Budgetunderlag

Transkript

1 Budgetunderlag

2

3 Sammanfattning Högskolan i Halmstad kännetecknas av en profilerad och framgångsrik verksamhet inom utbildning och forskning, som bidrar till samhällets behov av kompetensförsörjning och utveckling. Högskolan är särskilt framgångsrik som ett innovationsdrivande lärosäte med omfattande och framgångsrikt samarbete med näringslivet. Högskolan i Halmstad bidrar också med utbildning och forskning av hög kvalitet kopplat till behov inom skola, vård och omsorg. Lärosätet vill i synnerhet nämna sin kompetens kopplat till digitaliseringens möjligheter och utmaningar. Högskolan i Halmstad är beredd att ta ett utökat ansvar och föreslår att: basanslaget för forskning ökar med 30 mkr under perioden för att stärka viktiga och profilerade forskningsområden, som bidrar till tillväxt i hela landet och ökar forskningsanknytningen i lärosätets professionsutbildningar takbeloppet för utbildning på grund- och avancerad nivå förstärks med 10 mkr per år från år 2020 för att möta samhällets behov inom olika utbildningsområden. Främst handlar det om: kompetensutveckling kopplat till digitaliseringen inom olika samhällssektorer, utökning av lärarutbildningen, utökning av sjuksköterskeutbildningen, start av ny civilingenjörsutbildning inom området intelligenta system samt ökat utbud av sommarkurser eftersom Högskolan i Halmstad avser att ansöka om socionomutbildning föreslås en ökning med 17 mkr av takbeloppet när denna är fullt utbyggd Högskolan i Halmstad har höga ambitioner vad gäller att skapa lärandemiljöer av högsta kvalitet som bidrar till ännu bättre utbildningar. Genom Högskolans samverkans- och innovationsarenor utvecklas utbildningarnas koppling till arbetslivet, och förståelsen för digitaliseringens möjligheter och utmaningar ökar. Effektiviseringsavdraget tillsammans med utökade uppdrag såsom nytt kvalitetssystem, bedömning av reell kompetens, nya dataskyddsförordningen, utökat arbete med breddat deltagande, internationalisering med mera gör dock att resurserna för utbildning urholkas. Detta är i synnerhet kännbart för små och medelstora lärosäten. Högskolan föreslår därför en förstärkning av resurserna med 5 mkr för att kompensera för de ökade kostnaderna. Försörjningen av disputerad personal inom professionsutbildningar är tillsammans med tillgången på VFU-platser en nationell utmaning och lärosätet välkomnar nationella lösningar på detta, exempelvis en motsvarighet till ALF-medel för fler sektorer samt satsningar på nationella forskarskolor. Högskolans vision värdeskapande, innovationsdrivande och samhällsutvecklande Högskolan i Halmstads vision är att rusta människor för framtiden genom att skapa värden, driva innovation och vara en kraft för samhällsutveckling. Visionen uttrycker en långsiktig målbild. Högskolan utvecklar kompletta och vitala akademiska kunskapsmiljöer där forskning, utbildning och samverkan stärker varandra och Högskolans profilering. Detta görs i form av satsningar som är högskoleövergripande där kompetenser från flera olika områden kommer samman för att möta samhällsutmaningar. Högskolan är ett starkt och profilerat lärosäte som under flera år har bedrivit ett systematiskt profilerings- och utvecklingsarbete inom såväl forskningssom utbildningsverksamheten. Detta innebär att lärosätet står väl rustat för ökade uppdrag inom såväl utbildning som forskning. Profileringen som innovationsdrivande lärosäte har i hög grad stärkts genom den KK-miljö kallad Forskning för innovation som lärosätet har haft sedan Efterfrågan på Högskolans utbildningar är god avseende både inhemska och internationella studenter. En stor del av utbildningsutbudet utgörs av utbildningar som leder till viktiga yrken såsom ingenjör, sjuksköterska och lärare. Högskolans forskning har hög andel extern finansiering och lärosätet är en attraktiv samverkanspartner för det omgivande samhället. Högskolan har under de senaste tre åren investerat i flera nya samverkans- och innovationsarenor: Digitalt laborativt centrum, Elektronikcentrum i Halmstad, Hälsoteknikcentrum Halland, Health Lab samt Fab Lab. Det är miljöer som ytterligare stärker samverkan med det omgivande samhället och forskningsanknytningen, i synnerhet för yrkesutbildningarna. 3

4 Visionen i tillämpning Värdeskapande innebär att Högskolan genom utbildning och forskning skapar en mängd olika värden för såväl enskilda människor som samhället i stort. Högskolan sätter fokus på värdeskapande och tvärgående forskning och utbildning genom att bland annat orientera forskningen kring två bredare profileringsområden: hälsoinnovation samt smarta städer och samhällen. Här ingår de samverkans- och innovationsarenor som de senaste åren utvecklats vid lärosätet. För att ytterligare skärpa Högskolans profil görs en strategisk utbildningssatsning kallad common core curriculum, som när den är utvecklad kommer att bestå av ett flertal högskolegemensamma kurser för lärosätets samtliga programstudenter på grundnivå. Kurserna kommer att utgå från samhällsutmaningar och ska skapa spännande och utvecklande möten mellan studenter och lärare från olika utbildningar och vetenskapsområden. Innovationsdrivande syftar bland annat på kopplingen mellan kunskapsutveckling och innovationer. Några av Högskolans utbildningar fokuserar starkt på innovationsprocessen i form av tjänste- och produktutveckling. Flera av de övriga utbildningarna har inslag av innovation, såväl på grundnivå, avancerad nivå som på forskarnivå. Innovations - vetenskap är ett centralt forsknings- och utbildningsområde som Högskolan utvecklar. Här är också den starka samverkan med externa parter inom forskningen en viktig faktor ofta med finansiering från Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling (KK-stiftelsen), Vinnova eller EU. Samhällsutvecklande handlar om att möta samhällets utmaningar. Högskolans utbildningar har ofta starkt fokus såväl på näringslivets behov exempelvis av ingenjörer och ekonomer som på viktiga samhällsfunktioner såsom skola, vård och omsorg. Detta innebär att lärosätet på ett tydligt sätt bidrar till samhällets utveckling. Högskolan bidrar också med viktig kompetens och forskning kopplad till digitaliseringens möjligheter och utmaningar i samhället. Lärosätet bidrar även till ökad rekrytering av studenter från studieovana hem då Högskolan har bland de högsta andelarna nybörjarstudenter som inte kommer från hem med akademisk bakgrund. Lärosätets arbete med breddat deltagande är därför framgångsrikt även ur ett nationellt perspektiv. Utbildningar med stor samhällsrelevans och god arbetsmarknad Högskolan har under flera år systematiskt arbetat med att koncentrera och profilera utbildningsutbudet. Arbetet har gjorts genom att tydligare koppla samman utbildning och forskning och även fokusera mer på sådana utbildningar som prioriteras av regeringen. Detta har lett till att antalet program och fristående kurser har minskat kraftigt och att utbildningarna är färre men större. Samtidigt har antalet sökande till Högskolan ökat. Lärosätet har en hög andel professionsutbildningar med god arbetsmarknad. Under de närmaste åren avser Högskolan att öka utbildningsutbudet, både på distans och på campus, för yrkesverksamma som behöver möta digitaliseringens utmaningar. Högskolan tar ett stort samhällsansvar för de bristyrken regeringen särskilt pekat ut i regleringsbrev och budgetproposition. Under 2017 utgjorde ingenjörer, sjuksköterskor och lärare 35 procent av lärosätets nybörjare och 34 procent av helårsstudenterna. Detta är en väsentligt högre andel helårsstudenter än genomsnittet för universitet och högskolor. 1 Högskolans planerade utbildningsutbud innebär ett ökat antal nybörjare inom utbildningar till ingenjör, lärare och sjuksköterska i enlighet med det uppdrag som lärosätet har fått från regeringen. Utbildningsutbudet för 2018 innebär 20 programnybörjare utöver det utökade uppdraget från regeringen för lärarutbildningen, 36 programnybörjare utöver det utökade uppdraget för sjuksköterskeutbildningen och en utökning av civilingenjörsutbildningen med 30 programnybörjare genom start av civilingenjörsutbildning inom området intelligenta system.utöver dessa områden ökar antagningen till utbildningar som är attraktiva och där det finns behov i arbetslivet, exempelvis ekonomutbildningar och utbildningar inom digital forensik och digital design. 1 En sammanställning från årsredovisningarna för år 2016 för universitet och högskolor (exklusive konstnärliga högskolor) visar att 25 procent av lärosätenas helårsstudenter läser en utbildning som leder till civilingenjörsexamen, högskoleingenjörsexamen, förskollärarexamen, grundlärarexamen, ämneslärarexamen, ämneslärarexamen genom KPU, speciallärarexamen, specialpedagogexamen, sjuksköterskeexamen och specialistsjuksköterskeexamen. Dessa är prioriterade utbildningar inom bristyrken (tillsammans med barnmorska, läkare och tandläkare) enligt återrapporteringskrav från regeringen. 4

5 Vid lärosätet finns tre områden med utbildning i egen regi på alla nivåer (grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå): hälsa och livsstil, informationsteknologi samt innovationsvetenskap. Högskolan har ett flertal utbildningar på avancerad nivå både master- och magisterprogram som erbjuds internationellt. Detta är en del av Högskolans strategi för profilering och positionering och har bidragit till ett starkt växande antal studenter från olika länder. Studieavgifter för tredjelandsstudenter Den mycket starka utvecklingen inom utbildning för studieavgiftsskyldiga studenter från länder utanför EU och ESS fortsätter. Högskolan fokuserar på att rekrytera studenter från vissa utvalda länder. Högskolan rekryterar också kopplat till nationella rekryteringskampanjer exempelvis i Brasilien, Nigeria, Indonesien och Vietnam. Högskolan i Halmstads internationella utbildningar har visat sig vara mycket attraktiva. Det totala antalet studieavgiftsskyldiga helårsstudenter uppgick år 2017 till 184 och avgiftsintäkterna var 25 mkr. Det motsvarar 6,7 procent av Högskolans takbelopp för anslagsfinansierad utbildning. Endast ett fåtal andra svenska lärosäten har en större andel avgiftsskyldiga studenter. 2 Framtidens lärandemiljöer och common core curriculum Ett flertal lärandemiljöer där forskning, utbildning och samverkan integreras har utvecklats under de senaste åren. De bygger på samverkan med omgivande samhälle och stärker forskningsanknytningen, i synnerhet för professionsutbildningarna, och är även en viktig del av Högskolans profil samt inkluderar många olika utbildningar. Under perioden kommer Högskolan fortsatt att utveckla fysiska och virtuella lärandemiljöer i form av samverkans- och innovationsarenor som skapar goda förutsättningar för just samverkan och innovation. De utgör också spännande och kvalitetshöjande lärandemiljöer för studenter och lärare. Högskolans satsning på ett paket med högskolegemensamma kurser för utbildningsprogram på grundnivå, kallad common core curriculum, håller på att ta form. Lärosätet kommer inledningsvis att utveckla en pilotverksamhet som omfattar fyra program under Syftet med common core curriculum är att öka kvaliteten i lärosätets utbildningar genom att ge bredare insikter om hur kunskaper och färdigheter från flera olika ämnesområden kan samverka till nytta för att möta samhällets utmaningar. Studenterna får också insikter i och erfarenheter av att samverka över traditionella ämnesgränser, vilket gör dem mer attraktiva i ett alltmer högteknologiskt samhälle som snabbt förändras. Att möta den digitaliserade skolan Högskolan i Halmstad har under 2017 utvecklat Digitalt laborativt centrum (DLC) till en miljö som kan placera lärarutbildningens forskning och utbildning i framkant både nationellt och internationellt. Forskning om digitalt lärande bedrivs i flera projekt, digitala hjälpmedel används för pedagogisk innovation och examination, och digitaliseringens följder behandlas i undervisningen inom flera discipliner vid lärosätet. Under hösten 2017 har ett treårigt samarbetsavtal slutits mellan Högskolan i Halmstad, Region Halland och åtta kommuner. Syftet med avtalet är att bidra till utveckling och forskning i regionen inom framtidens digitala lärande i skolan. Högskolan har också kommunicerat en önskan om att i anslutning till DLC inrätta ett nationellt centrum för digitalt lärande. Ett sådant nationellt centrum skulle kunna ta ansvar för olika former av uppdragsutbildningar i digital kompetens och programmering för lärare i regionen. Som ett steg i att öka kompetensnivån i regionen kommer Högskolan ansöka om examensrättigheter för masterutbildning i utbildningsvetenskap med inriktning digitalt lärande. 2 Universitetskanslersämbetets årsrapport 2017 för universitet och högskolor visar att den genomsnittliga relationen mellan betalstudenter och takbelopp för grundutbildning vid universitet och högskolor var 2,4 procent och att endast Jönköping University, Blekinge tekniska högskola, Chalmers tekniska högskola, KTH och Handelshögskolan i Stockholm har högre andel än Högskolan i Halmstad. 5

6 Övningsskolor ett lyckat projekt Våren 2014 beslutade regeringen om medel till Högskolan för att tillsammans med 15 lärosäten ingå i en femårig försöksverksamhet med övningsskolor ( ). Försöksverksamheten genomförs i samverkan med sju skolhuvudmän och utvärderas kontinuerligt med alla aktörer. Flera centrala delar har utvecklats sedan försöksverksamheten initierades och i dag är Högskolan i Halmstads övningsskoleverksamhet ett mycket framgångsrikt koncept, vilket också bekräftades i Universitets kanslersämbetets nationella uppföljning Sjuksköterskeutbildning Genom en rad åtgärder under de senaste åren har en utökning av sjuksköterskeprogrammet möjliggjorts. Ett avtal gällande VFU-platser för sjuksköterskestudenter inom de halländska kommunerna har kommit på plats. Lärosätets nya lärandemiljö Health Lab möjliggör utökade möjligheter till simulerad klinisk färdighetsträning som komplement till VFU. Ett flertal rekryteringar av såväl seniora forskare som lektorer och adjunkter stärker huvudområdet omvårdnad. Ett avtal har tecknats med Kungsbackas och Varbergs kommuner samt Region Halland, där kliniskt verksamma sjuksköterskor erbjuds möjlighet till forskarstudier vid Campus Varberg. Detta har gjorts i syfte att bättre forskningsförankra sjuksköterskeutbildningen vid Campus Varberg och säkerställa kompetensförsörjning i norra Halland på lång sikt. Framgångsrika ingenjörsutbildningar Högskolan i Halmstad har ett flertal framgångsrika ingenjörsutbildningar. Dels har Högskolan en hög andel helårsstudenter inom teknik jämfört med ett genomsnittligt svenskt lärosäte, dels har Högskolan några profilerande ingenjörsutbildningar, där utvecklingsingenjörsutbildningen förmodligen är den mest kända. Forskningen inom teknikområdet utgör den mest omfattande inom Högskolan. Den är mycket framgångsrik med en hög andel externa medel, och har också en nära koppling till utbildningarna inom området. Inom flera områden sticker Högskolans ingenjörsutbildningar ut på ett positivt sätt. Ett exempel är att Högskolan är samordnare för projektet Civilingenjör 4.0, med finansiering från Vinnova, och som är ett initiativ från Svenska produktionsakademien tillsammans med Teknikföretagen. I samma anda avser Högskolan erbjuda fortbildning för yrkesverksamma inom artificiell intelligens och tjänsteutveckling med artificiell intelligens. Här har lärosätet sökt finansiering från KK-stiftelsen. Ett annat exempel är att Högskolans studenter är mycket frekventa vinnare av branschpriset The Swedish Embedded Award (studentklassen). Ett tredje exempel är att Högskolans studenter vann den europeiska tävlingen The Grand Cooperative Driving Challenge 2016, och kom före mycket välrenommerade lärosäten med stora ingenjörsutbildningar. Riksidrottsuniversitet Högskolan i Halmstad blir i samarbete med Malmö universitet ett riksidrottsuniversitet från och med Ett riksidrottsuniversitet arbetar bland annat med utbildning, praktiknära forskning och anpassade universitetsstudier. Högskolan har ett flertal utbildningar som knyter an till idrott och en högprofilerad forskning inom bland annat dubbla karriärer vilket stödjer arbetet med riksidrottsuniversitet i hela landet. Socionomutbildning Högskolan fortsätter förberedelserna för att ansöka om rättighet att utbilda socionomer. Inför ansökan förstärks kompetenserna inom området men även formella avtal kommer att ingås med Region Halland och de halländska kommunerna om samarbeten, med långsiktiga satsningar på kvalificerad VFU och utbyggd forskning. Sommarkurser Halland och Halmstad är en av de populäraste sommardestinationerna i Sverige. Det uppskattas att antalet personer i Halmstads kommun mer än fördubblas under sommarmånaderna. Högskolan har ett intresse av att utveckla ett utbud av sommarkurser från och med Förstärkta resurser för utbildning Högskolan i Halmstad har, som framgår ovan, en framgångsrik och profilerad utbildningsverksamhet vilken bidrar till kompetensförsörjningen inom för samhället centrala områden. Lärosätet bedömer sig ha möjlighet till ett utökat utbildningsuppdrag för 6

7 att framförallt öka kompetensutveckling kopplat till digitaliseringen inom olika samhällssektorer, utöka lärarutbildningen, utöka sjuksköterskeutbildningen, starta en ny civilingenjörsutbildning inom området intelligenta system samt öka utbudet av sommarkurser. Högskolan föreslår därför att takbeloppet för utbildning på grund- och avancerad nivå förstärks med 10 mkr per år från år En fullt utbyggd socionomutbildning skulle omfatta cirka 240 helårsstudenter och behöver en förstärkning av takbeloppet med 17 mkr totalt. Framgångsrik profilerad forskning i samverkan Högskolan fortsätter profileringen med utgångspunkt i visionen om att vara värdeskapande, innovationsdrivande och samhällsutvecklande. Lärosätets forskning bedrivs i hög grad i samverkan med externa parter från näringsliv, offentlig sektor och ideell sektor. Behovsmotiverad forskning i samarbete med externa parter är en del av lärosätets profilering och en nyckel till framgång. I den jämförelse mellan fyra lärosäten som gjordes av Kungl. vetenskapsakademien 3 bedömdes Högskolan i Halmstad vara det lärosäte som tydligast har lyckats profilera sig. från Kungl. vetenskapsakademien som nämns ovan. Även det bibliometriska indexet, en av de resultatindikatorer som har använts för att fördela anslagsmedel för forskning, visar att Högskolan i Halmstad har haft en av de starkaste utvecklingarna bland svenska lärosäten mellan 2012 och Hälsoinnovation, smarta städer och KK-miljö År 2011 beslutade KK-stiftelsen att finansiera en så kallad KK-miljö vid Högskolan. Denna fick namnet Forskning för innovation och har starkt bidragit till lärosätets profilering. Under 2017 genomförde analysföretaget DAMVAD en halvtidsutvärdering av KK-miljön på uppdrag av KK-stiftelsen. DAMVAD:s rapport visar att Högskolan i Halmstads strategiska profileringsarbete med KK-miljön har varit mycket framgångsrikt. Arbetet i KK-miljön har bland annat lett fram till etableringen av två högskoleövergripande forsknings- och utbildningsprofiler: hälsoinnovation samt smarta städer och samhällen. Arbetet inom KK-miljön riktas framöver mot dessa två profileringsområden. Högskolan arbetar för att förbättra balansen mellan forskning och utbildning och integrationen mellan dem. Det är en viktig del i arbetet mot kompletta akademiska miljöer och leder till bättre forskning och utbildning. Högskolan har satt som mål för 2020 att forskande och undervisande personal ska ägna i genomsnitt 40 procent av sin tid åt forskning. För lärosätets del kräver detta omfattande extern finansiering av både forskning och forskarutbildning. Andelen externfinansierad forskning uppgick 2017 till 60 procent och Högskolan planerar för en fortsatt ökning. Universitetskanslersämbetets årsrapport 2017 för universitet och högskolor visar att endast ett fåtal universitet eller högskolor har högre andel externfinansierad forskning. Högskolans publikationer i refereegranskade tidskrifter och konferenser visar en tydlig positiv utveckling. Detta framgår till exempel i den rapport 3 Se Kungl. vetenskapsakademiens rapport Fyra lärosäten, fyra roller? publicerad våren 2017, som jämför Uppsala universitet, Luleå tekniska universitet, Karlstads universitet och Högskolan i Halmstad. 7

8 Forskning kopplad till viktiga utbildningsområden För att säkerställa kvaliteten i professionsutbildningar såsom lärar-, sjuksköterske- och ingenjörsutbildning behövs en vital och utvecklande kunskapsmiljö där utbildning och forskning bedrivs i nära samverkan med varandra. Högskolan i Halmstad har, som beskrivits ovan, framgångsrikt utvecklat sin forskningsverksamhet i några profilerade områden där verksamheten håller hög internationell nivå. Det är dock svårt att med så starkt begränsade egna resurser som Högskolan förfogar över både tillgodose behovet av bredare forskningsanknytning av alla viktiga utbildningsområden och bedriva en starkt profilerad och framgångsrik verksamhet. Detta är särskilt kännbart vid en ökning av utbildningsvolymen eftersom det råder stark konkurrens om disputerade lärare i flera av professionsområdena. Högskolan skulle därför välkomna en särskild tilldelning av forskningsresurser till viktiga professionsområden enligt samma principiella modell som tillämpas för läkarutbildningen med så kallade ALF-medel. Högskolan välkomnar vidare en större satsning på nationella forskarskolor till områdena. Starkt begränsade resurser för forskning Högskolan i Halmstad är ett lärosäte med små direkta egna forskningsresurser. De direkta anslagen (drygt 63 miljoner 2017) motsvarar i stort den miniminivå på kr per helårsstudent som föreslogs i senaste forskningspropositionen När den förra miniminivån infördes i samband med forskningspropositionen 2006, kr per helårsstudent, motsvarade det också precis det direkta forskningsanslag som Högskolan i Halmstad erhöll. Samtidigt är Högskolan i Halmstad bland de lärosäten i Sverige som mest har ökat sina resurser för forskning. De senaste fem åren har de externa forskningsbidragen till Högskolan i Halmstad ökat med 59 procent (en fördubbling sedan 2010), samtidigt som de direkta anslagen har ökat med endast 21 procent (en ökning med 25 procent sedan 2010). Lärosätet har sedan 2011 byggt upp egna forskarutbildningar inom tre bredare områden, med ett 60-tal aktiva forskarstuderande. Allt detta är ett resultat av målmedvetet arbete från Högskolans sida. Lärosätets målsättning är att ha en bra balans mellan forsknings- och utbildningsverksamheterna. Högskolan anser att det finns mycket goda argument för mer fasta forskningsresurser, så att lärosätet får en tilldelning som väsentligt överstiger miniminivån. Förstärkta resurser för forskning Högskolan i Halmstad har, som framgår ovan, en framgångsrik och profilerad forsknings- och forskarutbildningsverksamhet som har en hög grad av samverkan med externa organisationer och en hög andel externa medel. Verksamheten bidrar både till tillväxt inom för samhället centrala områden och till Sveriges anseende internationellt som en stark forskningsnation. Halland är en tillväxtregion och utgör en länk mellan Göteborgsregionen och sydregionen. Högskolan tar i detta sammanhang ett stort ansvar för den regionala utvecklingen genom goda samarbeten inom utbildning och forskning. Lärosätets samhällsviktiga professionsutbildningar har dock begränsade möjligheter till uppbyggnad av bredare forskningskompetens och forskningsmiljöer som knyter an till dessa professionsområden. Högskolan bedömer sig ha mycket goda möjligheter till ett utökat forsknings- och forskarutbildningsuppdrag för att stärka viktiga och profilerade forskningsområden. Något som bidrar till tillväxt i hela landet samt ökar forskningsanknytningen i professionsutbildningarna. Samverkan, internationalisering och innovation för vitalitet och nytta Högskolan i Halmstads verksamhet utmärker sig genom sin nära samverkan med näringsliv och offentlig sektor både inom forskning och utbildning. Detta är ett karaktärsdrag som lärosätet delar med många av de nya högskolorna. Några av Högskolans utbildningar har inriktning på innovation och produktutveckling. Många av lärosätets utbildningar har mycket god samverkan med externa parter. Högskolan har investerat i attraktiva lärandemiljöer och arenor för samverkan och kunskapsutveckling med externa parter. De senaste åren har ett flertal labbmiljöer, som nämns i detta dokuments inledning, utvecklats där forskning, utbildning och samverkan integreras. Under de närmaste åren, med start 2018, avser Högskolan att systematisera och integre- 8

9 ra samverkans- och innovationsarenorna så att de på ett mer samlat sätt utgör grunderna i ett regionalt innovationssystem. Högskolans utvecklade samverkan med näringslivet säkerställer kompetensmatchning mot tillväxtorienterade yrken såsom ingenjör och ekonom. Mycket god samverkan med offentliga aktörer säkerställer tillgången till verksamhetsförlagda utbildningsplatser för studenter inom välfärdsorienterade yrken såsom lärare och sjuksköterska. Högskolans samarbete med näringsliv och offentlig sektor borgar för relevans i utbildningarna, och ger goda förutsättningar för nyttiggörande av forskningsresultat. En målsättning är att ytterligare utveckla och stärka Högskolans organisatoriska förmåga att använda samverkan både som kvalitetsmarkör och kvalitetsdrivare i utbildningar och forskningsprojekt. Med start under 2018 avser Högskolan för att långsiktigt stärka relationerna mellan lärare, forskare, studenter och externa samarbetsparter att skapa en högskolegemensam alumnverksamhet. Högskolan har under åren höjt ambitionsnivån i det strategiska internationaliseringsarbetet och fortsätter satsningen på att rekrytera internationella forskare, lärare och studenter. Lärosätet genomför även internationella sommarskolor för doktorander och är värd för ett flertal internationella forskningssammankomster. Högskolan i Halmstad är ett av landets mest eftertraktade lärosäten bland internationella studenter. Högskolan lägger ner mycket tid och resurser på att skapa goda samarbets- och lärandemiljöer för samtliga studenter, och integreringsfrågorna är viktiga i detta sammanhang. Framöver är ett fortsatt arbete för att öka kopplingen till den svenska arbetsmarknaden viktig, liksom långsiktiga alumnsamarbeten. Inom utbildning arbetar Högskolan vidare med att finna pedagogiska modeller och uppföljningssystem för att främja såväl inhemska som internationella studenters lärande. Likaså är ökade samarbeten med studenternas hemuniversitet viktiga för att säkerställa studenternas förkunskaper och förberedelser. Ekonomisk utveckling och campusutveckling Budgetunderlagets tabeller för ekonomisk utveckling baseras på fortsatt god utveckling av externa forskningsmedel och avgiftsskyldiga studenter. Den beräknade ökningen för bidragsfinansierad forskning motsvarar den genomsnittliga ökningen för senaste femårsperioden. Den beräknade ökningen av avgiftsintäkterna för avgiftsskyldiga studenter är under perioden 15 procent per år. Föreslagna anslagsförstärkningar i detta budgetunderlag är inte medräknade i tabellerna, anslag redovisas i enlighet med direktivet utifrån budgetpropositionen Ett levande campusområde främjar intressanta möten och kunskapsutbyte mellan såväl studenter och personal som samverkansaktörer. Högskolan fortsätter att satsa på ytor som främjar ett lärande med studenten i centrum i lokaler som gör att studenterna tillsammans med personalen trivs och vill spendera tid på campusområdet. Under 2019 och 2020 arbetar Högskolan vidare med att samla verksamheten i lokaler som främjar innovation och lärande. Detta sker dels genom utökat samutnyttjande av olika lärandemiljöer som skapar goda förutsättningar för kreativitet och utveckling, dels genom ett campus för utbildning, forskning och samverkan där samtliga aktörer inom dessa områden kan träffas i flexibla, ändamålsenliga och inbjudande lokaler. Under 2020 kommer en helt ny byggnad, som ersätter en äldre, att stå klar som kommer att inhysa ungefär en femtedel av Högskolans verksamhet. 9

10 TABELL 1 Total budget (tkr) Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. VERKSAMHETENS INTÄKTER Anslag Avgifter Bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter VERKSAMHETENS KOSTNADER Personal Lokaler Drift/övrigt Avskrivningar Finansiella kostnader Summa kostnader VERKSAMHETSUTFALL TRANSFERERINGAR ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING/ÅRETS RESULTAT Utgående myndighetskapital (inkl. årets kapitalförändring) Utgående oförbrukade bidrag Intäkterna av anslag ska motsvara summan av anslag i tabell 2 och 3. 10

11 TABELL 2 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå (tkr) Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. VERKSAMHETENS INTÄKTER Takbelopp Beräknad avräkning 2 (A) Särskilda åtaganden (B) Anslag (A+B) Avgifter Bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter VERKSAMHETENS KOSTNADER Personal Lokaler Drift/Övrigt Avskrivningar Finansiella kostnader Summa kostnader Årets kapitalförändring/ Årets resultat Takbelopp enligt budgetpropositionen för 2018 i 2018 års prisnivå. 2 Beräknad avräkning av anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå bland annat med hänsyn till eventuella utnyttjande av tidigare uppkommet anslagssparande eller överproduktion, samt eventuella decemberprestationer. 3 Summering av anslag, avgifter, bidrag och finansiella intäkter. 11

12 TABELL 3 Forskning och utbildning på forskarnivå (tkr) Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. VERKSAMHETENS INTÄKTER Anslag Avgifter Bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter VERKSAMHETENS KOSTNADER Personal Lokaler Drift/Övrigt Avskrivningar Finansiella kostnader Summa kostnader Årets kapitalförändring/årets resultat Med anslag avses de medel som har anvisats myndigheten i budgetpropositionen för 2018 i 2018 års prisnivå. TABELL 4 Investeringar i anläggningstillgångar 1 och räntekontokredit (tkr) Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. IB lån i Riksgäldskontoret Beräknad nyupplåning varav investeringar i immateriella anläggningstillgångar Beräknad amortering UB lån i Riksgäldkontoret Maximalt utnyttjande av låneramen under året Föreslagen låneram Beräknad ränteutgift Ränteantaganden för nyupplåning (%) 0,5% 0,5% 0,0% 0,0% 0,0% Summa räntor och amorteringar Maximalt utnyttjande av räntekontokrediten under året Föreslagen räntekontokredit Enligt definition i 5 kap. 1 förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. 12

13 TABELL 5 Lokalförsörjning Redovisning av lokaler (mkr) AREA, KVM LOA (exkl. student- och gästforskarbostäder) Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. - föregående års utgång ökning under året minskning under året vid årets utgång (A) Förbättringsutgift på annans fastighet nyinvesteringar avskrivningar Lokalhyra (exkl. student- och gästforskarbostäder) (B) Genomsnittlig hyra (kr/kvm LOA) Sammanställning av lokalkostnader (exkl. student- och gästforskarbostäder) 4 (C) Genomsnittlig lokalkostnad (kr/kvm LOA) Lärosätets totala kostnader (D) Totala externa hyresintäkter Justerade totala kostnader (D2) Lokalkostnadens andel av verksamhetens totala kostnader 6 15,1% 14,9% 14,5% 14,4% 14,4% Lokalkostnadens andel av justerade totala kostnader 7 15,1% 14,9% 14,5% 14,4% 14,4% 1 En redovisning ska lämnas av det totala utgående beloppet enligt balansräkningens balanspost. Vidare efterfrågas två specifika särredovisningar, nyinvesteringar och avskrivningar. 2 Inklusive avtalade ersättningar vid avflyttning före viss tidpunkt, i fall då sådan beräknas ske, samt eventuella återställningskostnader vid avflyttning. 3 Beräknas som B/A. 4 Redovisas i enlighet med SUHF:s rekommendationer (REK 2014:1, , dnr 14/069) om lokalkostnader vid universitet och högskolor. i den del som avser sammanställning av lokalkostnader, se bilaga 2 till rekommendationerna. 5 Beräknas som C/A. 6 Beräknas som C/D. 7 Beräknas som C/D2. 13

14 TABELL 6 Avgifter (tkr) Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat varav tjänsteexport varav tjänsteexport varav tjänsteexport Offentligrättslig verksamhet Intäkter till Intäkter som Kostnader Resultat inkomsttitel 1 får disponeras Intäkter som inte får disponeras. Avgiftsintäkter enligt 4 och 15 avgiftsförordningen ska inte redovisas. 14

15 15

16 Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, Halmstad Telefon: E-post: registrator@hh.se Kommunikationsavdelningen, Högskolan i Halmstad, februari 2018.