Forskning och utveckling inom företagssektorn Research and Experimental development in the Business Enterprise Sector 2003

Transkript

1 UF 14 SM 0401, korrigerad version Forskning och utveckling inom företagssektorn 2003 Research and Experimental development in the Business Enterprise Sector 2003 I korta drag Minskade FoU-utgifter Företagens FoU-utgifter uppgick till 72 miljarder kronor år Det är en minskning med 8 procent jämfört med år 2001, mätt i fasta priser. Procentuell förändring av FoU-utgifter , inflationsjusterad 30 Procent Minskningen av FoU-utgifter beror på minskning av konsulter Minskningen av FoU-utgifterna mellan år 2001 och år 2003 på närmare 8 procent beror på företagens minskade användning av externa konsulter i den egna FoU-verksamheten. Minskning även i relation till BNP I relation till bruttonationalprodukten (BNP) har FoU-utgifterna minskat från 3,32 procent år 2001 till 2,95 procent år Det är ändå över 1999 års nivå då FoU-utgifternas andel av BNP uppgick till 2,74 procent. Martin Daniels, SCB, tfn , martin.daniels@scb.se Peter Skatt, SCB, tfn , peter.skatt@scb.se Statistiken har producerats av SCB, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN Serie UF Utbildning och forskning. Korrigerad version utkom den 11 mars Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Svante Öberg, SCB.

2 SCB 2 UF 14 SM 0401 men fortfarande störst i norden! I jämförelse med våra nordiska grannländer är Sverige fortfarande störst på FoU satsningar i näringslivet. Finland och Danmark spenderade 2,5 respektive 1,8 procent av BNP på näringslivsforskning år Norges BNP andel som inte inkluderar näringslivsnära forskningsinstitut uppgick till 0,86 procent av BNP. Tre produkter står för 73 procent av FoU:n Företagssektorn spenderar 73 procent av FoU-resurserna på tre produktgrupper: läkemedel, transportmedel och produkter inom el/optik (inkluderar teleprodukter). Tydlig minskning inom elektronikprodukter Minskningen år 2003 på 8 procent beror främst på neddragningarna inom el/optikprodukter (inkluderar teleprodukter). Om man räknar bort el/optikprodukter är insatserna oförändrade jämfört med På tjänstesidan är det framförallt databehandling, post och telekommunikation som minskat i FoU-omfattning, en minskning med 40 procent. Transportmedel går mot strömmen och ökar med 10 procent under perioden. Stor koncentration till storstadslänen FoU-verksamheten i Sverige är starkt koncentrerad till storstadslänen. Ungefär 75 procent utförs i någon av de tre storstadslänen: Stockholm, Västra Götaland och Skåne. Ökad FoU-finansiering från EU Finansieringen från den Europeiska Unionen (EU) för FoU utförd i Sverige ökade mellan år 2001 och år 2003 från 251 miljoner kronor till 284 miljoner kronor, en ökning med 13 procent mätt i fasta priser. Forskarutbildad FoU-personal ökar Antalet FoU-årsverken minskade med tre procent jämfört med Trots en minskning av antalet FoU-årsverken har antalet forskarutbildad FoU-personal ökat med nio procent. Mindre grundforskning och tillämpad forskning Företagen spenderar en allt mindre del av sina resurser på forskning. År 2003 spenderades 12 procent på forskning och resterande 88 procent på utvecklingsverksamhet. Detta innebär en minskning jämfört med 2001 då 13 procent lades på forskning. Åren 1999 och 1997 lades det hela 17 procent på forskning.

3 SCB 3 UF 14 SM 0401 Innehåll Statistiken med kommentarer 6 FoU inom företagssektorn 6 Egen och Extern FoU 6 Personal i FoU-verksamhet Antalet personer inom FoU 6 Ökande andel akademiker 6 Antalet årsverken inom FoU 7 Stor minskning av konsulter innebär troligen en underskattad minskning av antalet utförda FoU-årsverken Utbildningsstrukturen för FoU-arbete 8 Mindre grundforskning och tillämpad forskning 8 FoU-utgifter Minskningen av FoU-utgifter beror på minskning av konsulter 9 Konsultinsatser i FoU 10 Programvarurelaterad FoU 10 FoU-investeringar 10 Inriktning på produktgrupper/tjänster 11 Syfte och ändamål med FoU-verksamheten 12 Koncentrationen av FoU-verksamheten 13 Finansieringskällor för den egna FoU-verksamheten 14 Regional fördelning av FoU-verksamheten 15 Extern FoU-verksamhet Mindre FoU-uppdrag inom koncern 16 FoU-uppdrag läggs vanligast utomlands 17 FoU inom IT-företag 18 IT-företagen utgör en fjärdedel 18 Internationella jämförelser 19 Sverige fortfarande störst i norden 19 Tidsserier, FoU-utgifter FoU-årsverken Branschjämförelser 22 Så läser man tabell M och N 22 Tabeller 25 Teckenförklaring Personer helt eller delvis sysselsatta med FoU-verksamhet Fördelning efter näringsgren och kön Personer helt eller delvis sysselsatta med FoU-verksamhet Fördelning efter utbildningsnivå, kön och näringsgren Antal årsverken för FoU 2003 totalt respektive utförda av personer med forskarutbildning. Fördelning efter näringsgren och kön 28

4 SCB 4 UF 14 SM Antal årsverken för FoU 2003 utförda av personer med eftergymnasial utbildning tre år eller längre, respektive med eftergymnasial utbildning kortare än tre år. Fördelning efter näringsgren och kön Antal årsverken för FoU 2003 utförda av personer med gymnasial respektive med förgymnasial utbildning. Fördelning efter näringsgren och kön Antal årsverken för forskning respektive utveckling Fördelning efter näringsgren och kön Antal årsverken för forskning respektive utveckling Fördelning efter utbildningsnivå Antal årsverken för FoU Fördelning efter disciplin och näringsgren Antal årsverken för FoU 2003 inom några viktiga ämnesområden. Fördelning efter ämne och näringsgren Driftkostnader (inklusive konsultarvoden) och investeringsutgifter för FoU Fördelning efter typ av kostnad och näringsgren. Mkr Kostnader för programvarurelaterad FoU Fördelning efter näringsgren. Mkr Regional fördelning av FoU-verksamhet Driftkostnader (inklusive konsultarvoden) för FoU Fördelning efter syfte/ändamål och näringsgren. Mkr Finansieringskällor för den egna FoU-verksamheten Fördelning efter källa och näringsgren Utgifter för FoU-verksamhet Fördelning på produktgrupp och näringsgren Utgifter för extern FoU-verksamhet Fördelning på mottagande enhet och näringsgren. Mkr Företagens kostnader för extern programvarurelaterad FoU Fördelning efter näringsgren. Mkr Driftkostnader och årsverken för forskning och utveckling Fördelning efter bransch. Mkr 59 Fakta om statistiken 61 FoU inom företagssektorn 61 Detta omfattar statistiken 61 Definitioner och förklaringar 61 Redovisningsperiod 63 Så görs statistiken 65 Statistikens tillförlitlighet 65 Täckningsfel 65 Mätfel 66 Svarsbortfall 66 Urvalsfel 68 Modellantaganden 68 Bra att veta 69 Annan statistik 69 Publicering och spridning 69 Jämförbarhet över tiden 69

5 SCB 5 UF 14 SM 0401 Primärmaterial 69 In English 70 Summary 70 Drop in expenditure on R&D 70 Decreased R&D expenditure due to reduction in on-site consultants 70 Also a lower GDP ratio 70 but still largest in the Nordics! per cent of total R&D in three product groups 70 Considerable decrease in electronics/optics R&D 70 High concentration in metropolitan areas 70 Increased financing from EU 70 Increased number of postgraduate R&D staff 70 Reduction in basic and applied research 70 List of tables 71 List of terms 71

6 SCB 6 UF 14 SM 0401 Statistiken med kommentarer FoU inom företagssektorn Egen och Extern FoU Två huvudtyper av engagemang i FoU-verksamhet kan urskiljas. Den ena utgörs av forskning och utvecklingsarbete (FoU) som bedrivs inom det egna företaget. Den andra huvudtypen extern FoU innebär utbetalning av medel, bidrag, avgifter osv. för FoU-arbete som utförs av en annan enhet, såsom andra företag, universitet och högskolor, forskningsinstitut etc. Extern FoUverksamhet kan ske i två former, FoU-uppdrag eller FoU-understöd. Personal i FoU-verksamhet 2003 Vid mätning av arbetsinsatsen i FoU-verksamhet används två olika mått. Dels totala antalet personer helt eller delvis engagerade i FoU-verksamhet, dels antalet FoU-årsverken, där ett årsverke utgör den arbetsinsats en heltidsperson utför under ett år. Antalet årsverken uppdelas på forskning respektive utvecklingsarbete. För att belysa FoU-personalens struktur, klassificeras personalen efter utbildningsnivå. Antalet personer inom FoU Antalet personer som är helt eller delvis engagerade i FoU-arbete uppgick till år 2003, vilket innebär en minskning med 2 procent sedan senaste undersökningen som avsåg år Andelen kvinnor i förhållande till män ökade något, från 25 procent till 26 procent. Ökande andel akademiker FoU-verksamheten bedrivs i allt större utsträckning av personal med akademisk utbildning. Andelen har kontinuerligt ökat sedan början av 90-talet och är en fortsättning på den trend som pågått sedan början av 80-talet. År 2003 var andelen akademiker i FoU-arbetet över 58 procent, vilket innebär att närmare sex av tio FoU-verksamma personer i svenska företag har akademisk utbildning. Att jämföra med början av 90-talet då färre än fyra av tio hade akademisk utbildning. Diagram A. Andel akademiker i FoU-arbete Procent

7 SCB 7 UF 14 SM 0401 Andelen akademiker bland kvinnor är något lägre än andelen bland män, 57 procent mot 59 procent. I varuproducerande företag uppgår andelen akademiker till 55 procent att jämföra med tjänsteproducerande företag där 71 procent hade akademisk utbildning år Fler män än kvinnor har akademisk utbildning i tjänsteproducerande företag, 75 respektive 62 procent, medan andelen i varuproducerande företag är i stort sett samma. Med varuproducerande företag avses: jord och skogsbruk, fiske, industriverksamhet, energi- och byggföretag. Med tjänsteproducerande företag avses: handels- och tjänsteföretag inklusive finansiella företag. Tabell A. Andel akademiker i FoU Sektor Totalt (%) Kvinnor (%) Män (%) Totalt företagssektorn Varuproducerande företag Tjänsteproducerade företag Antalet årsverken inom FoU Antalet FoU-årsverken uppgick till år 2003, en minskning med omkring tre procent jämfört med Av dessa årsverken utfördes av kvinnor. Mellan 1999 och 2001 ökade antalet FoU-årsverken med (12 procent), mellan 1997 och 1999 ökade antalet FoU-årsverken med 300 (1 procent). Diagram B. Antal FoU-årsverken Årsverken Antal årsv erken totalt varav kvinnor Stor minskning av konsulter innebär troligen en underskattad minskning av antalet utförda FoU-årsverken 2003 Många företag anlitar i större eller mindre utsträckning konsulter för att utföra FoU-arbete. Konsulternas arbete redovisas endast som en övrig driftkostnad (konsultarvode). Det är alltså inte möjligt att utläsa hur många konsulter som utfört arbete åt företaget. Det är heller inte uppgifter som företagen har möjlighet att uppge. En konsekvens av detta blir att antalet personer och antalet FoUårsverken är underskattade. År 2003 minskade företagen sina konsultinsatser kraftigt, en minskning med 44 procent jämfört med Vilket kan innebära att den faktiska minskningen av antalet FoU-årsverken mellan 2001 och 2003 kan vara större än siffrorna inger.

8 SCB 8 UF 14 SM 0401 Utbildningsstrukturen för FoU-arbete Det minskade antalet årsverken för FoU har inneburit en förändring av utbildningsstrukturen bland FoU-personalen. Trots en minskning av antalet FoUårsverken för undersökningsperioden med tre procent har antalet forskarutbildad FoU-personal ökat med nio procent. Övriga akademiker, de med eftergymnasial utbildning på minst tre år (motsvarande kandidat- och magisterexamen) har också ökat något. Tabell B. Förändring i utbildningsstrukturen Utbildningsnivå Förändring Antal (%) Forskarutbildning Eftergymn. Utb. 3 år Eftergymn. utb.< 3 år Gymn. utb Övrig utb Tendensen är tydlig, andelen akademiker ökar. Utvecklingen mot en högre utbildad personalstyrka inom FoU har pågått i många år. Något överraskande, kan tyckas, har antalet med gymnasieutbildning ökat något under perioden. Gruppens storlek har annars minskat under många år. Mindre grundforskning och tillämpad forskning Företagen spenderar en allt mindre del av sina resurser på forskning. År 2003 spenderades 12 procent på forskning och resterande 88 procent på utvecklingsverksamhet. Detta innebär en minskning jämfört med 2001 då 13 procent lades på forskning. Åren 1999 och 1997 lades hela 17 procent på forskning. Se tabell 6 i tabellbilagan. Kvinnor forskar mer än män Kvinnor forskar i genomsnitt 19 procent av tiden, vilket är nästan dubbelt så mycket som männen (10 procent). Förklaringen ligger främst i att kvinnorna jobbar i mer forskningsintensiva branscher, snarare än att de på arbetsplatsen är mer involverade i forskningen än i utvecklingsverksamheten. Se tabell 6 i tabellbilagan. FoU-utgifter 2003 Företagens FoU-utgifter uppgick till drygt 72 miljarder kronor år Uppgifterna avser FoU utförd i Sverige. Det är en minskning med fyra procent jämfört med 2001 mätt i löpande priser. Mätt i fasta priser (inflationsjusterat) är minskningen närmare åtta procent.

9 SCB 9 UF 14 SM 0401 Diagram C. Procentuell förändring av FoU-utgifter , inflationsjusterad 30 Procent I relation till bruttonationalprodukten (BNP) har FoU-utgifterna minskat från 3,32 procent år 2001 till 2,95 procent år Det är ändå över 1999 års nivå då FoU-utgifternas andel av BNP uppgick till 2,74 procent. Diagrammet nedan belyser FoU-utgifternas kraftiga nivåökning 2001 som till stor del raderades ut under Diagram D. Företagens FoU-utgifter som andel av BNP Procent 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0, Minskningen av FoU-utgifter beror på minskning av konsulter Minskningen av FoU-utgifterna mellan år 2001 och år 2003 på närmare 8 procent beror på företagens minskade användning av externa konsulter i den egna FoU-verksamheten. Diagrammet nedan belyser utvecklingen av arbetskraftskostnader, övriga kostnader och investeringsutgifter för den egna FoUverksamheten, per FoU-årsverke. Minskningen av övriga kostnader mellan åren 2001 och 2003 förklaras av minskade konsultarvoden i FoU. Diagram E. FoU-utgifter/årsverke , inflationsjusterad Tkr Arbetskraftskostnader/årsv erke Öv riga kostnader/årsv erke Inv esteringsutgifter/årsv erke

10 SCB 10 UF 14 SM 0401 Konsultinsatser i FoU Att använda sig av konsulter i FoU-arbetet blev allt vanligare i slutet på 90-talet. Anledningen till att man anlitar konsulter i FoU varierar från företag till företag och från bransch till bransch. Det kan vara brist på personal hos företaget eller på just den kompetens som FoU-projektet kräver. Eftersom livscykeln för FoUresultaten i många branscher är kort, föredrar många företag att använda den kompetens som konsultföretagen redan har. Konsultföretagen betraktar sällan det arbete de utför åt beställarna som FoUarbete. Att projektet är ett utvecklingsarbete vet endast kunden/företaget som köper tjänsten. I nuläget inkluderas i princip konsulterna i den egna FoUverksamheten i posten konsultarvoden som del av driftkostnaderna. Det är alltså inte möjligt att utläsa hur många konsulter som utfört arbete åt företaget. Det är heller inte uppgifter som företagen har möjlighet att uppge. Detta betyder att antalet personer som är engagerade i FoU-arbete (likaså årsverken de utför) är underskattade. Kraftig minskning i användandet av konsulter i FoU Årets undersökning redovisar konsultinsatser på knappa 6 miljarder, vilket är en minskning med 46 procent jämfört med 2001, mätt i fasta priser. Företagen spenderar 8 procent av FoU-utgifterna på konsulter i den egna FoUverksamheten. Därutöver lägger de ut FoU-uppdrag på andra företag, universitet och högskolor, forskningsinstitut etc. FoU-uppdrag och FoU-understöd redovisas som extern FoU. Främst är det företag inom industrin för el- och optikprodukter och forskningsinstitutioner som skurit ner rejält på konsulter. Dessa branscher var tidigare väldigt konsultintensiva. Se tabell 10 i tabellbilagan för fördelning på bransch. Programvarurelaterad FoU Kostnaderna för programvarurelaterad FoU uppgick 2003 till omkring 16 miljarder kronor, en minskning med 22 procent jämfört med 2001 mätt i fasta priser. FoU inom programvaruområdet utförs främst inom industrin för eloch optikprodukter (inkluderar teleprodukter). Se tabell 11 i tabellbilagan för fördelning på bransch. Diagram F. Programvarurelaterad FoU , fasta priser (2003) Miljoner kronor FoU-investeringar Investeringarna i byggnader, maskiner och inventarier för FoU-verksamhet uppgick 2003 till 4 miljarder kronor. Jämfört med föregående undersökning är det en minskning med 11 procent mätt i fasta priser. FoU-investeringarna utgjorde 2003 ungefär 6 procent av de totala FoU-utgifterna. Se tabell 10 i tabellbilagan.

11 SCB 11 UF 14 SM 0401 Inriktning på produktgrupper/tjänster När flera aktiviteter förekommer inom ett företag, gäller i princip att den största aktiviteten avgör till vilken bransch företaget skall tillhöra. Det betyder att all FoU-verksamhet som stora företag med en omfattande och mångfacetterad FoU-verksamhet redovisas i den bransch där företaget är klassificerat. Många företag bedriver FoU-verksamhet som omfattar flera produkter och tjänster. En redovisning av FoU-verksamheten enbart efter företagens huvudbransch ger därmed inte tillräcklig information av FoU-verksamhetens inriktning. Genom att studera både branscher och produktgrupper får man en mer nyanserad bild av den FoU-verksamhet som bedrivs i företagen. Tabell C. FoU-utgifter 2003 och 2001 fördelade på produktgrupper, fasta priser (2003), Mkr Produktgrupp FoU-utgifter Förändring (%) Samtliga produkter/tjänster Varor El och optik (inkluderar teleprodukter) Transportmedel Läkemedel Maskiner som ej ingår i annan underavdelning Petroleumprodukter och övriga kemiska produkter Massa och papper Metaller Energiförsörjning, vatten och byggverksamhet Jordbruk och skogsbruk Metallvaror utom maskiner Livsmedel-, dryckes- och tobaksvaror Gummi- och plastvaror Övriga tillverkade varor Icke-metalliska mineraliska produkter Trä och trävaror Malmer Textilvaror Tjänster Forskning och utveckling Databehandling, post och telekommunikation Finansiell verksamhet Utbildning, vård, personliga och kulturella tjänster Företagstjänster Transport och magasinering, fastighetstjänster Parti- och detaljhandel m.m. 17 0

12 SCB 12 UF 14 SM 0401 Tre produkter står för 73 procent av FoU:n Företagssektorn spenderar 73 procent av FoU-resurserna på tre produktgrupper: läkemedel, transportmedel och produkter inom el/optik (inkluderar teleprodukter). Minskningen år 2003 på 8 procent beror främst på neddragningarna inom el/optikprodukter. Om man räknar bort el/optikprodukter är insatserna oförändrade jämfört med På tjänstesidan är det framförallt databehandling, post och telekommunikation som minskat i FoU-omfattning, en minskning med 40 procent. Transportmedel går mot strömmen och ökar med 10 procent under perioden. Orsaker till stora differenser Några produktgrupper har mellan år 2001 och 2003 haft en relativt stor procentuell förändring även om produktgruppen inte nödvändigtvis är särskilt stor. Ökningen av produktgruppen utbildning, vård m.m. beror på bolagiseringen av flera sjukhus under perioden. Ökningen inom jord- och skogsbruksprodukter beror på svårigheten, i några fall, att fördela FoU mellan skogsbruksprodukter, trä och trävaror, massa och papper samt skogsbruksmaskiner. Om företaget bedriver grundforskning kan det vara svårt att fördela på produkt. FoU inom el- och optikprodukter (inkluderar teleprodukter) Mellan år 2001 och 2003 har det skett några större omstruktureringar av företag inom elektronikindustrin. Dessa förändringar har försvårat branschjämförelser av årets undersökning med tidigare år. Branschjämförelsen ger inte en rättvisande bild av FoU-verksamhetens utveckling i denna bransch då den faktiska minskningen i realiteten blir större än vad siffrorna visar. Förutom att redovisa FoU-utgifter på bransch finns möjlighet att redovisa på produktgrupp. Följande avsnitt belyser FoU-verksamhet som faktiskt utförts på el- och optikprodukter och inte för företag som branschklassificerats inom industrin för el- och optikprodukter. Tabell D. FoU inom El- och optikprodukter, fasta priser, Mkr Produktgrupp El- och optikprodukter (SPIN 30-33) varav driftkostnader varav investeringar El- och optikprodukter är den produktgrupp företagen spenderar störst andel FoU på. År 2003 uppgick produktgruppens andel till 31 procent av företagens samlade FoU-resurser. Motsvarande andel år 2001 var 36 procent. En kraftig minskning av FoU-utgifterna med hela 21 procent har skett. Minskningen har varit större för investeringar än för driftkostnader i procent räknat. FoUinvesteringarna har mer än halverats sedan Syfte och ändamål med FoU-verksamheten Då företagen är vinstdrivande, syftar en övervägande del av FoU-verksamheten till att bibehålla eller öka företagens konkurrenskraft, lönsamhet etc. Detta sker främst genom att ta fram nya produkter eller förbättra redan existerande produkter, men det kan även ske genom framtagning eller förbättring av nya processer och system. Företagen spenderar 92 procent av FoU-resurserna på någon av ovan nämnda ändamål. Bland övriga ändamål är det förbättring av försvar som dominerar med 4 procent. Detta ändamål anges av företag som finansierats med medel från militära myndigheter.

13 SCB 13 UF 14 SM 0401 Tabell E. Driftkostnader för FoU-verksamhet Fördelning på syfte/ändamål, fasta priser (2003), Mkr Syfte/ändamål Förändring Summa främjande av industriell verksamhet % Framtag. av nya men på marknaden exist. prod % Framtagning av för marknaden nya produkter % Förbättring av existerande produkter % Framtagning av nya processer, system % Förbättring av existerande processer, system % Allmän kunskapsuppbyggnad % (%) Minskad andel FoU syftar till framtagning och förbättring av processer och system En uppdelning av ovan fördelade FoU-medel mellan framtagning/förbättring av produkter och processer/system visar att framtagning och förbättring av processer och system minskade med hela 39 procent medan framtagning och förbättring av produkter minskade med endast tre procent. Koncentrationen av FoU-verksamheten FoU-verksamheten i Sverige är i hög grad koncentrerad till några nyckelbranscher. De tre dominerande branscherna: Läkemedelsindustrin, Transportmedelsindustrin samt Industrin för el- och optikprodukter (inkluderar teleprodukter) svarar för närmare två tredjedelar av företagens utgifter för forskning och utveckling De 20 FoU-intensivaste företagen står för 68 procent FoU-verksamheten är inte bara koncentrerad till ett fåtal FoU-intensiva branscher, utan även till ett fåtal stora företag, främst inom ovan nämnda branscher. De 20 FoU-intensivaste företagen står för 68 procent av företagssektorns totala FoU-utgifter. Tabell F. Koncentration av FoU-verksamheten 2003 Rangordning av företag FoU-utgifter % Ack. % Årsverke för FoU % Ack. % Övriga Stora företag väger tungt Att FoU-verksamheten är koncentrerad till stora företag, inte bara FoUintensiva utan också storleksmässigt efter antalet anställda, visar tabellen nedan. Företag med minst 1000 anställda står för 74 procent av företagens FoUutgifter.

14 SCB 14 UF 14 SM 0401 Tabell G. Utgifter och årsverken för FoU-verksamhet Fördelning efter storleksklass (antal anställda) Storleksklass FoU-utgifter % Ack. % Årsverken för FoU % Ack. % Kvinnor vanligare i medelstora företag Totalt bedrivs vart fjärde FoU-årsverke av en kvinna i Sverige, vilket ligger i nivå med år Något högre andel kvinnor som jobbar med FoU, jämfört med män, finns i företag med anställda. Störst andel för både kvinnor och män finns i stora företag. Tabell H. Årsverken för FoU Fördelning efter storleksklass (antal anställda) och kön Storleksklass Totalt % Ack. % Kvinnor % Ack. % Män % Ack. % Finansieringskällor för den egna FoU-verksamheten Självfinansieringsgraden i företagens FoU-verksamhet uppgick till 80 procent, vilket innebär samma andel som för år Även militära myndigheters finansieringsandel på 5 procent är oförändrad jämfört med Då FoUverksamheten generellt har minskat, innebär att militära myndigheters FoUfinansiering till företag minskat med 236 miljoner kronor från år 2001 till år Den utländska FoU-finansieringen ökar Finansieringen från utlandet har ökat med 5 procentenheter till 8 procent. Samtidigt har finansieringen från svenska företag minskat med 6 procentenheter till 5 procent. Förklaringen bottnar i en omfördelning av finansieringsstrukturen från svenska företag till utländska företag och då främst företag inom den egna koncernen.

15 SCB 15 UF 14 SM 0401 Diagram G. Finansieringskällor för FoU-utgifter i den egna FoUverksamheten Utländska enheter 8% Öv riga 2% Militära my ndigheter 5% Sv enska företag 5% Själv finansiering 80% Ökad finansiering från EU Finansieringen från den Europeiska Unionen (EU) för FoU utförd i Sverige ökade mellan år 2001 och år 2003 från 251 miljoner kronor till 284 miljoner kronor, en ökning med 13 procent mätt i fasta priser. Av EU-finansieringen kom 224 miljoner kronor via ramprogram för FoU. Regional fördelning av FoU-verksamheten Stor koncentration till storstadslänen FoU-verksamheten i Sverige är starkt koncentrerad till storstadslänen. Ungefär 75 procent utförs i något av de tre storstadslänen: Stockholm, Västra Götaland och Skåne. Stockholm är störst på FoU i landet, men har minskat i omfattning jämfört med år Västra Götaland och Skåne har samtidigt ökat i omfattning under perioden

16 SCB 16 UF 14 SM 0401 Diagram H. FoU-utgifter fördelade på län 2003 FoU-utgifter per Län Mkr Mkr # # Mkr # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # Värmland, Väster- och Norrbotten minskar mest Störst procentuella minskningar av företagens FoU noteras i Värmland, Stockholm och Norrbotten för 2003 jämfört med Se tabell 12 i tabellbilagan för årsverken och utgifter per län. Extern FoU-verksamhet 2003 Företag som ingår i denna undersökning bidrar ofta till FoU-verksamheten utanför den egna enheten. Detta kan ske genom att företagen lägger ut FoU-uppdrag till andra enheter eller genom att med bidrag och avgifter stödja kollektiv FoU vid exempelvis branschforskningsinstitut. Mindre FoU-uppdrag inom koncern Årets undersökning redovisar extern FoU-verksamhet för 2003 på ungefär 20 miljarder kronor. Det är en minskning med 41 procent jämfört med år Om man rensar för FoU-uppdrag som sker inom den egna koncernen, framgår att ökningen år 2001 berodde av just dessa inom-koncern-uppdrag. Även minskningen år 2003 kan till stor del hänföras till dessa inom-koncern-uppdrag.

17 SCB 17 UF 14 SM 0401 Diagram I. Företagens externa FoU-verksamhet , fasta priser (2003) Miljoner kronor FoU-uppdrag/understöd totalt Ex tern FoU ex klusiv e uppdrag inom den egna koncernen FoU-uppdrag läggs vanligast utomlands Av företagens externa FoU-verksamhet går 81 procent till mottagande/utförande enheter utomlands och 19 procent till svenska enheter. En stor del av alla FoUuppgrag sker inom den egna koncernen och då främst till koncernbolag i utlandet. Av företagens totala externa FoU-verksamhet går 11 procent till andra svenska företag som inte tillhör samma koncern, 3 procent går till svenska universitet och högskolor, 1,5 procent går till branschorganisationer och forskningsinstitut. Diagram J. Företagens externa FoU-verksamhet 2003, mottagande enheter(%) Svenska universitet och Sv enska, öv riga högskolor 2% 3% Sv enska företag 11% Sv enska företag inom koncern 3% Utlandet, öv riga enheter 19% Utlandet, företag inom koncern 62%

18 SCB 18 UF 14 SM 0401 FoU inom IT-företag IT-företag har definierats i enlighet med OECD:s rekommendationer. FoUverksamhet med stark IT-inriktning förekommer även inom andra branscher som inte klassificeras som IT-företag, t.ex. FoU-institut och FoU-företag. IT-företagen utgör en fjärdedel IT-företagens andel av företagens totala insatser för FoU utgör ungefär en fjärdedel, 27 procent av FoU-årsverken och 26 procent av FoU-utgifterna. Andelen FoU-arbetande kvinnor i IT-företagen är 20 procent, vilket är lägre än för företagssektorn totalt med en andel på 25 procent. Tabell I. Årsverken och utgifter för FoU inom IT-företag 2003, Mkr FoU-årsverken Kvinnor Män FoU-utgifter Summa IT-företagen IT-företagens andel av företagssektorn (%)

19 SCB 19 UF 14 SM 0401 Internationella jämförelser Sverige fortfarande störst i norden Företagssektorn i Sverige minskade sin FoU i relation till BNP från 3,32 procent år 2001 till 2,95 procent år BNP andelen överstiger ändå 1999 års nivå på 2,74 procent. I jämförelse med våra nordiska grannländer är Sverige fortfarande störst på FoU-satsningar i näringslivet. Finland och Danmark spenderade 2,5 respektive 1,8 procent av BNP på näringslivsforskning år Norges BNP andel som inte inkluderar näringslivsnära forskningsinstitut uppgick till 0,86 procent av BNP. Island andel uppgick år 2001 till 1,8 procent av BNP. Diagram K. Företagens FoU-utgifter i relation till BNP år 2003 Procent Sv erige Finland Japan (2002) Korea USA (2002) Danmark Island (2001) Ty skland (2002) Belgien (2001) Frankrike (2002) Storbritannien (2002) Canada (2001) Nederländerna (2002) Norge Irland (2001) Kina (2002) Italien (2001) 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 Källa: OECD och Statistics Norway (SSB) Procent av BNP

20 SCB 20 UF 14 SM 0401 Tidsserier, FoU-utgifter Företagens FoU-insatser har ökat för varje år sedan början av 1980-talet, med undantag för en period av stagnation åren 1989 och Men någon gång mellan 1991 och 1993 vände det återigen upp och företagen började öka sina FoUinsatser. En del av denna ökning kan dock förklaras av en successiv utbyggnad av FoU-statistiken. Mellan åren 1993 och 1995 ökade företagen sin FoUverksamhet kraftigt. Ökningen fortsatte sedan och , även om ökningstakten avmattats något, 11 respektive 12 procent. I början på talet ökade FoU-utgifterna rejält; en uppgång på 27 procent redovisades Efter de FoU-expansiva åren 2000 och 2001 har insatserna stramats åt inom företagen och för 2003 redovisades en nedgång på 8 procent. Alla redovisade förändringar är till fasta priser. Under 2003 minskade företagens FoU-utgifter som andel av BNP till 2,95 procent, från rekordåret 2001 då BNP-andelen uppgick till 3,32 procent. I början på 1990-talet uppgick andelen till omkring 2 procent och har under perioden legat någorlunda stabilt mellan 2,48 och 2,74 procent års FoU-utgifter som andel av BNP på 2,95 procent ligger något högre än 1999 års BNP-andel, men lägre än Tabell K. FoU-utgifter 1 i företagssektorn som andel av BNP , Mkr. Fasta priser, referensår 2003 Sektor Totalt företagssektorn Varuproducerande sektor Tjänsteproducerande sektor BNP till marknadspris, FP Företagssektorns andel (%) 1,87% 2,21% 2,49% 2,66% 2,74% 3,32% 2,95% Viktigt att komma ihåg är att FoU-utgifter i förhållande till BNP är ett relationsmått som inte bara påverkas av förändringar i FoU-utgifter utan även påverkas av utvecklingen av BNP. I tabellen ovan ser man t.ex. att BNP har minskat mellan 1991 och 1993 beräknat i 2003 års priser. Det är likaså värt att notera att BNP och därmed BNP-deflatorn revideras. Redovisning av fastprisutvecklingen kan därför skifta mellan olika publiceringar. FoU-årsverken Antalet årsverken ökade med omkring 5 procent per år i början på 1980-talet. Därefter avtog ökningstakten något, i slutet på 1980-talet och början på talet minskade rent av antalet årsverken. I mitten på 90-talet skedde en kraftig ökning av antalet årsverken, 18 procents ökning Ökningen mellan år och var mindre och uppgick till ca 5 respektive 1 procent. Ökningen mellan 1999 och 2001 var återigen över 10 procent, för att minska med 3 procent perioden En del av ökningen i företagssektorn beror på en successiv utbyggnad av FoU-statistiken 2 Uppgifter om BNP till fasta och löpande priser är inhämtat från konjunkturinstitutets hemsida,

21 SCB 21 UF 14 SM 0401 En av förklaringarna till att årsverken visar en lägre förändringstakt än FoUutgifterna är en allt större användning av konsultföretags tjänster. Den tjänst som företaget köper av konsultföretagen redovisas i forskningsstatistiken som en driftkostnad i form av konsultarvode. Det största problemet är att det är svårt att fånga storleken på de personella resurserna, dvs. personer som är engagerade i FoU-arbete som konsulter. Konsultföretagen betraktar sällan det arbete de utför åt beställarna som FoU-arbete. Beställaren vet sällan hur många konsulter som utfört FoU-arbetet, utan bara vilken kostnad det medfört. Beställaren saknar även för det mesta konsulterna i sina personalregister. Detta medför att antalet personer som är engagerade i FoU-arbete är underskattade. Tabell L. FoU-årsverken 3 i Sverige fördelade på utförande sektor Sektor Totalt företagssektorn Varuproducerande sektor Tjänsteproducerande sektor En del av ökningen i företagssektorn beror på en successiv utbyggnad av FoU-statistiken.

22 SCB 22 UF 14 SM 0401 Branschjämförelser I vissa fall kan branschbyten tydligt slå igenom i FoU-statistiken. Även i år har en del branschändringar skett jämfört med föregående undersökning. Dessa förändringar beror på omklassificering av några företag eller bolagiseringar. Dessa omklassificeringar, som ofta blir följden vid företagsförvärv och andra förändringar i företagens organisation, försvårar branschjämförelser mellan åren. Tabellen nedan innehåller sådana förändringar som är kända för SCB. Tabellen bygger på företag som mellan undersökningarna bytt bransch samt några stora förändringar som inte bygger på identiska enheter. Tabellen måste tolkas med försiktighet och ger bara en grov bild av utvecklingen i respektive bransch. Så läser man tabell M och N I tabell M på nästa sida redovisas företagens årsverken för FoU. Den första sifferkolumnen är företagens uppgifter om årsveken avseende år 2001 redovisade enligt den bransch företaget tillhörde Företagets dominerande verksamhet avgör branschtillhörighet. Den sista sifferkolumnen redovisar, på samma sätt, företagens uppgifter om årsverken avseende år 2003 enligt branschtillhörighet Dessa två kolumner är den faktiska branschredovisningen respektive år. Den andra sifferkolumnen är en fiktiv redovisning efter att justeringar av branschförändringar är gjorda. Den första sifferkolumnen jämförs med den andra sifferkolumnen för att se den reala utvecklingen i respektive bransch, dvs. jämförelsen mellan åren utan påverkan av företag som bytt branschtillhörighet. Exempelvis var antalet årsverken inom tillverkningsindustrin år År 2003 var antalet årsverken inom tillverkningsindustrin , vilket tyder på en nästintill oförändrad utveckling mellan åren. Efter justeringar av företag som bytt bransch mellan undersökningarna framgår att antalet årsverken inom tillverkande företag uppgår till , vilket är en minskning med 8 procent.

23 SCB 23 UF 14 SM 0401 Tabell M. FoU-årsverken 2003, redovisade enligt företagens branschtillhörighet 2001 och 2003 samt förändringar beroende på stora branschbyten Näringsgren 2001 års årsverken för FoU enligt företagens bransch års FoU-årsverken enligt företagets bransch 2001 och Förändringarnas betydelse 2003 Jord, skogsbruk Gruvor o mineralutvinning Livsmedels-, dryckes- och tobaksindustri Textil-, beklädnads-, och lädervaruindustri Trävarutillverkning, ej möbler Massa-, och pappersindustri Petrol. prod. o övrig kemisk industri Läkemedelsindustri Gummi- och plastvaruindustri Icke metalliska mineraliska produkter Stål- och metallframställning Metallvaruindustri Maskinindustri Industrin för el- och optikprodukter Transportmedelsindustri Övrig tillverkning Tillverkning Energiförsörjning o byggverksamhet Varuproducerande företag Parti- och detaljhandel m.m Transport och magasinering, fastighetstjänst Databehandling, post- och telekommunik Forskningsinstitutioner Företagstjänster Utb, vård, personliga o kulturella tjänster Icke finansiella företag Finansiell verksamhet Totalt företagssektorn

24 SCB 24 UF 14 SM 0401 Tabell N. FoU-utgifter 2003, redovisade enligt företagens branschtillhörighet 2001 och 2003 samt förändringar beroende på stora branschbyten Näringsgren 2001 års utgifter för FoU 2003 års FoU-utgifter enligt företagens bransch 2001 och 2003 enligt företagets bransch Förändringarnas 2003 betydelse Jord, skogsbruk Gruvor o mineralutvinning Livsmedels-, dryckes- och tobaksindustri Textil-, beklädnads-, och lädervaruindustri Trävarutillverkning, ej möbler Massa-, och pappersindustri Petrol. prod. o övrig kemisk industri Läkemedelsindustri Gummi- och plastvaruindustri Icke metalliska mineraliska produkter Stål- och metallframställning Metallvaruindustri Maskinindustri Industrin för el- och optikprodukter Transportmedelsindustri Övrig tillverkning Tillverkning Energiförsörjning o byggverksamhet Varuproducerande företag Parti- och detaljhandel m.m Transport och magasinering, fastighetstjänst Databehandling, post- och telekommunik Forskningsinstitutioner Företagstjänster Utb, vård, personliga o kulturella tjänster Icke finansiella företag Finansiell verksamhet Totalt företagssektorn

25 SCB 25 UF 14 SM 0401 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 Mindre än 0,5 Less than Uppgift inte tillgänglig eller för osäker för att anges Data not available

26 SCB 26 UF 14 SM Personer helt eller delvis sysselsatta med FoU-verksamhet Fördelning efter näringsgren och kön 1. Number of persons engaged full-time or part-time in R&D activities by industry and gender SNI 02 Näringsgren Totalt Kvinnor Män Jord- och skogsbruk Gruvor och mineralutvinning Livsmedels-, dryckes- och tobaksindustri Textil-, beklädnads- och lädervaruindustri Trävarutillverkning, ej möbler Massa- och pappersindustri exkl Petroleumprodukter och övrig kemisk industri Läkemedelsindustri Gummi- och plastvaruindustri Icke-metalliska mineraliska produkter Stål- och metallframställning Metallvaruindustri Maskinindustri Industri för el- och optikprodukter Transportmedelsindustri Övrig tillverkning Tillverkning Energiförsörjning och byggverksamhet Varuproducerande företag Parti- och detaljhandel m.m Transport och magasinering, fastighetstjänster Databehandling, post- och telekommunikation Forskningsinstitutioner Företagstjänster Utbildning, vård, personliga och kulturella tjänster exkl Icke-finansiella företag Finansiell verksamhet Totalt företagssektorn Omstruktureringar av företag gör att den faktiska minskningen i branschen i realiteten är större än vad siffrorna visar. En mer rättvisande bild av utvecklingen finns på sidan 11 i publikationen.

27 SCB 27 UF 14 SM Personer helt eller delvis sysselsatta med FoU-verksamhet Fördelning efter utbildningsnivå, kön och näringsgren 2. University graduates and persons without a university degree respectively, engaged full-time or part-time in R&D-activities by industry and gender SNI 02 Näringsgren Akademisk utbildning Icke-akademisk utbildning Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Jord- och skogsbruk Gruvor och mineralutvinning Livsmedels-, dryckes- och tobaksindustri Textil-, beklädnads- och lädervaruindustri Trävarutillverkning, ej möbler Massa- och pappersindustri exkl Petroleumprodukter och övrig kemisk industri Läkemedelsindustri Gummi- och plastvaruindustri Icke-metalliska mineraliska produkter Stål- och metallframställning Metallvaruindustri Maskinindustri Industri för el- och optikprodukter Transportmedelsindustri Övrig tillverkning Tillverkning Energiförsörjning och byggverksamhet Varuproducerande företag Parti- och detaljhandel m.m Transport och magasinering, fastighetstjänster Databehandling, post- och telekommunikation Forskningsinstitutioner Företagstjänster Utb., vård, personliga och kulturella tjänster exkl Icke-finansiella företag Finansiell verksamhet Totalt företagssektorn Omstruktureringar av företag gör att den faktiska minskningen i branschen i realiteten är större än vad siffrorna visar. En mer rättvisande bild av utvecklingen finns på sidan 11 i publikationen.

28 SCB 28 UF 14 SM Antal årsverken för FoU 2003 totalt respektive utförda av personer med forskarutbildning. Fördelning efter näringsgren och kön 3. Total person-years and person-years performed by postgraduates respectively by industry and gender SNI 02 Näringsgren Samtliga utbildningsnivåer Forskarutbildning Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Jord- och skogsbruk Gruvor och mineralutvinning Livsmedels-, dryckes- och tobaksindustri Textil-, beklädnads- och lädervaruindustri Trävarutillverkning, ej möbler Massa- och pappersindustri exkl Petroleumprodukter och övrig kemisk industri Läkemedelsindustri Gummi- och plastvaruindustri Icke-metalliska mineraliska produkter Stål- och metallframställning Metallvaruindustri Maskinindustri Industri för el- och optikprodukter Transportmedelsindustri Övrig tillverkning Tillverkning Energiförsörjning och byggverksamhet Varuproducerande företag Parti- och detaljhandel m.m Transport och magasinering, fastighetstjänster Databehandling, post- och telekommunikation Forskningsinstitutioner Företagstjänster Utb., vård, personliga och kulturella tjänster exkl Icke-finansiella företag Finansiell verksamhet Totalt företagssektorn Omstruktureringar av företag gör att den faktiska minskningen i branschen i realiteten är större än vad siffrorna visar. En mer rättvisande bild av utvecklingen finns på sidan 11 i publikationen.

29 SCB 29 UF 14 SM Antal årsverken för FoU 2003 utförda av personer med eftergymnasial utbildning tre år eller längre, respektive med eftergymnasial utbildning kortare än tre år. Fördelning efter näringsgren och kön 4. Person-years performed by persons with a post-secondary education three years or longer or shorter than three years and gender SNI 02 Näringsgren Eftergymnasial utbildning 3 år eller längre Eftergymnasial utbildning kortare än 3 år Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Jord- och skogsbruk Gruvor och mineralutvinning Livsmedels-, dryckes- och tobaksindustri Textil-, beklädnads- och lädervaruindustri Trävarutillverkning, ej möbler Massa- och pappersindustri exkl Petroleumprodukter och övrig kemisk industri Läkemedelsindustri Gummi- och plastvaruindustri Icke-metalliska mineraliska produkter Stål- och metallframställning Metallvaruindustri Maskinindustri Industri för el- och optikprodukter Transportmedelsindustri Övrig tillverkning Tillverkning Energiförsörjning och byggverksamhet Varuproducerande företag Parti- och detaljhandel m.m Transport och magasinering, fastighetstjänster Databehandling, post- och telekommunikation Forskningsinstitutioner Företagstjänster Utb., vård, personliga och kulturella tjänster exkl Icke-finansiella företag Finansiell verksamhet Totalt företagssektorn Omstruktureringar av företag gör att den faktiska minskningen i branschen i realiteten är större än vad siffrorna visar. En mer rättvisande bild av utvecklingen finns på sidan 11 i publikationen.

30 SCB 30 UF 14 SM Antal årsverken för FoU 2003 utförda av personer med gymnasial respektive med förgymnasial utbildning. Fördelning efter näringsgren och kön 5. Person-years performed by persons with a secondary education or persons with other qualifications respectively by industry and gender SNI 02 Näringsgren Gymnasial utbildning Förgymnasial utbildning Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Jord- och skogsbruk Gruvor och mineralutvinning Livsmedels-, dryckes- och tobaksindustri Textil-, beklädnads- och lädervaruindustri Trävarutillverkning, ej möbler Massa- och pappersindustri exkl Petroleumprodukter och övrig kemisk industri Läkemedelsindustri Gummi- och plastvaruindustri Icke-metalliska mineraliska produkter Stål- och metallframställning Metallvaruindustri Maskinindustri Industri för el- och optikprodukter Transportmedelsindustri Övrig tillverkning Tillverkning Energiförsörjning och byggverksamhet Varuproducerande företag Parti- och detaljhandel m.m Transport och magasinering, fastighetstjänster Databehandling, post- och telekommunikation Forskningsinstitutioner Företagstjänster Utb., vård, personliga och kulturella tjänster exkl Icke-finansiella företag Finansiell verksamhet Totalt företagssektorn Omstruktureringar av företag gör att den faktiska minskningen i branschen i realiteten är större än vad siffrorna visar. En mer rättvisande bild av utvecklingen finns på sidan 11 i publikationen.