrocnemius var högre vid framfotsisättning än hälisättning, vilket stämmer överens med tidigare studier (Landreneau et al. 2016). Aktiviteten var högre i Biceps femoris vid framfotsisättning än vid hälisättning hos de båda testpersonerna, vilket även Yoshida et al (2016) påvisat. Som vi förutspått och som tidigare undersökningar visat ledde framfotsisättning till en större plantarflexion än vid hälisättning dock bara för testperson 2, förmodligen av att vadmuskeln och hälsenan lagrar och avvecklar mer kraft i fotisättning och frånskjut. Att dorsalextensionen var större vid hälisättning kopplar vi ihop med den högre aktiviteten i Tibialis anterior, då foten måste dorsalextenderas i hög grad för att kunna landa på hälen och ta emot och bromsa oss vid isättningen innan vi gör frånskjutet med den främre delen av foten. Angående inversion och eversion i fotleden tror vi att det finns mer individuella skillnader än mellan de två löpstilarna, eftersom det kan bero på styrkevariationer i fotstabiliserande muskulatur som vi inte har gjort några mätningar på, samt medfödda eller förvärvade anatomiska skillnader. Detta kunde vi se i mätningarna, där testperson två hade betydligt större grad av inversion i fotleden vid hälisättning än vid framfotsisättning. Även ut- och inåtrotation i höften skiljde testpersonerna åt. De höga värdena av inversion i fotled vid hälisättning samt inåtrotation av höft vid framfotsisättning tror vi kan bero på individuella anatomiska skillnader. 14
16 Båda testpersonerna hade en högre aktivitet i gluteus medius vid framfotsisättning än vid hälisättning. Ledrörelserna i höftled (in- och utåtrotation, abduktion-adduktion) som är kopplade till aktiviteten i gluteus medius visade inte på någon större skillnad mellan löpstilarna hos testperson 1, dock hade testperson 2 en ökad inåtrotation vid framfotsisättning, något som kan ha en betydande roll sett ur ett skadeperspektiv, och då främst löparknä (iliotibial band syndrome). I tidigare studier har det identifierats vissa biomekaniska riskfaktorer för att drabbas av löparknä. Exempelvis sågs att ökad inåtrotation i knäleden och ökad adduktion i höftleden samt svaga höftabduktorer kunde spela en roll i etiologin bakom löparknä (Louw & Deary, 2014; Žiga & Nejc, 2017). Utifrån detta kan det därför vara av vikt att ha en stark och uthållig gluteus medius för att förhindra adduktion i höftleden (Willy & Davis, 2011), eftersom den visade högre aktivitet vid framfotsisättning. I denna studie var bägge testpersonerna skadefria och har således inte besvär av löparknä, kanske hade ledvinklarna och muskelaktiviteten sett annorlunda ut om testpersonerna inte varit skadefria. Att förhindra löprelaterade skador genom att byta löpstil har diskuterats en del på senare tid, och att löpning med framfotsisättning kan vara ett fördelaktigt sätt för att förbättra sin prestation och möjligen minska löprelaterade skador (Arendse, Noakes, Azevedo, Romanov, Schwellnus & Fletcher, 2004; Daoud et al., 2012). Litteraturen har även påvisat att många löparcoacher instruerat löpare att ändra fotisättning till mellan- eller framfotsisättning för att åstadkomma just detta (Arendse et al., 2004; Dallam, Wilber, Jadelis, Fletcher & Romanov, 2005). Det finns dock få studier som stödjer det och lite som tyder att det skulle vara mera fördelaktigt med en framfotsisättning i dagsläget, utan det behövs mer studier för att kunna uttala sig om det. Troligtvis är det snarare en större risk att dra på sig skador vid byte av löpstil, eftersom det engagerar muskler och strukturer som inte är vana vid den nya belastningen. Ska man ändra på sitt löpsteg bör förändringen därför ske långsamt och gradvis, annars ökar risken att drabbas av någon ny skada (Hamill & Gruber 2017). Vill man däremot byta löpstil för att förbättra sin prestation kan det finnas skäl att löpa på mellan- och framfoten, då ett flertal studier visat att de bästa löparna i flera olika lopp sprang på mellanoch framfoten (Hasegawa, Yamauchi & Kraemer, 2007; De Almeida, Saragiotto, Yamato & Lopes, 2015; Kerr, Beauchamp, Fisher & Neil, 1983). Detta är dock en sanning med modifikation då andra studier även visat att elitlöpare som springer med hälisättning hade 15
17 bättre arbetsekonomi vid lägre hastigheter än de som springer med framfotsisättning. (Ogueta-Alday, Rodríguez-Marroyo & Garcia-Lopez, 2014) Det verkar som att löpstilarna leder till olika belastningar och har därmed olika kravprofil. En viss löpstil var i denna studie förenad med en viss typ av belastning gällande muskelaktivitet hos de båda testpersonerna men inte gällande ledvinklar där några individuella avvikelser identifierades som inte redovisats i tidigare litteratur. Men eftersom att samma skillnader som rapporterats i tidigare studier även förekommit i denna studie stärker det antagandet om att skillnaderna beror på själva löpstilen och inte på anatomiska eller fysiologiska skillnader mellan individer. Därmed finns för- och nackdelar med båda löpstilarna, och risker med att byta från en löpstil till en annan. För att kunna hjälpa personer ur prestations- och preventionssynpunkt har vi som fysioterapeuter en betydande roll, då vi har stor kunskap om hur vi bör lägga upp träningen för att undvika skador och höja vår prestation. Att säga att en viss löpstil är bättre än den andra vore fel, utan det är bättre att betona vikten av att individualisera träningen och välja den löpstil som känns bäst utifrån de egna förutsättningarna. Konklusion Enligt vår kännedom finns inga tidigare studier som undersökt maximala ledvinklar och generell muskelaktivitet, där testpersonerna haft liknande erfarenhet av de bägge löpstilarna. Mätningen genererade i liknande muskelaktivitet hos testpersonerna, men gällande ledvinklar identifierades individuella skillnader. Studien bidrar därmed till ökad kunskap om individuella skillnader i ledvinklar mellan löpstilarna hos de två testpersonerna. Studier med ett större antal deltagare som byter från en löpstil till en annan behövs för att kunna fastställa hur muskelaktivitet och ledvinklar påverkas. 16
18 Referenser: Aderem, J., & Louw, Q. A. (2015). Biomechanical risk factors associated with iliotibial band syndrome in runners: a systematic review. BMC musculoskeletal disorders, 16(1), 356. Almeida, M. O., Davis, I. S., & Lopes, A. D. (2015). Biomechanical differences of foot-strike patterns during running: a systematic review with meta-analysis. journal of orthopaedic & sports physical therapy, 45(10), Altman, A. R., & Davis, I. S. (2016). Prospective comparison of running injuries between shod and barefoot runners. Br J Sports Med, 50(8), Arendse, R. E., Noakes, T. D., Azevedo, L. B., Romanov, N., Schwellnus, M. P., & Fletcher, G. (2004). Reduced eccentric loading of the knee with the pose running method. Medicine and science in sports and exercise, 36(2), B.A. Kerr, L. Beauchamp, V. Fisher, R. Neil. Footstrike patterns in distance running. B.M. Nigg, B. Kerr (Eds.), Biomechanical aspects of sport shoes and playing surfaces, University of Calgary Press, Calgary, AB (1983), pp Cooper, G., Sheret, I., McMillian, L., Siliverdis, K., Sha, N., Hodgins, D.,... & Howard, D. (2009). Inertial sensor-based knee flexion/extension angle estimation. Journal of biomechanics, 42(16), Daoud, A. I., Geissler, G. J., Wang, F., Saretsky, J., Daoud, Y. A., & Lieberman, D. E. (2012). Foot strike and injury rates in endurance runners: a retrospective study. Med Sci Sports Exerc, 44(7), Dallam, G. M., Wilber, R. L., Jadelis, K., Fletcher, G., & Romanov, N. (2005). Effect of a global alteration of running technique on kinematics and economy. Journal of sports sciences, 23(7), De Luca, C. J. (1997). The use of surface electromyography in biomechanics. Journal of applied biomechanics, 13(2), De Almeida, M. O., Saragiotto, B. T., Yamato, T. P., & Lopes, A. D. (2015). Is the rearfoot pattern the most frequently foot strike pattern among recreational shod distance runners?. Physical Therapy in Sport, 16(1),
19 DiFiori, J. P., Benjamin, H. J., Brenner, J. S., Gregory, A., Jayanthi, N., Landry, G. L., & Luke, A. (2014). Overuse injuries and burnout in youth sports: a position statement from the American Medical Society for Sports Medicine. British Journal of Sports Medicine, 48(4), Hamill, J., & Gruber, A. H. (2017). Is changing footstrike pattern beneficial to runners?. Journal of Sport and Health Science. Hasegawa, H., Yamauchi, T., & Kraemer, W. J. (2007). Foot strike patterns of runners at the 15-km point during an elite-level half marathon. Journal of strength and conditioning research, 21(3), 888. Jakob, C., Kugler, P., Hebenstreit, F., Reinfelder, S., Jensen, U., Schuldhaus, D.,... & Eskofier, B. M. (2013, September). Estimation of the knee flexion-extension angle during dynamic sport motions using body-worn inertial sensors. In Proceedings of the 8th International Conference on Body Area Networks (pp ). ICST (Institute for Computer Sciences, Social-Informatics and Telecommunications Engineering). Landreneau, L. L., Watts, K., Heitzman, J. E., & Childers, W. L. (2014). Lower limb muscle activity during forefoot and rearfoot strike running techniques. International journal of sports physical therapy, 9(7), 888. Lopes, A. D., Junior, L. C. H., Yeung, S. S., & Costa, L. O. P. (2012). What are the Main Running-Related Musculoskeletal Injuries? Sports Medicine, 42(10), Louw, M., & Deary, C. (2014). The biomechanical variables involved in the aetiology of iliotibial band syndrome in distance runners A systematic review of the literature. Physical Therapy in sport, 15(1), Marshall, P., & Murphy, B. (2003). The validity and reliability of surface EMG to assess the neuromuscular response of the abdominal muscles to rapid limb movement. Journal of Electromyography and Kinesiology, 13(5), Massó, N., Rey, F., Romero, D., Gual, G., Costa, L., & Germán, A. (2010). Surface electromyography applications in the sport. Apunts Med Esport, 45(165),
20 Mitchell, M. D., Yarossi, M. B., Pierce, D. N., Garbarini, E. L., & Forrest, G. F. (2015). Reliability of surface EMG as an assessment tool for trunk activity and potential to determine neurorecovery in SCI. Spinal cord, 53(5), Mucha, M. D., Caldwell, W., Schlueter, E. L., Walters, C., & Hassen, A. (2016). Hip abductor strength and lower extremity running related injury in distance runners: A systematic review. Journal of science and medicine in sport. Ogueta-Alday, A., Rodríguez-Marroyo, J. A., & Garcia-Lopez, J. (2014). Rearfoot striking runners are more economical than midfoot strikers. Medicine & science in sports & exercise, 46(3), Olsson, H. & Sörensen, S. (2001). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa perspektiv. (1. uppl.) Stockholm: Liber. Roos, K. G., & Marshall, S. W. (2014). Definition and usage of the term overuse injury in the US high school and collegiate sport epidemiology literature: a systematic review. Sports Medicine, 44(3), Videbaek, S., Bueno, A. M., Nielsen, R. O., & Rasmussen, S. (2015). Incidence of Running- Related Injuries Per 1000 h of running in Different Types of Runners: A Systematic Review and Meta-Analysis. Sports Medicine, 45(7), Willy, R. W., & Davis, I. S. (2011). The effect of a hip-strengthening program on mechanics during running and during a single-leg squat. Journal of orthopaedic & sports physical therapy, 41(9), Yong, J. R., Silder, A., & Delp, S. L. (2014). Differences in muscle activity between natural forefoot and rearfoot strikers during running. Journal of biomechanics, 47(15), Yoshida, N., Kunugi, S., Mashimo, S., Okuma, Y., Masunari, A., Miyazaki, S.,... & Miyakawa, S. (2016). Effect of Forefoot Strike on Lower Extremity Muscle Activity and Knee Joint Angle During Cutting in Female Team Handball Players. Sports medicine-open, 2(1),
21 Žiga, K., & Nejc, S. (2017). Common Running Overuse Injuries and Prevention. Montenegrin Journal Of Sports Science And Medicine, Vol 6, Iss 2, Pp (2017), (2),
Vinklar i löpning hos elit och motionär
Vinklar i löpning hos elit och motionär - en teknikanalysstudie Mia Edvardsson GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN Projektarbete, delmoment i Träningslära ΙΙ, 7,5hp (TR5): HT 2011 Tränarskap I Handledare:
Läs merKulan Idrottsskadecentrum. Gångcykeln
Kulan Idrottsskadecentrum -Tolv sjukgymnaster -Rehabgym -Allmänläkare, sjuksköterska, psykolog -Naprapat -Massageterapeut -Idrottspsykologer/KBT terapeuter -Ortopedtekniker -Näringsfysiolog/dietist -Livsstilscoach/hälsostrateg
Läs merIdrottsforskning 2018 Hur får vi en hållbar ungdomsidrott?
Idrottsforskning 2018 Hur får vi en hållbar ungdomsidrott? 16 oktober 2018 Varför är så många elitidrottande ungdomar skadade? Philip von Rosen, PhD, Karolinska Institutet Är många skadade? Få prospektiva
Läs merEXAMENSARBETE. Sammanställning av vetenskaplig kunskap om barfotalöpning jämfört med skodd löpning ur ett skadeförebyggande syfte. En litteraturstudie
EXAMENSARBETE Sammanställning av vetenskaplig kunskap om barfotalöpning jämfört med skodd löpning ur ett skadeförebyggande syfte En litteraturstudie Sara Johnson Nathalie Lindahl 2015 Sjukgymnastexamen
Läs merKroppens skelettmuskler Ursprung, fäste och funktion. Niklas Dahrén
Kroppens skelettmuskler Ursprung, fäste och funktion Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Musklernas ursprung och fäste Muskler på överkroppens framsida Muskler på överkroppens baksida Benmusklerna
Läs merObserverande Gånganalys
Observerande Gånganalys Gåskoledagarna April 2014 Åsa Bartonek Innehåll idag Allmänt om gång 3D gånganalys Kinematik Kinetik Effekt Tid- och distansparametrar Fotgungor Utvärdering ortos/protes 10-punkt
Läs merSe upp var du sätter fötterna!
Se upp var du sätter fötterna! - en jämförelse mellan framfotslöpare och hällöpare vid distanslöpning Malin Sundström och Hanna Jansson GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN Projektarbete; teknikanalys HT:2011
Läs merKombinerad träning kan muskeln bli snabb, stark och uthållig på samma gång?
OMT/FYIM Kongress/Årsmöte 20-21 mars 2015 Kombinerad träning kan muskeln bli snabb, stark och uthållig på samma gång? Tommy Lundberg Karolinska Institutet Acknowledgements Inst. för hälsovetenskap, Mittuniversitetet
Läs merUppvärmning. Stretching
Stretching 1 Fotbollsspelare har i allmänhet mindre rörlighet än icke fotbolls spelande människor. Detta är tyvärr väl dokumenterat. Detta kan hindras av stretching. Stretching är dessutom skadeförebyggande.
Läs merAKILLESSENANS LÄNGD - PÅVERKAN PÅ FUNKTION, RÖRELSEANALYS OCH FUNKTIONSTESTER. Hur läker senan? Hur läker senan?
AKILLESSENANS LÄNGD - PÅVERKAN PÅ FUNKTION, RÖRELSEANALYS OCH FUNKTIONSTESTER Hur läker senan? Bifasisk separation vid senläkning hos kaniner (Nyström och Holmlund, Scand J Plast Reconstr Surg. 1983) Författarna
Läs merL.E.A.P. Snabb och Skadefri KURSMATERIAL
L.E.A.P. Snabb och Skadefri KURSMATERIAL INLEDNING Som tränare möter vi alla sorters löpare: de som springer för att det är skönt att komma ut en stund, de som tränar inför tävlingar i motions- eller mastersklasser
Läs merSalming RunLAB. Full-body. Running Analysis. runlab.salming.com
Salming RunLAB Full-body Running Analysis runlab.salming.com Ställ fem enkla frågor till dig själv» Vill du springa fortare med mindre ansträngning?» Är du intresserad av att få en djupare insikt om löpteknik
Läs merMyologi (läran om muskler) 3 typer av muskler:
Myologi (läran om muskler) 3 typer av muskler: Det finns tre olika typer av muskler; tvärstrimmig hjärtmuskulatur den glatta muskulaturen och skelettmuskulaturen. Den tvärstimmiga hjärtmuskulaturen finns
Läs merÖVNINGSBANK STYRKETRÄNING
ÖVNINGSBANK STYRKETRÄNING ÖVNINGAR MED GUMMIBAND, HANTLAR ELLER DEN EGNA KROPPEN SOM MOTSTÅND. ÖVNING 1 Hållningsträning/Axlar (M. trapezius) Sitt med god, stolt hållning och med stöd för ryggen. Ta ett
Läs merMuskelaktivering i nacke/skuldra vid truckkörning
Institutionen för Folkhälsovetenskap Företagshälsovård för sjukgymnaster och ergonomer Folkhälsovetenskap Projektarbete, 7,5 hp 2008 Muskelaktivering i nacke/skuldra vid truckkörning Ann-Louise Fransson
Läs merOrtosbehandling till knäande gång (Crouch Gait) CPUP 2018
Ortosbehandling till knäande gång (Crouch Gait) CPUP 2018 Ortoser till knäande gång (Crouch Gait) Ortho is the Greek word meaning to make straight. AFO (Ankel Fot Ortos) KAFO (Knä Ankel Fot Ortos) KO (Knä
Läs merFotisättningens betydelse för löparens rörelsemönster
Examensarbete 15hp Fotisättningens betydelse för löparens rörelsemönster En jämförelse mellan häl-till-tålöpnging och framfotalöpning hos vana löpare Författare: Handledare: Examinator Termin: Kurskod:
Läs merPosturalövningar som släpper på spänningar främst i benen med också djupt in i bäcken/höfter samt i stram bröstmuskulatur
Runners stretch Spidey crawls Standing quad stretch Soleus stretch Standing One arm pec stretch Posturalövningar som släpper på spänningar främst i benen med också djupt in i bäcken/höfter samt i stram
Läs merIdrottsskador. Uppkomst, förebyggning, behandling
Idrottsskador Uppkomst, förebyggning, behandling Inledning Del 1- föreläsning om olika idrottsrelaterade skador. Del 2- genomgång av olika behandlingar. Ledbandsskada på fotens utsida är den vanligaste
Läs merReliabilitetstest av smartshorts vid gång för personer i arbetsför ålder
Reliabilitetstest av smartshorts vid gång för personer i arbetsför ålder Jesper Johans Examensarbete Fysioterapi Förnamn Efternamn 2017 EXAMENSARBETE Arcada Utbildningsprogram: Fysioterapi Identifikationsnummer:
Läs merSamspelet(koordinationen) mellan nervsystemet, de motoriska enheterna och musklens påverkar hur bra stretch-shortening-cykeln fungerar.
Del 4 Vertikalhopp och benböj med olika långa vila på olika belastningar. Vad händer när vi använder stretch-shorterning-cykeln? Den elastiska energi som kommer från den excentriska fasen i stretch-shortening-cykeln
Läs merKnät -funktion och gånganalys Anki Gunnarsson Holzhausen Leg sjukgymnast Sjukgymnastikenheten Sahlgrenska universitetssjukhuset Mölndal
Knät -funktion och gånganalys Anki Gunnarsson Holzhausen Leg sjukgymnast Sjukgymnastikenheten Sahlgrenska universitetssjukhuset Mölndal Tibio-femorala leden Patello-femorala leden Quadriceps senan och
Läs merARBETSMATERIAL Kurs: VETENSKAPSMETODIK 1,5 hp Termin 1
UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för neurovetenskap, Sjukgymnastik 2012 ARBETSMATERIAL Kurs: VETENSKAPSMETODIK 1,5 hp Termin 1 Sammanställt av: Bring/Anens/Urell/Vahlberg 2008/2009/2012 Vetenskapsmetodik
Läs merKarolinska Football Injury Cohort (KIC) Skador i höft, rygg och nacke/huvud hos unga kvinnliga fotbollsspelare. Rapport från pilotstudien
Karolinska Football Injury Cohort (KIC) Skador i höft, rygg och nacke/huvud hos unga kvinnliga fotbollsspelare. Rapport från pilotstudien Skillgate E, Tranæus U, Johnson U, Lyberg V, Holm LW, Hägglund
Läs merIdrottsskador - riskfaktorer och prevention
Idrottsskador - riskfaktorer och prevention Suzanne Werner IDROTTSSKADOR: riskfaktorer och prevention Idrottsskador Traumatiska skador Överbelastningsskador IDROTTSSKADOR: riskfaktorer och prevention Idrott
Läs merVad är. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg. RTP, PhD, Docent
Vad är Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent Ortopedteknik Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg ISPO-S, Feb 2015 2 Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska
Läs merVad är. Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska utfallsmått. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent
Vad är Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent Ortopedteknik Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg ISPO-S, Feb 2015 2 Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska
Läs merIntramuskulär koordination (koordination inom en muskel)( antalet samtidigt insatta motoriska enheter i rörelsen början)
SAMMANSTÄLLT AV KENNETH RIGGBERGER Jag har genom åren träffat många aktiva som säger att de vill bli mer explosiva i sin idrott och att de även vill bli snabbare. För mig är all idrott power = kraft x
Läs merIdrottsskador. Uppkomst, förebyggning, behandling
Idrottsskador Uppkomst, förebyggning, behandling Fotledsskador Ledbandsskada på fotens utsida är den vanligaste idrottsskadan (talo fibulara- ledbandet). Står för 25 % av alla idrottsskador. Vid akut skada
Läs merKvalitativ rörelseanalys. Kvantitativ rörelseanalys Kinematik Kinetik. Biomekanik. Idrottsmedicin ur ett tvärprofessionellt perspektiv
Idrottsmedicin ur ett tvärprofessionellt perspektiv Rörelseanalys och biomekanik Wim Grooten Innehåll Kvalitativ rörelseanalys Kvantitativ rörelseanalys Kinematik Kinetik Biomekanik Rörelseanalys Kvalitativ
Läs merIdrottsskador vid löpning, vilken betydelse har löparskons egenskaper?
AKADEMIN FÖR HÄLSA OCH ARBETSLIV Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap Idrottsskador vid löpning, vilken betydelse har löparskons egenskaper? En Litteraturstudie Fredrik Gesar 2017 Examensarbete 15
Läs merTentamen i momentet anatomi och biomekanik vt-10 ( )
Id.lär och tränarprogrammet Rörelseapparatens anatomi och massage B 7.5 hp Ansvarig lärare: Peter Marklund Tentamenskod Tentamen i momentet anatomi och biomekanik vt-10 (2010-03-26) Tentamen består av
Läs merFRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14
REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING Reducera eller ta bort all provocerande belastning av skadad vävnad. Öka cirkulationen av ledvätska
Läs merBEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B LINDMARK
Protokoll för BEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B LINDMARK Namn:... Föd. datum... Diagnos:... Paretisk sida:... Dominant sida:... Ink. datum:... IP = Icke paretisk sida; P = paretisk
Läs merAkut Hälseneruptur. Undersökningsmässigt ses vid en total hälseneruptur:
Akut Hälseneruptur Riktlinjerna i detta PM gäller för diagnostik och behandling av akut partiell eller total ruptur i hälsenans mellanportion (cirka 2-6 cm från calcaneus) och inkluderar inte: 1. Öppen
Läs merOmtentamen i: Anatomi/Fysiologi med inriktning mot sjukgymnastik A:2 Delmoment: Funktionell anatomi och biomekanik 6 hp Kurs: M0032H
Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Avd för medicinsk vetenskap Ht 2011 Omtentamen i: Anatomi/Fysiologi med inriktning mot sjukgymnastik A:2 Delmoment: Funktionell anatomi och biomekanik
Läs merStretching. Nedvarvning. Stretching
Stretching Fotbollsspelare har i allmänhet mindre rörlighet än icke fotbolls spelande människor. Detta är tyvärr väl dokumenterat. Detta kan hindras av stretching. Stretching är dessutom skadeförebyggande.
Läs merSkillnader mellan hängande markdrag frivändningar ryck
Skillnader mellan hängande markdrag frivändningar ryck Efter 40 års tränande med dels på mig själv och alla jag tränat de senaste 30 åren är det dags att göra en analys av dessa tre övningar. Alla övningarna
Läs merStillasittande & ohälsa
Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa
Läs merAbstrakt. Resultat. Sammanfattning. Den största skillnaden är i den excentriska fasen. En längre sammanfattning finns efter alla diagram.
Abstrakt Bakgrund. Inom idrotten strävar många att utveckla explosiviteten. Denna mäter man genom fysiska tester där man mäter krafter, effekter, och hastigheter. Min frågeställning har varit om det skiljer
Läs merKnäbesvär hos fysiskt aktiva
Knäbesvär hos fysiskt aktiva Sofie Blume, ST-läkare, Hallunda vårdcentral Handledare: Bo-Christer Bertilson 1 Innehållsförteckning Bakgrund...3 Material och metoder...4 Etiska överväganden...6 Referenser...7
Läs merStretchövningar Fotboll
Stretchövningar Fotboll 4:2 Gluteus medius och minimus. Sitter tillsammans med Gluteus minimus från höftbenskammen och går på utsidan av höften ner till "höftkulan". Stretchas genom att man sitter på en
Läs merChecklista för förebyggande av besvär i höft, ben och fötter
42 Checklista för förebyggande av besvär i höft, ben och Del A: Inledning Arbetsrelaterade besvär i höft, ben och utgörs av försämringar i kroppsstrukturer som senor, muskler, nerver, leder eller bursor
Läs merMotorisk kontroll balans/koordination/teknik Betydelsen för kraftutveckling
Motorisk kontroll balans/koordination/teknik Betydelsen för kraftutveckling För att kunna prestera bra i idrott är det viktigt med en effektiv motorisk kontroll, dvs att balans/koordination/teknik fungerar
Läs merTRÄNINGSLÄRA. Teorin bakom konditionsoch styrketräning!
TRÄNINGSLÄRA Teorin bakom konditionsoch styrketräning! Kondition kroppens förmåga att ta upp syre Uthållighet Förmåga att arbeta under en längre tid Hjärtat och lungorna tränas Snabbhet inte samma sak
Läs merTeorin bakom konditions- och styrketräning!
Teorin bakom konditions- och styrketräning! Prestationsförmåga Fyra faktorer påverkar Exempel: Yttre miljö - Klimat och materiel Inre miljö - Sömn, kost Fysiska faktorer - Konstitution, fysik Psykiska
Läs merHur viktig är vadmuskeln för toppidrottaren?
Hur viktig är vadmuskeln för toppidrottaren? En mycket viktig muskelgrupp när det gäller hopp och löpförmåga är vadmuskeln(m Triceps surae). Muskeln består av tre delar a) Tvillningvadmuslen ( M Gastrocnemius)
Läs merECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW
ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester
Läs merAnalys av häcklöpning Sammanställt av Benke Blomkvist
Analys av häcklöpning Sammanställt av Benke Blomkvist 1 Kort häck Tekniska hänsyn i häcklöpning Kort häck måste ses som en sprintgren och med denna utgångspunkt kan man fastlägga att acceleration såväl
Läs merSamspelet(koordinationen) mellan nervsystemet, de motoriska enheterna och musklens påverkar hur bra stretch-shortening-cykeln fungerar.
SAMMANSTÄLLT AV KENNETH RIGGBERGER Vilken betydelse har stretch-shortening-cykeln eller excentrisk-koncentrisk aktivering på prestationen inom marklyft, frivändning eller ryck? Den elastiska energi som
Läs merHur undviker vi skador? Jenny Jacobsson, Leg sjukgymnast, Med Dr Annette Heijne, Leg sjukgymnast, Med Dr Anna Frohm, Leg sjukgymnast, Med Dr
Hur undviker vi skador? Jenny Jacobsson, Leg sjukgymnast, Med Dr Annette Heijne, Leg sjukgymnast, Med Dr Anna Frohm, Leg sjukgymnast, Med Dr Undvika skador och sjukdomar inom idrott Förebygga skador relaterade
Läs merIdrottsvetenskap AV, Magisterkurs i idrottsvetenskap, 30 hp
1 (5) Kursplan för: Idrottsvetenskap AV, Magisterkurs i idrottsvetenskap, 30 hp Sports Sciences MA, Master Degree Project, 30 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Inriktning (namn)
Läs merUppföljningsstatus för barn- och ungdomar med ryggmärgsbråck Sjukgymnastik
Uppföljningsstatus för barn- och ungdomar med ryggmärgsbråck Sjukgymnastik Se manual till de olika avsnitten. Personnummer: Flicka Pojke Namn: Datum för bedömning: Sjukgymnast: MUSKELSTYRKA nedre extremiteter
Läs merChecklista för systematiska litteraturstudier 3
Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande
Läs merSekundära Fot och Tådeformiteter efter Nedre Extremitetstrauma Bertil Romanus, Ortopeden SU, Göteborg
Sekundära Fot och Tådeformiteter efter Nedre Extremitetstrauma Bertil Romanus, Ortopeden SU, Göteborg Krav på Fot och Tår Hur Uppkommer Deformiteter Mål Utredning Behandling Resultat Exempel Förebyggande
Läs merTentamen i momentet anatomi och biomekanik Vt-11 (2011-03-25)
Id.lär och Tränarprogrammet Rörelseapparatens anatomi och biomekanik och styrketräning B 7.5 hp Ansvarig lärare: Peter Marklund Tentamenskod Tentamen i momentet anatomi och biomekanik Vt-11 (2011-03-25)
Läs merSamspelet(koordinationen) mellan nervsystemet, de motoriska enheterna och musklens påverkar hur bra stretch-shortening-cykeln fungerar.
SAMMANSTÄLLT AV KENNETH RIGGBERGER Vad händer när vi använder stretch-shorterning-cykeln? Den elastiska energi som kommer från den excentriska fasen i stretch-shortening-cykeln kan lagras i muskeln och
Läs merRörlighetstester för orientering
Rörlighetstester för orientering Henrik Laas ETU redovisning, SOFT Tränarkonvent 23/11-2012 Introduktion Svensk orienterings mål: Världens bästa landslag Målet uppnås tillsammans: Individ, förening, elitmiljö
Läs merSeba: Hjälpmedel för förflyttning från liggande till sittande på sängkanten
Seba: Hjälpmedel för förflyttning från liggande till sittande på sängkanten Endast Seba gör det möjligt att på ett säkert och bekvämt sätt förflytta en vårdtagare från liggande till sittande på sängkanten
Läs merBehandlingsdagbok. Startdatum: År: Deltagare ID: Förnamn: Efternamn: Patient ID nummer: Kontakt, läkare: Kontakt, vårdpersonal: Avdelning / Klinik:
Behandlingsdagbok Startdatum: År: Deltagare ID: Förnamn: Efternamn: Patient ID nummer: Kontakt, läkare: Kontakt, vårdpersonal: Avdelning / Klinik: Adress: Telefon - och dagar / tid för kontakt: INNEÅLL
Läs merEfter några tiondelar är effekten lika hög i en koncentrisk rörelse som en excentriskkoncentrisk
Excentrisk-koncentrisk aktivering Under de första hundradelarna av en sekund av en rörelse är det möjligt att dubblera kraften med hjälp av stretch shortening - cykeln jämfört med om enbart en koncentrisk
Läs merPrevention of Hip Dislocation in Children with Cerebral Palsy MARIA HERMANSON, CLINICAL SCIENCES LUND UNIVERSITY 2017
Prevention of Hip Dislocation in Children with Cerebral Palsy MARIA HERMANSON, CLINICAL SCIENCES LUND UNIVERSITY 2017 GMFCS Gross Motor Function Classification System I II III IV V 1,5 år 2,5 år 5 år 8
Läs merNästan allt som tränas på gym och inom idrotten kallas styrketräning. Är det verkligen det? Om vi tittar på principerna så ser de ut som nedan.
Vad är styrketräning och vad är inte styrketräning? Nästan allt som tränas på gym och inom idrotten kallas styrketräning. Är det verkligen det? Om vi tittar på principerna så ser de ut som nedan. Belastning
Läs merChecklista för systematiska litteraturstudier*
Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier* A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande
Läs merEDS Seminarie
EDS Seminarie 170914 Bindväv uppbyggnad och struktur Rörelseslingor och Anatomy trains Träning Leg sjukgymnast, Med Dr Castori, M (2012) 1 Perspektiv vid planering Diagnosticering Individuellt utformad
Läs merFoten i Fokus Dags att kasta skorna? Fysioterapi
Dags att kasta skorna? Just nu är det för kallt för barfotalöpning, men utesäsongen börjar snart. Men det gäller att starta försiktigt, fötter som varit instängda i skor behöver stärkas först. 12 Fysioterapi
Läs merSTOCKHOLMS UNIVERSITET Psykologiska institutionen Psykoterapeutprogrammet, 90 hp
STOCKHOLMS UNIVERSITET Psykologiska institutionen Psykoterapeutprogrammet, 90 hp Anvisningar och schema till kursen Vetenskapsteori och forskningsmetodik i psykoterapi, 10 hp Vårterminen 2011 Kursansvariga
Läs merKan träningsövningar förebygga skador inom elitorientering?
Kan träningsövningar förebygga skador inom elitorientering? Resultat från en randomiserad kontrollerad studie 2018 Bodil Halvarsson, sjukgymnast, med. mag. Philip Von Rosén, fysioterapeut, PhD Bakgrund
Läs merBeskrivning till blankett Funktionsanalys sittande
Sida 1 av 6 Beskrivning till blankett Funktionsanalys sittande Passiv ledrörlighet Utgångsställning i ryggliggande position. Jämna upp mätvärdena till fem/tiotal. Höftflexion Utgångsställning: Patient
Läs merFalls and dizziness in frail older people
Falls and dizziness in frail older people Predictors, experience and effect of an intervention Ulrika Olsson Möller Leg sjukgymnast, doktorand Mars 2013 Andelen äldre kommer att öka Våra mest sjuka äldre
Läs merUtbildningsmaterial - Kontrakturprofylax
1 (5) Hälso- och sjukvårdsenheten Ansvarig Karin Gunnarsson, enhetschef Upprättad av Madeleine Liljegren, leg. sjukgymnast, Oskar Persson, leg. fysioterapeut Upprättad den 2017-09-13 Reviderad den Utbildningsmaterial
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs mert.ex. på morgonen, på dagen eller inför löpträning
99 V.min Uppvärmning t.ex. på morgonen, på dagen eller inför löpträning Till Högskolan i Halmstad Uppvärmning inför ett träningspass - kombinera styrka, balans och rörlighet Förutsättningar Förarbete Egenkontroll
Läs merMEDIROYAL FUNCTIONAL INSOLES
MEDIROYAL FUNCTIONAL INSOLES mediroyal.se MOW MEDIAL ORTHOTIC WEDGE Fötterna är basen som resten av kroppen vilar på. De måste klara upp till fyra gånger kroppsvikten vid normal belastning. Vi är alla
Läs merSkelettmuskelförädringar & fysisk aktivitet hos KOL patienter
Skelettmuskelförädringar & fysisk aktivitet hos KOL patienter Gabriella Eliason Leg BMA Universitetslektor Institutionen för hälsovetenskap och medicin Örebro Universitet 2014-10-15 1 Kronisk obstruktiv
Läs merBusiness research methods, Bryman & Bell 2007
Business research methods, Bryman & Bell 2007 Introduktion Kapitlet behandlar analys av kvalitativ data och analysen beskrivs som komplex då kvalitativ data ofta består av en stor mängd ostrukturerad data
Läs merSchema Förebygga och behandla sjukdom och funktionsnedsättning: Design och utvärdering av anpassad fysisk aktivitet och träning, 15 hp
Schema Förebygga och behandla sjukdom och funktionsnedsättning: Design och utvärdering av anpassad fysisk aktivitet och träning, 15 hp Rev Nov 2013 SCHEMA vt 2014 Vecka 4-6 * Kolla att Cambro fungerar
Läs merFokus Tid (min) I. Rörlighet/stabilitet 15 II. Bålstabilitet 9 III. Parövningar 7 IV. Effektstyrka 6 V. Parövningar 7 Genomtränad!
Torsdagsgympa 2011 Passets uppbyggnad Fokus Tid (min) I. Rörlighet/stabilitet 15 II. Bålstabilitet 9 III. Parövningar 7 IV. Effektstyrka 6 V. Parövningar 7 Genomtränad! 44 6minuter av den totala tiden
Läs mer1. Idrottsmedicin, idrottsskador och samhället Grundorsakerna till idrottsskador Prevention förebyggande av skador 33
Om författarna Författarnas tack Förord xiv Inledning xv x xii 1. Idrottsmedicin, idrottsskador och samhället 1 Introduktion 1 Skador vid idrottande och fysisk aktivitet 3 Kunskapsutbyte med den allmänna
Läs merTräningsprogram för personer med svår artros i knä eller höft (NEMEX-TJR)
Träningsprogram för personer med svår artros i knä eller höft (NEMEX-TJR) Information Detta träningsprogram användes i en forskningsstudie vid Skånes universitetssjukhus i Lund där personer med svår artros
Läs merEXAMENSARBETE. Effekten av plyometrisk träning och tung styrketräning på löpekonomi. En single subject design studie. Hannah Borg Lina Lindgren 2014
EXAMENSARBETE Effekten av plyometrisk träning och tung styrketräning på löpekonomi En single subject design studie Hannah Borg Lina Lindgren 2014 Sjukgymnastexamen Sjukgymnast Luleå tekniska universitet
Läs merBärbara sensorer och mjukvara för rörelseanalys
APDM Bärbara sensorer och mjukvara för rörelseanalys APDM är det mest använda senorbaserade gång- och balansanalys systemet på marknaden. Använt av hundratals universitet och sjukhus över hela världen.
Läs merEfter några tiondelar är effekten lika hög i en koncentrisk rörelse som en excentriskkoncentrisk
Excentrisk-koncentrisk aktivering Under de första hundradelarna av en sekund av en rörelse är det möjligt att dubblera kraften med hjälp av stretch shortening - cykeln jämfört med om enbart en koncentrisk
Läs merArbets- och idrottsfysiologi Exercise physiology. Arbets- och idrottsfysiologi Exercise physiology. Arbetsfysiologi. Exercise physiology
Arbets- och idrottsfysiologi Exercise physiology Ingvar Holmér Chuansi Gao Kalev kuklane Ergonomienheten Designvetenskaper Lunds tekniska högskola Arbets- och idrottsfysiologi Exercise physiology 7,5 hp
Läs merKAN VIBRATIONSTRÄNING MINSKA SMÄRTAN
KAN VIBRATIONSTRÄNING MINSKA SMÄRTAN HOS ARTROSPATIENTER? EN PROSPEKTIV INTERVENTIONSSTUDIE och EXAMENSARBETE NAPRAPATHÖGSKOLANS RAPPORTSERIE, STOCKHOLM I MAJ 01 Sammanfattning Den här prospektiva interventionsstudien
Läs merFaR-nätverk VC. 9 oktober
FaR-nätverk VC 9 oktober 13.30-16.00 Dagens träff Information från oss Material Nytt om FaR-mottagningarna Utbildningar hösten Ny forskning Presentation av flödesschema FaR-rutin på VC med fokus på uppföljning
Läs merTESTER VID ÅTERGÅNG TILL FOTBOLL EFTER SKADA FOKUS FRÄMRE KORSBANDSSKADA
TESTER VID ÅTERGÅNG TILL FOTBOLL EFTER SKADA FOKUS FRÄMRE KORSBANDSSKADA VAD VET VI OM TESTER? VAD SÄGER VETENSKAPEN? THE GOTHENBURG PERSPECTIVE? ERIC HAMRIN SENORSKI, P.T., PH.D. STUDENT DEPARTMENT OF
Läs merPhysiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures
Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures Bakgrund I Sverige får ca 25-30 000 personer stroke varje år Nedsatt motorisk funktion och asymmetri
Läs merStretchövningar Ishockey
Stretchövningar Ishockey 2:5 Latissimus dorsi. Kroppens till ytan största muskel. Går från mitten av bröstryggen och hela vägen ner till bäckenet varifrån den löper uppåt/utåt och smalnar kraftigt av på
Läs merKvalitativa metoder II
Kvalitativa metoder II Tillförlitlighet, trovärdighet, generalisering och etik Gunilla Eklund Rum F 625, e-mail: geklund@abo.fi/tel. 3247354 http://www.vasa.abo.fi/users/geklund Disposition för ett vetenskapligt
Läs merEn EMG analys av bålmuskulaturen vid situps en pilotstudie
En EMG analys av bålmuskulaturen vid situps en pilotstudie Gustaf Hübinette Daniel Larsson Fysioterapeut 2019 Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap En EMG analys av bålmuskulaturen
Läs merFrämre korsbandsskador (ACL) Kan vi förutsäga vilka som behöver operera sitt främre korsband? Djurgården.
Kan vi förutsäga vilka som behöver operera sitt främre korsband? Björn Engström, Docent, Överläkare Capio Artro Clinic Centrum för Idrottsskadeforskning och Utbildning 4500 operative procedures Mostly
Läs meranatomi 3 av 3 BAS 9
anatomi 3 av 3 BAS 9 TRAINERS ACADEMY Väl k o m m e n ti l l Tr a i n e r s Ac a d e m y Materialen i grundkursen och i BAS9 är framtagna för dig som vill fördjupa eller repetera humanbiologisk a ämnen
Läs merVibrosphere. Vibrosphere. Rehablådan. Träningsprogram. Unik balansträning för en starkare kropp. Förebyggande och Rehabiliterande
Rehablådan Lösningar efter individens behov Vibrosphere Träningsprogram Förebyggande och Rehabiliterande Vibrosphere Unik balansträning för en starkare kropp Unik balansträning för en starkare kropp Vibrosphere
Läs merFörsättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle
Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Mobiltelefoner ska vara avstängda och förvaras åtskilda från studenten, liksom ytterkläder, väskor och liknande. Bläck eller kulspetspenna ska användas
Läs merSchema. Preliminär, skrivet i april 2014 Förebygga och behandla sjukdom och funktionsnedsättning: Design och utvärdering av anpassad fysisk aktivitet
Schema. Preliminär, skrivet i april 2014 Förebygga och behandla sjukdom och funktionsnedsättning: Design och utvärdering av anpassad fysisk aktivitet och träning, 15 hp SCHEMA ht 2014 Vecka 36-37 * Kolla
Läs merPatientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie
Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:
Läs merMätning av fysisk belastning vid montering av oljeseparatorer för dieselfordon
Arbets- och miljömedicin Lund Rapport nr 1/2014 Mätning av fysisk belastning vid montering av oljeseparatorer för dieselfordon Jenny Gremark Simonsen Lothy Granqvist Gert-Åke Hansson AMM, Lund 2014-01-24
Läs merMall för granskning av vetenskapliga artiklar om mätmetoder
Mall för granskning av vetenskapliga artiklar om mätmetoder Fyll endast i relevant information! * Begreppet finns förklarat i Manualen! Sammanfattning av artikeln Titel Författare Tidskrift År; vol:sidor
Läs merVarför ska man stretcha? Råd vid genomförandet av stretchingen:
Varför ska man stretcha? Stretching bidrar till en bra hållning och avspända muskler. Det ger bättre balans i kroppen som i sin tur ger bättre träningsresultat. Syftet med stretchingen efter träningen
Läs mer